555/1998

Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) finansieras genom en statsandel, genom en finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av arbetslöshetsdagpenning, genom arbetslöshetsförsäkringspremier och arbetsgivares självriskpremier för utkomstskyddet för arbetslösa ( självriskpremier ) enligt denna lag samt genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. I arbetspensionslagstiftningen avsedda arbetspensionstillägg och försäkringspremier, i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) avsedd lönegaranti, i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd omställningspenning och i 8 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) avsedd utbildning inom omställningsskyddet finansieras med avgifter enligt denna lag så som föreskrivs i denna lag. (30.5.2024/277)

Bestämmelser om finansieringen av arbetslöshetskassorna finns i lagen om arbetslöshetskassor.

Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) finansieras genom en statsandel som motsvarar grundtrygghetsandelen, genom arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag, genom arbetsgivarens självriskpremier för utkomstskyddet för arbetslösa ( självriskpremier ) samt genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. I arbetspensionslagstiftningen avsedda arbetspensionstillägg och försäkringspremier, i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) avsedd lönegaranti, i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd omställningspenning och i 5 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) avsedd utbildning inom omställningsskyddet finansieras med avgifter enligt denna lag så som föreskrivs i denna lag. (30.5.2024/276)

Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) finansieras genom en statsandel som motsvarar grundtrygghetsandelen, genom arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag, genom arbetsgivarens självriskpremier enligt utkomstskyddet för arbetslösa ( självriskpremier ) och genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. De arbetspensionstillägg och försäkringspremier som avses i arbetspensionslagstiftningen, de vuxenutbildningsstöd som avses i lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) i fråga om andra än företagare och yrkesexamensstipendier i fråga om andra än i tjänste- eller anställningsförhållande till staten varande personer, den lönegaranti som avses i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) , den omställningspenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den utbildning inom omställningsskyddet som avses i 5 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finansieras med avgifterna enligt denna lag så som föreskrivs i denna lag. (8.7.2022/678)

Bestämmelser om finansieringen av arbetslöshetskassorna finns i lagen om arbetslöshetskassor.

I denna lag avses med

Arbetsgivaren skall betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetstagare löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie så som bestäms nedan.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna ska bestämmas så att Sysselsättningsfonden som avses i denna lag kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner, den omställningspenning och den utbildning inom omställningsskyddet som den ansvarar för samt överföringarna av betalningsandelar enligt 23, 23 a och 24 §. (30.5.2024/276)

Arbetslöshetsförsäkringspremierna ska bestämmas så att Sysselsättningsfonden som avses i denna lag kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner, det vuxenutbildningsstöd, den omställningspenning och den utbildning inom omställningsskyddet som den ansvarar för samt överföringarna av betalningsandelar enligt 23, 23 a och 24 §. (8.7.2022/678)

För att trygga likviditeten och balansera ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prognostiserbara samhällsekonomiska konjunkturfluktuationer har Sysselsättningsfonden en konjunkturbuffert, som utgör skillnaden mellan fondens tillgångar och skulder. Vid fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremierna kan prognosen om maximibeloppet för buffertens tillgångar eller skulder uppgå till högst ett belopp motsvarande utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 6,0 procentenheter. (4.12.2019/1223)

För att trygga en jämn premieutveckling kan arbetslöshetsförsäkringspremierna, trots vad som i 1 mom. föreskrivs om konjunkturbuffertens maximibelopp, två gånger under tre år fastställas så att maximibeloppet för buffertens tillgångar enligt prognosen överskrids. I dessa fall får arbetslöshetsförsäkringspremierna dock inte fastställas till ett högre belopp än premierna för det föregående året. Buffertens skuld får dessutom högst uppgå till ett belopp som är 300 miljoner euro större än det belopp som motsvarar utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 6,0 procentenheter. (4.12.2019/1223)

Vid fastställandet av konjunkturbuffertens belopp beaktas de från självriskpremierna influtna medlen så att de fördelas jämnt mellan de fyra år som följer efter det år då självriskpremierna redovisats.

Löntagares inkomstrelaterade dagpenning finansieras genom en statsandel och en finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning, en andel från Sysselsättningsfonden och en finansieringsandel från arbetslöshetskassan.

I statsandel betalas till arbetslöshetskassan för varje inkomstrelaterad dagpenning ett belopp som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa till dess att personen har betalats arbetslöshetsdagpenning för sammanlagt 100 dagar. Efter denna period betalas i statsandel ett belopp som motsvarar grunddagpenningen minskat med finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning, där finansieringsandelen i fråga om varje belopp av grunddagpenning som ingår i den inkomstrelaterade dagpenningen är

Om inkomstrelaterad dagpenning betalas jämkad eller minskad enligt 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beräknas statsandelen och finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning så att de motsvarar grunddagpenningens relativa andel av varje full inkomstrelaterad dagpenning enligt 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

För inkomstrelaterade dagpenningar för permitteringstid, för inkomstrelaterade dagpenningar som grundar sig på väderhinder enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 12 punkten och orsak som jämställs med permittering enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och för tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § i den lagen betalas inte statsandel eller finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning. Som Sysselsättningsfondens andel betalas till arbetslöshetskassan för dessa dagpenningar 94,5 procent av utgifterna.

Arbetslöshetskassans andel av varje inkomstrelaterad dagpenning är 5,5 procent, om inte något annat följer av 2 och 3 mom. (19.12.2024/963)

För andra än i 3 mom. avsedda inkomstrelaterade dagpenningar betalas som Sysselsättningsfondens andel till arbetslöshetskassan för varje inkomstrelaterad dagpenning skillnaden mellan den betalda inkomstrelaterade dagpenningen och beloppen enligt 2 och 4 mom.

De 100 dagarna för vilka arbetslöshetsdagpenning betalas börjar räknas från början efter det att personen efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret har blivit berättigad till en ny maximitid enligt 6 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Bestämmelser om finansieringen av förmåner som betalas av en företagarkassa, om finansieringen av företagarförmåner som betalas av en löntagarkassa, om statsandel till en arbetslöshetskassas förvaltningskostnader, om Sysselsättningsfondens andel samt om betalningen av statsandelen och Sysselsättningsfondens andel finns i lagen om arbetslöshetskassor.

