395/1961

En arbetsgivare är skyldig att anordna och bekosta pensionsskydd som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag för var och en av sina arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått utan avbrott minst en månad. Arbetstagaren är skyldig att i enlighet med vad som bestäms i 12 b § delta i bekostandet av det pensionsskydd som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag. Lagen gäller dock inte anställningsförhållanden (1.10.2004/885)

(27.6.2003/634)

Denna lag gäller inte heller utövande av idrott. Bestämmelser om pensionsskydd vid utövande av idrott finns i lagen om olycksfalls och pensionsskydd för idrottsutövare (575/2000) . (16.6.2000/577)

3 mom. har upphävts genom L 28.11.1997/1057 . (28.11.1997/1057)

När de pensionsgrundande arbetsförtjänsterna justeras på det sätt som avses i 7 b §, justeras på motsvarande sätt det gränsbelopp om vilket bestäms i 1 mom. 3 punkten. (27.6.2003/634)

Vad ovan och annorstädes i denna lag är stadgat om arbetstagare och arbetsförhållande, gäller även tjänsteinnehavare och tjänsteförhållande. (23.1.1987/38)

Har en rättshandling, för att skyldigheten att anordna pensionsskydd skall kunna kringgås eller försäkringspremien undvikas, givits ett sådant innehåll som inte motsvarar sakens faktiska natur eller syfte, skall då denna skyldighet att anordna pensionsskydd avgörs eller försäkringspremien fastställs förfaras enligt sakens faktiska natur och syfte. Om det uppenbara syftet med arrangemanget i företaget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetsgivarens ansvar för invalid- eller arbetslöshetspension, har pensionsanstalten rätt att fastställa försäkringspremien enligt situationen före arrangemanget. (23.12.1999/1263)

Uppstår det oklarhet om, huruvida denna lag skall tillämpas på en viss arbetstagare, avgörs saken av pensionsskyddscentralen på ansökan av vederbörande arbetsgivare, arbetstagare eller pensionsanstalt. Detsamma gäller sådana fall då det kan misstänkas vara fråga om kringgående av skyldigheten att anordna pensionsskydd eller undvikande av försäkringspremie på det sätt som avses i första meningen i 6 mom. (23.12.1999/1263)

Utför arbetstagare i arbetsförhållande, på basis av vilket pension bestäms enligt lagen den 13 juni 1969 om vissa pensioner, som skall betalas av statsmedel (382/1969) , även arbete för vilket den erlagda ersättningen inte beaktas vid bestämmandet av pensionen enligt nämnda lag, skall arbetsgivaren, utan hinder av vad som bestäms i 1 § 1 mom. 4 punkten, för arbetstagaren anordna och bekosta pensionsskydd enligt denna lag, såvida arbetsförhållandet i övrigt uppfyller de i 1 § angivna förutsättningarna. (27.6.2003/634)

Vid tillämpningen av denna lag betraktas såsom i 1 mom. avsedd arbetstagares lön endast den del av lönen som icke skall beaktas då pension bestämmes enligt lagen om vissa pensioner, som skall betalas av statsmedel.

För person i förtroendeuppdrag kan den som erlägger arvodet för uppdraget på av social- och hälsovårdsministeriet godkända villkor anordna och bekosta pensionsskydd enligt i denna lag stadgade minimivillkor. Pensionsskyddet anordnas genom att försäkring tecknas i pensionsanstalt, som idkar verksamhet i enlighet med denna lag.

Med förtroendeuppdrag avses vid tillämpningen av denna lag uppdrag, till vilket en person valts att för bestämd tid eller tills vidare representera ett visst samfund, en viss krets av personer eller en viss sakkännedom och vid vars utförande han icke står i arbets- eller tjänsteförhållande, ej heller verkar såsom i lagen om pension för företagare (468/69) avsedd företagare.

Har angående mandattiden icke överenskommits eller bestämts, anses förtroendeuppdraget ha börjat vid ingången av den kalendermånad för vilken arvode för uppgift hörande till förtroendeuppdraget första gången betalas samt avslutat vid utgången av den kalendermånad för vilken arvode senast betalts.

Beträffande person i förtroendeuppdrag, själva förtroendeuppdraget, det pensionsgrundande arvodet, den till pension berättigande tjänstgöringstiden i förtroendeuppdraget och den på förtroendeuppdraget grundade pensionen gäller i tillämpliga delar vad i denna lag stadgats om arbetstagare, arbetsförhållande, pensionsgrundande lön, till pension berättigande tjänstgöringstid och på arbetsförhållande grundad pension. Innehav av förtroendeuppdrag utgör dock icke hinder för beviljande av ålderspension åt den som uppnått pensionsåldern.

Denna lag tillämpas icke på statens, kommuners och kommunalförbunds förtroendeuppdrag.

Denna lag tillämpas även på en arbetstagare som en finsk arbetsgivare sänder utomlands för att utföra arbete för samma arbetsgivare. Detsamma gäller en arbetstagare som av ett finskt företag sänds utomlands för att utföra arbete åt ett utländskt moder-, dotter- eller systerföretag inom samma ekonomiska helhet som det finska företaget, om arbetstagaren under den tid han arbetar utomlands alltjämt står i arbetsförhållande till det företag som sände honom utomlands. (23.12.1998/1129)

Om en arbetsgivare visar att pensionsskyddet för en i 1 mom. avsedd grupp av arbetstagare ordnats på ett annat sätt så att det såsom helhet betraktat kan anses svara mot ett pensionsskydd enligt minimivillkoren i denna lag, kan pensionsskyddscentralen på ansökan befria arbetsgivaren från skyldigheten att försäkra arbetstagarna i den ovan nämnda gruppen för den tid med vilken anställningsförhållandet utomlands överstigit två år. Befrielse beviljas tidigast från början av det kalenderår under vilket befrielse söks.

Ett finskt företag kan ordna pensionsskydd enligt minimivillkoren i denna lag

När pensionsskydd enligt denna lag ordnas efter utgången av den i 2 mom. avsedda tvåårstiden eller enligt 3 mom., kan vid bestämmandet av den arbetsförtjänst som ligger till grund för pensionen beaktas pensionsskydd som erhålls på grundvalen av arbetet utomlands.

5 mom. har upphävts genom L 1.10.2004/885 . (1.10.2004/885)

Social- och hälsovårdsministeriet kan utfärda närmare bestämmelser om tillämpningen av denna paragraf.

I anställningsförhållande anses även stå en person i ledande ställning i ett aktiebolag och en person i ledande ställning i en annan sammanslutning, dock inte

En bolagsman i ett öppet bolag eller en sådan delägare i en annan sammanslutning som är personligen ansvarig för sammanslutningens förbindelser anses inte vid tillämpningen av denna lag stå i anställningsförhållande.

Om en arbetstagares arbetsförtjänst medan arbetsförhållandet alltjämt fortgått under var och en av minst de sex senaste kalendermånaderna har varit mindre än det belopp som nämns i 1 § 1 mom. 3 punkten, kan arbetsgivaren, dock med verkan tidigast från och med ingången av den sjunde kalendermånaden, anmäla arbetsförtjänsten av ett arbetsförhållande som faller inom området för denna lags tillämpning till tillämpningsområdet för lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (662/1985) .

För anordnande av pensionsskydd skall arbetsgivare ha pensionsförsäkring i ett försäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) , eller i en pensionskassa som grundas för arbetstagare som är anställda hos en viss arbetsgivare eller hos ett till en viss grupp av arbetsgivare hörande företag och som förutsätts i lagen om försäkringskassor (1164/1992) , eller i en pensionsstiftelse enligt lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) . Ett försäkringsbolag får inte vägra ge eller upprätthålla en hos bolaget sökt pensionsförsäkring till den del denna inte överskrider ett pensionsskydd som uppfyller i denna lag föreskrivna minimivillkor. Ett ömsesidigt försäkringsbolag kan dock vägra ge försäkring, om den som söker försäkringen inte enligt bolagsordningen kan godkännas som delägare i bolaget.

Försäkringsbolag, pensionskassor och pensionsstiftelser som bedriver verksamhet som avses i denna lag benämns nedan pensionsanstalter. Pensionsanstalternas gemensamma ärenden sköts av pensionsskyddscentralen enligt vad som stadgas nedan.

Arbetsgivaren skall se till att det på varje arbetsplats finns framlagt information om i vilken pensionsanstalt arbetsgivaren anordnat pensionsskydd enligt denna lag för sina arbetstagare. (19.12.2003/1169)

De kalkylerade grunderna och försäkringsvillkoren för pensionsskydd enligt denna lag godkänns av social- och hälsovårdsministeriet. I dem får inte utan särskild orsak godkännas skiljaktigheter som är ägnade att försvåra skötseln av pensionsanstalternas gemensamma angelägenheter som avses i denna lag. Social- och hälsovårdsministeriet kan av särskilda skäl även godkänna villkor som beträffande en eller flera förmåner inte uppfyller i denna lag föreskrivna minimikrav, om pensionsskyddet enligt villkoren såsom helhet kan till sitt penningvärde anses motsvara åtminstone nämnda minimiskydd. Pensionens belopp kan dock inte fastställas till lägre belopp än vad 5 § föreskriver.

Har arbetstagaren rätt att erhålla pension på grund av två eller flera arbetsförhållanden, bestäms hans rätt till pension för ettvart arbetsförhållande enligt villkoren för det sista arbetsförhållandet. Skulle pensionsskyddets kapitalvärde härvid avsevärt förändras, skall pensionens belopp utan hinder av vad 1 mom. föreskriver ändras så att det ursprungliga kapitalvärdet bevaras. Om arbetstagaren dock avgår med förtida ålderspension enligt lagen om sjömanspensioner innan han har fyllt 62 år, beviljas pension enligt denna lag som ålderspension vid pensionsåldern enligt lagen om sjömanspensioner så som bestäms närmare i villkor och grunder i fribrev som motsvarar minimiskyddet enligt arbetspensionslagarna.

Det som föreskrivs i den andra meningen i 1 mom. tillämpas även på de grunder som avses i 12 och 12 a §.

Arbetstagare har rätt att gå i ålderspension under tiden mellan uppnådd 63 och uppnådd 68 års ålder. Arbetstagare har också rätt till invalid-, arbetslöshets- och deltidspension och hans anhöriga till familjepension på det sätt som bestäms i denna lag. (27.6.2003/634)

Ålderspension beviljas tidigast från ingången av kalendermånaden efter uppnådd 63 års ålder, dock tidigast från ingången av den månad som följer efter ansökan om pension. En förutsättning är att arbetstagaren inte längre står i det arbetsförhållande från vilket han pensioneras. Om pension sökts inom tre månader från arbetsförhållandets upphörande, beviljas pensionen likväl från ingången av den kalendermånad som närmast följer efter det arbetsförhållandet upphörde. På ansökan beviljas ålderspension i förtid tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 62 års ålder uppnåtts minskad så som bestäms i 5 a § 2 mom. Ålderspension beviljas såsom uppskjuten efter att 63 års ålder uppnåtts och så höjd som föreskrivs i 5 a § 1 mom. På förtida och uppskjuten ålderspension tillämpas i övrigt vad som i detta moment bestäms om ålderspension. Rätt till pension som intjänats av arbetsförtjänst under tiden för ålderspension föreligger tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 68 års ålder uppnåddes. (27.6.2003/634)

Rätt till invalidpension tillkommer en arbetstagare vars arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada, med beaktande också av den tid som redan förflutit, kan uppskattas vara utan avbrott nedsatt med minst två femtedelar åtminstone ett år. Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas arbetstagarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som rimligen kan förutsättas av honom eller henne med hänsyn till utbildning, tidigare verksamhet, ålder och boendeförhållanden samt därmed jämförliga andra omständigheter. Vid varierande arbetsförmåga beaktas de årliga inkomsterna. En arbetstagare har likaså rätt till invalidpension när han eller hon, efter det att ett arbetsavtalsförhållande som omfattas av denna lag upphört, för ett senare tjänste- eller arbetsavtalsförhållande beviljats invalidpension enligt 9 § lagen om statens pensioner (280/1966) , 24 § lagen om kommunala pensioner (549/2003) , 1 § pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) eller 13 § lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) , om inte något annat följer av förhandlingsförfarandet enligt 10 d § 5 mom. (19.12.2003/1169)

4 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634 . (27.6.2003/634)

Innan pensionsanstalten fattar beslut om en invalidpension skall den se till att arbetstagarens möjligheter till rehabilitering har klarlagts. Avslås en pensionsansökan, skall pensionsanstalten se till att sökanden ges information om rehabiliteringsmöjligheterna och hänvisas, i samarbete med de instanser som tillhandahåller tjänster, till rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov. Pensionsanstalten skall vidare iaktta lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003) . (13.6.2003/503)

Invalidpension betalas, om inte något annat följer av 4 d §, från ingången av den månad som följer närmast på den under vilken rätten till pension uppkommit, fram till 63 års ålder. Invalidpension beviljas inte utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än ett år före den månad som följer närmast efter ansökan om pension. Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av i 7 mom. avsett rehabiliteringsstöd för viss tid. Invalidpensionen ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnåtts. Härvid ändras en delinvalidpension till sådan ålderspension som till beloppet motsvarar full invalidpension. Om arbetstagaren emellertid har fyllt 63 år före utgången av den primärtid som avses i 27 § i sjukförsäkringslagen, beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes, i stället för att beviljas i form av invalidpension. Rätt till pension som intjänats under tiden för invalidpension föreligger på ansökan tidigast från ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes, under förutsättning att arbetstagaren inte längre står i det anställningsförhållande från vilket han eller hon skall pensioneras, eller från den tidpunkt efter invalidpensionens upphörande vid vilken en sådan ny pension beviljas på vilken 7 e § 2 eller 3 mom. inte skall tillämpas. (1.10.2004/885)

Utbetalas invalidpension enligt 19 b § 5 mom. i ett för allt, skall på invalidpensionen inte tillämpas det som bestäms ovan i denna paragraf. (9.8.2002/646)

Utöver vad som i 3 mom. bestäms om faktorer som skall beaktas vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt skall arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen av rätt till invalidpension för en arbetstagare som fyllt 60 år. Pensionsskyddscentralen meddelar närmare anvisningar om tillämpningen av detta moment. (26.7.2002/630)

Sedan en arbetstagare har avlidit betalas till förmånstagarna familjepension, om arbetstagaren vid sin död hade rätt till eller fick ålders- eller invalidpension enligt minimivillkoren i denna lag. Förmånstagare efter en sådan förmånslåtare är

En efterlevande make har rätt till familjepension i form av efterlevandepension,

Om en efterlevande make är född före den 1 juli 1950 förutsätter efterlevandepension en minimiålder av 40 år i stället för den ålder av 50 år som nämns i 2 mom. Vad som här stadgas gäller inte en tidigare make till förmånslåtaren.

Ett barn har rätt till familjepension i form av barnpension, om det inte har fyllt 18 år vid förmånslåtarens död. Barnpension skall alltid betalas till ett barn efter barnets egen förälder. Rätt till barnpension kan dock inte uppkomma efter flera än två förmånslåtare samtidigt.

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 2 mom. 1 punkten, om ett barn som avses där har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande har adopterat efter förmånslåtarens död. Har den efterlevande på basis av ett tidigare äktenskap rätt att få familjepension som motsvarar pension enligt en lag, en pensionsstadga eller ett pensionsreglemente som nämns i 8 § 4 mom., uppkommer inte rätt till ny familjepension.

