1336/1997

Bokföringsskyldiga är utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag

Om det för att en juridisk person enligt 1 mom. 1 punkten ska ha rättsförmåga krävs att denna är införd i handelsregistret eller något annat register, är den juridiska personen bokföringsskyldig också för sin verksamhet före registreringen.

Bokföringsskyldig är också konkursboet för en juridisk person enligt 1 mom. 1 punkten, om konkursboet fortsätter den juridiska personens verksamhet.

Bestämmelser om utländska juridiska personers bokföringsskyldighet finns i 1 b §. (11.3.2022/167)

Fysiska personer, med undantag för lantbrukare och fiskare, är bokföringsskyldiga för rörelse som de driver och yrke som de utövar. Bokföringsskyldigheten gäller också dödsbon och konkursbon som fortsätter yrkesutövares och rörelseidkares verksamhet.

Affärshändelser ska bokföras så att den bokföringsskyldige kontinuerligt kan redogöra för beloppet av leverantörsskulder och försäljningsfordringar och bokföringen ge behövliga uppgifter för fullgörande av skattskyldigheten. Trots vad som föreskrivs i 2 § är yrkesutövare och rörelseidkare inte skyldiga att ha dubbel bokföring, om högst en av följande förutsättningar har uppfyllts under både den avslutade och den föregående räkenskapsperioden:

Yrkesutövare och rörelseidkare är skyldiga att upprätta bokslut om minst två av de gränser som anges i 4 b § har överskridits både under den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden. Bokslutet ska upprättas med iakttagande av bestämmelserna om mikroföretags bokslut i denna lag och av bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Trots bestämmelserna i denna paragraf är en fysisk person skyldig att iaktta vad som föreskrivs om bokföringsskyldigheten någon annanstans i lag eller bestäms eller föreskrivs med stöd av en sådan lag, om det yrke som personen utövar eller den rörelse som personen driver kräver tillstånd eller om verksamheten annars är ställd under myndighetstillsyn.

Utländska juridiska personer vars verkliga ledning utövas i Finland är bokföringsskyldiga för rörelse som de driver och yrke som de utövar. Andra utländska juridiska personer är bokföringsskyldiga för rörelse som de driver och yrke som de utövar i Finland.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om utländska juridiska personer gäller också

En utländsk juridisk persons bokslut som har upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG eller i enlighet med internationella bokslutsstandarder betraktas som ett bokslut som avses i 3 kap. Detsamma gäller ett bokslut som med tanke på att ge en sådan rättvisande bild som avses i 3 kap. 2 § i övrigt motsvarar ett bokslut som avses i detta moment. Utländska juridiska personer eller skatte-, tull-, polis- eller åklagarmyndigheter samt domstolar kan av bokföringsnämnden begära ett i 8 kap. 2 § avsett utlåtande om motsvarigheten.

Om en juridisk person från ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte har upprättat bokslut eller om dennes bokslut inte uppfyller förutsättningarna i 3 mom., ska den för rörelse som den driver och yrke som den utövar i Finland upprätta ett separat bokslut med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 3 kap. Ett sådant bokslut ska upprättas inom fyra månader från räkenskapsperiodens utgång. Om en utländsk juridisk person inte annars upprättar bokslut, betraktas kalenderåret som räkenskapsperiod.

Om bokslut inte har upprättats för en sådan juridisk person från ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vars verkliga ledning utövas i Finland, eller om bokslutet inte omfattar den rörelse som den juridiska personen driver eller yrke som den utövar i sin helhet, ska den juridiska personen upprätta ett separat bokslut med iakttagande av det som föreskrivs i 4 mom.

När ett bokslut som avses i 4 och 5 mom. är färdigt ska det på begäran av en myndighet som avses i 3 mom. lämnas till myndigheten utan ogrundat dröjsmål. Bokslutet är färdigt när det har undertecknats på det sätt som föreskrivs i 3 kap. 7 § eller det annars faktiskt har upprättats. På begäran av en myndighet ska också utan ogrundat dröjsmål lämnas sådana uppgifter som kompletterar bokslutet och som myndigheten behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Ifall informationen inte finns på finska eller svenska, ska den ges in i form av en översättning om myndigheten begär det.

Vad som i 3 kap. 5–7, 7 a och 9–11 § föreskrivs om förfarandena gäller inte bokslut som avses i 3 mom. På sådana bokslut tillämpas vad som i den stat där den juridiska personen registrerats eller bildats föreskrivs om de förfaranden som avses i de bestämmelserna.

Med undantag för en fysisk persons rörelsedrift eller yrkesutövning enligt 1 a § 2 mom. ska bokföringsskyldiga ha dubbel bokföring.

Den som är bokföringsskyldig skall iaktta god bokföringssed.

Räkenskapsperioden är 12 månader. När verksamheten inleds eller upphör eller när tidpunkten för bokslutet ändras får räkenskapsperioden vara kortare eller längre, dock högst 18 månader.

Alla rörelser som en bokföringsskyldig innehar skall ha samma räkenskapsperiod.

Med avvikelse från 1 mom. är räkenskapsperioden för yrkesutövare och rörelseidkare alltid kalenderåret. Vid dubbel bokföring kan räkenskapsperioden dock avvika från kalenderåret enligt vad som föreskrivs i 1 mom. För en sådan räkenskapsperiod ska bokslut upprättas enligt 1 a § 3 mom. (30.12.2015/1620)

I denna lag avses med små företag bokföringsskyldiga för vilka högst ett av följande tre gränsvärden överskrids på bokslutsdagen för både den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden:

I denna lag avses med mikroföretag bokföringsskyldiga för vilka högst ett av följande tre gränsvärden överskrids på bokslutsdagen för både den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden:

I denna lag avses med stora företag bokföringsskyldiga för vilka minst två av följande tre gränsvärden överskrids på bokslutsdagen för både den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden:

I denna lag avses med medelstora företag bokföringsskyldiga som inte är mikroföretag eller små företag och för vilka högst ett av gränsvärdena enligt 1 mom. överskrids för både den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden.

I denna lag avses med

En bokföringsskyldig anses ha bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig eller i ett motsvarande utländskt företag ( målföretag ), om den bokföringsskyldige

(30.12.2015/1620)

När den röstandel som avses i 1 mom. räknas ut, beaktas inte en röstningsbegränsning som följer av lag eller av målföretagets bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1620 . (30.12.2015/1620)

Vid beräknandet av det sammanlagda röstetalet i ett målföretag beaktas inte de röster som hänför sig till aktier eller andelar som innehas av målföretaget eller av ett dotterföretag som avses i 6 §. Röstetalen för en person som handlar i eget namn men för någon annans räkning anses tillhöra den för vars räkning personen handlar.

Till en bokföringsskyldigs röstetal och rätt enligt 1 mom. räknas inte de röster eller den rätt som hör samman med

(13.7.2001/629)

Om en bokföringsskyldig har bestämmande inflytande i ett målföretag enligt 5 §, är den förstnämnda moderföretag och det sistnämnda dotterföretag. Moderföretaget och dess dotterföretag bildar en koncern. Moderföretaget och dess dotterföretag kallas i denna lag koncernföretag.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också om en bokföringsskyldig tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller ett dotterföretag till den bokföringsskyldige ensamt eller tillsammans med andra dotterföretag har bestämmande inflytande i målföretaget.

Med fristående företag avses i 7 b kap. en bokföringsskyldig som inte hör till en koncern. (3.5.2024/238)

I denna lag avses med

Överskridande av gränsvärdena enligt 1 mom. bestäms utifrån det på moderföretagets bokslutsdag upprättade koncernbokslutet, där de elimineringar som avses i 6 kap. har gjorts.

Trots 2 mom. kan överskridande av gränsvärdena baseras på koncernföretagens sammanräknade tal på moderföretagets bokslutsdag. De gränsvärden för balansomslutning och omsättning som anges i 4 a och 4 c § ska då höjas med 20 procent.

Ett ägarintresseföretag är ett inhemskt eller utländskt företag som inte är dotterföretag och i vilket den bokföringsskyldige har en sådan ägarandel som skapar en varaktig förbindelse mellan den bokföringsskyldige och företaget och som är avsedd att främja den bokföringsskyldiges verksamhet eller den verksamhet som ett företag inom samma koncern bedriver. Om den bokföringsskyldige inte visar annat, betraktas ett företag som ägarintresseföretag, om den bokföringsskyldige innehar minst en femtedel av företagets aktiekapital eller motsvarande kapital.

Ett intresseföretag är ett ägarintresseföretag där den bokföringsskyldige innehar minst en femtedel och högst hälften av det röstetal som ägarintresseföretagets aktier eller andelar medför. Om den bokföringsskyldige innehar en femtedel eller en mindre andel av röstetalet samt utövar ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, ska ett ägarintresseföretag betraktas som intresseföretag om inte den bokföringsskyldige visar annat. (30.12.2015/1620)

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också om en bokföringsskyldig tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller ett dotterföretag till den bokföringsskyldige ensamt eller tillsammans med andra dotterföretag har betydande inflytande och sådan ägarandel i företaget som avses i 7 §.

Vid beräknandet av den röstandel som avses i 1 mom. tillämpas 5 § 2–4 mom. (13.7.2001/629)

Börsnoterade företag är finländska sammanslutningar som har emitterat aktier, skuldebrev eller andra värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt 2 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen (746/2012) .

Företag av allmänt intresse enligt artikel 2.1 i redovisningsdirektivet är i Finland

I denna lag avses med yttersta moderföretag det moderföretag vars koncernbokslut omfattar flest företag som hör till samma koncern som moderföretaget.

I denna lag avses med skattejurisdiktion en stat eller en icke-statlig jurisdiktion med autonomi när det gäller att uppbära skatt på företags inkomster.

Den bokföringsskyldige skall i bokföringen som affärshändelser notera utgifter, inkomster, finansiella transaktioner samt därtill hörande rättelse- och överföringsposter.

Affärshändelserna ska bokföras enligt sin art på olika konton ( notering ). Varje konto ska bibehållas oförändrat till sitt innehåll. Kontots innehåll kan likväl ändras på grund av verksamhetens utveckling, ändring av den kontoplan som avses i 2 mom. eller av annan särskild anledning. (30.12.2015/1620)

Den bokföringsskyldige skall för varje räkenskapsperiod ha en klar och tillräckligt specificerad förteckning över sina bokföringskonton, vilken redogör för kontonas innehåll ( kontoplan ).

Bokföringen indelas i en huvudbokföring, ur vars noteringar bokslutet härleds, och i eventuella delbokföringar, från vilka uppgifterna överförs till huvudbokföringen som sammanställda noteringar. (30.12.2015/1620)

Grunden för bokföring av en utgift är mottagande av en produktionsfaktor, och grunden för bokföring av en inkomst är överlåtelse av en prestation ( prestationsprincipen ), om inte något annat bestäms nedan.

Utgifter och inkomster får även bokföras på grundval av fakturering ( faktureringsprincipen ) eller på grundval av betalning ( kontantprincipen ). Om utgifter och inkomster bokförs enligt kontantprincipen ska leverantörsskulderna och försäljningsfordringarna kunna klarläggas fortlöpande. (30.12.2015/1620)

Bokföringen ska ordnas så att noteringarna kan granskas kronologiskt och systematiskt.

Kontantbetalningar noteras i bokföringen för varje dag. Övriga noteringar och de sammanställda noteringar i delbokföringarna som överförs till huvudbokföringen får göras månadsvis eller för någon annan motsvarande period, om det inte i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den krävs kronologiskt mer exakta noteringar.