Bestämmelser om uppbörd av finansieringsandelen för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning och om redovisning av hemkommunens finansieringsandel till Sysselsättningsfonden finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Som statsandel till en arbetslöshetskassa betalas för varje inkomstrelaterad dagpenning ett belopp som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om inkomstrelaterad dagpenning betalas jämkad eller minskad enligt 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, betalas i statsandel ett belopp som motsvarar grunddagpenningens relativa andel av varje full inkomstrelaterad dagpenning enligt 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (19.12.2019/1312)

För inkomstrelaterade dagpenningar för permitteringstid, för inkomstrelaterade dagpenningar som grundar sig på väderhinder enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 12 punkten och orsak som jämställs med permittering enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och för tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § i den lagen betalas inte statsandel. Som Sysselsättningsfondens andel betalas till arbetslöshetskassan för dessa dagpenningar 94,5 procent av utgifterna. (27.6.2018/522)

Arbetslöshetskassans andel av varje inkomstrelaterad dagpenning är 5,5 procent, om inte något annat följer av 1 och 2 mom. Om förhöjd inkomstrelaterad dagpenning betalas enligt 6 kap. 2 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beräknas arbetslöshetskassans andel dock av inkomstrelaterad dagpenning som bestäms enligt 1 mom. i den paragrafen. (12.12.2014/1049)

För andra än i 2 mom. avsedda inkomstrelaterade dagpenningar betalas som Sysselsättningsfondens andel till arbetslöshetskassan för varje inkomstrelaterad dagpenning skillnaden mellan den betalda inkomstrelaterade dagpenningen och beloppen enligt 1 och 3 mom. (27.6.2018/522)

Bestämmelser om finansieringen av förmåner som betalas av en företagarkassa, om finansieringen av företagarförmåner som betalas av en löntagarkassa, om statsandel till en arbetslöshetskassas förvaltningskostnader, om Sysselsättningsfondens andel samt om betalningen av statsandelen och Sysselsättningsfondens andel finns i lagen om arbetslöshetskassor. (27.6.2018/522)

Om den andel som utgifterna för tilläggsdagar utgör av arbetslöshetskassornas förmånsutgifter från och med 2015 växer från den andel som de i genomsnitt utgjorde under 2002–2006, minskas arbetslöshetskassornas andel av tilläggsdagarnas finansiering med denna relativa andel.

Arbetslöshetskassans och Sysselsättningsfondens procentandelar bestäms genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet på de grunder som nämns i 1 mom. (27.6.2018/522)

De arbetslöshetsdagpenningar som betalats till en medlem i en löntagarkassa och som Sysselsättningsfonden återbetalat i enlighet med artiklarna 65.6 och 65.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen ( grundförordningen ) finansieras så att för varje dagpenning betalas i statsandel till Sysselsättningsfonden en andel som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Sysselsättningsfonden finansierar den andel av arbetslöshetsdagpenningen som överstiger grunddagpenningen.

6 § har upphävts genom L 30.5.2024/276 , som trädde i kraft 1.8.2024. Den tidigare formen lyder:

I fråga om finansieringen av alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet iakttas i tillämpliga delar vad som i 4 och 8 § bestäms om arbetslöshetsdagpenning.

Sysselsättningsfonden svarar för betalningen av den avgift som avses i 182 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) , av den avgift som avses i 5 § 2 mom. i lagen om statens pensionsfond (1297/2006) samt av det belopp som avses i 31 § i lönegarantilagen och i 29 § i lagen om lönegaranti för sjömän.

Sysselsättningsfonden betalar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet till Folkpensionsanstalten den i 23 § angivna andelen för finansieringen av grunddagpenningarna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Till övriga delar finansieras utgifterna med den statsandel som betalas till Folkpensionsanstalten och finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning. (19.12.2024/963)

Bestämmelser om betalningen av statsandelen, om användningen av förskott på statsandelen och om förvaltningskostnaderna för Folkpensionsanstaltens arbetslöshetsförmåner finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

För uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier och ordnande av finansieringen av förmåner som finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier finns Sysselsättningsfonden. Dessutom ska Sysselsättningsfonden främja de färdigheter som krävs i arbete genom att bevilja stöd för yrkesinriktad utbildning och utveckling.

Reglementet för Sysselsättningsfonden utfärdas genom förordning av statsrådet. Förvaltningsrådets medlemmar utses av statsrådet på förslag av arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa centralorganisationer. Förvaltningsrådet har minst 10 och högst 18 medlemmar. Av medlemmarna ska hälften företräda arbetsgivarna och hälften arbetstagarna. Förvaltningsrådet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande, av vilka den ena ska representera de medlemmar som företräder arbetsgivarna och den andra de medlemmar som företräder arbetstagarna, så att arbetsgivarnas och arbetstagarnas företrädare vartannat år har ordförandeskapet.

Sysselsättningsfonden har till uppgift att

(8.7.2022/678)

Sysselsättningsfonden har rätt att ta lån för att fullgöra sina förpliktelser. Om Sysselsättningsfondens skulder överstiger dess tillgångar, har statsrådet rätt att utan krav på motsäkerhet ställa statlig proprieborgen som säkerhet för betalningen av de lån som fonden tagit och för uppfyllande av lånevillkoren. Statsrådet får ställa villkor för den borgen det ställt. Sysselsättningsfonden får med Finansinspektionens samtycke ta lån i syfte att trygga sin likviditet.

Tillsynen över Sysselsättningsfonden utövas av Finansinspektionen. Fonden ska ha tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskhanteringssystem med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om fondens placeringsplan, interna kontroll och organisering av riskhanteringen.

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har social- och hälsovårdsministeriet rätt att inom skälig tid avgiftsfritt få en skriftlig utredning om Sysselsättningsfondens verksamhet. Sysselsättningsfonden ska årligen inom två månader från det att bokslutet fastställts lämna social- och hälsovårdsministeriet en berättelse över sin verksamhet och ställning samt en redogörelse för de omständigheter som framkommit när arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställts och uppburits och för de åtgärder som vidtagits med anledning av iakttagelserna.

En arbetsgivare och en i 15 § avsedd arbetstagare är skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie för arbete som en arbetstagare utför i Finland, om inte något annat föreskrivs nedan.

Staten är inte skyldig att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie. Statliga affärsverk är dock skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. (8.4.2016/246)

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte

I de fall som avses i 1 mom. 3 punkten tas dock löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie ut på lönen.

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte för arbete som en arbetstagare som kommer till Finland från en tredjestat utför i Finland, om

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte i fråga om en arbetstagare som är i Finland på kongress- eller turnéresa eller på något annat motsvarande kortvarigt besök, vars syfte anknyter till arbete som arbetstagaren utför i utlandet, om

De belopp som anges i 3 § 2 mom. och 12 a § 1 mom. 3 punkten justeras varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. (4.12.2019/1223)

Beloppen motsvarar indexnivån för 2020. (4.12.2019/1223)

Beloppet avrundas till närmaste hundra euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas också i fråga om sådana arbetstagare som arbetar utomlands och på vilka finsk lagstiftning tillämpas till följd av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s förordningar om social trygghet eller sådana överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland.

Arbetslöshetsförsäkringspremie ska också betalas i fråga om andra arbetstagare som en finsk arbetsgivare sänder i arbete till ett land i vilket EU:s förordningar om social trygghet eller sådana överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland inte tillämpas, förutsatt att

Sysselsättningsfonden kan på ansökan av arbetsgivaren besluta att arbetslöshetsförsäkringspremie inte längre behöver betalas för en arbetstagare som avses i 2 mom. En förutsättning för beslutet är att arbetet i utlandet inte längre är tillfälligt och har fortgått över två år. Beslutet tillämpas från ingången av det kalenderår som följer på det år då beslutet vunnit laga kraft. (27.6.2018/522)

Arbetsgivares omställningsskyddspremie består av uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie som avses i 14 a § och den gemensamma del som avses i 14 b §.

Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie utgår från den omställningspenning som Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betalar och dess belopp är omställningspenningen multiplicerad med 0–2,2. Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie betalas för sådana arbetstagare som avses i 69 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 455 500 euro är skyldiga att betala uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie. Full uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie tas ut om arbetsgivarens lönesumma är minst 39 288 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker premien lineärt så att ingen premie tas ut om lönesumman är högst 2 455 500 euro.

Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie utgår från den omställningspenning som Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betalar och dess belopp är omställningspenningen multiplicerad med 0–2,9. Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie betalas för sådana arbetstagare som avses i 69 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. (23.3.2023/387)

Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie utgår från den omställningspenning som Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betalar och dess belopp är omställningspenningen multiplicerad med 0–2,9. Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie betalas för sådana arbetstagare som avses i 5 a kap. 2 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 337 000 euro är skyldiga att betala uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie. Full uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie tas ut om arbetsgivarens lönesumma är minst 37 392 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker premien lineärt så att ingen premie tas ut om lönesumman är högst 2 337 000 euro. (15.12.2023/1127)

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 251 500 euro är skyldiga att betala uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie. Full uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie tas ut om arbetsgivarens lönesumma är minst 36 024 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker premien lineärt så att ingen premie tas ut om lönesumman är högst 2 251 500 euro.

Omställningsskyddspremiens gemensamma del ingår i arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie som avses i 18 §.

I den gemensamma delen beaktas beloppet av den omställningsskyddsutgift som finansieras med den gemensamma delen.

På fastställande och uttag av omställningsskyddspremie tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om fastställande och uttag av arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie.

För fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 14 a § och oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden och den besvärsinstans som avses i denna lag rätt att utan avgift få nödvändiga uppgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren av

För fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 14 a § och oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden och den besvärsinstans som avses i denna lag rätt att utan avgift få nödvändiga uppgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren av

Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassorna och arbets- och näringsbyråerna har den rätt som avses i 1 mom. att av arbetsgivaren få de uppgifter som är nödvändiga för att fullgöra skyldigheten att lämna uppgifter enligt 14 d §.

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter är Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna skyldiga att utan avgift till Sysselsättningsfonden lämna följande uppgifter om de arbetstagare som avses i 5 a kap. 2 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice:

Sysselsättningsfonden har rätt att sammanställa och behandla de personuppgifter som avses i denna paragraf för fastställande och uppbörd av omställningsskyddspremien. Sammanställda uppgifter får bevaras tills ovan nämnda uppgift har utförts. Sammanställda uppgifter får inte lämnas vidare.

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter ska närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter före utgången av april och oktober månad upplysa Sysselsättningsfonden om de utlåtanden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (5.12.2024/751)

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter ska arbetskraftsmyndigheter före utgången av april och oktober månad upplysa Sysselsättningsfonden om de utlåtanden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (23.3.2023/387)

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter ska närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter före utgången av april och oktober månad upplysa Sysselsättningsfonden om de utlåtanden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Om det uppenbara syftet med ett företagsarrangemang har varit att kringgå bestämmelserna om uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie, får Sysselsättningsfonden fastställa omställningsskyddspremien enligt det läge som gällde före arrangemanget i fråga.

En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska uppvisa en utredning över att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie. Om en sådan utredning inte uppvisas, ska Sysselsättningsfonden fastställa en premie.

När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs.

Om uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie tas ut i en situation där en sådan arbetstagare som avses i 69 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice inte har fått omställningspenning, fastställer Sysselsättningsfonden den lön som ska ligga till grund för omställningspenningen med iakttagande av bestämmelserna i 9 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (23.3.2023/387)

Om uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie tas ut i en situation där en sådan arbetstagare som avses i 5 a kap. 2 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice inte har fått omställningspenning, fastställer Sysselsättningsfonden den lön som ska ligga till grund för omställningspenningen med iakttagande av bestämmelserna i 9 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Sysselsättningsfonden meddelar beloppet av uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie i ett skriftligt beslut när den har blivit upplyst av Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan om att omställningspenning har betalats eller av arbetskraftsmyndigheten om att rätt till utbildning föreligger. Innan beslutet meddelas ska Sysselsättningsfonden bereda arbetsgivaren tillfälle att framlägga en skriftlig anhållan om befrielse från omställningsskyddspremie samt eventuella uppgifter som grund för befrielse. (23.3.2023/387)

Sysselsättningsfonden meddelar beloppet av uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie i ett skriftligt beslut när den har blivit upplyst av Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan om att omställningspenning har betalats eller av arbets- och näringsbyrån om att rätt till utbildning föreligger. Innan beslutet meddelas ska Sysselsättningsfonden bereda arbetsgivaren tillfälle att framlägga en skriftlig anhållan om befrielse från omställningsskyddspremie samt eventuella uppgifter som grund för befrielse.

Omställningsskyddspremier som påförts genom beslut får drivas in genom utsökning utan dom enligt vad som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) . Om premien inte betalas inom utsatt tid tillkommer för den tid betalningen dröjer en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) .

På ansökan ska Sysselsättningsfonden till en arbetsgivare återbära uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie, om arbetsgivaren under uppsägningstiden eller tiden för återanställande enligt 6 kap. 6 § i arbetsavtalslagen (55/2001) har ingått ett arbetsavtal som gäller tills vidare med den uppsagda arbetstagaren och arbetstagaren har varit i detta arbete under minst ett års tid.

Återbäring av premie ska sökas inom fem år från det att ansökan tidigast kan göras enligt 1 mom. När ansökan blir anhängig avbryts tidsfristen. En fordran som gäller återbäring av omställningsskyddspremie preskriberas fem år efter det att beslutet meddelades, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen avbryts på de sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003) . Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa.

Bestämmelserna om arbetstagare i detta kapitel tillämpas även på statstjänstemän och på tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden.

Arbetslöshetsförsäkringspremie tas ut på löner eller arvoden som betalas till en arbetstagare som arbetar

Arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för sådana delägare i företag som avses i 1 kap. 6 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska bestämmas så att premien motsvarar finansieringen av de förmåner som delägarna är berättigade till.

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är avdragbar så som bestäms i inkomstskattelagen (1535/1992) .