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

Rätten att erhålla familjepension begynner vid ingången av den månad, som följer efter förmånslåtarens död, likväl i fråga om sådant barn, som födes efter förmånslåtarens död, vid ingången av den månad, som följer efter födelsen. Utan särskilda skäl utgår pensionen icke retroaktivt för längre tid än ett år före den månad, som följer efter pensionsansökningen. (14.4.1978/274)

Rätten att få efterlevandepension upphör om den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år. Om det nya äktenskapet upplöses inom fem år och den efterlevande inte har rätt till efterlevandepension på basis av detta äktenskap, börjar den indragna efterlevandepensionen på ansökan löpa på nytt. Vad som sägs i föregående mening gäller inte en tidigare make till förmånslåtaren. (9.2.1990/100)

Rätten till barnpension upphör då barnet fyller 18 år eller om barnet ges som adoptivbarn till någon annan än den efterlevande maken eller dennes make. (9.2.1990/100)

Till en efterlevande make vars rätt att få pension enligt 2 mom. har upphört, betalas i ett för allt ett belopp som är lika stort som efterlevandepensionen för tre år hade varit. Grund för beloppet är den månadspension som senast har utbetalts eller, om pensionsanstalten är en sådan sista pensionsanstalt som avses i 10 d § 2 mom., det sammanlagda månatliga pensionsbelopp som pensionsanstalten betalar. Om en indragen efterlevandepension börjar löpa på nytt enligt 2 mom., dras engångsbeloppet av från pensionen så att en tredjedel av det pensionsbelopp som betalas vid varje tidpunkt dras av under högst nio år. Efter en och samma förmånslåtare betalas endast ett engångsbelopp. (4.5.2001/375)

Familjepension kan beviljas för viss tid, om utredning om förmånslåtarens död inte kan företes, men det är sannolikt att förmånslåtaren är död. (30.12.1999/1331)

Berättigad till arbetslöshetspension är en före 1950 född långvarigt arbetslös arbetstagare när han eller hon har fyllt 60 år fram till det att han eller hon fyller 63 år, förutsatt att (1.10.2004/885)

(23.12.1999/1263)

Arbetslöshetspension utbetalas från ingången av den månad som följer efter den månad under vilken arbetstagaren uppfyller de villkor för pension som avses i 1 mom. Om arbetstagaren har fått det intyg av arbetskraftsbyrån som avses i 1 mom. 3 punkten senare än en månad efter det att det intyg över arbetslöshetsdagpenning som avses i 1 mom. 2 punkten utfärdades, börjar pensionen från ingången av den månad som följer efter att arbetskraftsbyråns intyg utfärdades. Pension betalas dock inte utan grundad anledning retroaktivt för längre tid än sex månader före den månad som följer efter ansökan. Om inte något annat bestäms i denna paragraf gäller angående arbetslöshetspension och mottagare av arbetslöshetspension i tillämpliga delar vad som bestäms om invalidpension och mottagare av invalidpension. (23.12.1999/1263)

Arbetslöshetspensionen är lika stor som den invalidpension enligt denna lag vilken skulle ha beviljats arbetstagaren, om han vid tidpunkten för pensionsfallet hade varit berättigad till invalidpension. När pension för återstående tid räknas ut tillämpas dock 6 a, 6 b, 7, 7 b och 7 c § sådana de lyder den 31 december 2004. Till arbetslöshetspensionen läggs dock inte den pension som grundar sig på återstående tid. Pensionsfallet anses ha inträffat den dag då arbetstagaren uppfyller alla de villkor för arbetslöshetspension som avses i 1 mom. (27.6.2003/634)

Arbetslöshetspension beviljas tills vidare. Arbetslöshetspension utbetalas dock inte

5 mom. har upphävts genom L 28.6.1993/559 . (28.6.1993/559)

Sedan pensionsanstalt fått kännedom om omständighet på grund av vilken pension inte skulle få utbetalas enligt 4 mom., skall pensionsanstalten avbryta utbetalningen av pensionen från ingången av följande betalningsperiod då detta är möjligt, om orsaken till betalningsavbrottet fortfarande föreligger. Om pension enligt 4 mom. inte hade fått utbetalas, återindriver pensionsanstalten den utbetalda pensionen. Om pension inte skall återindrivas för längre tid än tre månader, kan pensionsanstalten av särskilt skäl avstå från återindrivningen. Pension kan återindrivas även genom kvittning mot framtida pensionsrater.

Avbruten arbetslöshetspension börjar på ansökan utbetalas på nytt räknat från den tidpunkt från vilken arbetstagaren har rätt att få pension, dock inte retroaktivt för längre tid än sex månader före ansökningen eller för den kalendermånad som omedelbart följer efter vägran som avses i 4 mom. 3 punkten. Till ansökan skall fogas i 1 mom. nämnt intyg av arbetskraftsmyndighet. Har ansökan om förnyad utbetalning av avbruten pension likväl inte gjorts inom ett år, anses pensionen utan särskilt beslut ha upphört vid tidpunkten för avbrottet.

Uppfyller arbetstagare som erhåller invalidpension som delpension villkoren för erhållande av arbetslöshetspension, ändras pensionen på ansökan till arbetslöshetspension, vars belopp är lika stort som den invalidpension som han skulle ha erhållit om nämnda delpension hade ändrats till full invalidpension. Härvid läggs pensionsdelen för återstående tid enligt 3 mom. dock inte till arbetslöshetspensionen, men arbetslöshetspensionen fastställs till ett minst lika stort belopp som delpensionen. Beviljas arbetslöshetspension för samma tid som den för vilken delpension har betalts, anses delpensionen utgöra delprestation av arbetslöshetspensionen. I övrigt gäller i fråga om nämnda arbetslöshetspension vad som bestäms i 2 mom. (23.12.1999/1263)

Blir arbetstagare, medan han uppbär arbetslöshetspension, på det sätt som förutsätts i 4 § 3 mom. långvarigt arbetsoförmögen, ändras pensionen på ansökan till invalidpension räknat från följande förfallodag då detta är möjligt. Den fulla invalidpensionen fastställs härvid till samma belopp som den utbetalda arbetslöshetspensionen.

Arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension från och med ingången av månaden efter den under vilken pensionstagaren fyller 63 år. När arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension tillämpas dock inte bestämmelserna i 7 h §. Om arbetslöshetspensionen fastställdes med tillämpning av andra meningen i 3 mom. läggs pension för återstående tid till ålderspensionen. Pension för återstående tid läggs till ålderspensionen också när en sådan arbetslöshetspension som avses i föregående mening med stöd av 9 mom. har ändrats till invalidpension. (27.6.2003/634)

Uppfyller en arbetstagare de villkor som anges ovan i denna paragraf när han fyller 62 år, beviljas han ålderspension så som föreskrivs i 5 a § 3 mom. (27.6.2003/634)

På arbetstagare som är födda före 1945 och som inte uppfyller det villkor som föreskrivs i 1 mom. 1 punkten om intjäning av grundpension eller annan därmed jämförbar pension under 15 kalenderår, skall i stället för nämnda 15 kalenderår 20 kalenderår tillämpas, om

(26.7.2002/630)

Vad som bestäms i 12 mom. gäller dock inte arbetstagare, som inte under minst 15 år har intjänat i 8 § 4 mom. avsedd grundpension eller annan därmed jämförbar pension som grundar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande. På grundval av arbetsförtjänsten i arbetsförhållanden som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden beaktas intjänandetiden så som anges i 4 § 6 mom. i nämnda lag. (26.7.2002/630)

Full invalidpension utbetalas, om inte nedan i denna paragraf annorlunda stadgas, tidigast från ingången av den kalendermånad som först följer efter den i 27 § sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden för dagpenning, nämligen de 150 första betalningsdagarna och de påföljande i sagda paragraf närmare angivna fem eller fyra fulla kalendermånaderna.

Utan hinder av 1 mom. skall full invalidpension betalas enligt 4 § 6 mom., om pensionsansökan har gjorts innan dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats för de i 1 mom. nämnda 150 första betalningsdagarna. Härvid förutsätts likväl för betalning av full invalidpension att det före utgången av den kalendermånad som följer på pensionsansökan eller, om det under denna tid har ansökts om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, före utgången av den kalendermånad som följer på ansökan inte har beviljats sådan dagpenning som skall betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans början eller, om dagpenningsansökan som hänför sig till denna tid har avslagits, till tiden efter avslaget. Om utbetalningen av dagpenning under primärtiden upphör enligt 15 a § i sjukförsäkringslagen på grund av att ålderspension som har beviljats arbetstagaren enligt någon annan lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. börjar, skall arbetstagaren betalas full invalidpension från den nämnda pensionens början, dock tidigast från den tidpunkt som anges i 4 § 6 mom. (1.10.2004/885)

I det fall att arbetsförmågan hos arbetstagare som uppbär såsom delpension beviljad invalidpension undergår sådan förändring att han får rätt till full invalidpension, skall på denna fulla pension tillämpas stadgandena i 1 mom. Om arbetsoförmågan fortgår, skall invalidpensionen utbetalas såsom delpension till dess att full invalidpension börjar utgå.

Om full invalidpension beviljas retroaktivt enligt 1 mom., skall pensionen betalas till sjukförsäkringsfonden till den del den motsvarar för samma tid utbetald dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. (1.10.2004/885)

Beviljas invalidpension retroaktivt enligt 2 mom. eller såsom delpension och har för samma tid utbetalts dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, skall pensionen utbetalas endast till den del dess belopp överstiger beloppet av dagpenning som utbetalts för samma tid.

Beviljas invalidpension retroaktivt, betalas pension inte för den tid under vilken arbetstagaren har fått rehabiliteringspenning enligt en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. eller enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/91) eller ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsstadgandena inom olycksfalls- eller trafikförsäkringen. (18.12.1995/1482)

Utbetalas invalidpension enligt 19 b § 5 mom. som ett engångsbelopp, skall på invalidpensionen inte tillämpas det som bestäms ovan i denna paragraf. (19.12.2003/1169)

Har en arbetstagare rätt att från utlandet få en förmån som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, beaktas den vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för invalidpensionen på samma sätt som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, dock för högst den maximala betalningstiden enligt sjukförsäkringslagen. (3.11.1995/1252)

4 e § har upphävts genom L 27.6.2003/634 .

Berättigad till deltidspension är en arbetstagare i åldern 58–67 år som har övergått till deltidsarbete, förutsatt att (27.6.2003/634)

Arbetstagaren anses ha i 1 mom. 2 punkten nämnt förvärvsarbete på heltid, om hans arbetstid har varit lika lång som den i respektive bransch normalt tillämpade maximala arbetstiden för arbetstagare på heltid, eller om arbetstagaren samtidigt har två eller flera i 1 mom. 2 punkten nämnda förvärvsarbeten och hans sammanlagda arbetstid är minst 35 timmar i veckan.

När deltidspension fastställs, betraktas som stabiliserad förvärvsinkomst den i 7 c § avsedda förvärvsinkomst för återstående tid på grundval av vilken arbetstagarens invalidpension skulle ha beräknats, om arbetstagaren vid tidpunkten för deltidspensionens början hade blivit arbetsoförmögen. (27.6.2003/634)

Undantag från de villkor som stadgas i 1 mom. 7 punkten kan av särskilda skäl göras i enlighet med vad social- och hälsovårdsministeriet föreskriver.

Utan hinder av det inledande stycket i 1 mom. har arbetstagare som är födda före 1947 och som övergått till deltidsarbete rätt att få deltidspension när de fyllt 56 år, men inte efter uppnådd 65 års ålder. (26.7.2002/630)

Deltidspension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den då arbetstagaren har fyllt 58 år, dock inte retroaktivt för längre tid än sex månader före den månad som följer efter ansökan. Arbetstagare som är födda före 1947 beviljas dock deltidspension på ovan nämnda sätt tidigast från ingången av månaden efter den då arbetstagaren har fyllt 56 år. (26.7.2002/630)

Deltidspensionen skall indras, om arbetstagaren inte längre uppfyller de villkor för pension som bestäms i 4 f §. Beviljas invalid- eller arbetslöshetspension för en tid för vilken deltidspension utbetalts, betraktas deltidspensionen som delbetalning på invalid- eller arbetslöshetspensionen. Om arbetstagaren efter att ha fyllt 68 år fortsätter i deltidsarbete, omvandlas deltidspensionen utan hinder av vad som bestäms på något annat ställe i denna lag till en lika stor ålderspension. När arbetstagaren slutar att deltidsarbeta utbetalas den uppskjutna delen av ålderspensionen förhöjd enligt 5 a § 1 mom. och ökad med det belopp som avses i 5 §. (27.6.2003/634)

Har deltidspension indragits i enlighet med 2 mom., har arbetstagaren rätt att på nytt få deltidspension när han uppfyller de i 4 f § stadgade villkoren. Börjar deltidspension på nytt inom sex månader från det att den tidigare deltidspensionen upphörde, beviljas pensionen på de tidigare grunderna, om inte annat följer av 5 c § 4 mom.

En arbetstagare har rätt att få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan, om

Med risk för arbetsoförmåga avses i 1 mom. en situation där det är sannolikt att arbetstagaren under de närmaste åren, trots att möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, utan yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder skulle bli beviljad invalidpension, antingen till fullt belopp eller i form av delpension. När rehabiliteringens ändamålsenlighet bedöms beaktas sökandens ålder, yrke, tidigare verksamhet, utbildning och kontakter med arbetslivet samt huruvida den yrkesinriktade rehabilitering som söks sannolikt leder till att sökanden fortsätter i ett arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller återgår till arbete. När ändamålsenligheten bedöms beaktas dessutom huruvida den yrkesinriktade rehabiliteringen uppskjuter sökandens pensionering.

Såsom yrkesinriktad rehabilitering enligt 1 mom. kan en arbetstagare tillhandahållas rehabiliteringsundersökningar, utbildning som leder till arbete eller ett yrke, arbetsträning, näringsunderstöd och sådan medicinsk rehabilitering som stöder denna yrkesinriktade rehabilitering, och arbetstagaren kan få ersättning för de behövliga och nödvändiga kostnader som den nämnda rehabiliteringen medför.

Rätt till yrkesinriktad rehabilitering enligt denna lag föreligger dock inte, om arbetstagaren har rätt till rehabilitering med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i olycksfalls- eller trafikförsäkring.

En arbetstagare som inte är invalidpensionstagare har rätt till rehabiliteringspenning för de kalendermånader under vilka han eller hon på grund av yrkesinriktad rehabilitering som avses i 4 h § är helt eller delvis förhindrad att utföra förvärvsarbete.

Om en arbetstagare är helt och hållet förhindrad att utföra förvärvsarbete på grund av yrkesinriktad rehabilitering, är rehabiliteringspenningen lika stor som det sammanräknade belopp av grundpensioner enligt 8 § 4 mom., förhöjt med 33 procent, som arbetstagaren skulle ha rätt till om han eller hon vid den dag för rehabiliteringsfallet som avses i 4 h § 1 mom. 2 punkten hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension. Om den sökande fortsätter i ett arbete som omfattas av de i 8 § 4 mom. nämnda lagarna efter det att han eller hon har fått ett beslut om sin rätt till yrkesinriktad rehabilitering, anses dagen innan rehabiliteringsåtgärden inleddes som den tidpunkt som avses i det här momentet. (30.12.2003/1332)

Om arbetstagaren under den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår förtjänar mer än hälften av den lön som ligger till grund för pensionen och på vilken pensionsdelen för återstående tid räknas ut för pension som avses i 2 mom., utgör beloppet av rehabiliteringspenning hälften av beloppet av full rehabiliteringspenning enligt 2 mom. (30.12.2003/1332)

Rehabiliteringstillägg till rehabiliteringsstöd och till invalidpension betalas för den tid en i 4 h § 3 mom. avsedd åtgärd pågår.

Rehabiliteringstillägget utgör 33 procent av det samordnade beloppet av rehabiliteringsstöd eller invalidpension.

Beträffande rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd och mottagare av dem gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om rehabiliteringsstöd eller invalidpension eller mottagare av dem. Rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd kan emellertid betalas för en tid som är kortare än en månad.

Rehabiliteringspenning kan betalas i form av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd betalas emellertid högst för tre månader per kalenderår så att tiden räknas särskilt för vardera av de ovan nämnda grunderna, om det inte för tryggande av rehabiliteringen är motiverat att rehabiliteringsunderstödet betalas för en längre tid. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan beviljas också för utarbetande av en vård- eller rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsunderstödet är lika stort som invalidpensionen och det betalas inte rehabiliteringstillägg till understödet.

Till en person som har fått rehabiliteringspenning kan för högst sex månader betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning, om detta är synnerligen behövligt för att han eller hon skall kunna få arbete. Härvid fastställs rehabiliteringsunderstödet som ett engångsbelopp och betalas i en eller flera poster. Rehabiliteringsunderstöd betalas emellertid inte för den tid för vilken arbetstagaren har rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) .

Pensionsanstalten skall underrätta folkpensionsanstalten om rehabiliteringsåtgärder enligt 4 h § samt sådana beslut som gäller rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg.

Ändring i pensionsanstaltens beslut som gäller rehabiliteringens innehåll enligt 4 h § 3 mom. eller rehabiliteringsunderstöd enligt 4 k § får inte sökas genom besvär.

Rätt till invalidpension enligt 4 § 3 mom. föreligger inte utan vägande skäl förrän rätten till rehabiliteringspenning enligt en lag eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. eller enligt lagen om rehabiliteringspenning har upphört.

