65/1994

Finska medborgare som i Finland bedriver heltidsstudier under minst två månader i en följd efter fullgörandet av den grundläggande utbildningen beviljas studiestöd enligt denna lag. (30.12.2020/1222)

Vad som i denna lag föreskrivs om finska medborgare tillämpas också på den

(17.12.2020/1045)

Studiestöd kan beviljas en i Finland stadigvarande bosatt utlänning som vistas i landet av någon annan orsak än studier, om han eller hon

(17.12.2020/1045)

Studiestöd för studier som bedrivs utomlands beviljas en finsk medborgare och en person som avses i 2 mom., om han eller hon

(4.12.2015/1402)

På de villkor som föreskrivs i denna lag beviljas studiestöd i form av

(7.5.2004/345)

Förfallna räntor på studielån enligt denna lag samt den upphävda lagen om studiestöd (28/1972) kan på de villkor som bestäms i denna lag betalas som ränteunderstöd av statens medel utan återbetalningsskyldighet. (21.12.2001/1427)

Den som har fått studielån enligt denna lag har under de förutsättningar som anges i denna lag rätt till studielånskompensation. (30.12.2013/1243)

I denna lag avses med

Studiestöd får beviljas för utbildning som står under offentlig tillsyn. En utbildning eller en läroanstalt anses stå under offentlig tillsyn, om den övervakas eller finansieras av undervisningsmyndigheterna eller myndigheter inom den egna branschen.

Studiestöd för högskolestudier beviljas studerande som

Studiestöd för studier i andra läroanstalter än de som avses i 2 mom. beviljas studerande som genomför

(30.12.2020/1222)

Studiestöd beviljas för studier utomlands, om studierna motsvarar i 1–3 mom. avsedda studier i Finland eller ingår i sådana studier i Finland som berättigar till studiestöd. Studiestöd beviljas också för studier som ordnas enligt Ålands landskapslagstiftning i landskapet Åland, om studierna motsvarar i 1–3 mom. avsedda studier eller ingår i sådana studier i riket som berättigar till studiestöd. (5.7.2019/861)

Studiestöd beviljas för annan utbildning som ordnas i Finland än sådan som står under offentlig tillsyn, om Folkpensionsanstalten på ansökan av utbildningsanordnaren har beviljat rätt till studiestöd för utbildningen. Förutsättningar för beviljande av rätt till studiestöd är att

(5.7.2019/861)

Utbildningsstyrelsen ger på begäran av Folkpensionsanstalten ett utlåtande om huruvida utbildningen enligt 1 mom. till sitt innehåll motsvarar utbildningen enligt lagen om yrkesutbildning.

Rätt till studiestöd kan beviljas också för annan än i 1 mom. avsedd utbildning som det föreskrivs särskilt om genom förordning av statsrådet, om utbildningen ger allmänt erkända yrkeskvalifikationer och de övriga förutsättningarna för beviljande av rätt till studiestöd uppfylls.

Folkpensionsanstalten kan återkalla rätt till studiestöd som beviljats för en utbildning, om förutsättningarna för beviljande av rätt till studiestöd inte längre uppfylls. Om rätten till studiestöd för utbildning återkallas, är de studerande som inlett sina studier i utbildningen innan rätten till stöd återkallades berättigade till studiestöd tills utbildningen avslutas.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av rätt till studiestöd, om ansökan, beviljande och återkallande av rätt till studiestöd samt om utbildningsanordnarens utrednings- och anmälningsskyldighet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

De allmänna villkoren för att studiestöd skall beviljas är att den studerande har antagits till en läroanstalt, att han eller hon bedriver studierna på heltid, har framgång i studierna samt är i behov av ekonomiskt stöd. (7.5.2004/345)

När behovet av ekonomiskt stöd prövas beaktas den sökandes egna och föräldrarnas inkomster så som bestäms i denna lag. (14.11.2008/706)

Studier där målsättningen är att avlägga en högskoleexamen är heltidsstudier. Andra högskolestudier är heltidsstudier när deras omfattning i genomsnitt är minst fem studiepoäng per studiemånad.

Gymnasiestudierna är heltidsstudier, om deras omfattning enligt lärokursen är sammanlagt minst 150 studiepoäng eller om de genomförs i samband med en yrkesinriktad grundexamen enligt lärokursen för gymnasieutbildningen för vuxna. Som heltidsstudier betraktas också en studiehelhet som förbereder för gymnasieutbildning som omfattar ett läsår och minst 50 studiepoäng. I gymnasiestudierna förutsätts dessutom att den studerande under terminen deltar i studier som omfattar minst 20 studiepoäng eller i studier av motsvarande omfattning eller i två prov som ingår i studentexamen. Gymnasiestudier som ordnas i ett internat betraktas dock alltid som heltidsstudier. Som heltidsstudier betraktas också gymnasiestudier enligt lärokursen för vuxna som genomförs av en studerande med rätt till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen (1214/2020) .

Sådan utbildning enligt lagen om yrkesutbildning vars syfte är genomförande av yrkesinriktad grundexamen eller del av examen eller genomförande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, är heltidsstudier. Avläggandet av en yrkesexamen eller specialyrkesexamen eller delar av nämnda examina är studier på heltid, om den omfattning av studierna som man kommit överens om i den studerandes personliga kompetensutvecklingsplan är minst 4,5 kompetenspoäng per studiemånad.

Studier vars mål är genomförande av utbildning enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning är heltidsstudier.

Andra studier än de som avses i 1–4 mom. är heltidsstudier, om omfattningen enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt minst 25 veckotimmar, eller 4,5 kompetenspoäng eller tre studieveckor per studiemånad.

Studier enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas för vuxna är heltidsstudier, om studiernas omfattning är minst 22 kurser per läsår.

Studier vid en utländsk läroanstalt är heltidsstudier, om läroanstalten har definierat dem som heltidsstudier. Högskolestudier kan betraktas som heltidsstudier också om studiernas omfattning motsvarar i genomsnitt minst fem studiepoäng per studiemånad. Andra studier kan betraktas som heltidsstudier, om studiernas omfattning enligt läroplanen är i genomsnitt minst 25 veckotimmar. Studiestöd beviljas dock inte för studier som helt och hållet ordnas som distansstudier.

Framgången i studierna anses tillräcklig om den tid under vilken den studerande bedriver studier på heltid inte väsentligt kommer att överskrida den stödtid som fastställts för studierna i fråga. Framgången i studierna följs upp.

Studiestödet dras in eller ansökan om studiestöd avslås, om den studerandes studier inte har framskridit tillräckligt. I högskolestudier dras studiestödet in vid utgången av den termin under vilken uppföljningen av studieframgången görs. Studiestödet kan dras in retroaktivt, om antalet studieprestationer varit synnerligen litet och det av omständigheterna framgår att den studerande inte ens haft för avsikt att studera på heltid.

Den studerande har rätt till studiestöd även om hans eller hennes studier inte har framskridit tillräckligt, om han eller hon anger ett godtagbart skäl till att studierna fördröjts. Ett godtagbart skäl kan vara att den studerande drabbats av sjukdom eller någon annan jämförbar omständighet som försvagar studieförmågan, att en nära anhörig drabbats av sjukdom eller att den studerande befinner sig i en svår livssituation eller något annat särskilt skäl som tillfälligt fördröjt hans eller hennes studier. (5.7.2019/861)

Om framgången i studierna anses kräva särskild uppföljning, beviljas studiestödet eller fortsätter utbetalningen av stödet för en viss tid, i högskolestudier högst till utgången av läsåret.

