566/2005

Folkpensionsanstalten ordnar och betalar ersättning för rehabilitering samt tryggar rehabiliteringsklientens försörjning under rehabiliteringstiden enligt denna lag.

Förmåner enligt denna lag beviljas dem som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) .

Vad som i 11 § föreskrivs om ordnande av krävande medicinsk rehabilitering och begränsningar av sådan rehabilitering inom vård eller rehabilitering som ordnas av staten eller ett välfärdsområde gäller på motsvarande sätt för vård eller rehabilitering som ordnas av landskapet Åland eller en kommun i landskapet Åland. (8.7.2022/561)

Vad som i 11, 20, 45, 48 och 59 § föreskrivs om ett välfärdsområde gäller på motsvarande sätt även landskapet Åland och kommunerna i landskapet Åland. (21.12.2023/1240)

Vad som i 18 § 1 mom. 5 punkten och i 18 § 4 mom. föreskrivs om rätten till rehabiliteringspenning för tiden för rehabilitering som getts med stöd av socialvårdslagen (1301/2014) eller hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) , gäller på motsvarande sätt rätten till rehabiliteringspenning för tiden för rehabilitering som landskapet Åland eller en kommun i landskapet Åland gett med stöd av lagen om missbrukarvård (41/1986) . (29.12.2022/1285)

Folkpensionsanstalten ordnar och ersätter enligt denna lag

(15.10.2010/874)

Folkpensionsanstalten ersätter i enlighet med denna lag kostnader för rehabilitering och för resor i samband med rehabilitering.

En rehabiliteringsklient har rätt till rehabiliteringspenning under de förutsättningar som anges i denna lag. Ersättning för uppehälle och andra kostnader ( ersättning för uppehälle ) kan enligt prövning betalas under rehabiliteringstiden och rehabiliteringsunderstöd enligt prövning för tiden efter rehabiliteringen så som föreskrivs i denna lag.

I denna lag avses med

För utvecklandet av de förmåner som avses i denna lag svarar social- och hälsovårdsministeriet, som också följer verkställigheten av lagen.

För verkställigheten av denna lag svarar Folkpensionsanstalten, som också beslutar om beviljande av förmåner och betalar ut förmånerna.

Folkpensionsanstalten ordnar ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för att stödja eller förbättra den försäkrades arbets- och förvärvsförmåga eller förebygga arbetsoförmåga, om en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på behörigt sätt har medfört eller under de närmaste åren uppskattas medföra en väsentlig försämring av den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter.

Folkpensionsanstalten är inte skyldig att ordna yrkesinriktad rehabilitering om sådan har ordnats enligt arbetspensionslagarna eller enligt bestämmelserna om specialundervisning eller om den försäkrade har fått ett förhandsbeslut om sin rätt till arbetspensionsrehabilitering som gäller när rehabilitering söks. (9.12.2022/1028)

Vid bedömningen av om den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter har försämrats väsentligt beaktas den försäkrades situation som helhet. Förutom en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada beaktas också andra faktorer som påverkar den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter och som avser den försäkrades fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga, livssituation, socioekonomiska omständigheter, boendeförhållanden, utbildning, yrke, tidigare verksamhet och ålder samt andra motsvarande faktorer. Vid bedömningen beaktas också den försäkrades återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant till buds stående arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra.

Vid bedömningen av om det är ändamålsenligt med rehabilitering beaktas, förutom situationen som helhet, huruvida den rehabilitering som söks sannolikt leder till att den sökande fortsätter i eller återgår till ett arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller inträder i arbetslivet.

Folkpensionsanstalten ordnar som yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 §

(13.12.2013/973)

Arbetsträning enligt 1 mom. 3 punkten ordnas i form av yrkesinriktad rehabilitering om de åtgärder som vidtagits på arbetsplatsen eller inom ramen för företagshälsovården inte är tillräckliga.

Dessutom stöds rehabiliteringsklientens närings- eller yrkesutövning genom att han eller hon beviljas nödvändigt och skäligt understöd för att skaffa arbetsredskap och arbetsmaskiner samt för att grunda ett eget företag och för att göra ändringar i ett eget företag. För ett verksamt företag beviljas understöd för anskaffning av arbetsredskap och maskiner endast om dessa kommer att användas av rehabiliteringsklienten personligen och om de med beaktande av klientens handikapp är till väsentlig nytta för att han eller hon skall kunna arbeta. Understöd beviljas för att rehabiliteringsklienten skall kunna sysselsättas i ett för honom eller henne lämpligt yrke eller arbete som ger en skälig försörjning. Understödet uppgår till högst 80 procent av de godtagbara totalkostnaderna för den anskaffning som finansieras med understödet men högst 17 000 euro.

Folkpensionsanstalten ordnar yrkesinriktad rehabilitering för 16–29-åriga försäkrade ( yrkesinriktad rehabilitering för unga ), om

När försämringen i den försäkrades funktionsförmåga bedöms ska de faktorer som påverkar den försäkrades funktionsförmåga i synnerhet i fråga om förmåga att klara sig, delaktighet, individuella faktorer och omgivningsfaktorer beaktas på ett övergripande sätt. Den försäkrades funktionsförmåga har försämrats väsentligt, om försämringen av funktionsförmågan begränsar den försäkrades planering av framtiden eller möjligheter att börja studera eller arbeta eller förhindrar den försäkrade att fortsätta sina studier.

Vid bedömning av rehabiliteringens ändamålsenlighet ska hänsyn tas till om den sökta rehabiliteringen kan främja sökandens funktionsförmåga, livskompetens samt färdigheter och förmåga att studera eller få arbete. Dessutom beaktas som helhet sökandens aktuella servicebehov samt de social- och hälsovårdstjänster som sökanden fått och andra tjänster som stöder eller främjar funktionsförmågan, livskompetensen, studierna eller sysselsättningen. Om sökanden studerar, beaktas också läroanstaltens stödåtgärder.

Med avvikelse från 1–3 mom. har den försäkrade dock inte rätt till yrkesinriktad rehabilitering för unga, om han eller hon arbetar som löntagare eller företagare på deltid eller heltid, eller får sådan rehabiliteringspenning för unga som avses i 20 §.

Folkpensionsanstalten ska i form av yrkesinriktad rehabilitering för unga ordna tjänster för utredning och bedömning av rehabiliteringsbehovet, rehabiliteringsmöjligheterna och möjligheterna att studera och få arbete samt coachningstjänster. I syfte att nå rehabiliteringsmålen ska inom ramen för tjänsterna inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga samarbete bedrivas med de aktörer som är behövliga med hänsyn till rehabiliteringsklienten.

