65/1994

Finska medborgare som i Finland bedriver heltidsstudier under minst två månader i en följd efter fullgjord läroplikt beviljas studiestöd enligt denna lag.

Vad som i denna lag stadgas om finska medborgare tillämpas på en medborgare i ett land som är avtalsslutande part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om han på basis av avtalet är berättigad till studiestöd.

Andra än finska medborgare beviljas studiestöd om de bott i Finland i annat än studiesyfte i minst två år och boendet i Finland kan anses varaktigt. Genom förordning kan en kortare tid av boende i Finland stadgas som förutsättning för att få studiestöd.

Studiestöd beviljas en finsk medborgare som bedriver studier utomlands, om han har haft sin hemkommun i Finland i minst två år innan studierna inleds och om hans vistelse utomlands kan anses tillfällig.

På de villkor som stadgas i denna lag beviljas studiestöd i form av

I denna lag avses med

I en högskola kan studiestöd fås för avläggande av examen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen eller för fullgörande av ett särskilt yrkesutbildande fortbildningsprogram. Den som avlagt högskoleexamen kan få studiestöd för fullgörande av en enskild studiehelhet, om tilläggsstudierna ger yrkesbehörighet eller tjänstebehörighet.

I gymnasiet kan studiestöd fås för slutförande av gymnasiets lärokurs. Studerande vid andra läroanstalter kan få studiestöd för utbildning som leder till examen, för en kurs som ger yrkesbehörighet eller en kurs som ökar yrkesbehörigheten. Den som studerar vid en folkhögskola eller någon annan läroanstalt med uppgift att ge allmänbildande utbildning kan beviljas studiestöd också för andra heltidsstudier. Vid medborgarinstitut eller sommaruniversitet kan studiestöd endast fås för kompletterande yrkesstudier som sker på heltid.

Studiestöd beviljas för studier utomlands, om studierna motsvarar ovan nämnda studier i Finland eller ingår i en examen som avläggs i Finland.

De allmänna villkoren för att studiestöd skall beviljas är att den studerande har antagits till en läroanstalt, att han bedriver studierna som huvudsyssla, har framgång i studierna samt är i behov av ekonomiskt stöd. Närmare stadganden om när den studerande anses bedriva studier på heltid och när framgången i studierna är tillräcklig kan utfärdas genom förordning.

När behovet av ekonomiskt stöd prövas beaktas den sökandes egna samt hans föräldrars inkomster så som stadgas i denna lag.

Studiestöd beviljas inte den som

Studiestöd beviljas för den tid då den studerande bedriver heltidsstudier. Stöd beviljas dock inte för en kortare period än två månader i en följd.

Studiestöd för högskolestudier kan fås för högst 70 månader. För avläggande av en högre högskoleexamen kan studiestöd dock fås för högst 55 månader. Undervisningsministeriet fastställer den maximitid som berättigar till studiestöd för utbildning som är kortare än för avläggande av högre högskoleexamen. Genom förordning stadgas om maximitiden för det studiestöd som beviljas för högskoleexamen som avläggs utomlands.

För studier i andra läroanstalter kan studiestöd fås för högst den normala utbildningstiden så som närmare stadgas genom förordning. Av särskilda skäl kan stöd fås för högst ett studieår längre än den normala utbildningstiden. Om antalet stödmånader per läsår stadgas närmare genom förordning.

Vuxenstudiepenning kan fås för högst två läsår, för studier för avläggande av licentiat- eller doktorsexamen dock för högst 12 månader. Om studierna omfattar fler än två läsår kan vuxenstudiepenning beviljas för sammanlagt fyra terminer.

Den allmänna ledningen, styrningen och utvecklingen av studiestödsverksamheten ankommer på undervisningsministeriet.

Uppgifterna enligt denna lag sköts av folkpensionsanstalten i samarbete med läroanstalterna. Folkpensionsanstalten avgör ärenden som gäller studiestöd och meddelar beslut om studiestöd.

