634/2003

En arbetsgivare är skyldig att anordna och bekosta pensionsskydd som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag, för var och en av sina arbetstagare vars arbetsförhållande har fortgått utan avbrott minst en månad. Arbetstagaren är skyldig att i enlighet med vad som bestäms i 12 b § delta i bekostandet av pensionsskydd som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag. Lagen gäller dock inte arbetsförhållanden

När de pensionsgrundande arbetsförtjänsterna justeras på det sätt som avses i 7 b §, justeras på motsvarande sätt det gränsbelopp om vilket bestäms i 1 mom. 3 punkten.

Utför arbetstagare i arbetsförhållande, på basis av vilket pension bestäms enligt lagen den 13 juni 1969 om vissa pensioner, som skall betalas av statsmedel (382/1969), även arbete för vilket den erlagda ersättningen inte beaktas vid bestämmandet av pensionen enligt nämnda lag, skall arbetsgivaren, utan hinder av vad som bestäms i 1 § 1 mom. 4 punkten, för arbetstagaren anordna och bekosta pensionsskydd enligt denna lag, såvida arbetsförhållandet i övrigt uppfyller de i 1 § angivna förutsättningarna.

Om arbete som utförs utomlands har försäkrats frivilligt, anses arbetstagaren till denna del vara anställd i ett nytt arbetsförhållande. Samma förfarande skall iakttas när 4 mom. tillämpats vid bestämmandet av den arbetsförtjänst som ligger till grund för pensionen.

Om en arbetstagares arbetsförtjänst medan arbetsförhållandet alltjämt fortgått under var och en av minst de sex senaste kalendermånaderna har varit mindre än det belopp som nämns i 1 § 1 mom. 3 punkten, kan arbetsgivaren, dock med verkan tidigast från och med ingången av den sjunde kalendermånaden, anmäla arbetsförtjänsten av ett arbetsförhållande som faller inom området för denna lags tillämpning till tillämpningsområdet för lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (662/1985).

De kalkylerade grunderna och försäkringsvillkoren för pensionsskydd enligt denna lag godkänns av social- och hälsovårdsministeriet. I dem får inte utan särskild orsak godkännas skiljaktigheter som är ägnade att försvåra skötseln av pensionsanstalternas gemensamma angelägenheter som avses i denna lag. Social- och hälsovårdsministeriet kan av särskilda skäl även godkänna villkor som beträffande en eller flera förmåner inte uppfyller i denna lag föreskrivna minimikrav, om pensionsskyddet enligt villkoren såsom helhet kan till sitt penningvärde anses motsvara åtminstone nämnda minimiskydd. Pensionens belopp kan dock inte fastställas till lägre belopp än vad 5 § föreskriver.

Har arbetstagaren rätt att erhålla pension på grund av två eller flera arbetsförhållanden, bestäms hans rätt till pension för ettvart arbetsförhållande enligt villkoren för det sista arbetsförhållandet. Skulle pensionsskyddets kapitalvärde härvid avsevärt förändras, skall pensionens belopp utan hinder av vad 1 mom. föreskriver ändras så att det ursprungliga kapitalvärdet bevaras. Om arbetstagaren dock avgår med förtida ålderspension enligt lagen om sjömanspensioner innan han har fyllt 62 år, beviljas pension enligt denna lag som ålderspension vid pensionsåldern enligt lagen om sjömanspensioner så som bestäms närmare i villkor och grunder i fribrev som motsvarar minimiskyddet enligt arbetspensionslagarna.

Det som föreskrivs i den andra meningen i 1 mom. tillämpas även på de grunder som avses i 12 och 12 a §.

Arbetstagare har rätt att gå i ålderspension under tiden mellan uppnådd 63 och uppnådd 68 års ålder. Arbetstagare har också rätt till invalid-, arbetslöshets- och deltidspension och hans anhöriga till familjepension på det sätt som bestäms i denna lag.

Ålderspension beviljas tidigast från ingången av kalendermånaden efter uppnådd 63 års ålder, dock tidigast från ingången av den månad som följer efter ansökan om pension. En förutsättning är att arbetstagaren inte längre står i det arbetsförhållande från vilket han pensioneras. Om pension sökts inom tre månader från arbetsförhållandets upphörande, beviljas pensionen likväl från ingången av den kalendermånad som närmast följer efter det arbetsförhållandet upphörde. På ansökan beviljas ålderspension i förtid tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 62 års ålder uppnåtts minskad så som bestäms i 5 a § 2 mom. Ålderspension beviljas såsom uppskjuten efter att 63 års ålder uppnåtts och så höjd som föreskrivs i 5 a § 1 mom. På förtida och uppskjuten ålderspension tillämpas i övrigt vad som i detta moment bestäms om ålderspension. Rätt till pension som intjänats av arbetsförtjänst under tiden för ålderspension föreligger tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 68 års ålder uppnåddes.