I syfte att förbättra eller bevara en försäkrads arbetsförmåga och förvärvsmöjligheter skall Folkpensionsanstalten såsom yrkesinriktad rehabilitering ordna nödvändiga dyra och krävande hjälpmedel och betala ersättning för kostnaderna för dem till den försäkrade, om han eller hon till följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada inte klarar studier eller arbete utan dem eller skulle ha oskäligt svårt eller tungt att klara sig utan hjälpmedel.

Dyra och krävande hjälpmedel enligt 1 mom. är hjälpmedel som måste anskaffas individuellt på grund av de olägenheter som sjukdomen, lytet eller kroppsskadan medför och som kräver en särskild teknisk nivå.

Till ordnandet av hjälpmedel och ersättandet av kostnaderna för dem hör att

I 1 mom. avsedda hjälpmedel som ges som yrkesinriktad rehabilitering är också sådana dyra och krävande hjälpmedel för gravt handikappade studerande i gymnasiet eller grundskolans sjunde eller högre årskurs som är nödvändiga för studierna, då behovet av dessa hjälpmedel baserar sig på en utifrån den försäkrades rehabiliteringsplan godkänd plan för hur den försäkrades yrkesutbildning skall genomföras.

En försäkrad under 65 år som inte är i offentlig slutenvård har rätt att få med god rehabiliteringspraxis förenlig krävande medicinsk rehabilitering för att klara av arbete, studier eller andra vardagssysslor samt för att vara delaktig, om

Vid bedömningen av behovet av krävande medicinsk rehabilitering ska övergripande hänsyn tas till faktorer som påverkar den försäkrades funktionsförmåga och som avser det medicinska hälsotillståndet, kroppsstrukturer och kroppsfunktioner, aktiviteter, delaktighet samt personliga faktorer och omgivningsfaktorer.

Folkpensionsanstalten ordnar inte medicinsk rehabilitering i omedelbar anslutning till sjukvården. Inte heller ordnar Folkpensionsanstalten som rehabilitering sådan verksamhet som enbart har ett terapeutiskt syfte.

Den krävande medicinska rehabiliteringen ska basera sig på en skriftlig rehabiliteringsplan som är förenlig med god rehabiliteringspraxis. Planen upprättas vid den offentliga hälso- och sjukvårdsenhet som svarar för vården av rehabiliteringsklienten, i samråd med klienten eller med klienten och dennes anhöriga eller någon annan närstående och för minst ett och högst tre år. Rehabiliteringsplanen sänds avgiftsfritt till Folkpensionsanstalten.

Folkpensionsanstalten ordnar i 9 § avsedd krävande medicinsk rehabilitering som terapi och multiprofessionella rehabiliteringstjänster. Terapin och de multiprofessionella rehabiliteringstjänsterna ska vara förenliga med god rehabiliteringspraxis samt basera sig på särskild sakkunskap och behövligt samarbete.

Ett i 1 mom. avsett samarbete som syftar till att målsättningarna för rehabiliteringen uppnås och att rehabiliteringen tryggas ska ordnas med anhöriga och andra närstående till rehabiliteringsklienten samt med yrkesutbildade personer och aktörer som är behövliga med tanke på klienten.

Rehabiliteringen kan genomföras som hembesök i rehabiliteringsklientens vardagsomgivning, om det behövs för att målen för rehabiliteringen ska uppnås och för att rehabiliteringen ska vara effektiv eller för att rehabiliteringsklientens hälsotillstånd kräver detta eller om resan utgör en påfrestning för rehabiliteringsklienten.

Handledning för anhöriga och andra närstående samt för behövliga yrkesutbildade personer och andra aktörer ska ordnas i samband med terapin. Dessutom kan Folkpensionsanstalten av särskilda skäl ordna handledningsbesök för anhöriga eller andra närstående för att rehabiliteringens mål ska kunna uppnås. Folkpensionsanstalten kan också ordna så att anhöriga eller andra närstående kan delta i multiprofessionella rehabiliteringstjänster om det finns ett motiverat behov av detta för att rehabiliteringens mål ska kunna uppnås.

Krävande medicinsk rehabilitering enligt 9 § ordnas inte, om den försäkrade får vård eller rehabilitering i form av offentlig slutenvård eller motsvarande vård. (20.2.2015/145)

Med slutenvård avses verksamhet som innefattar uppehälle, vård och omvårdnad vid ett sjukhus, en vårdinrättning eller någon annan motsvarande verksamhetsenhet.

Slutenvård är offentlig om den ges

(8.7.2022/561)

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs närmare om när vård enligt 1 och 2 mom. är slutenvård samt när vården är offentlig. Vid behov förhandlar Folkpensionsanstalten och välfärdsområdena för att bestämma när en verksamhet är sådan öppenvård eller offentlig slutenvård som avses i denna paragraf. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs närmare om förhandlingsförfarandet mellan Folkpensionsanstalten och välfärdsområdena samt om remissförfarandet i samband därmed. (8.7.2022/561)

Folkpensionsanstalten ersätter ändamålsenlig rehabiliterande psykoterapi i syfte att stödja eller förbättra 16–67-åriga försäkrades arbets- eller studieförmåga, om en mental störning som konstaterats och diagnostiserats på behörigt sätt hotar den försäkrades arbets- eller studieförmåga.

Ett villkor för att rehabiliterande psykoterapi ersätts är att den försäkrade efter det att den mentala störningen konstaterades har fått tillbörlig vård som varat minst tre månader. Med tillbörlig vård avses vård som getts enligt god vårdpraxis vid en hälso- och sjukvårdsenhet och som innefattar behövlig medicinsk, psykiatrisk och psykoterapeutisk undersökning och vård. Rehabiliterande psykoterapi ersätts inte, om andra tillgängliga vård- eller rehabiliteringsformer är tillräckliga för att förbättra eller återställa den försäkrades arbets- och studieförmåga.

Rehabiliterande psykoterapi ska grunda sig på en individuell bedömning av behovet och lämpligheten av rehabilitering samt en skriftlig rehabiliteringsplan som upprättats vid den hälso- och sjukvårdsenhet som ansvarar för rehabiliteringsklientens vård och som innehåller ett utlåtande av en specialläkare i psykiatri. Rehabiliteringsplanen ska innehålla en motivering till på vilket sätt den försäkrades vård och rehabiliterande psykoterapi utgör en funktionell helhet som stöder eller förbättrar arbets- och studieförmågan.