Närmare bestämmelser om bedömningen av tillräcklig framgång i studierna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studiestöd beviljas inte den som

(17.8.2007/792)

2 mom. har upphävts genom L 30.5.2024/282 . (30.5.2024/282)

I fråga om andra studier än studier som leder till högskoleexamen beviljas studiestöd för den tid då den studerande bedriver heltidsstudier. (28.12.2012/1078)

Studiestöd för högskolestudier kan fås för högst 54 stödmånader. Den tid som berättigar till stöd är dock 57 månader när den sammanlagda omfattningen av en lägre och högre högskoleexamen är 360 studiepoäng. (13.1.2017/4)

Den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen bestäms enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per läsår som ingår i examens omfattning, förlängd med tre stödmånader. Den tid som berättigar till stöd för ett halvt läsår som överskrider de fulla läsåren är dock fem stödmånader. (13.1.2017/4)

Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, beviljas studiestödet separat för avläggandet av den lägre och den högre högskoleexamen. Den tid som berättigar till stöd uppgår dock sammanlagt till högst den stödtid som bestäms i enlighet med 3 mom. utifrån dessa examinas sammanlagda omfattning. (13.1.2017/4)

För avläggande av vetenskapliga, konstnärliga eller yrkesinriktade påbyggnadsexamina vid en högskola kan studiestöd fås för sammanlagt högst nio stödmånader.

I fråga om en examen som avläggs vid en utländsk högskola bestäms den tid som berättigar till studiestöd på de grunder som anges i denna paragraf och på basis av examens omfattning. (28.12.2012/1078)

Om en studerande som har beviljats studiestöd för högskolestudier men som inte har avlagt högskoleexamen inleder studier för en andra högskoleexamen, beaktas de stödmånader som använts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av den tid som berättigar till stöd. Om den studerande har antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen beaktas de stödmånader som använts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av examinas sammanlagda stödtid.

Närmare bestämmelser om maximitiden för studiestöd för högskoleexamina av olika omfattning utfärdas genom förordning av statsrådet.

I en annan läroanstalt än en högskola har den studerande rätt till studiestöd för den regelrätta studietiden. Studiestöd kan beviljas för högst 12 månader efter den regelrätta studietiden. Med den regelrätta studietiden avses inom utbildning för yrkesinriktad grundexamen högst fyra år och i andra studier den föreskrivna studietiden eller tiden för genomförande av studierna utan förlängning eller tiden för genomförande av studierna enligt läroplanen eller undervisningsprogrammet, om tiden inte är angiven i lagstiftningen. (19.12.2018/1169)

Den studerande kan för avläggande av en högskoleexamen få studiestöd för en längre tid än den maximitid för studiestöd som avses i 7 § 3 mom. Förutsättningen för en förlängning av maximitiden är att den studerande visar att studierna fördröjts på grund av sjukdom som avsevärt inverkat på framgången i studierna eller av något annat synnerligen vägande skäl. Den studerande ska till ansökan om förlängning av maximitiden foga ett läkarintyg eller annan tillräcklig utredning.

Studiestöd enligt denna paragraf kan fås för sammanlagt högst nio stödmånader, så att antalet stödmånader enligt 7 § 2 mom. inte överskrids.

En stödmånad anses förbrukad när studiepenningen eller bostadstillägget för stödmånaden har betalats ut.

Stödmånaden återinförs, om stödtagaren frivilligt under kalenderåret efter stödåret, inom en tidsfrist som anges genom förordning av statsrådet, betalar tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för en stödmånad. Studiepenning och bostadstillägg som betalats tillbaka frivilligt beviljas på nytt med beaktande av den ansökningstid som avses i 23 §. (4.12.2019/1213)

Återkrav medför inte att en stödmånad återinförs, om inte återkravet föranleds av felaktig utbetalning eller av retroaktiv betalning av en sådan förmån som avses i 6 §.

Studiestöd beviljas i Finland

(19.12.2018/1169)

Studiestöd kan på ansökan beviljas för en kortare tid än vad som föreskrivs i 1 mom. Studiestöd kan på ansökan beviljas även för en längre tid än vad som föreskrivs i 1 mom., om den studerande visar att han eller hon bedriver studier under läsåret en längre tid än det. Inom gymnasieutbildningen kan studiestöd beviljas för juni och juli endast om den studerande vid läroanstalten avlägger sådana studier som ingår i gymnasiets lärokurs. (19.12.2018/1169)

En kalendermånad berättigar till studiestöd i Finland, om den omfattar minst 18 dagar som ingår i den tid som berättigar till studiestöd.

För studier utomlands beviljas studiestöd för hela studiemånader från och med den dag då studierna inleddes så att en studiemånad berättigar till studiestöd om den omfattar minst 18 dagar som ingår i den tid som berättigar till studiestöd.

Den allmänna ledningen, styrningen och utvecklingen av studiestödsverksamheten ankommer på undervisnings- och kulturministeriet.

Verkställighetsuppgifterna enligt denna lag sköts av Folkpensionsanstalten i samarbete med läroanstalterna. Folkpensionsanstalten avgör ärenden som gäller studiestöd och meddelar beslut om studiestöd.

Läroanstalterna har till uppgift att

9 § har upphävts genom L 11.8.2017/559 .

9 a § har upphävts genom L 11.8.2017/559 .

Studiepenning beviljas en studerande som enligt 1 kap. kan beviljas studiestöd enligt denna lag.

Studiepenning beviljas dock inte, med undantag för läromaterialstillägg, en studerande för vars underhåll betalas barnbidrag enligt barnbidragslagen (796/1992) eller motsvarande förmån från utlandet.

Studiepenningen per månad är

Om föräldrarnas sammanlagda skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster är högst 21 800 euro per år, höjs den i 1 mom. föreskrivna studiepenningen enligt följande:

Höjningen enligt 2 mom. minskas med 10 procentenheter för varje helt belopp av 2 180 euro som överskrider inkomstgränsen. Ingen höjning betalas om det sammanlagda beloppet av de inkomster som avses i 2 mom. överstiger 41 100 euro.

Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som ägs av föräldern och den finns i samma fastighet som förälderns stadigvarande bostad, är den studerande berättigad till studiepenning till samma belopp som en studerande som bor hos sin förälder.

Rätten till åldersrelaterad högre studiepenning uppkommer vid ingången av den månad då stödtagaren uppnår den föreskrivna åldern.

Försörjarförhöjningen till studiepenningen är 141,63 euro per månad. (21.12.2023/1201)

Den förhöjda studiepenningen enligt 2 mom. 1 och 3 punkten kan höjas med ett läromaterialstillägg, vars belopp är 46,80 euro per månad.

Studiepenningens belopp enligt 1 och 2 mom., beloppet av försörjarförhöjningen till studiepenningen enligt 6 mom. och beloppet av läromaterialstillägget enligt 7 mom. justeras vid ingången av varje läsår med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001) . Eurobeloppen avrundas till närmaste cent.

En studerande har rätt till läromaterialstillägg när

11 b § gällde temporärt 1.1.2023–31.12.2023 genom L 1229/2022.

Den som är vårdnadshavare för ett barn under 18 år och får studiepenning har rätt till försörjarförhöjning enligt 11 § 6 mom. Med vårdnadshavare för barn avses vårdnadshavare enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) .

Rätten till studiepenningens försörjarförhöjning börjar vid ingången av månaden efter den under vilken den studerande blivit vårdnadshavare för ett minderårigt barn. Rätten till studiepenningens försörjarförhöjning upphör vid ingången av månaden efter den under vilken det yngsta barn som den studerande försörjer fyller 18 år eller det i förhållandena sker en sådan förändring till följd av vilken den studerande inte längre är vårdnadshavare för ett minderårigt barn.