Invalidpension betalas, om inte något annat följer av 4 d §, från ingången av den månad som följer närmast på den under vilken rätten till pension uppkommit fram till 63 års ålder. Invalidpension beviljas dock inte utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än ett år före den månad som följer närmast efter ansökan om pension. Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av i 7 mom. avsett rehabiliteringsstöd för viss tid. Invalidpension ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnåtts. Rätt till pension som intjänats under tiden för invalidpension föreligger från sistnämnda tidpunkt under förutsättning att arbetstagaren inte längre står i det arbetsförhållande från vilket han skall pensioneras. Rätt till pension som intjänats under tiden för delinvalidpension föreligger från den tidpunkt då delinvalidpensionen ändras till full invalidpension.

Berättigad till arbetslöshetspension är en före 1950 född långvarigt arbetslös arbetstagare när han har fyllt 60 år fram till det att han fyller 63 år, förutsatt att

Arbetslöshetspensionen är lika stor som den invalidpension enligt denna lag vilken skulle ha beviljats arbetstagaren, om han vid tidpunkten för pensionsfallet hade varit berättigad till invalidpension. När pension för återstående tid räknas ut tillämpas dock 6 a, 6 b, 7, 7 b och 7 c § sådana de lyder den 31 december 2004. Till arbetslöshetspensionen läggs dock inte den pension som grundar sig på återstående tid. Pensionsfallet anses ha inträffat den dag då arbetstagaren uppfyller alla de villkor för arbetslöshetspension som avses i 1 mom.

Arbetslöshetspension beviljas tills vidare. Arbetslöshetspension utbetalas dock inte

Arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension från och med ingången av månaden efter den under vilken pensionstagaren fyller 63 år. När arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension tillämpas dock inte bestämmelserna i 7 h §. Om arbetslöshetspensionen fastställdes med tillämpning av andra meningen i 3 mom. läggs pension för återstående tid till ålderspensionen. Pension för återstående tid läggs till ålderspensionen också när en sådan arbetslöshetspension som avses i föregående mening med stöd av 9 mom. har ändrats till invalidpension.

Uppfyller en arbetstagare de villkor som anges ovan i denna paragraf när han fyller 62 år, beviljas han ålderspension så som föreskrivs i 5 a § 3 mom.

Berättigad till deltidspension är en arbetstagare i åldern 58―67 år som har övergått till deltidsarbete, förutsatt att

När deltidspension fastställs, betraktas som stabiliserad förvärvsinkomst den i 7 c § avsedda förvärvsinkomst för återstående tid på grundval av vilken arbetstagarens invalidpension skulle ha beräknats, om arbetstagaren vid tidpunkten för deltidspensionens början hade blivit arbetsoförmögen.

Deltidspensionen skall indras, om arbetstagaren inte längre uppfyller de villkor för pension som bestäms i 4 f §. Beviljas invalid- eller arbetslöshetspension för en tid för vilken deltidspension utbetalts, betraktas deltidspensionen som delbetalning på invalid- eller arbetslöshetspensionen. Om arbetstagaren efter att ha fyllt 68 år fortsätter i deltidsarbete, omvandlas deltidspensionen utan hinder av vad som bestäms på något annat ställe i denna lag till en lika stor ålderspension. När arbetstagaren slutar att deltidsarbeta utbetalas den uppskjutna delen av ålderspensionen förhöjd enligt 5 a § 1 mom. och ökad med det belopp som avses i 5 §.

En arbetstagare har rätt att, för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan, få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering, om

Pensionen tillväxer årligen på grundval av pensionsgrundande arbetsförtjänst som omfattas av denna lag för ettvart år med

Pensionen för den återstående tiden utgör av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 7 c §

Pension tillväxer också för tid under vilken arbetstagaren har fått full invalidpension på grundval av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 7 c § med

För sådan tid under vilken arbetstagaren har fått delinvalidpension tillväxer pensionen med de tillväxtprocentsatser som nämns i 3 mom. på grundval av hälften av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 7 c §.