Som rehabiliterande psykoterapi ersätts medicinskt motiverad rehabiliterande psykoterapi. Rehabiliterande psykoterapi ska vara förenlig med god rehabiliteringspraxis och vara baserad på särskild sakkunskap och specialkompetens.

Ersättning för rehabiliterande psykoterapi betalas i högst tre år. Ersättning för rehabiliterande psykoterapi betalas för högst 80 besök under ett år och för högst 200 besök under tre år. Av särskilda skäl kan ersättning beviljas för en ny period på högst tre år tidigast fem år efter det att den föregående perioden upphörde.

Utöver den ovan nämnda rehabiliteringen kan Folkpensionsanstalten till en 16–25-årig försäkrads anhörig betala ersättning för handledningsbesök, om de behövs för att den rehabiliterande psykoterapin ska ge önskade resultat. I rehabiliteringsplanen ska det finnas en motivering till att dessa handledningsbesök är behövliga.

Folkpensionsanstalten kan betala ersättning för och ordna också annan yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering än sådan som den är skyldig att ordna ( rehabilitering enligt prövning ). För detta ändamål ska årligen användas minst ett belopp som motsvarar två procent av det belopp som influtit i försäkrades sjukförsäkringspremier. Riksdagen bestämmer årligen i samband med behandlingen av statsbudgeten hur mycket beloppet för rehabilitering enligt prövning högst får överskridas. (19.12.2014/1258)

Om en del av det maximibelopp som årligen anvisas för individuell rehabilitering enligt prövning har blivit oanvänt, får det användas för individuell rehabilitering under de följande åren.

Det belopp som avses i 1 mom. får också användas för förebyggande av sjukdomar och för forsknings- och utvecklingsverksamhet som avser rehabilitering, förebyggande av sjukdomar och sjukförsäkring. (14.5.2010/366)

Folkpensionsanstalten ska vartannat år för de fyra följande kalenderåren upprätta en plan för användningen av de medel som avses i 1 och 3 mom. och årligen till social- och hälsovårdsministeriet rapportera om användningen av de medel som avses i denna paragraf. Närmare bestämmelser om vilka uppgifter som ska ingå i planen och om förfarandet för godkännande av denna utfärdas genom förordning av statsrådet. (21.12.2016/1344)

En försäkrad har inte rätt till rehabilitering enligt detta kapitel eller till ersättning för den, om han eller hon har rätt till behövlig rehabilitering eller till ersättning för rehabiliteringskostnader med stöd av någon av följande lagar:

(22.8.2014/679)

Folkpensionsanstalten kan emellertid ordna eller ersätta kostnaderna för rehabilitering enligt denna lag, om rehabiliteringsklientens möjligheter att få rehabilitering enligt någon av de lagar som nämns i 1 mom. fördröjs av orsaker som inte beror på klienten.

Om Folkpensionsanstalten har ordnat eller ersatt kostnaderna för rehabilitering som rehabiliteringsklienten har rätt till enligt någon av de lagar som nämns i 1 mom., övergår rätten till ersättning till denna del på Folkpensionsanstalten.

Till rehabiliteringsklienten eller den som producerat en rehabiliteringstjänst betalas ersättning för behövliga och skäliga rehabiliteringskostnader.

Av kostnaderna för rehabiliterande psykoterapi betalas till rehabiliteringsklienten ersättning till högst det belopp som motsvarar den fastställda ersättningsnivån. Genom förordning av statsrådet fastställs grunderna och maximibeloppen för ersättningsnivån. Grunder för ersättningsnivån för rehabiliterande psykoterapi är kvaliteten på den rehabiliterande psykoterapin, det arbete den kräver och den kostnad den medför, terapeutens utbildningsnivå och de medel som finns tillgängliga för ersättningar. Social- och hälsovårdsministeriet ska vid beredningen av grunderna och maximibeloppen för ersättningsnivån i fråga om rehabiliterande psykoterapi höra Folkpensionsanstalten. Social- och hälsovårdsministeriet ska vid beredningen av grunderna och maximibeloppen för ersättningsnivån dessutom ge Institutet för hälsa och välfärd, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och de organisationer som företräder de berörda aktörerna tillfälle att lämna utlåtande.

Som behövliga rehabiliteringskostnader kan också anses skäliga kostnader som en rehabiliteringsklients anhöriga eller andra närstående personer har för deltagande i rehabiliteringen, om det ingår i rehabiliteringen enligt 9, 11 b eller 12 § att den anhöriga eller den närstående personen deltar.

Som behövliga och skäliga kostnader kan i stället för de faktiska kostnaderna också betraktas de genomsnittliga kostnaderna för behövligt studiematerial. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om vilka materialkostnader som kan anses behövliga för studierna samt om vad som kan anses vara godtagbara genomsnittliga kostnader.

En rehabiliteringsklient samt en anhörig eller annan närstående person som deltar i rehabilitering enligt 9, 11 b och 12 § får ersättning för behövliga och skäliga resekostnader i samband med sådan rehabilitering enligt denna lag som ordnas eller ersätts av Folkpensionsanstalten. Bestämmelser om ersättning för kostnader finns i 4 kap. i sjukförsäkringslagen. Ersättningsgrunderna för ersättning som betalas till serviceproducenten för hembesök enligt 10 § 3 mom. bestäms enligt det avtal som ingåtts i samband med upphandling av tjänsterna. Om ersättningsgrunderna inte har avtalats i samband med upphandlingen, ska ersättningen betalas som kilometerersättning så som föreskrivs i sjukförsäkringslagen.

Som resekostnader i samband med utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering enligt 7 § ersätts rehabiliteringsklienten för kostnaderna för resor mellan hemorten och studieorten i början och slutet av terminen samt en tur- och returresa i månaden. Resekostnader kan också ersättas oftare, om detta är motiverat för att trygga umgänget med ett barn eller av studierelaterade skäl. Resekostnadsersättning betalas inte för studerandes dagliga skolresor och inte heller för dagliga resor i samband med utbildningsrelaterad praktik.

Rehabiliteringsresor kan samordnas enligt 4 kap. i sjukförsäkringslagen.