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2025 är 0,59 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är graderad enligt den lönesumma som arbetsgivaren betalar så att premien år 2025 är 0,20 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 455 500 euro och 0,80 procent för den överskjutande delen av lönen. (5.12.2024/751)

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2024 är 0,79 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är graderad enligt den lönesumma som arbetsgivaren betalar så att premien år 2024 är 0,27 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 337 000 euro och 1,09 procent för den överskjutande delen av lönen. (15.12.2023/1127)

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2023 är 1,50 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är graderad enligt den lönesumma som arbetsgivaren betalar så att premien år 2023 är 0,52 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 251 500 euro och 2,06 procent för den överskjutande delen av lönen. (11.11.2022/891)

För 2025 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,30 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,20 procent av lönen. (5.12.2024/751)

För 2024 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,43 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,27 procent av lönen. (15.12.2023/1127)

För 2023 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,75 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,52 procent av lönen. (11.11.2022/891)

För 2025 är arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk 0,20 procent av den sammanlagda lönesumma som betalas av affärsverket för affärsverksamhet för en lönesumma upp till 2 455 500 euro och 0,43 procent för den överskjutande delen av lönen. (5.12.2024/751)

För 2024 är arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk 0,27 procent av den sammanlagda lönesumma som betalas av affärsverket för affärsverksamhet för en lönesumma upp till 2 337 000 euro och 0,65 procent för den överskjutande delen av lönen. (15.12.2023/1127)

För 2023 är arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk 0,52 procent av den sammanlagda lönesumma som betalas av affärsverket för affärsverksamhet för en lönesumma upp till 2 251 500 euro och 1,22 procent för den överskjutande delen av lönen. (11.11.2022/891)

För 2025 är arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) 0,20 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 455 500 euro och 0,49 procent för den överskjutande delen av lönen. (5.12.2024/751)

För 2024 är arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) 0,27 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 337 000 euro och 0,71 procent för den överskjutande delen av lönen. (15.12.2023/1127)

För 2023 är arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) 0,52 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 251 500 euro och 1,52 procent för den överskjutande delen av lönen. (11.11.2022/891)

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora innan den gemensamma delen av omställningsskyddspremien läggs till arbetsgivares genomsnittliga premie. Ändringar i löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier fördelar sig jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, med undantag för den ändring av utgifterna för omställningsskydd som finansieras med omställningsskyddspremiens allmänna del. I arbetsgivarens genomsnittliga premie beaktas också självriskpremien. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ska graderas så att premien för den del av lönesumman som inte överstiger 2 455 500 euro är en fjärdedel av premien för den del av lönesumman som överstiger 2 455 500 euro. Denna fjärdedel uttrycks i fulla hundradelar av en procentenhet. (5.12.2024/751)

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora innan den gemensamma delen av omställningsskyddspremien läggs till arbetsgivares genomsnittliga premie. Ändringar i löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier fördelar sig jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, med undantag för den ändring av utgifterna för omställningsskydd som finansieras med omställningsskyddspremiens allmänna del. I arbetsgivarens genomsnittliga premie beaktas också självriskpremien. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ska graderas så att premien för den del av lönebeloppet som inte överstiger 2 337 000 euro är en fjärdedel av premien för den del av lönebeloppet som överstiger 2 337 000 euro. Denna fjärdedel uttrycks i fulla hundradelar av en procentenhet. (15.12.2023/1127)

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora innan den gemensamma delen av omställningsskyddspremien läggs till arbetsgivares genomsnittliga premie. Ändringar i löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier fördelar sig jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, med undantag för den ändring av utgifterna för omställningsskydd som finansieras med omställningsskyddspremiens allmänna del. I arbetsgivarens genomsnittliga premie beaktas också självriskpremien. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ska graderas så att premien för den del av lönebeloppet som inte överstiger 2 251 500 euro är en fjärdedel av premien för den del av lönebeloppet som överstiger 2 251 500 euro. Denna fjärdedel uttrycks i fulla hundradelar av en procentenhet. (11.11.2022/891)

Procentsatserna för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie samt koefficienten med vilken uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie fastställs bestäms för ett kalenderår i sänder. Sysselsättningsfonden ska senast i augusti lägga fram sitt förslag till premier och koefficient för året därpå för social- och hälsovårdsministeriet. (8.7.2022/678)

Sysselsättningsfonden ska lämna social- och hälsovårdsministeriet en beräkning av följande års förtjänstskyddsutgifter, beloppet av statens finansieringsandel samt följande års premieprocentsats senast den 15 maj varje år. (27.6.2018/522)

Lön, resultatpremie eller något annat vederlag som erhållits i ett anställnings- eller tjänsteförhållande och som har betalts eller avtalats att betalas som ersättning för arbete anses som lön som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Ett sådant vederlag anses som lön också då det betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av en sådan myndighet som enligt lönegarantilagen (866/1998) ansvarar för lönegarantin eller av någon annan betalare ( ställföreträdande betalare ) i stället för av arbetsgivaren. Till lönen räknas också sådant vederlag för arbete som enligt avtal helt eller delvis skall gottgöras i form av

Som lön som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie anses dock bland annat inte

(5.11.2010/943)

I de situationer som avses i 2 mom. 11 punkten förutsätts det dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie, att ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie och att vinstpremierna betalas efter detta. En tilläggsförutsättning är att ärendet behandlas i enlighet med samarbetslagen (1333/2021) eller på något annat motsvarande sätt. (30.12.2021/1352)

Som arbetsinkomst för utlandsarbete betraktas med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. den lön som borde betalas i Finland för motsvarande arbete. Om motsvarande arbete inte finns i Finland, betraktas den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete som arbetsinkomst.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om vad som enligt denna paragraf anses som lön.

Grunden för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är den sammanlagda lönesumma som består av de inkomstposter enligt 19 § som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och som arbetsgivaren och en ställföreträdande betalare betalat, om inte något annat följer av 12 och 12 a §.

Ett statligt affärsverks arbetslöshetsförsäkringspremie bestäms utifrån de löner som affärsverket betalat och som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) .

Arbetsgivaren innehåller i samband med varje lönebetalning löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie hos varje arbetstagare som berörs av den premiebetalningsskyldighet som fastställs i 15 §.

Om löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie på grund av ett uppenbart fel inte har innehållits i samband med en lönebetalning, får arbetsgivaren innehålla den premie som inte innehållits i samband med föregående lönebetalning i samband med de högst två följande lönebetalningarna. (5.10.2012/542)

Om en arbetstagare i samband med en lönebetalning inte har betalats en penninglön som räcker till för att innehålla löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, får arbetsgivaren innehålla löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie inom två år i samband med följande lönebetalningar. (5.10.2012/542)

På yrkande av löntagaren ska arbetsgivaren till löntagaren betala tillbaka löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetsgivaren innehållit utan grund eller den del som överstiger löntagarens lagenliga arbetslöshetsförsäkringspremie. Yrkande på återbetalning av arbetslöshetsförsäkringspremien ska framställas inom två år från det att arbetsgivaren har innehållit arbetslöshetsförsäkringspremien utan grund. (5.10.2012/542)

Sysselsättningsfonden bestämmer utan att höra arbetsgivaren att arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ska betalas fyra gånger per år utifrån den lönesumma som avses i 19 a § och med iakttagande av bestämmelserna i 4 och 5 mom. samt 18 och 21 d §. Sysselsättningsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om arbetslöshetsförsäkringspremien, av vilket den lönesumma som har anmälts till inkomstregistret och den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs på basis av lönesumman framgår.