När pensionstillväxten per månad beräknas används som tillväxtprocent 1/12 av den tillväxtprocent som nämns i 1―3 mom.

Pension för deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension tillväxer på det sätt som föreskrivs i 1 mom.

För en arbetstagare som har uppburit deltidspension utökas invalidpensionen med 1/8 procent och ålderspensionen med 1/16 procent av den nedsättning av förvärvsinkomsten som det föreskrivs om nedan för varje månad för vilken arbetstagaren har fått deltidspension. När pensionen bestäms är härvid nedsättningen av inkomsten den skillnad mellan arbetsförtjänsterna enligt 5 c § 1 mom. på grundval av vilken arbetstagarens deltidspension för första gången har räknats ut. Om pension för återstående tid räknas med i pension som tjänas in genom deltidsarbete som utförts vid sidan av deltidspension, skall pension för återstående tid räknas ut enligt 2 mom. 2 punkten också i fråga om den nedsättning av förvärvsinkomsten som avses ovan.

Börjar ålderspensionen senare än från ingången av månaden efter den under vilken arbetstagaren fyllde 68 år, höjs pensionen med 0,4 procent för varje månad varmed begynnelsetidpunkten för pensionen uppskjuts.

Beviljas ålderspension enligt 4 § 2 mom. i förtid, minskas pensionen med 0,6 procent för varje månad för vilken pensionen utbetalas före ingången av den månad som följer på den månad under vilken arbetstagaren fyller 63 år. Minskningen beräknas på den pension som arbetstagaren har intjänat fram till begynnelsetidpunkten för pensionen.

Utan hinder av vad som bestäms i 4 § 2 mom. och ovan i 2 mom. har en arbetstagare som får arbetslöshetsdagpenning med stöd av 6 kap. 9 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa rätt att få oreducerad ålderspension vid 62 års ålder.

Invalidpension beviljas antingen som full pension eller som delinvalidpension. Full invalidpension beviljas arbetstagare vars arbetsförmåga, uppskattad enligt 4 § 3 mom., är nedsatt åtminstone under ett år med minst 3/5. I annat fall beviljas invalidpensionen som delinvalidpension.

Beloppet av full invalidpension fastställs enligt 5 § 1―3 mom. Delinvalidpensionen utgör hälften av full pension.

Förändras en invalidpensionstagares arbetsförmåga för minst ett år så att förändringen enligt 1 mom. inverkar på pensionens storlek, justeras pensionens belopp från början av den månad som närmast följer efter förändringen, om inte annat följer av bestämmelserna i 4 d §.

Om pensionstagaren har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pensionen, dras invalidpensionen in från och med ingången av den kalendermånad som följer efter det att han återfått arbetsförmågan. Rehabiliteringsstöd kan dras in, om mottagaren utan giltig orsak har vägrat delta i rehabilitering. Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas om pensionstagaren förvärvsarbetar tillfälligt.

När förändringar i arbetsförmågan eller återfående av arbetsförmågan bedöms eller avbrytande av invalidpension övervägs, beaktas förändringar i arbetstagarens arbetsförtjänst. Om arbetsförtjänsten är minst 40 men högst 60 procent av den genomsnittliga inkomst på grundval av vilken den intjänade invalidpensionen har fastställts, justeras pensionen så att den blir en delinvalidpension. Om arbetsförtjänsten överstiger 60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, dras invalidpensionen in eller avbryts utbetalningen av den.

Invalidpensionen justeras, avbryts eller dras in på ansökan av pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ på de villkor som anges ovan i 1 och 3―5 mom. Pensionen justeras dock inte för en längre tid än ett år före den närmast följande kalendermånaden efter pensionstagarens ansökan om justering eller pensionsanstaltens vidtagande av justeringsåtgärder. Om en invalidpension vars utbetalning avbrutits dras in, dras pensionen in från och med tidpunkten för avbrytandet.

Indragen invalidpension kan betalas ut i form av rehabiliteringsstöd även för kortare tid än ett år. Delinvalidpension kan betalas som full pension under sådan rehabiliteringstid som avses i 4 j §.

Deltidspensionens maximibelopp är 75 procent av den pension som arbetstagaren har tjänat in enligt de lagar eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. samt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003) innan deltidspensionen börjar. Om arbetstagaren har rätt till deltidspension också enligt någon annan lag eller pensionsstadga och tillämpningen av den gräns som avses här minskar deltidspensionen, görs minskningen mellan dessa lagar och stadgor i proportion till de pensionsrätter som har intjänats enligt dem.