Studiepenningens försörjarförhöjning betalas till Folkpensionsanstalten på dess begäran som ersättning för underhållsstödet för den tid då underhållsstöd enligt lagen om underhållsstöd (580/2008) betalas till barnet på grund av att den som får studiepenning har försummat sin underhållsskyldighet gentemot barnet.

Rätt till bostadstillägg har studerande som bor på hyra eller i en bostadsrättsbostad.

Rätt till bostadstillägg har dock inte en studerande som

Trots bestämmelserna i 2 mom. 2 och 5 punkten kan en studerande dock beviljas bostadstillägg för boendekostnaderna för en sådan bostad som hyrts på grund av studier och som är belägen på annan ort än familjens stadigvarande bostad.

Den som studerar utomlands beviljas bostadstillägg på samma villkor som den som studerar i Finland. Den som studerar och bor utomlands har dock, trots vad som föreskrivs i 2 mom. 2 punkten, rätt till bostadstillägg.

Rätt till bostadstillägg har studerande som bor på hyra och studerar i landskapet Åland eller utomlands och har boendeutgifter. Beloppet på bostadstillägget är 210 euro per månad.

Rätt till bostadstillägg har dock inte en studerande som

En studerande som studerar i Finland på en avgiftsbelagd linje vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter eller vid Sameområdets utbildningscentral och bor i läroanstaltens elevhem har rätt till bostadstillägg på 88,87 euro i månaden.

Bostadstillägget är högst 80 procent av månadshyran, bruksvederlaget eller med dessa jämförbara månatliga boendeutgifter till ett fast belopp enligt hyresavtalet eller bostadsrättsavtalet.

När bostadstillägg beviljas beaktas inte boendekostnader till den del de överstiger

Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som ägs av föräldern, är bostadstilläggets belopp högst 83 euro i månaden.

En studerande som studerar i Finland på en avgiftsbelagd linje vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter eller vid Sameområdets utbildningscentral och bor i läroanstaltens elevhem har rätt till bostadstillägg på 88,87 euro i månaden.

För studerande som bor på hyra och studerar utomlands är bostadstillägget 210 euro i månaden.

En studerandes andel av boendeutgifterna fås genom att boendeutgifterna för hela bostaden divideras med antalet boende, om inte någon annan fördelningsgrund godkänns av särskilda skäl.

14 a § har upphävts genom L 13.1.2017/4 .

Statsborgen för studielån beviljas studerande som får studiepenning enligt denna lag. (30.5.2024/282)

Statsborgen beviljas även studerande

(19.12.2018/1169)

Högskolestuderande som får studiepenning beviljas statsborgen för studielån utan särskild ansökan. (11.6.2020/451)

Statsborgen beviljas inte studerande som bor hos sin förälder och för vars underhåll betalas barnbidrag. Statsborgen beviljas inte heller studerande

(19.12.2018/1169)

Statsborgen för studielån beviljas för högst ett läsår i sänder. Beslutet om beviljande av statsborgen kan dock omfatta statsborgen för juni och juli före läsåret. Om studierna varar högst 12 månader kan statsborgen för studielån beviljas genom ett enda beslut för hela studietiden.

Studielån ges mot skuldebrev som Folkpensionsanstalten har fastställt formuläret för. För studier kan beviljas ett studielån, vars belopp ökas med en beviljad ny lånerat.

Studielån skall lyftas under det läsår för vilket statsborgen har beviljats. Studielån får dock inte lyftas efter att studierna har slutförts eller avbrutits, om inte något annat följer av 4 mom.

Studielån lyfts enligt följande:

(21.12.2023/1201)

När beslutet om statsborgen för studielån omfattar statsborgen för juni eller juli före läsåret, får den första raten av lånet lyftas redan under dessa månader. Om statsborgen har beviljats genom ett enda beslut för studier som omfattar högst 12 månader, kan lånet lyftas under dessa månader. Om tiden mellan det beslutet gavs och studierna eller läsåret avslutas är kortare än två månader eller beslutet om borgen ges efter det läsåret eller studierna har avslutats, skall studielånet lyftas senast två månader efter det att beslutet om borgen gavs.

Innan en studerande lyfter en ny rat av studielånet skall kreditinstitutet hos Folkpensionsanstalten kontrollera att statsborgen är giltig.

Ett studielån som beviljats med stöd av denna lag och som en studielåntagare som avlagt högskoleexamen inom utsatt tid har i ett penninginstitut amorteras med studielånskompensation som betalas av statens medel under de förutsättningar som anges i denna lag.

Studielånskompensation beviljas under de förutsättningar som anges i denna lag studielåntagare som har avlagt lägre högskoleexamen, både lägre och högre högskoleexamen, högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen i Finland eller motsvarande examen utomlands.

En studielåntagare kan beviljas studielånskompensation endast med anledning av den första högskoleexamen han eller hon avlagt. Om studielåntagaren har avlagt både lägre och högre högskoleexamen, betraktas den högre högskoleexamen som den först avlagda högskoleexamen, om inte studielånskompensation har beviljats på ansökan av studielåntagaren redan med anledning av den lägre högskoleexamen.

En studielåntagare har rätt till studielånskompensation förutsatt att

Det som i 1 mom. föreskrivs om den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation gäller även examen som avlagts vid en utländsk högskola.

Den tid som använts för att avlägga examen räknas från början av den termin då studeranden första gången tagit emot en studieplats vid en högskola i Finland eller vid en utländsk högskola, till utgången av den termin då han eller hon har avlagt en i 15 b § avsedd examen. (17.12.2020/1045)

Den tid som använts för att avlägga examen räknas dock från början av den termin då studeranden

(29.6.2021/681)

En studielåntagare har rätt till studielånskompensation även om den tid som använts för att avlägga examen är längre än vad som föreskrivs i 15 c §, om låntagaren under den tid som avses i 1 mom. i den paragrafen

(25.11.2022/941)

Den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation förlängs med högst två läsår vid omständigheter som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten. Den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation förlängs med ett läsår vid omständigheter som avses i 1 mom. 4 punkten. (25.11.2022/941)

Om en omständighet som avses i 1 mom. 1–3 punkten varat minst 30 dagar utan avbrott, förlängs den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation med en termin. Under en termin kan endast en period som berättigar till förlängning beaktas. (25.11.2022/941)

En studielåntagare har rätt till studielånskompensation även om den tid som använts för att avlägga examen är en termin längre än vad som föreskrivs i 15 c §, om låntagaren

En studielåntagare har rätt till studielånskompensation även om den tid som använts för att avlägga examen är ett läsår längre än vad som föreskrivs i 15 c §, om låntagaren

Om en studielåntagare under en termin har haft flera grunder för förlängning av den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation, kan dock endast en sådan grund för förlängning beaktas för terminen i fråga.

En studielåntagare som avlagt högskoleexamen utomlands är berättigad till studielånskompensation även om tiden för avläggande av examen är högst tre månader längre än vad som föreskrivs i 15 c §, om tiden för avläggande av examen har förlängts på grund av att den utländska högskolans definition av termin avviker från 3 § och på grund av dess praxis för beviljande av examensbetyg.

Närmare bestämmelser om hur de omständigheter som förlänger den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation ska beaktas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten prövar utan ansökan på basis av högskolans uppgifter om den dag då studierna inletts och den dag då examen avlagts huruvida en studielåntagare som avlagt högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen är berättigad till studielånskompensation på grund av tiden för avläggande av examen.