Arbetsgivaren svarar också för att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas till Sysselsättningsfonden. Sysselsättningsfonden fastställer och tar ut löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie hos arbetsgivaren utifrån den lönesumma som avses i 19 a §.

Sysselsättningsfonden fastställer de lönesummor som avses i 1 och 2 mom. på basis av de inkomstuppgifter och andra uppgifter enligt 19 och 19 a § som arbetsgivaren har anmält till det i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) avsedda inkomstregistret, nedan inkomstregistret . Beslutet behöver inte motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) , om lönesumman i beslutet inte avviker från den lönesumma som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret.

Om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie har fastställts, bestämmer Sysselsättningsfonden att den uteblivna arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas. Beslutet ska fattas inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång.

Sysselsättningsfonden kan fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien enligt det läge som gällde före ett företagsarrangemang, om den uppenbara avsikten med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska lämna in en utredning om att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från arbetslöshetsförsäkringspremien. När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs.

Det förskott som fastställs ska så noggrant som möjligt motsvara det i 18 § föreskrivna slutliga beloppet av en betalningsskyldig arbetsgivares och löntagares premiebetalningsskyldighet. Sysselsättningsfonden har rätt att fastställa förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien utan att höra arbetsgivaren så att förskottet baserar sig på den allmänna löneutvecklingen och

(5.12.2018/1072)

Sysselsättningsfonden kan ändra det fastställda förskottet på yrkande av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ansöka om nedsättning av förskottet före försäkringsårets utgång. Det är dock inte möjligt att ansöka om nedsättning så att förskottet blir lägre än arbetslöshetsförsäkringspremien för den lönebetalning som omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremie och som enligt 6 § i lagen om inkomstdatasystemet redan har anmälts för det försäkringsåret. Förskott som betalats till för högt belopp ska återbetalas utan dröjsmål. (5.12.2018/1072)

Sysselsättningsfonden undanröjer förskott som saknar grund antingen på eget initiativ utan att höra arbetsgivaren eller på yrkande av arbetsgivaren senast innan den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien fastställs. (27.6.2018/522)

Angående förskottet meddelas ett beslut av vilket framgår förskottets belopp och grunderna för fastställande av det. Över beslutet om förskottet får besvär inte anföras. Till den del som arbetsgivarens yrkande på ändring eller undanröjande av förskottet inte har godkänts ska arbetsgivaren få ett överklagbart beslut som är motiverat på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) .

5 mom. har upphävts genom L 5.12.2018/1072 . (5.12.2018/1072)

Sysselsättningsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremien kalenderårsvis före utgången av juni månad året efter försäkringsåret. Om arbetsgivarens verksamhet upphör kan Sysselsättningsfonden fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien under försäkringsåret. Arbetslöshetsförsäkringspremien fastställs på basis av de uppgifter som har anmälts till inkomstregistret. Om den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs för ett försäkringsår är större än det uttagna förskottet, tar Sysselsättningsfonden ut skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet hos arbetsgivaren. Om arbetslöshetsförsäkringspremien är mindre än det uttagna förskottet, betalar Sysselsättningsfonden skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet till arbetsgivaren.

Sysselsättningsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om arbetslöshetsförsäkringspremien. Av beslutet ska framgå lönesumman under försäkringsåret och den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs på basis av den, det förskott som betalats för försäkringsperioden samt den utjämningspremie enligt 1 mom. som påförts arbetsgivaren eller den förskottsåterbäring som ska betalas till arbetsgivaren. Beslutet behöver inte motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen, om man i beslutet inte avviker från den lönesumma som bildas av de inkomstuppgifter arbetsgivaren anmält till det i lagen om inkomstdatasystemet avsedda inkomstregistret.

Om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie har fastställts, bestämmer Sysselsättningsfonden att den uteblivna arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas. Beslutet ska fattas inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång.

Sysselsättningsfonden kan fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien enligt det läge som gällde före ett företagsarrangemang, om den uppenbara avsikten med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska lämna in utredning om att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från arbetslöshetsförsäkringspremien. När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs.

Trots bestämmelserna i 21 § 1 mom. kan Sysselsättningsfonden fastställa arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § genom uppskattning, om arbetsgivaren inte till inkomstregistret har anmält de inkomstuppgifter som avses i lagen om inkomstdatasystemet eller om de inkomstuppgifter som arbetsgivaren anmält är för små utifrån de uppgifter som Sysselsättningsfonden fått på basis av 22 eller 22 a § och andra uppgifter som fonden förfogar över och som gäller arbetsgivarens lönebetalning och övriga verksamhet. (11.12.2020/998)

Trots bestämmelserna i 21 a § kan Sysselsättningsfonden på eget initiativ ändra det fastställda förskottet och fastställa ett nytt förskott genom uppskattning, om arbetsgivaren har anmält en för liten förskottslönesumma med den uppenbara avsikten att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie för att undvika arbetslöshetsförsäkringspremier.

Sysselsättningsfonden ska meddela arbetsgivaren beloppet av den uppskattade premien och grunderna för den. Arbetsgivaren ska ges tillfälle att lämna utredning innan den uppskattade premien fastställs. Utebliven utredning hindrar inte att en uppskattad premie fastställs.

Sysselsättningsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om den uppskattade premien. Av beslutet ska den uppskattade premiens belopp och grunderna för fastställande av den framgå. Till den del man i beslutet avviker från den utredning som arbetsgivaren lämnat i enlighet med 3 mom. ska beslutet motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen.

Arbetslöshetsförsäkringspremien förfaller till betalning 21 dagar från det att premiefakturan sänts.

Sysselsättningsfonden tar ut ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 21 b § och uppskattad premie enligt 21 c § och betalar ränta på förskottsåterbäring enligt 21 b §. Räntans storlek är referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter, dock minst 0,5 procent. Till den del som arbetslöshetsförsäkringspremien eller den uppskattade premien överstiger 1 000 euro, är räntan på premien dock referensräntan ökad med två procentenheter. (5.12.2018/1072)

Räntan beräknas från den 1 januari året efter försäkringsåret till förfallodagen för utjämningspremien eller till utgången av månaden före betalningsmånaden för förskottsåterbäringen.

Ränta tas inte ut på dröjsmålsränta som tas ut på grund av obetalt förskott.

Om arbetslöshetsförsäkringspremie har uppburits till ett för lågt belopp hos arbetsgivaren och felet beror på Sysselsättningsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag eller om fastställande av ränta på arbetslöshetsförsäkringspremien annars är oskäligt, kan Sysselsättningsfonden låta bli att fastställa ränta på arbetslöshetsförsäkringspremien. (27.6.2018/522)

Om det sammanlagda beloppet av löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier som ska uppbäras hos arbetsgivaren är högst 10 euro, tas beloppet inte ut.