Den försäkrade har rätt till ersättning för kostnader för yrkesinriktad rehabilitering och krävande medicinsk rehabilitering som har getts i en annan medlemsstat i Europeiska unionen. Förutsättningen för att medicinsk rehabilitering ska ersättas är att rehabiliteringen baserar sig på en rehabiliteringsplan som upprättats vid en enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården eller en motsvarande utländsk vårdenhet. Rehabilitering som ersätts ska vara sådan rehabilitering som avses i denna lag och den ska basera sig på ett beslut enligt 45 §. (20.2.2015/145)

Den försäkrade kan få ersättning för yrkesinriktad rehabilitering eller krävande medicinsk rehabilitering som har getts som terapi i någon annan stat än en medlemsstat i Europeiska unionen, om rehabiliteringen inte har kunnat ges i Finland eller om det finns något annat särskilt skäl att ge rehabiliteringen utomlands. Krävande medicinsk rehabilitering ska basera sig på en rehabiliteringsplan som upprättats vid en enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården eller en motsvarande utländsk vårdenhet. Rehabilitering som ersätts ska vara sådan rehabilitering som avses i denna lag och den ska basera sig på ett beslut enligt 45 §. (20.2.2015/145)

Kostnaderna för rehabilitering som har givits utomlands ersätts högst till det belopp som skulle ha ersatts om rehabilitering hade givits i Finland enligt denna lag. Om den försäkrade har fått ersättning från utlandet för samma rehabiliteringskostnader för vilka den försäkrade ansöker om ersättning enligt denna lag, betalas ersättning med stöd av denna lag endast till den del beloppet av kostnaderna överstiger den ersättning som har betalts från utlandet.

Vid beslut om rehabiliteringsförmåner enligt denna lag beaktas sådan i utlandet ordnad rehabilitering eller annan förmån som motsvarar samma förmån eller någon annan förmån som skall beaktas enligt denna lag.

I fråga om ersättning av resekostnader iakttas 4 kap. 1 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen.

Syftet med rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning är att placera rehabiliteringsklienten i arbetslivet eller att göra det möjligt för honom eller henne att hålla sig kvar i eller återvända till arbetslivet.

En 18–67-årig rehabiliteringsklient har rätt till rehabiliteringspenningförmån. En rehabiliteringsklient har rätt till rehabiliteringspenning för den tid då han eller hon på grund av deltagande i rehabilitering är förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning på det sätt som avses i 23 §. En rehabiliteringspenningförmån kan betalas högst till utgången av den kalendermånad då rehabiliteringsklienten fyller 68 år. (5.12.2024/735)

Rehabiliteringspenning beviljas för rehabilitering som har givits i enlighet med 18 och 19 §. När rehabiliteringspenning beviljas en ung person skall dessutom 20 § iakttas.

Som arbete för egen räkning enligt 2 mom. betraktas arbete som rehabiliteringsklienten utför i eget eller en familjemedlems företag, affär eller yrke eller inom lant- eller skogsbruk, i eget eller någon annans hushåll och självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete samt läroanstalts- eller yrkeskursstudier på heltid som inte tillhandahålls som rehabilitering.

Till en sådan anhörig eller en annan närstående person till rehabiliteringsklienten som deltar i anpassningsträning eller familjerehabilitering enligt 18 och 19 § betalas rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden. På betalningen av rehabiliteringspenning till en anhörig eller en annan närstående person tillämpas bestämmelserna om betalning av rehabiliteringspenning till rehabiliteringsklienten.

Rätt till rehabiliteringspenning uppkommer om rehabiliteringen behövs för att klienten ska kunna hålla sig kvar i arbetslivet, återvända till arbetslivet eller komma ut i arbetslivet och under förutsättning att rehabiliteringen ges med stöd av någon av följande lagar eller bestämmelser:

(22.8.2014/679)

2 mom. har upphävts genom L 21.12.2016/1344 . (21.12.2016/1344)

Rehabiliteringspenning betalas för rehabilitering som ges med stöd av lagen om företagshälsovård, om rehabiliteringen ges på grund av problem med arbets- eller förvärvsförmågan som har konstaterats inom företagshälsovården och arbetsgivaren eller företagaren deltar i kostnaderna för rehabiliteringen. En förutsättning för att rehabiliteringspenning ska beviljas under tiden för arbetsprövning enligt lagen om företagshälsovård är att det är fråga om yrkesinriktad rehabilitering som sätts in i ett tidigt skede och att kunden inte har rätt till yrkesinriktad rehabilitering med stöd av arbetspensionslagarna. En ytterligare förutsättning för att rehabiliteringspenning ska beviljas är att kunden under arbetsprövningen arbetar med helt nya eller till väsentliga delar ändrade arbetsuppgifter eller genom specialarrangemang i sina tidigare arbetsuppgifter. Beslut om rehabiliteringspenning som betalas för tid i arbetsprövning enligt lagen om företagshälsovård kan fattas för högst 45 vardagar. (9.12.2022/1028)

För individuell rehabilitering vid inrättning som tillhandahållits i form av alkohol- och drogarbete och beroendearbete med stöd av socialvårdslagen eller i form av missbrukar- och beroendevård med stöd av hälso- och sjukvårdslagen kan rehabiliteringspenning beviljas under de förutsättningar som anges nedan. Rehabiliteringspenning beviljas under förutsättning att rehabiliteringen baserar sig på en klientplan som upprättats på grundval av socialvårdslagen eller på en rehabiliteringsplan som upprättats på grundval av hälso- och sjukvårdslagen och av vilken det ska framgå hur man med hjälp av rehabiliteringen försöker påverka de problem med arbets- eller förvärvsförmågan som berusningsmedel eller beroenden förorsakat så att rehabiliteringen främjar den försäkrades möjligheter att komma ut i arbetslivet, hålla sig kvar i arbetslivet eller återvända till arbetslivet. Beslut om rehabiliteringspenning som ska betalas för tiden för individuell rehabilitering som avses i detta moment fattas för högst 75 vardagar åt gången. Ett nytt beslut förutsätter alltid en ny klientplan eller rehabiliteringsplan. En förutsättning för beviljande av rehabiliteringspenning är dessutom att rehabiliteringen genomförs i en av Folkpensionsanstalten godkänd rehabiliteringsinrättning. En rehabiliteringsinrättning som tillhandahåller sådana rehabiliteringstjänster som avses i detta moment ska ha ett i 4 § i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) avsett tillstånd att tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster eller ett i 7 § i lagen om privat socialservice (922/2011) avsett tillstånd att tillhandahålla socialservice dygnet runt. Rehabiliteringsinrättningen ska dessutom ha lokaler och anordningar som är lämpliga för sådan rehabilitering som avses i detta moment samt en sådan personal som verksamheten kräver. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en rehabiliteringsinrättning ska kunna godkännas som en rehabiliteringsinrättning enligt detta moment. (29.12.2022/1285)

Rehabiliteringspenning kan beviljas också om rehabiliteringen till sitt innehåll motsvarar verksamhet som avses i 18 § 1 mom. och har ordinerats av en läkare inom företagshälsovården eller av någon annan specialist som är insatt i arbetsplatsförhållandena och om rehabiliteringsklienten får ersättning enligt sjukförsäkringslagen för sina kostnader.