Läroanstalterna har till uppgift att ta emot ansökningar om studiestöd av dem som studerar vid läroanstalten, på ansökningarna anteckna de uppgifter som behövs för att ärendet skall kunna avgöras och skicka ansökningarna till folkpensionsanstalten samt för sin del övervaka att det finns förutsättningar för att få studiestöd och meddela folkpensionsanstalten om det finns skäl att avbryta eller indra studiestödet.

Vid en högskola finns en studiestödsnämnd. Flera högskolor kan ha en gemensam studiestödsnämnd, om så stadgas genom förordning. Om studiestödsnämnderna stadgas närmare genom förordning. Studiestödsnämnderna har till uppgift att

Studiestödsnämndens utlåtande är bindande för folkpensionsanstalten.

Folkpensionsanstalten kan så som stadgas genom förordning komma överens med en läroanstalt om att uppgifterna enligt denna lag skall skötas av högskolans studiestödsnämnd eller läroanstalten.

Studiepenning beviljas studerande som enligt 1 kap. kan beviljas studiestöd enligt denna lag.

Studiepenning beviljas dock inte studerande för vars uppehälle barnbidrag betalas enligt barnbidragslagen (796/92).

Om inte annat följer av 17-22 §§ är studiepenningen

Genom förordning kan stadgas att studiepenningens belopp också i andra läroanstalter är detsamma som i högskolorna, om inga studiesociala förmåner är förbundna med studierna.

För de studerande som nämns i 1 mom. 1 eller 2 punkten beviljas studiepenning till högst det dubbla beloppet, om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § inkomstskattelagen är högst 82 000 mark per år. Höjningen minskas med 10 procent för varje helt belopp av 8 200 mark som överskrider inkomstgränsen. Om den sammanlagda inkomsten överstiger 155 000 mark per år betalas ingen höjning. Från inkomsten avdras på den studerandes begäran 20 000 mark för varje studerande syskon för vilken barnbidrag inte betalas eller som inte har rätt till studiepenning enligt 1 mom. 3 punkten eller till vuxenstudiepenning.

Rätten till högre studiepenning enligt 1 mom. 2 och 3 punkten på basis av ålder inträder vid ingången av den kalendermånad då mottagaren fyller 20 år.

Vuxenstudiepenning beviljas

Den som har avlagt högre högskoleexamen beviljas inte vuxenstudiepenning för avläggande av en andra högre högskoleexamen.

Det åldersvillkor som nämns i 1 mom. 1 och 2 punkten skall vara uppfyllt innan det första läsåret inleds. Om studierna inleds på vårterminen, skall åldersvillkoret för de studerande som nämns i 2 punkten ha uppfyllts före terminens början.

Närmare stadganden om rätten till vuxenstudiepenning kan utfärdas genom förordning.

Vuxenstudiepenningen är 25 procent av nivån på den studerandes fasta skattepliktiga förvärvsinkomster eller motsvarande inkomster per månad före studierna, dock minst 1 570 mark och högst 2 800 mark i månaden.

Om den sökandes skattepliktiga förvärvsinkomster per månad har varierat märkbart under den halvårsperiod som föregår studierna, beaktas förvärvsinkomsterna enligt den genomsnittliga inkomstnivån per månad under de sex senaste månaderna.

Om den sökandes förvärvsinkomster under tiden omedelbart före studierna har varit lägre än vanligt på grund av sjukdom, arbetslöshet eller av andra motsvarande särskilda skäl, beaktas förvärvsinkomsterna enligt den situation som rådde före sänkningen, om ändringen i inkomstnivån har skett högst ett år före studiernas början.

Inkomster från företags- eller yrkesverksamhet beaktas enligt senast verkställda beskattning.

Rätt till bostadstillägg har en studerande utan familj som bor ensam i en hyres- eller bostadsrättsbostad eller som enligt ett särskilt hyresavtal bor i en studiebostad som en kommun, en stiftelse eller ett allmännyttigt samfund svarar för samt en studerande som har familj eller lever stadigvarande i äktenskapsliknande förhållande och som på grund av studierna bor på hyra på annan ort än maken eller den övriga familjen. Närmare stadganden om rätten till bostadstillägg och om bostadstillägg för den som studerar utomlands ges genom förordning.