Såsom till pension berättigande räknas sådana förvärvsinkomster som är försäkrade i enlighet med 1 § och som arbetstagaren har förtjänat från ingången av kalendermånaden efter den kalendermånad under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av den månad under vilken 68 års ålder uppnåtts.

Till pension berättigar också följande förmåner eller de arbets- och förvärvsinkomster som de grundar sig på:

Grund för pensionen utgör 100 procent av den arbetsinkomst som ligger till grund för den förmån som avses i 1 mom. 1 punkten, 75 procent av den inkomst som ligger till grund för de förmåner som avses i 2 och 3 punkten och 65 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för de förmåner som avses i 4―9 punkten. Om emellertid en förmån som avses i 1 mom. 1 punkten på grund av att förvärvsinkomster saknas eller de har varit låga har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, är den nämnda grunden 500 euro i månaden.

Moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperiod berättigar till pension enligt denna lag så att intjänandetiden, medräknat den tid som avses i 1 mom. 1 punkten är sammanlagt 12 månader per barn ( fortsatt tillväxt ). Grunden för den fortsatta tillväxten är den arbetsinkomst som ligger till grund för en sådan förmån som avses i 1 mom. 1 punkten. Om emellertid den nämnda förmånen på grund av att förvärvsinkomster saknas eller de har varit låga har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, är den nämnda grunden 500 euro i månaden. Rätt till fortsatt tillväxt har dock den förälder som har uppburit föräldradagpenning under längre tid, om föräldrarna inte uppger något annat.

Då pensionen räknas ut bestäms arbetsförtjänsten enligt samma grunder som tillämpas vid förskottsinnehållning av skatt, dock så att semesterersättning som skall betalas då ett arbetsförhållande upphör inte beaktas.

När pensionsskydd ordnas för arbete utomlands och när pensionen räknas ut anses såsom vederlag för arbetet sådan lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland eller sådan lön som annars kan anses motsvara arbetet ( försäkringslön ).

Har ersättning för arbete avtalats att helt eller delvis betalas i form av betjäningsavgift eller frivilliga gåvor av allmänheten, anses genom den erhållen inkomst såsom arbetsförtjänst som avses i denna paragraf.

Då pensionen räknas ut avdras från arbetsförtjänsten för vart och ett år ett belopp som motsvarar det i 12 b § avsedda procenttal för arbetstagarnas pensionsavgift som fastställts för året i fråga.

De inkomstgränser och belopp som anges i denna lag samt inkomsten för vart och ett av de år för vilket pensionen räknas ut justeras med en koefficient i vilken vägningskoefficienten för förändringar i lönenivån utgör 0,8 och vägningskoefficienten för förändringar i prisnivån 0,2 ( lönekoefficienten ). Grunden för lönekoefficienten är de genomsnittliga årliga förändringarna i löne- och konsumentprisnivån jämfört med föregående kalenderårs tredje kvartal. När lönekoefficienten fastställs minskas ändringen i lönenivån med ett belopp som motsvarar ändringen i början av föregående kalenderår i den arbetstagarnas pensionsavgift som avses i den första meningen i 12 b § 1 mom. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer genom förordning lönekoefficienten för ettvart kalenderår senast två månader före ingången av det kalenderår, under vilket den tillämpas.

Då invalidpensionen räknas ut skall även tiden från ingången av månaden efter den månad under vilken arbetsoförmågan började till utgången av den kalendermånad då arbetstagaren fyller 63 år ( återstående tid ) räknas såsom till pension berättigande tid. En förutsättning är dock att arbetstagaren under det år då arbetsoförmågan började och de omedelbart föregående tio kalenderåren har haft minst 12 000 euro i sådana förvärvsinkomster som omfattas av en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom.

Den förvärvsinkomst som pensionen för den återstående tiden grundar sig på ( förvärvsinkomst för den återstående tiden ) bestäms på grundval av de förvärvsinkomster enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. vilka arbetstagaren har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började ( granskningstiden ). Om arbetsoförmågan börjar årets sista dag räknas detta år in i granskningstiden. När inkomsten för den återstående tiden bestäms skall årsinkomsterna justeras enligt 7 b §. Inkomsten för den återstående tiden är summan av de på så sätt justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med sextio.