Pensionen tillväxer årligen på grundval av den pensionsgrundande förvärvsinkomst som omfattas av denna lag för ettvart år med (1.10.2004/885)

Pensionen för den återstående tiden utgör av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 7 c §

För den tid för vilken arbetstagaren har fått invalidpension tillväxer pensionen från och med ingången av det år under vilket arbetsoförmågan började till utgången av den månad under vilken pensionen upphör på grundval av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 7 c §, så som föreskrivs i 7 e § 1 mom. (1.10.2004/885)

4 mom. har upphävts genom L 1.10.2004/885 . (1.10.2004/885)

När pensionstillväxten per månad beräknas används som tillväxtprocent 1/12 av den tillväxtprocent som nämns i 1–3 mom.

Pension för deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension tillväxer på det sätt som föreskrivs i 1 mom.

För en arbetstagare som har uppburit deltidspension utökas invalidpensionen med 1/8 procent och ålderspensionen med 1/16 procent av den nedsättning av förvärvsinkomsten som det föreskrivs om nedan för varje månad för vilken arbetstagaren har fått deltidspension. När pensionen bestäms är härvid nedsättningen av inkomsten den skillnad mellan arbetsförtjänsterna enligt 5 c § 1 mom. på grundval av vilken arbetstagarens deltidspension för första gången har räknats ut. Om pension för återstående tid räknas med i pension som tjänas in genom deltidsarbete som utförts vid sidan av deltidspension, skall pension för återstående tid räknas ut enligt 2 mom. 2 punkten också i fråga om den nedsättning av förvärvsinkomsten som avses ovan.

Börjar ålderspensionen senare än från ingången av månaden efter den under vilken arbetstagaren fyllde 68 år, höjs pensionen med 0,4 procent för varje månad varmed begynnelsetidpunkten för pensionen uppskjuts.

Beviljas ålderspension enligt 4 § 2 mom. i förtid, minskas pensionen med 0,6 procent för varje månad för vilken pensionen utbetalas före ingången av den månad som följer på den månad under vilken arbetstagaren fyller 63 år. Minskningen beräknas på den pension som arbetstagaren har intjänat fram till begynnelsetidpunkten för pensionen.

Utan hinder av vad som bestäms i 4 § 2 mom. och ovan i 2 mom. har en arbetstagare som får arbetslöshetsdagpenning med stöd av 6 kap. 9 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa rätt att få oreducerad ålderspension vid 62 års ålder.

Invalidpension beviljas antingen som full pension eller som delinvalidpension. Full invalidpension beviljas arbetstagare vars arbetsförmåga, uppskattad enligt 4 § 3 mom., är nedsatt åtminstone under ett år med minst 3/5. I annat fall beviljas invalidpensionen som delinvalidpension.

Beloppet av full invalidpension fastställs enligt 5 § 1–3 mom. Delinvalidpensionen utgör hälften av full pension.

Förändras en invalidpensionstagares arbetsförmåga för minst ett år så att förändringen enligt 1 mom. inverkar på pensionens storlek, justeras pensionens belopp från början av den månad som närmast följer efter förändringen, om inte annat följer av bestämmelserna i 4 d §.

Om pensionstagaren har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pensionen, dras invalidpensionen in från och med ingången av den kalendermånad som följer efter det att pensionstagaren återfått arbetsförmågan. Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas eller dras in om pensionstagaren förvärvsarbetar. Rehabiliteringspenningen dras in om dess mottagare utan giltig orsak har vägrat delta i yrkesinriktad rehabilitering eller utan giltig orsak har avbrutit sådan rehabilitering. (1.10.2004/885)

När förändringar i pensionstagarens arbetsförmåga eller återfående av arbetsförmågan bedöms eller avbrytande av invalidpensionen övervägs, beaktas förändringarna i hans eller hennes förvärvsinkomst. Rätt till delinvalidpension föreligger inte för den tid under vilken förvärvsinkomsterna överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden före arbetsoförmågan började, och rätt till full invalidpension föreligger inte för den tid under vilken förvärvsinkomsterna överstiger 40 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, förutsatt att överskridandet av inkomstgränsen inte är tillfälligt. (1.10.2004/885)

Om förvärvsinkomsten är minst 40 men högst 60 procent av den genomsnittliga inkomst som avses i 5 mom., justeras pensionen så att den blir en delinvalidpension. Om förvärvsinkomsten överstiger 60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, dras invalidpensionen in eller avbryts utbetalningen av den. (1.10.2004/885)

Invalidpensionen justeras, avbryts eller dras in på ansökan av pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ på de villkor som anges ovan i 1 och 3–6 mom. Pensionen justeras, avbryts eller indras dock inte för en längre tid än ett år före den närmast följande kalendermånaden efter pensionstagarens ansökan om justering eller pensionsanstaltens vidtagande av justeringsåtgärder. Om en invalidpension vars utbetalning avbrutits dras in, dras pensionen in från och med tidpunkten för avbrytandet. (1.10.2004/885)

Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet upphör, kan pensionen för att stödja återgången till arbete fortgå i form av rehabiliteringsstöd till samma belopp som delinvalidpension även för en kortare tid än ett år. Delinvalidpensionen kan betalas som full pension under sådan rehabilitering som avses i 4 h §. (1.10.2004/885)

Deltidspensionens belopp är, om inte något annat följer av 2 och 3 mom., 50 procent av skillnaden mellan den enligt 4 f § 3 mom. fastställda stabiliserade förvärvsinkomsten och förvärvsinkomsten av sådant förvärvsarbete på deltid som omfattas av en lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. (1.10.2004/885)

Om en arbetstagare har rätt att få deltidspension också enligt en annan lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom., utgör deltidspensionen enligt denna lag samma relativa andel av det i 1 mom. avsedda beloppet som andelen försäkrade förvärvsinkomster enligt denna lag utgör av de förvärvsinkomster som avses i de lagar på grundval av vilka deltidspensionen beviljas och som omfattas av den stabiliserade förvärvsinkomsten. (1.10.2004/885)

Deltidspensionens maximibelopp är 75 procent av den enligt 8 § samordnade pensionen som arbetstagaren har intjänat enligt en lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. samt enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003) innan deltidspensionen börjar. Om arbetstagaren har rätt till deltidspension också enligt någon annan lag eller pensionsstadga och den gränsdragning som avses här minskar deltidspensionen, görs minskningen med beaktande av dessa lagar och stadgor och i förhållande till de förvärvsinkomster som omfattas av den stabiliserade förvärvsinkomsten. (1.10.2004/885)

Deltidspensionens belopp omräknas, om det har inträffat en förändring i förvärvsinkomsterna under tiden för deltidsarbete för den som erhåller deltidspension och denna förändring på ett betydande sätt avviker från den allmänna löneutvecklingen eller om det i förvärvsinkomsterna har inträffat en förändring som ger pensionstagaren rätt till deltidspension med stöd av en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som inte tidigare har berättigat honom till deltidspension. Som stabiliserad förvärvsinkomst anses härvid den förvärvsinkomst som deltidspensionen första gången fastställdes på.

Till pension berättigar sådana förvärvsinkomster som är försäkrade i enlighet med 1 § och som arbetstagaren har förtjänat från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av den månad under vilken 68 års ålder uppnåtts. Till pension berättigar dock inte förvärvsinkomsterna för det år under vilket arbetsoförmågan började, om den återstående tiden enligt 7 c § har räknats såsom till pension berättigande när invalidpensionen bestäms.

Till pension berättigar också de förmåner som nämns nedan i 1–9 punkten och som arbetstagaren har erhållit från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av det år som föregår pensionsfallet. En förutsättning är att arbetstagaren före ingången av det år under vilket pensionsfallet inträffar har haft minst 12 566,70 euro i försäkrad förvärvsinkomst enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. Förmånerna berättigar dock inte till pension för den tid för vilken arbetstagaren har erhållit någon annan pension än familjepension enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom.

Den pensionsrätt som avses i denna paragraf fastställs enligt de arbets- och förvärvsinkomster som ligger till grund för förmånerna enligt följande:

För den tid för vilken en sådan förmån som avses i 1 mom. 1 punkten har betalats till arbetstagaren, utgörs grunden för pensionen av den arbetsinkomst som ligger till grund för den nämnda förmånen, förhöjd med koefficienten 1,17. För den tid för vilken förmånen har betalats till arbetsgivaren utgörs grunden för pensionen av den arbetsinkomst som ligger till grund för den nämnda förmånen, omvandlad med koefficienten 0,17. Om emellertid en förmån har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning därför att förvärvsinkomster saknas eller de har varit låga, utgörs grunden för pensionen av 523,61 euro per månad. Om en förmån på grund av återgång till arbetet har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, utgörs grunden för förmånen av beloppet av den minimidagpenning som har betalats till arbetstagaren.

Grund för pensionen utgör 75 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en förmån som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och 65 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en förmån som avses i 4–9 punkten.

6 b § har upphävts genom L 27.6.2003/634 .

6 c § har upphävts genom L 27.6.2003/634 .

Vid fastställandet av den arbetsinkomst som utgör grund för pensionen beaktas lön, resultatpremie eller något annat vederlag som har betalats eller avtalats att betalas som ersättning för arbete. Ett sådant vederlag anses som arbetsinkomst på grundval av vilken pension intjänas även då det betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av en sådan myndighet som enligt lönegarantilagen (866/1998) ansvarar för lönegarantin eller av någon annan betalare ( ställföreträdande betalare ) i stället för av arbetsgivaren. (22.12.2005/1119)

Om det vederlag som skall erläggas för arbetet har avtalats att delvis eller helt gottgöras i form av

Som sådant vederlag för arbete som avses i 1 mom. anses bland annat inte

I de situationer som avses ovan i 3 mom. 9 punkten förutsätts dessutom att man inte beträffande betalningen av vinstpremie har ingått ett avtal som är bindande för arbetsgivaren och att ägarna fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens slut och att vinstpremierna betalas därefter. En tilläggsförutsättning är att saken behandlas på det sätt som avses i lagen om samarbete inom företag (725/1978) eller på något annat motsvarande sätt.

När en arbetstagare från Finland sänds utomlands för att arbeta eller när arbetstagaren utomlands anställs av en finsk arbetsgivare så att arbetstagaren omfattas av tillämpningsområdet för denna lag, betraktas den lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland, med avvikelse från vad som bestäms i 1–4 mom., som den förvärvsinkomst som utgör grund för pensionen. Om motsvarande arbete inte finns i Finland, betraktas den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete som förvärvsinkomst.

Då pensionen räknas ut avdras från förvärvsinkomsten för vart och ett år ett belopp som motsvarar det i 12 b § avsedda procenttal för arbetstagarnas pensionsavgift som fastställts för året i fråga eller den förhöjda avgift som fastställts för personer som fyllt 53 år.

De inkomstgränser och belopp som anges i denna lag samt inkomsten för vart och ett av de år för vilket pensionen räknas ut justeras med en koefficient i vilken vägningskoefficienten för förändringar i lönenivån utgör 0,8 och vägningskoefficienten för förändringar i prisnivån 0,2 ( lönekoefficienten ). Grunden för lönekoefficienten är de genomsnittliga årliga förändringarna i löne- och konsumentprisnivån jämfört med föregående kalenderårs tredje kvartal. När lönekoefficienten fastställs minskas ändringen i lönenivån med ett belopp som motsvarar ändringen i början av föregående kalenderår i den arbetstagarnas pensionsavgift som avses i den första meningen i 12 b § 1 mom. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer genom förordning lönekoefficienten för ettvart kalenderår senast två månader före ingången av det kalenderår, under vilket den tillämpas.

Då invalidpensionen räknas ut skall även tiden från ingången av det kalenderår då arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad då arbetstagaren fyller 63 år ( återstående tid ) räknas såsom till pension berättigande tid. En förutsättning är dock att arbetstagaren under de tio kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började har haft minst 12 566,70 euro i sådana förvärvsinkomster som omfattas av en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. (1.10.2004/885)

Den förvärvsinkomst som pensionen för den återstående tiden grundar sig på ( förvärvsinkomst för den återstående tiden ) bestäms på grundval av de förvärvsinkomster enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom., vilka arbetstagaren har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började ( granskningstid ). När inkomsten för den återstående tiden bestäms skall årsinkomsterna justeras enligt 7 b §. Inkomsten för den återstående tiden är summan av de på så sätt justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med sextio. (1.10.2004/885)

När inkomsten för den återstående tiden bestäms medräknas också en under granskningstiden erhållen, med lönekoefficienten justerad inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en sådan förmån som nämns i 6 a §.

Om arbetstagaren under granskningstiden har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd eller utbildningsdagpenning till ett belopp som motsvarar den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller grundstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice, beaktas såsom förvärvsinkomst 1 047,22 euro för varje hel månad under vilken den nämnda förmånen har erlagts när inkomsten för den återstående tiden bestäms. På motsvarande sätt beaktas också den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen, om den har beviljats till samma belopp som den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (1.10.2004/885)

Om arbetstagaren när inkomsten för den återstående tiden bestäms inte utöver sådana inkomster som avses i 3 och 4 mom. har haft sådana förvärvsinkomster som avses i 2 mom. under granskningstiden, har arbetstagaren inte rätt till pension för den återstående tiden.

Om arbetstagarens förvärvsinkomster under granskningstiden är mindre än den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård av ett barn under tre år och pensionsskyddet till följd av detta skulle ha sjunkit med minst 20 procent, används, utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf, på ansökan av arbetstagaren såsom inkomst enligt 7 c § 1 mom. den arbetsinkomst som barnavårdstiden inte har minskat. Härvid beaktas dock förvärvsinkomster som erhållits under de högst tio senaste åren.

Utan hinder av vad som bestäms i 7 c § 2 mom. skall, när inkomsten för den återstående tiden bestäms, även inkomster som erhållits under det år då arbetsoförmågan började beaktas fram till utgången av den månad under vilken arbetsoförmågan började, om (1.10.2004/885)

Om arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen före utgången av det kalenderår under vilket han eller hon fyller 23 år, är granskningstiden, utan hinder av vad som bestäms i 7 c § 2 mom., tiden mellan ingången av månaden efter uppnådd 18 års ålder och utgången av den månad under vilken arbetsoförmågan började. Härvid är inkomsten för den återstående tiden summan av de enligt 7 b § justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med det antal månader som ingår i samma period. (1.10.2004/885)

Sådan inkomst för den återstående tiden som omfattas av denna lag utgör samma relativa andel av summan av de inkomster för den återstående tiden som bestäms i 7 c § 2–4 och 6 mom. samt ovan i 1 och 2 mom. som de förvärvsinkomster som omfattas av denna lag utgör av summan av inkomsterna enligt de lagar och den pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. under den granskningstid som avses i 7 c § 2 mom. samt ovan i 2 mom. (1.10.2004/885)

Pensionsskyddscentralen meddelar pensionsanstalterna närmare anvisningar om tillämpningen av 7 c och 7 d §.

Om det till en arbetstagare som fått invalidpension senare skall betalas pension på grund av ålder eller ny arbetsoförmåga, räknas såsom till pension berättigande tid även den tid för vilken arbetstagaren var berättigad till den tidigare pensionen. Såsom till pension berättigande tid räknas dock inte den tid som enligt 5 b § 5 mom. inte berättigar till pension. När pension enligt denna lag fastställs för tiden med invalidpension, används som grund den relativa andel av förvärvsinkomsten för den återstående tiden som motsvarar det belopp som de enligt denna lag försäkrade förvärvsinkomsterna utgör av summan av förvärvsinkomsterna enligt de lagar eller den pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. (1.10.2004/885)

Om det till en arbetstagare som fått invalidpension senare skall betalas pension på grund av sådan ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att den tidigare pensionen upphörde, eller om pension beviljas med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare pensionen, fastställs den nya pensionen enligt samma grunder som den tidigare pensionen. Om ålderspensionen börjar innan två år har förflutit från det att invalidpensionen upphörde, fastställs ålderspensionen enligt samma grunder som invalidpensionen. (1.10.2004/885)

Beviljas en arbetstagare som fått rehabiliteringspenning enligt denna lag invalidpension på grund av arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att rehabiliteringspenningsperioden löpte ut, fastställs pensionen på de grunder enligt vilka den skulle ha fastställts om arbetsoförmågan hade börjat vid ingången av rehabiliteringspenningsperioden.

7 f § har upphävts genom L 1.10.2004/885 .