2 mom. har upphävts genom L 5.12.2024/730 . (5.12.2024/730)

3 mom. har upphävts genom L 9.12.2022/1028 . (9.12.2022/1028)

I syfte att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja möjligheterna att få arbete beviljas rehabiliteringspenning också en försäkrad som fyllt 18 år och vars arbets- och studieförmåga och förtjänstmöjligheter eller möjligheter att välja yrke och arbete är väsentligt försämrade på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada på det sätt som avses i 6 § och som på basis av intensifierad bedömning av arbetsförmågan är i behov av intensifierad rehabilitering ( rehabiliteringspenning för unga ). Dessutom förutsätts det att en individuell studie- och rehabiliteringsplan har upprättats för den försäkrade. (5.12.2024/735)

Rehabiliteringspenning för unga betalas högst till utgången av den månad då den försäkrade fyller 20 år. Om den försäkrade deltar i rehabilitering när han eller hon fyller 20 år, fortsätter betalningen av rehabiliteringspenning till utgången av den månad under vilken pågående rehabilitering avslutas. Med detta avses avläggandet av hela den i studie- och rehabiliteringsplanen angivna examen som den försäkrade har godkänts att studera för innan han eller hon har fyllt 20 år. I 24 § föreskrivs om betalning av rehabiliteringspenning till en ung person för väntetid och mellanliggande tid.

Den personliga studie- och rehabiliteringsplanen upprättas av välfärdsområdet i samråd med den unga personen och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för denne. Vid behov deltar andra sakkunnigmyndigheter i upprättandet av planen. Den skriftliga planen sänds avgiftsfritt till Folkpensionsanstalten för behandling av ansökan om rehabiliteringspenning. (8.7.2022/561)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om upprättande av studie- och rehabiliteringsplaner samt om de uppgifter som skall tas in i en rehabiliteringsplan.

När Folkpensionsanstalten avgör en ansökan om rehabiliteringspenning för unga ska Folkpensionsanstalten utreda om den sökande har rätt till ersättning för kostnader för behövligt studiematerial enligt 14 § 1 och 4 mom. samt för resekostnader i samband med utbildning enligt 15 § 2 mom. (21.12.2016/1344)

Rehabiliteringspenning kan även beviljas för rehabilitering utomlands. Förutsättningen för beviljande av rehabiliteringspenning är att den rehabilitering som ges utomlands uppfyller förutsättningarna enligt 16 § för ersättning eller att det är fråga om rehabiliteringsverksamhet som baserar sig på en lag eller bestämmelse som nämns i 18 § 1 eller 4 mom. eller om en rehabiliteringskurs som till sitt innehåll motsvarar sådan verksamhet och finansieras med medel av penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen, eller om studier som baserar sig på en individuell studie- och rehabiliteringsplan enligt 20 §.

En försäkrad har inte rätt till rehabiliteringspenningförmån, om han eller hon får ålderspension eller förtida ålderspension enligt folkpensionslagen eller arbetspensionslagarna, garantipension enligt 7 § 1 mom. 1 punkten eller 2 mom. 1 punkten i lagen om garantipension (703/2010) eller anpassningspension eller anpassningsbidrag enligt lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter. (19.12.2014/1236)

Rehabiliteringspenningförmån beviljas inte för den tid då rehabiliteringsklienten har rätt till full ersättning för inkomstbortfall enligt lagarna om obligatorisk olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring, enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller enligt lagen om olycksfall i militärtjänst.

Rehabiliteringspenningförmån kan emellertid beviljas om sådan ersättning som avses i 2 mom. fördröjs av någon orsak som inte beror på rehabiliteringsklienten. Klientens rätt till ersättning övergår då på Folkpensionsanstalten till den del som ersättningen motsvarar den utbetalda rehabiliteringspenningförmånen.

Med undantag för karenstiden enligt 25–27 § betalas rehabiliteringspenning för varje vardag som klienten har deltagit i rehabilitering, då rehabiliteringen inklusive resor varar minst fyra timmar och de facto hindrar klienten från att arbeta och få utkomst för den dagen. Om rehabiliteringsklienten arbetar som löntagare eller företagare under rehabiliteringsdagen och rehabiliteringen hindrar klienten från att arbeta minst 40 procent av hans eller hennes dagliga normala arbetstid, betalas rehabiliteringspenningen som partiell rehabiliteringspenning. Bestämmelser om beloppet av den rehabiliteringspenning som betalas som partiell rehabiliteringspenning finns i 32 a §.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. betalas rehabiliteringspenning, med undantag för karenstiden enligt 25–27 §, för den tid som rehabiliteringsklienten deltar i utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering, för annan yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 § för personer utanför arbetslivet, för yrkesinriktad rehabilitering av unga enligt 7 a §, med undantag för coachningstjänster, och för sådan rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning för unga enligt 20 §, om klienten är förhindrad att utföra något annat arbete som kan jämställas med huvudsyssla än sådant som ingår i rehabiliteringen. (5.12.2024/730)

Trots vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. betalas rehabiliteringspenning till fullt belopp för yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 och 7 a § även för de dagar då rehabiliteringsklienten inte deltar i rehabiliteringen ( flexibel dag ), om det har avtalats att rehabiliteringsklienten ska delta i yrkesinriktad rehabilitering mindre än fem dagar i veckan, dock minst tre dagar i veckan. Rehabiliteringspenning betalas för en flexibel dag när Folkpensionsanstalten har fastställt en möjlighet till sådana dagar i samband med den yrkesinriktade rehabiliteringstjänsten och när behovet av en flexibel dag grundar sig på att rehabiliteringsklienten antingen på grund av en i 6 § avsedd väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna eller på grund av en i 7 a § avsedd väsentlig försämring av funktionsförmågan inte kan delta i rehabilitering fem dagar i veckan. För att rehabiliteringspenning ska betalas krävs det dessutom att rehabiliteringsklienten på den flexibla dagen är förhindrad att arbeta. (9.12.2022/1028)

Rehabiliteringspenning kan också betalas för den tid då rehabiliteringsklienten väntar på att rehabiliteringen ska börja ( väntetid ) samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder ( mellanliggande tid ), om det behövs för att trygga att en i 6 eller 7 a § avsedd yrkesinriktad rehabilitering eller en rehabilitering som berättigar till i 20 § avsedd rehabiliteringspenning för unga framskrider samt för att trygga att rehabiliteringsklienten får sin försörjning. Rehabiliteringsklienten har rätt till rehabiliteringspenning för väntetiden och den mellanliggande tiden om han eller hon inte under samma tid får utkomst av exempelvis arbete.