Bostadstillägget är 75 procent av månadshyran eller vederlaget. Bostadstillägg betalas inte, om boendekostnaderna understiger 200 mark i månaden. Bostadstillägg betalas inte heller till studerande med rätt till friplats på elevhem, om inte något annat stadgas genom förordning. Bostadstillägget för studerande som studerar på avgiftsbelagda linjer vid en folkhögskola eller ett idrottsinstitut är dock 200 mark i månaden, om studeranden bor i läroanstaltens elevhem. När bostadstillägg beviljas beaktas inte boendekostnader till den del de överstiger 1 275 mark.

Statsborgen för studielån beviljas studerande som får studiepenning eller vuxenstudiepenning enligt denna lag. Om rätten att lyfta lån som beviljas på grundval av statsborgen stadgas genom förordning.

En studerande som är berättigad till barnbidrag och inte bor med föräldrarna och studerar vid en annan läroanstalt än ett gymnasium kan få statsborgen för studielån, om han på basis av egna eller föräldrarnas inkomster är berättigad till studiepenning.

Statsborgen beviljas inte den som avtjänar frihetsstraff. Statsborgen beviljas inte heller den vars studielån indrivs av folkpensionsanstalten på grundval av borgensansvar, om inte folkpensionsanstalten av särskilda skäl beslutar annat.

Beloppet av statsborgen för studielån är 1 200 mark per stödmånad för den som fyllt 18 år, för den som får vuxenstudiepenning dock 1 700 mark. Om den sökande är yngre än 18 år beviljas 800 mark i borgen. Rätten till högre statsborgen börjar vid ingången av den månad då den studerande fyller 18 år.

Om beloppet av statsborgen för den som studerar utomlands stadgas genom förordning.

Under de terminer då studeranden får studiestöd höjs beloppet av statsborgen med det tillägg på studielånet som kreditinstitutet beviljar honom för betalning av den ränta på studielånet som förfaller till betalning under läsåret.

Om en studerandes skattepliktiga inkomster eller ett stipendium som är avsett att trygga utkomsten i genomsnitt överstiger 1 700 mark i månaden under terminens stödmånader, minskas studiestödet med 10 procent för varje helt belopp av 200 mark som överskrider inkomstgränsen. Från bostadstillägget avdras 10 procent för varje helt belopp av 300 mark som överstiger 2 400 mark. En studerande är dock inte berättigad till studiestöd under en månad för vilken hans skattepliktiga inkomster överstiger 7 000 mark. När en högskolestuderande samtidigt ansöker om studiestöd för juni eller juli och det följande läsåret beaktas inkomsterna under sommarens stödmånader när den genomsnittliga inkomsten för höstterminen räknas ut.

För heltidsstuderande som ansöker om studiestöd betraktas stöd för hemvård enligt lagen om stöd för hemvård av barn på begäran inte såsom inkomst enligt 1 mom. till den del stödet för hemvård täcker ersättningar som betalas för dagvård.

Vuxenstudiepenning beviljas inte, om den studerande får lön, dellön, pension eller motsvarande inkomst i anknytning till sitt arbets- eller tjänsteförhållande eller sin yrkesverksamhet.

En studerande har rätt till vuxenstudiepenning om hans andra skattepliktiga inkomster eller ett stipendium som är avsett att trygga utkomsten uppgår till i genomsnitt högst 2 000 mark i månaden under terminens stödmånader. Som inkomst betraktas dock inte yrkesutbildningsbidrag och vuxenutbildningstillägg till avgångsbidrag som betalas med stöd av lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden (537/ 90) eller statstjänstemannalagen (755/86) eller med stöd av någon annan lag.

Föräldrarnas inkomster beaktas inte när studiestöd beviljas högskolestuderande och dem som har rätt till vuxenstudiepenning.

Föräldrarnas inkomster då det gäller andra studerande än högskolestuderande beaktas när studiepenning beviljas, om den studerande inte har fyllt 20 år, samt när bostadstillägg beviljas om den studerande inte har fyllt 18 år. Inkomsterna beaktas till utgången av den kalendermånad som föregår den månad under vilken åldersgränsen uppnås. Föräldrarnas inkomster beaktas dock inte, om den studerande är gift eller underhållsskyldig.