Kontantbetalningar ska bokföras utan dröjsmål. Övriga noteringar ska göras i så god tid att

Bokföringen ska grunda sig på en daterad och systematiskt numrerad eller på motsvarande sätt specificerad verifikation över affärshändelser. Sambandet mellan en affärshändelse, verifikationen och bokföringen måste kunna konstateras utan svårighet. (30.12.2015/1620)

Av en utgiftsverifikation ska framgå den mottagna produktionsfaktorn och av en inkomstverifikation den överlåtna prestationen. Tidpunkten för mottagandet av en produktionsfaktor och överlåtelsen av en prestation ska kunna visas med hjälp av en verifikation. (30.12.2015/1620)

En verifikation över utbetalning skall om möjligt vara utfärdad av betalningens mottagare eller av ett penninginstitut eller någon annan motsvarande inrättning som förmedlat betalningen.

Erhålls inte till grund för bokföringen någon verifikation som utfärdats av en utomstående, skall bokföringen verifieras med en handling som skrivits ut av den bokföringsskyldige själv och som är bekräftad på behörigt sätt.

En verifikation som avser rättelse eller överföring i bokföringen skall vara bekräftad på behörigt sätt.

6 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1620 . (30.12.2015/1620)

Ett av arbetstagaren undertecknat kvitto som gäller betalning av lön kontant eller någon annan utredning enligt 2 kap. 16 § 2 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001) som verifierar betalningen, ska dateras och fogas till en verifikation enligt 5 § i detta kapitel.

Bokslutsnoter ska, om grunden inte annars är uppenbar, baseras på verifikation av innehållet ( verifikation till noter ). Sambandet mellan noten och verifikationen måste kunna konstateras utan svårighet.

Bokföringen ska ordnas så att sambandet mellan affärshändelser, verifikationer och noteringar dels via eventuella delbokföringar och huvudbokföringen och dels vidare till bokslutet utan svårighet kan konstateras i båda riktningarna. Detsamma gäller regelbundna anmälningar och deklarationer till myndigheterna för beskattning och andra ändamål.

Verifikationer, bokföringar och annat bokföringsmaterial ska behandlas och förvaras så att innehållet utan svårighet kan granskas och vid behov skrivas ut i läsbar form.

Efter det att bokslutet upprättats får innehållet i verifikationer, bokföringar och annat bokföringsmaterial inte ändras eller strykas. Ändringar eller strykningar i innehållet får inte heller göras efter det att en sådan anmälan eller deklaration som avses i 6 § har lämnats eller efter det att den bokföringsskyldige har offentliggjort eller gett en utomstående tillgång till ett mellanbokslut som den bokföringsskyldige upprättat utifrån materialet eller något annat motsvarande dokument.

Formatet för verifikationer, bokföringar och annat bokföringsmaterial får ändras om detta är nödvändigt för behandlingen, överföringen eller förvaringen. Innehållet och verifieringskedjan måste då säkerställas.

Den bokföringsskyldige ska ha en förteckning över de bokföringar som ligger till grund för bokslutet samt över de olika slagen av verifikationer och annat bokföringsmaterial. Av förteckningen ska det framgå vilka de inbördes sambanden mellan bokföringarna, verifikationerna och bokföringsmaterialet är och hur materialet förvaras.

8 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620 .

Bokslut, bokföringar, verifikationer och annat bokföringsmaterial ska förvaras omsorgsfullt på ett sätt som uppfyller kraven i 7 § så att de utan ogrundat dröjsmål kan granskas av myndigheter och revisorer med utgångspunkt i Finland.

Bokslut, verksamhetsberättelser, bokföringar, kontoplaner samt förteckningar över bokföringar och material ska bevaras i minst tio år efter räkenskapsperiodens utgång så att kraven i 6, 7 och 9 § uppfylls. (30.12.2015/1620)

Om längre bevaringstid inte föreskrivs någon annanstans i lag ska räkenskapsperiodens verifikationer, korrespondens om affärshändelser och annat bokföringsmaterial än sådant som nämns i 1 mom. bevaras minst sex år från utgången av det år då räkenskapsperioden har upphört så att kraven i 6, 7 och 9 § uppfylls. (30.12.2015/1620)

När verksamhet läggs ner eller bokföringsskyldigheten upphör av andra skäl skall den som var bokföringsskyldig eller dennes rättsinnehavare ordna arkiveringen av bokföringsmaterialet på det sätt som bestäms i denna paragraf samt anmäla registreringsmyndigheten vem som har anförtrotts förvaringen.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. får det ministerium som förvaltar program för Europeiska unionens strukturfonder genom förordning bestämma en längre förvaringstid än den som avses i 1 och 2 mom. för det bokföringsmaterial som gäller stöd enligt program för strukturfonderna. (13.7.2001/629)

För varje räkenskapsperiod ska upprättas ett bokslut som består av

För varje post i balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen ska motsvarande uppgifter för den närmast föregående räkenskapsperioden anges ( jämförelsetal) . Om specificeringen av balansräkningen, resultaträkningen eller finansieringsanalysen har ändrats, ska jämförelsetalet om möjligt korrigeras. På samma sätt ska förfaras, om jämförelsetalet av någon annat skäl inte är användbart.

Till bokslutet ska fogas en verksamhetsberättelse enligt 1 a §, om den bokföringsskyldige är

Handlingar som ingår i bokslutet eller som fogats till bokslutet ska vara överskådliga och bilda en helhet.

Trots vad som föreskrivs i 3 mom. eller någon annanstans i denna lag, ska börsnoterade små företag bifoga en verksamhetsberättelse som innehåller de uppgifter som avses i 1 a § 5 mom till sitt bokslut. (21.12.2023/1249)

I verksamhetsberättelsen ska beskrivas

När det är nödvändigt för att förstå beskrivningen enligt 1 mom. ska även följande anges:

Den beskrivning som avses i 1 mom. ska med avseende på den bokföringsskyldiges storlek och struktur vara neutral och heltäckande. Den ska vid behov hänvisa till omständigheter som framgår av bokslutet och ge kompletterande information om dem.

Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf ska verksamhetsberättelsen innehålla

Stora företag samt börsnoterade små och medelstora företag ska i verksamhetsberättelsen lägga fram

(21.12.2023/1249)

Bokslutet ska ge en rättvisande bild av den bokföringsskyldiges verksamhetsresultat och ekonomiska ställning i enlighet med väsentlighetsprincipen och med beaktande av arten och omfattningen av den bokföringsskyldiges verksamhet.

Om inte iakttagande av de förpliktelser som föreskrivs någon annanstans i denna lag leder till en rättvisande bild enligt 1 mom. ska den bokföringsskyldige med beaktande av 2 a § i noterna uppge de omständigheter som behövs för detta. Uppgifter som enligt denna eller någon annan lag ska uppges i verksamhetsberättelsen behöver dock inte uppges.

Om iakttagande av någon annan bestämmelse i denna lag än 3 § på ett betydande sätt skulle äventyra möjligheterna att ge en rättvisande bild, ska den inte tillämpas. Bestämmelsen i fråga ska specificeras i noterna och dessutom ska en utredning ges om grunderna för att den inte tillämpas och hur detta påverkar verksamhetsresultatet och den ekonomiska ställningen.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av 1 mom. på mikroföretag utfärdas genom förordning av statsrådet.

En omständighet som framgår av bokslutet är väsentlig då utelämnande av eller felaktigheter i den rimligen kan förväntas påverka de beslut som användarna fattar på grundval av bokslutet. Även om en omständighet i sig är oväsentlig ska väsentlighetsbedömningen avse helheten, om flera liknande omständigheter föreligger.

När det är fråga om en sådan omständighet i fråga om bokslutet som inte är väsentlig för en rättvisande bild, får avvikelse ske från denna lags bestämmelser om

Bestämmelsen i 2 mom. tillämpas inte på skyldigheten enligt 2 kap. 1 § att anteckna varje affärshändelse i bokföringen. En redogörelse för en avvikelse enligt 2 mom. ska ingå i noterna.

När bokslutet upprättas i enlighet med 2 och 2 a § och när den ingående balansen upprättas ska följande principer följas:

Den försiktighet som avses i 1 mom. 4 punkten förutsätter särskilt att bokslutet tar upp

När det är fråga om en sådan väsentlig omständighet som avses i 2 a § får avvikelse från principen i 1 och 2 mom. göras endast av särskilda skäl. En sådan avvikelse ska basera sig på lag eller på en bestämmelse som utfärdats eller en föreskrift som meddelats med stöd av lag. Noterna ska innefatta en redogörelse för grunderna till avvikelsen och en beräkning av hur avvikelsen påverkar räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen.

Mindre noteringar som gjorts enligt fakturerings- eller kontantprincipen behöver inte rättas och kompletteras enligt prestationsprincipen innan bokslutet upprättas, om inte deras totala inverkan är väsentlig.

Om ett mikroföretag är en förening eller stiftelse får det upprätta sitt bokslut också enligt kontantprincipen, förutsatt att det inte är moderföretag i en koncern för vilken det ska upprättas koncernbokslut. Ett bokslut som upprättas enligt kontantprincipen ska innehålla åtminstone följande noter:

Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall avfattas på finska eller svenska i euro. Om den bokföringsskyldige lägger fram uppgifter om bokslutet och verksamhetsberättelsen också i annan valuta, skall den kurs som har använts vid omräkningen av uppgifterna anges.

Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall upprättas inom fyra månader från räkenskapsperiodens utgång.

Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall dateras och de skall skrivas under av den bokföringsskyldige. Om den bokföringsskyldige är en sammanslutning eller en stiftelse, skall bokslutet och verksamhetsberättelsen skrivas under av styrelsen eller de ansvariga bolagsmännen samt av verkställande direktören eller en person i motsvarande ställning.

Om den som undertecknat bokslutet eller verksamhetsberättelsen har framfört avvikande mening om bokslutet eller verksamhetsberättelsen, skall på hans yrkande ett yttrande om detta ingå i bokslutet eller verksamhetsberättelsen.

I fråga om börsnoterade företag, ska det, omedelbart före styrelseledamöternas i 1 och 2 mom. avsedda underskrifter, antecknas ett yttrande om att

(21.12.2023/1249)

Det som föreskrivs i 3 momentet 3 punkten tillämpas inte på ett mikroföretag, om inte det publicerar en hållbarhetsrapport. (21.12.2023/1249)

Bestämmelser om det ansvar som styrelseledamöter och medlemmar av andra motsvarande organ samt verkställande direktören har för bokslutet och verksamhetsberättelsen finns i de lagar som gäller respektive juridiska personer. Samma ansvar gäller också i fråga om den förteckning över bokföringar och material som avses i 2 kap. 7 a §.

8 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620 .

En kopia av bokslutet och verksamhetsberättelsen skall alltid ges in för registrering till patent- och registerstyrelsen, om den bokföringsskyldige är

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också på andra bokföringsskyldiga som är större än små företag. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. föreskrivs det i 7 kap. om registrering av sådana företags bokslut och verksamhetsberättelser som avses i det kapitlet. (21.12.2023/1249)

Om den bokföringsskyldige skall upprätta ett koncernbokslut, bestäms över- eller underskridandet av de gränser som avses i 2 mom. utifrån koncernbokslutet.

Den bokföringsskyldige skall ge in bokslutet och verksamhetsberättelsen för registrering inom sex månader efter räkenskapsperiodens utgång. Angående tidsfristerna för aktiebolag och andelslag bestäms särskilt.