När inkomsten för den återstående tiden bestäms medräknas också en under granskningstiden erhållen, med lönekoefficienten justerad inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en sådan förmån som nämns i 6 a §.

Om arbetstagaren under granskningstiden har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beaktas såsom förvärvsinkomst 1 000 euro för varje hel månad under vilken nämnda förmån har erlagts när inkomsten för den återstående tiden bestäms.

Om arbetstagaren när inkomsten för den återstående tiden bestäms inte utöver sådana inkomster som avses i 3 och 4 mom. har haft sådana förvärvsinkomster som avses i 2 mom. under granskningstiden, har arbetstagaren inte rätt till pension för den återstående tiden.

Om arbetstagarens förvärvsinkomster under granskningstiden är mindre än den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård av ett barn under tre år och pensionsskyddet till följd av detta skulle ha sjunkit med minst 20 procent, används, utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf, på ansökan av arbetstagaren såsom inkomst enligt 7 c § 1 mom. den arbetsinkomst som barnavårdstiden inte har minskat. Härvid beaktas dock förvärvsinkomster som erhållits under de högst tio senaste åren.

Utan hinder av vad som bestäms i 7 c § 2 mom. skall när inkomsten för den återstående tiden bestäms även inkomster som erhållits under det år då arbetsoförmågan började beaktas fram till utgången av månaden före den månad då arbetsoförmågan började, om

Om arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen före utgången av det kalenderår under vilket han fyller 23 år, är granskningstiden, utan hinder av vad som bestäms i 7 c § 2 mom., tiden mellan ingången av månaden efter uppnådd 18 års ålder och utgången av månaden före den månad då arbetsoförmågan började. Härvid är inkomsten för den återstående tiden summan av de enligt 7 b § justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med det antal månader som ingår i samma period.

Inkomst för den återstående tiden som omfattas av denna lag utgör samma relativa andel av summan av de inkomster för återstående tid som bestäms i 7 c § 2, 3 och 6 mom. samt ovan i 1 mom. som de förvärvsinkomster som omfattas av denna lag utgör av summan av de inkomster enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 och 10―13 punkten under den granskningstid som avses i 7 c § 2 mom.

Pensionsskyddscentralen meddelar pensionsanstalterna närmare anvisningar om tillämpningen av 7 c och 7 d §.

Skall till en arbetstagare som har invalidpension senare betalas pension på grund av ålder eller ny arbetsoförmåga, räknas såsom till pension berättigande tid även den tid för vilken han var berättigad till den tidigare pensionen. När pensionen för denna tid bestäms, används när pensionen räknas ut den tidigare pensionens förvärvsinkomst för den återstående tiden som grund. Om arbetstagaren har rätt till återstående tid på grundval av fler än en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10―13 punkten, räknas pensionstiden endast en gång som tid som berättigar till pension.

Om till en arbetstagare som har uppburit invalidpension skall betalas pension på grund av sådan ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att den tidigare pensionen upphörde, eller om pension beviljas med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare pensionen, fastställs den nya pensionen enligt samma grunder som den tidigare pensionen.

Beviljas en arbetstagare som fått rehabiliteringspenning enligt denna lag invalidpension på grund av arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att rehabiliteringspenningsperioden löpte ut, fastställs pensionen på de grunder enligt vilka den skulle ha fastställts om arbetsoförmågan hade börjat vid ingången av rehabiliteringspenningsperioden.

Om en arbetstagare har rätt till återstående tid på grundval av en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. 3―5 eller 7―9 punkten, har arbetstagaren inte rätt till återstående tid enligt 7 c och 7 d §.

Om en arbetstagare hade rätt till pension för återstående tid enligt de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft också på grundval av ett av denna lag omfattat arbetsförhållande som pågick samtidigt som ett arbets- eller tjänsteförhållande som omfattas av en sådan lag eller pensionsstadga som nämns i 1 mom., tillämpas utan hinder av vad som föreskrivs i 1 mom. bestämmelserna i 7 c §, dock så att inkomster som omfattas av en pensionslag eller pensionsstadga för den offentliga sektorn som avses i 1 mom. inte beaktas när inkomsten för den återstående tiden räknas ut.

