767/2005

Denna lag tillämpas på verkställighet av ovillkorliga fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter ( fängelse ).

Bestämmelser om grunderna för god förvaltning vid bemötandet av fångar och om förfarandet i förvaltningsärenden finns förutom i denna lag i förvaltningslagen (434/2003) . (22.12.2021/1302)

Målet för verkställighet av fängelse är att öka fångarnas beredskap för ett liv utan brott genom att främja deras livshantering och anpassning i samhället samt att förhindra brottslighet under strafftiden.

Fängelse innebär frihetsberövande eller begränsning av friheten. Verkställighet av fängelse får inte medföra andra begränsningar i fångarnas rättigheter och förhållanden än de som bestäms i lag eller som nödvändigtvis följer av själva straffet.

Fängelse skall verkställas så att verkställigheten är säker för samhället, personalen och fångarna. De myndigheter som svarar för verkställigheten av fängelse skall se till att ingen obehörigen kränker en fånges personliga integritet under fängelsetiden. Förhållandena i fängelserna skall ordnas så att de i så hög grad som möjligt motsvarar de förhållanden som råder i samhället.

Fångarnas möjligheter att bevara sin hälsa och handlingsförmåga skall stödjas. De skador som orsakas av förlusten av frihet skall om möjligt förebyggas.

För verkställighet av fängelse svarar Brottspåföljdsmyndigheten. För ordnandet av hälso- och sjukvården svarar den i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar (1635/2015) avsedda Enheten för hälso- och sjukvård för fångar som är underställd Institutet för hälsa och välfärd.

Bestämmelser i övrigt om Brottspåföljdsmyndighetens organisation finns i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (221/2022) .

Fångar skall bemötas rättvist och med aktning för människovärdet.

Fångar får inte utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, facklig verksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller fångens person. (22.12.2021/1302)

Vid verkställigheten av fängelse som ådömts unga personer som begått sitt brott innan de fyllt 21 år skall de behov som följer av fångens ålder och utvecklingsnivå särskilt beaktas.

I denna lag avses med nära anhöriga en fånges make och syskon samt fångens släktingar i rätt upp- och nedstigande led. Med annan närstående avses fångens sambo eller någon annan person som fången bott tillsammans med före ankomsten till fängelset.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska i sin verksamhet vara saklig, opartisk och främja försonlighet.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska i första hand genom råd, uppmaningar och befallningar upprätthålla ordningen och säkerheten i fängelset.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska utföra sina tjänsteuppdrag utan att i större utsträckning ingripa i någons rättigheter och vålla större olägenhet än vad som är nödvändigt och försvarbart för att uppdraget ska kunna utföras.

7 § har upphävts genom L 22.12.2021/1302 .

De tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten som utövar den beslutanderätt som avses i denna lag är

Direktören för det behöriga ansvarsområdet har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som i denna lag anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 2–10 punkten. Direktören för en brottspåföljdscentral har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som i denna lag anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 5–10 punkten. Enhetschefen för ett fängelse har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 7–10 punkten. En säkerhetsansvarig har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 9 eller 10 punkten. En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 10 punkten.

För verkställigheten av domar svarar tjänstemän vid verkställighetsenheten ( verkställighetsansvariga ). Enhetschefen för verkställighetsenheten har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en annan verkställighetsansvarig.

Den beslutanderätt som utövas av enhetschefen för ett fängelse får, om saken inte tål uppskov, utom tjänstetid utövas även av den jourhavande tjänstemannen vid Brottspåföljdsmyndigheten i ärenden som gäller

En verkställighetsansvarigs beslutanderätt när det gäller beslut om strafftiden får, om saken inte tål uppskov, utövas av den jourhavande tjänstemannen vid Brottspåföljdsmyndigheten.

Endast enhetschefen för ett fängelse får vara jourhavande tjänsteman.

Trots bestämmelserna i denna lag kan direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende som omfattas av beslutanderätten för en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten och som gäller en fånges placering, förflyttning, deltagande i sysselsättning utanför fängelset eller permission, om det finns anledning att misstänka att fången deltar i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet eller under fängelsetiden fortsätter med brottslig verksamhet eller äventyrar säkerheten, eller om det är motiverat för att garantera fångens säkerhet.

Tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten har för utförande av tjänsteuppdrag rätt att av polisen avgiftsfritt få handräckning enligt polislagen (872/2011) .

Bestämmelser om lämnande av handräckning till polisen finns i polislagen.

Bestämmelser om tjänstebeteckningar och behörighetsvillkor för tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten utfärdas särskilt.

I fråga om behandlingen av personuppgifter i samband med verkställigheten av straff föreskrivs särskilt. (10.4.2015/393)

Domstolen ska utan obefogat dröjsmål underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om sitt avgörande genom vilket den har dömt ut ett ovillkorligt fängelsestraff. Ett straff ska verkställas utan ogrundat dröjsmål när en dom som avser fängelsestraff har vunnit laga kraft eller kan verkställas såsom en lagakraftvunnen dom. (22.12.2021/1302)

Brottspåföljdsmyndigheten ska förelägga den dömde en anmälningstidpunkt och ett fängelse där den dömde ska anmäla sig. (22.12.2021/1302)

Bestämmelser om inledning av verkställighet av förvandlingsstraff för böter finns i lagen om verkställighet av böter (672/2002) .

För att jämna ut fångtalet och säkerställa ändamålsenlig straffverkställighet kan det genom förordning av justitieministeriet bestämmas att fängelserna inte under en viss period tar emot dömda som ska avtjäna ett högst sex månaders fängelsestraff eller ett förvandlingsstraff för böter. Verkställigheten får dock inte av denna orsak inledas senare än åtta månader efter det att domen blivit verkställbar.

Som verkställighetshandling i fråga om en dom fungerar en utskrift ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens nationella informationsresurs. När det gäller fängelsestraff som överförts från ett annat land för verkställighet i Finland är det justitieministeriets eller Brottspåföljdsmyndighetens beslut som är verkställighetshandling för domen.

Domstolen ska i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens nationella informationsresurs föra in sådana uppgifter om sitt avgörande enligt 1 § 1 mom. i detta kapitel som behövs för verkställighetshandlingen. Om domstolen när den avgör ett ärende förordnar att den dömde ska häktas eller hållas häktad, kan domstolen i stället för att registrera detta i informationsresursen anteckna uppgifterna i fångpasset. Fångpasset fungerar då som en temporär verkställighetshandling.

Domstolen ska underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om en sådan begäran från målsäganden som avses i 4 kap. 19 § i förundersökningslagen (805/2011) genom att föra in uppgifterna om detta i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens nationella informationsresurs eller genom att överföra uppgifterna till Rättsregistercentralen för förmedling till Brottspåföljdsmyndigheten.

Bestämmelser om införande av uppgifter enligt 2 och 3 mom. finns i lagen om justitieförvaltningens nationella informationsresurs (955/2020) .

Om en dömd som är häktad samtycker till verkställighet och nöjer sig med domen till den del han eller hon har dömts till fängelsestraff, kan verkställigheten av fängelsestraffet på grundval av en dom som tingsrätten eller hovrätten meddelat i första instans inledas innan domen har vunnit laga kraft.

Brottspåföljdsmyndigheten får efterlysa den dömde för inledande av verkställigheten om

Brottspåföljdsmyndigheten får efterlysa en fånge för att fortsätta verkställigheten om fången

(9.4.2021/290)

Om behandlingen av en allvarlig sjukdom eller en svår skada hos den som dömts till fängelsestraff eller förvandlingsstraff skulle äventyras av att han eller hon förpassas till fängelse eller om vården av den dömde i fängelset skulle medföra avsevärda svårigheter, skall inledandet av verkställigheten uppskjutas tills det inte längre finns några sådana hinder för inledandet av verkställigheten som beror på den dömdes hälsotillstånd.

Om den dömde redan är i fängelse eller genom beslut av fångvårdsmyndigheterna intagen för vård utanför fängelset när verkställigheten kan inledas, får straffet verkställas.

När den dömda är gravid, kan uppskov med verkställigheten beviljas tills den dömda har återhämtat sig efter förlossningen.

Uppskov med verkställigheten av fängelsestraff kan beviljas den dömde på ansökan eller med den dömdes samtycke, om det genom uppskov är möjligt att väsentligt minska de förluster eller svårigheter som verkställigheten vållar den dömde eller någon nära anhörig eller annan närstående till den dömde eller den dömdes arbetsgivare eller någon annan intressent för vilken den dömdes arbetsprestation är särskilt behövlig.

Uppskov kan beviljas för högst sex månader från den anmälningstidpunkt som avses i 1 § 2 mom. Ett nytt uppskov kan beviljas endast undantagsvis och på sådana grunder som upphör att gälla vid en känd tidpunkt. Den maximala tiden för uppskov är sammanlagt ett år från anmälningstidpunkten. Om flera domar ska verkställas samtidigt eller om nya domar ska verkställas under uppskovet, räknas den maximala tiden på ett år från anmälningstidpunkten i fråga om den dom som enligt beslut ska verkställas först. Ett beslut om uppskov med verkställigheten av en dom skjuter även upp verkställigheten av andra domar som ska verkställas under uppskovet.

På de grunder som nämns i 1 mom. kan verkställigheten av förvandlingsstraff för böter skjutas upp med högst tre månader från den tidpunkt då verkställighetshandlingen har anlänt till utmätningsmannen eller, om verkställigheten då inte kan inledas, efter att hindret för verkställighet upphört.

Uppskov får inte beviljas om

Den första ansökan om uppskov skjuter upp verkställigheten av ett fängelsestraff eller av flera fängelsestraff som ska verkställas samtidigt tills ett beslut fattats om ansökan. En behörig verkställighetsmyndighet avgör om en ny ansökan som gäller samma straff har en sådan verkan.

Uppskov med verkställigheten skall återkallas, om det efter att uppskovet beviljats framgår

När den som dömts till förvandlingsstraff för böter anländer till fängelset för att avtjäna förvandlingsstraffet, reserveras för honom eller henne de fem följande vardagarna för betalning av böterna.

Om en fånge som är i fängelse ska avtjäna ett förvandlingsstraff eller om en fånge som anländer till ett fängelse ska avtjäna ett förvandlingsstraff utöver något annat straff, reserveras för fången efter delgivningen av förvandlingsstraffet eller ankomsten till fängelset de fem följande vardagarna för betalning av böterna innan verkställigheten av förvandlingsstraffet inleds. Betalningstid reserveras dock inte för så lång tid att verkställigheten av förvandlingsstraffet inte kan inledas förrän fången friges från fängelset.

Ett förvandlingsstraff förfaller om den som dömts till förvandlingsstraff inom den tid som avses i 1 eller 2 mom. betalar hela bötesbeloppet. Om flera förvandlingsstraff ska verkställas, har den dömde rätt att betala de böter som hänför sig bara till ett av förvandlingsstraffen, varvid detta förvandlingsstraff förfaller.

På dem som häktats enligt häktningslagen (768/2005) tillämpas bestämmelserna i denna paragraf om betalning av böter.

8 § har upphävts genom L 22.12.2021/1302 .

9 § har upphävts genom L 29.3.2019/605 .

Enhetschefen för enheten för klientbedömning eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning beslutar om i 3 och 4 § avsett uppskov med fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter och i 6 § avsett återkallande av uppskov. När uppskov med verkställigheten ansöks på grund av hälsoskäl ska utlåtande begäras av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Beslut om efterlysning av en dömd eller en fånge och om återkallande av efterlysning fattas av den verkställighetsansvarige eller av en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid verkställighetsenheten.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten kan på ett område som hör till en enhet som avses i 4 § i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten gripa en dömd som är efterlyst med stöd av 2 a § i detta kapitel för inledande av verkställigheten. Gripandet av den efterlyste ska anmälas till polisen. Den gripne kan vid behov överlämnas till polisen.

Närmare bestämmelser om inledande av fängelsestraff och om uppskov med verkställigheten, om verkställighet av en dom utan laga kraft, om hörande och efterlysning av den dömde samt om betalning av böter i fängelse utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om de grunder på vilka det bestäms vilken enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten som ska höra den dömde meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/222)

När fängelsestraff på viss tid verkställs ska strafftiden beräknas i dagar. Ett fängelsestraff som dömts ut i år och månader omvandlas till dagar så att ett år blir 365 dagar och en månad blir 30 dagar.

Den avräkning av tiden för frihetsberövande som utförs med stöd av 6 kap. 13 § i strafflagen (39/1889) räknas i dagar. Avräkningen beaktas i straffverkställigheten enligt vad som fastställts i domstolens beslut. Häktningsarrest som verkställts efter det att tingsrättens dom har vunnit laga kraft beaktas i beräkningen av strafftiden, med iakttagande av vad som föreskrivs i 6 kap. 13 § i strafflagen. En avräkning som hänför sig till en och samma kalendertid beaktas endast en gång. Om den dömde under den nämnda kalendertiden har avtjänat ett fängelsestraff eller förvandlingsstraff, ska avräkning inte göras för denna tid. Ett fängelsestraff är helt avtjänat när den prövotid som avses i 2 c kap. 13 § i strafflagen har löpt ut. Ett kombinationsstraff är helt avtjänat när den övervakningstid som följer på fängelsestraffet eller den övervakningstid som förvandlats till fängelse har löpt ut. (30.1.2018/104)

Tiden för förvandlingsstraff skall beräknas enligt antalet dagar.

Om den dömde inte är häktad i målet, börjar fängelsestraffet avtjänas den dag då han eller hon förlorar sin frihet för verkställighet av fängelse.

Om den dömde är häktad i målet, börjar fängelsestraffet avtjänas den dag då den dom som ligger som grund för verkställigheten avkunnades eller meddelades. Om den dömde med stöd av ett häktningsförordnande förlorar friheten senare, börjar fängelsetiden den dag då den dömde greps.

Om den dömde förlorar sin frihet av någon annan anledning, börjar fängelsestraffet avtjänas den dag då frihetsberövandet fortsätter för förpassande av den dömde till fängelse. Om den dömde är efterlyst, börjar fängelsestraffet avtjänas när han eller hon grips. Om den dömde redan är i fängelse av någon annan anledning, börjar fängelsestraffet avtjänas när domen börjar verkställas.

Samma kalendertid inräknas i strafftiden endast en gång.

Om förvandlingsstraff ska avtjänas utöver ett fängelsestraff eller separat, ska straffen sammanräknas. (10.4.2015/393)

Undantagsbestämmelser om civiltjänstgöringsbrott finns i civiltjänstlagen (1446/2007) . (28.12.2007/1452)

Den sammanlagda tiden för förvandlings straff får under en och samma straffperiod uppgå till högst 90 dagar. (9.12.2005/986)

Angående sammanräkning av fängelsestraff föreskrivs i 2 c kap. 4 § i strafflagen.

Om ett straff som förlängts på grund av att den dömdes motpart har sökt ändring skall verkställas och straffet tidigare verkställts som ett kortare straff med stöd av den då gällande domen, är det straff som skall avtjänas skillnaden mellan det straff som skall verkställas nu och det tidigare straffet.

Om en fånge rymmer eller utan tillstånd avlägsnar sig från ett fängelse, den förläggningsplats som avses i 8 kap. 9 § 2 mom. eller den vård som avses i 10 kap. 2–4 §, skall tiden från och med början av det dygn då fången rymde eller avlägsnade sig utan tillstånd till slutet av det dygn då han eller hon återvände till fängelset eller greps för återförpassning till fängelset inte inräknas i strafftiden.

Den tid som en fånge med stöd av 8 kap. 6 § eller 9 § 1 eller 3 mom. eller 14 kap. 1 § befinner sig utanför fängelset ska inräknas i strafftiden, om fången återvänder till fängelset vid den tidpunkt som nämns i villkoren för tillståndet. Om en fånge inte återvänder vid den utsatta tidpunkten, ska tiden från och med början av det dygn då fången borde ha återvänt till fängelset till slutet av det dygn då fången återvände till fängelset eller greps för återförpassning till fängelset inte inräknas i strafftiden. Om det finns ett tvingande skäl till att fången inte återvänt inom utsatt tid, inräknas tiden dock i strafftiden. Tiden kan inräknas i strafftiden också om förseningen varit mycket liten och det skulle vara oskäligt att inte inräkna tiden i strafftiden. (10.4.2015/393)

Om inledandet av ett straff utan fångens förskyllan har blivit försenat av någon annan orsak än den som avses i 2 kap. 1 § 4 mom. eller verkställigheten har avbrutits utan fångens förskyllan, inräknas denna tid i strafftiden. (22.12.2021/1302)

Den som avtjänar ett fängelsestraff på viss tid eller förvandlingsstraff för böter ska meddelas ett strafftidsbeslut som innefattar de uppgifter som avses i 1–7 § samt information om tidpunkten för frigivning.