Bestämmelser om patent- och registerstyrelsens rätt att utfärda närmare föreskrifter om de förfaringssätt som ska iakttas när bokslutshandlingar lämnas till patent- och registerstyrelsen i elektronisk form samt om andra tekniska detaljer i anslutning till förfarandet vid registrering av dem finns i handelsregisterlagen (564/2023) . (23.3.2023/569)

I fråga om förfarandet för offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelser som getts in för registrering föreskrivs separat. Bestämmelser om offentliggörandet av bokslut och verksamhetsberättelser för sådana företag som avses i 7 kap. finns i det kapitlet. (21.12.2023/1249)

Förutom att ge in det bokslut och den verksamhetsberättelse som avses i 1 § för registrering kan den bokföringsskyldige själv publicera dem.

Den bokföringsskyldige får även publicera sitt bokslut eller sin verksamhetsberättelse i sammandrag, förutsatt att

(30.12.2015/1620)

Av bokslutet och verksamhetsberättelsen ska på begäran ges en kopia, om den bokföringsskyldige är

(22.12.2009/1605)

En bokföringsskyldig som avses i 9 § 1 och 2 mom. ska på begäran ge en kopia av sitt bokslut och sin verksamhetsberättelse, om begäran har gjorts innan bokslutet och verksamhetsberättelsen anmälts för registrering. (30.12.2015/1620)

Kopian skall ges inom två veckor från begäran. Den bokföringsskyldige har rätt att ta ut avgift för kopian hos andra än myndigheter. Avgiften får vara högst lika stor som den som registermyndigheten uppbär för en motsvarande kopia.

Om den bokföringsskyldiges bokslut och förvaltning är föremål för sådan revision som avses i revisionslagen (1141/2015) , ska den bokföringsskyldige foga en kopia av revisionsberättelsen till sitt bokslut och sin verksamhetsberättelse som ges in för registrering samt till det bokslut och den verksamhetsberättelse som den bokföringsskyldige själv publicerar.

Bokslutet ska bekräftas med specifikationer till balansräkningen.

På specifikationer till balansräkningen tillämpas 2 kap. 7 och 9 § samt 10 § 1 och 3 mom.

Specifikationer till balansräkningen ska inte ges in för registrering.

I omsättningen ingår intäkterna från försäljning av produkter och tjänster med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen, om inte något annat föreskrivs i denna paragraf eller någon annanstans i lag.

I ett försäkringsbolag enligt 1 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen fastställs omsättningen i enlighet med artiklarna 35 och 66 i rådets direktiv 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag, om inte något annat föreskrivs i någon annan lag.

I ett kreditinstitut enligt 1 kap. 7 § i kreditinstitutslagen definieras omsättningen i enlighet med artikel 43.2 c i rådets direktiv 86/635/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut, om inte något annat föreskrivs i någon annan lag.

2 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620 .

Posterna bland aktiva i balansräkningen delas upp i bestående och rörliga beroende på det ändamål för vilket de är avsedda. Bestående är sådana poster som är avsedda att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder. De övriga posterna bland aktiva är rörliga.

1 mom. har upphävts genom L 30.12.2004/1304 . (30.12.2004/1304)

Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas.

Finansieringstillgångar är kontanta medel, fordringar samt finansieringsmedel som tillfälligt är i annan form.

Med anskaffningsutgift avses de direkta utgifterna för anskaffning och tillverkning av en tillgång.

En rimlig andel av de indirekta utgifterna för anskaffning och tillverkning får räknas in i anskaffningsutgiften för en tillgång, till den del som dessa utgifter hänför sig till produktionsperioden. Dessa indirekta utgifter måste kunna utredas med stöd av kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.

Ränteutgifterna för lån som under produktionsperioden kan hänföras till produktionen av en tillgång får räknas in i anskaffningsutgiften.

Om inte den bokföringsskyldige visar något annat, ska anskaffningsutgiften för sådana tillgångar av samma slag som ingår i omsättningstillgångarna beräknas enligt först-in-först-ut-principen eller i motsatt anskaffnings- och överlåtelseordning. Som anskaffningsutgift för sådana tillgångar får även anges realiserade genomsnittliga anskaffningsutgifter vägda enligt motsvarande anskaffningsvolym eller ett värde som beräknats på något annat sådant allmänt använt sätt som är förenligt med god bokföringssed.

Bestämmelserna i 4 mom. tillämpas även på de värdepapper av samma slag som tas upp i balansräkningens aktiva men inte utgör omsättningstillgångar.

Resultatregleringar (aktiva) är

Resultatregleringar (passiva) är

Som långfristig betraktas en sådan fordran eller del av fordran som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år. Övriga fordringar är kortfristiga.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller även vid redovisning av skulder som långfristiga och kortfristiga.

Ett aktiebolags egna aktier enligt aktiebolagslagen får inte tas upp i balansräkningen. Ett utländskt dotterbolags egna aktier eller aktier i ett finländskt moderföretag får inte tas upp i koncernbalansräkningen. I balansräkningen får inte heller tas upp ett andelslags i lagen om andelslag avsedda egna andelar och aktier i andelslaget och i dess moderföretag.

Räkenskapsperiodens inkomster skall tas upp som intäkter i resultaträkningen. Från intäkterna skall som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som bestäms nedan i detta kapitel.

I balansräkningen upptas

Den bokföringsskyldige får så som föreskrivs i 1 mom. 2 punkten värdera också värdepapper och andra sådana finansieringsmedel som hör till bestående aktiva.

När fordringar som avses i 1 mom. 1 punkten eller rörliga aktiva som avses i 2 punkten eller sådana bestående aktiva som avses i 2 mom. värderas till ett lägre värde än anskaffningsutgiften, ska skillnaden tas upp i resultaträkningen som en finansieringskostnad eller i någon annan adekvat post.

Med avvikelse från 2 § 1 mom. 2 punkten kan derivatavtal och övriga finansiella instrument tas upp till verkligt värde. När instrumenten tas upp till verkligt värde i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarder iakttas som godkänts genom IAS-förordningen. Bestämmelser om undantag från tillämpning av standarderna eller från sådana tilläggskrav på de uppgifter som läggs fram i bokslutet eller i verksamhetsberättelsen och som baserar sig på tillämpningen av standarderna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Förändringar i finansiella instruments verkliga värde ska tas upp i fonden för verkligt värde, om den internationella redovisningsstandard som avses i 1 mom. förutsätter att de ska tas upp i det egna kapitalet. Bestämmelser om begränsningar i utbetalning och annan användning av fonden för verkligt värde finns i aktiebolagslagen och lagen om andelslag.

Fonden för verkligt värde ska justeras när ett finansiellt instrument avyttras eller förfaller eller annars är föremål för en sådan nedskrivning som på det sätt som den standard som avses i 1 mom. kräver ska tas upp på ett resultatpåverkande sätt.

Om de internationella redovisningsstandarder som avses i 1 mom. inte kräver att motsvarande omständigheter tas upp i noterna ska det av verksamhetsberättelsen, i fråga om finansiella instrument som tagits upp till verkligt värde, framgå

Av moderföretagets verksamhetsberättelse ska de uppgifter som avses i 4 mom. också framgå i fråga om koncernen.

Om en bokföringsskyldig är ett mikroföretag och iakttar vad som i denna lag och med stöd av den föreskrivs om mikroföretag, får den bokföringsskyldige inte tillämpa värderingsförfarandet för finansiella instrument enligt denna paragraf.

Den bokföringsskyldige får ta upp sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. När sådana fastigheter tas upp och presenteras i bokslutet ska de redovisningsstandarder iakttas som godkänts genom IAS-förordningen samt bestämmelserna i 2 a § 2 och 3 mom. om fonden för verkligt värde. Bestämmelser om undantag från tillämpning av standarderna eller från sådana tilläggskrav på de uppgifter som läggs fram i bokslutet eller i verksamhetsberättelsen och som baserar sig på tillämpningen av standarderna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om en bokföringsskyldig är ett mikroföretag och iakttar vad som i denna lag och med stöd av den föreskrivs om mikroföretag, får den bokföringsskyldige inte tillämpa värderingsförfarandet för förvaltningsfastigheter enligt denna paragraf.

Fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra åtaganden i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt kursen på bokslutsdagen. Är fordringar eller skulder eller andra åtaganden i utländsk valuta bundna vid en bestämd kurs genom avtal eller på något annat sätt, får de omräknas till finsk valuta enligt denna kurs. (13.7.2001/629)

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2004/1304 . (30.12.2004/1304)

Inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får tas upp som intäkt på grundval av tillverkningsgraden. Det separata bidrag som hänför sig till prestationen skall härvid kunna bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Den bokföringsskyldige skall iaktta samma grund för alla inkomster som avses här när de redovisas som intäkter.

Anskaffningsutgiften för tillgångar som hör till de materiella tillgångarna och väntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder avskrivs enligt plan så att den kostnadsförs på respektive räkenskapsperiod under sin verkningstid ( avskrivning ). Återstoden av anskaffningsutgiften ska efter räkenskapsperiodens avskrivning tas upp i balansräkningen bland bestående aktiva ( aktivering ).

I en aktiverad anskaffningsutgift inräknade utgifter för anskaffning och tillverkning ska kunna klarläggas med hjälp av kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.

Tillgångar av samma slag bland bestående aktiva, vars anskaffningsutgift är av underordnad betydelse, får i balansräkningen tas upp till samma belopp från en räkenskapsperiod till en annan, om de av den bokföringsskyldige omsätts så att förändringarna i deras kvantitet och sammanlagda värde är obetydliga.

Anskaffningsutgiften för koncessioner, patent, licenser och varumärken samt andra motsvarande rättigheter som hör till de immateriella tillgångarna ska aktiveras om en rättighet väntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder.

Om den bokföringsskyldige själv har skapat en sådan immateriell rättighet som avses i 1 mom. får anskaffningsutgiften för denna aktiveras med iakttagande av försiktighet, under förutsättning att rättigheten väntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder.

En aktiverad anskaffningsutgift som avses i 1 och 2 mom. ska under sin verkningstid skrivas av enligt plan.

När den bokföringsskyldige har ingått ett leasingavtal som innebär att de risker och förmåner som är förknippade med tillgångarna till väsentliga delar övergår på leasingtagaren när avtalsperioden börjar, får leasinggivaren ta upp tillgångarna i sitt bokslut som om de hade sålts, medan leasingtagaren får ta upp dem som om de hade köpts. Om den bokföringsskyldige väljer detta bokföringssätt, ska det tillämpas på alla sådana avtal som avses i detta moment. När det gäller upptagande och presenterande i bokslutet ska de redovisningsstandarder iakttas som antagits genom IAS-förordningen. Bestämmelser om undantag från tillämpning av standarderna eller från sådana tilläggskrav på de uppgifter som läggs fram i bokslutet eller i verksamhetsberättelsen och som baserar sig på tillämpningen av standarderna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Som en separat post i det egna kapitalet får sådana kapitallån tas upp som ett aktiebolag eller ett andelslag med beaktande av lånevillkoren anser ha karaktären av eget kapital, på det sätt som i de redovisningsstandarder som godkänts genom IAS-förordningen förutsätts i fråga om värdepapper som hänförs till eget kapital. I annat fall ska ett sådant lån tas upp i det främmande kapitalet.

Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid räkenskapsperiodens utgång skall aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften eller det sannolika överlåtelsepriset vid räkenskapsperiodens utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock tas upp som kostnad.

När den aktiverade anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar klarläggs skall 5 § 2 mom. tillämpas.