Arbetslöshetspension eller rehabiliteringsstöd höjs med den nedan nämnda koefficienten från ingången av det kalenderår före vilket pension eller rehabiliteringsstöd har betalats för sammanlagt fem hela kalenderår. Denna engångsförhöjning räknas ut på basis av det sammanlagda beloppet av de pensioner som beviljats arbetstagaren enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten. Förhöjningen bestäms enligt arbetstagarens ålder vid ingången av året för förhöjningen så att förhöjningsprocenten är 21 när arbetstagaren är i åldern 24–26 år. Förhöjningsprocenten sjunker för varje levnadsår med 0,7 procentenheter. När arbetstagarens ålder är över 55 år, görs ingen förhöjning.

Om en i 1 mom. avsedd engångsförhöjning inte ingick i förmånslåtarens pension eller om förmånslåtaren inte erhöll pension vid sin död, ökas förmånslåtarens invalidpension, som beaktas som grund för familjepension, med den engångsförhöjning som förmånslåtaren skulle ha fått om invalidpensionen hade fortsatt under den tid som avses i 1 mom. Engångsförhöjningen läggs till familjepensionen från början av det kalenderår fram till vilket förmånslåtarens invalidpension eller rehabiliteringsstöd skulle ha fortgått sammanlagt fem fulla kalenderår.

Pensionsskyddet anpassas till förändringen i den förväntade medellivslängden efter 2009 genom att pensionen när ålderspensionen börjar omvandlas med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket arbetstagaren fyllde 62 år. Om ålderspensionen dock börjar före det år då 62 års ålder uppnås, omvandlas ålderspensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket pensionen började. Efterlevandepension omvandlas vid pensionsjämkningen med den livslängdskoefficient som fastställts för det ifrågavarande året. Livslängdskoefficienten tillämpas inte på sådan frivillig tilläggspension som avses i 11 §.

När en invalidpension ändras till ålderspension vid 62 års ålder eller senare, justeras pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då 62 års ålder uppnåddes. Om en invalidpension ändras till ålderspension före det år då 62 års ålder uppnås, justeras pensionen dock med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionen ändras till ålderspension.

Den livslängdskoefficient som avses i 1 mom. fastställs årligen av social- och hälsovårdsministeriet på framställning av Pensionsskyddscentralen. Livslängdskoefficienten bestäms så att kapitalvärdet för den pension som omvandlats med koefficienten beräknad enligt Statistikcentralens tillgängliga dödlighetsstatistik för vart och ett av de fem senaste åren är detsamma som kapitalvärdet för den icke-omvandlade pensionen 2009 beräknad enligt dödlighetsstatistiken för 2003–2007. När kapitalvärdet räknas ut används en räntesats på två procent.

Pensionsskyddscentralen meddelar pensionsanstalterna närmare anvisningar om hur livslängdskoefficienten tillämpas.

Familjepensionen bestäms på basis av den ålderspension eller fulla invalidpension enligt minimivillkoren i denna lag som förmånslåtaren fick vid sin död. Härvid beaktas i fråga om förmånslåtarens ålderspension inte den omvandling av pensionen som avses i 7 h §. Om förmånslåtaren fick arbetslöshetspension eller sådan invalidpension som avses i 4 c § 9 mom. utan tillägg enligt 4 c § 3 mom. för pensionsdelen för återstående tid, läggs denna pensionsdel till den pension som familjepensionen grundar sig på. Den nya pension som förmånslåtaren har intjänat under den tid han eller hon fått pension läggs likaså till den pension som familjepensionen grundar sig på. Om förmånslåtaren inte fick sådan pension som nämns i första meningen, uträknas pensionen som om sådan arbetsoförmåga hade börjat på dödsdagen som hade medfört rätt till full invalidpension, om inte förmånstagaren visar något annat. (1.10.2004/885)

Efterlevandepensionens belopp är, såvida inte något annat följer av 5 mom. eller av 8 eller 8 c–8 f §,

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare. Är förmånstagarna barn som saknar båda föräldrarna, läggs till det sammanlagda beloppet av barnpensionerna 2/12 av vardera förmånslåtarens pension var för sig, förutsatt att inte efterlevande- och barnpensionerna tillsammans överstiger beloppet av förmånslåtarens pension. Får ett barn barnpension efter någon annan förmånslåtare än sin förälder, bestäms tillägget enligt de av förmånslåtarnas pensioner på grundval av vilka ett föräldralöst barn får sin barnpension. Tillägget fördelas jämnt mellan de nämnda föräldralösa barnen.

Storleken av familjepensionen för en tidigare make till förmånslåtaren fastställs så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut enligt 2 mom. blir lika stor som vad 60 procent av det underhållsbidrag som förmånslåtaren har betalt till sin tidigare make utgör av förmånslåtarens pension enligt 1 mom. Är också en efterlevande make förmånstagare, uppgår det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner dock till högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas mellan de tidigare makarna i samma förhållande som underhållsbidragen.

Om antalet förmånstagare förändras eller om det barn som är förmånstagare blir föräldralöst så som avses i 3 mom., justeras familjepensionens belopp och fördelningen av pensionen mellan förmånstagarna vid ingången av månaden efter förändringen.

Pension enligt denna lag samordnas genom att följande förmåner dras av från pensionen:

(27.6.2003/634)

Om en arbetstagare beviljas ålderspension enligt 5 a § 1 mom. efter uppnådd 68 års ålder förrättas samordningen så att den motsvarar 68 års ålder. (27.6.2003/634)

Om en arbetstagare har rätt till en i 1 mom. 1–6 punkten nämnd förmån betalas i pension enligt denna lag av skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av alla i 4 mom. avsedda grundpensioner och den förmån som nämns i 1–6 punkten en lika stor del som pensionen enligt denna lag utgör av samtliga grundpensioner. (27.6.2003/634)

De grundpensioner som avses i 3 mom. är följande på arbets- och tjänsteförhållande samt företagarverksamhet grundade ålders- och invalidpensioner: (27.6.2003/634)

5 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634 . (27.6.2003/634)

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. beaktas vid samordning av pensioner inte sådan ersättning, grundad på lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) , trafikförsäkringslagen (279/1959) , lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) eller lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990) , som arbetstagaren fått under minst tre års tid omedelbart före pensionsfallet, till den del ersättningen inte överstiger ersättningsnivån före pensionsfallet, och inte heller familjepension som grundar sig på sådan ersättning. Som nytt pensionsfall betraktas härvid inte att arbetslöshetspension ändras till invalidpension, att som delpension beviljad invalidpension ändras till arbetslöshetspension eller att invalidpension ändras till ålderspension, och inte heller uppkomsten av rätt att erhålla familjepension efter pensionstagaren. Vid samordningen av pensionerna beaktas inte heller sådan ersättning enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst, som grundar sig på en skada som uppkommit under krigen åren 1939–1945. (1.10.2004/885)

7 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634 . (27.6.2003/634)

8 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634 . (27.6.2003/634)

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar vid behov närmare anvisningar om vad som skall anses utgöra enligt denna lag utgående grundpension och mot denna svarande familjepension. (18.6.1971/500 , 29.12.1972/934) (28.6.1993/559)

Vid samordningen beaktas även en förmån från en främmande stat som motsvarar en förmån som avses i 1 mom. Om den återstående tiden skall beaktas enligt två eller flera staters pensionslagstiftning när arbetstagarens pension bestäms, förhindras överlappande återstående tid genom att en förmån från en främmande stat som motsvarar en förmån som avses i 4 mom. beaktas i den återstående tiden när det är fråga om en förmån som omfattas av Europeiska gemenskapernas råds förordning (EEG) nr 1408/71 eller en överenskommelse om social trygghet som ingåtts av Finland. (27.6.2003/634)

Samordning som avses i 8 § förrättas på nytt, om

Dagpenning som avses i 1 mom. 2 punkten samordnas dock inte om dagpenningen har beviljats person som erhåller invalidpension som delpension och om den grundar sig på olycksfall som inträffat medan delinvalidpensionen utbetalts.

Om ny samordning förrättas beträffande familjepension, beaktas vid tillämpningen av 1 mom. 2 och 4 punkten den familjepension som motsvarar den där nämnda förmånen och vid tillämpningen av 3 punkten den familjepension som motsvarar den där nämnda grundpensionen.

Samordning förrättas inte på nytt om en förmån som avses i 1 eller 3 mom. beviljas eller dess belopp förändras för kortare tid än för fyra månader räknat från att förmånen börjar utbetalas eller dess belopp förändras.

Samordning förrättas på nytt räknat från den tidpunkt då en förmån som avses i 1 mom. 1–3 punkten eller i 3 mom. beviljas eller dess belopp förändras eller då pensionsanstalten får kännedom om att en förmån som avses i 1 mom. 4 punkten beviljas eller förändras.

Invalidpension skall förvägras eller minskas om arbetstagaren uppsåtligen har vållat sin arbetsoförmåga. Utbetalningen av pensionen kan inställas, om pensionstagaren utan godtagbart skäl inte har samtyckt till undersökning eller vård som har föreskrivits och bekostas av pensionsanstalten. (30.12.2003/1332)

Vid anordnande av pensionsskydd må bestämmas:

Socialministeriet har rätt att godkänna jämväl andra, till sin betydelse ringa inskränkningar i pensionsskyddet.

När en efterlevandepension fastställs, beaktas de pensioner som den efterlevande maken i enlighet med de lagar, pensionsstadgor och pensionsreglementen som nämns i 8 § 4 mom. får på basis av förvärvsarbete samt andra därmed jämförbara pensioner som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande ( pensionsjämkning ). Vid pensionsjämkningen kan också beaktas förmåner som betalas från främmande stater och som motsvarar nämnda pensioner. En pension enligt denna lag beaktas vid pensionsjämkning till ett belopp som motsvarar minimivillkoren, och en delpension för en efterlevande make till ett belopp som motsvarar full invalidpension.

Har den efterlevande maken vid förmånslåtarens död fyllt 65 år eller får i 1 mom. nämnd pension, förrättas pensionsjämkningen räknat från ingången av kalendermånaden efter förmånslåtarens död. I annat fall förrättas pensionsjämkningen räknat från ingången av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens död. Om likväl barn, som har rätt till barnpension efter förmånslåtaren, vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som denne och den efterlevande maken, förrättas ingen pensionsjämkning förrän det yngsta barnet fyller 18 år.

Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. anses den efterlevande makens på förvärvsarbete baserade pension vara den pension som han skulle ha beviljats om han hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension på förmånslåtarens dödsdag eller den dag då ett i 2 mom. avsett barn fyller 18 år. Detta förfarande tillämpas också i fråga om motsvarande förmån som betalas av en främmande stat. (27.6.2003/634)

Vid pensionsjämkningen minskas den efterlevandepension som har fastställts enligt 7 i och 8 §, om den efterlevande makens i 8 c § avsedda pensioner som grundar sig på förvärvsarbete överstiger pensionsjämkningsgrunden. Denna är 649,69 euro per månad, om förmånslåtarens enligt 7 i § 1 mom. beräknade pension och pensionerna enligt de lagar eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. eller andra med dem jämförbara pensioner som grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande tillsammans överstiger nämnda belopp. Pensionsjämkningsgrunden utgörs av det sammanlagda beloppet av de nämnda pensionerna, om detta belopp överstiger 324,77 euro men inte 649,69 euro. I övriga fall är grunden 324,77 euro. (1.10.2004/885)

Avdraget på grund av pensionsjämkningen är 50 procent av skillnaden mellan den efterlevande makens i 8 c § nämnda pensioner som grundar sig på förvärvsarbete och pensionsjämkningsgrunden. Har den efterlevande rätt också till någon annan familjepension än den som avses i denna lag och som motsvarar pension enligt de lagar, pensionsstadgor eller pensionsreglementen som nämns i 8 § 4 mom., avdras från efterlevandepensionen enligt denna lag ett belopp som utgör en lika stor del av det nämnda avdraget som efterlevandepensionen enligt denna lag utgör av alla de ovan nämnda familjepensionerna.

Har avdrag på grund av dagpenning eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/48) , fortlöpande ersättning enligt trafikförsäkringslagen (279/59) för egen skada eller livränta enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48) gjorts från den i 8 c § nämnda pension som den efterlevande maken får, lämnas detta avdrag obeaktat vid pensionsjämkningen.

Om den efterlevande maken inte har rätt till pension på grund av arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet eller får invalidpension som delpension, beaktas vid pensionsjämkningen på ansökan av den efterlevande i stället för pensionerna den efterlevandes genomsnittliga förvärvsinkomster och på dem grundade förmåner samt delpensionen. En förutsättning för detta är dock att de nämnda förvärvsinkomsterna och förmånerna samt delpensionen, då 60 procent av förvärvsinkomsterna beaktas, tillsammans är minst en fjärdedel mindre än den pension som har fastställts för den efterlevande i enlighet med 8 c §. Likaså kan efterlevandepensionens belopp justeras på ansökan, om den efterlevandes förhållanden förändras inom fem år efter förmånslåtarens död på ett sådant sätt att de ovan nämnda villkoren uppfylls. Den genomsnittliga inkomsten beräknas då för sex månader före ansökan, och förändringen anses ha skett vid ingången av denna retroaktiva period. Den på detta sätt justerade efterlevandepensionen utbetalas retroaktivt för den nämnda sexmånaderstiden.

Efterlevandepension som har fastställts enligt 1 mom. betalas under två år. Därefter fastställs pensionen på ansökan på nytt enligt denna paragraf för två år åt gången, om det fortfarande finns förutsättningar för detta.

Social- och hälsovårdsministeriet kan meddela närmare anvisningar om tillämpningen av denna paragraf.

Utöver vad som stadgas i 8 e § förrättas pensionsjämkning på nytt endast om en efterlevande make beviljas pension som nämns i 8 c § 1 mom. i någon annan form än deltidspension. Härvid tillämpas samma pensionsjämkningsgrund som när pensionsjämkning förättades första gången.

Om en arbetstagare är berättigad till dagpenning, olycksfallspension, ersättning, ersättning för inkomstbortfall eller livränta som avses i 8 § 1 mom. kan i denna lag avsedd pension oberoende av 8 § betalas utan beaktande av nämnda förmån till dess beloppet av denna är slutligt bestämt. Arbetstagarens rätt till ifrågavarande förmån övergår till pensionsanstalten till den del förmånen hade minskat pensionen vid förrättande av samordning.

Vad 1 mom. stadgar tillämpas även på familjepensioner som motsvarar i detta lagrum avsedda förmåner samt på familjepensionstagare.

Pensionen justeras kalenderårsvis med ett indextal i vilket vägningskoefficienten för förändringen i lönenivån är 0,2 och vägningskoefficienten för förändringen i prisnivån är 0,8 ( arbetspensionsindex ). Grunden för fastställande av arbetspensionsindex är de genomsnittliga årliga förändringarna i löne- och konsumentprisnivån under föregående kalenderårs tredje kvartal. När lönekoefficienten fastställs minskas förändringen i lönenivån med ett belopp som motsvarar förändringen i början av föregående kalenderår i den arbetstagarnas pensionsavgift som avses i den första meningen i 12 b § 1 mom. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer genom förordning arbetspensionsindex för ettvart kalenderår senast två månader före ingången av det kalenderår för vilket det tillämpas.

9 a § har upphävts genom L 3.12.2002/1011 .

Utan hinder av vad som någon annanstans i lag bestäms har en pensionsanstalt rätt att överföra i denna lag avsett ansvar för en enskild arbetstagares del på någon annan pensionsanstalt som avses i denna lag, under förutsättning att en bestämmelse om detta ingår i pensionsanstaltens stadgar eller försäkringsvillkor eller att Försäkringsinspektionen givit sitt samtycke.

Pensionsanstalten skall på arbetstagarens yrkande visa att de uppgifter om ett arbetsförhållande som inverkar på arbetstagarens pensionsrätt är riktiga och meddela ett beslut om den tjänstgöringstid som berättigar till pension och om den pensionsgrundande lönen. Arbetstagaren skall vid behov lämna sådana uppgifter om grunderna för sitt yrkande som skäligen kan förutsättas av honom då även pensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning beaktas. Om yrkandet gäller ett arbetsförhållande som har upphört mer än fem år tidigare, skall arbetstagaren lämna tillräckliga uppgifter till stöd för sitt krav. (20.12.1996/1167)

Om utredningen av arbetsförhållandet gäller ett ärende som pensionsskyddscentralen enligt 1 § 7 mom. skall avgöra, meddelar pensionsskyddscentralen ett beslut som avses i 1 mom. (21.12.2000/1230)

Pensionsanstalten skall på ansökan av vederbörande arbetsgivare meddela ett beslut om huruvida lön eller något annat vederlag som betalas till en arbetstagare utgör sådan förvärvsinkomst enligt 7 § på grundval av vilken pension intjänas och som skall försäkras enligt denna lag. Pensionsanstalten skall också på ansökan av arbetsgivaren meddela ett beslut om för vilken tid en arbetstagares förvärvsinkomster skall försäkras enligt denna lag. (1.10.2004/885)

4 mom. har upphävts genom L 27.8.1999/861 . (27.8.1999/861)

Pension skall sökas på en blankett som fastställts för detta ändamål. Till ansökan skall fogas den utredning som pensionsanstalten bestämmer.