I strafftidsbeslutet för den som avtjänar fängelse på livstid anges den tidpunkt vid vilken fången tidigast kan friges villkorligt. I beslutet om ett kombinationsstraff anges övervakningstiden och den tidpunkt vid vilken den börjar. (1.12.2017/804)

3 mom. har upphävts genom L 22.12.2021/1302 . (22.12.2021/1302)

Sak-, skriv- och räknefel i ett strafftidsbeslut får rättas utan fångens samtycke, om inte rättelsen leder till ett oskäligt slutresultat för fången med beaktande av frigivningstidpunktens närhet, felets obetydlighet, felets inverkan på genomförandet av frigivningsplanen eller någon annan därmed jämförbar orsak.

Strafftidsbeslut fattas av en verkställighetsansvarig. Beslut om i 7 § 3 mom. avsedd inräkning i strafftiden fattas av enhetschefen för verkställighetsenheten. (1.4.2022/222)

En verkställighetsansvarig beslutar om villkorlig frigivning och om ställande under övervakning enligt 70 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder (400/2015) , om den dömde avtjänat den andel av straffet som avses i 2 c kap. 5 § i strafflagen före ankomsten till fängelset. (22.12.2021/1302)

Närmare föreskrifter om beräkning av strafftiden meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Fängelserna är slutna fängelser eller öppna anstalter. Fängelserna kan vara olika med hänsyn till övervakningen.

Fångar i öppna anstalter kan vistas och röra sig på fängelseområdet eller avdelningsområdet, arbetsplatsen och något annat verksamhetsställe utan omedelbar övervakning. I öppna anstalter kan fångarna övervakas med tekniska anordningar som installeras i fängelselokalerna, ges till fången eller fästs på fången vid handleden, vristen eller midjan eller med en kombination av sådana anordningar. (8.4.2011/328)

Intagning i fängelse ska grunda sig på en verkställighetshandling som avses i 2 kap. 1 a § och på ett anmälningsföreläggande eller en efterlysning som utfärdats för verkställighet av domen. Intagning i fängelse av en person som dömts till förvandlingsstraff ska basera sig på ett anmälningsföreläggande av en utmätningsman eller på efterlysning. Bestämmelser om intagning av häktade i fängelser finns i häktningslagen. (23.1.2015/33)

Fångarna skall ges möjlighet att underrätta de närmaste anhöriga eller andra närstående om intagningen i fängelse.

Uppgift om att en fånge intagits i fängelse ska antecknas i det brottspåföljdsregister som avses i lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten (1301/2021) . (22.12.2021/1302)

De kostnader som en fånge som anländer till ett fängelse och friges därifrån har för resor på finskt territorium betalas med statsmedel. Detta gäller även resekostnader som den dömde har för sådant hörande vid en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten som gäller inledande av fängelsestraff. Kostnaderna ersätts i enlighet med kostnaderna för användning av det billigaste allmänna fortskaffningsmedlet. (23.1.2015/33)

En fånges andra resekostnader än de som avses i 1 mom. kan ersättas, om det är motiverat med hänsyn till orsaken till resan eller fångens medellöshet. Bestämmelser om kostnaderna för resor under permission finns i 14 kap. 10 §.

Resekostnaderna för en ledsagare som förordnats för en fånge kan betalas med statsmedel.

En fånge skall utan dröjsmål efter ankomsten till fängelset informeras om förhållandena i det samt om fångarnas rättigheter och skyldigheter. Informationen skall vara tillgänglig på de mest använda språken enligt behoven hos de fångar som är i fängelset.

En utländsk fånge ska informeras om möjligheten att enligt 13 kap. 15 § stå i kontakt med hemlandets beskickning. Utländska fångar ska även få tolkhjälp i den utsträckning det är möjligt. Fångar som använder teckenspråk eller som behöver tolkhjälp på grund av funktionshinder ska ges behövlig hjälp med tolkning och översättning. (7.8.2015/1070)

En samling lagar, förordningar och andra författningar som gäller fångar ska finnas tillgänglig för fångarna. Fångarna ska också ha tillgång till en förteckning över de myndigheter som utövar tillsyn över fängelset och fängelsepersonalens verksamhet samt de organ som utövar tillsyn över tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna och hos vilka fången enligt internationella fördrag har besvärs- eller klagorätt. (9.4.2021/290)

En fånge som anlänt till ett fängelse ska granskas i närvaro av ett vittne ( ankomstgranskning ). Ankomstgranskningen omfattar identifiering, registrering av identiteten, upptagande av signalement samt katalogisering och granskning av den egendom som fången medför. I slutna fängelser omfattar ankomstgranskningen klädbyte. Bestämmelser om uppgörande av egendomsförteckning finns i 9 kap. 2 §. Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i 16 kap. 3 § och bestämmelser om kroppsvisitation finns i 16 kap. 4 §.

Brottspåföljdsmyndigheten får på fångar ta de signalement som avses i tvångsmedelslagen (806/2011) .

En individuell plan för avtjänandet av straffet, frigivningen och den villkorliga friheten ska utarbetas för varje fånge ( plan för strafftiden ). Planen för strafftiden innehåller uppgifter om

I innehållet i och omfattningen av planen för strafftiden beaktas arten av fångens brott och straffets längd, fångens arbets- och handlingsförmåga, omständigheter som inverkar på återfall i brott samt uppgifter som fåtts om fångens person, tidigare brottslighet och förhållanden.

Bestämmelser om planen för strafftiden för den som placerats i övervakad frihet på prov finns i lagen om övervakad frihet på prov (629/2013) . Bestämmelser om planen för strafftiden med avseende på övervakningen av den villkorligt frigivne finns i lagen om verkställighet av samhällspåföljder.

Brottspåföljdsmyndigheten utarbetar en plan för strafftiden för den som dömts till fängelse. Brottspåföljdsmyndigheten kan ändra planen för strafftiden om förhållandena förändras eller av något annat jämförbart godtagbart skäl.

Under strafftiden preciseras planen med uppgifter om hur den har genomförts och genomförandet av planen följs regelbundet upp i det fängelse där fången placeras.

Planen för strafftiden utarbetas i samarbete med den som dömts till fängelsestraff. Planen för strafftiden ska med den dömdes samtycke i behövlig utsträckning utarbetas i samarbete med socialvårds-, hälsovårds-, boende- och arbetskraftsmyndigheterna i den dömdes hem- eller boningskommun, andra myndigheter samt privata sammanslutningar och enskilda personer. Genomförandet av planen för strafftiden följs upp tillsammans med fången.

När fångar placeras i fängelser skall man i enlighet med planen för strafftiden beakta fångens hemort, bevarandet av kontakterna med nära anhöriga eller andra närstående, ålder, kön, hälsotillstånd, antalet intagningar, fångens tidigare brottslighet och hans eller hennes egna önskemål samt möjligheterna att bli placerad i en verksamhet som förutsätts i planen för strafftiden. Beslut om placering skall dessutom fattas med beaktande av fångens möjligheter att på sitt modersmål sköta de frågor som gäller verkställigheten av fängelse. En fånge skall inte placeras i ett mera slutet fängelse eller på en mera sluten fängelseavdelning än vad ordningen och säkerheten i anstalten samt förvaringssäkerheten kräver. Dessutom skall bestämmelserna i 9 § iakttas.

Den som inte fyllt 18 år skall placeras i ett sådant fängelse där han eller hon kan hållas avskild från vuxna fångar, om inte hans eller hennes fördel kräver något annat.

En dömd kan från frihet placeras direkt i en öppen anstalt om han eller hon tillsammans eller separat ska avtjäna ett förvandlingsstraff för böter eller ett fängelsestraff på högst två år. Den dömde kan åläggas att anmäla sig i ett slutet fängelse innan han eller hon förpassas till öppen anstalt. Ett villkor för placering i öppen anstalt är att fången förbinder sig till drogfrihet och att genomgå sådan kontroll av drogfrihet som avses i 16 kap. 7 §. (22.12.2021/1302)

Den dömde skall dock placeras i ett slutet fängelse, om det finns grundad anledning att misstänka att han eller hon

Den dömde skall placeras i ett slutet fängelse också när det inte finns utrymme i öppna anstalter eller på fångens egen begäran.

I fråga om placeringen av ett barn till en fånge i fängelse och om ordnandet av barnets vård föreskrivs i barnskyddslagen (417/2007) .

Beslut om planen för strafftiden, placeringen av en fånge i fängelse och tidpunkten för anmälan till fängelset fattas av enhetschefen för enheten för klientbedömning eller av en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning eller enhetschef för en byrå för samhällspåföljder.

Beslut om ersättning för resekostnaderna för en fånge fattas av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar om de öppna anstalter och öppna avdelningar där fångar övervakas tekniskt med hjälp av anordningar enligt 1 § 2 mom.

Närmare bestämmelser om verkställighetshandlingarna, förpassning av dömda till fängelse, antecknande av ankomstgranskning samt innehållet i och utarbetandet av planer för strafftiden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om ankomstgranskning, bedömning, placering i en öppen anstalt och planmässigt genomförande av straffet meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

I ett fängelse kan det finnas avdelningar som är olika med avseende på graden av övervakning och verksamheten.

När fångar placeras på avdelningar skall man beakta planen för strafftiden, fångarnas individuella egenskaper, ålder, deras förmåga att uppfylla sysselsättningsplikten samt upprätthållandet av ordningen och säkerheten i fängelset, fångarnas eller andra personers säkerhet och förhindrandet av brottslig verksamhet.

Män och kvinnor skall hållas på separata boendeavdelningar.

En fånge vars könstillhörighet har fastställts ska placeras på en boendeavdelning i enlighet med det fastställda könet. Avvikelse från detta får dock göras om det är nödvändigt för att trygga säkerheten för fången eller någon annan. (3.3.2023/306)

Fångar som inte fyllt 18 år skall hållas avskilda från vuxna fångar, om inte deras fördel kräver något annat.

En fånge ska på egen begäran ges möjlighet att helt eller delvis bo avskild från andra fångar, om fången har grundad anledning att tro att hans eller hennes personliga säkerhet är hotad.

Rättigheterna för den som på egen begäran hålls avskild får inte begränsas mer än vad som nödvändigtvis orsakas av det avskilda boendet. Grunderna för det avskilda boendet ska omprövas minst var fjärde månad.

Fångar ska ges tillfälle att bo på en avdelning där fångarna förbinder sig att delta i den sysselsättning som ordnas för fångarna på avdelningen samt att genomgå den kontroll av drogfrihet som avses i 16 kap. 7 § ( kontraktsavdelning ).

I ett fängelse kan det genom beslut av Brottspåföljdsmyndighetens direktör för ansvarsområdet för operativ verksamhet av säkerhetsskäl inrättas en avdelning som är isolerad från den övriga anstalten ( säkerhetsavdelning ). (1.4.2022/222)

Rättigheterna för fångar som placerats på en säkerhetsavdelning får inte begränsas mer än vad som är nödvändigt till följd av placeringen på säkerhetsavdelningen.

Fångar som placerats på en säkerhetsavdelning och deras hälsotillstånd skall noggrant följas.

En fånge kan placeras på en säkerhetsavdelning, om det finns grundad anledning att misstänka att fången

En fånge kan också placeras på en säkerhetsavdelning om han eller hon allvarligt äventyrat säkerheten i fängelset eller om placeringen är motiverad för att fångens egen säkerhet skall garanteras.

Placeringen på en säkerhetsavdelning får inte fortgå längre än nödvändigt. Ett beslut om placering av en fånge på en säkerhetsavdelning och grunderna för beslutet skall omprövas minst var tredje månad.

Fången skall underrättas om grunderna för placeringen på säkerhetsavdelningen, om underrättelsen inte äventyrar någon annans säkerhet eller försvårar brottsutredning.

Avdelningarna i ett fängelse skall ha en dagordning.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fastställer dagordningen på en säkerhetsavdelning. Enhetschefen för fängelset fastställer dagordningen på andra avdelningar.

En sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om placering av fångar på avdelningar. Enhetschefen för enheten för klientbedömning eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning beslutar dock om placering av en fånge på en avdelning med stöd av 1 § 4 mom. En sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om avskilt boende på en fånges egen begäran. Den överläkare som svarar för verksamheten på ett sjukhus vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar eller en av överläkaren förordnad läkare beslutar om intagning på sjukhuset och utskrivning därifrån. (3.3.2023/306)

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fattar på förslag av enhetschefen för fängelset eller enhetschefen för enheten för klientbedömning eller efter att ha hört dessa beslut om placering av fångar på säkerhetsavdelningar.

En fånge kan oberoende av straffets längd med iakttagande av 4 kap. 8 § förflyttas från ett slutet fängelse till en öppen anstalt för en viss tid eller för att avtjäna den återstående delen av straffet, om

En fånge kan förflyttas från en öppen anstalt till ett slutet fängelse, om

En fånge kan omedelbart förflyttas till ett slutet fängelse för den tid som inledandet av förundersökning av det brott eller utredningen av den ordningsförseelse som avses i 1 mom. 1 punkten, undersökning eller säkerställande av resultatet av ett prov från den drogkontroll som avses i 1 mom. 3 punkten eller uppföljning av en berusad fånges hälsotillstånd kräver. En fånge kan också förflyttas till ett slutet fängelse för att de förutsättningar som avses i 1 mom. 6 punkten ska kunna utredas eller för att avtjäna ett sådant straff i enrum som avses i 15 kap. 4 § 1 mom. 3 punkten.

En fånge som utan giltigt skäl underlåter att anlända till öppen anstalt inom utsatt tid ska förpassas till ett fängelse som enheten för klientbedömning anvisat. (1.4.2022/222)

En fånge kan förflyttas från ett slutet fängelse till ett annat slutet fängelse eller från en öppen anstalt till en annan öppen anstalt, om det främjar genomförandet av planen för strafftiden eller annars är motiverat och det kan antas att fången anpassar sig till förhållandena i det andra fängelset. Fången kan förflyttas utan eget samtycke. (10.4.2015/393)

En fånge skall förflyttas till ett annat fängelse, om förvaringssäkerheten, ordningen i fängelset, verkställighetssäkerheten, fångens egen eller någon annans säkerhet, förhindrandet av brottslig verksamhet eller något annat motsvarande skäl kräver det. En fånge kan också förflyttas till ett annat fängelse för att beläggningsgraden i fängelserna skall jämnas ut.

Fången skall trots förflyttningen i mån av möjlighet kunna fortsätta den sysselsättning som anges i planen för strafftiden, och fången skall trots förflyttningen få den vård som han eller hon behöver.

En fånge kan för en kort tid förflyttas till ett annat fängelse om det är motiverat för anordnandet av ett besök eller en permission eller av någon annan motsvarande orsak.

En fånge skall efter ankomsten till ett annat fängelse ges tillfälle att utan dröjsmål underrätta nära anhöriga eller andra närstående om förflyttningen.

En fånge skall på kallelse sändas till en domstol enligt vad som föreskrivs särskilt.

Om en fånge kallas för att personligen höras hos någon annan myndighet än en domstol, kan fången för detta ändamål tillåtas avlägsna sig från fängelset för den tid som hörandet kräver. Denna tid får inte, inklusive restiden, överskrida sju dagar, om det inte finns ett särskilt vägande skäl till det och detta skäl följer av grunden för hörandet, av att fången ska hållas i avskildhet eller av någon annan motsvarande grund. (30.1.2018/104)

Behövlig övervakning skall ordnas för en fånge som befinner sig utanför fängelset av den orsak som avses i denna paragraf. Den tid under vilken en fånge med stöd av denna paragraf befinner sig utanför fängelset skall inräknas i strafftiden.

Enhetschefen för enheten för klientbedömning eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning beslutar om förflyttning av fångar. Enhetschefen för enheten för klientbedömning kan också överföra beslutanderätten i frågan till den enhetschef för ett fängelse som nämns i planen för strafftiden.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig beslutar om en fånge ska tillåtas avlägsna sig från fängelset enligt 5 § 2 mom. Om vistelsen utanför fängelset överskrider sju dygn, ska beslutet fattas av enhetschefen för enheten för klientbedömning eller av någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning.

Enhetschefen för det mottagande fängelset eller en säkerhetsansvarig i det mottagande fängelset beslutar om omedelbar förflyttning av en fånge till ett annat fängelse enligt 2 § 2 mom. och om kortvarig förflyttning av en fånge till ett annat fängelse enligt 3 a §, efter att ha hört enhetschefen för placeringsfängelset.

Med avvikelse från 1 mom. beslutar direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet om förflyttning av en fånge, om fången placeras på en säkerhetsavdelning och placeringen förutsätter att fången förflyttas till ett annat fängelse.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid förflyttning av fångar utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om förflyttning av fångar meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

I fråga om fångtransport iakttas vad som föreskrivs särskilt.