Material och förnödenheter av samma slag vilka hör till omsättningstillgångarna och vars anskaffningsutgift är av underordnad betydelse, får i balansräkningen tas upp till samma belopp från en räkenskapsperiod till en annan, om de av den bokföringsskyldige omsätts så att deras kvantitet och sammanlagda värde inte varierar väsentligt.

Utgifterna för bildande av företaget ( grundläggningsutgifter ) tas upp som kostnad under räkenskapsperioden.

Forskningsutgifter tas upp som kostnad under räkenskapsperioden.

Utvecklingsutgifter får aktiveras om de väntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder. De aktiverade utvecklingsutgifterna ska avskrivas enligt plan under sin verkningstid. Om den bokföringsskyldige inte på ett tillförlitligt sätt kan bedöma verkningstiden, ska utvecklingsutgifterna avskrivas under högst tio år. Utvecklingsutgifter får inte aktiveras som andra utgifter med lång verkningstid.

Om utvecklingsutgifterna har aktiverats får den ännu icke kostnadsförda delen av aktiveringen inte delas ut av räkenskapsperiodens resultat, vinstmedel eller andra utdelningsbara fonder hos en bokföringsskyldig som är

Anskaffningsutgiften för goodwill får aktiveras. Det aktiverade värdet för goodwill ska avskrivas enligt plan under sin verkningstid. Om den bokföringsskyldige inte på ett tillförlitligt sätt kan bedöma verkningstiden ska goodwill avskrivas inom högst tio år.

Kapitalrabatt som hänför sig till upptagande av lån och därmed jämförbara utgifter samt utgifter för emission av lån får aktiveras med iakttagande av försiktighet. De aktiverade posterna ska kostnadsföras enligt en plan som baserar sig på lånetiden, dock minst i samma förhållande som lånet återbetalas.

Har andra utgifter med lång verkningstid än de som avses i 7–10 § aktiverats, ska de avskrivas enligt plan under sin verkningstid. Om den bokföringsskyldige inte på ett tillförlitligt sätt kan bedöma verkningstiden ska utgiften avskrivas inom högst tio år.

Den bokföringsskyldige får ta upp avskrivningar som överskrider planen om det finns skattemässiga skäl till detta.

Trots vad som föreskrivs i 5 § 1 mom., 5 a § 3 mom., 8 § 2 mom. och 9–11 § får fysiska personer som avses i 1 kap. 1 a § 1 och 2 mom. och sådana bokföringsskyldiga vars verksamhet baserar sig på besittning av fastigheter avskriva anskaffningsutgiften för tillgångar som hör till bestående aktiva under deras verkningstid utan någon på förhand uppgjord plan. Vid sådan avskrivning måste man iaktta kontinuitet och konsekvens. Vad som föreskrivs ovan i detta moment berättigar inte till avvikelse från aktiveringsskyldigheten när en utgift väntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder och inte heller från den maximala avskrivningstiden.

Om den sannolika framtida inkomsten av en tillgång eller investering som hör till bestående aktiva beräknas bli varaktigt mindre än den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften, ska skillnaden kostnadsföras som en nedskrivning.

I resultaträkningen ska de utgifter och förluster dras av som orsakas av framtida förpliktelser, om

Om det exakta beloppet av en utgift eller förlust som avses i 1 mom. eller datum för utgiftens eller förlustens realisering är känt ska det, beroende på dess karaktär, tas upp i balansräkningen som främmande kapital eller som en resultatregleringspost. I annat fall ska beloppet tas upp som en avsättning.

Förluster och utgifter som avses i 1 mom. samt avsättningar som avses i 2 mom. ska i resultaträkningen och balansräkningen tas upp till sitt sannolika belopp.

Avsättningar får inte användas för nedskrivning av tillgångsposter till ett belopp som är mindre än det som tagits upp i balansräkningens aktiva.

I bokslutet får överföring göras till investeringsreserver, driftsreserver och andra sådana skattemässiga reserver.

Om en kostnadsföring som har gjorts tidigare än under den räkenskapsperiod som bokslutet avser beträffande finansieringstillgångar enligt 2 §, omsättningstillgångar enligt 6 § 1 mom. eller balansräkningens bestående aktiva enligt 13 § visar sig vara obefogad, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. Rättelsen avser dock inte goodwill.

Om det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde eller ett annat värdepapper än ett i 2 a § avsett finansiellt instrument, som hör till bestående aktiva på bokslutsdagen, varaktigt är väsentligt högre än den ursprungliga anskaffningsutgiften, får det i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften med iakttagande av konsekvens och försiktighet tas upp en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften.

Om en i 1 mom. avsedd uppskrivning gäller aktier eller andelar som ett moderföretag äger i ett dotterföretag, ska de aktier eller andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget anses vara utan värde när uppskrivningen görs.

Ett belopp motsvarande uppskrivningen ska tas upp i en uppskrivningsfond som ingår i det egna kapitalet. Bestämmelser om begränsningar i utbetalning och annan användning av denna fond finns i aktiebolagslagen och lagen om andelslag.

Om en uppskrivning visar sig vara obefogad ska den återföras och uppskrivningsfonden minskas i motsvarande mån.

Frågan om huruvida en nedskrivning enligt 13 § behövs ska bedömas enligt uppskrivningens värde vid räkenskapsperiodens slut.

Latenta skatteskulder och skattefordringar som beror på periodiseringsskillnader mellan intäkter och motsvarande skattepliktiga inkomster, liksom mellan kostnader och motsvarande, i beskattningen avdragbara utgifter samt på tillfälliga skillnader mellan bokföringsvärden och skattemässiga värden, får med iakttagande av försiktighet tas upp som en särskild post i resultaträkningen och balansräkningen.

En tillgång överförs från omsättningstill-gångarna till bestående aktiva till sin anskaffningsutgift eller till ett lägre, sannolikt överlåtelsepris. Från bestående aktiva överförs en tillgång till omsättningstillgångarna till ett belopp som motsvarar den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften.

20 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620 .

Ett moderföretag ska upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut, om det är

Även andra moderföretag än sådana som avses i 1 mom. är skyldiga att upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut, om de driver rörelse. Den skyldigheten gäller dock inte yrkesutövare eller rörelseidkare.

Trots bestämmelserna om en rättvisande bild i 3 kap. 2 § behöver en liten koncern inte upprätta koncernbokslut om inget av koncernföretagen är ett företag av allmänt intresse.

Utöver vad som föreskrivs i 3 mom. behöver ett koncernbokslut inte upprättas, om

Undantag enligt 4 mom. kan under de förutsättningar som avses där tillämpas också när en i det momentet angiven andel av moderföretaget ägs av ett företag som inte lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, förutsatt att

(21.12.2023/1249)

Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf behöver koncernbokslut inte upprättas om

Bestämmelserna i 4 och 5 mom. ska inte tillämpas om värdepapper som emitterats av ett finländskt moderföretag är föremål för handel på en sådan reglerad marknad i Finland eller i någon annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG.

Koncernbokslut ska upprättas som en sammanställning av koncernföretagens resultaträkningar och balansräkningar samt noterna till dessa. På koncernbokslut tillämpas 3–5 kap. med beaktande av särdragen i koncernbokslut jämfört med bokslut. Koncernbokslut ska upprättas samma dag som moderföretagets bokslut.

En stor koncern ska i koncernbokslutet ta in en finansieringsanalys för koncernen med en redogörelse för anskaffningen och användningen av koncernens medel under räkenskapsperioden. Detsamma gäller också sådana koncerner där något av koncernföretagen är ett företag av allmänt intresse.

Verksamhetsberättelsen för moderföretaget ska innehålla upplysningar enligt 3 kap. 1 a § även för koncernens del. Bestämmelser om att den som emitterat värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad ska foga en bolagsstyrningsrapport till verksamhetsberättelsen eller till en särskild berättelse finns i 7 kap. 7 § i värdepappersmarknadslagen.

Handlingar som ingår i och bifogas till koncernbokslutet ska vara överskådliga och bilda en helhet.

Ett dotterföretags bokslut behöver inte tas med i koncernbokslutet, om

Dotterföretagens bokslut ska sammanställas med koncernbokslutet, om det till koncernen hör flera sådana dotterföretag som avses i 1 mom. 1 punkten och koncernbokslutet inte ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ekonomiska ställning i det fall att dotterföretagens bokslut inte sammanställs med koncernbokslutet.

Vid upprättande av koncernbokslut ska fortlöpande tillämpas samma principer. Dessa får ändras endast om det är befogat för att ge en rättvisande bild.

Koncernföretagens bokslut ska före sammanställningen ändras så att i dem enhetligt tillämpas de bokslutsprinciper enligt denna lag som följs antingen i moderföretaget eller i koncernens huvudsakliga verksamhet. Undantag från detta får göras av särskilda skäl.

Ett finländskt dotterföretag vars bokslut skall sammanställas med koncernbokslutet skall ha samma räkenskapsperiod som moderföretaget.

Om räkenskapsperioden för ett dotterföretag som ska omfattas av koncernbokslutet utgår högst tre månader före eller efter utgången av moderföretagets räkenskapsperiod, kan sammanställningen med koncernbokslutet ske utan att ett mellanbokslut upprättas, förutsatt att detta förfarande anges i koncernbokslutets noter så som föreskrivs i bokföringsförordningen (1339/1997) . (30.12.2015/1620)

I andra fall än de som avses i 2 mom. skall sammanställningen ske utifrån ett för dotterföretaget upprättat mellanbokslut per den dag moderföretagets räkenskapsperiod utgår. När mellanbokslutet upprättas skall 1 och 3–5 kap. iakttas i tillämpliga delar.

Ett utländskt dotterföretags balansposter skall för sammanställningen med koncernbokslutet omräknas till finsk valuta enligt kursen på bokslutsdagen och resultaträkningsposterna enligt medelkursen under räkenskapsperioden. Noterna omräknas på samma sätt som posterna i balansräkningen och resultaträkningen. Även andra omräkningsmetoder enligt god bokföringssed får tillämpas.

I koncernbokslutet skall koncernens resultat och ekonomiska ställning presenteras som om koncernföretagen utgjorde en enda bokföringsskyldig. Effekten av koncerninterna poster som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretagen skall elimineras.

När koncernresultaträkningen upprättas skall koncernens interna intäkter och kostnader samt den interna vinstutdelningen elimineras. De andelar av dotterföretagens resultat som motsvarar andra än koncernföretags innehav skall tas upp i koncernresultaträkningen som en särskild post ( minoritetsandel i koncernresultaträkningen) . Dessutom skall förändringarna under räkenskapsperioden elimineras i koncernens internvinst som har aktiverats i koncernföretagens balansräkningar.

När koncernbalansräkningen upprättas skall koncernföretagens inbördes fordringar och skulder samt koncernens internvinst som har aktiverats i koncernföretagens balansräkningar elimineras. De andelar som motsvarar andra än koncernföretags innehav i dotterföretagen skall tas upp i koncernbalansräkningen som en särskild post ( minoritetsandel i koncernbalansräkningen) .

Koncernens interna intäkter och kostnader samt intern vinstutdelning, koncernföretagens inbördes fordringar och skulder samt koncernens internvinster och förändringar i dem behöver inte elimineras, om elimineringen inte är nödvändig för att ge en rättvisande bild av koncernens resultat och ekonomiska ställning.