Rehabiliteringspenningen under väntetiden och den mellanliggande tiden betalas minskad med 20 procent och för högst tre månader per kalenderår, beräknat separat för vardera grunden, om det inte för tryggande av utkomsten och rehabiliteringens framskridande finns någon särskild anledning att betala den för en längre tid.

Rehabiliteringspenning betalas inte för karenstiden som omfattar den dag då rehabiliteringen börjar och de nio följande vardagarna.

Karenstiden är med avvikelse från 1 mom. den dag då rehabiliteringen börjar, när det är fråga om

(19.12.2014/1236)

Om den nya rehabiliteringen börjar inom 30 dagar efter den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades, skall rehabiliteringspenning betalas från och med dagen efter den nya rehabiliteringens början.

Vid beräkning av karensen anses rehabilitering som givits i perioder utgöra en och samma rehabilitering om perioderna sammantagna bildar en sådan helhet som är nödvändig för att rehabiliteringen skall kunna genomföras. Rehabiliteringen anses fortsätta utan avbrott också under semesterperioder som ingår i en läroplan. Karensen beräknas då genom sammanslagning av de karensdagar som uppkommer efter att rehabiliteringen börjat.

Om en rehabiliteringsklient omedelbart före rehabiliteringens början fick pension som innebär att hans eller hennes rehabiliteringspenning bestäms enligt 34 §, inträder rätten till rehabiliteringspenning 30 dagar efter rehabiliteringens början.

Någon karenstid iakttas inte om rehabiliteringsklienten omedelbart före den dag från vilken rehabiliteringspenningen beviljas fick sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning eller föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) . Karenstid föreligger inte heller om rehabiliteringsklienten har fått grundläggande utkomststöd i enlighet med lagen om utkomststöd (1412/1997) under samma eller föregående kalendermånad före den dag från vilken rehabiliteringspenningen beviljas. (9.12.2022/1028)

Någon karenstid iakttas inte heller i det fall att rehabiliteringspenning beviljas en förälder som deltar i rehabiliteringen av sitt barn.

För väntetid räknas karenstiden från den första dagen av den period som rehabiliteringspenningbeslutet avser. Karensen för väntetid räknas i enlighet med 25 § 1 mom. Någon ny karenstid räknas inte längre då rehabiliteringen börjar.

Rehabiliteringen och den mellanliggande tiden anses utgöra en helhet för vilken räknas en gemensam karenstid.

Om rehabiliteringen tillfälligt avbryts på grund av att rehabiliteringsklienten blivit arbetsoförmögen eller av någon annan orsak som inte är beroende av klienten, skall rehabiliteringspenning utan hinder av avbrottet betalas för högst 25 vardagar i en följd. Av särskilda skäl får rehabiliteringspenning betalas för en längre tid, dock inte för mer än tre månader.

Om rehabiliteringen avbryts eller upphör av någon annan än i 1 mom. nämnd orsak eller om villkoren för betalning av rehabiliteringspenning inte längre uppfylls, skall rehabiliteringspenningen dras in i enlighet med 49 §.

Till en rehabiliteringsklient som har fått rehabiliteringspenning för tiden efter rehabiliteringen kan betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning, om detta är synnerligen behövligt för att klienten skall få arbete. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning betalas dock inte för den tid då klienten är berättigad till arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning motsvarar högst mottagarens rehabiliteringspenning uträknad för sex månader. Understödet bestäms som ett engångsbelopp och betalas i en eller flera poster.

Till en rehabiliteringsklient kan som ersättning för uppehälle betalas 9 euro per dag för extra rehabiliteringskostnader i syfte att säkerställa deltagande i rehabilitering. (6.11.2009/856)

Ersättning för uppehälle kan betalas för den tid som undersökningar och prov för utredning av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna eller öppenvårdsrehabilitering eller annan motsvarande rehabilitering pågår. Ersättning för uppehälle betalas inte för deltagande i utbildning som ordnats som yrkesinriktad rehabilitering eller annan motsvarande långvarig rehabilitering. (5.12.2024/730)

Ersättning för uppehälle betalas till en rehabiliteringsklient som har rätt till rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden och vars rehabiliteringspenning utan avdrag uppgår till högst det belopp som anges i 32 § 3 mom. (21.12.2023/1240)

Rehabiliteringspenningen uppgår till minst beloppet av den sjukdagpenning som rehabiliteringsklienten enligt sjukförsäkringslagen hade varit berättigad till om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen när rehabiliteringen började.

2 mom. har upphävts genom L 21.12.2023/1240 . (21.12.2023/1240)

Rehabiliteringspenningen uppgår alltid till minst dagpenningens belopp enligt 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen.

Trots vad som föreskrivs i 32 § 3 mom. är beloppet av den rehabiliteringspenning som betalas som partiell rehabiliteringspenning hälften av det belopp som bestäms i enlighet med 32 § och som rehabiliteringsklienten hade haft rätt till om klienten på grund av rehabiliteringen hade varit förhindrad att arbeta på heltid den dagen. Den partiella rehabiliteringspenningen till pensionstagare bestäms dock enligt 34 §.

33 § har upphävts genom L 12.4.2019/536 .

Trots vad som föreskrivs i 32 § är rehabiliteringspenningen per dag en tjugofemtedel av en tiondel av summan av de i denna paragraf avsedda månatliga pensionerna, om en rehabiliteringsklient får

35 § har upphävts genom L 21.12.2023/1240 .

Om en rehabiliteringsklient får ersättning för inkomstbortfall med stöd av någon annan lag, skall annan rehabiliteringspenning än sådan som bestäms enligt 34 § betalas för samma tid endast till den del den överstiger den andra förmånen.