När en studielåntagare har avlagt lägre högskoleexamen eller examen i en utländsk högskola prövar Folkpensionsanstalten rätten till studielånskompensation på studielåntagarens ansökan. Ansökan ska inlämnas till Folkpensionsanstalten inom två år från det att examen avlagts. Den som avlagt examen i en utländsk högskola ska lämna in utredning om när studierna inletts och examen avlagts.

Om en studielånlåntagare har rätt till studielånskompensation på grund av avlagd examen, räknar Folkpensionsanstalten, på basis av de uppgifter som penninginstituten lämnat, ut beloppet av studielånskompensationen enligt 15 f § och meddelar ett beslut i saken. Beslutet kan meddelas utan att studielåntagaren i fråga hörs.

Om en studielåntagare på basis av uppgifterna om avläggande av examen eller de uppgifter som penninginstituten har meddelat inte är berättigad till studielånskompensation, lämnar Folkpensionsanstalten ett förslag till beslut i ärendet. Beslutet enligt förslaget träder i kraft, om inte studielåntagaren inom den tid som satts ut för anförande av besvär skriftligen begär att ärendet ska behandlas på nytt.

Närmare bestämmelser om ansöknings- och beslutsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studielånskompensationens belopp är 40 procent av den del som överstiger 2 500 euro av ett studielån som berättigar till kompensation. Med studielån som berättigar till studielånskompensation avses ett studielån enligt denna lag som löpt från utgången av den termin som föregick den första dagen av högskolestudier enligt 15 b § till ingången av den termin som börjat efter dagen för avläggande av examen som berättigar till kompensation, dock inte de kapitaliserade räntorna på lånet.

Studielånskompensationens belopp beräknas på högst det lånebelopp som motsvarar studielånebeloppet enligt den tid som motsvarar den målsatta tiden för avläggande av examen eller examens omfattning. När studielånskompensationens belopp beräknas, beaktas studielån på högst 400 euro per stödmånad om examen har avlagts vid en högskola i Finland, eller studielån på högst 700 euro per stödmånad om examen har avlagts vid en högskola utomlands. Studielån beaktas för nio månader per läsår. Till den del som den målsatta tiden för avläggande av examen eller examens omfattning inte är hela år, beaktas studielånet för fem månader per halvt läsår när kompensationens maximibelopp beräknas. (13.1.2017/4)

När beslutet om rätt till studielånskompensation och dess belopp har meddelats studielåntagaren, betalar Folkpensionsanstalten kompensationen till penninginstitutet.

Studielånskompensationen används för att amortera studielån med statsborgen enligt lånens storleksordning från det största till det minsta.

Om Folkpensionsanstalten emellertid i egenskap av borgensman har betalat studielånet till penninginstitutet och Folkpensionsanstalten driver in studielånet, avdras studielånskompensationens belopp i första hand från den borgensfordran som Folkpensionsanstalten driver in.

Om studielånet vid tidpunkten för betalning av studielånskompensation är mindre än den kompensation som ska betalas, betalas den överskjutande delen till studielåntagaren.

Närmare bestämmelser om betalning av studielånskompensation får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En studielåntagare som omfattas av bestämmelserna om studielånsavdrag är berättigad till studielånsavdrag även om den tid som använts för att avlägga examen är en termin längre än den tid som avses i 16 d § i lagen om studiestöd, sådan paragrafen lydde vid ikraftträdandet av lagen om ändring av lagen om studiestöd (1243/2013) , om låntagaren

En studielåntagare som omfattas av bestämmelserna om studielånsavdrag är berättigad till studielånsavdrag även om den tid som använts för att avlägga examen är ett läsår längre än den tid som anges i den i 1 mom. avsedda upphävda 16 d §, om låntagaren

(29.6.2021/681)

Om en studielåntagare under en termin har haft flera grunder för förlängning av den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånsavdrag, kan dock endast en sådan grund för förlängning beaktas för terminen i fråga. (29.6.2021/681)

Beloppet av statsborgen för studielån per stödmånad är

(21.12.2023/1201)

Under de terminer då den studerande får studiestöd höjs beloppet av statsborgen med det tillägg på studielånet som kreditinstitutet beviljar den studerande för betalning av den ränta på studielånet som förfaller till betalning under studieåret.

De förfallna räntorna på studielån som beviljats med stöd av denna lag och den upphävda lagen om studiestöd kan betalas som ränteunderstöd av statens medel, om räntorna på ett studielån enligt denna lag inte läggs till lånekapitalet med stöd av 34 § eller till en låntagare med lån enligt den upphävda lagen om studiestöd inte har betalts studiestöd under de närmaste fem månaderna före den månad då räntan normalt förfaller till betalning.

Ett villkor för att ränteunderstöd ska beviljas är att låntagaren har haft skattepliktig inkomst till ett belopp av i genomsnitt högst 1 195 euro per månad under fyra månader närmast före den månad då räntan normalt förfaller till betalning. En värnpliktigs räntor på studielån som förfaller till betalning under tjänstgöringstiden betalas dock inte som ränteunderstöd utan som militärunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993) . (21.1.2011/52)

Om låntagaren försörjer egna minderåriga barn eller makens minderåriga barn som bor hos låntagaren, är den övre inkomstgränsen för ränteunderstöd dock

(21.1.2011/52)

Med den månad då räntan på ett studielån som avses i denna lag normalt förfaller till betalning avses juni och december. Med den månad räntan på ett studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd normalt förfaller till betalning avses mars och september.

De inkomstgränser som föreskrivs i 2 och 3 mom. justeras den 1 mars vartannat år i överensstämmelse med förändringen i lönekoefficienten enligt 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Eurobeloppet enligt lönekoefficienten avrundas till närmaste euro. De justerade inkomstgränserna tillämpas på ränteunderstöd som beviljas för räntor som förfaller till betalning efter justeringen. Justeringarna av inkomstgränserna motsvarar den förändring som inträffat under den gångna tvåårsperioden. (30.12.2013/1243)

Ansökningar om ränteunderstöd skall sändas till Folkpensionsanstalten senast under de två närmaste kalendermånaderna efter den månad då räntan normalt förfaller till betalning. Folkpensionsanstalten kan meddela närmare anvisningar om ansökningsförfarandet.

Till ansökan skall fogas en utredning över den ränta som banken kräver eller ett verifikat i original över den ränta som redan har betalts samt andra eventuella utredningar som Folkpensionsanstalten fordrar.

I ränteunderstöd betalas den ränta på studiestöd som förfallit till betalning och aviseringskostnaderna. I ränteunderstöd betalas inte dröjsmålsränta till följd av en försenad räntebetalning. Till samma sökande betalas ränteunderstöd för högst de ränteposter som förfallit till betalning under fem halvår.

16 c § har upphävts genom L 30.12.2013/1243 .

16 d § har upphävts genom L 30.12.2013/1243 .

16 e § har upphävts genom L 30.12.2013/1243 .

16 f § har upphävts genom L 30.12.2013/1243 .