Den ackumulerade differensen ( avskrivningsdifferens ) mellan bokförda och planenliga avskrivningar samt skattemässiga reserver ska tas upp i koncernbalansräkningen uppdelade i eget kapital och latent skatteskuld samt deras förändring i koncernresultaträkningen uppdelad i förändring i latent skatteskuld och räkenskapsperiodens resultat. (30.12.2015/1620)

6 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1620 . (30.12.2015/1620)

Koncernens interna innehav av aktier eller andelar i ett dotterföretag ska elimineras genom att deras anskaffningsutgift dras av och genom att det från dotterföretagets eget kapital vid anskaffningstidpunkten dras av ett belopp som motsvarar koncernens innehav. I dotterföretagets eget kapital ska även räknas in den ackumulerade avskrivningsdifferensen och skattemässiga reserver med avdrag av den latenta skatteskulden.

Om aktier eller andelar i ett företag har förvärvats av koncernen innan företaget blev dotterföretag, får deras anskaffningsutgift elimineras utifrån den tidpunkt då företaget blev dotterföretag. Anskaffningsutgiften för aktier och andelar får elimineras även enligt det egna kapital som dotterföretagets balansräkning uppvisar då den första gången sammanställs med koncernbokslutet, om detta förfarande inte har en väsentlig inverkan på den rättvisande bild som ska ges av koncernens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning.

Om anskaffningsutgiften för aktier eller andelar vid elimineringen enligt 1 mom. är större än motsvarande eget kapital, ska den resterande posten ( koncernaktiva ) fördelas enligt koncernens ägarandel på de tillgångs- och skuldposter hos dotterföretaget till vilka koncernaktiva kan hänföras.

Om anskaffningsutgiften för aktier eller andelar vid elimineringen enligt 1 mom. är mindre än motsvarande eget kapital, fördelas den resterande posten ( koncernpassiva ) enligt koncernens ägarandel på de tillgångs- och skuldposter hos dotterföretaget till vilka koncernpassiva kan hänföras.

Den del av koncernaktiva som inte kan fördelas enligt 3 mom. ( koncerngoodwill ) ska aktiveras och skrivas av enligt plan under sin verkningstid. Om moderföretaget inte på ett tillförlitligt sätt kan bedöma verkningstiden ska koncerngoodwill skrivas av inom högst tio år.

Den del av koncernpassiva som inte kan fördelas enligt 4 mom. ( koncernreserv ) får tas upp bland balansräkningens passiva som en egen post, förutsatt att motsvarande utgift eller förlust är att vänta i ett dotterföretag. Koncernreserven ska i koncernresultaträkningen tas upp som intäkt när motsvarande utgift eller förlust kostnadsförs i dotterföretagets resultaträkning eller när den motsvaras av en realiserad intäkt.

9 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620 .

10 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620 .

Om koncernens resultat till följd av sammanställning är större eller mindre än de sammanlagda resultaten av de bokslut som sammanställts med koncernbokslutet, ska de direkta skatterna för räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder korrigeras och kompletteras enligt koncernens resultat innan de tas upp i koncernbokslutet, till den del framtida skattepåföljder för koncernföretagen kan anses uppenbara.

I koncernbokslutet skall i enlighet med 13 § tas upp mot ett koncernföretagens ägarandel svarade belopp av intresseföretagets vinst eller förlust samt av förändringen i eget kapital.

Ett intresseföretags bokslutsuppgifter behöver inte sammanställas med koncernbokslutet, om

(30.12.2015/1620)

Intresseföretagens bokslut ska, om möjligt, ändras före sammanställningen på det sätt som avses i 4 § 2 mom. Vid omräkning av ett utländskt intresseföretags bokslutsposter till finsk valuta ska bestämmelserna i 6 § tillämpas.

När ett intresseföretags bokslutsuppgifter första gången sammanställs med koncernbokslutet, ska i koncernbalansräkningen ges upplysningar om anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget. I en not till koncernbalansräkningen ska den skillnad uppges som erhålls när den andel av eget kapital enligt intresseföretagets senaste bokslut som motsvarar innehavet dras av från anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, får av anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget som en egen post i koncernbalansräkningen antecknas en andel av intresseföretagets eget kapital liksom den i ovannämnda not avsedda skillnad som svarar mot koncernaktiva eller koncernpassiva.

Den skillnad som avses i 2 mom. får räknas ut även på grundval av det egna kapitalet vid tidpunkten när aktierna eller andelarna i intresseföretaget förvärvades eller, om de har förvärvats av koncernen innan den bokföringsskyldige blev intresseföretag, på grundval av det egna kapitalet vid tidpunkten när den bokföringsskyldige blev intresseföretag.

När intresseföretagets bokslutsuppgifter efter den första gången sammanställs med koncernbokslutet, ska anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget i koncernbalansräkningen ökas med en mot koncernens innehav svarande andel av intresseföretagets vinster eller förluster efter det att företaget första gången omfattats av sammanställningen. Från anskaffningsutgiften ska dras av de utdelningar och andra motsvarande vinstandelar som koncernföretagen under denna period erhållit från intresseföretaget. Av intresseföretagets vinst för räkenskapsperioden ska ett belopp som motsvarar koncernföretagens ägarandel tas upp i koncernresultaträkningen som intäkt och motsvarande andel av förlusten som kostnad.

I intresseföretagets eget kapital som avses i 2–4 mom. ska även räknas in det sammanlagda beloppet av den ackumulerade avskrivningsdifferensen och de skattemässiga reserverna med avdrag av den latenta skatteskulden. Vid beräkning av ett intresseföretags vinst eller förlust enligt 4 mom. beaktas förändringen i avskrivningsdifferensen och de skattemässiga reserverna med avdrag av förändringen i den latenta skatteskulden.

Den enligt 2 mom. beräknade del av anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget som överskrider andelen av eget kapital och som inte kan hänföras till intresseföretagets tillgångs- eller skuldposter ska avskrivas på det sätt som anges i 8 § 5 mom. Den andel av anskaffningsutgiften som underskrider andelen av det egna kapitalet och som inte kan hänföras till tillgångs- eller skuldposterna på ovannämnt sätt, ska antecknas som intäkt i koncernresultaträkningen på det sätt som anges i 8 § 6 mom.

Vid sammanställning av ett intresseföretags bokslutsuppgifter ska den bokföringsskyldige på det sätt som avses i 7 § 2 och 3 mom. beakta ett mot koncernens ägarandel svarande belopp av internvinst som har aktiverats i balansräkningen och som uppkommit vid överlåtelse av tillgångar mellan intresseföretaget och koncernföretagen och av förändringar i dessa vinster under räkenskapsperioden, om nödvändiga uppgifter finns att tillgå. Dessa internvinster och förändringar i dem behöver inte dras av, om detta inte på ett väsentligt sätt äventyrar en rättvisande bild av koncernens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning.

Intresseföretaget skall ur det senaste bokslutet ge den bokföringsskyldige som upprättar koncernbokslutet de uppgifter som behövs för sammanställningen av bokslutsuppgifterna.

Om ett koncernföretag vars bokslut sammanställs med koncernbokslutet, tillsammans med en eller flera andra ägare vars bokslut inte sammanställs med samma koncernbokslut, ansvarar för intresseföretagets ledning, får detta intresseföretags ( samföretag ) balans- och resultaträkningsposter samt noterna sammanställas med koncernbokslutet enligt koncernföretagets ägarandel. (30.12.2004/1304)

Om ett samföretags bokslutsuppgifter sammanställs enligt 1 mom., skall 4 och 6–8 § iakttas i tillämpliga delar.

Om ett intresseföretag upprättar och i sitt bokslut tar in ett koncernbokslut, ska detta koncernbokslut i enlighet med 12–15 § sammanställas som intresseföretagets uppgifter.

17 § har upphävts genom L 30.12.2004/1304 .

18 § har upphävts genom L 30.12.2004/1304 .

Koncernbokslutets sammanställningsdokument skall förvaras så som bestäms i 2 kap. 10 § 1 mom.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på stora företag, på moderföretag i stora koncerner samt på börsnoterade små och medelstora företag. Ett moderföretag som upprättar en koncernhållbarhetsrapport är inte skyldigt att separat upprätta en hållbarhetsrapport om sin egen verksamhet. (8.11.2024/605)

Med företag avses i detta kapitel aktiebolag och andelslag samt andra juridiska personer som omfattas av tillämpningsområdet för redovisningsdirektivet.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på kreditinstitut som avses i 1 kap. 7 § i kreditinstitutslagen, på försäkringsbolag som avses i 1 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen och på pensionsstiftelser och pensionskassor som avses i 1 kap. 1 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor (946/2021) , om de uppfyller de villkor som föreskrivs för i 1 mom. avsedda företag.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas även på Sjömanspensionskassan enligt 1 § 3 mom. i lagen om sjömanspensioner (1290/2006) och på Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt enligt 1 § 2 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) med avseende på deras investeringsverksamhet.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på Finnvera Abp eller på Fonden för industriellt samarbete Ab om inte något annat föreskrivs genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på sammanslutningar som ordnar lagstadgad utbildning och vars verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte. (8.11.2024/605)

Trots vad som föreskrivs i 2 mom. kan ett andelslag vars omsättning till mer än hälften ackumuleras genom primärproduktion eller anskaffning av primärproduktion enligt 5 § 2 mom. 4 punkten i livsmedelslagen (297/2021) samt ett medlemskreditinstitut som hör till en sammanslutning av inlåningsbanker som avses i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker (599/2010) besluta att bestämmelserna i detta kapitel inte ska tillämpas på det. Information om beslutet ska ges i verksamhetsberättelsen.

I detta kapitel avses med

Hållbarhetsrapporterande företag ska i sin hållbarhetsrapport lägga fram information som är av vikt för att ge en rättvisande bild av

I hållbarhetsrapporten ska kortfattade beskrivningar presenteras av

I de beskrivningar som avses i 1 mom. ska lagen om företagshemligheter (595/2018) iakttas i den mån tillämpningen av lagen inte hindrar uppnåendet av syftet med skyldigheterna enligt hållbarhetsrapporteringsstandarderna.

Hållbarhetsrapporten ska innehålla

I den beskrivning som avses i 1 mom. 1 punkten ska de absoluta målen för minskning av växthusgasutsläpp åtminstone för åren 2030 och 2050 inkluderas, om inte något annat föreskrivs genom förordning av kommissionen.

I hållbarhetsrapporten ska det med avseende på styrelsen eller andra motsvarande organ och på verkställande direktören presenteras

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte förvaltningsrådet eller verkställande direktörens ställföreträdare, om inte denne fungerar som verkställande direktör.

I hållbarhetsrapporten ska det presenteras en beskrivning av

Den beskrivning som avses i 1 mom. 2 punkten ska innehålla information om

I hållbarhetsrapporten ska det presenteras en beskrivning av de viktigaste riskerna för det hållbarhetsrapporterande företaget när det gäller hållbarhetsfrågor.

Beskrivningen ska innehålla information om

I de beskrivningar som avses i 4–8 § ska de indikatorer användas som anges i de delegerade rättsakter som utfärdats med stöd av taxonomiförordningen. I hållbarhetsrapporten ska information om de indikatorer som använts vid utarbetandet av beskrivningarna presenteras.

I hållbarhetsrapporten ska den process beskrivas som det hållbarhetsrapporterande företaget följer för identifierandet av den information som ska presenteras.

I de beskrivningar som avses i 4–8 § ska informationen specificeras enligt ett kort, medellångt och långt tidsperspektiv, om en sådan specifikation ska anses vara ändamålsenlig med hänsyn till arten av det hållbarhetsrapporterande företagets affärsverksamhet.