Vid ansökan om invalidpension skall pensionsanstalten tillställas ett läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd. Utlåtandet skall innehålla en vård- eller rehabiliteringsplan. Pensionsanstalten får dock godkänna också ett läkarutlåtande av annat slag eller en motsvarande utredning. Pensionsanstalten kan också på egen bekostnad inhämta ett läkarutlåtande, om sökanden vårdas på sjukhus eller om det finns något annat särskilt skäl därtill.

Den som söker eller uppbär invalidpension är, om han eller hon åläggs därtill av pensionsanstalten, skyldig att för utredning av invaliditeten låta undersöka sig hos en av pensionsanstalten namngiven läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten. Pensionsanstalten skall då ersätta kostnaderna för undersökningen. Till kostnaderna räknas också skäliga resekostnader och ett skäligt dagtraktamente för en resa som enligt åläggandet har gjorts till en annan ort. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får ansökan avgöras med stöd av erhållen utredning.

Pensionsansökan anses gjord den dag den inkommit till en pensionsanstalt som anges i en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1–13 punkten eller till pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som en sådan pensionsanstalt eller pensionsskyddscentralen har bemyndigat därtill. Inlämnar inte sökanden på uppmaning inom en av pensionsanstalten utsatt skälig tid en tilläggsutredning som behövs för att ansökan skall kunna avgöras, anses ansökan dock ha blivit gjord först sedan den utredning som behövs för att ansökan skall kunna avgöras har inkommit till pensionsanstalten.

Närmare bestämmelser om ansökan om pension utfärdas genom förordning av statsrådet.

Anställda och styrelsemedlemmar i en pensionsanstalt och pensionsskyddscentralen kan, utan hinder av 28 § 1 mom. 4 och 5 punkten förvaltningslagen (434/2003) , behandla sådana ärenden som gäller verkställigheten av denna lag och som avser en arbetsgivare som anordnat pensionsskydd i pensionsanstalten, en arbetstagare anställd hos en sådan arbetsgivare eller en företagare.

En eller flera legitimerade läkare skall i pensionsanstalten delta i beredningen av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering samt av andra ärenden som inbegriper medicinska frågor. Pensionsanstaltens läkare kan anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa vad som i 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) bestäms om formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden. (1.10.2004/885)

Den pensionsanstalt där det för arbetstagaren vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats pensionsskydd i enlighet med minimivillkoren i en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten ( pensionslagar för den privata sektorn ) handlägger och avgör en pensionsansökan som gäller pensionsskydd i enlighet med minimivillkoren i en lag som avses ovan. Denna pensionsanstalt ( pensionsanstalt inom den privata sektorn ) sköter också utbetalningen av pension enligt lagarna i fråga och pensionsanstaltens övriga uppgifter i anslutning till pensionen, om inte något annat följer av uppgifterna för en sista pensionsanstalt enligt 3 mom. Denna pensionsanstalt handlägger och fattar beslut också om pensioner som tjänats in med stöd av en förmån som nämns i 6 a §, om inte något annat följer av uppgifterna för en sista pensionsanstalt enligt 3 mom. (1.10.2004/885)

Om en arbetstagare har omfattats av pensionsskydd såväl enligt en pensionslag för den privata sektorn som enligt en lag som avses i 8 § 4 mom. 3, 4, 7 eller 8 punkten ( pensionslagar för den offentliga sektorn ) och om pensionsskydd i enlighet med minimivillkoren vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats för honom eller henne i en pensionsanstalt inom den privata sektorn, skall denna pensionsanstalt ( sista pensionsanstalt ) (19.12.2003/1169)

Om för arbetstagaren vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats pensionsskydd i en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn, skall den i egenskap av sista pensionsanstalt sköta de uppgifter som avses i 2 mom. även i fråga om pensionsskyddet enligt pensionslagarna för den privata sektorn.

Dock gäller att om den återstående tiden eller motsvarande förtjänst beaktas på någon annan grund än arbetstagarens sista arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet när pensionens belopp räknas ut, är sista pensionsanstalt utan hinder av 1–3 mom. den pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn där pensionsskyddet för den återstående tiden eller motsvarande pensionsskydd har ordnats. (19.12.2003/1169)

Om en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt avgör en arbetstagares rätt till invalidpension eller individuell förtidspension med stöd av 9 § 1 mom. a- eller b-punkten eller 9 c § lagen om statens pensioner, 24 § 1 mom. 1 punkten eller 33 § lagen om kommunala pensioner, 1 § pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan eller 13 § lagen om Folkpensionsanstalten och om den månatliga pensionen från en pensionsanstalt inom den privata sektorn är större än tre gånger det belopp som avses i 1 § 1 mom. 2 punkten, skall pensionsanstalten inom den offentliga sektorn före beslutet begära att pensionsanstalten inom den privata sektorn ger en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga. Om pensionsanstalten inom den privata sektorn och den sista pensionsanstalten då är av olika åsikt om arbetstagarens arbetsförmåga, tillämpas inte på pensionen vad som i sista meningen i 4 § 3 mom. föreskrivs om rätten till invalidpension, vad som i 4 e § 2 mom. föreskrivs om rätten till individuell förtidspension eller vad som i 3 mom. ovan föreskrivs om sista pensionsanstalt. (19.12.2003/1169)

En pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn som betalar pension eller avträdelsestöd betraktas som sista pensionsanstalt även när pensionstagaren beviljas annan ny pension än invalidpension. En pensionsanstalt som betalar arbetslöshets- eller deltidspension betraktas dock som sista pensionsanstalt när pensionstagaren beviljas invalidpension, om inte något annat följer av 7 mom. (19.12.2003/1169)

Om den återstående tiden eller motsvarande förtjänst skall eller borde beaktas i pensioner både enligt pensionslagarna för den privata sektorn och enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn när pensionsbeloppet räknas ut eller om ny pension beviljas efter en sådan pension, tillämpas inte vid behandlingen av pensionen vad som i 2–5 mom. föreskrivs om sista pensionsanstalt. Detta förfarande tillämpas också när deltidspension beviljas samtidigt i enlighet med både en pensionslag för den privata sektorn och en pensionslag för den offentliga sektorn. På behandling av familjepension tillämpas dock vad som i 2–5 bestäms om sista pensionsanstalt, trots att den återstående tiden eller motsvarande förtjänst skall beaktas i familjepensioner både enligt pensionslagarna för den privata sektorn och enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn när pensionsbeloppet räknas ut. (19.12.2003/1169)

Pensionsanstalter inom arrangemanget med sista pensionsanstalt kan komma överens om att arrangemanget med sista pensionsanstalt skall iakttas även i de situationer som avses i 6 och 7 mom. Pensionssökanden skall underrättas om vilken pensionsanstalt som sköter hans eller hennes pensionsärende. (19.12.2003/1169)

Närmare bestämmelser om den behöriga pensionsanstalten enligt denna paragraf och om dess uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om det är oklart vilken pensionsanstalt som enligt denna paragraf och enligt den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den är behörig att handlägga pensionsansökan, avgörs ärendet på pensionsanstaltens begäran av pensionsskyddscentralen. Ändring får inte sökas särskilt i pensionsskyddscentralens beslut i ett sådant ärende.

Anordnar en arbetsgivare med stöd av 1 c § 3 mom. frivilligt pensionsskydd för en arbetstagare ( frivillig grundpensionsförsäkring ) eller anordnar han annars ett bättre pensionsskydd än vad som föreskrivs i 4-9 § eller innefattar han i pensionsskyddet betalning av begravningsbidrag eller annan sådan förmån som inte förutsätts i minimivillkoren ( frivillig tilläggspensionsförsäkring ) har han rätt att, på de villkor som vederbörande ministerium bestämmer, underställa ett sådant pensionssystem denna lag genom att registrera det i pensionsskyddscentralen, varefter bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar skall iakttas beträffande tilläggspensionsförsäkringen. (28.11.1997/1057)

Har arbetsgivaren i enlighet med 1 mom. för sina arbetstagare ordnat ett bättre pensionsskydd än vad minimivillkoren i denna lag förutsätter, ändras ålderspensionens belopp beroende på begynnelsetidpunkten så att beloppet uträknas enligt försäkringsmatematiska principer på det sätt som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer. (27.6.2003/634)

Har genom kollektivavtal eller annat avtal inte kommits överens om annan fördelning av pensionskostnaderna eller har inte arbetstagarna genom omröstning, som genomförts på sätt som bestäms i förordning, godkänt en annan fördelning, får hos arbetstagarna uppbäras sammanlagt högst hälften av den pensionsförsäkringspremie, med vilken den försäkringspremie, som motsvarar minimivillkoren enligt denna lag, genom de i 1 mom. avsedda tilläggsförmånerna ökas. Arbetstagaren är därvid, ifall hans arbetsförhållande eller tilläggsförmånerna till försäkringen upphör, innan pensionsrätten inträder, berättigad att utöver vad angående bevarande av i denna lag förutsatta minimiförmåner bestäms erhålla avgiftsfri försäkring, motsvarande den fondandel, som uppkommit beträffande nämnda tilläggsförmåner. (27.6.2003/634)

Arbetsgivaren är berättigad att på en arbetstagares lön innehålla den försäkringspremie som skall uppbäras enligt 3 mom. Arbetsgivaren ansvarar gentemot pensionsanstalten för de belopp som han innehållit.

I 1 mom. avsett nytt pensionssystem, med undantag av frivillig grundpensionsförsäkring som en arbetsgivare ordnar för sina arbetstagare med stöd av 1 c § 3 mom., kan inte omfattas av denna lag efter den 31 december 2000 genom att låta registrera det hos pensionsskyddscentralen, inte heller kan nya arbetstagare efter nämnda datum anslutas till ett pensionssystem som är registrerat hos pensionsskyddscentralen. (30.6.2000/654)

6 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634 . (27.6.2003/634)

Som ett nytt pensionssystem betraktas inte sådant tilläggspensionsskydd motsvarande tidigare nivå som till följd av fusion, delning eller affärsöverlåtelse ordnats för arbetstagare som omfattas av ett pensionssystem enligt 1 mom. Detta gäller även sådant pensionsskydd på motsvarande nivå som ordnats för arbetstagare som omfattats av ett pensionssystem som registrerats enligt 1 mom., vilka övergått från en arbetsgivare till en annan inom en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 § lagen om aktiebolag (734/1978) . (30.6.2000/654)

Med avvikelse från bestämmelserna i 1 § upphör en förbättring av villkoren för erhållandet av minimiförmåner den 31 december 2004. Av den fram till denna tidpunkt intjänade förmånen som innehåller den nämnda tilläggsförmånen bildas en avgiftsfri försäkring motsvarande 65 års ålder så som social- och hälsovårdsministeriet närmare bestämmer. (27.6.2003/634)

9 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/634 . (27.6.2003/634)

Som ny pensionsordning betraktas inte heller överföring av ett tilläggspensionsförsäkringsbestånd från en pensionsanstalt till en annan. (30.6.2000/654)

Närmare bestämmelser om den tilläggspensionsförsäkring som avses i 1 mom. ges i kartan över registrerbara tilläggsförmåner som pensionsskyddscentralen fastställt. (30.6.2000/654)

Pensionsanstalternas ömsesidiga ansvar för pensionerna och rehabiliteringspenningen bestäms och pensionsanstalternas omkostnader för pensionerna och rehabiliteringspenningen fördelas mellan pensionsanstalterna, om dessa inte har kommit överens om något annat, enligt följande:

(30.12.1996/1293)

2 mom. har upphävts genom L 1.10.2004/885 . (1.10.2004/885)

För andra rehabiliteringskostnader än de som orsakas av rehabiliteringsstödet och rehabiliteringspenningen svarar enbart den pensionsanstalt som ombesörjer rehabiliteringen. (18.12.1995/1482)

Om pension, rehabiliteringspenning eller annan rehabiliteringskostnad eller i 9 § avsett tillägg eller i 11 § avsedd tilläggsförmån till följd av att pensionsanstalten gått i konkurs, i sin helhet eller till en del inte längre är tryggad, svarar härför eller för en del därav pensionsanstalterna gemensamt enligt av vederbörande ministerium fastställda grunder. Härvid svarar pensionsanstalterna gemensamt även för det utjämningsbelopp som avses i 10 kap. 2 § 3 mom. lagen om försäkringsbolag (1062/79) eller i 79 § 3 mom. lagen om försäkringskassor (1164/92) upp till ett minimibelopp som bestäms enligt av vederbörande ministerium fastställda beräkningsgrunder. (8.11.1996/839)

5 mom. har upphävts genom L 17.3.1995/390 .

Pensionsskyddscentralen utfärdar vid behov närmare anvisningar beträffande ansvarighetens fördelning och avgör saken, ifall meningsskiljaktigheter uppkomma mellan pensionsanstalterna.

Vid bestämmandet av pensionsanstaltens andel av de kostnader som avses i 1 mom. 4 punkten, skall även beaktas överföringsavgiften enligt lagen om överföringsavgift då statens ämbetsverk, inrättningar eller affärsverk ombildas till aktiebolag (1341/92) . (18.12.1992/1342)

Vid fastställandet av den avgift som uppbärs för täckande av pensionsskyddscentralens årliga kostnader skall beaktas den övriga avkastning som pensionsskyddscentralen kan få. När avgiften fastställs skall det ses till att pensionsskyddscentralens medel förslår till att täcka de utgifter som pensionsskyddscentralens uppgifter och verksamhet föranleder och till att upprätthålla tillräcklig likviditet. (27.10.2000/895)

Ett försäkringsbolag eller en pensionskassa som bedriver verksamhet som avses i denna lag skall ansöka om social- och hälsovårdsministeriets fastställelse för försäkringspremien och grunderna för beräknande av ansvarsskulden. En pensionsstiftelses pensionsansvar beräknas enligt grunder som bestäms av social- och hälsovårdsministeriet.

Grunderna för försäkringspremien, ansvarsskulden och pensionsansvaret skall uppgöras i första hand med beaktande till att de försäkrade förmånerna skall vara tryggade, dock med beaktande av vad 12 § stadgar om fördelningen av ansvaret och kostnaderna för pensionerna. Grunderna för sådana till försäkringen anslutna tilläggsförmåner som försäkringsbolaget inte har förbundit sig till i försäkringsavtalet skall uppgöras i första hand med beaktande av att de skall vara skäliga.

Den andel som försäkringsbolagen och pensionskassorna skall betala av de kostnader som avses i 12 § 1 mom. 4–6 punkten samt i 4 mom. beaktas årligen enligt de grunder som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet när premien för pensionsförsäkringen bestäms. På villkor som social- och hälsovårdsministeriet uppställer och enligt grunder som det fastställer kan likväl för betalning av nämnda kostnader även ett sådant tillvägagångssätt tillämpas som innebär fondering på förhand. Detsamma gäller även beräkning av en pensionsstiftelses pensionsansvar. (1.10.2004/885)

Ändras grunderna för ansvarsskulden så att ansvarets belopp minskar, används de frigjorda medlen för kostnader som nämns i 12 § 1 mom. 4 punkten enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet faställer. Om det dock är fråga om tilläggsförmåner enligt 11 §, skall skillnaden överföras till det på försäkringstagarna fördelade tilläggsförsäkringsansvaret som avses i 14 § 2 mom. lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, om det inte av särskilda skäl skall anses att de frigjorda medlen skall användas så som avses i den första meningen i detta moment. (25.4.1997/356)

Den beräkningsränta som används i grunderna för ansvarsskulden eller pensionsansvaret skall definieras med beaktande av kraven på tryggande av pensionerna samt den avkastning som är möjlig att få på de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskulden eller pensionsansvaret. De intäkter som motsvarar skillnaden mellan beräkningsräntan och den ränta som används vid beräkningen av ansvarsskulden eller pensionsansvaret skall beträffande i denna lag avsedd försäkring enligt minimipensionsskydd användas för de överföringar till pensionsanstaltens ansvar som avses i 12 § 1 mom. 1 och 2 punkten. (30.12.1996/1293)

Arbetstagarnas pensionsavgift är tre procent ökat med hälften av det procenttal med vilket den genomsnittliga försäkringspremien, den förhöjda pensionsavgiften för arbetstagare över 53 år inte medräknad, för en försäkring som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag, i procent av lönen överskrider talet 18,2. Arbetstagarnas pensionsavgift är från 53 års ålder den ovan avsedda pensionsavgiften för arbetstagare multiplicerad med 19/15. Social- och hälsovårdsministeriet fattar årligen beslut om de procentsatser för arbetstagarnas pensionsavgift som skall tillämpas. (1.10.2004/885)

Arbetsgivaren innehåller i samband med lönebetalningen arbetstagarnas pensionsavgift på hos honom anställda arbetstagares i 7 § avsedda inkomst. Pensionsavgiften innehålls till den del arbetsgivaren enligt tidpunkten för lönebetalningen är skyldig att ordna pensionsskydd för arbetstagaren. (27.6.2003/634)

Arbetsgivaren svarar inför pensionsanstalten för kostnaderna för pensionsskydd som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag också vad gäller arbetstagarnas pensionsavgift.