En studerande kan under ett kalenderår utöver studiepenning ha andra skattepliktiga inkomster till ett belopp som kallas fribelopp . Fribeloppet räknas så att den studerande kan ha

(25.11.2022/941)

Inkomster som har erhållits samma år som studierna inleds men före den månad då studierna inleds eller som har erhållits samma år som studierna avslutas men efter den månad då examen avläggs eller efter att de studier som berättigar till studiestöd har slutförts beaktas inte till den del fribeloppet skulle överskridas på grund av dem. Studier som berättigar till studiestöd anses avslutade när en högskolestuderande har fått studiestöd för den maximala tid som anges i 7 eller 7 a § och som beviljas för studierna i fråga eller när någon annan än en högskolestuderande har avlagt en så stor del av sin examen att de återstående studierna inte längre berättigar till studiestöd. Den studerande ska lägga fram en utredning om när inkomsterna har erhållits.

Om den studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, avses med den i 2 mom. nämnda månaden då examen avläggs den månad då den högre högskoleexamen avläggs och med att den i det momentet avsedda maximitid som berättigar till studiestöd upphör att den sammanlagda maximitiden som berättigar till studiestöd för lägre och högre högskoleexamen upphör. Den månad då den lägre högskoleexamen avläggs kan dock anses vara den i 2 mom. avsedda månaden då examen avläggs, om den studerande bevisligen avslutat sina studier vid avläggandet av den lägre examen. (15.6.2012/297)

Den studerande ska se till att årsinkomsten inte överstiger fribeloppet. Den studerande kan reglera fribeloppet genom att söka studiestöd för bara en del av studiemånaderna, genom att för önskade månader säga upp ett studiestöd som redan beviljats eller genom att betala tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för stödmånader som redan förbrukats. Studiepenningen och bostadstillägget ska betalas tillbaka under det kalenderår som följer på stödåret för att fribeloppet ska höjas. Bestämmelser om tidsfristen för återbetalning utfärdas genom förordning av statsrådet. (4.12.2019/1213)

De inkomstgränser som föreskrivs i 17 § och de belopp som föreskrivs i 27 § 4 mom. justeras vartannat år den 1 januari i överensstämmelse med förändringen i det allmänna inkomstnivåindexet, men endast om inkomstgränserna höjs till följd av förändringen i indexet. Justeringarna av inkomstgränserna motsvarar den förändring som inträffat före utgången av det tredje kvartalet under den gångna tvåårsperioden. Beloppet enligt det allmänna inkomstnivåindexet avrundas till närmaste hela euro.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. justeras inkomstgränserna enligt 17 § samt de belopp som anges i 27 § 4 mom. inte i överensstämmelse med förändringen i det allmänna inkomstnivåindexet år 2023, utan den i 1 mom. avsedda justering utifrån inkomstnivåindexet motsvarade den förändring som före utgången av det tredje kvartalet 2024 inträffat under den gångna tvåårsperioden görs först från och med den 1 januari 2025. (25.11.2022/941)

Med avvikelse från vad som i 17 § 1 mom. föreskrivs om beräkning av fribeloppet, räknas fribeloppet för en studerande för 2022 så att den studerande kan ha

Föräldrarnas inkomster då det gäller andra studerande än högskolestuderande beaktas när studiepenning beviljas, om den studerande är yngre än 20 år och bor hos sin förälder. Inkomsterna beaktas till utgången av den kalendermånad som föregår den månad under vilken åldersgränsen uppnås. Föräldrarnas inkomster beaktas dock inte, om den studerande är gift eller får försörjarförhöjning till studiepenningen. Om föräldrarna är frånskilda eller varaktigt bor åtskilda till följd av söndring, beaktas bara inkomsterna för den förälder som den studerande bor eller senast har bott hos. Om den studerande är yngre än 18 år och försörjs av sin förälder och förälderns nya äkta make i deras gemensamma hem, beaktas även den nya äkta makens inkomster.

En studerande har rätt till studiepenning enligt 11 § 1 mom. 1 punkten, om föräldrarnas sammanlagda skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster är högst 43 000 euro per år. Studiepenningen minskas med fem procentenheter för varje helt belopp av 1 070 euro som överskrider inkomstgränsen.

19 a § har upphävts genom L 14.11.2008/706 .

Studiepenning beviljas inte en studerande som får dagpenning för studietiden eller motsvarande förmån från sin läroanstalt som till sitt månatliga belopp i genomsnitt överskrider den högsta studiepenning som beviljas för utbildningen i fråga.

Studiepenning och bostadstillägg beviljas inte, om det sammanlagda beloppet av en månadspost understiger 8,40 euro.

Med en studerandes skattepliktiga inkomst avses när denna lag tillämpas det som i inkomstskattelagen (1535/1992) förskrivs om skattepliktig kapitalinkomst och skattepliktig förvärvsinkomst. Sådana inkomster som en studerande haft utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses i inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig.

Med föräldrarnas skattepliktiga inkomst avses när denna lag tillämpas det som i inkomstskattelagen förskrivs om skattepliktig kapitalinkomst och skattepliktig förvärvsinkomst. Föräldrarnas inkomster beaktas på basis av uppgifterna i den senast verkställda statsbeskattningen från ingången av året närmast efter det år då beskattningen slutfördes. Sådana inkomster som föräldrarna haft utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig. Den sökande ska lämna en utredning över de inkomster föräldrarna har fått utomlands för det år i fråga om vilket inkomsterna utifrån beskattningsuppgifterna i övrigt beaktas vid beviljande eller justering av studiestöd. Om föräldrarnas ekonomiska situation väsentligt har förändrats efter skatteåret, kan förändringarna beaktas enligt 25 b § när stöd beviljas.

Studiestöd söks hos Folkpensionsanstalten. Ansökan kan lämnas till Folkpensionsanstaltens byrå eller till läroanstalten för vidarebefordran till Folkpensionsanstalten. Den som studerar utomlands ska dock sända ansökan till Folkpensionsanstalten. Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet. (11.8.2017/559)

Studiestöd beviljas tidigast från ingången av den månad då ansökan har inlämnats.

3 mom. har upphävts genom L 30.5.2024/282 . (30.5.2024/282)

En ansökan om studiestöd kan avslås, om den tidpunkt då stödet enligt ansökan är avsett att börja löpa eller då villkoren för beviljande av stöd uppfylls infaller senare än sex månader efter det att ansökan har lämnats in.

Om en studerandes ansökan om en i 6 § avsedd hindrande förmån har avslagits, kan studiestöd beviljas från ingången av den månad då ansökan om den hindrande förmånen har lämnats in. Ansökan om studiestöd ska göras inom sex månader från utgången av den månad då beslutet om avslag på ansökan om den hindrande förmånen har vunnit laga kraft. (4.12.2015/1402)

Om en studerandes ansökan om bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) eller den studerandes eller makens ansökan om bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare har avslagits, kan studiestödets bostadstillägg beviljas från ingången av den månad då ansökan om bostadsbidrag har lämnats in. (4.12.2015/1402)

Studiepenning och bostadstillägg betalas månatligen in på ett sådant konto inom Europeiska unionen som angetts av den som ansökt om studiestöd. Bestämmelser om betalningsdag utfärdas genom förordning av statsrådet. En enskild stödpost kan dock betalas även på något annat sätt, om inbetalning på konto inte är möjlig eller om den sökande eller stödtagaren anför särskilda skäl som Folkpensionsanstalten godtar.