En studerande har rätt till studiepenning och bostadstillägg till fullt belopp om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § inkomstskattelagen är högst 162 000 mark per år. Från inkomsten avdras på den studerandes begäran 20 000 mark för varje studerande syskon för vilken barnbidrag inte betalas eller som inte har rätt till studiepenning enligt 11 § 1 mom. 3 punkten eller vuxenstudiepenning. Studiepenningen och bostadstillägget minskas med fem procent för varje helt belopp av 4 000 mark som överskrider inkomstgränsen.

Om en studerande från läroanstalten eller på grund av studierna eller arbete som utförs i samband med dem får lön, dagpenning eller ett stipendium avsett för att trygga utkomsten eller annat ekonomiskt stöd som motsvarar studiepenning, kan studiepenningen sänkas så som folkpensionsanstalten bestämmer.

Studiepenning och bostadstillägg beviljas inte, om det sammanlagda beloppet av en månadspost understiger 50 mark.

Om avrundning av månadsbeloppet av studiepenningen och bostadstillägget stadgas genom förordning.

Med en studerandes skattepliktiga inkomst avses vid tillämpningen av denna lag vad inkomstskattelagen (1535/92) stadgar om skattepliktig kapitalinkomst och förvärvsinkomst, dock inte sidoarv.

De i 11 och 19 §§ nämnda beskattningsbara inkomsterna för den sökandes föräldrar beaktas enligt senast verkställda statsbeskattning. Om föräldrarnas ekonomiska situation väsentligt förändrats efter det att beskattningen fastställts, kan förändringarna beaktas när stöd beviljas. Om vad som avses med väsentlig förändring stadgas genom förordning.

Vad som i denna lag avses med föräldrar och syskon stadgas närmare genom förordning.

Studiestöd söks hos folkpensionsanstalten om inte ett avtal enligt 9 § har ingåtts mellan folkpensionsanstalten och en läroanstalt. Ansökan kan lämnas till folkpensionsanstaltens lokalbyrå eller till läroanstalten för vidarebefordran till folkpensionsanstalten. Den som studerar utomlands skall dock sända ansökan till folkpensionsanstalten. Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet kan ges genom förordning.

Studiestöd beviljas tidigast från ingången av den månad då ansökan har inlämnats.

Studiepenning, vuxenstudiepenning och bostadstillägg betalas månatligen in på det konto som den studerande uppgivit i en penninginrättning i Finland. Om betalningsdagen stadgas genom förordning. En enskild stödpost kan dock betalas på något annat sätt, om inbetalning på konto inte är möjlig eller om den sökande eller stödmottagaren anför särskilda skäl som folkpensionsanstalten godtar.

Studiestödet justeras eller indras om det i den studerandes förhållanden skett en sådan förändring som inverkar på rätten att få studiestöd eller på stödbeloppet. Om justering av studiestödet stadgas närmare genom förordning.

Om det finns grundad anledning att anta att studiestödet skall indras eller beloppet minskas, kan betalningen av studiestödet avbrytas tills ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. Betalningen av studiestödet kan avbrytas också på den studerandes begäran.

Studiestöd kan förvägras helt eller delvis, om någon avsiktligt har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter eller genom att ge felaktiga uppgifter eller genom att hemlighålla de verkliga förhållandena har orsakat att studiestöd har betalts utan grund.

Om studiepenning, vuxenstudiepenning eller bostadstillägg har betalts utan grund eller till ett för stort belopp, skall den förmån som betalts utan grund återkrävas. En förmån kan dock inte återkrävas, om den betalts tidigare än fem år innan orsaken till att utbetalningen skedde utan grund kom till folkpensionsanstaltens kännedom.

Återkrav kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och det att stödet betalades utan grund inte berodde på förmånstagarens eller hans företrädares svikliga förfarande eller om det grundlöst betalda beloppet är litet.

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot studiestödsposter som senare skall betalas till mottagaren.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom som har vunnit laga kraft.