Om det på grund av Sysselsättningsfondens eller arbetsgivarens räknefel eller annat misstag eller av någon annan orsak har uppburits mindre eller återbetalats mera i arbetslöshetsförsäkringspremie än vad som borde ha varit fallet och skillnaden är mindre än det belopp som anges i 1 mom., tas skillnaden inte ut. Beloppet i fråga kan dock tas ut, om samme betalningsskyldige gjort många felbetalningar eller om det annars finns särskild anledning att ta ut beloppet. (27.6.2018/522)

Det minsta belopp som återbetalas är 10 euro.

Sysselsättningsfonden har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som omfattas av arbetsgivarens uppgiftsskyldighet enligt 21 § 5 mom., 22 § 1 mom. 3 punkten, 24 § 4 mom. och 24 c §. (11.12.2020/998)

Sysselsättningsfonden har rätt att få handräckning av polisen och andra myndigheter för att få de uppgifter som avses ovan.

För arbetslöshetsförsäkringspremie som uppbärs hos en betalningsskyldig arbetsgivare med stöd av denna lag ska följande personer ansvara som för egen premie:

Ett aktiebolag eller andelslag svarar som för egen arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetslöshetsförsäkringspremie som för verksamhet som bedrivits före aktiebolagets eller andelslagets registrering har påförts dem som handlat för aktiebolagets eller andelslagets räkning.

För arbetslöshetsförsäkringspremie som inte har betalats inom utsatt tid tas för dröjsmålstiden ut en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen.

Arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag och dröjsmålsränta enligt 21 i § är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivning av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) .

Om utjämningspremiens eller den uppskattade premiens belopp ökar, beräknas för den premie som tas ut till följd av ändringen ränta enligt 21 e § 1 mom. från och med den 1 januari året efter försäkringsåret till den förfallodag som fastställts för den premie som följer av ändringen.

För den förskottsåterbäring som ska återbetalas till följd av ändringen av arbetslöshetsförsäkringspremien beräknas den ränta som avses i 21 e § 1 mom. från och med den 1 januari året efter försäkringsåret till utgången av månaden före återbetalningsmånaden för förskottsåterbäringen.

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie

Sysselsättningsfonden ska utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §.

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden på begäran rätt att av Skatteförvaltningen få uppgifter som motsvarar de i 1 mom. avsedda uppgifterna om specificerade betalningsmottagare och arbetsgivare och som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som är under behandling och som är specificerade enligt betalningsmottagare.

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att i fråga om skattegranskningar som riktats mot arbetsgivare av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga

Sysselsättningsfonden ska utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1–3 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter om lönesumma och arbetslöshetsförsäkringspremie jämte identifikationsuppgifter som gäller en arbetslöshetsförsäkringspremieskyldig arbetsgivare till

(27.6.2018/522)

Sekretessbelagda uppgifter som erhållits med stöd av denna paragraf får lämnas vidare om de är behövliga för utredande av brott och väckande av åtal samt till skyddspolisen för förebyggande av brott som hör till dess verksamhetsområde och för skyddande av den nationella säkerheten mot verksamhet som utgör ett allvarligt hot mot den. Uppgifterna ska utplånas genast när de inte längre behövs. (23.5.2025/280)

Sysselsättningsfonden har rätt att sammanställa och behandla de i 22 och 22 a § avsedda personuppgifterna för fastställande och uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 4, 5 och 6 kap. samt självriskpremie enligt 8 a kap. Den sammanställda informationen får sparas tills Sysselsättningsfondens ovannämnda uppdrag har utförts. Sammanställd information får inte lämnas vidare.

Sysselsättningsfonden har rätt att få de uppgifter som avses i detta kapitel avgiftsfritt. Om uppgifterna behövs i en bestämd form och detta medför väsentliga merkostnader för den som lämnar ut uppgifterna, ska kostnaderna för utlämnande av utgifterna dock ersättas.

22 e § har upphävts genom L 13.6.2024/346 , som trädde i kraft 1.7.2024. Den tidigare formen lyder:

Sysselsättningsfonden har rätt att få de uppgifter som avses i 22 och 22 a § och de uppgifter som avses i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet med hjälp av teknisk anslutning. (27.6.2018/522)

Med hjälp av en teknisk anslutning som avses i denna paragraf får också sekretessbelagda uppgifter lämnas utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

Innan en teknisk anslutning öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram utredning för den som öppnar anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på offentligheten i fråga om Sysselsättningsfondens handlingar då de hänför sig till verkställigheten av denna lag och på Sysselsättningsfondens verksamhet, till den del som det föreskrivs i 4 § 2 mom. i den lagen. (27.6.2018/522)

På sekretessen i fråga om handlingar som erhållits eller uppgjorts vid utförandet av uppdrag enligt denna lag eller uppdrag som hänför sig till verkställigheten av denna lag och i fråga om uppgifter i dessa handlingar samt på tystnadsplikten i fråga om och förbudet mot utnyttjande av uppgifter som erhållits vid utförandet av dessa uppdrag tillämpas vid Sysselsättningsfonden 22–24 och 35 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet också när det inte är fråga om handlingar och uppgifter som uppgjorts eller erhållits för uppdrag som hör till utövandet av offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i den lagen. Beträffande utlämnande av uppgifter gäller i detta fall i tillämpliga delar 7 kap. i den lagen. (27.6.2018/522)

Utöver det som bestäms i 24 § 1 mom. 20 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är också sådana till verkställigheten av denna lag hänförliga handlingar och uppgifter sekretessbelagda som gäller arbetsgivarens ekonomiska ställning.

22 g § har upphävts genom L 13.6.2024/346 , som trädde i kraft 1.7.2024. Den tidigare formen lyder:

En försäkringsanstalt, Statskontoret och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund samt de som avses i 22 b § 1 mom., 24 d § och 24 e § 1 och 3 mom. har, utöver vad som bestäms i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, rätt att med hjälp av en teknisk anslutning lämna Sysselsättningsfonden de uppgifter som den med stöd av denna lag har rätt att få. (27.6.2018/522)

Med hjälp av en teknisk anslutning som avses i denna paragraf får också sekretessbelagda uppgifter lämnas utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

Innan en teknisk anslutning öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning för den som öppnar anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

22 h § har upphävts genom L 13.12.2013/970 .

Sysselsättningsfonden redovisar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna, dock så att det redovisade beloppet uppgår till högst utgiften för grunddagpenningen minskat med den finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning som avses i 14 kap. 3 b §. Det belopp som årligen ska redovisas fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det begärt utlåtande av Sysselsättningsfonden. Det belopp som ska redovisas kan vid behov justeras under redovisningsåret på initiativ av Folkpensionsanstalten eller social- och hälsovårdsministeriet.