Arbetslöshetspension eller rehabiliteringsstöd höjs med den nedan nämnda koefficienten från ingången av det kalenderår före vilket pension eller rehabiliteringsstöd har betalats för sammanlagt fem hela kalenderår. Denna engångsförhöjning räknas ut på basis av det sammanlagda beloppet av de pensioner som beviljats arbetstagaren enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10―13 punkten. Förhöjningen bestäms enligt arbetstagarens ålder vid ingången av året för förhöjningen så att förhöjningsprocenten är 21 när arbetstagaren är i åldern 24―26 år. Förhöjningsprocenten sjunker för varje levnadsår med 0,7 procentenheter. När arbetstagarens ålder är över 55 år, görs ingen förhöjning.

Om en i 1 mom. avsedd engångsförhöjning inte ingick i förmånslåtarens pension eller om förmånslåtaren inte erhöll pension vid sin död, ökas förmånslåtarens invalidpension, som beaktas som grund för familjepension, med den engångsförhöjning som förmånslåtaren skulle ha fått om invalidpensionen hade fortsatt under den tid som avses i 1 mom. Engångsförhöjningen läggs till familjepensionen från början av det kalenderår fram till vilket förmånslåtarens invalidpension eller rehabiliteringsstöd skulle ha fortgått sammanlagt fem fulla kalenderår.

Pensionsskyddet anpassas till förändringen i den förväntade medellivslängden efter 2009 genom att pensionen när ålderspensionen börjar omvandlas med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket arbetstagaren fyllde 62 år. Om ålderspensionen dock börjar före det år då 62 års ålder uppnås, omvandlas ålderspensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket pensionen började. Efterlevandepension omvandlas vid pensionsjämkningen med den livslängdskoefficient som fastställts för det ifrågavarande året. Livslängdskoefficienten tillämpas inte på sådan frivillig tilläggspension som avses i 11 §.

När en invalidpension ändras till ålderspension vid 62 års ålder eller senare, justeras pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då 62 års ålder uppnåddes. Om en invalidpension ändras till ålderspension före det år då 62 års ålder uppnås, justeras pensionen dock med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionen ändras till ålderspension.

Den livslängdskoefficient som avses i 1 mom. fastställs årligen av social- och hälsovårdsministeriet på framställning av Pensionsskyddscentralen. Livslängdskoefficienten bestäms så att kapitalvärdet för den pension som omvandlats med koefficienten beräknad enligt Statistikcentralens tillgängliga dödlighetsstatistik för vart och ett av de fem senaste åren är detsamma som kapitalvärdet för den icke-omvandlade pensionen 2009 beräknad enligt dödlighetsstatistiken för 2003―2007. När kapitalvärdet räknas ut används en räntesats på två procent.

Pensionsskyddscentralen meddelar pensionsanstalterna närmare anvisningar om hur livslängdskoefficienten tillämpas.

Familjepensionen bestäms på basis av den ålderspension eller fulla invalidpension enligt minimivillkoren i denna lag som förmånslåtaren fick vid sin död. Om förmånslåtaren fick en arbetslöshetspension eller en sådan invalidpension som avses i 4 c § 9 mom. utan tillägg enligt 4 c § 3 mom. för pensionsdelen för återstående tid, läggs denna pensionsdel till den pension som familjepensionen grundar sig på. Likaså läggs en ny pension som förmånslåtaren tjänat in under sin pensionstid till den pension som familjepensionen grundar sig på. Fick förmånslåtaren inte sådan pension som nämns i första meningen, uträknas beloppet av pensionen som om sådan arbetsoförmåga hade begynt på dödsdagen som hade medfört rätt till full invalidpension, om inte förmånstagaren visar något annat.

Efterlevandepensionens belopp är, såvida inte något annat följer av 5 mom. eller av 8 eller 8 c―8 f §,

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare. Är förmånstagarna barn som saknar båda föräldrarna, läggs till det sammanlagda beloppet av barnpensionerna 2/12 av vardera förmånslåtarens pension var för sig, förutsatt att inte efterlevande- och barnpensionerna tillsammans överstiger beloppet av förmånslåtarens pension. Får ett barn barnpension efter någon annan förmånslåtare än sin förälder, bestäms tillägget enligt de av förmånslåtarnas pensioner på grundval av vilka ett föräldralöst barn får sin barnpension. Tillägget fördelas jämnt mellan de nämnda föräldralösa barnen.

Storleken av familjepensionen för en tidigare make till förmånslåtaren fastställs så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut enligt 2 mom. blir lika stor som vad 60 procent av det underhållsbidrag som förmånslåtaren har betalt till sin tidigare make utgör av förmånslåtarens pension enligt 1 mom. Är också en efterlevande make förmånstagare, uppgår det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner dock till högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas mellan de tidigare makarna i samma förhållande som underhållsbidragen.