Fångar ska ha ändamålsenliga bostads- och tvättrum till sitt förfogande. När fängelser byggs och renoveras, ska de egentliga bostadsrummen utrustas så att de uppfyller de krav som i den allmänna bygglagstiftningen ställs på bostadsrum. Fångarna ska ha tillgång till toaletter vid alla tider på dygnet. (10.4.2015/393)

I de slutna lokalerna i ett fängelse där fångarna hålls i förvar skall det finnas en larmanordning med vilken omedelbar kontakt med de anställda kan nås.

I öppna anstalter ska fångarna använda sina egna kläder.

I slutna fängelser får fångarna använda egna kläder. Användningen av egna kläder i fängelset eller på en fängelseavdelning kan begränsas av skäl som hänför sig till ordningen eller säkerheten i fängelset eller övervakningen.

Överlämnandet av egna kläder till en fånges förfogande kan förvägras, om kläderna äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset eller om användningen av kläderna kan försvåra identifieringen av fången. Överlämnandet av egna kläder till fångens förfogande förutsätter dessutom att kläderna är i gott skick och att de kan granskas på ett tillförlitligt sätt utan att skadas. Antalet klädesplagg som överlämnas till fångens förfogande kan begränsas av skäl som hänför sig till möjligheterna att granska bostadsrummen, brandsäkerheten och de begränsade förvaringsutrymmena.

Användningen av egna kläder kan begränsas också av skäl som hänför sig till arbetarskyddet. Fångar som inte får använda sina egna kläder i arbetet eller som på grund av arbetets natur behöver skyddskläder ska ges lämplig klädsel.

Fångar som saknar ändamålsenliga egna kläder ska ges lämplig klädsel för användning i fängelset samt för domstolsbesök eller andra besök utanför fängelset.

Fångarna svarar för vården av de egna kläder som de använder. En fånge skall hålla den klädsel som tillhandahållits av fängelset i behörigt skick.

Fängelset skall ge fångarna möjlighet att tvätta sina egna kläder eller att få dem tvättade i fängelset eller på fångens bekostnad utanför fängelset genom anstaltens förmedling.

Fångarna skall på fritiden sköta om städning och renhållning av de egna bostadsrummen och de allmänna lokalerna samt om hushållsarbeten.

Mathållningen för fångarna skall ordnas så att de får en hälsosam, mångsidig och tillräcklig föda.

Avvikelser från den normala kosten görs, om det är motiverat på grund av fångens hälsa eller religiösa övertygelse eller övriga välgrundade övertygelse.

Om fängelset inte erbjuder fångarna alla dagliga måltider, betalas fångarna matpenning för anskaffning av livsmedel eller ges fångarna livsmedel för att själva ordna mathållningen. (10.4.2015/393)

En fånge skall ges möjlighet att dagligen vistas utomhus minst en timme, om inte fångens hälsotillstånd eller ett särskilt vägande skäl som hänför sig till ordningen eller säkerheten i fängelset utgör ett hinder.

Rökning är förbjuden inomhus i fängelset. Förbudet gäller tobaksprodukter avsedda för rökning eller annan upphettning, örtprodukter för rökning och elektroniska cigaretter.

I slutna fängelser ska fångarna ges möjlighet att röka en gång per dag under den vistelse utomhus som avses i 6 §, om inte vistelse utomhus har vägrats. Rökning kan ordnas oftare utomhus, om det är möjligt utan att äventyra fängelsets övriga verksamhet eller ordningen och säkerheten i fängelset.

I öppna anstalter ska fångarna ges möjlighet att röka dagligen utomhus så ofta det är möjligt utan att äventyra fängelsets övriga verksamhet eller ordningen och säkerheten i fängelset.

En fånges rätt att inneha i 6 a § 1 mom. avsedda tobaksprodukter, röktillbehör och tändredskap i fängelselokalerna kan begränsas för att upprätthålla ordningen och säkerheten i fängelset.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig beslutar om att förvägra en fånge vistelse utomhus.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet beslutar om att begränsa en fånges rätt att använda egna kläder enligt 2 § 2 mom. En säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om att förvägra överlämnande av egna kläder till en fånges förfogande enligt 2 § 3 mom. Enhetschefen för fängelset beslutar om att begränsa en fånges rätt att använda egna kläder enligt 2 § 4 mom. En tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter får överlämna sådana egna kläder till en fånges förfogande som det är tillåtet att inneha i fängelset.

En sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig beslutar om avvikelse från den normala kosten. En sysselsättningsansvarig eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om betalning av matpenning.

4 mom. har upphävts genom L 3.2.2023/141 . (3.2.2023/141)

Närmare bestämmelser om grunderna för hur matpenningen för fångar bestäms utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om mathållning och basvård, anordnande av egen mathållning, boende samt om överlämnande och förvaring av tobaksprodukter, röktillbehör och tändredskap meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (3.2.2023/141)

Syftet med den sysselsättning som ordnas eller godkänns av fängelset är att främja fångarnas anpassning i samhället genom att

Sysselsättningen omfattar arbete, utbildning eller andra aktiviteter som främjar fångarnas färdigheter.

Fångarna är skyldiga att under den fastställda arbets- och sysselsättningstiden delta i någon sysselsättning som ordnas eller godkänns av fängelset ( sysselsättningsplikt ).

En fånge skall helt eller delvis befrias från sysselsättningsplikten, om fångens hälsotillstånd, handlingsförmåga eller ålder kräver det.

Fångarna skall under den fastställda arbets- och sysselsättningstiden ges tillfälle att uppfylla sysselsättningsplikten i en sysselsättning som främjar genomförandet av planen för strafftiden.

Fångar som placerats på säkerhetsavdelning skall ges tillfälle att uppfylla sysselsättningsplikten i aktiviteter som lämpar sig för säkerhetsavdelningen.

Fångar som av de skäl som avses i 18 kap. 5 § hålls avskilda skall om möjligt ges tillfälle att uppfylla sysselsättningsplikten i någon sysselsättning som lämpar sig för dagordningen på avdelningen.

Fångar skall placeras i sysselsättning med beaktande av planen för strafftiden, ordningen och säkerheten i fängelset samt säkerheten i samhället.

5 § har upphävts genom L 16.6.2017/383 .

En fånge kan ges tillstånd att under ordinarie arbetstid arbeta eller delta i arbetspraktik utanför fängelset ( civilt arbete ).

Lönesättningen för civilt arbete och andra arbetsvillkor får inte väsentligt avvika från de villkor som allmänt iakttas i branschen. Det civila arbetet skall med hänsyn till arbetsplatsens och arbetsgivarens ekonomiska och sociala omständigheter utgöra en normal ekonomisk verksamhet.

Fångar kan för att uppfylla sysselsättningsplikten ges tillstånd att i fängelset för egen räkning utföra sådant godtagbart arbete som lämpar sig att utföras i ett fängelse ( eget arbete ).

Till fångens förfogande kan för eget arbete ställas fängelsets arbetsredskap utan ersättning om det inte medför olägenhet för ordningen eller säkerheten i fängelset eller ordnandet av fängelsets egen sysselsättning.

Ett tillstånd att utföra eget arbete kan återkallas, om de förutsättningar som avses i 1 mom. inte längre uppfylls eller om det egna arbetet äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset.

Fångarna kan delta i utbildning som ordnas i ett fängelse eller utanför ett fängelse. Bestämmelserna i 9 och 10 § ska iakttas vid deltagande i utbildning utanför fängelset. Brottspåföljdsregionen eller fängelset avtalar med utbildningsanordnarna om att i fängelset ordna utbildning som leder till examen eller annan utbildning. I fråga om den utbildning som ordnas i ett fängelse iakttas dessutom i tillämpliga delar vad som allmänt bestäms om sådan utbildning. De fångar som inte slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen ska ges tillfälle att slutföra den. (17.6.2011/735)

Fångarna skall ges studiehandledning och stöd och studieframgången skall följas.

Ur studieintyg får det inte framgå att studierna bedrivits i ett fängelse.

En fånge kan ges tillstånd att bedriva studier utanför fängelset ( studietillstånd ).

En fånge som har drogproblem eller som bedöms ha särskilda svårigheter att klara sig i frihet kan för en viss tid placeras i en anstalt utanför fängelset eller någon motsvarande enhet ( förläggningsplats ) där han eller hon deltar i missbrukarvård eller i någon annan målinriktad sysselsättning som främjar hans eller hennes möjligheter att klara sig ( placering i anstalt utanför fängelset ).

En fånge kan beviljas tillstånd att utanför fängelset under tillräcklig övervakning delta i någon sysselsättning som ordnas eller godkänns av fängelset och som stödjer fångens rehabilitering, kontakter och anpassning i samhället ( tillstånd till sysselsättning under övervakning utanför fängelset ).

Det tillstånd som avses i 6 § kan ges och beslut enligt 9 § kan fattas om

Ett villkor för placering i en anstalt utanför fängelset är dessutom att fängelset, förläggningsplatsen och fången har ingått ett skriftligt placeringsavtal. Placeringen kräver också att fången samtycker till att fångvårdsmyndigheterna får lämna förläggningsplatsen de uppgifter som är behövliga för placeringen och att förläggningsplatsen får underrätta fångvårdsmyndigheterna om brott mot villkoren.

Tillståndet eller placeringen kräver dessutom att

(22.12.2021/1302)

Om de villkor för tillstånd eller placering som avses i 6 eller 9 § inte längre uppfylls efter att beslutet fattats, kan tillståndet återkallas. Om en fånge inte iakttar de villkor som avses i 10 § 3 mom., kan fången påföras disciplinstraff enligt 15 kap. 4 § 1 mom. 1–3 punkten. Om disciplinstraff inte anses vara en tillräcklig eller ändamålsenlig påföljd, kan tillståndet även återkallas. När disciplinstraff räknas in i strafftiden skall bestämmelserna i 3 kap. 7 § iakttas. Vid förflyttning av fångar som intagits i öppna anstalter skall dessutom bestämmelserna i 6 kap. 2 § iakttas.

Om en fånge begår ett brott utanför fängelset, skall bestämmelserna i 2 kap. 13 § i strafflagen iakttas.

När arbets- och sysselsättningstiden för fångar ordnas, skall arbetstidslagstiftningen iakttas i tillämpliga delar.

När det gäller arbetarskydd för fångar skall lagstiftningen om arbetarskydd iakttas.

En fånge som regelbundet har deltagit i sysselsättning kan med beaktande av hur planen för strafftiden har genomförts befrias från sysselsättningsplikten två vardagar för varje kalendermånad under vilken fången regelbundet deltagit i sådan sysselsättning som fängelset anvisat. Fången anses inte ha deltagit regelbundet i sysselsättningen, om han eller hon på grund av vägran att delta i sysselsättning eller av någon annan motsvarande orsak som beror på fången har deltagit i sysselsättningen färre än 14 dagar under en kalendermånad. En förflyttning av fången till ett annat fängelse inverkar inte på grunderna för befrielse. Befrielsen från sysselsättningsplikten kan förläggas till en tidpunkt som är lämplig med avseende på anordnandet av sysselsättning i fängelset. Fridagarna ska tas ut inom ett år från utgången av den månad då fången deltog i sysselsättningen. (10.4.2015/393)

En fånge som är åtalad för brott skall få behövlig befrielse från sysselsättningsplikten för förberedelse av sitt försvar. En fånge kan befrias från sysselsättningsplikten också av någon annan viktig orsak.

En fånge skall också befrias från sysselsättningsplikten om det är nödvändigt på grund av visstidsarbetsoförmåga.

Enhetschefen för fängelset, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om placering enligt 4 §, deltagande i sysselsättning utanför fängelset enligt 6 och 9 §, tillstånd till eget arbete enligt 7 § samt om återkallande av tillstånd eller placering enligt 11 §.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar dock om tillstånd till civilt arbete, tillstånd till studier, placering i anstalt utanför fängelset och tillstånd till övervakad verksamhet utanför fängelset för fångar som avtjänar livstids fängelse samt för fångar som avtjänar kombinationsstraff enligt 2 c kap. 11 § i strafflagen.

Genom ett beslut av direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet kan den beslutanderätt som avses i 2 mom. överföras på en tjänsteman som avses i 1 mom.

Enhetschefen för fängelset, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad sysselsättningsansvarig, en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om befrielse från sysselsättningsplikt enligt 13 §.

Närmare bestämmelser om placering av fångar i sysselsättning, fångarnas arbets- och sysselsättningstid samt villkor, längd och avtal för placering och tillstånd som avses i 6 och 9 § samt tidsbunden befrielse från sysselsättningsplikten utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om förfarandet samt om klassificeringen av arbetena och andra förutsättningar för arbetet meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Fångarna får i fängelset inneha en skälig mängd personlig egendom. Innehav av ett föremål eller ämne kan förvägras, om

(10.4.2015/393)

Fångarna har inte rätt att inneha alkohol, andra berusningsmedel, sådana dopningsmedel som avses i 44 kap. 16 § i strafflagen och inte heller föremål avsedda för narkotikabruk. I ett slutet fängelse får en fånge inte inneha egendom som han eller hon utan tillstånd av Brottspåföljdsmyndigheten fått av någon annan fånge. (1.4.2022/222)

Annan egendom som fången medför vid ankomsten till fängelset eller som fången får under strafftiden kan tas för förvaring i fängelset tills fången friges, om det är möjligt med avseende på fängelsets förvaringsutrymmen.

Om egendomen inte kan förvaras, ska den returneras eller på fångens bekostnad sändas till det ställe som fången anvisar. Förskämt gods kan förstöras i närvaro av ett vittne. Bestämmelser om förstöring av alkoholdrycker och andra alkoholhaltiga ämnen finns i 86 § i alkohollagen (1102/2017) . Bestämmelser om lämnande av narkotika för förstöring finns i 44 § i narkotikalagen (373/2008) . (28.12.2017/1108)

På gods som saknar ägare tillämpas hittegodslagen (778/1998) .

En egendomsförteckning ska göras upp över fångarnas egendom som tagits emot i slutna fängelser. I förteckningen upptecknas inte egendom av ringa värde, om inte fången särskilt begär det. I öppna anstalter ska en förteckning göras upp endast över den egendom som tagits för förvaring i anstalten och över den särskilt värdefulla egendom som på fångens begäran överlämnats till dennes förfogande. Fången ska underteckna egendomsförteckningen. Om fången inte undertecknar förteckningen, ska två tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten intyga riktigheten av förteckningen.

I ett slutet fängelse ska det i egendomsförteckningen göras en anteckning om att sådan egendom som upptecknats i egendomsförteckningen överlämnas till fångens förfogande. Fången ska på begäran ges en kopia av egendomsförteckningen.

En fånge kan fråntas sådan egendom som han eller hon utan tillstånd av en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten tagit emot och som antecknats i egendomsförteckningen för någon annan fånge.

I slutna fängelser har fångarna inte rätt att inneha pengar eller andra betalningsmedel som avses i 37 kap. 12 § i strafflagen. Ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort ställs dock till fångarnas förfogande. Pengar och andra betalningsmedel som innehas av en fånge ska tas för förvaring i fängelset, sättas in på det av Brottspåföljdsmyndigheten godkända betalkortet eller på fångens bekostnad sättas in på hans eller hennes bankkonto.

Fångarna i öppna anstalter har rätt att inneha pengar och andra betalningsmedel. Ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort ställs till en fånges förfogande, om fången begär det. Pengar och andra betalningsmedel som innehas av en fånge kan på fångens begäran tas för förvaring i fängelset, sättas in på det av Brottspåföljdsmyndigheten godkända betalkortet eller på fångens bekostnad sättas in på hans eller hennes bankkonto.

Fången ska varje månad ges ett utdrag ur bokföringen av hans eller hennes penningmedel.

Användningen av ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort som har getts till en fånge kan övervakas i syfte att upptäcka betalningstransaktioner som avviker från sedvanlig betalningsrörelse, på så sätt att övervakningen endast gäller antalet betalningstransaktioner och penningbeloppet.

Om det vid övervakning enligt 1 mom. upptäcks betalningstransaktioner som avviker från sedvanlig betalningsrörelse eller om det är nödvändigt på grund av en orsak som framkommit i samband med Brottspåföljdsmyndighetens övriga verksamhet eller med anledning av uppgifter som fåtts från en annan myndighet, kan användningen av en fånges betalkort övervakas utifrån ett beslut som fattats i ett enskilt fall på så sätt att övervakningen gäller kontouppgifterna om betalkortet. En förutsättning för övervakningen är dessutom att övervakningen är nödvändig för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga fångens eller någon annans säkerhet. Beslutet får fattas för högst en månad åt gången.

Fängelset skall ge fångarna möjlighet att skaffa livsmedel och andra varor som lämpar sig för personligt bruk.