2 mom. har upphävts genom L 5.12.2024/751 , som trädde i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder: (5.12.2024/751)

Utöver det belopp som avses i 1 mom. redovisar Sysselsättningsfonden årligen 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. Om det sammanlagda redovisade beloppet enligt 1 mom. och detta moment är större än utgiften för grunddagpenningen minskad med finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning, uppgår det totala belopp som ska redovisas dock till högst utgiften för grunddagpenningen minskad med finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning.

Närmare bestämmelser om beräkningen och betalningen av det belopp som ska redovisas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Sysselsättningsfonden redovisar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna, dock så att det redovisade beloppet uppgår till högst utgiften för grunddagpenningen. Det belopp som årligen ska redovisas fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det begärt utlåtande av Sysselsättningsfonden. Det belopp som ska redovisas kan vid behov justeras under redovisningsåret på initiativ av Folkpensionsanstalten eller social- och hälsovårdsministeriet. (5.12.2018/1076)

Utöver det belopp som avses i 1 mom. redovisar Sysselsättningsfonden årligen 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. Om det sammanlagda redovisade beloppet enligt 1 mom. och detta moment är större än utgiften för grunddagpenningen, uppgår det sammanlagda belopp som ska redovisas dock till högst utgiften för grunddagpenningen. (27.11.2020/914)

Närmare bestämmelser om beräkningen och betalningen av det belopp som ska redovisas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Av influtna omställningsskyddspremier redovisar Sysselsättningsfonden till Folkpensionsanstalten ett belopp som motsvarar andelen omställningspenningar som Folkpensionsanstalten har betalat.

Det belopp som årligen ska redovisas fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det begärt utlåtande av Sysselsättningsfonden. Det belopp som ska redovisas kan justeras under redovisningsåret på initiativ av Folkpensionsanstalten eller social- och hälsovårdsministeriet. Efter att Folkpensionsanstaltens bokslut har fastställts ska överskottet av det belopp som årligen ska redovisas återbäras till social- och hälsovårdsministeriet, som ska redovisa beloppet till Sysselsättningsfonden.

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 455 000 euro är skyldiga att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa, om

(5.12.2024/751)

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 337 000 euro är skyldiga att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa, om

(15.12.2023/1127)

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 251 500 euro är skyldiga att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa, om

(11.11.2022/891)

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala självriskpremie, om

(8.7.2022/678)

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om anställningsförhållanden tillämpas också på tjänsteförhållanden.

Om den uppenbara avsikten med ett företagsarrangemang har varit att kringgå bestämmelserna om självriskpremie, kan Sysselsättningsfonden fastställa premien enligt det läge som gällde före ovannämnda arrangemang. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska uppvisa en utredning över att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från självriskpremien. Om en sådan utredning inte uppvisas, ska Sysselsättningsfonden fastställa en premie. När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs. (27.6.2018/522)

I de fall som avses i 24 § 1 mom. 1 punkten utgörs grunden för självriskpremien av det belopp motsvarande förmånsutgiften som skulle betalas till den uppsagda eller permitterade arbetstagaren till ett belopp motsvarande den inkomstrelaterade dagpenningen från det att hans eller hennes rätt till tilläggsdagar börjar tills han eller hon fyller 65 år, dock minst ett belopp som motsvarar förmånsutgiften för ett år. (8.7.2022/678)

I de fall som avses i 24 § 1 mom. 2 punkten utgörs grunden för självriskpremien av det belopp som motsvarar förmånsutgiften enligt den inkomstrelaterade dagpenningen för den tid arbetslöshetsförmån har betalts till den uppsagda arbetstagaren från anställningsförhållandets slut tills han eller hon fyller 65 år. (8.7.2022/678)

Full självriskpremie är 90 procent av den förmånsutgift som avses i 1 och 2 mom. Full självriskpremie tas ut om företagets lönesumma enligt 24 § 1 mom. är minst 39 288 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker självriskpremien lineärt så att ingen självriskpremie tas ut om lönesumman är högst 2 455 500 euro. (5.12.2024/751)

Full självriskpremie är 90 procent av den förmånsutgift som avses i 1 och 2 mom. Full självriskpremie tas ut om företagets lönesumma enligt 24 § 1 mom. är minst 37 392 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker självriskpremien lineärt så att ingen självriskpremie tas ut om lönesumman är högst 2 337 000 euro. (15.12.2023/1127)

Full självriskpremie är 90 procent av den förmånsutgift som avses i 1 och 2 mom. Full självriskpremie tas ut om företagets lönesumma enligt 24 § 1 mom. är minst 36 024 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker självriskpremien lineärt så att ingen självriskpremie tas ut om lönesumman är högst 2 251 500 euro. (11.11.2022/891)

Självriskpremie uppbärs enligt 24 § 1 mom. 1 punkten då rätten till tilläggsdagar börjar och enligt 24 § 1 mom. 2 punkten då den uppsagda arbetstagaren har fyllt 65 år. (8.7.2022/678)

Sysselsättningsfonden återbär till arbetsgivaren på ansökan den del av självriskpremierna för tilläggsdagarna som förblir outnyttjad, om

(27.6.2018/522)

Sysselsättningsfonden kan avstå från att uppbära självriskpremie, om dess belopp är ringa. Sysselsättningsfonden kan även avstå från att uppbära en del av självriskpremien, om arbetsgivarens ekonomiska situation efter den uppsägning som utgör grund för självriskpremien betydligt försämrats och om det att självriskpremierna tas ut till fullt belopp skulle äventyra arbetsgivarens fortsatta verksamhet. (27.6.2018/522)

Sysselsättningsfonden ska ge ett skriftligt beslut till arbetsgivaren om beloppet och återbäring av självriskpremien samt om avstående från att uppbära sådan premie. Innan beslutet ges ska Sysselsättningsfonden bereda arbetsgivaren tillfälle att framlägga en skriftlig anhållan om befrielse från självriskpremie och eventuell utredning i anslutning därtill. Utredning om anledningen till att anställningsförhållandet upphört kan begäras av arbetstagaren, om detta behövs för att avgöra ärendet. (27.6.2018/522)

Vid givande av beslut iakttas i tillämpliga delar lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) .

Självriskpremie enligt beslutet kan utsökas utan dom eller beslut så som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. Om premien inte betalas inom utsatt tid, skall årlig dröjsmålsränta betalas enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. räntelagen.

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden och en besvärsinstans enligt denna lag rätt att utan avgift för fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 24 § få nödvändiga uppgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren av

(27.6.2018/522)

Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna har sådan rätt som avses i 1 mom. att av arbetsgivaren få de uppgifter som är nödvändiga för att fullgöra den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 24 e §.

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande och utlämnande av uppgifter är arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten skyldiga att utan avgift till Sysselsättningsfonden lämna följande uppgifter om de personer som avses i 24 §:

(27.6.2018/522)

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som nämns i 1 mom. samt hur och när de ska överlämnas.