Vid sökande av ändring i arbetstagarnas pensionsavgift iakttas i tillämpliga delar 22 §.

Social- och hälsovårdsministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf.

För täckande av det ansvar och de kostnader som beaktandet av arbetslöshets- och utbildningstid förorsakar pensionsanstalter som bedriver i denna lag och i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden nämnd verksamhet, den i lagen om sjömanspensioner nämnda sjömanspensionskassan, den i lagen om kommunala pensioner nämnda kommunala pensionsanstalten samt kyrkans centralfond, som bedriver i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan nämnd verksamhet, skall den i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) avsedda arbetslöshetsförsäkringsfonden inom en tid som bestäms av social- och hälsovårdsministeriet årligen till Pensionsskyddscentralen betala en försäkringspremie vars storlek ministeriet fastställer så att den enligt uppskattning motsvarar 75 procent av det belopp som skulle erhållas, om det för de arbets- och förvärvsinkomster som utgör grund för de förmåner som avses i 6 a § 1 mom. 2 och 3 punkten skulle betalas en premie som motsvarar den genomsnittliga premien enligt denna lag, och 65 procent av det belopp som skulle erhållas, om det för de arbets- och förvärvsinkomster som utgör grund för de förmåner som avses i 6 a § 1 mom. 4–6 punkten skulle betalas en premie som motsvarar den genomsnittliga premien enligt denna lag. I den genomsnittliga försäkringspremien beaktas härvid inte den förhöjda pensionsavgiften för arbetstagare som fyllt 53 år. På gemensam framställning av Pensionsskyddscentralen och arbetslöshetsförsäkringsfonden får social- och hälsovårdsministeriet bestämma att förskott skall betalas på ovan nämnd försäkringspremie.

De medel som enligt 1 mom. erhållits i försäkringspremier gottgör Pensionsskyddscentralen de i 1 mom. nämnda pensionsanstalterna, i förhållande till de i respektive pensionsanstalt försäkrade förvärvsinkomsterna, enligt grunder som på framställning av Pensionsskyddscentralen fastställs av social- och hälsovårdsministeriet.

Om en pensionsanstalt inom den privata sektorn i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 10 d § 2 mom. har betalat ut pensioner enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 3, 4, 7 eller 8 punkten eller enligt motsvarande familjepensionsskydd, eller om en sådan pensionsanstalt inom den offentliga sektorn som avses i 10 d § 3 mom. i egenskap av sista pensionsanstalt har betalat ut pensioner enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten, skall Pensionsskyddscentralen utreda hur kostnaderna fördelas mellan pensionsanstalterna och driva in eller gottgöra pensionsanstalten dessa pensionskostnader samt ränta senast under det kalenderår som följer på utbetalningsåret. Förskott kan också erläggas för ändamålet. Pensionskostnaderna drivs in och gottgörs enligt vad Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn närmare avtalar särskilt om saken. (1.10.2004/885)

Om en i 10 d § 3 mom. avsedd pensionsanstalt inom den offentliga sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt har betalt ut pension enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten, skall den få ersättning för dessa pensionskostnader jämte ränta enligt vad som bestäms i 1 mom.

Den del av pensionsförsäkringspremien som arbetsgivaren skall bekosta och som skall betalas till ett försäkringsbolag eller en pensionskassa har Försäkringsinspektionen rätt att fastställa till ett lägre belopp än vad 12 a § och lagen om försäkringskassor föreskriver, om det för täckande av den brist som sålunda uppkommer i täckningen för ansvarsskulden ställs en bankgaranti, en kreditförsäkring eller en annan av Försäkringsinspektionen godkänd säkerhet som med hänsyn till hur betryggande den är kan jämställas med dessa.

13 a § har upphävts genom L 1.10.2004/885 .

Pensionsskyddscentralen får inte efter den 31 december 1993 bevilja nya kreditförsäkringar eller öka sina ansvar som föranleds av giltiga kreditförsäkringsavtal.

De ansvar för kreditförsäkringar som utgör säkerhet för lån, som är i kraft vid den tidpunkt som nämns i 1 mom., skall minskas i samma förhållande som varje lån enligt lånevillkoren skall avkortas. Om man inte då lånet beviljades har kommit överens om något avkortningsprogram eller om det enligt avkortningsprogrammet återstår lån vid utgången av 2005, skall ansvaret för kreditförsäkringen årligen minskas med minst sju procent av det återstående lånekapitalet. Ansvar som grundar sig på övriga i 1 mom. avsedda kreditförsäkringar skall årligen minskas med ett belopp som är en tolftedel av det ansvar som var i kraft vid utgången av 1993. Utan hinder av vad som stadgas ovan i detta moment kan kreditförsäkringsgivaren godkänna sådana ändringar i avkortningsprogrammet för lånet och i de övriga villkoren som kan antas minska pensionsskyddscentralens utgifter för kreditförsäkringsverksamheten. (30.9.1994/846)

Det ansvar som uppkommer av pensionsskyddscentralens kreditförsäkringsverksamhet bokförs som ansvarsskuld som består av premieansvar och ersättningsansvar. För ansvarsskulden gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i lagen om försäkringsbolag.

Om en kreditförsäkringsrörelse som avses i denna paragraf inte har tillräckligt med medel för att täcka kostnader som rörelsen har förorsakat Pensionsskyddscentralen, svarar pensionsanstalterna gemensamt för underskottet fram till den 31 december 2005, och kostnaderna beaktas i fråga om de kostnader som avses i 12 § 1 mom. 4 punkten. Kostnaderna fördelas mellan pensionsanstalterna i förhållande till omfattningen av deras verksamhet i anslutning till försäkring enligt minimiskyddet i denna lag, enligt de i 12 § 1 mom. 4 punkten avsedda grunder som social- och hälsovårdsministeriet utfärdat. Förfarandet är detsamma ifall kreditförsäkringsrörelsen inbringar ett överskott. (1.10.2004/885)

Pensionsskyddscentralen får överlåta sitt kreditförsäkringsbestånd enligt denna paragraf till ett inhemskt försäkringsbolag som har koncession att bedriva kreditförsäkringsrörelse och som pensionsskyddscentralen är delägare i. Härvid skall på motsvarande sätt 4 mom. iakttas. Beträffande överlåtande av kreditförsäkringsbeståndet gäller dessutom i tillämpliga delar vad som stadgas i lagen om försäkringsbolag.

Till de kostnader för pensionsskyddscentralen som avses i 4 mom. räknas 1994–1998 även den utgift som åsamkas pensionsskyddscentralen av anskaffningen av aktier i det kreditförsäkringsbolag som nämns i 5 mom.

Pensionsskyddscentralen skall vara samarbetsorgan för arbetspensionssystemet för den privata sektorn enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 och 10–13 punkten och genom sin verksamhet främja verkställigheten och utvecklingen av detta pensionssystem. Pensionsskyddscentralen skall dessutom särskilt

Pensionsskyddscentralen sköter de uppgifter som förbindelseorgan som föreskrivits för den i 3 § lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999) .

På ansökan av en arbetsgivare, arbetstagare, tjänsteman eller företagare avgör pensionsskyddscentralen om den finska lagstiftningen om social trygghet på basis av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i Europeiska gemenskapernas rättsakter om social trygghet eller i de överenskommelser om social trygghet som Finland ingått skall tillämpas på en person som arbetar utomlands. På begäran av en part meddelar pensionsskyddscentralen ett överklagbart beslut som gäller avgörandet. Pensionsskyddscentralen skall dessutom, i den utsträckning som vederbörande ministerium bestämmer, sköta de uppgifter som följer av Europeiska gemenskapernas rättsakter om social trygghet och överenskommelserna om social trygghet.

Utöver uppgifterna enligt 1–3 mom. skall pensionsskyddscentralen sköta andra sådana uppgifter som särskilt föreskrivs för den i lag eller förordning.

Pensionsskyddscentralens beslutanderätt utövas av representantskapet och styrelsen.

Representantskapet tillsätts av vederbörande ministerium. Till medlemmar i representantskapet skall utses representanter för arbetsgivar-, arbetstagar- och företagarorganisationerna samt personer som är förtrogna med verksamheten vid försäkringsbolag, försäkringskassor och pensionsstiftelser samt med försäkringsjuridik, försäkringsmedicin och försäkringsmatematik. För varje medlem skall utses en personlig suppleant.

Styrelsen består av en ordförande och en vice ordförande, utsedda av vederbörande ministerium, samt av elva av representantskapet valda andra ledamöter med en personlig suppleant för envar. De medlemmar i representantskapet som företräder arbetsgivarorganisationerna utser tre av styrelseledamöterna, de medlemmar som företräder arbetstagarorganisationerna utser likaså tre och de medlemmar som företräder företagarorganisationerna utser två. Representantskapets samtliga medlemmar utser gemensamt de tre övriga ledamöterna. Styrelseledamöterna skall vara väl ansedda. En av dem skall vara försäkringsjurist, en försäkringsläkare och en försäkringsmatematiker.

Närmare bestämmelser om pensionsskyddscentralens förvaltning finns i förordningen innefattande reglemente för pensionsskyddscentralen (431/1961) .

Vad som i denna paragraf och i förordningen innefattande reglemente för pensionsskyddscentralen bestäms om representantskapets medlemmar och styrelseledamöterna skall på motsvarande sätt tillämpas på deras personliga suppleanter.

Den ekonomiska tillsynen över pensionsskyddscentralen ankommer på Försäkringsinspektionen. På tillsynen tillämpas vad som föreskrivs i denna lag eller i en förordning eller författningar på lägre nivå som utfärdats med stöd av denna lag.

I pensionsskyddscentralens bokföring och vid upprättandet av bokslutet skall bokföringslagen (1336/1997) och bokföringsförordningen (1339/1997) iakttas i tillämpliga delar. Försäkringsinspektionen kan utfärda närmare föreskrifter och anvisningar samt ge närmare utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och bokföringsförordningen på pensionsskyddscentralen.

Försäkringsinspektionen kan på ansökan av pensionsskyddscentralen av särskilda skäl för viss tid bevilja tillstånd att avvika från de i 1 mom. angivna bestämmelserna och föreskrifterna, om undantaget behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av pensionsskyddscentralens eller dess koncerns verksamhet och av dess ekonomiska ställning.

Om en föreskrift, en anvisning eller ett utlåtande som avses i denna paragraf och som gäller bokslutet är av vikt med tanke på den allmänna tillämpningen av bokföringslagen eller bokföringsförordningen, skall Försäkringsinspektionen, innan föreskriften eller anvisningen utfärdas eller utlåtandet ges, begära bokföringsnämndens utlåtande härom.

Försäkringsinspektionen kan av särskilda skäl för viss tid i enskilda fall bevilja undantag från den skyldighet som nämns i andra meningen i 3 kap. 1 § 2 mom. bokföringslagen, tiden för upprättande av bokslut eller koncernbokslut, skyldigheten att upprätta koncernbokslut, de scheman och noter som skall användas för koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen samt räkenskapsperioden för ett dotterbolag vars bokslut skall sammanställas med koncernbokslutet. En förutsättning för att undantag skall beviljas är att det inte strider mot Europeiska gemenskapernas rättsakter som gäller årsbokslut och koncernbokslut.

Pensionsskyddscentralen skall genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedelser av verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att dess uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden.

Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som skall anses vara sedvanlig för pensionsskyddscentralen och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/ 1992) .

Försäkringsinspektionen kan meddela anvisningar om tillämpningen av 1 mom.

Har en arbetsgivare försummat sin i 1 §, 1 c § 1 mom., 2 och 3 §§ stadgade skyldighet att anordna pensionsskydd för sina arbetstagare, skall pensionsskyddscentralen uppmana arbetsgivaren att avhjälpa försummelsen. Avhjälper arbetsgivaren inte försummelsen inom den tid som pensionsskyddscentralen föreskriver, tar pensionsskyddscentralen försäkringen på arbetsgivarens bekostnad ( tvångsförsäkring ). En pensionsanstalt, i vilken pensionsskyddscentralen har tagit en försäkring eller i vilken arbetsgivaren själv tagit en försäkring för sina arbetstagare efter den tidsfrist som stadgas i 1 § 1 eller 3 mom., har rätt att av arbetsgivaren för tiden för försummelsen utöver försäkringspremien uppbära en förhöjning som är högst lika stor som försäkringspremien. Närmare anvisningar om påförande av förhöjning ges av pensionsskyddscentralen. (8.11.1996/839)

Om en arbetstagare till följd av krig, väpnad konflikt, kärnkatastrof eller annat jämförbart oöverstigligt hinder, som inte har kunnat beaktas vid anordnandet av pensionsskyddet, inte får ett sådant annat pensionsskydd som avses i 1 c § 2 mom., kan pensionsskydd beviljas enligt minimivillkoren i denna lag för den tid som hindret varar. Pensionsanstalterna svarar gemensamt för de kostnader som pensionsskyddet förorsakar, enligt vad som föreskrivs i de grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställt med stöd av 12 § 1 mom. 4 punkten. (22.12.1993/1467) .

3 mom. har upphävts genom L 30.9.1994/846 . (30.9.1994/846)

Skall pensionsskydd på grund av att rättspraxis förändrats eller av annat därmed jämförbart särskilt skäl anordnas retroaktivt för arbetstagare, vars arbetsförhållande icke tidigare ansetts falla under denna lag, må pensionsskyddscentralen på ansökan helt eller delvis befria arbetsgivare från bekostande av ifrågavarande pensionsskydd för tiden innan sagda skäl yppats. För den del av kostnaderna för pensionsskyddet, från vilken arbetsgivaren i enlighet med det ovan sagda är befriad, svara pensionsanstalterna gemensamt på sätt som föreskrives i de grunder, vilka avses i 12 § 1 mom. 4 punkten och fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.

Har en arbetsgivare anordnat pensionsskyddet för sina arbetstagare enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden eller lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare, fastän denna lag borde ha tillämpats på arbetsavtalsförhållandet, skall pensionsarrangemanget rättas räknat från ingången av kalenderåret före det under vilket pensionsanstalten har meddelat arbetsgivaren rättelsen. Pensionsskydd som för tid före denna tidpunkt har anordnats enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden eller lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare förblir i kraft. Arbetstagarens pension bestäms dock enligt denna lag. Pensionsbelopp som har betalts ut enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden eller lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare skall anses som delbetalningar av pensionen.

Pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen har rätt att på eget initiativ eller på anhållan av den som saken gäller för utredning av ett ärende som är under behandling låta höra vittnen vid en allmän underrätt.

Arbetsgivaren är skyldig att till pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen lämna ut namn, personbeteckning, datum när anställningen började och när den slutade samt löne- och tjänstgöringstidsuppgifter om sina anställda i arbetsavtalsförhållanden enligt denna lag. Dessutom är arbetsgivaren skyldig att till pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen lämna ut uppgifter om de anställningar som fortgår vid kalenderårets slut samt om övriga faktorer som påverkar arbetsgivarens skyldighet att teckna försäkring och försäkringspremien. Närmare bestämmelser om de ovan avsedda uppgifterna och utlämnandet av dessa utfärdas genom förordning av statsrådet. Om arbetsgivaren underlåter att lämna de ovan avsedda uppgifterna eller gör det senare än vad som bestäms i statsrådets förordning, kan pensionsanstalten påföra arbetsgivaren en skälig försäkringspremie förhöjd till högst det dubbla beloppet.