Studiestödet justeras eller indras om det i den studerandes förhållanden skett en sådan förändring som inverkar på rätten att få studiestöd eller på stödbeloppet. (7.5.2004/345)

Om det finns grundad anledning att anta att studiestödet borde dras in eller beloppet minskas, kan utbetalningen av studiestödet avbrytas interimistiskt eller beloppet minskas tills ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. Om stödtagaren inte lämnar den begärda utredningen, kan ärendet avgöras genom ett slutligt beslut som baserar sig på de utredningar som Folkpensionsanstalten har till sitt förfogande. I ett interimistiskt beslut får ändring inte sökas särskilt. (15.12.2000/1099)

Utbetalningen av studiestödet kan avbrytas också på den studerandes begäran. (15.12.2000/1099)

Om en studerande utexamineras eller avbryter sina studier före den 18 dagen i månaden, indras studiestödet från början av den månad då den studerande utexaminerats eller avbrutit studierna. I andra fall indras studiestödet från början av den månad som följer efter den månad då den studerande utexaminerats eller avbrutit studierna. (21.12.2007/1388)

Om förhållandena ändras av någon annan orsak än att den studerande avbryter studierna eller avlägger examen, justeras stödet från början av den månad under vilken de ändrade förhållandena för första gången varar minst 18 dagar. (21.12.2007/1388)

Om ändringen av förhållandena varar en bestämd tid, justeras stödet för de kalendermånader under vilka det ändrade förhållandet varar minst 18 dagar. (30.12.2013/1243)

Om den studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, är den studerande berättigad till studiestöd för den månad då han eller hon avlägger lägre högskoleexamen, även om han eller hon utexamineras med lägre högskoleexamen före den 18 dagen i månaden. Om den studerande beslutar att avsluta studierna efter att ha avlagt lägre högskoleexamen, iakttas dock bestämmelserna i 4 mom. om indragning av studiestödet. (15.6.2012/297)

Om den studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, kan studiestöd för att avlägga högre högskoleexamen beviljas från och med den månad som följer på den kalendermånad då han eller hon utexaminerats med lägre högskoleexamen. (15.6.2012/297)

Studiestödet justeras eller dras in utan ansökan kalenderårsvis i början av året på basis av föräldrarnas skatteuppgifter sedan beskattningen slutförts. Justering görs dock inte om studiestödet har justerats föregående hösttermin på grund av en väsentlig förändring i föräldrarnas ekonomiska ställning.

Studiestödet kan utan ansökan justeras på basis av en ändring av läsårets längd som läroanstalten anmält.

Studiestödet kan dras in utan att studeranden hörs, om läroanstalten meddelar att studeranden utexaminerats eller att studierna avbrutits. På basis av avbrott i studierna kan studiestödet dock dras in utan att studeranden hörs endast om den uppgift läroanstalten lämnat baserar sig på ett meddelande från studeranden.

Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen och har beviljats studiestöd för att avlägga lägre högskoleexamen, kan studiestödet justeras och beviljas för att avlägga högre högskoleexamen utan ansökan i och med att högskolan meddelar att den studerande har avlagt lägre högskoleexamen.

Den ekonomiska situationen för den studerandes föräldrar anses ha förändrats väsentligt om föräldrarnas inkomster efter den senast verkställda beskattningen har förändrats med minst 20 procent. När studiestöd på ansökan har beviljats eller justerats under vårterminen på basis av de förändrade inkomster som avses ovan, kan stödet betalas på basis av dem till utgången av samma år. När studiestöd på ansökan har beviljats eller justerats under höstterminen på basis av de inkomster som avses ovan, kan stödet betalas på basis av dem till utgången av det följande kalenderåret. (19.12.2018/1169)

Den inkomst som intjänats som företagare, lantbruksföretagare eller stipendiat beaktas till det belopp som arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) och lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) har fastställts till. (21.1.2011/52)

Studiestöd kan förvägras helt eller delvis, om någon avsiktligt har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter eller genom att ge felaktiga uppgifter eller genom att hemlighålla de verkliga förhållandena har orsakat att studiestöd har betalts utan grund.

Har en förmån enligt denna lag betalts utan grund eller till ett för stort belopp, skall den överbetalda förmånen återkrävas. (18.4.1997/341)

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om utbetalningen utan grund inte berodde på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som betalats utan grund är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att beslut om återkrav har givits, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. (7.5.2004/352)

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som folkpensionsanstalten senare betalar. Utan samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämställbar annan förmån. (18.4.1997/341)

Om en studerandes årsinkomst enligt 17 § 1 mom. överstiger fribeloppet, återkrävs en stödmånads studiepenning och bostadstillägg för varje påbörjat överstigande belopp av 2 080 euro i kronologisk ordning med början från kalenderårets sista stödmånad. Om fribeloppet har överskridits med högst 348 euro, återkrävs dock inte stöd som betalts ut till för stort belopp. Stödtagaren ges ett förslag till beslut om återkrav av stöd som betalts ut till för stort belopp. Beslutet enligt förslaget träder i kraft, om stödtagaren inte inom den tid som reserverats för anförande av besvär skriftligen begär att ärendet ska behandlas på nytt. (25.11.2022/941)

Det studiepennings- och bostadstilläggsbelopp som ska återkrävas på basis av den studerandes egna inkomster höjs med 7,5 procent, om det inte genom förordning av statsrådet föreskrivs om en lägre höjning. (13.1.2017/4)

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom som har vunnit laga kraft.

Beslut om återkrav av en förmån som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från dagen för utbetalning av förmånen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003) . Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

Med avvikelse från vad som i 27 § 4 mom. föreskrivs om de belopp som ska beaktas vid återkrav, om en studerandes årsinkomst enligt 18 § överstiger fribeloppet för 2022, återkrävs en stödmånads studiepenning och bostadstillägg för varje påbörjat överstigande belopp om 1 730 euro i kronologisk ordning med början från kalenderårets sista stödmånad. Om fribeloppet har överskridits med högst 290 euro, återkrävs dock inte stöd som betalats ut till för stort belopp.

Om en studerande har fått studiepenning eller bostadstillägg för samma tid för vilken han eller hon retroaktivt beviljas någon förmån enligt 6 §, får Folkpensionsanstalten driva in det studiestöd som för denna tid betalts ut utan grund så att det grundlöst utbetalda studiestödet dras av från den förmån som betalas retroaktivt. (7.5.2004/345)

Folkpensionsanstalten skall senast två veckor före betalningen meddela utbetalaren av den förmån som avses i 1 mom. att förmånen enligt 1 mom. skall betalas till folkpensionsanstalten.

Den som är missnöjd med ett beslut som gäller studiestödsförmån får söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för studiestöd och den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut får söka ändring hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. (18.4.1997/341)

Besvärsskriften ska lämnas in till Folkpensionsanstalten inom 30 dagar från det att ändringssökanden fick del av beslutet. (11.8.2017/559)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1322 . (30.12.2003/1322)

Folkpensionsanstaltens beslut skall trots ändringssökande följas till dess ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

5 mom. har upphävts genom L 30.5.2024/282 . (30.5.2024/282)

Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i de besvär som inlämnats till den, ska den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut får ändring sökas enligt 29 §. (11.8.2017/559)

Kan Folkpensionsanstalten inte rätta det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom. ska den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, ska denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas. (11.8.2017/559)

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av en tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för studiestöd eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som nämns i 29 §, kan besvärsinstansen trots förseningen ta upp besvären till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.

Om den som får studiestöd, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats en i 6 § avsedd förmån som förhindrar beviljande av studiestöd, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.

Om en studerande inte alls har inlett sina studier vid en läroanstalt, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ett ärende som gäller studiestöd på nytt.