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter ska Finansinspektionen och Folkpensionsanstalten till Sysselsättningsfonden lämna följande uppgifter:

(27.6.2018/522)

För att fullgöra den uppgift som anges i 10 § 1 mom. 3 punkten har Sysselsättningsfonden rätt att sammanställa och använda de uppgifter som avses i denna paragraf. Den sammanställda informationen kan sparas tills ovannämnda uppgift har utförts. Sammanställd information får inte lämnas vidare. (27.6.2018/522)

I fråga om ett beslut som Sysselsättningsfonden fattat om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp får omprövning av beslutet begäras hos Sysselsättningsfonden på det sätt som anges i förvaltningslagen. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 49 c § i förvaltningslagen ska omprövning dock begäras inom fem år från ingången av kalenderåret efter det år då beslutet har fattats.

Den som är missnöjd med Sysselsättningsfondens beslut får söka ändring i det genom besvär hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut får söka ändring i det genom besvär hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Sysselsättningsfondens beslut ska iakttas även om det överklagas.

Ändring i ett beslut av Sysselsättningsfonden om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp får inte sökas genom besvär förrän omprövning av beslutet har begärts hos Sysselsättningsfonden enligt 24 f §. Beslut som Sysselsättningsfonden meddelat med stöd av 24 f § får överklagas på det sätt som föreskrivs i 1 mom.

När ändring söks i Sysselsättningsfondens beslut iakttas i tillämpliga delar 12 kap. 1 § 2 mom. samt 4 och 5–7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. När ändring söks i ett beslut som Sysselsättningsfonden meddelat med stöd av 14 f och 24 c § i denna lag iakttas dessutom 12 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (8.7.2022/678)

En löntagare får anföra grundbesvär över en debitering, om han eller hon anser att en innehållning av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetsgivaren verkställt med stöd av 20 § strider mot lag. Grundbesvär ska anföras skriftligen hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden inom två år från ingången av året efter det år under vilket innehållningen har verkställts.

Om det av arbetsgivaren har uppburits arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie eller återbetalningsränta med ett för högt belopp, kan Sysselsättningsfonden rätta arbetslöshetsförsäkringspremien till arbetsgivarens fördel. (27.6.2018/522)

Om arbetsgivaren har ändrat uppgifter som arbetsgivaren anmält till inkomstregistret eller korrigerat ett fel i dessa uppgifter eller ett fel som beror på Sysselsättningsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag, kan Sysselsättningsfonden rätta arbetslöshetsförsäkringspremier som fastställts med stöd av 21 eller 21 c §, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie och återbetalningsränta så att de motsvarar ändringen för samma eller ett annat försäkringsår. Sysselsättningsfonden kan efter att ha hört arbetsgivaren rätta arbetslöshetsförsäkringspremien även om arbetsgivaren inte har gjort en löneuppgiftsanmälan i inkomstregistret, löneuppgiftsanmälan eller någon annan information som arbetsgivaren lämnat är bristfällig eller oriktig eller om arbetsgivaren annars har försummat sin skyldighet att anmäla uppgifter till inkomstregistret. (5.12.2018/1072)

Rättelse enligt 1 och 2 mom. av arbetslöshetsförsäkringspremien kan göras inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång.

Arbetslöshetsförsäkringspremien kan inte rättas om ärendet har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär.

På framställning av Sysselsättningsfonden fastställer social- och hälsovårdsministeriet årligen den andel som ska betalas till staten och som motsvarar statens finansieringsandel av de belopp som betalats till Sysselsättningsfonden med stöd av 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.

Arbetsgivarens och löntagarens rätt till återbetalning av en arbetslöshetsförsäkringspremie som betalats utan grund preskriberas fem år efter den dag då premien betalades eller arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie innehölls, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Bestämmelser om avbrytande av preskription finns i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003) . Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa. (11.12.2020/998)

Beslut om självriskpremiens belopp kan inte meddelas efter det att fem år har förflutit från tidpunkten för uppbörden av självriskpremie enligt 24 b § 1 eller 2 mom. Beslut om beloppet av uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie får inte fattas efter det att fem år har förflutit från uppsägningen. (8.7.2022/678)

Återbäring av självriskpremien ska sökas inom fem år från det att ansökan tidigast kan göras enligt 24 b § 2 mom. När ansökan blir anhängig avbryts tidsfristen. En fordran som gäller återbäring av självriskpremie preskriberas fem år efter det att beslutet meddelades, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa.

Sysselsättningsfonden ska föra ett arbetslöshetsförsäkringsregister för skötseln av de ärenden fonden enligt denna lag ska sköta och som gäller arbetslöshetsförsäkringspremier.

Bestämmelser om straff för lagstridigt undandragande av arbetslöshetsförsäkringspremie och för försök därtill finns i 29 kap. 1–3 § i strafflagen (39/1889) .

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att avgiftsfritt av Folkpensionsanstalten få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen över redovisningen av finansieringsandelen för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning.

Folkpensionsanstalten ska årligen efter fastställt bokslut delge Sysselsättningsfonden och social- och hälsovårdsministeriet den faktiska finansieringsandel för inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning året innan som fakturerats av kommunerna.

26 c § har upphävts genom L 13.12.2013/970 .

Sysselsättningsfonden ska bevara handlingar som hänför sig till ordnandet av finansieringen av förmåner enligt denna lag, arbetslöshetsförsäkringspremierna, omställningsskyddspremierna och självriskpremierna på det sätt som bestäms i arkivlagen (831/1994) . Om arkivverket inte har bestämt att de ovannämnda handlingarna ska bevaras varaktigt, ska Sysselsättningsfonden bevara

(8.7.2022/678)

Sysselsättningsfonden ska utplåna handlingarna och de personuppgifter som är införda i arbetslöshetsförsäkringsregistret när den bevaringstid som föreskrivs i 1 mom. löpt ut.

Sysselsättningsfondens beslut ska delges den betalningsskyldige arbetsgivaren på det sätt som anges i 59 § i förvaltningslagen. Delgivning ska dock ske med arbetsgivarens lagliga företrädare eller befullmäktigade, om en företrädare eller befullmäktigad som sköter arbetslöshetsförsäkringspremieärenden på arbetsgivarens vägnar har anmälts som ombud till Sysselsättningsfondens kundregister.

En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att Sysselsättningsfonden begränsar behandlingen av personuppgifter när den sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1998. Den tillämpas från ingången av 1999 på finansieringen av arbetslöshetsförmånerna och arbetslöshetsförsäkringspremierna. Lagens 18 § 4 mom. tillämpas inte när arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2006 fastställs. (23.6.2005/460)

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Utan hinder av vad som bestäms i någon annan lag redovisas löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier för 1993–1998 till arbetslöshetsförsäkringsfonden. I fråga om användningen av intäkten av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, fördelningen av redovisningen och social- och hälsovårdsministeriets rätt att debitera arbetslöshetsförsäkringsfondens konto när ministeriet förmedlar löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier till arbetslöshetskassorna iakttas till utgången av 2002 det som bestäms i respektive lag om uppbörden av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för respektive år.