Om en studerande har fått studiepenning, vuxenstudiepenning eller bostadstillägg för samma tid för vilken han retroaktivt beviljas i 6 § avsedd pension, rehabiliteringspenning eller ersättning för inkomstbortfall, arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller tilläggsdel till stöd för hemvård av barn, får folkpensionsanstalten uppbära beloppet av det studiestöd som för denna tid betalts utan grund av den förmån som betalas retroaktivt.

Folkpensionsanstalten skall senast två veckor före betalningen meddela utbetalaren av den förmån som avses i 1 mom. att förmånen enligt 1 mom. skall betalas till folkpensionsanstalten.

Den som är missnöjd med folkpensionsanstaltens beslut om studiestöd kan söka ändring i det hos besvärsnämnden för studiestöd och den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut hos försäkringsdomstolen inom 30 dagar från det sökanden har fått del av beslutet. Ändring i ett beslut av försäkringsdomstolen får inte sökas genom besvär.

Om inlämnandet av besvärsskriften stadgas genom förordning.

Den sökande anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress som han uppgivit, om inte något annat visas.

Folkpensionsanstaltens beslut skall trots ändringssökande följas till dess ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

Folkpensionsanstalten skall behandla besvär som gäller beslut som den fattat som rättelseärenden. Om folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i de besvär som inlämnats till den, skall den meddela ett rättelsebeslut. Ändring i beslutet får sökas så som stadgas i 29 §.

Om folkpensionsanstalten inte kan rätta det beslut som besvären gäller så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar efter besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsnämnden för studiestöd för behandling. Om folkpensionsanstalten till en del godkänner de krav som anförts i besvären, kan den dock till dessa delar genast bevilja den förmån som yrkas. Om besvärsärendet redan är under behandling i en besvärsinstans, skall denna omedelbart underrättas om rättelseärendet.

Avvikelse kan göras från den tid som avses i 2 mom., om inhämtandet av den tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Den sökande skall då omedelbart informeras om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften skall dock alltid lämnas in till behörig besvärsinstans senast inom 60 dagar efter besvärstidens utgång.

Om ett lagakraftvunnet beslut som folkpensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller om beslutet är uppenbart lagstridigt, skall folkpensionsanstalten rätta beslutet.

Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för studiestöd eller försäkringsdomstolen har fattat med stöd av denna lag är felaktigt så som avses i 1 mom., kan försäkringsdomstolen på ansökan av parten eller på framställning av folkpensionsanstalten och sedan parten blivit hörd undanröja det lagakraftvunna beslutet och ta ärendet till ny behandling eller bestämma att ärendet skall behandlas på nytt.

Besvärsnämnden för studiestöd har en ordförande, viceordförande samt fyra andra medlemmar. Var och en av dem har en personlig suppleant. Medlemmarna i nämnden handlar under domaransvar.

Statsrådet utser ordföranden, viceordföranden och de övriga medlemmarna i nämnden samt deras suppleanter för tre år i sänder. Om deras rätt att kvarstå i uppdraget gäller i övrigt vad som stadgas om innehavare av domartjänster. Ordföranden och viceordföranden skall ha avlagt juris kandidatexamen. Av de övriga medlemmarna skall två ha god kännedom om högskolestudier och två god kännedom om allmänbildande studier eller yrkesinriktade studier efter grundskolan.

Besvärsnämnden för studiestöd kan vara indelad i sektioner. Närmare stadganden om nämnden utfärdas genom förordning.

För behandling av studiestödsärenden har försäkringsdomstolen som lekmannaledamöter enligt lagen om försäkringsdomstolen två ledamöter som är väl förtrogna med högskolestudier och två som är väl förtrogna med andra studier som understöds med stöd av denna lag. När studiestödsärenden behandlas i försäkringsdomstolen skall minst en ledamot som är förtrogen med högskolestudier och en som är förtrogen med andra studier vara närvarande.

Statsrådet utser de ledamöter som är sakkunniga i fråga om studiestöd samt deras suppleanter för tre år i sänder.

En statsborgen gäller i högst 30 år från det att den första låneposten lyftes. Ett villkor för att statsborgen skall var i kraft är att kreditinstitutet halvårsvis under de terminer som berättigar till studiestöd till studielånet lägger de räntor som förfaller till betalning under studieåret.