Om ett lagakraftvunnet beslut som har meddelats av Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden och som gäller en förmån enligt denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan besvärsnämnden för studiestöd på yrkande av parten eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet, till den del beslutet gäller något annat än statsborgen för studielån, och förordna ny behandling av ärendet. Besvärsnämnden för studiestöd ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (19.12.2017/960)

Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för studiestöd eller försäkringsdomstolen har meddelat grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på yrkande av parten eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet, till den del beslutet gäller något annat än statsborgen för studielån, och förordna ny behandling av ärendet. Försäkringsdomstolen ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. (11.8.2017/559)

Om Folkpensionsanstalten yrkar att ett beslut ska undanröjas, kan den genom ett interimistiskt beslut ställa in utbetalningen av förmånen eller betala denna enligt sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt. (11.8.2017/559)

Ansökan om undanröjande av ett beslut skall göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas på ansökan som gjorts även efter utgången av den föreskrivna tiden.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, ska Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan trots ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för studiestöd och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet får ändring sökas enligt 29 §. (11.8.2017/559)

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003) . (17.6.2011/675)

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt. (11.8.2017/559)

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

32 § har upphävts genom L 28.12.2012/1078 .

33 § har upphävts genom L 5.3.1999/305 .

En statsborgen gäller i högst 30 år från det att den första låneposten lyfts. Ett villkor för att statsborgen ska vara i kraft är att kreditinstitutet halvårsvis under de terminer för vilka låntagaren får studiestöd samt under terminen närmast efter en sådan termin till lånekapitalet lägger de räntor som förfaller till betalning under halvåret.

Statsborgen ställs som proprieborgen för hela det nominella beloppet av ett studielån som ett kreditinstitut som står under offentlig tillsyn har beviljat, för räntan på studielånet, dröjsmålsräntan samt de godtagbara kostnaderna för uppsägning av lånet.

På statsborgen för studielån tillämpas inte vad som i 19 § 3 mom. lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) föreskrivs om preskription av en borgensförbindelse. Bestämmelserna i 19 § 1 mom. i nämnda lag tillämpas inte på lån enligt denna lag till den del det är fråga om amorteringar av dem.

Om en låntagare har försummat att betala ränta eller amortering och minst tre månader har förflutit sedan förfallodagen, har kreditinstitutet rätt att yrka att lånet genast betalas tillbaka i sin helhet. Försummelsen skall dock meddelas folkpensionsanstalten minst en månad tidigare.

Har låntagare avlidit, kan kreditinstitutet framställa ett betalningsyrkande hos folkpensionsanstalten. Studielånet anses vara förfallet till betalning i sin helhet när betalningsyrkandet har framställts.

Kreditinstitutet kan framställa ett betalningsyrkande också då domstolen har fastställt ett betalningsprogram som avses i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/93) eller folkpensionsanstalten har gett sitt samtycke till ett frivilligt betalningsavtal om skuldsanering.

Studielåntagaren är skyldig att betala till Folkpensionsanstalten det belopp som ett kreditinstitut betalats på grundval av statsborgen ( borgensfordran ). På borgensfordran ska betalas ränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) , om det inte genom förordning av statsrådet föreskrivs om en lägre ränta.

Folkpensionsanstalten kan avtala med studielåntagaren om betalningsarrangemang för borgensfordran. Borgensfordran och räntan på borgensfordran är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivning av borgensfordran och räntan finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) . Vad som i den lagen föreskrivs om preskription av fordringar ska dock inte gälla den regressrätt som staten har enligt 1 mom.

En borgensfordran preskriberas fem år efter det att Folkpensionsanstalten betalade studielånet till ett kreditinstitut, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en borgensfordran avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

Studielåntagaren har rätt att få befrielse från att betala ränta på borgensfordran för den tid låntagarens genomsnittliga skattepliktiga inkomster inte överstiger inkomstgränserna för beviljande av ränteunderstöd enligt 16 a §.

Studielåntagaren har rätt att få befrielse från att betala borgensfordran och räntorna på borgensfordran om

Betalningsbefrielse beviljas på ansökan. Befrielse från att betala ränta i enlighet med 1 mom. beviljas inte retroaktivt för en längre tid än ett år före ansökan utan särskilt vägande skäl.

Indrivningen av en borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt av räntorna på fordran kan underlåtas helt och hållet, om

Indrivningen av borgensfordran och av räntorna på borgensfordran frångås helt om låntagaren har avlidit.

Studerande som ansöker om studiestöd ska meddela Folkpensionsanstalten de uppgifter som behövs för beviljande av studiestöd. Studerande som får studiestöd ska anmäla slutförda eller avbrutna studier, byte av läroanstalt, förändringar i boendeförhållanden och andra förändringar som påverkar studiestödsförmånen.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för avgörandet av ett ärende eller annars för verkställigheten av ett enskilt uppdrag enligt denna lag. Uppgifter skall lämnas av

För verkställigheten av studiestödet har Folkpensionsanstalten trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt

41 c § har upphävts genom L 11.8.2017/559 .

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att

När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar en förmån enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt. (9.8.2002/691)

Undervisningsministeriet har rätt att av folkpensionsanstalten få uppgifter om dem som åtnjuter en studiestödsförmån till de delar dessa uppgifter behövs för skötseln av de statistikförings-, planerings- och utvecklingsuppgifter i anslutning till studiestödsförmånerna som ankommer på undervisningsministeriet. I dessa uppgifter får inte ingå uppgifter som gör det möjligt att identifiera dem som får förmånen.

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i momentet öppna en teknisk anslutning till mottagare enligt 41 d och 44 § till sådana uppgifter i sina register som Folkpensionsanstalten med stöd av nämnda bestämmelser har rätt att utlämna. (13.3.2003/204)

Vad som i denna paragraf bestäms om utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning gäller även Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av teknisk anslutning få uppgifter enligt 41 a och 41 b § samt 41 d § 2 och 3 punkten. (10.6.2005/408)

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till ett ministerium, skatteförvaltningen och anstalter eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet och som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av en förmån enligt denna lag lämna personbeteckningen och övriga individualiseringsuppgifter i fråga om den som erhållit förmåner eller ersättningar enligt denna lag, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar och övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet och för någon annan övervakningsåtgärd av engångsnatur, samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan nämnda uppgifter som är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal, dock inte uppgifter om hälsotillståndet eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.

Studiepenning, bostadstillägg och studielån får inte mätas ut. (7.5.2004/345)

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utmätning, på begäran av en behörig myndighet utlämna uppgifter om beloppen av förmåner enligt denna lag, dock inte om sådana förmåner som inte beaktas vid beräkningen av det skyddade beloppet enligt 4 kap. 7 § utsökningslagen (37/1895) . Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som veterligen betalar ut pensioner och andra sociala förmåner. (9.8.2002/691)

Ett avtal om överföring av en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

Vid undervisningsministeriet finns en av statsrådet tillsatt delegation för studiestödsärenden som har till uppgift att göra framställningar och avge utlåtanden i frågor som gäller utveckling och verkställande av studiestöd.

Om delegationens uppgifter och sammansättning stadgas genom förordning.

Staten betalar ersättning till folkpensionsanstalten för kostnaderna för förmåner som betalas med stöd av denna lag.