I samband med beslut om en rehabiliteringspenningförmån och dess belopp skall sådana från utlandet betalda förmåner och ersättningar beaktas som motsvarar förmånen i fråga eller någon annan förmån som skall beaktas enligt denna lag. Med en förmån kan jämställas också sådan lönekompensation för en motsvarande förmån som har fåtts av en utländsk arbetsgivare eller av en internationell organisation.

Om det från rehabiliteringspenningen avdras en månatlig förmån som enligt någon annan lag betalas för samma tid, ska det från rehabiliteringspenningen per vardag dras av en tjugofemtedel av den andra förmånens månadsbelopp. (28.12.2017/1137)

Om en försäkrad får studiepenning enligt lagen om studiestöd (65/1994) , avdras studiepenningen från rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning som betalas till honom eller henne för samma tid enligt vad som föreskrivs i 36 § 3 mom.

Om en rehabiliteringsklient under utbildning som ordnats som yrkesinriktad rehabilitering eller under rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning för unga har löne- eller företagarinkomster, ska dessa inkomster dras av från den rehabiliteringspenning som betalas för samma tid, till den del de överstiger det belopp av rehabiliteringspenningen som fastställs i enlighet med 32 § 3 mom. multiplicerat med tjugofem. Vid samordningen ska löneinkomsterna enligt betalningsdagen terminsvis hänföras till den tid för vilken rehabiliteringspenning beviljas. (5.12.2024/730)

Den i 47 § avsedda rehabiliteringspenning som betalas till arbetsgivaren ska inte samordnas enligt 1 mom. i denna paragraf. (5.12.2024/730)

Om rehabiliteringsklientens inkomster som avses i 1 mom. och som ska samordnas med rehabiliteringspenningen ändras efter det att beslutet har meddelats, kan Folkpensionsanstalten utan parts samtycke eller undanröjande av beslutet avgöra ärendet på nytt efter att ha hört parten.

Från rehabiliteringspenningen dras inte av följande förmåner som rehabiliteringsklienten får:

Från rehabiliteringspenningen dras inte heller av sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas med stöd av patientskadelagen (585/1986) .

Om en försäkrad får delinvalidpension enligt arbetspensionslagarna eller någon motsvarande annan pension än full invalidpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall enligt 11 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen som betalas på grund av annan än full arbetsoförmåga och förmånen eller ersättningen när rehabiliteringspenning beviljades inte har beaktats i årsinkomsten med stöd av 11 kap. 5 § 2 mom. eller 11 kap. 6 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen, dras förmånen eller ersättningen inte av från rehabiliteringspenningen.

Om en rehabiliteringsklient retroaktivt beviljas sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, dagpenning vid smittsam sjukdom eller donationsdagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller studiepenning enligt lagen om studiestöd eller ålderspension eller garantipension eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av någon annan lag, kan förmånen, pensionen eller ersättningen till den del som den motsvarar rehabiliteringspenningen för samma tid betalas till Folkpensionsanstalten. Retroaktiv invalidpension och arbetslivspension enligt arbetspensionslagarna betalas dock inte till Folkpensionsanstalten till den del som den motsvarar rehabiliteringspenningen. (5.12.2024/730)

Om en rehabiliteringsklient retroaktivt beviljas sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, dagpenning vid smittsam sjukdom eller donationsdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, ålderspension eller garantipension eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av någon annan lag, kan pensionen eller ersättningen till den del som den motsvarar rehabiliteringspenningen för samma tid betalas till Folkpensionsanstalten. Retroaktiv invalidpension och arbetslivspension enligt arbetspensionslagarna betalas dock inte till Folkpensionsanstalten till den del som den motsvarar rehabiliteringspenningen.

Om en rehabiliteringsklient har fått arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen, kan den rehabiliteringspenning som betalas för samma tid upp till beloppet av den betalda arbetslöshetsförmånen eller dagpenningsförmånen återkrävas av Folkpensionsanstalten eller betalas till den behöriga arbetslöshetskassan till den del som motsvarar den förmån som kassan har betalt.

Om en rehabiliteringsklient retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning enligt denna lag på grundval av yrkesinriktad rehabilitering som ges med stöd av 6 § i denna lag för samma tid som den för vilken han eller hon har fått rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg enligt arbetspensionslagarna, har arbetspensionsanstalten rätt att av Folkpensionsanstalten återkräva den rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten betalar retroaktivt, till den del den motsvarar den rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutna rehabiliteringstillägg som har betalats enligt pensionslagarna för samma tid. Rätt till återkrav föreligger dock inte, om den rehabiliteringsförmån som arbetspensionsanstalten betalat dras av från den rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten betalar.

Om en rehabiliteringsklient retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg enligt arbetspensionslagarna för samma tid som den för vilken han eller hon har fått rehabiliteringspenning enligt denna lag på grundval av yrkesinriktad rehabilitering som beviljats med stöd av 6 § i denna lag, har Folkpensionsanstalten rätt att av pensionsanstalten återkräva den rehabiliteringspenning, det rehabiliteringstillägg eller den invalidpension och därtill anslutna rehabiliteringstillägg som pensionsanstalten betalat retroaktivt, till den del den motsvarar den rehabiliteringspenning som har betalats enligt denna lag för samma tid. Rätt till återkrav föreligger dock inte, om den rehabiliteringsförmån som arbetspensionsanstalten betalat dras av från den rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten betalar.

Rehabiliteringspenningens belopp ska justeras om det sker förändringar i de förmåner som påverkar rehabiliteringspenningen. Rehabiliteringspenningen justeras räknat från den dag då beloppet av den på rehabiliteringspenningen inverkande andra förmånen förändras. Rehabiliteringspenningen justeras dock inte retroaktivt till sådan rehabiliteringspenning till pensionstagare som avses i 34 §. (21.12.2016/1272)

2 mom. har upphävts genom L 5.12.2024/730 . (5.12.2024/730)

Den försäkrade skall skriftligen söka rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner hos Folkpensionsanstalten. Rehabiliteringspenning kan även sökas av den försäkrades arbetsgivare. Folkpensionsanstalten fastställer de blanketter som behövs för verkställigheten av denna lag.

Rehabilitering ersätts tidigast från början av den kalendermånad då rehabiliteringsansökan lämnades in till Folkpensionsanstalten, om det inte finns särskilda skäl att ersätta rehabiliteringen från en tidigare tidpunkt. Rehabilitering ersätts dock inte för en längre tid än sex månader innan ansökan lämnades in.