Utöver det som bestäms i 1 mom. är arbetsgivaren skyldig att på begäran lämna pensionsanstalterna, pensionsskyddscentralen och en besvärsinstans som avses i denna lag de uppgifter om arbetstagarens arbete och arbetsförhållanden samt övriga motsvarande uppgifter som kan fås av arbetsgivaren och som är nödvändiga för avgörandet av ett försäkrings-, pensions- eller förmånsärende eller som annars är nödvändiga vid verkställigheten av uppdrag enligt denna lag.

Då arbetsgivaren ombes lämna uppgifter som behövs för behandlingen av arbetstagarens pensions- eller rehabiliteringsärende, får till arbetsgivaren utan arbetstagarens samtycke lämnas endast de sekretessbelagda uppgifter om arbetstagaren som är nödvändiga för att precisera de uppgifter som behövs vid beslutsfattandet i de nämnda ärendena.

Pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. De har också rätt att få handräckning av polisen och övriga myndigheter för att få de ovan avsedda uppgifterna.

Pensionsanstalterna, pensionsskyddscentralen och en besvärsinstans enligt denna lag har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter

Pensionsskyddscentralen har på det sätt som avses i det inledande stycket i 1 mom. dessutom rätt att

Den som ansöker om pension skall lämna pensionsanstalten de uppgifter som är nödvändiga för behandlingen och avgörandet av pensionsärendet.

Den som får invalidpension skall underrätta pensionsanstalten om att han eller hon återfått arbetsförmågan, om att han eller hon börjar förvärvsarbeta och om att rehabiliteringen avbrutits. (1.10.2004/885)

Den som får arbetslöshetspension skall underrätta pensionsanstalten om

Den som får deltidspension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om

Den som får efterlevandepension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om han eller hon har ingått äktenskap. Om ett barn som får barnpension ges som adoptivbarn till någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennes make, är barnets adoptivföräldrar skyldiga att underrätta pensionsanstalten om adoptionen.

Oberoende av pensionstagarens underrättelseskyldighet enligt 2–5 mom. kan pensionsanstalten kräva en utredning av pensionstagaren angående omständigheter som nämns i 2–5 mom. samt om andra liknande omständigheter som påverkar pensionens belopp och pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att det har skett förändringar i dessa omständigheter. Har pensionstagaren inte tillställt pensionsanstalten dessa utredningar inom en av pensionsanstalten utsatt skälig tid, kan ärendet avgöras på basis av tillgängliga uppgifter.

Pensionsanstalterna, pensionsskyddscentralen och en besvärsinstans enligt denna lag har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som de enligt denna lag har rätt att få. Om de i 17 a § avsedda uppgifterna behövs i en viss form och detta förorsakar den som lämnar ut uppgifterna betydande tilläggskostnader, skall kostnaderna dock ersättas. Dessutom har en yrkesutbildad person som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården rätt att få skälig ersättning för utlåtanden som ges på basis av den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 17 a § 1 mom. 2 punkten.

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på offentligheten i fråga om pensionsanstaltens och pensionsskyddscentralens handlingar och verksamhet till den del som bestäms i 4 § 2 mom. i nämnda lag, om inte något annat anges i denna eller i någon annan lag. På verkställigheten av denna lag tillämpas inte 18 kap. 6, 6 b och 6 c § lagen om försäkringsbolag (1062/1979) , 132, 132 a och 132 c § lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) och inte heller 165, 165 a och 165 c § lagen om försäkringskassor (1164/1992) .

På sekretessen i fråga om handlingar som erhållits eller uppgjorts vid utförandet av uppdrag som föreskrivs i denna lag eller uppdrag som hänför sig till verkställandet av denna lag och på uppgifter i dessa handlingar samt i fråga om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande av uppgifter som erhållits vid utförandet av dessa uppdrag tillämpas 22–24 och 35 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet också när det inte är fråga om handlingar och uppgifter som upprättats eller erhållits för uppdrag som hör till utövandet av offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i nämnda lag. Beträffande utlämnande av uppgifter gäller härvid i tillämpliga delar vad som bestäms i 7 kap. i nämnda lag.

Utöver det som i 24 § 1 mom. 20 punkten lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet bestäms är också sådana handlingar och uppgifter sekretessbelagda som grundar sig på verkställigheten av denna lag och som gäller arbetsgivarens ekonomiska ställning.

Pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen skall på arbetstagarens begäran till honom eller henne lämna ut de uppgifter pensionsanstalten eller pensionsskyddscentralen har om arbetstagarens rätt till pension. Angående en parts rätt att få information, rätt att ta del av en handling som gäller parten själv samt rätt att kontrollera sådana uppgifter om sig själv som införts i ett register gäller i övrigt det som bestäms särskilt.

Pensionsanstalterna har rätt att, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, för arbetsgivarens bokföring och för fastställandet av försäkringspremier som orsakas av förmåner beviljade enligt denna lag lämna uppgifter om en förmån enligt denna lag som arbetstagaren beviljats och om dess belopp samt för ovan nämnda ändamål också lämna övriga nödvändiga uppgifter till den arbetsgivare hos vilken den som erhållit förmånen är anställd eller på basis av vars arbetsavtalsförhållande ansvaret för pensioner och rehabiliteringspenning bestäms enligt denna lag.

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen rätt att, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, lämna uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag enligt följande:

I de fall som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten får pensionsanstalten lämna ut uppgifterna endast på det villkoret att pensionsskyddscentralen har gett tillstånd därtill.

Pensionsskyddscentralen har på det sätt som avses i det inledande stycket i 1 mom. dessutom rätt

Pensionsanstalterna och pensionsskyddscentralen skall i och för utlämnandet av sådana uppgifter som avses i 1 mom. 5 punkten och 3 mom. 2 punkten komma överens med de pensionsanstalter som sköter verkställandet av i 8 § 4 mom. 3–5 och 7–9 punkten nämnda lagar och pensionsstadgor om vad som kan vidareutlämnas ur de uppgifter som avses ovan och till vem de kan vidareutlämnas.

Ett arbetspensionsförsäkringsbolag och dess ombud har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter till ett annat företag som hör till samma i 14 b kap. lagen om försäkringsbolag avsedda försäkringsgrupp eller i 18 kap. 6 b § 2 mom. lagen om försäkringsbolag avsedda ekonomiska sammanslutning lämna ut sådana uppgifter som omfattas av tystnadsplikten och som är nödvändiga för skötseln av uppgifterna enligt denna lag.

Utöver det som bestäms i 1 mom. kan arbetspensionsförsäkringsbolaget till ett annat företag som avses i 1 mom. lämna ut de uppgifter som behövs för kundbetjäning, skötseln av kundförhållanden och annan kundhantering. Sådana uppgifter är arbetsgivarens eller företagarens namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer eller kundbeteckning, uppgifter som behövs för kontakter, uppgifter om företagets ägandeförhållanden och försäkringsarrangemang och lönesumman samt sådana uppgifter i anslutning till kundhanteringen som jämställs med dessa uppgifter.

Vad som i denna lag bestäms om skyldigheten att iaktta sekretess och brott mot den gäller också dem som har fått en sekretessbelagd uppgift på grundval av denna paragraf.

Den som lämnar uppgifter vidare med stöd av 17 f och 17 g § ansvarar för att innehållet i de uppgifter som lämnas ut motsvarar de uppgifter som den som lämnar ut uppgifterna fick av den som gav dem.

Innan uppgifter lämnas vidare med stöd av 17 f § skall den som lämnar ut uppgifterna försäkra sig om att den som tar emot uppgifterna har rätt enligt lag att få de utlämnade uppgifterna av den som har gett dem till den som lämnar ut uppgifterna.

Pensionsskyddscentralen och, med dess samtycke, pensionsanstalterna har, utöver det som bestäms i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, rätt att öppna en teknisk anslutning

Pensionsskyddscentralen har utöver det som bestäms i 1 mom. rätt att öppna en teknisk anslutning för de i 17 f § 3 mom. 1 och 2 punkten nämnda instanserna för lämnandet av uppgifter som avses i dessa punkter.

En teknisk anslutning får dock öppnas för utlämnande av uppgifter som avses i 17 f § 1 mom. 5 punkten och 3 mom. 2 punkten endast om därom kommits överens enligt 17 f § 4 mom.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får även hämtas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda. Om det dock är fråga om en teknisk anslutning som öppnats med stöd av 1 mom. 3 punkten, får sekretessbelagda personuppgifter med hjälp av den hämtas endast med samtycke av personen i fråga.

Innan en teknisk anslutning öppnas skall den som begär uppgifter förete en utredning för den som öppnar anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

Pensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera pensionssökanden om var uppgifter om denne finns att få och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut.

En arbetsgivare eller dennes företrädare som uppsåtligen underlåter att sköta försäkringsskyldigheten enligt denna lag eller till någon som handhar uppdrag enligt denna lag lämnar felaktiga uppgifter som är nödvändiga enligt denna lag och som påverkar försäkringspremien eller vägrar att lämna ut dessa uppgifter eller uppsåtligen felaktigt innehåller arbetstagarens pensionsavgift som avses i 12 b § 1 mom. skall, om inte gärningen med hänsyn till sin menlighet och skadlighet samt andra omständigheter som har samband med den, bedömd som en helhet är ringa eller om inte strängare straff för gärningen bestäms någon annanstans i lag, för brott mot arbetsgivarens skyldigheter enligt lagen om pension för arbetstagare dömas till böter.

En arbetsgivare eller dennes företrädare som i andra fall än de som avses i 1 mom. uppsåtligen underlåter att lämna uppgifter enligt denna lag eller uppsåtligen lämnar felaktiga uppgifter skall, om inte gärningen med hänsyn till sin menlighet och skadlighet samt andra omständigheter som har samband med den, bedömd som en helhet är ringa eller om inte strängare straff för gärningen bestäms någon annanstans i lag, för brott mot skyldigheten att lämna uppgifter enligt lagen om pension för arbetstagare dömas till böter.

I denna paragraf avses med arbetsgivare den som låter utföra arbete i ett arbetsavtalsförhållande eller därmed jämförbart anställningsförhållande samt den som faktiskt utövar den beslutanderätt som hör till arbetsgivaren. Med arbetsgivarens företrädare avses en medlem i ett lagstadgat eller annat beslutande organ hos en juridisk person som är arbetsgivare samt den som i arbetsgivarens ställe leder eller övervakar arbetet.

Till straff för ett förfarande som är straffbart enligt denna paragraf döms den mot vars förpliktelser gärningen eller försummelsen strider. Vid bedömningen av detta skall beaktas dennes ställning, arten och omfattningen av hans uppgifter och befogenheter samt även i övrigt hans andel i att den lagstridiga situationen uppkommit eller fortgått.

Om en person har fått en i denna lag avsedd förmån till ett större belopp än vad han eller hon haft rätt till, skall den förmån som betalts utan grund krävas tillbaka.

Återkrav av en förmån som betalts utan grund kan lämnas helt eller delvis därhän om detta kan anses skäligt och om utbetalningen av förmånen inte kan anses vara en följd av förmånstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande eller om det belopp som skall krävas tillbaka är obetydligt.

En förmån som betalts utan grund får även återkrävas genom kvittning mot framtida pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt fall skall utbetalas får dock inte utan pensionstagarens medgivande dras av mer än en sjättedel av den del av pensionsposten som återstår sedan på denna har verkställts förskottsinnehållning med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller uppburits källskatt med stöd av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (627/1978) .

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också när en pensionsanstalt i egenskap av pensionsanstalt inom den privata sektorn eller sådan sista pensionsanstalt som avses i 10 d § 2 mom. utan grund har betalt ut förmåner enligt pensionslagar för den privata sektorn. Till den del den sista pensionsanstalten utan grund har betalt ut förmåner enligt pensionslagar för den offentliga sektorn, fattas återkravsbeslutet av den aktuella pensionsanstalten inom den offentliga sektorn enligt vad som föreskrivs i den lag som gäller den. Den sista pensionsanstalten skall dock ge en beslutssammanställning över de förmåner som återkrävs samt återkräva beloppet. Om den sista pensionsanstalten sköter återkravet genom kvittning enligt 3 mom., skall såsom den pensionspost som avses där betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som den sista pensionsanstalten skall betala.

En förmån som betalats utan grund skall krävas tillbaka inom tio år räknat från utbetalningsdagen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003) . Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. (30.12.2003/1332)

En pensionsanstalt eller pensionsskyddscentralen skall fastställa en försäkringspremie som baserar sig på denna lag inom tio år från det att fordran uppkom. Premiefordran anses uppstå på den förfallodag för en slutlig premie som anges i försäkringsvillkoren för en grundförsäkring enligt denna lag. En försäkringspremie som fastställts med stöd av denna lag samt en på premien för tiden för betalningsdröjsmål beräknad årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. räntelagen (633/1982) får utsökas utan dom eller beslut på det sätt som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961) . (30.12.2003/1332)

Är arbetsgivaren ett samfund eller en sammanslutning, för vars förpliktelser delägare eller bolagsman svarar såsom för egen skuld, må med stöd av denna lag fastställd avgift jämte på den vid dröjsmål med betalningen beräknad ränta utsökas hos delägaren eller bolagsmannen på sätt ovan i 1 mom. är stadgat. (18.6.1971/500)

Återbetalningen av en försäkringspremie som betalats utan grund preskriberas efter tio år från den dag då premien betalades, om preskriptionen inte avbrutits innan dess. Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder. (30.12.2003/1332)

19 a § har upphävts genom L 30.12.1999/1331 .

Om den, vars förmån enligt denna lag det är fråga om, på grund av ålder, skada, sjukdom eller av någon annan orsak är oförmögen att själv ansöka om förmånen eller att i övrigt sköta sina ärenden som gäller förmånen samt saknar personen i fråga en intressebevakare, kan en av pensionsanstalten godkänd nära anhörig till personen eller någon annan som huvudsakligen har dragit försorg om personen på dennes vägnar föra talan i ärenden som gäller förmåner enligt denna lag.

En förmån enligt denna lag betalas till den förmånstagare till vilken den har beviljats, om inte något annat bestäms i lag. Angående betalning av en förmån till någon som har en intressebevakare gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) . En förmån till den som inte har fyllt 15 år betalas dock till hans eller hennes intressebevakare.

En förmån enligt denna lag får inte utan pensionsanstaltens samtycke överföras på någon annan. Ett avtal som avser pantsättning av pension är ogiltigt. Begravningsbidrag eller annan kostnadsersättning som betalas enligt denna lag får inte mätas ut.

Om utbetalning av en förmån enligt denna lag till förmånstagaren själv inte kan anses ändamålsenligt på grund av förmånstagarens livsstil, sjukdom eller av någon annan särskild orsak och om intressebevakare inte förordnats för honom eller henne, kan pensionsanstalten med förmånstagarens samtycke besluta att förmånen skall betalas till ett i 6 § 1 mom. socialvårdslagen (710/1982) avsett organ i förmånstagarens boningskommun för att användas till vård av förmånstagaren och av en sådan person vars uppehälle förmånstagaren enligt 2 § lagen om utkomststöd (1412/1997) är skyldig att dra försorg om. En på detta sätt utbetald förmån får inte i strid med förmånstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än för omvårdnaden under den månad för vilken förmånen utbetalts. I det fall att förmånstagaren får vård eller omvårdnad enligt 19 c § 5 mom., skall förmånen användas i enlighet med 19 c § 5 mom. Framställning om utbetalning av förmånen kan göras av förmånstagaren, hans eller hennes make, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter honom eller henne eller vederbörande kollegiala organ i kommunen.

Om beloppet av en ålderspension eller full invalidpension före samordning enligt 8 eller 8 a § understiger 12,72 euro per månad, kan pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp. Om pensionsanstalten betalar ut invalidpensionen som ett engångsbelopp, betalar den samtidigt som ett engångsbelopp också den ålderspension som skall beviljas efter invalidpensionen. Som ett engångsbelopp kan pensionsanstalten likaså betala ut en familjepension som understiger det nämnda beloppet eller en pension som med stöd av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen betalas från Finland till ett barn i form av skillnaden mellan de förmåner som barnet skulle ha rätt till från Finland och de förmåner som barnets bosättningsland har beviljat. Engångsbeloppet beräknas enligt grunder som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet. (1.10.2004/885)

Den som fått engångsbetalning är därefter inte med anledning av samma pensionsfall berättigad till pension på grundval av de arbetsförhållanden som engångsbetalningen grundade sig på. Har för viss tid beviljad invalidpension utbetalts som ett engångsbelopp, kan pensionstagaren dock beviljas pension för den tid under vilken hans arbetsoförmåga fortgår efter utgången av nämnda tid.