Fångarna får genom förmedling av fängelset skaffa sådana bruksföremål och förnödenheter som det enligt 1 § 1 och 2 mom. är tillåtet att inneha.

I slutna fängelser kan rätten att använda pengar och andra betalningsmedel som har sitt ursprung utanför fängelset begränsas, om det är motiverat med hänsyn till säkerheten i fängelset eller på fängelseavdelningen.

En fånge får av grundad anledning genom förmedling av fängelset sända pengar och andra betalningsmedel till någon utanför fängelset eller till en annan fånge.

När en fånge friges från fängelset, ska fångens pengar, andra betalningsmedel och egendom lämnas tillbaka till honom eller henne mot en underskrift i egendomsförteckningen. De penningmedel som finns på fångens betalkort ska sättas in på det bankkonto som fången uppgett. Om det inte är möjligt att sätta in penningmedlen på ett bankkonto, ska de ges till fången som kontanta pengar eller på något annat lämpligt sätt. Om fången inte undertecknar egendomsförteckningen, ska två tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten intyga riktigheten av förteckningen. (16.6.2017/383)

Egendom som lämnats kvar i fängelset sänds till den frigivne på hans eller hennes bekostnad. Om den frigivne inte avhämtar sin egendom, får egendomen förstöras tre månader efter det att den sänts tillbaka till fängelset. Om den frigivne inte kan nås, får egendomen förstöras tre månader efter frigivningen.

Brukspenning betalas till fångar för den tid som inräknas i den i 3 kap. 1, 3 och 7 § avsedda strafftiden med undantag för övervakad frihet på prov och villkorlig frihet. Till fångar kan utöver brukspenning betalas sysselsättningspenning eller lön.

Till fångar som deltar i arbete, utbildning eller någon annan sysselsättning som ordnas eller godkänns av fängelset betalas sysselsättningspenning för den tid fången deltar i sysselsättningen. Sysselsättningspenning betalas i tre olika kategorier enligt hur de mål som uppställs i planen för strafftiden för fången uppfyllts samt hur regelbundet och varaktigt deltagandet varit. De två högre kategorierna av sysselsättningspenning betalas i öppna anstalter och de två lägre kategorierna i slutna anstalter. Till fångar som deltar i sammansättnings- eller packningsarbete eller i annat med dessa jämförbart arbete kan utöver sysselsättningspenning betalas provision på grundval av mängden arbetsprestationer.

I stället för sysselsättningspenning betalas lön, om fången deltar i arbete i öppen anstalt för någon annans än Brottspåföljdsmyndighetens räkning. Lön betalas i två kategorier enligt hur krävande arbetet är samt enligt fångens personliga prestation.

Brukspenning, sysselsättningspenning och lön ska betalas in på fångens betalkort eller bankkonto minst en gång per månad.

Ersättning för arbetsresekostnader betalas till fångar som deltar i arbete i öppna anstalter utanför fängelset för någon annans än Brottspåföljdsmyndighetens räkning. Kostnaderna ersätts enligt kostnaderna för användning av det billigaste allmänna fortskaffningsmedlet.

Förskottsuppbörd av skatt och utmätning verkställs enligt lagstiftningen om dem.

Sysselsättningspenning kan helt eller delvis lämnas obetald, om betalningen inte är nödvändig på grund av det stöd som fången får för verksamheten av någon annan myndighet eller av någon annan härmed jämförbar orsak.

Utbetalning av sysselsättningspenning eller lön kan avslutas och sysselsättningspenningskategorin eller löneklassen kan ändras, om det i fångens deltagande i sysselsättning sker en förändring som leder till att förutsättningarna enligt 6 § förändras.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning fattar beslut om att inte överlämna egendom till en fånges förfogande. En tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter får överlämna sådana föremål och ämnen till en fånges förfogande som det är tillåtet att inneha i fängelset. (10.4.2015/393)

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven säkerhetsansvarig beslutar om i 4 § 4 mom. avsett sändande av pengar eller betalningsmedel till någon utanför anstalten eller till en annan fånge. Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om betalning av brukspenning, sysselsättningspenning, lön och arbetsresekostnader, om att sysselsättningspenning lämnas obetald och om ändring av brukspenning och lön. (1.4.2022/222)

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet beslutar om begränsning i slutna fängelser av användning av pengar eller andra betalningsmedel som har sitt ursprung utanför fängelset och som avses i 4 § 3 mom. (1.4.2022/222)

En säkerhetsansvarig eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om den övervakning av användningen av ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort som avses i 3 a § 2 mom. (1.4.2022/222)

Närmare bestämmelser om egendom som fångarna får inneha, om användningen av pengar och andra betalningsmedel samt om grunderna för hur lön, sysselsättningspenning och brukspenning bestäms och om deras belopp utfärdas genom förordning av statsrådet.

Brottspåföljdsmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om

(1.4.2022/222)

Enheten för hälso- och sjukvård för fångar svarar för ordnandet av hälso- och sjukvård samt medicinsk rehabilitering som motsvarar fångarnas medicinska behov. Fångar har rätt till sådan vård för rökavvänjning som motsvarar deras medicinska behov. Enheten för hälso- och sjukvård för fångar har sjukhus och polikliniker som har verksamhetsställen vid olika enheter inom Brottspåföljdsmyndigheten. (3.2.2023/141)

På fångar som är patienter vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar tillämpas denna lag. För straffverkställighet vid enheten svarar Brottspåföljdsmyndigheten. Brottspåföljdsmyndigheten ska se till att fångarna har tillgång till vård och rehabilitering enligt 1 mom.

På de längsta väntetiderna för att få tjänster som med stöd av 1 mom. ordnas av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar tillämpas vad som i 51, 51 a, 51 b och 52–54 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) föreskrivs om att få vård. Vad som i de paragraferna föreskrivs om välfärdsområden gäller Enheten för hälso- och sjukvård för fångar vid tillämpning av denna lag. Vad som i 51 § i den lagen föreskrivs om att få kontakt med hälsovårdscentralen eller någon annan verksamhetsenhet inom primärvården gäller vid tillämpning av denna lag erhållande av kontakt med fängelsepolikliniken eller med en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är verksam vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar. (19.1.2023/121)

Enheten för hälso- och sjukvård för fångar ska månadsvis i det allmänna datanätet offentliggöra nyckeltal för den föregående kalendermånaden om hur de längsta väntetiderna för att få vård har hållits inom primärvårdstjänsterna, samt med fyra månaders mellanrum nyckeltal om hur de längsta väntetiderna för att få vård har hållits inom tjänsterna inom den specialiserade sjukvården. Institutet för hälsa och välfärd producerar nyckeltalen utifrån de uppgifter som institutet fått med stöd av 5 och 5 c § i lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008) . Institutet för hälsa och välfärd ska lämna ut behövliga uppgifter till Enheten för hälso- och sjukvård för fångar för offentliggörande. Nyckeltalen ska offentliggöras separat för varje sjukhus och poliklinik vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, och nyckeltalen för tjänster inom den specialiserade sjukvården som anskaffats som köpta tjänster ska offentliggöras beträffande hela Enheten för hälso- och sjukvård för fångar. Nyckeltalen ska också offentliggöras så att de är tillgängliga för fångarna i fängelset. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om de nyckeltal i fråga om att få vård som ska offentliggöras. (19.1.2023/121)

Bestämmelserna i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) , lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) , mentalvårdslagen (1116/1990) , lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) och lagen om företagshälsovård (1383/2001) ska iakttas när hälso- och sjukvården ordnas. (21.12.2016/1236)

Om en fånge är sjuk eller skadad och inte på tillbörligt sätt kan vårdas eller undersökas vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, ska han eller hon under behövlig bevakning temporärt sändas för vård eller undersökning utanför fängelset. (30.12.2015/1640)

Strafftiden löper under vården.

Om en fånge på grund av en allvarlig sjukdom eller en svår skada fortgående befinner sig i livsfara eller i ett tillstånd som kräver specialistvård, och om behandling av fången vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar eller i vård enligt 2 § är särskilt svår att ordna, kan han eller hon friges för vård utanför fängelset. (30.12.2015/1640)

Trots att fången har frigivits för vård utanför fängelset anses strafftiden löpa under vården.

Om den frigivne tillfrisknar innan strafftiden löper ut så att villkoren enligt 1 mom. inte längre uppfylls, skall han eller hon förpassas till fängelset för att avtjäna den återstående delen av straffet.

En fånge som är gravid skall i tillräckligt god tid under behövlig bevakning sändas för förlossning till ett sjukhus eller till någon annan sådan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården som är utanför fängelset.

Strafftiden löper under den tid som avses i 1 mom.

Fångarna skall i mån av möjlighet ges tillfälle till rådgivning, stöd och vård som ges av en psykolog och till annan motsvarande rådgivning, annat stöd och annan vård.

En fånge skall stödjas i social rehabilitering och upprätthållandet av kontakten med nära anhöriga eller andra närstående samt handledas i skötseln av ärenden som hänför sig till boende, arbete, utkomst, sociala förmåner och sociala tjänster.

Vid ordnande av social rehabilitering skall dessutom bestämmelserna i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) iakttas i tillämpliga delar.

En fånge ska ges möjlighet att utan dröjsmål underrätta en nära anhörig eller någon annan närstående om att han eller hon blivit allvarligt sjuk eller skadad.

Hälsovård, sjukvård och medicinsk rehabilitering enligt fångarnas medicinska behov betalas med statsmedel. Betalningsskyldigheten för staten kräver att den undersökning eller vård som ordnas utanför fängelset ska vara ordinerad eller godkänd av en läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

En fånge har rätt att på egen bekostnad med tillstånd av en läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar få medicinering, undersökning och annan hälso- och sjukvård i fängelset.

Stoftet efter en fånge som har avlidit skall på statens bekostnad sändas till den ort i Finland som de anhöriga önskar. En avliden som inte kan överlämnas till de anhöriga skall begravas på statens bekostnad.

Beslut om en fånges innehav av mediciner fattas av en läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Enhetschefen för fängelset beslutar, efter att om möjligt ha hört en läkare, om att sända en fånge för vård eller undersökning enligt 2 §. Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar på framställning av fängelset och efter att ha hört den läkare som är föreståndare för Enheten för hälso- och sjukvård för fångar om frigivning från fängelset enligt 3 §.

Institutet för hälsa och välfärd meddelar närmare föreskrifter om ordnande av hälsokontroller samt hälso- och sjukvård för fångar i fängelserna.

Fritidsverksamhet som lämpar sig för fängelseförhållanden skall ordnas i fängelserna.

Utomstående personer, sammanslutningar och stiftelser kan ges tillstånd att ordna fritidsverksamhet som lämpar sig för förhållandena i fängelset.

Fångarna skall ges möjlighet att delta i planeringen och ordnandet av fritidsverksamheten. Fångarna skall ges handledning och råd i fritidsverksamheten.

En fånge får delta i fritidsverksamhet och tillbringa fritiden tillsammans med andra fångar.

Deltagandet kan förbjudas eller begränsas, om fången

Fångar som är berusade eller stör fritidsverksamheten eller äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset kan förvägras rätt att delta i ett fritidsevenemang.

Gudstjänster, andaktsstunder och andra religiösa sammankomster skall i mån av möjlighet enligt fångarnas behov ordnas i ett fängelse. Fångarna skall ges möjlighet att träffa en själavårdare eller annan företrädare för det egna trossamfundet. I ett fängelse skall det finnas rum som lämpar sig för religionsutövning.

En fånge har rätt att delta i religiösa sammankomster, om fången inte

Fångar som är berusade eller stör den sammankomst som avses i 1 mom. eller äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset kan förvägras rätt att delta i sammankomsten. Om en fånge inte får delta i gemensamma sammankomster, skall hans eller hennes möjlighet att utöva religion ordnas på något annat sätt.

I ett fängelse skall det antingen finnas ett bibliotek eller fångarna skall ges möjlighet att använda allmänna bibliotekstjänster. Fängelsebiblioteket skall samarbeta med allmänna bibliotek, och dess verksamhet skall överensstämma med verksamhetsprinciperna för allmänna bibliotek.

Fångarna skall tillräckligt ofta ges tillträde till fängelsebiblioteket och handledas i användningen av biblioteket. Bibliotekstjänster för fångar som avses i 3 § 2 mom. 1 eller 2 punkten och som på egen begäran bor avskilda skall ordnas på något annat sätt.

En fånge som är berusad eller som stör biblioteksbesöket eller äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset kan förvägras tillträde till fängelsebiblioteket. (10.4.2015/393)

En fånge får för egen räkning under fritiden utföra sådant arbete som lämpligen kan utföras i ett fängelse och som inte medför olägenhet för ordningen eller säkerheten i fängelset eller äventyrar någons säkerhet ( fritidsarbete ).

Till fångens förfogande kan för fritidsarbete ställas fängelsets arbetsredskap utan ersättning om det inte medför olägenhet för ordningen eller säkerheten i fängelset eller ordnandet av fängelsets egen sysselsättning.

Fångarna skall ges tillfälle att följa televisions- och radioprogram och läsa tidningar samt att på egen bekostnad skaffa tidskrifter och litteratur.

Bestämmelserna i 9 kap. 1 § skall tillämpas på innehav av tidskrifter och litteratur.

Fångarna kan ges tillstånd att under behövlig övervakning församlas i fängelset för att planera fritidsverksamheten eller behandla andra gemensamma ärenden.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om att förvägra deltagande i fritidsverksamhet, en gudstjänst, en andaktsstund eller någon annan religiös sammankomst enligt 3 § eller tillträde till fängelsebiblioteket och om sådant förbud eller sådan begränsning av deltagande som avses i 2 § 2 mom. Sammankomstens arrangör ska höras innan beslutet om förvägran fattas. (10.4.2015/393)

Tillstånd till fritidsverksamhet som avses i 1 § 2 mom. och sammankomster som avses i 7 § beviljas av enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig. (1.4.2022/222)

Närmare föreskrifter om anordnandet av bibliotekstjänster i sådana fall där en fånge inte kan besöka fängelsebiblioteket meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Fångarna har rätt till korrespondens per post. Ett slutet brev eller någon annan postförsändelse till eller från en fånge får granskas med genomlysning eller på något annat motsvarande sätt utan att öppna försändelsen för undersökning av om den innehåller förbjudna ämnen eller föremål som avses i 9 kap. 1 § 1 eller 2 mom.

Brev eller andra postförsändelser till eller från en fånge får öppnas och dess innehåll granskas utan att ett eventuellt meddelande i försändelsen läses, om formen eller storleken på försändelsen är sådan att man kan sluta sig till att den också innehåller någonting annat än ett förtroligt meddelande eller om det annars finns grundad anledning att misstänka att den innehåller i 1 mom. avsedda förbjudna ämnen eller föremål. Trots bestämmelserna i detta moment får brev eller andra postförsändelser till en fånge i ett slutet fängelse eller i en enhet underställd Enheten för hälso- och sjukvård för fångar dock öppnas och dess innehåll granskas utan att ett eventuellt meddelande i försändelsen läses, för att ta reda på om försändelsen innehåller nämnda ämnen eller föremål. (30.12.2015/1640)

Om ämnen eller föremål som fången inte har tillstånd att inneha påträffas vid granskningen, ska de tas för att förvaras i fängelset. Penningmedel ska antecknas på fångens konto. Bestämmelser om den anmälan som ska göras när det finns skäl att betvivla egendomens lagliga härkomst finns i 19 kap. 1 §.

Brev, andra postförsändelser och meddelanden till eller från fångar får läsas, om det av någon grundad anledning som har samband med fångens brottsliga bakgrund, med fångens uppförande under fängelsetiden eller med försändelsen eller dess avsändare eller mottagare behövs för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga fångens eller någon annans säkerhet. Ett beslut som berättigar till läsning får fattas för högst två veckor åt gången. (9.4.2021/290)

Fången ska anteckna sitt namn på brev, postförsändelser och meddelanden som fången sänder till någon annan än en sådan tillsynsmyndighet som avses i 3 §, om inte fången personligen överlämnar dem direkt till fängelsets personal. Ett brev, en postförsändelse eller något annat meddelande som sänds av en fånge i ett slutet fängelse får öppnas för att ta reda på vem som är dess avsändare, om inte avsändaren kan utredas utan att brevet, postförsändelsen eller meddelandet öppnas. Då får brevet eller meddelandet inte läsas i större utsträckning än vad som behövs för att ta reda på vem som är dess avsändare.