I de beskrivningar och redogörelser som avses i 3–10 § ska utöver det hållbarhetsrapporterande företagets egna verksamheter dess värdekedja presenteras med uppgifter om

Hållbarhetsrapporten ska också kompletteras med uppgifter som läggs fram någon annanstans i verksamhetsberättelsen eller bokslutet, om det är behövligt för att uppfylla syftet med hållbarhetsrapporteringen.

Ett hållbarhetsrapporterande företags ledning får besluta att en uppgift, en beskrivning eller någon annan omständighet som avses i detta kapitel inte läggs fram i hållbarhetsrapporten när det gäller en sådan angelägenhet som är föremål för förhandling eller på något annat sätt oavslutad. Ett sådant undantag förutsätter alltid att ledningen motiverar varför

Vad som föreskrivs i 1 mom. berättigar dock inte börsnoterade hållbarhetsrapporterande företag att avvika från informationsskyldigheten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

Hållbarhetsrapporten ska upprättas i enlighet med hållbarhetsrapporteringsstandarderna.

Om informationsskyldigheten enligt detta kapitel står i strid med en rapporteringsstandard, ska standarden tillämpas.

I hållbarhetsrapporten ska det redogöras för hur det hållbarhetsrapporterande företagets ledning för dialog med personalrepresentanter om den information som rapporteringen avser samt om de metoder som används för att inhämta och verifiera informationen.

Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i detta kapitel får små och medelstora hållbarhetsrapporterande företag upprätta en förkortad hållbarhetsrapport. Den förkortade hållbarhetsrapporten ska dock innehålla åtminstone följande information:

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller även

Den förkortade hållbarhetsrapporten ska upprättas i enlighet med hållbarhetsrapporteringsstandarden för små och medelstora hållbarhetsrapporterande företag.

Om informationsskyldigheten enligt 1 mom. står i strid med den hållbarhetsrapporteringsstandard som avses i 3 mom., ska den hållbarhetsrapporteringsstandarden tillämpas.

Dotterföretag vilkas moderföretag är etablerade inom EES-området behöver inte upprätta en hållbarhetsrapport, om informationen om dotterföretaget och dess dotterföretag inkluderas i verksamhetsberättelsen för moderföretagets koncern och i den koncernhållbarhetsrapport som avses i 19 §. Detta undantag gäller dock inte sådana dotterföretag som är börsnoterade stora företag. (19.12.2024/991)

Bestämmelserna i 1 mom. gäller även moderföretag som är etablerade utanför EES-området, förutsatt att informationen om det finländska dotterföretaget och dess dotterföretag inkluderas i koncernhållbarhetsrapporten för moderföretaget, som får offentliggöras som en handling som är separat från koncernens verksamhetsberättelse. Vid upprättandet av koncernhållbarhetsrapporten krävs dessutom iakttagande av

(8.11.2024/605)

Verksamhetsberättelsen för ett sådant dotterföretag som avses i 1 och 2 mom. ska innehålla

I fråga om ett moderföretag som är etablerat utanför EES-området och för vars finländska dotterföretag det med stöd av 2 mom. inte upprättas någon hållbarhetsrapport ska det offentliggöras en koncernhållbarhetsrapport samt en sådan hållbarhetsgranskningsberättelse om rapporten som lämnats i enlighet med lagstiftningen i den stat där moderföretaget är beläget. I sådana fall ska dotterföretagets verksamhetsberättelse eller moderföretagets hållbarhetsrapport innehålla den information om dotterföretagets och dess dotterföretags verksamhet som avses i artikel 8 i taxonomiförordningen.

Vad som föreskrivs i 17 § om dotterföretag tillämpas också på

Vad som i 17 § föreskrivs om moderföretag tillämpas också på

I verksamhetsberättelsen för stora koncerner ska det i ett separat avsnitt inkluderas en hållbarhetsrapport om koncernens verksamhet ( koncernhållbarhetsrapport ) i vilken det ska läggas fram information som är behövlig för förståelsen av

Koncernhållbarhetsrapporten ska innehålla

I den beskrivning som avses i 2 mom. 1–6 punkten ska informationen specificeras enligt tidsperspektiv på ett sätt som motsvarar vad som föreskrivs i 10 § 2 mom.

Koncernshållbarhetsrapporten ska innehålla information om koncernens egna verksamheter samt om dess leveranskedja och värdekedja, på ett sätt som motsvarar vad som föreskrivs i 11 §.

Bestämmelserna i 12–15 § tillämpas även på lämnande av information i koncernhållbarhetsrapporten.

Om de risker som riktar sig mot en koncern eller den inverkan som koncernen har på ett avsevärt sätt avviker från de risker som riktar sig mot ett dotterföretag eller den inverkan som ett dotterföretag har, ska moderföretaget redogöra för dessa frågor i sin koncernhållbarhetsrapport.

I koncernhållbarhetsrapporten ska de dotterföretag specificeras för vilkas del undantag i fråga om lämnande av information görs med stöd av 17, 18 eller 20 §.

Om ett annat moderföretag än ett börsnoterat storföretag står under bestämmande inflytande av ett annat företag, behöver moderföretaget inte upprätta en koncernhållbarhetsrapport under förutsättning att verksamhetsberättelsen innehåller

Undantaget enligt 1 mom. gäller även ett moderföretag som står under bestämmande inflytande av ett företag inom EES-området, om

Undantaget enligt 1 mom. gäller även ett moderföretag som står under bestämmande inflytande av ett företag utanför EES-området, om koncernhållbarhetsrapporten upprättas i enlighet med hållbarhetsrapporteringsstandarderna eller på ett sätt som genom beslut av kommissionen enligt artikel 23.4 tredje stycket i öppenhetsdirektivet annars godkänts som likvärdigt med hållbarhetsrapporteringsstandarderna. Dessutom krävs det att

(8.11.2024/605)

Ett kreditinstitut enligt artikel 1.3 b i redovisningsdirektivet som är permanent underställt ett centralinstitut som i enlighet med artikel 10 i tillsynsförordningen övervakar kreditinstitutet i fråga betraktas som ett dotterföretag vid tillämpningen av artikel 1 i det direktivet och 1 mom. i denna paragraf.

Ett försäkringsbolag enligt 1 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen som hör till en grupp enligt 26 kap. 2 § 1 mom. i den lagen och på vilket grupptillsyn tillämpas anses vid tillämpningen av 1 mom. i denna paragraf stå under bestämmande inflytande av gruppen i fråga. Huruvida ett försäkringsbolag hör till en grupp bestäms på basis av finansiella kopplingar enligt 26 kap. 2 § 2 mom. 2 punkten i den lagen och det huruvida grupptillsyn tillämpas bestäms i enlighet med 26 kap. 3 § 1 mom. 1, 3 och 4 punkten i den lagen.

Om ett hållbarhetsrapporteringsskyldigt andelslag hör till en grupp bestående av minst två andelslag som tillhandahålls tjänster av en centralsammanslutning som andelslagen äger, får andelslagsgruppens hållbarhetsrapport upprättas av centralsammanslutningen så att hållbarhetsrapporten omfattar uppgifterna om de andelslag som hör till gruppen på motsvarande sätt som i en koncernhållbarhetsrapport. Andelslaget ska då förbinda sig att till centralsammanslutningen lämna de uppgifter som hållbarhetsrapporteringen förutsätter. I verksamhetsberättelsen för varje andelslag som hör till gruppen ska andelslagsgruppens hållbarhetsrapport ingå. Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas dock inte på börsnoterade andelslag.

Det hållbarhetsrapporterande företaget ska

Bestämmelserna i 1 mom. gäller även verksamhetsberättelsen för en koncern och koncernhållbarhetsrapporten.

Om det hållbarhetsrapporterande företaget inte är börsnoterat, ska det

Ett i 1 mom. 2 punkten avsett beslut av Patent- och registerstyrelsen om digital märkning kan gälla ett bokslut eller ett koncernbokslut eller bådadera. Dessutom kan Patent- och registerstyrelsens beslut hänföra sig till en eller flera

I Esef-förordningen föreskrivs det för börsnoterade hållbarhetsrapporterande företags del om

Om inte något annat följer av Esef-förordningen eller av Europeiska unionens lagstiftning i övrigt, kan Patent- och registerstyrelsen i sitt beslut enligt 2 mom. bestämma att beslutet ska tillämpas på märkning med digitala PRS-identifieringar av ett börsnoterat moderföretags eget bokslut i fråga om räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2026 och därefter.

Revisionsberättelsen och den i 3 kap. 5 a § i revisionslagen avsedda hållbarhetsgranskningsberättelse för ett hållbarhetsrapporterande företag ska upprättas i digital form i enlighet med vad som anges genom beslut av Patent- och registerstyrelsen, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning.

Ett hållbarhetsrapporterande företag ska lämna in bokslutet, verksamhetsberättelsen som ska innehålla en hållbarhetsrapport, revisionsberättelsen, koncernbokslutet, koncernens verksamhetsberättelse som ska innehålla en koncernhållbarhetsrapport, hållbarhetsgranskningsberättelsen och den redogörelse som avses i 28 § 5 mom. till Patent- och registerstyrelsen i enlighet med artikel 33a i redovisningsdirektivet i det format som avses i artikel 2.3 eller artikel 2.4 i Esap-förordningen. Följande data ska fogas till informationen:

Ett hållbarhetsrapporterande företag ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen.

Genom ett sådant beslut av Patent- och registerstyrelsen som avses i 1 § 3 mom. i handelsregisterlagen kan de tekniska faktorer som ska iakttas för att Patent- och registerstyrelsen ska ta emot den information som avses i 1 mom. avgöras.

Vad som i 1 mom. föreskrivs om inlämnande av information till Patent- och registerstyrelsen tillämpas inte, om hållbarhetsrapporterande företags värdepapper är föremål för handel på en multilateral handelsplattform enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 8 punkten i lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017) . Sådana företag ska lämna in informationen i det format som anges i 1 mom. i denna paragraf till en i 1 kap. 2 § 1 mom. 12 punkten i lagen om handel med finansiella instrument avsedd marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel.

Patent- och registerstyrelsen och en marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel ska se till att den information de fått med stöd av 1 mom. lämnas in till den åtkomstpunkt som avses i artikel 1 i Esap-förordningen. En marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel kan kräva att informationen lämnas in till en annan marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel och som fungerar som ett sådant insamlingsorgan som avses i Esap-förordningen. En sådan marknadsplatsoperatör ska erbjuda möjlighet att lämna in informationen till det system den driver på öppet redovisade, rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande villkor. Patent- och registerstyrelsen ska dessutom se till att den i 1 mom. avsedda information som lämnats in med stöd av artikel 3 i Esap-förordningen lämnas in till den åtkomstpunkt som avses i artikel 1 i förordningen.

Bestämmelser om i vilket format börsnoterade företag ska lämna in information och om andra krav på informationen finns i 10 kap. 3 § i värdepappersmarknadslagen.

Hållbarhetsrapporterande företag ska till Patent- och registerstyrelsen lämna in följande handlingar upprättade i enlighet med 22–24 och 24 a §: (19.12.2024/991)

När det gäller ett hållbarhetsrapporterande företag som är ett moderföretag, ska ett koncernbokslut inkluderas i dess bokslut, och i dess verksamhetsberättelse ska en koncernverksamhetsberättelse som även innehåller en koncernhållbarhetsrapport finnas. Även ett sådant i 7 kap. 8 § 4 mom. i värdepappersmarknadslagen avsett utlåtande som revisor har lämnat och som har bifogats moderföretagets bokslut ska lämnas in för registrering.