Folkpensionsanstalten skall fem vardagar före den dag då studiepenningarna och bostadstilläggen betalas meddela staten en uppskattning av beloppet av de studiepenningar, bostadstillägg, borgensansvar och måltidsstöd som skall betalas den följande månaden. Staten skall senast en vardag före nämnda betalningsdag på basis av meddelandet betala Folkpensionsanstalten det belopp som anges i meddelandet. (7.5.2004/345)

I samband med den uppskattning som skall sändas under den månad som följer efter betalningsmånaden för studiestödet skall Folkpensionsanstalten meddela staten det sammanlagda beloppet av stöd som har betalts föregående månad samt beloppet av de förmåner som föregående månad återkrävts med stöd av 27 och 28 §. Folkpensionsanstalten skall dessutom meddela staten beloppet av borgensfordringar som återkrävts med stöd av 38 § specificerade enligt det år då fordringarna har uppstått samt beloppet av de uppburna räntorna på borgensfordringarna. Från det sammanlagda beloppet av de studiestöd som betalts och de studielån som betalts till bankerna på grundval av borgensansvar under kalendermånaden dras av summan av förskotten på studiestödet och de återkrävda förmånerna samt de återkrävda borgensfordringarna och räntorna på dem för samma månad. Den på så sätt erhållna skillnaden beaktas vid fastställandet av förskottet för den månad som följer efter den då uppskattningen sändes. (12.1.2007/30)

Folkpensionsanstalten skall månatligen meddela staten beloppet av de betalningsbefrielser som har beviljats med stöd av 39 § specificerade enligt det år då fordringarna har uppstått. (12.1.2007/30)

De utgifter som verkställigheten av denna lag förorsakar Folkpensionsanstalten räknas som Folkpensionsanstaltens omkostnader och de utgifter som åsamkas läroanstalterna för de uppgifter som föreskrivs i 8 § 3 mom. samt 9 a § 1 och 2 mom. räknas som utgifter för läroanstalten i fråga.

I fråga om de omkostnader som förorsakas av de uppgifter som på basis av ett avtal enligt 9 a § 4 mom. ankommer på läroanstalten avtalas mellan Folkpensionsanstalten och läroanstalten.

De belopp som anges i denna lag kan höjas genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten svarar inom ramen för det anslag som i statsbudgeten reserverats för måltidsstöd för högskolestuderande för beviljande av understöd till dem som förestår studentrestauranger och för annan förvaltning i samband med detta.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1994. Stadgandena i 1 § 2 mom. träder dock i kraft vid en tidpunkt som fastställs genom förordning.

I fråga om studiestödet tillämpas lagen på stöd som beviljas högskolestuderande för tiden efter den 1 juni och studerande vid andra läroanstalter för tiden efter den 1 juli 1994.

Genom denna lag upphävs

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Folkpensionsanstalten har rätt att utan ersättning få de uppgifter som avses i 41 § 2 mom. 2 och 3 punkten i denna lag innan lagen träder i kraft för beviljande av studiestöd för läsåret 1994–1995.

Om det på något annat ställe i lag eller i stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av lag hänvisas till stadganden i lagar som upphävts genom denna lag eller nämns en förmån som skall betalas med stöd av dessa, anses hänvisningen avse motsvarande lagrum i denna lag.

De uppgifter som avses i 8 och 9 §§ och som när denna lag träder i kraft ankommer på statens studiestödscentral och studiestödsnämnderna övergår vid ikraftträdandet till folkpensionsanstalten, om inte något annat stadgas i denna lag eller något annat avtalas med stöd av 9 § 3 mom. Också de ärenden som är anhängiga vid studiestödscentralen eller vid studiestödsnämnderna när lagen träder i kraft överförs till folkpensionsanstalten. Studiestödsnämnderna sköter dock studiestödsuppgifter som gäller det studieår som avslutas den 30 juni 1994 eller ett tidigare studieår med tillämpning av tidigare stadganden samt de uppgifter som enligt lagen om studiestödsförvaltningen ankommer på nämnderna.

Studiestödscentralen skall innan denna lag träder i kraft till folkpensionsanstalten överlåta de behövliga uppgifter om studiestöd som den förfogar över.

Statens studiestödscentrals egendom övergår utan ersättning till folkpensionsanstalten när denna lag träder i kraft.

Folkpensionsanstalten svarar för statens del för de förbindelser som statens studiestödscentral har avgivit. På folkpensionsanstalten tillämpas i tillämpliga delar vad som på något annat ställe i lag stadgas om statens studiestödscentral, dock med beaktande av de särskilda stadganden som gäller folkpensionsanstaltens ställning.

På studielån som beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd skall den nämnda upphävda lagens 6 § och 7 § 1 och 2 mom. alltjämt tillämpas sådana de lyder när denna lag träder i kraft.

Maximiräntan för studielån som har beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd är grundräntan ökad med högst 1,5 procentenheter.

Räntestöd för studielån som har beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd återställs inte längre.

Om studiestödet gäller det studieår som avslutas den 30 juni 1994 eller ett tidigare studieår, tillämpas de stadganden som gäller när denna lag träder i kraft. Om en studerande som är berättigad till studiestöd enligt denna lag har fått studiestöd för en högskoleexamen med stöd av den upphävda lagen om studiestöd innan denna lag har trätt i kraft, kan han få studiestöd för denna examen för en tid som motsvarar sammanlagt högst sju studieår. Den som avlagt en grundexamen vid en högskola eller fått studiestöd enligt lagen om studiestöd (28/72) för högskolestudier för minst sju studieår före den 1 juli 1992 kan få studiestöd för högskolestudier som inleds efter denna tidpunkt för högst 27 månader.

Maximibeloppet av statsborgen för studielån för en studerande höjs, utöver vad som stadgas i 16 §, med en tolftedel av den årsränta som beräknas för ett studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd. Som ränta beaktas maximiräntan för studielån, från vilken räntestödets andel har avdragits. Höjningen bestäms enligt det lånebelopp som förelåg i mars innan läsåret inleddes.

När studiestöd beviljas enligt denna lag avses med föräldrarnas beskattningsbara inkomst den beskattningsbara inkomsten enligt beskattningen för 1992, om ansökan om studiestöd har inlämnats senast den 31 december 1994.

På lån som beviljats enligt lagen om studiestöd (28/72) tillämpas dock 37-40 §§ så att låntagaren också kan ansöka om den räntenedsättning som avses i 6 § 5 mom. lagen om studiestöd (28/72) .

Folkpensionsanstalten sköter de uppgifter som enligt den upphävda lagen om studiestöd och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den har ankommit på statens studiestödscentral. De uppgifter som ankommit på högskolornas studiestödsnämnder och högskolorna sköts fortfarande av studiestödsnämnderna eller högskolorna.

Staten betalar ersättning till folkpensionsanstalten enligt 46 § för kostnader som förorsakas av förmåner enligt lagen om studiestöd. Folkpensionsanstalten skall fem vardagar före den sista mars och den sista september meddela staten beloppet av de räntegottgörelser som skall betalas. I övrigt tillämpas 46 §. Beloppet av de övriga förmånerna beaktas i den uppskattning som avses i 46 § 2 mom.

Läroanstalterna skall till folkpensionsanstalten sända in personbeteckningar, namn och datum för när studierna avslutas för dem som fått studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd. Folkpensionsanstalten lämnar uppgifterna till penninginrättningarna för det syfte som stadgas i 9 § 2 mom. i nämnda lag.

Skattemyndigheterna har rätt att som massutlämnande av folkpensionsanstalten årligen få namnen, personbeteckningarna och beloppet av den betalda räntan för dem som får ränteunderstöd enligt 7 § 3 mom. i den upphävda lagen om studiestöd.

Ändring i ett beslut som givits med stöd av den upphävda lagen om studiestöd och lagen om studiestöd för högskolestuderande efter att denna lag har trätt i kraft söks enligt denna lag.

Den besvärsnämnd för studiestöd som tillsatts enligt den upphävda lagen om studiestödsförvaltningen fortsätter sin verksamhet till och med den 30 april 1995 och utgör den besvärsnämnd för studiestöd som avses i 31 § i denna lag.