Brev, andra postförsändelser och meddelanden får kopieras, om det vid läsningen av dem framgår att de sannolikt innehåller planer eller uppgifter som gäller

Om ett brev, en postförsändelse eller ett meddelande till eller från en fånge läses, ska fången utan dröjsmål underrättas om läsningen samt om grunden för läsningen. Underrättelsen om läsningen får uppskjutas om det behövs för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga fångens eller någon annans säkerhet. Fången ska dock underrättas om läsningen och dess grund inom två veckor från läsningen eller, om fången friges tidigare än detta, senast då fången friges, om inte något annat följer av annan lagstiftning. (9.4.2021/290)

Om ett brev efter läsningen kvarhålls på en sådan grund som avses i 5 §, iakttas det som bestäms i 5 § i fråga om underrättelsen.

Brevväxling mellan en fånge och en myndighet som utövar tillsyn över fängelsets eller anstaltspersonalens verksamhet eller en fånge och ett organ som utövar tillsyn över iakttagandet av de mänskliga rättigheterna hos vilket fången enligt internationella avtal har besvärs- eller klagorätt får inte granskas eller läsas.

Bestämmelser om kontakter mellan utländska fångar och en diplomatisk beskickning eller ett konsulat finns i 13 kap. 15 §. (7.8.2015/1070)

Ett brev eller någon annan postförsändelse som fången adresserat till sin advokat eller något annat rättegångsombud eller rättegångsbiträde som avses i 15 kap. 2 § 1 eller 5 mom. i rättegångsbalken får inte granskas eller läsas. (17.6.2011/724)

Ett brev eller någon annan postförsändelse som anlänt till en fånge och av vars avsändaruppgifter det framgår att avsändaren är det ombud som avses i 1 mom. får i fångens närvaro öppnas och dess innehåll granskas utan att ett eventuellt meddelande i försändelsen läses, om det finns anledning att misstänka att brevet innehåller ämnen eller föremål som avses i 9 kap. 1 § 1 eller 2 mom. Vid granskningen iakttas i övrigt bestämmelserna i 1 § 3 mom. (10.4.2015/393)

Ett brev, en annan postförsändelse eller ett meddelande till eller från en fånge får kvarhållas, om detta behövs för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga fångens eller någon annans säkerhet. (9.4.2021/290)

Mottagaren eller avsändaren skall utan dröjsmål underrättas om kvarhållandet av ett brev, någon annan postförsändelse eller ett meddelande och om orsaken till kvarhållandet, om inte något annat följer av en orsak som nämns i 1 mom. Ett brev, en annan postförsändelse eller ett meddelande som av en orsak som avses i 1 mom. inte befordras till mottagaren skall returneras till avsändaren eller ges till fången vid frigivningen.

En postförskottsbeställning eller någon annan beställning på kredit som avsänts av en fånge kan kvarhållas, om fången inte har råd att betala beställningen. Den beställda försändelsen kan returneras till avsändaren utan fångens samtycke.

Fångarna skall ges möjlighet att på egen bekostnad stå i telefonkontakt med personer utanför fängelset. Kostnadsfri användning av telefon kan tillåtas för skötseln av nödvändiga ärenden eller av andra särskilda skäl.

I ordningsstadgan för ett fängelse kan meddelas de föreskrifter om tider för användning av telefon som är nödvändiga med hänsyn till verksamheten och ordningen i fängelset. För användningen av telefon kan ställas som villkor att fången uppger med vem han eller hon har för avsikt att stå i kontakt.

Ett telefonsamtal kan avbrytas eller förvägras, om det är nödvändigt för att förhindra ett brott eller upprätthålla ordningen i fängelset.

En fånge kan i en öppen anstalt ges tillstånd att använda mobiltelefon. Tillståndet kan förenas med närmare villkor för användningen av mobiltelefonen.

Tillståndet kan återkallas, om förutsättningarna för beviljande av tillstånd till användning av mobiltelefon inte längre uppfylls efter det att beslutet fattats eller om fången bryter mot tillståndsvillkoren.

En fånges telefonsamtal får avlyssnas och spelas in, om det av någon grundad anledning som har samband med fångens brottsliga bakgrund, med fångens uppförande under fängelsetiden eller med samtalets mottagare behövs för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga fångens eller någon annans säkerhet. (9.4.2021/290)

Fången och den som fången står i telefonkontakt med ska underrättas om avlyssningen och inspelningen av samtalet innan åtgärden inleds.

Samtal mellan fången och de tillsynsmyndigheter som avses i 3 § eller ombud som avses i 4 § får inte avlyssnas eller spelas in. Om det vid avlyssningen av ett telefonsamtal framgår att det gäller en kontakt mellan fången och en person som avses ovan, ska avlyssningen avbrytas och inspelningen utplånas.

Andra brev, postförsändelser och meddelanden till och från fångar på en säkerhetsavdelning än sådana som avses i 3 och 4 § får läsas, om det av någon anledning som har samband med fångens brottsliga bakgrund, med fångens uppförande under fängelsetiden eller med försändelsen eller dess avsändare eller mottagare behövs för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga fångens eller någon annans säkerhet. I fråga om fångarnas brevväxling tillämpas i övrigt 1 §, 2 § 2 och 3 mom. samt 2 a, 3–5, 10 och 11 §. (9.4.2021/290)

Ett villkor för att en fånge på en säkerhetsavdelning ska få använda telefon är att fången samtycker till att hans eller hennes samtal kan spelas in utöver att de avlyssnas. I fråga om avlyssning av samtal tillämpas i övrigt bestämmelserna i 7 § 2 och 3 mom.

En fånge som placerats på en säkerhetsavdelning kan inte beviljas tillstånd till användning av e-post enligt 9 §.

En fånge kan ges tillstånd att sända och ta emot e-postmeddelanden av något viktigt skäl i anknytning till upprätthållande av kontakter, till utkomst eller till skötseln av arbets- eller utbildningsfrågor, rättsliga angelägenheter, social-ärenden eller bostadsfrågor eller av något annat motsvarande viktigt skäl.

En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att användningen av e-post inte äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset eller fångens eller någon annans säkerhet och att man tillräckligt väl kan försäkra sig om meddelandets avsändare och mottagare.

Tillståndet kan återkallas, om förutsättningarna för beviljande av tillstånd till användning av e-post inte längre uppfylls efter det att beslutet fattats eller om fången bryter mot tillståndsvillkoren.

En fånge kan ges tillstånd att använda internet av något viktigt skäl i anknytning till utkomst eller till skötseln av arbets- eller utbildningsfrågor, rättsliga angelägenheter, socialärenden eller bostadsfrågor eller av något annat motsvarande viktigt skäl. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas i ett slutet fängelse är att fångens tillgång till andra webbsidor än sådana som är förenliga med tillståndet har hindrats på tillbörligt sätt.

En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att användningen av internet inte äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset eller fångens eller någon annans säkerhet.

Tillståndet kan återkallas, om förutsättningarna för beviljande av tillstånd till användning av internet inte längre uppfylls efter det att beslutet fattats eller om fången bryter mot tillståndsvillkoren.

Utöver vad som bestäms i informationssamhällsbalken (917/2014) , har fängelset vid behov rätt att hämta avsändar- och mottagaruppgifter för meddelanden och samtal ur den anordning som fången använt för kommunikationen eller ur de anordningar eller system som fängelset tillhandahåller för förmedling och behandling av kommunikationen.

Vid övervakningen av e-postmeddelanden som en fånge mottagit och sänt samt av mobiltelefonens textmeddelanden tillämpas bestämmelserna i 2–5 §.

En fånge som sänder e-postmeddelanden eller använder internet får övervakas på teknisk väg och så att en tjänsteman vid Brottpåföljdsmyndigheten är närvarande.

10 § har upphävts genom L 22.12.2021/1302 .

En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om granskning av brev och andra postförsändelser med stöd av 1 § 1 mom. samt om öppnande av en sådan försändelse och granskning av dess innehåll med stöd av 1 § 2 mom. eller 4 § 2 mom.

En säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om läsning av brev, andra postförsändelser eller meddelanden med stöd av 2 § 1 mom., 8 § 1 mom. eller 9 b §, om utredning av avsändaren enligt 2 § 2 mom., om kopiering enligt 2 § 3 mom., om att underrätta fången om läsning enligt 2 a § 1 mom. samt om kvarhållande av försändelser eller meddelanden enligt 5 §. Ett meddelande får dock även lämnas för läsning till en sådan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som har rätt att behandla uppgifter i säkerhetsregistret. Beslut om avlyssning och inspelning av telefonsamtal fattas av en säkerhetsansvarig. Beslut om avbrytande eller förvägran av användning av telefon fattas av en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller av en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig beslutar om tillstånd till användning av mobiltelefon och om återkallande av sådana tillstånd samt om överlämnande av en mobiltelefon till en fånges förfogande.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig beslutar om tillstånd till användning av e-post och av internet och om återkallande av sådana tillstånd samt om överlämnande av en dator till en fånges förfogande.

En tjänsteman som handhar uppdrag enligt detta kapitel får inte obehörigen röja sådant som genom innehållet i ett meddelande från eller till en fånge kommit till tjänstemannens kännedom i uppdraget, och inte heller identifieringsuppgifter om ett sådant meddelande. Tjänstemannen får inte heller använda sådana uppgifter för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan. Uppgifterna får inte heller röjas eller användas på nämnda sätt efter det att uppdraget har avslutats.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag får uppgifter som avses i 1 mom. emellertid lämnas ut också till en tjänsteman som oundgängligen behöver dem för att sköta sina åligganden enligt denna lag.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid granskning, läsning, kopiering och kvarhållande av brev, om avlyssning och inspelning av telefonsamtal samt om användning och övervakning av elektronisk kommunikation utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om egenskaperna hos mobiltelefoner enligt 6 a § samt om överlämnandet av telefoner till fångarnas förfogande och om användningen av dem meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/222)

Fångarna har rätt att ta emot besökare vid tidpunkter som reserverats för besök så ofta som det är möjligt utan att ordningen och verksamheten i fängelset störs, på det sätt som bestäms i detta kapitel. Besök kan tillåtas även vid andra tillfällen än vid de tidpunkter som reserverats för besök, om det behövs för bevarandet av fångens kontakter eller av något annat viktigt skäl.

Den rätt som en fånge som placerats på en säkerhetsavdelning har att träffa andra besökare än en sådan nära anhörig eller annan närstående som avses i 1 kap. 5 a § eller ett ombud som avses i 12 kap. 4 § kan begränsas, om det finns grundad anledning att misstänka att brott mot denna lag eller mot bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den kommer att begås under besöket.

Bestämmelser om granskning av den som kommit för att besöka en fånge finns i 17 kap.

I fängelserna ska det finnas lämpliga rum för övervakade besök och för besök av ombud. I slutna fängelser ska det dessutom finnas lämpliga rum för oövervakade besök och sådana besök av barn som avses i 5 §. Fängelserna kan dessutom ha lämpliga rum för kontakt via videolänk.

Besöken ska övervakas på behövligt sätt. Andra besök än oövervakade besök kan övervakas på teknisk väg och så att en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten är närvarande. Teknisk övervakning omfattar iakttagande och upptagning av bild med en teknisk anordning. Bestämmelser om övervakning av besök av ombud finns i 6 §. Fången och besökaren ska på tillbörligt sätt underrättas om övervakning som sker med hjälp av en teknisk anordning.

Vid sådana övervakade besök som avses i 3 § får samtalet mellan fången och besökaren avlyssnas och upptas med hjälp av en teknisk anordning, om det av någon grundad anledning som har samband med fångens brottsliga bakgrund, med fångens uppförande under fängelsetiden eller med besökaren behövs för att förhindra brott, avvärja en fara som hotar ordningen i fängelset eller trygga fångens eller någon annans säkerhet. Fången och besökaren ska underrättas om avlyssningen och upptagningen av samtal innan åtgärden inleds. Samtalet vid ett övervakat besök hos en fånge som är placerad på en säkerhetsavdelning får avlyssnas och upptas. (9.4.2021/290)

I ett slutet fängelse ordnas besöken i ett övervakat besöksrum där det finns konstruktionsmässiga hinder mellan fången och besökaren, för att säkerheten och ordningen i fängelset ska upprätthållas och införsel av förbjudna ämnen och föremål i fängelset förhindras. I en öppen anstalt ordnas besöken i ett rum där det är möjligt för fången och besökaren att vidröra varandra.

I ett slutet fängelse kan ett övervakat besök ordnas avskilt från andra fångar och besökare, om det med beaktande av besökarens eller fångens brottsliga bakgrund eller fångens uppförande under fängelsetiden finns skäl att misstänka att besöket kan äventyra ordningen eller säkerheten i fängelset eller fångens eller någon annans säkerhet.

Tillstånd för besök utan övervakning kan beviljas då det är fråga om besök av en nära anhörig till en fånge, någon annan närstående samt, om det finns skäl till det, även av någon annan person som är viktig för fången, om det är motiverat för bevarandet av fångens kontakter eller av någon annan motsvarande orsak. För att tillstånd till ett sådant besök ska beviljas förutsätts det att besöket inte äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset eller fångens eller någon annans säkerhet och att besöket inte stör verksamheten i fängelset.

I ett slutet fängelse kan en fånge beviljas tillstånd att ta emot besök av ett barn som är yngre än 15 år i ett rum som lämpar sig för detta, om besöket behövs för att upprätthålla kontakten mellan fången och barnet och besöket inte strider mot barnets bästa.

En fånge ska ges möjlighet att ta emot besök av ett ombud som avses i 12 kap. 4 § utan att någon annan är närvarande vid besöket.

Besöket får övervakas om det är nödvändigt för att upprätthålla ordningen och säkerheten i fängelset eller om fången eller ombudet uttryckligen begär det. Övervakningen utförs genom synkontakt eller med hjälp av en teknisk anordning, utan att samtalet mellan fången och ombudet avlyssnas eller upptas. Besöket kan vid behov också ordnas i ett rum där det finns konstruktionsmässiga hinder mellan fången och ombudet. Fången och ombudet ska underrättas om övervakningen av besöket innan övervakningen inleds.

Bestämmelser om anordnandet av besök med hjälp av en videolänk finns i 13 §.

En fånge kan beviljas tillstånd till ett övervakat besök av en annan fånge eller en häktad som placerats i samma fängelse, om det är fråga om en nära anhörig till fången, någon annan närstående eller någon annan person som är viktig för fången och besöket är motiverat för bevarandet av fångens kontakter eller av något annat viktigt skäl. En förutsättning för att tillstånd till ett sådant besök ska beviljas är att besöket inte äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset eller fångens eller någon annans säkerhet.

Ett besök får avbrytas om det behövs för att förhindra ett brott eller upprätthålla ordningen eller säkerheten i fängelset.

Ett tillstånd till besök kan återkallas om förutsättningarna för beviljande av besöket inte längre uppfylls efter det att beslutet fattats.

Ett besök kan förvägras, om

I de fall som avses i 2 mom. 1 punkten kan besöket ordnas under sådan övervakning att besöket inte äventyrar ordningen eller säkerheten i fängelset.

Om det har konstaterats att en besökare har medfört eller försökt medföra narkotika eller ämnen eller föremål som avses i 9 kap. 1 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller 2 mom. till ett fängelse, eller har konstaterats äventyra säkerheten eller allvarligt störa ordningen i fängelset, kan besökaren meddelas ett med hänsyn till omständigheterna skäligt, högst sex månaders förbud att besöka fängelset. Ett besöksförbud kan förlängas om det fortfarande behövs för att förhindra den verksamhet som ligger till grund för förbudet.

Ett besöksförbud kan omfatta ett förbud att träffa en viss fånge eller vissa fångar eller ett förbud mot tillträde till ett visst fängelse eller vissa fängelser.

Besöksförbud får inte meddelas en fånges nära anhöriga eller någon annan närstående som avses i 1 kap. 5 a § eller fångens ombud som avses i 12 kap. 4 §.

4 mom. har upphävts genom L 16.6.2017/383 . (16.6.2017/383)

För att en minderårig besökare ska ges tillträde till ett fängelse för att besöka någon annan än sin förälder krävs samtycke av den minderåriges vårdnadshavare. En besökare som har fyllt 15 år får dock besöka en nära anhörig utan vårdnadshavarens samtycke, om inte vårdnadshavaren uttryckligen har meddelat att han eller hon motsätter sig besöket. Om den minderårige besökaren är omhändertagen, fattar barnskyddsmyndigheten beslut om samtycket.

En besökare som är yngre än 15 år ges inte tillträde till fängelset utan ledsagare, om inte ledsagarens närvaro betraktas som onödig med beaktande av barnets utvecklingsnivå, tidigare besök eller någon annan motsvarande grundad anledning.

I samband med besök i ett fängelse får en liten mängd sådana varor eller föremål tas emot som det enligt 9 kap. 1 § 1 och 2 mom. är tillåtet att inneha i fängelset. Närmare föreskrifter om den egendom som får tas emot och om dess mängd samt om förfarandet vid mottagningen av varor meddelas i fängelsets i 15 kap. 1 § avsedda ordningsstadga.