Statsborgen ställs som proprieborgen för hela det nominella beloppet av ett studielån som ett kreditinstitut som står under offentlig tillsyn har beviljat, för räntan på studielånet, dröjsmålsräntan samt de godtagbara kostnaderna för uppsägning av lånet.

På statsborgen för studielån tillämpas inte vad som stadgas om preskription av borgen i förordningen om preskription i fordringsmål och om offentlig stämning på borgenärer. Stadgandet i 4 § förordningen angående närmare bestämmande av löftesmans ansvarsskyldighet tillämpas inte heller på amorteringar på lån som avses i denna lag.

Om en låntagare har försummat att betala ränta eller amortering och minst tre månader har förflutit sedan förfallodagen, har kreditinstitutet rätt att yrka att lånet genast betalas tillbaka i sin helhet. Försummelsen skall dock meddelas folkpensionsanstalten minst en månad tidigare.

Har låntagare avlidit, kan kreditinstitutet framställa ett betalningsyrkande hos folkpensionsanstalten. Studielånet anses vara förfallet till betalning i sin helhet när betalningsyrkandet har framställts.

Kreditinstitutet kan framställa ett betalningsyrkande också då domstolen har fastställt ett betalningsprogram som avses i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/93) eller folkpensionsanstalten har gett sitt samtycke till ett frivilligt betalningsavtal om skuldsanering.

En borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån får utan dom eller beslut sökas ut hos låntagaren enligt lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61). Vad som i nämnda lag stadgas om preskription av fordringar gäller dock inte den regressrätt som staten har enligt detta moment.

Vid återkrav kan folkpensionsanstalten bevilja betalningstid eller tillgripa andra betalningsarrangemang, om det med hänsyn till låntagarens betalningsförmåga finns grundad anledning till detta eller om det därigenom kan säkerställas att de obetalda posterna flyter in.

Folkpensionsanstalten kan bevilja befrielse från betalning av en borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt räntorna på fordran, om låntagaren har avlidit.

Befrielse från betalning kan också beviljas om låntagaren är varaktigt arbetsoförmögen eller om han har varit arbetsoförmögen sammanlagt minst fem år, och återkrav med hänsyn till hans ekonomiska omständigheter och andra förhållanden kan anses vara oskäligt.

Av särskilda skäl kan partiell betalningsbefrielse beviljas om låntagarens ekonomiska förhållanden har försvagats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat motsvarande skäl så att återkrav av hela lånet kan anses vara oskäligt.

På statens hela borgensfordran skall låntagaren betala högst 16 procents ränta. Närmare stadganden om storleken på den ränta som skall betalas kan ges genom förordning.

En studerande är skyldig att meddela folkpensionsanstalten de uppgifter som behövs för beviljande av studiestödet. Den studerande är också skyldig att meddela alla förändringar som påverkar studiestödet.

Folkpensionsanstalten har rätt att avgiftsfritt som massutlämnande få följande uppgifter för behandlingen av ärenden som gäller studiestöd:

Folkpensionsanstalten har i enskilda fall rätt att avgiftsfritt få de uppgifter om dem som sökt eller dem som får studiestöd som avses i 1 mom. också av behöriga statliga, kommunala och andra offentligrättsliga samfunds myndigheter, försäkringsanstalter och kreditinstitut, pensionsanstalter, läroanstalter och arbetslöshetskassor för att kunna bevilja och justera studiestödet.

Kreditinstituten är skyldiga att halvårsvis i fråga om varje låntagare lämna folkpensionsanstalten uppgifter om till vilket belopp studielån med statsborgen har lyfts, så som folkpensionsanstalten närmare bestämmer.

Med avvikelse från 16 § personregisterlagen (471/87) kan folkpensionsanstalten när den fattar beslut om studiestöd använda de uppgifter om den studerandes familjeförhållanden eller den studerandes eller hans föräldrars ekonomiska ställning, som folkpensionsanstalten behöver för att avgöra saken. Folkpensionsanstalten skall försäkra sig om att de uppgifter den använder är korrekta. Uppgifterna kan endast användas i den omfattning som de med stöd av 41 § 1 mom. skall lämnas till folkpensionsanstalten.