Det belopp som nämns i 5 mom. justeras årligen vid ingången av januari månad enligt det indextal som fastställs för tillämpning av första meningen i 9 § 2 mom.

Vad som i 5–7 mom. bestäms om pensionens engångsbelopp tillämpas på det månatliga sammanlagda beloppet av de pensioner som ingår i den sista pensionsanstaltens beslutssammanställning enligt 10 d § 2 mom. (4.5.2001/375)

Rätten till en förmån enligt denna lag preskriberas tio år efter den dag då förmånen borde ha utbetalats, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder. (30.12.2003/1332)

Har en pensionsanstalt beviljat en arbetstagare invalidpension retroaktivt och har arbetsgivaren för samma tid till honom eller henne utbetalt lön för sjukdomstiden, betalas pensionen för denna tid på ansökan till arbetsgivaren, likväl högst till det belopp som utbetalts i lön för samma tid. Pensionen utbetalas inte till arbetsgivaren till den del den med stöd av 4 d § 4 mom. skall utges till sjukförsäkringsfonden och inte heller när arbetsgivaren med stöd av någon annan lag har fått ersättning för den lön som han utbetalt. Om arbetstagaren har beviljats rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg och arbetsgivaren har betalt eller betalar arbetsgivaren lön för samma tid, iakttas vid betalning av rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg samma förfarande som ovan föreskrivs för betalning av invalidpension. (21.12.2000/1230)

Om en arbetstagare har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice för den tid för vilken personen beviljas pension retroaktivt, skall pensionsanstalten på yrkande av arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten utbetala den retroaktiva pensionen till arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av den arbetslöshetsdagpenning, det arbetsmarknadsstöd, det utbildningsstöd eller den utbildningsdagpenning som har utbetalats för samma tid. (1.10.2004/885)

Om en arbetstagare tillfälligt har fått pension som utbetalats av Folkpensionsanstalten enligt 45 § 2 mom. i folkpensionslagen för den tid för vilken arbetstagaren med anledning av besvär som avses i 20 § beviljas pension retroaktivt, skall pensionsanstalten utbetala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av den pension som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp för samma tid. Förfarandet kan vara detsamma, om pensionsanstalten fortsätter utbetala retroaktivt rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av besvär enligt 20 § eller om arbetstagaren har fått pension enligt folkpensionslagen för den tid i fråga om vilken pensionsanstalten i enlighet med 21 d § 2 mom. rättar sitt tidigare beslut eller i övrigt justerar beloppet av en beviljad pension eller efter ett beslut om rättelse retroaktivt beviljar fortsatt rehabiliteringsstöd. (26.8.2005/678)

Har en arbetstagare fått utkomststöd enligt 23 § lagen om utkomststöd i förskott, betalas pension eller en del därav som beviljas retroaktivt för samma tid eller på anhållan av det organ som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen till organet för att ersätta redan lämnat utkomststöd.

Om kommunen eller samkommunen har ordnat vård eller omvårdnad på institution eller familjevård för en pensionsberättigad, skall pensionsanstalten på yrkande av kommunen eller samkommunen till kommunen eller samkommunen betala den pension som den pensionsberättigade har rätt till för tiden i vård eller omvårdnad på institution eller i familjevård, för att användas på det sätt som föreskrivs i 14 § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) . (19.12.2003/1169)

Har en arbetstagare fått studiepenning, vuxenstudiepenning eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994) för den tid för vilken honom eller henne retroaktivt beviljas annan pension än delinvalidpension, skall pensionsanstalten på yrkande av folkpensionsanstalten utbetala den retroaktiva pensionen till folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av studiestöd som har utbetalts för samma tid.

Om en person beviljas ålderspension retroaktivt för den tid för vilken han eller hon har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas pensionen till sjukförsäkringsfonden till den del pensionen motsvarar beloppet av den dagpenning som har utbetalats för samma tid. (1.10.2004/885)

I de fall som avses i 1–7 mom. utbetalas pensionen till arbetsgivaren, arbetslöshetskassan, Folkpensionsanstalten, det organ som avses i 4 mom., kommunen, samkommunen eller sjukförsäkringsfonden, likväl endast under förutsättning att meddelandet om utbetalning av pensionen har gjorts till pensionsanstalten minst två veckor före den dag då pensionen skall utbetalas. (1.10.2004/885)

Försenas utbetalningen av pension eller en annan förmån som avses i denna lag, skall pensionsanstalten betala den försenade pensionen eller förmånen av annat slag förhöjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen per år följer den räntefot som avses i 4 § 1 mom. räntelagen. Skyldighet att betala förmånen förhöjd gäller likväl inte den del av förmånen som betalas ut till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa, om det inte är fråga om en sådan prestation som avses i 19 c § 1 mom. (19.12.2003/1169)

Förhöjningen av förmånen skall räknas ut för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre månader förflutit från utgången av den kalendermånad då förmånstagaren hos pensionsanstalten framställt sina anspråk samt en sådan utredning om förmånens grund och belopp som skäligen kan krävas av honom med beaktande även av pensionsanstaltens möjligheter att skaffa utredning. För sådan förmånsrat som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare räknas dock förhöjningen från förfallodagen. Har ändring sökts i pensionsanstaltens beslut, kan rättsmedelsinstansen, om pensionsanstalten påvisar att i förmånstagarens förhållanden inträffat en väsentlig förändring under den tid ändringsansökan varit anhängig, besluta att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt.

Beror det av förmånstagaren att förmån inte kunnat utbetalas i rätt tid, är pensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för längre tid än från den dag då hindret pensionsanstalten veterligen upphörde. Om utbetalningen av förmån fördröjs till följd av stadgande i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsrörelsen eller av annat liknande oöverstigligt hinder, är pensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för det dröjsmål som orsakats av dylikt hinder.

En förmånsförhöjning som understiger 5,39 euro betalas inte. Beloppet justeras årligen enligt den lönekoefficient som avses i 7 b §. (1.10.2004/885)

Bestämmelserna i 1–4 mom. skall också tillämpas på förmåner som pensionsanstalten betalar med stöd av 10 d § 2 mom. i egenskap av sista pensionsanstalt. (4.5.2001/375)

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar vid behov anvisningar till pensionsanstalterna om tillämpningen av denna paragraf.

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket framgår om han eller hon uppfyller

Ett i 1 mom. 1 punkten avsett förhandsbeslut är bindande för pensionsanstalten, om en därpå grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av arbetsgivaren och arbetstagaren avtalad längre tid från det att beslutet vann laga kraft. Ett i 1 mom. 2 punkten avsett förhandsbeslut är bindande för pensionsanstalten, om en rehabiliteringsplan ges in till pensionsanstalten inom nio månader från det att beslutet vann laga kraft.

Ändring i ett förhandsbeslut får sökas på det sätt som föreskrivs i 20 §. (26.8.2005/678)

Pensionsanstaltens och pensionsskyddscentralens beslut delges genom att beslutet sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett.

För ändringssökande finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. I lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) föreskrivs om besvärsnämnden och dess medlemmar och i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003) föreskrivs om försäkringsdomstolen. Till medlemmar i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden förordnar statsrådet för högst fem år i sänder på framställning av social- och hälsovårdsministeriet personer som är förtrogna med förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden och av vilka fyra skall utses på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och fyra på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer.

En part som är missnöjd med en pensionsanstalts beslut i ett ärende som gäller pension eller en förmån eller skyldigheter som i denna lag bestäms för en arbetsgivare, får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden senast den 30 dagen efter den dag då parten fick del av beslutet. Samma besvärsförfarande gäller beslut som Pensionsskyddscentralen i enlighet med sina uppgifter enligt denna lag har givit en part eller en pensionsanstalt.

En part som är missnöjd med besvärsnämndens beslut i ett ärende som nämns i 2 mom. får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos försäkringsdomstolen inom den tid som föreskrivs i 2 mom.

Beslut av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolens beslut delges genom att beslutet sänds per post till mottagaren under den adress han har uppgett. Om det i samband med besvären inte visas något annat, anses ändringssökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som ändringssökanden har uppgett.

Ändring i en beslutssammanställning som en pensionsanstalt inom den privata sektorn har gett i egenskap av sista pensionsanstalt söks och besvärsärendet behandlas enligt 20 § 2 och 3 mom., 1 mom. i denna paragraf och 21 a § 5–8 mom. Ändring i en beslutssammanställning som en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn har gett i egenskap av sista pensionsanstalt söks och besvärsärendet behandlas enligt vad som föreskrivs i de pensionslagar för den offentliga sektorn som avses i 10 d § 2 mom.

En part som har varit försäkrad i två eller flera EU-länder och som är missnöjd med en pensionsanstalts beslut enligt denna lag kan söka ändring i beslutet efter att ha fått en sådan sammanställning som avses i artikel 48 i rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och till vilken fogats alla EU-länders beslut. I ett beslut av en pensionsanstalt i ett ärende som gäller förutsättningarna för invalidpension söks dock ändring på det sätt som föreskrivs i denna lag.

Den som söker ändring skall lämna in sin i 20 § 2 och 3 mom. avsedda besvärsskrift inom den tid som föreskrivs i 20 § 2 mom. till den berörda pensionsanstalten eller till Pensionsskyddscentralen, om denna har avgjort ärendet i egenskap av första beslutsinstans. (26.8.2005/678)

Om pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen till alla delar godkänner de yrkanden som framställs i besvären, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut kan ändring sökas enligt 20 §. (26.8.2005/678)

Kan pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen inte på det sätt som nämns i 2 mom. rätta det beslut som besvären avser, skall pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller, om besvären gäller besvärsnämndens beslut, till försäkringsdomstolen. Pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären har sänts till besvärsinstansen, skall pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen omedelbart underrätta besvärsinstansen om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas. (26.8.2005/678)

Från den i 3 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtande av en tilläggsutredning som krävs med anledning av besvären förutsätter detta. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om inhämtande av tilläggsutredning. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid sändas till besvärsinstansen senast inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

En besvärsskrift som gäller en beslutssammanställning som en pensionsanstalt inom den privata sektorn har gett i egenskap av sista pensionsanstalt skall tillställas denna pensionsanstalt inom den tid som föreskrivs i 20 § 2 mom. Den skall begära utlåtande om besvären av pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn till den del besvären gäller pensionsskydd som sköts av dessa. Gäller överklagandet av en beslutssammanställning enbart bedömning av arbetsförmågan begärs dock inget utlåtande. (26.8.2005/678)

Om samtliga pensionsanstalter vilkas beslut besvären gäller godkänner ändringssökandens yrkanden till den del de gäller ifrågavarande pensionsanstalts beslut, skall pensionsanstalten inom den privata sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt ge en ny, rättad beslutssammanställning. I en på detta sätt rättad beslutssammanställning får ändring sökas enligt denna lag. Rättar någon av ovan avsedda pensionsanstalter inte sitt beslut i enlighet med ändringssökandens krav, skall den sista pensionsanstalten inom 60 dagar från besvärstidens utgång tillställa den besvärsinstans som avses i 3 mom. besvärsskriften samt de utlåtanden som givits med anledning av den. (19.12.2003/1169)

Gäller överklagandet av beslutssammanställningen enbart bedömning av arbetsförmågan och godkänner pensionsanstalten inom den privata sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt de yrkanden som framförts i den besvärsskrift som tillställts den, skall den ge en ny, rättad beslutssammanställning. Om den inte rättar beslutssammanställningen, tillämpas det förfarande som föreskrivs i 3 och 4 mom. (4.5.2001/375)

När ett ärende som gäller besvär över en beslutssammanställning behandlas i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen eller när det är fråga om att till förmån för den försäkrade undanröja eller rätta en lagakraftvunnen beslutssammanställning enligt pensionslagar för den privata sektorn eller om det i beslutssammanställningen förekommer ett sådant fel som avses i 21 e §, skall denna lag tillämpas, om inte något annat föreskrivs i lagen om försäkringsdomstolen. (26.8.2005/678)

En pensionsanstalts och pensionsskyddscentralens beslut skall, även om det överklagas, iakttas tills ärendet har avgjorts genom ett laga kraft vunnet beslut.

Ett lagakraftvunnet beslut av en pensionsanstalt, Pensionsskyddscentralen eller besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får verkställas så som en lagakraftvunnen dom i tvistemål. (26.8.2005/678)

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. gäller även en beslutssammanställning som en pensionsanstalt inom den privata sektorn ger i egenskap av sista pensionsanstalt. (4.5.2001/375)

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen inkommit till pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen eller till besvärsinstansen efter utgången av den tid som föreskrivs i 20 eller 22 §, kan besvärsinstansen trots förseningen ta upp besvären till behandling, om det finns vägande orsaker till förseningen.

Om ett lagakraftvunnet beslut i ett ärende som avses i 20 § 2 eller 3 mom. eller i 21 § 2 mom. grundar sig på en oriktig eller bristfällig utredning eller om beslutet uppenbart strider mot lag, kan försäkringsdomstolen på framställning av pensionsanstalten eller på ansökan av en part i ärendet, efter att ha gett de övriga parterna tillfälle att bli hörda, undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Efter att ha gjort en sådan framställning kan pensionsanstalten, tills ärendet har avgjorts på nytt, interimistiskt inställa utbetalningen av pension eller betala den enligt sin framställning.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, skall pensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Pensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Även besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet kan ändring sökas så som föreskrivs i 20 §.

Grundar sig pensionsanstaltens eller pensionsskyddscentralens beslut på klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller har det skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan pensionsanstalten eller pensionsskyddscentralen undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter dock att parten samtycker till att beslutet rättas.

Pensionsanstalten eller pensionsskyddscentralen skall rätta uppenbara skriv- eller räknefel eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut. Ett fel får dock inte rättas, om rättelsen leder till ett resultat som är oskäligt för en part.

21 f § har upphävts genom L 5.3.1999/283 .

Den som anser att en debitering som med stöd av denna lag har fastställts av en pensionsanstalt eller av Pensionsskyddscentralen har stridit mot lag eller avtal, får skriftligen anföra grundbesvär över debiteringen hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden senast inom två år från ingången av året efter det år då fordran bestämdes eller debiterades. Detsamma gäller debiteringar på grundval av 1 § 6 mom. Om sådana grundbesvär anförs med anledning av utmätning, gäller dessutom vad som bestäms om grundbesvär vid utmätning av skatter och avgifter. (26.8.2005/678)

Den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut i ett ärende som nämns i 1 mom. får söka ändring i beslutet hos försäkringsdomstolen genom skriftliga besvär inom den tid som föreskrivs i 20 §. (26.8.2005/678)

Tvistemål angående kreditförsäkrings innebörd skola handläggas av allmän domstol.

En arbetstagare har rätt att överföra sin pensionsrätt enligt denna lag till Europeiska gemenskaperna så som bestäms i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999) . Till den del lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i denna lag, tillämpas bestämmelserna i den förstnämnda lagen på pensionsrätt som överförs till Europeiska gemenskaperna och som återförs därifrån.

Arbetstagare, vars i denna lag avsedda arbetsförhållande begynt före denna lags ikraftträdande och beträffande vilken det första pensionsfallet inträffat inom 10 år från lagens ikraftträdande, har, sedan pensionsfall inträffat, rätt att välja, huruvida han önskar erhålla pension enligt denna lag eller i 5 § lagen om socialhjälp (116/56) avsett underhåll. I sistnämda fall är arbetsgivaren berättigad att, såframt i pensionsanstalten för arbetstagarens pensionsförmåner bildats en fondandel för de av arbetsgivaren erlagda försäkringspremiernas vidkommande, erhålla denna från pensionsanstalten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1962, dock sålunda, att arbetsgivaren för sina arbetstagare bör anordna i lagen avsett och från dagen för lagens ikraftträdande begynnande pensionsskydd inom två år från lagens ikraftträdande. Begynner arbetstagares rätt att erhålla pension under tid, då arbetsgivaren i enlighet med ovanstående stadgande icke ännu anordnat pensionsskydd för sina arbetstagare, är han berättigad att erhålla i denna lag förutsatt minimipension från pensionsskyddscentralen, som har rätt att hos arbetsgivaren återindriva av centralen erlagt belopp. Från pension bör dock avdragas, vad arbetsgivaren under den tid, som motsvarar pensionen, i understöd erlagt till sin arbetstagare.

Efter det denna lag givits bör socialministeriet i god tid före lagens ikraftträdande vidtaga erforderliga åtgärder för lagens verkställighet. Detsamma gäller även pensionsskyddscentralen efter det den grundats. De pensionsskyddscentralen härav åsamkade kostnaderna ersättas densamma av statens medel.