De varor som besökare medför ska granskas innan de överlämnas till fången.

En fånge kan ges tillstånd att stå i kontakt med en nära anhörig eller någon annan närstående via videolänk eller genom något annat lämpligt tekniskt kommunikationsmedel där deltagarna kan se och höra varandra. För bevarandet av fångens kontakter eller av något annat viktigt skäl kan kontakt ordnas också med någon annan person som är viktig för fången.

I fråga om övervakning och avbrytande av kontakter samt återkallande av tillstånd till kontakter tillämpas vad som föreskrivs 2 § 2 mom. samt 8 och 9 §.

Också besök av ett ombud kan på fångens eller ombudets begäran ordnas via videolänk. I fråga om övervakning av besöket tillämpas vad som föreskrivs i 6 §.

Om en fånge intervjuas, filmas eller fotograferas i fängelset, ska bestämmelserna om besök och besökare i detta kapitel tillämpas. Om en företrädare för ett massmedium vill intervjua en fånge, ska en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten fråga fången om han eller hon samtycker till att bli intervjuad.

Utländska fångar har rätt att stå i kontakt med en diplomatisk beskickning eller ett konsulat som företräder hemlandet.

En försändelse som en fånge adresserat till en diplomatisk beskickning eller ett konsulat ska vidarebefordras utan dröjsmål.

En fånge ska i möjligaste mån ges tillfälle till privata samtal om personliga frågor med företrädare för en församling, en organisation som utför fängelsearbete eller någon annan motsvarande institution.

En sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om oövervakade besök, besök av ombud, besök av barn, besök fångar emellan, övervakade besök enligt 3 § 2 mom., kontakter via videolänk samt om återkallande av tillstånd till dessa. En säkerhetsansvarig beslutar om avlyssning av ett övervakat besök med en teknisk anordning och upptagning vid ett övervakat besök enligt 2 § 3 mom. Enhetschefen för fängelset eller en sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig beslutar om besöksförbud. (1.4.2022/222)

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om förvägran och avbrytande av besök.

Bestämmelser om sådan kontroll av drogfrihet som utgör villkor för besök enligt 4 och 5 § finns i 16 kap. 7 § 3 mom. Bestämmelser om kroppsvisitation av en fånge i samband med sådana besök finns i 16 kap. 4 §.

Närmare bestämmelser om besöksförbud och innehållet i det, om hur övervakningen av besök ska ordnas samt om besöksrummens tekniska och konstruktionsmässiga övervakningsarrangemang utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om hur besök ska ordnas meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/222)

En fånge kan på ansökan beviljas tillstånd att för en kort tid avlägsna sig från fängelset ( permission ).

Syftet med permissionen är att stödja fången i att bevara sina kontakter och anpassa sig i samhället samt att minska de negativa effekter som frihetsberövandet orsakar.

Permission på basis av strafftidens längd kan på ansökan beviljas, om

Permission på basis av strafftidens längd kan på ansökan beviljas när två tredjedelar, dock minst två månader, har avtjänats av strafftiden fram till villkorlig frigivning eller av fängelsetiden som ingår i ett kombinationsstraff enligt 2 c kap. i strafflagen ( fängelsetid ). (1.12.2017/804)

Möjlighet till permission för den som avtjänar livstids fängelse bestäms som om fängelsetiden skulle vara tolv år. Permission för den som dömts till livstids fängelse för ett brott som begåtts innan gärningsmannen fyllt 21 år bestäms som om fängelsetiden skulle vara tio år.

En fånge som noggrant iakttagit planen för strafftiden kan, om villkoren i 2 § uppfylls, beviljas permission före den tidpunkt som avses i 1 mom. om det är behövligt för genomförandet av planen eller om det i enskilda fall är motiverat för bevarandet av en fånges kontakter, upprätthållandet av handlingsförmågan eller av någon annan motsvarande anledning. Permission får på denna grund dock inte beviljas innan hälften av fängelsetiden avtjänats.

Permission av viktigt skäl eller för deltagande i en sammankomst utanför fängelset kan beviljas på ansökan om villkoren i 2 § 2 och 3 punkten uppfylls och om permissionen är viktig av något skäl i anknytning till fångens familj, hälso- och sjukvård eller utkomst eller till skötseln av arbets- eller utbildningsfrågor eller socialärenden eller bostadsfrågor eller av något annat motsvarande skäl.

Om en fånge ansöker om permission av något skäl i anknytning till hälso- och sjukvård, skall ett utlåtande skaffas hos en läkare eller, då läkaren inte är anträffbar, hos någon annan tjänsteman som hör till hälso- och sjukvårdspersonalen.

Om det inte kan anses tillräckligt sannolikt att permissionsvillkoren kommer att iakttas, kan fången beviljas permission under behövlig bevakning.

En fånge skall beviljas permission för att under behövlig bevakning för en kort tid avlägsna sig från fängelset för att på finskt territorium besöka en svårt sjuk nära anhörig eller annan närstående eller för att närvara vid en nära anhörigs eller annan närståendes begravning eller av något annat motsvarande synnerligen viktigt skäl.

Permissionen kan förvägras om det är nödvändigt för förhindrande av rymning, fritagningsförsök eller ett nytt brott eller av andra motsvarande vägande skäl.

En fånge kan utan hinder av bestämmelserna i 2 och 3 § för högst ett halvt dygn beviljas permission under ledsagning eller nödvändig bevakning för att delta i en sammankomst utanför fängelset eller av något annat motsvarande skäl.

Fångar som placerats på säkerhetsavdelning enligt 5 kap. 5 § kan på de grunder som avses i 4 eller 5 § beviljas endast ledsagad permission.

Om en fånge som avtjänar livstids fängelse inte beviljas permission under den tid som avses i 3 §, skall fången beviljas ledsagad permission minst en gång per år.

Permission på basis av strafftidens längd kan beviljas för högst tre dygn under en tid av två månader från och med den tidpunkt som avses i 3 §.

Permission enligt 4 och 5 § beviljas för den tid som skötseln av de ärenden som utgör grund för permissionen nödvändigtvis kräver.

Permissionens totala längd ökas med en skälig restid.

Permission kan förenas med villkor som gäller vistelse utanför fängelset, grunden för permissionen, drogfrihet, övervakning, uppförande och återkomst till fängelset.

2 mom. har upphävts genom L 22.12.2021/1302 . (22.12.2021/1302)

En fånge som har permission kan övervakas med tekniska anordningar som ges till fången eller fästs på fången vid handleden, vristen eller midjan eller med en kombination av sådana anordningar. (10.4.2015/393)

Om villkoren för beviljande av permission inte längre uppfylls efter att beslutet fattats, kan permissionen återkallas. En fånge som bryter mot permissionsvillkoren kan påföras disciplinstraff enligt 15 kap. 4 § 1–3 punkten. Bestämmelser om inräkning av permissionstiden i strafftiden finns i 3 kap. 7 §.

Om en fånge begår ett brott utanför fängelset, skall bestämmelserna i 2 kap. 13 § i strafflagen iakttas.

Fångarna skall svara för resekostnaderna under permissionerna.

Kostnaderna för resor under en permission som beviljats av de skäl som avses i 5 och 6 § betalas med statsmedel. Kostnaderna för resor också under någon annan permission kan betalas med statsmedel, om det finns grund för det med hänsyn till fångens medellöshet eller orsaken till permissionen.

Beslut om beviljande och återkallande av permission samt om tidigareläggning enligt 3 § 3 mom. och betalning av kostnader för resor under permission enligt 10 § 2 mom. fattas av enhetschefen för fängelset eller av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar dock om permission och betalning av kostnader för resor under permission, om

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet kan besluta att den beslutanderätt som avses i 2 mom. överförs på enhetschefen för fängelset.

Närmare bestämmelser om restid, ersättande av resekostnader under en permission, permissionsförfarandet och om villkoren för permission utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om beräkning av antalet permissioner och permissionernas längd meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Ett fängelse ska ha en ordningsstadga som innehåller mer detaljerade föreskrifter än denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den och som gäller vistelse på fängelseområdet, låsning av lokalerna, avdelningar, hur rökning, besök, telefonkontakter och fritidsverksamhet ska ordnas, innehav av egendom samt andra motsvarande enskilda omständigheter som hänför sig till upprätthållandet av ordningen i fängelset och ordnandet av sysselsättningen.

Fångarna skall iaktta fängelsets ordningsstadga samt fängelsepersonalens uppmaningar och befallningar. Fångarna skall uppträda sakligt mot fängelsepersonalen samt övriga fångar och andra personer.

En fånge kan påföras disciplinstraff om fången gör sig skyldig till en ordningsförseelse . Ordningsförseelser är att

Disciplinstraff får inte påföras för brott som fängelsedirektören anmält till polisen.

En fånge kan disciplinärt bestraffas med

Förlusten av rättigheter får inte hindra fången att upprätthålla kontakter utom fängelset.

Om en fånge har gjort sig skyldig till två eller flera förseelser, skall ett gemensamt disciplinstraff påföras för förseelserna.

Om det sedan ett disciplinstraff påförts visar sig att fången innan straffet påfördes begått någon annan ordningsförseelse, skall ett separat disciplinstraff påföras för denna förseelse, om inte det disciplinstraff som påfördes för den tidigare uppdagade förseelsen anses vara en tillräcklig påföljd.

Ett annat disciplinstraff än varning kan påföras villkorligt för en prövotid om minst en och högst tre månader. Om fången inte begår en ny förseelse under prövotiden, förfaller disciplinstraffet.

Påförs ett disciplinstraff för en förseelse som begåtts under prövotiden, skall det samtidigt beslutas huruvida det tidigare disciplinstraffet skall verkställas.

När beslut fattas om att påföra eller mäta ut disciplinstraff eller om huruvida ett disciplinstraff skall vara villkorligt, skall hänsyn tas till ordningsförseelsens art och hur allvarlig den är samt dess uppsåtlighet och planmässighet, fångens tidigare ordningsförseelser, orsakerna till förseelsen, om en anmärkningsvärt lång tid har förflutit sedan ordningsförseelsen, fångens försök att förhindra eller avlägsna verkningarna av förseelsen, fångens strävan att främja utredningen av förseelsen, fångens hälsotillstånd samt de säkerhetsåtgärder som vidtagits i fråga om fången på grund av förseelsen och andra följder av gärningen.

Straff i enrum omfattar begränsning av egendomsinnehav, kontakter, användning av bibliotek, möjligheter att följa radio- och televisionsprogram samt hobby- och fritidsverksamhet. Avvikelser från begränsningarna kan göras, om det är motiverat med hänsyn till fångens förhållanden. Fångens rätt till besök och vistelse utomhus kan begränsas endast om besöken eller vistelsen utomhus äventyrar fångens egen eller någon annans säkerhet.

Om fången utan avbrott varit tio dygn i enrum, får ett nytt straff i enrum inte verkställas förrän sju dygn har förflutit från det att det tidigare straffet upphörde.

En läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt underrättas om placering i enrum. Om verkställigheten äventyrar fångens hälsa, ska den uppskjutas eller redan inledd verkställighet avbrytas.

Ordningsförseelser ska utredas utan dröjsmål. Efter att en ordningsförseelse ägt rum ska en opartisk och objektiv utredning genomföras, varvid förseelsen utreds på det sätt som dess art och allvarlighetsgrad kräver.

Fången, andra som har del i saken och vid behov även andra personer ska höras. Utredningen ska genomföras så att ingen blir grundlöst misstänkt.

I samband med utredningen av en ordningsförseelse ska ett motiverat påstående av fången om att de anställda gjort sig skyldiga till eller varit delaktiga i ett brott överlämnas till en polismyndighet för undersökning.

Utredningen av en ordningsförseelse kan avslutas utan att förseelsen förs till i 10 § avsedd behandling av ett disciplinärende, om

Fången kan ges en anmärkning vid utredningen av en ordningsförseelse, om behandlingen av ärendet avslutas med stöd av 4 mom. 1 punkten.

Disciplinärenden som gäller fångar ska behandlas utan dröjsmål och utan att onödig uppmärksamhet väcks. Ärendet ska behandlas vid muntligt förfarande. Fången, ett vittne och någon annan person kan höras via videolänk eller med något annat motsvarande kommunikationsmedel om det är ändamålsenligt på grund av ett långt avstånd eller av någon annan motsvarande orsak.

Fången ska ges tillfälle att förbereda sitt försvar och lägga fram sin egen utredning samt bevis till stöd för den. Bestämmelser om tolkning finns i 4 kap. 4 § 2 mom.

En ordningsförseelse ska behandlas i det fängelse där fången är placerad eller där fången gjort sig skyldig till ordningsförseelsen. En ordningsförseelse som en fånge gjort sig skyldig till under en transport ska dock behandlas i det fängelse dit fången anländer. Om en fånge på grund av en ordningsförseelse förflyttas från en öppen anstalt till ett slutet fängelse, kan ordningsförseelsen också behandlas och disciplinstraffet påföras i det fängelse till vilket fången förflyttas.

Medan en ordningsförseelse utreds och beslutet om disciplinstraff inväntas kan fången hållas avskild från övriga fångar, om det behövs för att bevara ordningen eller av andra särskilda skäl. Avskildheten får inte räcka längre än nödvändigt och inte överskrida sju dygn. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt underrättas om avskildheten.

Den tid under vilken fången har hållits avskild från övriga fångar ska beaktas som avdrag när disciplinstraffet påförs.

Utredning av ordningsförseelser och behandling av disciplinärenden ska registreras.

Disciplinstraff som påförts fångar ska verkställas utan dröjsmål och utan att onödig uppmärksamhet väcks.

Om en fånge åtalas vid domstol för ett brott för vilket han eller hon påförts disciplinstraff, förfaller disciplinstraffet till den del det inte har verkställts.

14 § har upphävts genom L 22.12.2021/1302 .

15 § har upphävts genom L 22.12.2021/1302 .

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fastställer ordningsstadgan. (1.4.2022/222)

Enhetschefen för fängelset eller, om saken inte tål uppskov, en säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om övervakning och låsning av fängelselokalerna. (1.4.2022/222)

Enhetschefen för fängelset beslutar om disciplinstraff. Enhetschefen beslutar också om huruvida ett brott ska överlämnas till polisen för utredning i stället för att ett disciplinstraff påförs. (1.4.2022/222)

En säkerhetsansvarig beslutar om utredning av ordningsförseelser, om avslutande av behandlingen av disciplinärenden under utredningen med stöd av 9 § 4 mom. och om givande av anmärkning med stöd av 9 § 5 mom. En säkerhetsansvarig eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen beslutar om avskildhet enligt 11 §. (22.12.2021/1302)

I fråga om jäv tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 7 och 8 § i förundersökningslagen (805/2011) . (22.7.2011/809)

Bestämmelser om fångarnas rätt att söka ändring i de disciplinstraff som påförts dem och om hur ändringssökande påverkar verkställigheten av disciplinstraff finns i 20 kap.

Närmare bestämmelser om utredning av ordningsförseelser och om registrering av utredning av ordningsförseelser och behandling av disciplinärenden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om verkställigheten av disciplinstraff meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/222)

Fångarna och de lokaler som står till fångarnas förfogande skall övervakas så som ordningen i fängelset, förvaringssäkerheten, fångarnas och andras säkerhet samt förhindrandet av rymning eller olovligt avvikande från öppna anstalter och förhindrande av brott kräver.

I ett fängelse skall finnas sådana larmsystem och andra tekniska säkerhetssystem som säkerheten kräver.

För övervakningen av fängelseområdet och fängelselokalerna kan det användas teknisk övervakning i syfte att upprätthålla ordningen i fängelset, förvaringssäkerheten och fångarnas och andras säkerhet samt i syfte att förhindra rymning eller olovligt avvikande från öppna anstalter eller brott. Teknisk övervakning omfattar iakttagande och upptagning av bild med en teknisk anordning. Teknisk övervakning får inte användas i fångarnas celler, i toaletter, i omklädningsrum och på andra motsvarande platser. Det ska på tillbörligt sätt underrättas om den tekniska övervakningen.

Bestämmelser om teknisk övervakning i besöksrum finns i 13 kap. Bestämmelser om teknisk övervakning vid observation och observation i isolering finns i 18 kap. Bestämmelser om kameraövervakning av arbetstagare finns i 16 och 17 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) .

Fångarnas bostadsrum och egendom som de innehar eller som finns på fängelseområdet kan granskas för upprätthållande av ordningen och säkerheten i fängelset eller utredning av misstänkta ordningsförseelser. Bestämmelser om innehav av bruksföremål, pengar och andra betalningsmedel samt annan egendom finns i 9 kap.

Brottspåföljdsmyndigheten har för att upprätthålla ordningen eller säkerheten i ett fängelse eller för att skydda egendom rätt att tillfälligt omhänderta ett obemannat fordon eller en obemannad farkost eller hindra dess användning eller annars ingripa i dess färd, om fordonet eller farkosten kommer in på fängelseområdet eller in i luftrummet ovanför området.