Om antalet förmånstagare förändras eller om det barn som är förmånstagare blir föräldralöst så som avses i 3 mom., justeras familjepensionens belopp och fördelningen av pensionen mellan förmånstagarna vid ingången av månaden efter förändringen.

Pension enligt denna lag samordnas genom att följande förmåner dras av från pensionen:

Om en arbetstagare beviljas ålderspension enligt 5 a § 1 mom. efter uppnådd 68 års ålder förrättas samordningen så att den motsvarar 68 års ålder.

Om en arbetstagare har rätt till en i 1 mom. 1―6 punkten nämnd förmån betalas i pension enligt denna lag av skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av alla i 4 mom. avsedda grundpensioner och den förmån som nämns i 1―6 punkten en lika stor del som pensionen enligt denna lag utgör av samtliga grundpensioner.

De grundpensioner som avses i 3 mom. är följande på arbets- och tjänsteförhållande samt företagarverksamhet grundade ålders- och invalidpensioner:

Vid samordningen beaktas även en förmån från en främmande stat som motsvarar en förmån som avses i 1 mom. Om den återstående tiden skall beaktas enligt två eller flera staters pensionslagstiftning när arbetstagarens pension bestäms, förhindras överlappande återstående tid genom att en förmån från en främmande stat som motsvarar en förmån som avses i 4 mom. beaktas i den återstående tiden när det är fråga om en förmån som omfattas av Europeiska gemenskapernas råds förordning (EEG) nr 1408/71 eller en överenskommelse om social trygghet som ingåtts av Finland.

Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. anses den efterlevande makens på förvärvsarbete baserade pension vara den pension som han skulle ha beviljats om han hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension på förmånslåtarens dödsdag eller den dag då ett i 2 mom. avsett barn fyller 18 år. Detta förfarande tillämpas också i fråga om motsvarande förmån som betalas av en främmande stat.

Vid pensionsjämkningen minskas den efterlevandepension som har fastställts enligt 7 i och 8 §, om den efterlevande makens i 8 c § avsedda pensioner som grundar sig på förvärvsarbete överstiger pensionsjämkningsgrunden. Denna är 42,89 euro per månad, om förmånslåtarens enligt 7 i § 1 mom. beräknade pension och pension enligt de lagar eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. eller andra med dem jämförbara pensioner som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande tillsammans överstiger nämnda belopp. Pensionsjämkningsgrunden utgörs av det sammanlagda beloppet av de nämnda pensionerna, om detta belopp överstiger 21,44 euro men inte 42,89 euro. I övriga fall är grunden 21,44 euro.

Pensionen justeras kalenderårsvis med ett indextal i vilket vägningskoefficienten för förändringen i lönenivån är 0,2 och vägningskoefficienten för förändringen i prisnivån är 0,8 ( arbetspensionsindex ). Grunden för fastställande av arbetspensionsindex är de genomsnittliga årliga förändringarna i löne- och konsumentprisnivån under föregående kalenderårs tredje kvartal. När lönekoefficienten fastställs minskas förändringen i lönenivån med ett belopp som motsvarar förändringen i början av föregående kalenderår i den arbetstagarnas pensionsavgift som avses i den första meningen i 12 b § 1 mom. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer genom förordning arbetspensionsindex för ettvart kalenderår senast två månader före ingången av det kalenderår för vilket det tillämpas.

Har arbetsgivaren i enlighet med 1 mom. för sina arbetstagare ordnat ett bättre pensionsskydd än vad minimivillkoren i denna lag förutsätter, ändras ålderspensionens belopp beroende på begynnelsetidpunkten så att beloppet uträknas enligt försäkringsmatematiska principer på det sätt som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer.

Har genom kollektivavtal eller annat avtal inte kommits överens om annan fördelning av pensionskostnaderna eller har inte arbetstagarna genom omröstning, som genomförts på sätt som bestäms i förordning, godkänt en annan fördelning, får hos arbetstagarna uppbäras sammanlagt högst hälften av den pensionsförsäkringspremie, med vilken den försäkringspremie, som motsvarar minimivillkoren enligt denna lag, genom de i 1 mom. avsedda tilläggsförmånerna ökas. Arbetstagaren är därvid, ifall hans arbetsförhållande eller tilläggsförmånerna till försäkringen upphör, innan pensionsrätten inträder, berättigad att utöver vad angående bevarande av i denna lag förutsatta minimiförmåner bestäms erhålla avgiftsfri försäkring, motsvarande den fondandel, som uppkommit beträffande nämnda tilläggsförmåner.