Genom det beslut av Patent- och registerstyrelsen som avses i 1 § 3 mom. i handelsregisterlagen anges de tekniska faktorer som ska iakttas för att Patent- och registerstyrelsen ska ta emot de handlingar som avses i 1 mom. Trots vad som i denna eller någon annan lag föreskrivs om fogande av handlingar till bokslutet, kan Patent- och registerstyrelsen i sitt beslut bestämma att handlingarna för mottagande av dem ska åtskiljas till flera digitala filer.

De handlingar som avses ovan i denna paragraf ska lämnas in till Patent- och registerstyrelsen inom sex månader från utgången av räkenskapsperioden, om inte något annat föreskrivs i någon annan lag. Bestämmelser om påföljder vid försummelse av inlämnande av handlingar finns i 25 § i handelsregisterlagen.

Dotterföretag till hållbarhetsrapporterande företag kan iaktta formatet och förfarandet enligt denna paragraf vid inlämnandet av sitt bokslut och sin verksamhetsberättelse samt sin revisionsberättelse till Patent- och registerstyrelsen för registrering.

Om det på grund av ett annat hinder än ett sådant som beror på det hållbarhetsrapporterande företaget självt inte är möjligt att lämna in handlingarna i enlighet med det beslut som avses i 3 mom., anses det hållbarhetsrapporterande företaget ha fullföljt sin skyldighet enligt denna paragraf, om företaget självt har offentliggjort handlingarna i enlighet med bestämmelserna i 25 §. Trots vad som föreskrivs i detta moment, ska det hållbarhetsrapporterande företaget utan obefogat dröjsmål lämna in handlingarna för registrering när Patent- och registerstyrelsen har offentliggjort information om att det inte längre finns hinder för inlämningen.

Vad som i 1 mom. föreskrivs om kraven i 24 a § tillämpas inte på börsnoterade företag eller företag vilkas värdepapper är föremål för handel på en multilateral handelsplattform. (19.12.2024/991)

Ett hållbarhetsrapporterande företag ska på det sätt som föreskrivs i 2 kap. bevara exemplar av de handlingar som avses i 25 § i detta kapitel så att styrelseledamöternas och verkställande direktörens underskrifter samt underskrifterna i revisionsberättelsen och hållbarhetsgranskningsberättelsen kan verifieras.

Det hållbarhetsrapporterande företaget ska av de i 25 § avsedda handlingarna på sin webbplats avgiftsfritt för allmänheten tillgängliggöra digitala filer som är läsbara även med blotta ögat.

Vad som i 3 kap. 7 a § föreskrivs om ansvar gäller också den hållbarhetsrapport och den koncernhållbarhetsrapport som avses i detta kapitel.

Vad som ovan i detta kapitel föreskrivs om hållbarhetsrapportering tillämpas också i fråga om

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas dock inte på ett företag utanför EES-området, om dess omsättning tillsammans med omsättningen för dess koncernföretag under de två senast avslutade räkenskapsperioderna var

Juridiska personer och filialer som avses i 1 mom. ska offentliggöra en hållbarhetsrapport som upprättats i enlighet med artikel 40 b i redovisningsdirektivet. Om inte något annat följer av lagstiftningen i den stat där företaget utanför EES-området är beläget, ska offentliggörandet ske inom 6 månader från utgången av den räkenskapsperiod som hållbarhetsrapporten gäller. Hållbarhetsrapporten ska i fråga om den koncern som företaget utanför EES-området hör till innehålla information om

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 mom. får hållbarhetsrapporten upprättas i enlighet med artikel 29 b i redovisningsdirektivet eller på ett sådant motsvarande sätt som kommissionen beslutat om med stöd av artikel 23.4 tredje stycket i öppenhetsdirektivet.

Om inte den i 1 mom. avsedda juridiska personen eller filialen besitter den information som behövs för hållbarhetsrapporteringen, ska den begära informationen av det företag utanför EES-området som avses i det momentet. Om inte alla uppgifter erhålls, ska hållbarhetsporten upprättas med den information som den juridiska personen eller filialen har tillgänglig och i rapporten ska det inkluderas en redogörelse av vilken det framgår vilken information som företaget utanför EES-området inte har lämnat.

Till den hållbarhetsrapport som offentliggörs ska det fogas en hållbarhetsgranskningsberättelse som ska upprättas i enlighet med lagstiftningen i den stat där företaget utanför EES-området är etablerat eller i enlighet med kraven enligt revisionslagen. Om inte företaget utanför EES-området lämnar en hållbarhetsgranskningsberättelse till den juridiska person eller filial som avses i 1 mom., ska upplysning om detta ingå i hållbarhetsrapporten.

För offentliggörande av hållbarhetsrapporten och hållbarhetsgranskningsberättelsen enligt denna paragraf svarar

Det material som ligger till grund för den information som presenteras i hållbarhetsrapporten och koncernhållbarhetsrapporten ska bevaras omsorgsfullt i minst sex års tid från utgången av den räkenskapsperiod som rapporten gäller på så sätt att det utan ogrundat dröjsmål kan granskas av myndigheter med utgångspunkt i Finland.

Med internationella redovisningsstandarder avses i denna lag och i bestämmelser som ges med stöd av den sådana standarder som antagits för tillämpning i Europeiska unionen i enlighet med IAS-förordningen, med tillhörande tolkningar.

En bokföringsskyldig som har emitterat värdepapper som tagits upp till handel på en reglerad marknad i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska upprätta sitt koncernbokslut enligt internationella redovisningsstandarder. (30.12.2015/1620)

Om den i 1 mom. avsedda bokföringsskyldige inte är skyldig att upprätta koncernbokslut enligt denna lag, skall den bokföringsskyldige upprätta sitt bokslut med iakttagande av internationella redovisningsstandarder.

En i 2 § 1 mom. avsedd bokföringsskyldig får upprätta sitt bokslut med iakttagande av internationella redovisningsstandarder.

Andra än i 2 § avsedda bokföringsskyldiga får upprätta sina bokslut eller koncernbokslut med iakttagande av internationella redovisningsstandarder, om deras bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning granskas i enlighet med revisionslagen. (13.4.2007/460)

På bokslut och koncernbokslut som upprättats i enlighet med 2 och 3 §, tillämpas inte 1 kap. 4, 7 och 8 §, 3 kap. 1 § 1–3 och 7 mom. samt 2–4 §, 4 och 5 kap., samt 6 kap. 2 § 1, 2 och 4 mom. samt 3–16 § i denna lag.

Genom förordning av statsrådet kan bestämmas, att i bokslut och koncernbokslut som upprättats enligt internationella redovisningsstandarder skall ges sådana tilläggsuppgifter, som inte behöver ges enligt standarderna.

Ett yttersta moderföretag är skyldigt att upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra en sådan rapport om inkomstskatteuppgifter för den avslutade räkenskapsperioden som avses i detta kapitel, om det yttersta moderföretagets omsättning enligt koncernbokslutet har överskridit gränsvärdet 750 miljoner euro både under den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden. Samma skyldighet gäller ett fristående företag vars omsättning enligt bokslutet har överskridit ovannämnda gränsvärde både under den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden.

Skyldigheten att upprätta en rapport om inkomstskatteuppgifter förfaller, om omsättningen enligt koncernbokslutet är 750 miljoner euro eller mindre både under den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på fristående företag eller yttersta moderföretag jämte koncernföretag eller dessas filialer, om de och deras fasta driftställen är etablerade och har varaktig affärsverksamhet endast i Finland.

Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf gäller inte fristående företag som är skyldiga att utarbeta en rapport per land enligt artikel 89 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, och inte heller sådana yttersta moderföretag som i sina land-för-land-rapporter uppger uppgifter om verksamheterna för varje enskilt koncernföretag som ingår i koncernbokslutet.

När det bestämmande inflytandet över ett stort företag eller ett medelstort företag utövas av ett sådant yttersta moderföretag som är etablerat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska en rapport om inkomstskatteuppgifter offentliggöras eller tillgängliggöras för företagets avslutade räkenskapsperiod, om moderföretagets omsättning enligt koncernbokslutet under både den avslutade räkenskapsperioden och den omedelbart föregående räkenskapsperioden har överskridit det gränsvärde som nämns i 1 § 1 mom. Denna skyldighet förfaller, om gränsvärdet har underskridits både under den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden.

För att fullgöra den skyldighet som avses i 1 mom. ska det stora företaget eller det medelstora företaget begära att det yttersta moderföretaget lämnar det de uppgifter som krävs i rapporten om inkomstskatteuppgifter. Om dessa uppgifter trots begäran inte fås, ska dotterföretaget upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra en rapport om inkomstskatteuppgifter av de uppgifter som det förfogar över, har fått och har inhämtat samt till rapporten foga ett yttrande om att moderföretaget inte har tillgängliggjort de behövliga uppgifterna.

Om ett moderföretag utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet utövar bestämmande inflytande över två eller flera sådana företag som avses i 2 mom., gäller den skyldighet som anges i det momentet det företag vars omsättning enligt det senaste bokslutet är störst.

Om ett företag utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har en filial i Finland, ska det för dess avslutade räkenskapsperiod eller, om företaget inte är fristående, för den avslutade räkenskapsperioden för det yttersta moderföretaget utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet offentliggöras och tillgängliggöras en rapport om inkomstskatteuppgifter, om det gränsvärde som avses i 1 § 1 mom. har överskridits både under den avslutade räkenskapsperioden och under den omedelbart föregående räkenskapsperioden i företaget eller, om företaget inte är fristående, i dess yttersta moderföretag utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Denna skyldighet förfaller, om gränsvärdet har underskridits i filialen både under den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden.

Filialens företrädare ska begära att det företag som avses i 1 mom. lämnar företrädaren de uppgifter som krävs i rapporten om inkomstskatteuppgifter. Om företrädaren trots begäran inte får dessa uppgifter, ska företrädaren upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra en rapport om inkomstskatteuppgifter av de uppgifter som företrädaren förfogar över, har fått och har inhämtat samt till rapporten foga ett yttrande om att företaget inte har tillgängliggjort de behövliga uppgifterna.

Om ett i 1 mom. avsett företag utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, om företaget inte är fristående, dess yttersta moderföretag utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet utövar bestämmande inflytande över ett finländskt stort företag eller medelstort företag, ska i stället för denna paragraf iakttas vad som föreskrivs i 2 §.

Bestämmelserna i 2 och 3 § tillämpas inte, om ett företag utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, om företaget inte är fristående, dess yttersta moderföretag utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet senast 12 månader efter bokslutsdagen offentliggör en rapport om inkomstskatteuppgifter som

Om Patent- och registerstyrelsen anser att det enda syftet med ett dotterföretags eller en filials verksamhet är att kringgå skyldigheten enligt 2 eller 3 §, ska den skriftligen uppmana dotterföretaget eller filialen att offentliggöra och tillgängliggöra en rapport om inkomstskatteuppgifter. Patent- och registerstyrelsen ska på tjänstens vägnar anteckna uppmaningen i handelsregistret.

I rapporten om inkomstskatteuppgifter ska

Närmare bestämmelser om lämnande av de uppgifter som avses i 1 mom. i rapporten om inkomstskatteuppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Rapporten om inkomstskatteuppgifter får utarbetas med iakttagande av instruktionerna i avsnitt III punkterna B och C i bilaga III till rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG.

I rapporten om inkomstskatteuppgifter ska det nämnas huruvida de instruktioner som avses i 1 mom. eller den förordning av statsrådet som det föreskrivs om i 6 § har följts vid upprättandet av rapporten.