Brottspåföljdsmyndigheten får i de situationer som avses i 1 mom. använda en teknisk anordning som inverkar på det obemannade fordonets eller den obemannade farkostens färd. Den tekniska anordningen får inte orsaka mer än ringa störningar i radiokommunikation eller annan kommunikation eller för ett allmänt kommunikationsnät. En anordning får användas om det är försvarligt med hänsyn till hur viktigt och brådskande uppdraget är, hur farlig det obemannade fordonets eller den obemannade farkostens verksamhet är, vilka resurser som står till förfogande samt med hänsyn till övriga omständigheter som är relevanta för en helhetsbedömning av situationen. Anordningen får användas endast så länge det är nödvändigt för att utföra åtgärden. Anordningen får användas endast av en tjänsteman som fått lämplig utbildning för detta.

Brottspåföljdsmyndigheten har rätt att behandla radiokommunikation, förmedlingsuppgifter och lokaliseringsuppgifter som har samband med användningen av ett obemannat fordon eller en obemannad farkost, i syfte att ingripa i det obemannade fordonets eller den obemannade farkostens färd, för att identifiera fordonet eller farkosten eller en del i dess helhetssystem och för att fastställa dess position. Uppgifter om radiokommunikation, förmedlingsuppgifter och lokaliseringsuppgifter ska utplånas utan dröjsmål efter åtgärden, om inte något annat föreskrivs i lag.

En fånge får i ett fängelse, på fängelseområdet och under transport granskas för att tillgodose säkerheten, trygga ordningen eller skydda egendom ( säkerhetskontroll av fångar ).

Vid säkerhetskontroll av fångar kan man med hjälp av en metalldetektor, någon annan teknisk anordning, en tränad hund, ytlig undersökning av kläderna eller på något annat motsvarande sätt granska en fånge för att det skall kunna säkerställas att denne inte medför föremål eller ämnen

I det syfte som nämns i 1 mom. kan en fånge åläggas att byta kläder i närvaro av anställda.

En fånge kan kroppsvisiteras, om

Kroppsvisitation omfattar undersökning av vad fången har i sina kläder eller annars bär på sig. Kroppsvisitation omfattar även undersökning av fångens mun.

I ett fängelse, på en fängelseavdelning eller i något annat utrymme kan specialgranskning utföras om det behövs för att avvärja en allvarlig fara som hotar ordningen eller säkerheten i fängelset eller för att hitta sådana otillåtna föremål eller ämnen som avses i 9 kap. 1 § 1 eller 2 mom.

När en specialgranskning utförs på en avdelning eller i något annat utrymme i ett fängelse, får samtliga fångar som placerats på avdelningen eller som vistas i det undersökta utrymmet kroppsvisiteras.

Kroppsbesiktning får företas på en fånge, om det finns sannolika skäl att misstänka att fången i fängelset eller vid ankomsten till fängelset i sin kropp har förbjudna ämnen eller föremål som avses i 9 kap. 1 § 1 eller 2 mom. i denna lag och som är ägnade att allvarligt äventyra ordningen eller säkerheten i fängelset eller fångens liv eller hälsa. (9.4.2021/290)

Kroppsbesiktning omfattar granskning av kroppen, tagning av prov eller någon annan undersökning av kroppen.

Åtgärder som kräver medicinsk sakkunskap får endast vidtas av en läkare.

Det är förbjudet att i fängelset framställa och använda alkohol och andra berusningsmedel samt sådana dopningsmedel som avses i 44 kap. 16 § i strafflagen.

En fånge kan åläggas att lämna utandnings-, saliv- eller urinprov

Det kan bestämmas att blodprov ska tas på en fånge om det behövs på grund av vägran att lämna ett i 1 mom. avsett prov, för att trygga kontrollen av drogfrihet eller för att få ett tillförlitligt provresultat.

Om berusningen av yttre tecken att döma är uppenbar, behöver utandnings-, saliv-, urin- eller blodprov inte tas, om inte fången kräver det.

Polisen, Tullen och gränsbevakningsväsendet kan på begäran tillfälligt ställa en hund som är skolad för att söka efter narkotika samt dess förare till Brottspåföljdsmyndigheten förfogande för att bistå i uppgifter som hänför sig till nödvändiga tjänsteåtgärder.

Brottspåföljdsmyndigheten kan på begäran tillfälligt ställa en hund som är skolad för att söka efter narkotika samt dess förare till polisens, Tullens, försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets förfogande för att bistå i uppgifter som hänför sig till nödvändiga tjänsteåtgärder.

Respektive myndighet svarar för de kostnader myndigheten åsamkas när biträde lämnas.

Om en fångvårdsmyndighet har orsak att betvivla det lagliga ursprunget till pengar, betalningsmedel eller någon annan egendom, kan egendomen tas för att förvaras avskilt tills polisen fattat beslut i saken med anledning av en anmälan som avses i 19 kap. 1 §.

Ett obemannat fordon eller en obemannad farkost som har omhändertagits av Brottspåföljdsmyndigheten ska återlämnas till fordonets eller farkostens ägare, om ägaren är känd.

Brottspåföljdsmyndigheten kan trots 1 mom. överlämna fordonet eller farkosten till den behöriga myndigheten som har laglig grund för att hantera fordonet eller farkosten.

Kroppsvisitation ska utföras i närvaro av ett vittne. Om kroppsvisitationen eller kontrollen av drogfrihet kräver att fången ska klä av sig, ska den som utför kroppsvisitationen eller kontrollen av drogfrihet och den som är vittne till kroppsvisitationen vara av samma kön som den visiterade. När fången befinner sig utanför fängelset under direkt bevakning av en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten, får kroppsvisitation dock utföras utan närvaro av ett vittne, om saken inte tål uppskov.

Om kroppsbesiktning utförs av någon som inte hör till hälso- och sjukvårdspersonalen, ska ett vittne vara närvarande. I övrigt ska 8 kap. 33 § 3 och 4 mom. i tvångsmedelslagen iakttas vid utförande av kroppsbesiktning.

Fången ska underrättas om grunden för kroppsvisitationen, specialgranskningen, kroppsbesiktningen och kontrollen av drogfrihet så snart det är möjligt med beaktande av personens tillstånd och övriga omständigheter.

Ingripande i obemannade fordons eller farkosters färd, kroppsvisitation, kontroll av drogfrihet, specialgranskning och kroppsbesiktning ska registreras.

Provtagning i samband med kontroll av drogfrihet ska ske i lämpliga lokaler och under kontrollerade förhållanden så att integritetsskyddet för den som testas säkerställs. Blodprov ska tas vid en för detta ändamål lämplig enhet inom hälso- och sjukvården. Endast yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården får ta blodprov.

Provtagningen och behandlingen av provet ska utföras på ett tekniskt tillförlitligt sätt så att

Ett saliv-, urin- eller blodprov ska sändas till ett laboratorium för undersökning eller verifiering, om inte resultatet av ett snabbtest av saliv- eller urinprovet visar att fången inte har använt berusningsmedel. Laboratoriet ska uppfylla kvalitetskraven för narkotikatest.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om säkerhetskontroll av en fånge. En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om ingripande i obemannade fordons eller farkosters färd, kroppsvisitation av en fånge och om annan kontroll av drogfrihet än sådan blodprovstagning som avses i 7 §. Enhetschefen för fängelset, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om sådant blodprov som avses i 7 §.

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig beslutar om specialgranskning. Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet har i enskilda fall rätt att besluta om specialgranskning.

Enhetschefen för fängelset beslutar om kroppsbesiktning.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig beslutar om att en hund som är skolad för att söka efter narkotika samt dess förare ska ställas till en annan myndighets förfogande.

Närmare bestämmelser om registrering av ingripande i obemannade fordons eller farkosters färd, kroppsvisitation, kontroll av drogfrihet, specialgranskning och kroppsbesiktning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om det förfarande som ska tillämpas vid kontroll av drogfrihet meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/222)

Ingen får ges tillträde till ett fängelse utan behörigt tillstånd eller skäl.

För tillträde till ett fängelse kan ställas som villkor att ytterkläder och medförda föremål skall lämnas i förvar i fängelset på det sätt som fängelset bestämmer. För att någon skall få tillträde till fängelset och få röra sig på fängelseområdet kan också ställas som villkor att personen i fråga legitimerar sig. För att någon skall få röra sig på området kan också ställas andra villkor som behövs för upprätthållandet av ordningen eller säkerheten.

Tillträde till fängelset kan förvägras eller vistelse på fängelseområdet förbjudas den som inte iakttar ett åläggande eller villkor som meddelats honom eller henne med stöd av 2 mom. eller som vägrar att genomgå sådan säkerhetskontroll som avses i 2 §. Den som på grund av berusning, hotfullt beteende eller av någon annan motsvarande anledning kan äventyra ordningen eller säkerheten i fängelset får inte heller beviljas tillträde till fängelset. När det gäller förvägran av tillträde för besökare ska dessutom bestämmelserna i 13 kap. 9 § iakttas. (7.8.2015/1070)

Bestämmelser om minderåriga besökares tillträde till ett fängelse finns i 13 kap. 11 §. (10.4.2015/393)

En person kan i fängelset och på fängelseområdet granskas för att upprätthålla säkerheten, trygga ordningen eller skydda egendom ( säkerhetskontroll ).

Vid en säkerhetskontroll kan den som anländer till ett fängelse eller befinner sig i fängelset eller på fängelseområdet, de föremål som han eller hon medför och det fortskaffningsmedel som han eller hon använder och som befinner sig på fängelseområdet granskas med hjälp av en metalldetektor, någon annan teknisk anordning eller en tränad hund, ytlig undersökning av kläderna eller på något annat motsvarande sätt för att det skall kunna säkerställas att personen inte medför föremål eller ämnen

I det syfte som nämns i 1 mom. kan personen i fråga åläggas att överlämna den medförda egendomen för granskning, om granskningen inte kan utföras på det sätt som avses i 2 mom.

Om det finns grundad anledning till misstanke om försök att överlämna ämnen eller föremål som avses i 2 § 2 mom. vid ett besök hos en fånge, kan som villkor för besöket ställas att besökaren underkastar sig kroppsvisitation.

Om besökaren vägrar underkasta sig kroppsvisitation, ska bestämmelserna i 13 kap. 9 § iakttas. (7.8.2015/1070)

Kroppsvisitation omfattar undersökning av vad besökaren har i sina kläder eller annars bär på sig.

En tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter och som utför säkerhetskontroll eller kroppsvisitation har rätt att frånta en person föremål eller ämnen som avses i 2 § 2 mom. och som påträffats vid säkerhetskontroll, kroppsvisitation eller annars.

Föremål och ämnen som fråntagits någon skall överlämnas till polisen eller, om det inte finns något hinder för det enligt lag, återlämnas till den granskade när han eller hon avlägsnar sig från fängelset.

Den som vägrar underkasta sig säkerhetskontroll eller inte iakttar en uppmaning att avlägsna sig från fängelset enligt 1 § 3 mom. i detta kapitel eller 13 kap. 9 § kan avlägsnas från fängelset eller fängelseområdet. (7.8.2015/1070)

Den som avlägsnas skall underrättas om grunden för åtgärden.

Fängelsedirektören, en säkerhetsansvarig, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen samt en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter har rätt att gripa en person som befinner sig i fängelset eller på dess område, om gripandet är nödvändigt för att avvärja en fara som hotar en person eller egendom eller för att förhindra eller utreda ett brott.

Om den gripne inte utan dröjsmål kan överlämnas till polisen, kan han eller hon enligt anvisningar av polisen hållas i förvar tills polisen anländer till platsen, dock högst fyra timmar.

Den som grips eller hålls i förvar ska underrättas om grunden för åtgärden. (22.12.2021/1302)

Säkerhetskontroll och kroppsvisitation ska utföras finkänsligt. Åtgärderna får inte orsaka onödig olägenhet för den granskade eller skada på egendom.

Den granskade ska underrättas om grunden för åtgärden. Vid kroppsvisitation ska ett vittne vara närvarande. Om kroppsvisitationen kräver att den granskade klär av sig, ska visitationen utföras i ett avskilt rum, och den som utför visitationen och den som är vittne ska vara av samma kön som den granskade.

Kroppsvisitation, fråntagande av föremål och ämnen, avlägsnande från området, gripande och hållande i förvar av besökare ska registreras.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om säkerhetskontroll och förvägran av tillträde till fängelset. (22.12.2021/1302)

En tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen beslutar om kroppsvisitation av besökare och om avlägsnande av besökare från fängelset. Enhetschefen för fängelset beslutar om att en person som gripits ska hållas i förvar. (1.4.2022/222)

Närmare bestämmelser om registrering av kroppsvisitation, fråntagande av föremål och ämnen, avlägsnande från området, gripande och hållande i förvar av besökare utfärdas genom förordning av statsrådet.

Säkerhetsåtgärder är i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel användning av fängsel, observation, observation i isolering samt avskildhet.

I stället för säkerhetsåtgärder skall i första hand andra medel än sådana som begränsar friheten användas för att lugna fången eller för att förhindra ett brott eller en händelse som orsakar fara.

En fånges omedelbara rörelsefrihet får begränsas med handbojor, knippförband av plast, skydd som förhindrar spottning eller andra motsvarande medel, om det är nödvändigt för att

(12.4.2019/507)

Fängsel får inte användas längre än nödvändigt. Om fängsel används med stöd av 1 mom. 2 punkten, skall i mån av möjlighet en läkare höras. När fången skall höras inför domstol, skall fängslen avlägsnas, om inte rättens ordförande av särskilda skäl bestämmer annorlunda. Fängslen skall också avlägsnas om det är nödvändigt för att en medicinsk åtgärd skall kunna vidtas.

En fånge får placeras i ett rum eller en cell där han eller hon kan observeras dygnet runt med hjälp av teknisk utrustning eller på något annat sätt, om det är nödvändigt för att

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska utan dröjsmål underrättas om att en fånge har ställts under observation. En läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt undersöka fångens hälsotillstånd. Fången ska noggrant iakttas genom teknisk övervakning och på något annat sätt. (17.6.2011/735)

Observationen får inte fortgå längre än nödvändigt och inte överskrida sju dygn. Observationen får dock fortgå, om det är nödvändigt av skäl som avses i 1 mom. 1 punkten. Observationen skall omprövas minst vart sjunde dygn.

Om det finns grundad anledning att misstänka att en fånge i fängelset eller vid ankomsten till fängelset har förbjudna ämnen eller föremål som avses i 9 kap. 1 § 1 eller 2 mom. i sin kropp, får fången placeras i ett rum eller en cell där det med hjälp av teknisk utrustning eller på annat sätt dygnet runt är möjligt att observera och övervaka fången och hur de förbjudna ämnena och föremålen lämnar hans eller hennes kropp. Då kan man också kräva att fången använder särskild observationsklädsel. En fånge som använder observationsklädsel ska på begäran utan dröjsmål ges tillträde till toalett.

Observation i isolering får fortgå tills de förbjudna ämnena eller föremålen har lämnat fångens kropp eller tills det annars inte längre finns skäl till isolering. Observation i isolering får dock inte fortgå längre än sex dygn. Om observation i isolering äventyrar fångens hälsa, ska den avbrytas. Om det vid kroppsbesiktning har upptäckts att fången har ämnen eller föremål som avses i 1 mom. i kroppen, får tiden för observation i isolering förlängas också efter den maximala tiden på sex dygn, dock med ytterligare högst tre dygn.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska utan dröjsmål underrättas om att en fånge har ställts under observation i isolering. En läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt undersöka fångens hälsotillstånd. Fången ska noggrant iakttas genom teknisk övervakning och på annat sätt.

En fånge får hållas avskild från de andra fångarna, om det är nödvändigt

Rättigheterna för den som hålls i avskildhet får inte begränsas utöver vad som oundvikligen följer av avskildheten. Fången och hans eller hennes hälsotillstånd skall noggrant följas.