Med avvikelse från bestämmelserna i 1 § upphör en förbättring av villkoren för erhållandet av minimiförmåner den 31 december 2004. Av den fram till denna tidpunkt intjänade förmånen som innehåller den nämnda tilläggsförmånen bildas en avgiftsfri försäkring motsvarande 65 års ålder så som social- och hälsovårdsministeriet närmare bestämmer.

Pensionsanstalternas ömsesidiga ansvar för pensionerna och rehabiliteringspenningen bestäms och pensionsanstalternas omkostnader för pensionerna och rehabiliteringspenningen fördelas mellan pensionsanstalterna, om dessa inte har kommit överens om något annat, enligt följande:

Arbetstagarnas pensionsavgift är tre procent ökat med hälften av det procenttal med vilket den genomsnittliga försäkringspremien, den förhöjda pensionsavgiften för arbetstagare över 53 år inte medräknad, för en försäkring, som uppfyller minimivillkor enligt denna lag, i procent av lönen överskrider talet 18,2. I den genomsnittliga försäkringspremien beaktas inte den del av försäkringspremien som uppbärs för Pensionsskyddscentralens kreditförsäkring. Arbetstagarnas pensionsavgift är från 53 års ålder den ovan avsedda pensionsavgiften för arbetstagare multiplicerad med 19/15. Social- och hälsovårdsministeriet fattar årligen beslut om de procentsatser för arbetstagarnas pensionsavgift som skall tillämpas.

Arbetsgivaren innehåller i samband med lönebetalningen arbetstagarnas pensionsavgift på hos honom anställda arbetstagares i 7 § avsedda inkomst. Pensionsavgiften innehålls till den del arbetsgivaren enligt tidpunkten för lönebetalningen är skyldig att ordna pensionsskydd för arbetstagaren.

För täckande av det ansvar och de kostnader som beaktandet av arbetslöshets- och utbildningstid förorsakar pensionsanstalter som bedriver i denna lag och i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden nämnd verksamhet, den i lagen om sjömanspensioner nämnda sjömanspensionskassan, den i lagen om kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare nämnda kommunala pensionsanstalten samt kyrkans centralfond, som bedriver i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan nämnd verksamhet, skall den i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) avsedda arbetslöshetsförsäkringsfonden inom en tid som bestäms av social- och hälsovårdsministeriet årligen till Pensionsskyddscentralen betala en försäkringspremie vars storlek ministeriet fastställer så att den enligt uppskattning motsvarar 75 procent av det belopp som skulle erhållas, om för de arbets- och förvärvsinkomster som utgör grund för de förmåner som avses i 6 a § 1 mom. 2 och 3 punkten skulle betalas en premie som motsvarar den genomsnittliga premien enligt denna lag, och 65 procent av det belopp som skulle erhållas, om för de arbets- och förvärvsinkomster som utgör grund för de förmåner som avses i 6 a § 1 mom. 4―6 punkten skulle betalas en premie som motsvarar den genomsnittliga premien enligt denna lag. I den genomsnittliga försäkringspremien beaktas härvid inte den del av försäkringspremien som uppbärs för Pensionsskyddscentralens kreditförsäkring eller den förhöjda pensionsavgiften för arbetstagare som fyllt 53 år. På gemensam framställning av Pensionsskyddscentralen och arbetslöshetsförsäkringsfonden får social- och hälsovårdsministeriet bestämma att förskott skall betalas på ovan nämnd försäkringspremie.

Om beloppet av en ålderspension eller sådan full invalidpension som inte innehåller pension för återstående tid understiger 0,84 euro i månaden, kan pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp. Som ett engångsbelopp kan pensionsanstalten likaså betala ut en familjepension eller en pension som understiger det nämnda beloppet och som med stöd av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen betalas från Finland till ett barn i form av skillnaden mellan de förmåner som barnet skulle ha rätt till från Finland och de förmåner som barnets bosättningsland har beviljat. Engångsbeloppet beräknas enligt grunder som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet.

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket framgår om han uppfyller de i 4 § 3 mom., 4 § 8 mom. och 5 b § 1 mom. nämnda villkoren för delinvalidpension.