Undervisningsministeriet har rätt att av folkpensionsanstalten få uppgifter om studiestödstagarna till de delar dessa uppgifter behövs för skötseln av de statistikförings-, planerings- och utvecklingsuppgifter i anslutning till studiestödet som ankommer på undervisningsministeriet. I dessa uppgifter får inte ingå uppgifter som gör det möjligt att indentifiera dem som får stödet.

De som sköter uppgifter enligt denna lag får inte utan tillstånd av den som saken gäller för en utomstående röja en enskilds eller en familjs hemlighet, som de på grundvalen av sin ställning eller uppgift har fått veta. Vad som stadgas i detta moment hindrar inte att en sak delges den som enligt lag har rätt att få vetskap om saken.

Den som bryter mot tystnadsplikten enligt denna paragraf skall för brott mot tystnadsplikt i fråga om studiestöd dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen stadgas i någon annan lag.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för en gärning som anges i 1 mom., om inte målsäganden har anmält gärningen till åtal.

Studiepenning, vuxenstudiepenning, bostadstillägg och studielån får inte mätas ut.

Folkpensionsanstalten skall på myndigheternas begäran för utmätning meddela beloppet av den förmån som folkpensionsanstalten betalar enligt denna lag samt de andra inrättningar som med folkpensionsanstaltens vetskap betalar utkomstförmåner till förmånstagaren.

Ett avtal om överföring av en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

Vid undervisningsministeriet finns en av statsrådet tillsatt delegation för studiestödsärenden som har till uppgift att göra framställningar och avge utlåtanden i frågor som gäller utveckling och verkställande av studiestöd.

Om delegationens uppgifter och sammansättning stadgas genom förordning.

Staten betalar ersättning till folkpensionsanstalten för kostnaderna för förmåner som betalas med stöd av denna lag.

Folkpensionsanstalten skall fem vardagar före den dag då studiepenningarna, vuxenstudiepenningarna och bostadstilläggen betalas meddela staten en uppskattning av beloppet av de studiepenningar, vuxenstudiepenningar, bostadstillägg, borgensansvar och måltidsstöd som skall betalas den följande månaden. Staten skall senast en vardag före nämnda betalningsdag på basis av meddelandet betala folkpensionsanstalten det markbelopp som anges i meddelandet.

I samband med den uppskattning som skall sändas under den månad som följer efter betalningsmånaden för studiestödet skall folkpensionsanstalten meddela staten det sammanlagda beloppet av stöd som har betalts föregående månad samt beloppet av de förmåner som föregående månad återkrävts med stöd av 27 och 28 §§. Skillnaden mellan det totala beloppet av de studiestöd som betalts under kalendermånaden samt förskotten och de återkrävda förmånerna för samma månad beaktas vid fastställandet av förskottet för den andra månad som följer efter betalningsmånaden.

Folkpensionsanstalten skall månatligen till staten redovisa amorteringarna på de borgensansvarsfordringar som den under den föregående månaden har indrivit med stöd av 38 § samt dröjsmålsräntorna enligt 40 § specificerade enligt det år då fordringarna har uppstått. Folkpensionsanstalten skall halvårsvis meddela beloppet av de betalningsbefrielser som har beviljats enligt 39 § specificerade på samma sätt.

De utgifter som verkställigheten av denna lag förorsakar folkpensionsanstalten räknas som folkpensionsanstaltens omkostnader och de utgifter som åsamkas läroanstalterna för de uppgifter som stadgas i lagens 8 § 3 mom. samt 9 § 1 och 2 mom. räknas som utgifter för läroanstalten i fråga.

Om de omkostnader som förorsakas av de uppgifter som på basis av ett avtal enligt 9 § 3 mom. ankommer på läroanstalten avtalas mellan folkpensionsanstalten och läroanstalten.

De belopp som stadgas i denna lag kan höjas genom förordning.

Folkpensionsanstalten svarar inom ramen för det anslag som i statsbudgeten reserverats för måltidsstöd för högskolestuderande för beviljande av understöd till dem som förestår studentmatserveringar och för annan förvaltning i samband med detta såsom undervisningsministeriet beslutar.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.