408/2005

Bostadstillägget är 80 procent av månadshyran, bruksvederlaget eller med dessa jämförbara månatliga boendekostnader av fast storlek enligt hyresavtalet eller bostadsrättsavtalet. När bostadstillägg beviljas beaktas inte boendekostnader till den del de överstiger 252 euro. En studerandes andel av boendekostnaderna fås genom att boendekostnaderna för hela bostaden divideras med antalet boende, om inte någon annan fördelningsgrund godkänns av särskilda skäl.

Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som föräldern äger, är bostadstillägget högst 58,87 euro i månaden. Bostadstillägget för en studerande som studerar på avgiftsbelagda linjer vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter är 58,87 euro i månaden, om den studerande bor i läroanstaltens elevhem.

Bostadstillägget för den som studerar utomlands är 210 euro i månaden. Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas om bostadstilläggets belopp i länder med låg hyresnivå.

Bostadstillägg betalas inte, om boendekostnaderna understiger 33,63 euro i månaden.

Beloppet av statsborgen för studielån per stödmånad är

Rätt till studielånsavdrag som avses i 127 d § i inkomstskattelagen har en studielåntagare som har avlagt högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen. En studielåntagare som har avlagt lägre högskoleexamen har rätt till studielånsavdrag endast om han eller hon har antagits för att avlägga enbart lägre högskoleexamen. En studielåntagare kan beviljas rätt till studielånsavdrag endast för den första till avdrag berättigande examen som han eller hon har avlagt.

Den som har avlagt högre högskoleexamen har rätt till studielånsavdrag, om den tid som använts för att avlägga examen överskrider den tid som motsvarar examens omfattning enligt universitetslagen med högst två läsår. Den som har avlagt yrkeshögskoleexamen har rätt till studielånsavdrag, om den tid som har använts för examen överskrider den tid som motsvarar examens omfattning enligt yrkeshögskolelagen med högst ett läsår. Den som har avlagt lägre högskoleexamen och som har antagits för att avlägga endast lägre högskoleexamen har rätt till studielånsavdrag, om den tid som har använts för att avlägga examen överskrider den tid som motsvarar examens omfattning enligt universitetslagen med högst ett läsår.

Den som har avlagt examen vid en utländsk högskola har rätt till studielånsavdrag på motsvarande grunder.

Den tid som har använts för att avlägga examen beräknas från början av den termin då en studerande första gången tagit emot en studieplats vid en högskola till utgången av den termin då en i 16 c § avsedd examen har avlagts.

En studielåntagare är berättigad till studielånsavdrag även om den tid som använts för avläggande av examen är högst två läsår längre än vad som föreskrivs i 16 d §, om låntagarens studier under den tid som avses i nämnda paragraf har fördröjts på grund av fullgörande av tjänstgöring enligt värnpliktslagen (452/1950), civiltjänstlagen (1723/ 1991) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller på grund av egen sjukdom. Den tid det tar att avlägga examen kan vara längre än vad som avses i 16 d § också när låntagaren under den tid som avses i nämnda paragraf har fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) för vård av ett barn. Endast de terminer kan beaktas under vilka låntagaren har fullgjort värnplikt, frivillig militärtjänst för kvinnor eller civiltjänst eller fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för vård av ett barn eller har fått sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av sjukdom, pension eller ersättning på basis av full arbetsoförmåga eller invaliditetspension enligt folkpensionslagen.

Omständigheter som förlängt den tid det tar att avlägga examen kan beaktas endast om de utan avbrott har varit aktuella under minst en månad. Under en termin kan endast en till förlängning berättigande period beaktas.

Närmare bestämmelser om hur de i 1 och 2 mom. avsedda grunderna för förlängning av den tid som berättigar till studielånsavdrag skall beaktas kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten undersöker utan ansökan på basis av högskolans uppgifter om den dag då studierna inletts och den dag då examen avlagts huruvida en studielåntagare som har avlagt en högskoleexamen som berättigar till studielånsavdrag har rätt till avdraget. När det är fråga om en studerande vid en utländsk högskola undersöker dock Folkpensionsanstalten rätten till studielånsavdrag på basis av de uppgifter om när studierna inletts och när examen avlagts som den studerande har lämnat.

Om en låntagare har rätt till studielånsavdrag räknar Folkpensionsanstalten på basis av de uppgifter om studielån som penninginstituten lämnat också ut studielånsavdragets maximibelopp enligt 127 d § i inkomstskattelagen och ger låntagaren ett beslut om rätt till studielånsavdrag och om studielånsavdragets maximibelopp. Beslutet kan meddelas utan att den som saken gäller hörs.

Om en låntagare på basis av de uppgifter som högskolan och penninginstituten har lämnat inte är berättigad till studielånsavdrag, sänder Folkpensionsanstalten ett förslag till beslut till låntagaren. Beslutet enligt förslaget träder i kraft, om inte låntagaren inom den tid som reserverats för anförande av besvär skriftligen begär att ärendet skall behandlas på nytt.

Med avvikelse från bestämmelserna ovan skall en sådan studielåntagare som avses i 127 d § 6 mom. i inkomstskattelagen hos Folkpensionsanstalten ansöka om rätt till studielånsavdrag.

Närmare bestämmelser om beslutsförfarandet och det ansökningsförfarande som avses i 4 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

För verkställigheten av studiestödet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att

Studiestödsnämnderna har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av Folkpensionsanstalten få uppgifter som är nödvändiga med tanke på skötseln av de uppdrag som nämns i 9 a § samt de uppgifter som Folkpensionsanstalten har om de i 16 e § avsedda grunderna för förlängning av den till studielånsavdrag berättigande tiden. Studiestödsnämnderna har rätt att få uppgifterna avgiftsfritt.

Studiestödsnämnder som sköter studiestödsuppdrag med stöd av ett avtal enligt 9 a § 4 mom. har dessutom utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att använda sådana för behandlingen av förmåner enligt denna lag nödvändiga uppgifter som Folkpensionsanstalten erhållit.

I 2 mom. avsedda studiestödsnämnder har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter också rätt att av i 41 a § avsedda myndigheter och andra instanser avgiftsfritt få sådana uppgifter om en viss person som är nödvändiga för behandlingen av förmåner enligt denna lag.

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att

Vad som i denna paragraf bestäms om utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning gäller även Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av teknisk anslutning få uppgifter enligt 41 a och 41 b § samt 41 d § 2 och 3 punkten.

De utgifter som verkställigheten av denna lag förorsakar Folkpensionsanstalten räknas som Folkpensionsanstaltens omkostnader och de utgifter som åsamkas läroanstalterna för de uppgifter som föreskrivs i 8 § 3 mom. samt 9 a § 1 och 2 mom. räknas som utgifter för läroanstalten i fråga.

I fråga om de omkostnader som förorsakas av de uppgifter som på basis av ett avtal enligt 9 a § 4 mom. ankommer på läroanstalten avtalas mellan Folkpensionsanstalten och läroanstalten.