Avskildhet får inte fortgå längre än nödvändigt. Ett beslut om avskildhet skall omprövas minst vart trettionde dygn.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten har vid utförande av tjänsteuppdrag i ett fängelse, på dess område och i dess omedelbara närhet, under fångtransport samt i sysselsättning som övervakas av Brottspåföljdsmyndigheten rätt att använda maktmedel för att (17.6.2011/735)

Maktmedlen skall vara behövliga och försvarliga med hänsyn till omständigheterna. När försvarligheten bedöms, skall hänsyn tas till hur viktigt och brådskande uppdraget är, hur farligt motståndet är, de resurser som står till förfogande samt övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen. Maktmedelsredskap får endast användas av en tjänsteman som fått behörig utbildning.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten har i sin tjänsteutövning dessutom rätt till nödvärn i enlighet med 4 kap. 4 § i strafflagen. När det bedöms hur försvarligt nödvärnet varit ska de krav beaktas som kan ställas på en tjänsteman utifrån dennes utbildning och erfarenhet. (22.12.2021/1302)

Den som på begäran eller med samtycke av en i 1 mom. avsedd tjänsteman tillfälligt bistår denne i en situation där det är nödvändigt att anlita hjälp av utomstående för att använda maktmedel vid en ytterst viktig och brådskande tjänsteförrättning enligt denna paragraf, har rätt att under tjänstemannens uppsikt använda de nödvändiga maktmedel som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarliga. (22.12.2021/1302)

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen samt om excess i nödvärn i 4 kap. 4 § 2 mom. och 7 § i den lagen. (22.12.2021/1302)

Den som utför ett tjänsteuppdrag och har anledning att befara motstånd eller ett obehörigt angrepp enligt 4 kap. 4 § 1 mom. i strafflagen ska på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt bereda sig på användning av maktmedel.

Den som är föremål för ett tjänsteuppdrag ska varnas för risken att bli utsatt för maktmedel, om det är möjligt och ändamålsenligt att varna denne. Varningen ska ges på ett för ändamålet lämpligt och begripligt sätt.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten får använda skjutvapen endast om det är fråga om att stoppa en persons verksamhet som orsakar direkt och allvarlig fara för någon annans liv eller hälsa och det inte finns något lindrigare sätt att stoppa verksamheten. Skjutvapen får dessutom användas i brådskande och viktiga uppdrag för att avlägsna föremål eller motsvarande hinder.

Med användning av skjutvapen avses varning för användning av ett i 2 § i skjutvapenlagen    (1/1998) avsett skjutvapen, hot om användning av skjutvapen och avlossande av skott. Det betraktas inte som användning av skjutvapen att ta fram ett skjutvapen och göra det skjutklart.

Fången ska underrättas om grunden för användningen av fängsel så snart det är möjligt med beaktande av personens tillstånd och övriga omständigheter.

Användning av fängsel, verkställighet av observation, observation i isolering och avskildhet samt användning av maktmedelsredskap ska registreras.

Beslut om användning av fängsel fattas av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter. Beslut om ställande under observation och observation i isolering fattas av en säkerhetsansvarig eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen. Beslut om avskildhet fattas av enhetschefen för fängelset. (1.4.2022/222)

Beslut om vapenhot och avlossande av skott ska fattas av en säkerhetsansvarig eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter. (22.12.2021/1302)

Närmare bestämmelser om verkställighet av och förhållandena under observation, observation i isolering och avskildhet samt om maktmedelsredskap, fängslen och registrering av användning av fängsel och maktmedelsredskap utfärdas genom förordning av statsrådet. (22.12.2021/1302)

Närmare föreskrifter om användning av maktmedel samt om utbildning i hur säkerhetsåtgärder ska vidtas samt hur maktmedel och maktmedelsredskap ska användas meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten. (1.4.2022/222)

Om det med stöd av omständigheter som framkommit i samband med övervakningen av fångar eller vid skötseln av Brottspåföljdsmyndighetens andra uppgifter finns skäl att betvivla att pengar och andra betalningsmedel eller någon annan egendom har ett lagligt ursprung, ska saken anmälas till polisen eller någon annan förundersökningsmyndighet.

Uppgifter om innehållet i brev, andra postförsändelser eller meddelanden från eller till en fånge eller om innehållet i fångens telefonsamtal eller elektroniska meddelanden får lämnas till polisen, någon annan förundersökningsmyndighet eller åklagaren, om det behövs för förhindrande eller utredning av brott. Under samma förutsättningar kan kopior eller inspelningar av meddelandena överlämnas. En förutsättning för lämnande av uppgifter är att den myndighet som tar emot uppgifterna har rätt att ta del av dem.

Brottspåföljdsmyndigheten får meddela polisen, någon annan förundersökningsmyndighet eller åklagaren uppgifter som kommit fram i samband med övervakningen av fångarna eller vid skötseln av Brottspåföljdsmyndighetens andra uppgifter och som gäller händelser eller personer som med fog kan misstänkas ha samband med brottslig verksamhet. Uppgifter får dock inte lämnas ut, om lämnandet av sådana uppgifter eller handlingar till polisen eller användningen av uppgifterna som bevis har förbjudits eller begränsats i lag.

Om det med stöd av omständigheter som framkommit i samband med övervakningen av fångar eller vid skötseln av Brottspåföljdsmyndighetens andra uppgifter finns skäl att misstänka att arbetslöshetsersättning, folkpension eller någon annan motsvarande social förmån utan grund har betalats till en fånge, ska saken för utredning av ärendet anmälas till den myndighet som beviljat förmånen.

Transport- och kommunikationsverket ska underrättas om sådant ingripande i ett obemannat fordons eller en obemannad farkosts färd som skett med en i 16 kap. 2 a § avsedd teknisk anordning.

Anmälningar om fångars hälsotillstånd skall göras i enlighet med lagen om patientens ställning och rättigheter.

Avlider en fånge, skall anmälan lämnas till behöriga myndigheter samt till en nära anhörig, en annan närstående eller den som fången utsett.

Anmälan om att en fånge frigivits eller avlägsnat sig från fängelset får lämnas till målsäganden eller någon annan person, om det på grund av fångens beteende eller av denne framförda hotelser finns grundad anledning att misstänka att fången gör sig skyldig till ett brott som riktar sig mot någondera av de ovannämndas liv, hälsa eller frihet eller mot en sådan persons liv, hälsa eller frihet som står någondera av dem nära. Har fången meddelats besöksförbud enligt lagen om besöksförbud (898/1998) eller en skyddsåtgärd som anmälts till informationssystemet för polisärenden med stöd av 4 § i lagen om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor (227/2015) , kan anmälan också göras till den som förbudet eller åtgärden avses skydda.

Om en målsägande på det sätt som avses i 4 kap. 19 § i förundersökningslagen har meddelat att målsäganden vill få en anmälan om att en fånge som har dömts för våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt övergrepp, grovt sexuellt övergrepp, sexuellt utnyttjande, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, dråp, mord, dråp under förmildrande omständigheter, grov misshandel, förberedelse till grovt brott mot liv eller hälsa, kvinnlig könsstympning, förberedelse till kvinnlig könsstympning, grovt hemfridsbrott, grovt frihetsberövande, människohandel, grov människohandel, tagande av gisslan, förberedelse till tagande av gisslan, olaga förföljelse, grovt rån eller förberedelse till grovt rån, eller försök till eller medverkan till ett sådant brott, har frigivits, har rymt, utan tillstånd har avlägsnat sig från ett fängelse, inte har återvänt till fängelset vid den tidpunkt som anges i beslutet om permission eller i något annat tillstånd, eller före den tidpunkt som avses i 14 kap. 3 § i denna lag har beviljats tillstånd att avlägsna sig från fängelset utan övervakning eller under sådan övervakning som avses i 8 § 3 mom. i det kapitlet, ska målsäganden utan obefogat dröjsmål få en sådan anmälan, om Brottspåföljdsmyndigheten har underrättats om målsägandens begäran enligt 2 kap. 1 a § i denna lag eller 2 kap. 2 § i häktningslagen. Målsäganden ska underrättas också om den ovannämnda i 14 kap. 3 § i denna lag avsedda tidpunkten från och med vilken en fånge kan beviljas permission på basis av strafftidens längd och om den första permission som beviljats på denna grund samt om överförande av verkställigheten av fängelsestraffet till en annan stat. För att ovannämnda anmälningar ska få göras krävs det att detta inte bedöms äventyra fångens liv eller hälsa. (19.12.2024/931)

Anmälan enligt denna paragraf ska göras finkänsligt. Målsäganden eller någon annan som hotas och som avses i denna paragraf får inte underrättas mot deras uttryckliga vilja.

Brottspåföljdsmyndigheten får underrätta polisen om

Polisen ska underrättas om frigivning av en fånge som dömts för mord, dråp, dråp under förmildrande omständigheter, grov misshandel, kvinnlig könsstympning, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn eller grovt sexuellt övergrepp mot barn samt om frigivning av en fånge som dömts till kombinationsstraff. (19.12.2024/931)

Om en fånge åtalas vid domstol för ett brott för vilket han eller hon helt eller delvis har avtjänat ett disciplinstraff eller för ett brott för vilket fången påförts disciplinstraff i fängelset, ska åklagaren underrättas om disciplinstraffet och verkställigheten av straffet.

Åklagaren ska underrättas om situationer som gäller tillämpning av bestämmelsen om den sammanräknade maximitiden för fängelsestraff på viss tid och som avses i 2 c kap. 7 § 3 mom. i strafflagen.

Om en fånge inte själv kan sköta om sådan honom eller henne tillhörig egendom som finns någon annanstans, skall saken anmälas till den myndighet som avses i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) .

Brottspåföljdsmyndigheten har rätt att till den enhet som utför sinnesundersökning lämna sådana uppgifter om en fånge som behövs för genomförandet av undersökningen.

Om det med stöd av omständigheter som framkommit i samband med övervakningen av fångar eller vid skötseln av Brottspåföljdsmyndighetens andra uppgifter finns skäl att misstänka att en fånge äventyrar ordningen eller säkerheten vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar eller en fånges eller någon annan persons säkerhet, får Brottspåföljdsmyndigheten anmäla saken till Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska utan dröjsmål underrätta fängelsedirektören eller någon annan förman om person- eller egendomsskador som uppkommit vid skötseln av en tjänsteuppgift. I samband med personskador ska den skadade utan dröjsmål få den första hjälp och vård som han eller hon behöver. Den som meddelar att han eller hon skadats på grund av en åtgärd av en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten ska utan onödigt dröjsmål ges tillfälle att bli undersökt av en läkare eller av någon annan som hör till hälso- och sjukvårdspersonalen. (17.6.2011/735)

Kostnaderna för de åtgärder som avses i 1 mom. skall betalas med statsmedel.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som arbetar med verkställigheten av fängelsestraff har rätt att vägra röja identiteten i fråga om den fånge som lämnat tjänstemannen förtroliga tips under ett tjänsteuppdrag, om tipset gäller ett brott för vilket det strängaste föreskrivna straffet är minst fyra års fängelse eller gäller ett narkotikabrott enligt 50 kap. 1–4 § i strafflagen. Tjänstemannen har dock inte tystnadrätt, om den som lämnat tipset samtycker till att hans eller hennes identitet röjs eller om det är uppenbart att röjandet av dessa uppgifter inte äventyrar hans eller hennes, en nära anhörigs eller någon annan närståendes säkerhet.

Bestämmelser om skyldighet för Brottspåföljdsmyndighetens tjänstemän att vittna vid en rättegång trots den tystnadsrätt som avses i 1 mom. finns i 17 kap. 12 § 3 mom. i rättegångsbalken.

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig beslutar om anmälningar och lämnande av upplysningar enligt 1, 2, 4, 8 och 8 a §. Dessutom kan direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet besluta om anmälningar och lämnande av upplysningar enligt 1 §.

Enhetschefen för fängelset, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om anmälningar enligt 5 § 1 mom. En verkställighetsansvarig eller en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid verkställighetsenheten beslutar om anmälningar enligt 5 § 2 mom.

Närmare bestämmelser om anmälningar och lämnande av upplysningar utfärdas genom förordning av statsrådet.

En fånge eller en dömd får begära omprövning av eller anföra besvär över Brottspåföljdsmyndighetens beslut som gäller

Besökaren till en fånge får begära omprövning av och anföra besvär över Brottspåföljdsmyndighetens beslut om besöksförbud enligt 13 kap. 10 §.

Den som sänt ett brev till en fånge eller är mottagare av ett brev från en fånge får begära omprövning av och anföra besvär över Brottspåföljdsmyndighetens beslut om kvarhållande av brevet eller postförsändelsen enligt 12 kap. 5 §.

En fånge eller en dömd får inte begära omprövning av eller anföra besvär över Brottspåföljdsmyndighetens beslut som gäller

Direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning avgör en begäran om omprövning när det är fråga om ett ärende som avses i 1 §. Generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten avgör en begäran om omprövning, om det är fråga om ett sådant beslut av direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet som gäller uppskov med villkorlig frigivning enligt 1 § 1 mom. 1 punkten, placering på en säkerhetsavdelning enligt 1 § 1 mom. 5 punkten, tillstånd till civilt arbete, studietillstånd och placering i anstalt utanför fängelset enligt 1 § 1 mom. 8 punkten eller återkallande av ett sådant tillstånd, frigivning från ett fängelse för vård enligt 1 § 1 mom. 10 punkten, permission av synnerligen viktigt skäl enligt 1 § 1 mom. 13 punkten eller återkallande av en sådan permission eller ersättning för kostnaderna för resor under en permission enligt 14 kap. 10 §. Detsamma gäller om ändring söks i ett beslut som en direktör för ett ansvarsområde har fattat med stöd av den rätt att överta avgörandet av ett ärende som avses i 1 kap. 8 och 10 §.

Begäran om omprövning ska framställas skriftligen inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Begäran om omprövning lämnas till direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning eller till enhetschefen för fängelset. Begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt.

Besvär hos förvaltningsdomstolen ska anföras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Besvär över beslut som Brottspåföljdsmyndigheten fattat med anledning av en begäran om omprövning får anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. (1.4.2022/222)

Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Vid behandlingen av besvär är förvaltningsdomstolen domför med en ledamot. Besvären ska behandlas skyndsamt.

6 § har upphävts genom L 27.11.2020/861 .

Begäran om omprövning eller anförande av besvär avbryter inte verkställigheten av beslut som avses 1 §, om inte generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten eller direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning i egenskap av den som behandlar begäran om omprövning eller den domstol som behandlar besvären beslutar något annat. (1.4.2022/222)

I förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende om förbud mot eller avbrytande av verkställighet får ändring inte sökas genom särskilda besvär. (16.6.2017/383)

I ärenden som avses i 1 § kan en fånge eller en dömd beviljas rättshjälp på det sätt som anges i rättshjälpslagen (257/2002) . Sådan utredning om fångens ekonomiska förhållanden som avses i 10 § 1 mom. i rättshjälpslagen behöver inte läggas fram. Beslutet om beviljande av rättshjälp fattas av domstolen, om ärendet är under behandling i domstolen.

Närmare bestämmelser om framställande och behandling av en begäran om omprövning utfärdas genom förordning av statsrådet.

En fånge friges på den sista dagen av den fängelsetid som bestäms enligt 3 kap. 1–7 § och 2 c kap. i strafflagen om villkorlig frigivning.

Utan hinder av 1 mom. kan andra fångar än de som avtjänar förvandlingsstraff för böter försättas i övervakad frihet på prov enligt 2 c kap. 8 § i strafflagen före den tidpunkt för frigivning som avses i 1 mom.

Bestämmelser om villkorlig frigivning och övervakad frihet på prov finns i 2 c kap. i strafflagen. Bestämmelser om benådning av en fånge finns i Finlands grundlag (731/1999) .

Enhetschefen för fängelset beslutar om uppskov med villkorlig frigivning enligt 2 c kap. 9 § 1 mom. i strafflagen. Enhetschefen för fängelset beslutar om ställande under övervakning enligt 70 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder. Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar om uppskov med villkorlig frigivning utan fångens samtycke enligt 2 c kap. 9 § 2 mom. i strafflagen. (1.4.2022/222)

Brottspåföljdsmyndigheten svarar för utarbetandet av den plan för strafftiden som avses i 71 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder.

Närmare bestämmelser om tillsyn över och verkställighet av villkorlig frigivning samt bestämmande av fängelsetiden och tidpunkten för frigivning utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om frigivning av fångar meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

Genom denna lag upphävs lagen av den 19 december 1889 om verkställighet av straff (39/1889) jämte ändringar.

På verkställighet av ett beslut som gäller bemötandet av en fånge och besöksförbud tillämpas de bestämmelser som gällde när beslutet fattades. Bestämmelserna i denna lag skall dock tillämpas om ärendet tas upp till ny behandling på grund av överträdelse av villkor, förändrade förutsättningar, den tidsfrist som ställs i lag eller av någon annan motsvarande anledning. De bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft tillämpas på de disciplinstraff som påförts och de ansökningar om uppskov som anhängiggjorts före lagens ikraftträdande.

Bestämmelserna om planen för strafftiden i denna lag skall tillämpas på de fängelsestraff som verkställs efter det att lagen har trätt i kraft. Bestämmelserna om ändringssökande tillämpas när ändring söks i beslut som fattats efter det att denna lag har trätt i kraft.

Vad som i lag eller förordning bestäms om straffanstalter tillämpas efter denna lags ikraftträdande på fängelser.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.