Rapporten om inkomstskatteuppgifter ska upprättas i enlighet med den mall och med iakttagande av det elektroniska rapporteringsformat som fastställs i en sådan genomförandeakt av kommissionen som antagits med stöd av artikel 48c.4 i redovisningsdirektivet.

Uppgifter som annars ska offentliggöras enligt artikel 48c.2 eller 48c.3 i redovisningsdirektivet får temporärt utelämnas, om offentliggörandet skulle kunna medföra allvarlig ekonomisk skada för de företag som avses i rapporten om inkomstskatteuppgifter. I rapporten ska det tydligt anges att offentliggörandet inte har ägt rum och ges en motiverad förklaring till detta förfaringssätt.

Uppgifter som på det sätt som anges i 1 mom. temporärt inte har offentliggjorts ska presenteras i en senare rapport om inkomstskatteuppgifter senast fem år efter det att uppgifterna utelämnades.

Med undantag av vad som föreskrivs i denna paragraf får en uppgift som avses i artikel 48c.5 i redovisningsdirektivet inte utelämnas, om den hänför sig till skattejurisdiktioner som förtecknas i bilagorna I och II till rådets slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

Med undantag av vad som föreskrivs i denna paragraf får företag inte avvika från de skyldigheter att offentliggöra information som det föreskrivs om i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

Rapporten om inkomstskatteuppgifter ska upprättas och lämnas in för registrering i enlighet med 3 kap. 9 § inom 12 månader från utgången av den räkenskapsperiod som rapporten avser.

På anmälan tillämpas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) . Anmälan ska certifieras med en elektronisk underskrift eller på något annat godtagbart sätt. Trots vad som i 7 § 3 mom. föreskrivs om elektroniskt rapporteringsformat anges genom det beslut av Patent- och registerstyrelsen som avses i 1 § 3 mom. i handelsregisterlagen de tekniska faktorer som ska iakttas för att Patent- och registerstyrelsen ska ta emot anmälan.

Den som på det sätt som avses i 1–3 § är skyldig att upprätta en rapport om inkomstskatteuppgifter ska inom den tid som nämns i 1 mom. offentliggöra den på sin webbplats så att den avgiftsfritt blir tillgänglig för allmänheten. Rapporten ska fortlöpande hållas tillgänglig i minst fem år.

Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf tillämpas också på de yttranden som avses i 2 § 2 mom. och 3 § 2 mom.

Bestämmelser om det ansvar som styrelseledamöter och medlemmar av andra motsvarande organ samt verkställande direktören har för bokslutet och verksamhetsberättelsen finns i de lagar som gäller respektive juridiska personer. Samma ansvar gäller också i fråga om rapporten om inkomstskatteuppgifter.

De personer som avses i 1 mom. är skyldiga att i enlighet med sina bästa kunskaper och färdigheter säkerställa att rapporten om inkomstskatteuppgifter upprättas, registreras och offentliggörs i enlighet med vad som föreskrivs i detta kapitel.

Vad som föreskrivs i 2 mom. tillämpas också på företrädaren för en filial.

Omsättningen i ett koncernbokslut eller bokslut som upprättats i någon annan valuta än euro omräknas till ett eurobelopp med iakttagande av köpkursen på bokslutsdagen för företaget i fråga.

Bokföringsnämnden, som tillsatts av arbets- och näringsministeriet, ger anvisningar och utlåtanden om efterlevnaden och tillämpningen av denna lag. Ministeriet publicerar nämndens ställningstaganden för att främja god bokföringssed.

Patent- och registerstyrelsen övervakar att den anmälningsskyldighet som avses i 3 kap. 9 § iakttas. Om anmälningsskyldigheten åsidosätts, kan patent- och registerstyrelsen vid vite ålägga den som enligt 3 kap. 7 § är skyldig att skriva under bokslutet att ge in bokslutet inom utsatt tid. Beträffande vite gäller viteslagen (1113/1990) . Beslut genom vilket vite har förelagts får inte överklagas genom besvär.

Finansinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag hos

Om en person som avses i 7 b kap. 10 § åsidosätter skyldigheten enligt 9 § 1 mom. i det kapitlet att lämna in en rapport om inkomstskatteuppgifter för registrering eller försummar att iaktta en uppmaning enligt 7 b kap. 5 §, kan Patent- och registerstyrelsen ålägga personen att lämna in rapporten om inkomstskatteuppgifter för registrering inom en tid som Patent- och registerstyrelsen bestämmer. Bestämmelser om vite finns i viteslagen. I ett beslut genom vilket vite har förelagts får ändring inte sökas. (3.5.2024/238)

Om rapporten om inkomstskatteuppgifter trots en i 4 mom. avsedd uppmaning inte har lämnats in för registrering inom ett år från utgången av räkenskapsperioden, ska Patent- och registerstyrelsen förordna att

(3.5.2024/238)

Ett sådant förordnande som avses i 5 mom. ska meddelas, om det inte innan ärendet avgörs visas att det inte längre finns någon grund för det. (3.5.2024/238)

Bokföringsnämnden kan ge anvisningar och utlåtanden på ansökan av myndigheter, näringsidkare, kommunorganisationer och bokföringsskyldiga. (30.12.2015/1620)

Bokföringsnämnden kan av särskilda skäl för viss tid och i enskilda fall bevilja undantag från 3 kap. 6 § och 6 kap. 5 § 1 mom. En förutsättning för att undantag ska kunna beviljas är att undantaget inte strider mot Europeiska unionens bestämmelser om bokslut och koncernbokslut. (30.12.2015/1620)

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om bokföringsnämndens befogenheter och uppgifter tillämpas inte på bokföringsskyldiga som avses i 1 § 3 mom. 1–28 punkten eller på andra bokföringsskyldiga till den del det är fråga om tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 §. Bokföringsnämnden kan dock trots vad som anförs ovan ge utlåtanden om tillämpningen av standarderna till Finansinspektionen för dess tillsynsuppgift enligt 1 § samt till sådana bokföringsskyldiga som avses i 37 § i lagen om Finansinspektionen och som begärt utlåtande på det sätt som avses i lagrummet. (30.4.2010/304)

Bokföringsnämnden består av en ordförande, en vice ordförande samt minst sex och högst tio övriga ledamöter, vilka statsrådet förordnar för tre kalenderår i sänder. För varje ledamot förutom ordföranden förordnas en ersättare på samma sätt. Bokföringsnämndens ledamöter skall vara väl förtrogna med bokföring. Av en ledamot och dennes ersättare krävs dessutom juris kandidatexamen.

Bokföringsnämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Av de närvarande skall minst en inneha juris kandidatexamen när nämnden behandlar ansökningar för undantag som avses i 2 mom. (30.12.2004/1304)

Bokföringsnämnden har en välfärdsområdes- och kommunsektion. Även andra permanenta eller tidsbestämda sektioner kan inrättas vid bokföringsnämnden. Till sektionerna kan kallas personer som inte hör till bokföringsnämnden. Närmare bestämmelser om uppgifterna för en sektion vid bokföringsnämnden och om dess sammansättning, tillsättande och beslutförhet utfärdas genom förordning av statsrådet. (29.6.2021/655)

Vid arbets- och näringsministeriet kan inrättas en sekreterartjänst för bokföringsnämnden. (30.12.2015/1620)

I bokföringsnämndens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Bokföringsnämndens ledamöter och de som utövar tillsyn över lagens efterlevnad får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifter som de vid fullgörandet av uppdrag enligt denna lag har fått veta om en bokföringsskyldigs eller någon annans företagshemlighet eller om någon annans ekonomiska ställning eller personliga omständigheter till förundersökningsmyndigheter och åklagare för utredning av brott.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

(30.12.2015/1620)

Till straff döms inte om förseelsen är ringa.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar att registrera en rapport om inkomstskatteuppgifter inom den tid som anges i 7 b kap. 9 § ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för registreringsförseelse som gäller rapport om inkomstskatteuppgifter dömas till böter.

Till straff döms inte om förseelsen är ringa.

Trots vad som föreskrivs i denna lag gäller i fråga om bokföringsskyldighet och bokföring samt om offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelse vad som föreskrivs om detta någon annanstans i lag eller vad som bestäms eller föreskrivs om detta med stöd av annan lag.

Med andra bestämmelser eller föreskrifter som avses i 1 mom. kan små företag i form av aktiebolag inte åläggas att upprätta eller offentliggöra andra uppgifter än sådana som denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den kräver. Vad som i detta moment föreskrivs om aktiebolag tillämpas också på öppna bolag och kommanditbolag vars samtliga ansvariga bolagsmän är aktiebolag.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. kan små företag åläggas att i sitt bokslut ta in andra uppgifter än sådana som avses i denna lag eller i författningar som utfärdats med stöd av den, förutsatt att

Närmare bestämmelser om resultaträknings- och balansräkningsscheman för bokslut, om verksamhetsberättelse, finansieringsanalys och noter som gäller bokslut, om motsvarande scheman, handlingar och noter som gäller koncernbokslut och om specifikationer till balansräkningen och specifikationer av noter utfärdas genom förordning av statsrådet separat för små företag och mikroföretag och separat för övriga bokföringsskyldiga.

Arbets- och näringsministeriet får genom förordning justera de gränser som avses i 1 kap. 4 a–4 d § för att uppfylla internationella avtal som är förpliktande för Finland.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1997.

Genom denna lag upphävs bokföringslagen den 10 augusti 1973 (655/1973) jämte ändringar. Förordningen den 19 oktober 1973 om bokföringsnämnden (784/1973) , med undantag för 8 § 3 mom., förblir dock i kraft. Också bokföringsförordningen av den 30 december 1992 (1575/1992) förblir i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Lagen tillämpas första gången på bokföringen för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 1998 eller därefter. Den bokföringsskyldige får tillämpa denna lag på bokföringen för den räkenskapsperiod som pågår då lagen träder i kraft. Ett bolag som avses i 3 kap. 9 § 1 mom. 1–3 punkten får tillämpa de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag på sin bokföring för en räkenskapsperiod som utgår den 30 juni 1999 eller dessförinnan och en annan bokföringsskyldig på sin bokföring för en räkenskapsperiod som utgår den 31 december 1999 eller dessförinnan. (30.4.1998/300)

Utan hinder av 5 kap. 17 § i denna lag får en bokföringsskyldig låta bli att särskilt ange de uppskrivningar som han gjort under räkenskapsperioder som utgått före 1974. Dessutom får den bokföringsskyldige på uppskrivningar som gjorts innan denna lag trätt i kraft tillämpa de bestämmelser som då gällde.

Forskningsutgifter och utvecklingsutgifter som har aktiverats i balansräkningen innan denna lag trätt i kraft får avskrivas enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Utan hinder av 6 kap. 18 § i denna lag får på finansieringsleasingavtal samt avtal om försäljning och återhyra som har slutits innan denna lag trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Utan hinder av 6 kap. 8 § 1 mom. och 13 § 5 mom. i denna lag får vid fastställande av det egna kapitalet för dotterföretag och intresseföretag som förvärvats innan denna lag trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som då gällde.

En bokföringsskyldigs utgifter för pensionsförpliktelser som innan denna lag trätt i kraft inte har behövt redovisas skall tas upp i bokslutet för den räkenskapsperiod som utgår senast den 31 december 2000. Om utgifter för pensionsförpliktelser inte tas upp i bokslutet, skall ansvaret till följd av pensionsförpliktelserna och det till pensionsstiftelserna obetalda beloppet för täckande av dess ansvarsunderskott uppges i en not.