Ersättning för rehabiliteringskostnaderna skall sökas inom sex månader från den tidpunkt då tjänsten tillhandahölls eller betalningen skedde. Serviceproducenten skall söka ersättning för rehabiliteringskostnaderna inom två månader från att tjänsten tillhandahölls. På ansökan om ersättning för resekostnader tillämpas i övrigt vad som föreskrivs om det i 15 kap. i sjukförsäkringslagen.

Rehabiliteringspenning och ersättning för uppehälle ska sökas inom sex månader från den dag då förmånen önskas. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning ska sökas inom sex månader efter att betalningen av rehabiliteringspenningen har upphört. (9.12.2022/1028)

En ersättning eller förmån kan beviljas helt eller delvis trots att ansökan inte gjorts inom den tid som anges i 3 eller 4 mom., om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av förseningen.

Om en försäkrad på grund av sjukdom eller av någon annan liknande orsak inte själv kan söka en förmån som avses i denna lag eller annars se till att han eller hon kommer i åtnjutande av de förmåner och rättigheter som hänför sig till lagen och inte heller har någon intressebevakare enligt lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) , kan Folkpensionsanstalten godkänna att en anhörig eller någon annan person som i huvudsak skött om rehabiliteringsklienten för hans eller hennes talan i ärenden som gäller förmåner enligt denna lag.

En rehabiliteringsklient skall för Folkpensionsanstalten presentera en utredning över de omständigheter som inverkar på avgörandet av en ansökan om en förmån enligt denna lag, på rehabiliteringens innehåll och på förmånsbeloppet samt lämna andra uppgifter som är nödvändiga för utbetalningen av förmånerna.

Den som ansöker om rehabiliteringspenning skall lägga fram ett rehabiliteringsbeslut. Av rehabiliteringsbeslutet skall framgå hur rehabiliteringen är planerad att genomföras, beslutsfattaren, syftet med rehabiliteringen samt en kostnadskalkyl och en tidtabell. Sökanden kan också lägga fram annan tillräcklig utredning. Genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om hur förmåner söks och om de utredningar som skall lämnas in med ansökan.

Om rehabiliteringen avbryts, rehabiliteringsstarten framskjuts eller tidpunkten för rehabiliteringen i övrigt ändras så att det påverkar rätten till förmånen eller minskar förmånsbeloppet, skall förmånstagaren utan dröjsmål underrätta Folkpensionsanstalten om förändringen. En rehabiliteringsklient som får rehabilitering enligt 10 § skall dessutom göra anmälan om att han eller hon intagits för slutenvård samt om förändringar i vård- och handikappbidrag.

En rehabiliteringsklient skall meddela om han eller hon inte kan delta i beviljad rehabilitering. Återbud skall lämnas inom sju dygn efter att den försäkrade har fått vetskap om tidpunkten för rehabiliteringen. Om ett hinder uppkommer efter denna tid skall en anmälan om detta göras omedelbart. Efter den utsatta tiden får klienten lämna återbud till rehabiliteringen endast om han eller hon hindras att inleda rehabiliteringen på grund av arbetsoförmåga eller arbete eller av något annan godtagbart skäl. Anmälan om förhinder skall riktas till den av Folkpensionsanstaltens byråer som givit rehabiliteringsbeslutet.

Den som får rehabiliteringspenning ska utöver sådana förändringar som avses i 3 mom. anmäla att han eller hon får pension eller lagstadgad ersättning för inkomstbortfall eller någon annan motsvarande förändring i förhållandena som den försäkrade borde ha uppgett när han eller hon ansökte om förmånen. Den som får rehabiliteringspenning inom ramen för utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering och den som får rehabiliteringspenning för unga är skyldig att uppge också sådana inkomster under utbildningen eller under rehabiliteringen som berättigar till rehabiliteringspenning för unga vilka kan påverka rehabiliteringspenningens belopp eller rätten till rehabiliteringspenning. Om Folkpensionsanstalten med stöd av denna lag har fått vetskap om en sådan förändring i förmånstagarens förhållanden som påverkar eller kan påverka en förmån som beviljas eller betalas till den försäkrade, kan Folkpensionsanstalten avkräva den försäkrade en utredning om de förändringar som skett i förhållandena. (5.12.2024/730)

Genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om den utredning som skall presenteras i samband med ansökan om rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid och om rehabiliteringsunderstöd enligt prövning.

En ansökan om en rehabiliteringsförmån eller en rehabiliteringspenningförmån kan avgöras på basis av tillgängliga uppgifter, om sökanden vägrar att lämna uppgifter som behövs för behandlingen av ansökan eller att lägga fram en sådan utredning som skäligen kan avkrävas honom eller henne.

Folkpensionsanstalten ska ge sökanden ett skriftligt beslut om beviljande, förvägrande, justering, indragning och återkrav av en rehabiliteringsförmån och rehabiliteringspenningförmån samt av en kostnadsersättning enligt denna lag. Sökanden ska ges ett skriftligt beslut också om betalning av en rehabiliteringspenningförmån till ett välfärdsområde på det sätt som föreskrivs i 48 §, samt om betalning av en rehabiliteringspenningförmån till arbetsgivaren enligt vad som föreskrivs i 47 §. (8.7.2022/561)

Något beslut ges inte när justeringen av förmånsbeloppet enbart beror på en indexjustering eller någon annan i lag eller förordning angiven motsvarande grund, om inte sökanden särskilt begär ett beslut. Något beslut ges inte heller när den som producerat rehabiliteringstjänsten betalats ett belopp som motsvarar det fakturerade beloppet, om sökanden inte särskilt begär ett beslut. Sökanden skall be om ett beslut inom 30 dagar efter att han eller hon fått information om förmånsbeloppets storlek.

De beslut som avses i 1 mom. ges avgiftsfritt.

Ersättning för rehabiliteringskostnader enligt 14 och 15 § betalas till rehabiliteringsklienten eller direkt till serviceproducenten.

Rehabiliteringspenningen betalas efter rehabiliteringsperioden in på ett av förmånstagaren angivet konto inom Europeiska unionen. Enskilda förmånsposter kan betalas på annat sätt, om det inte är möjligt att betala in dem på ett konto eller om förmånstagaren anför godtagbara särskilda skäl för ett annat betalningssätt. Den första betalningsperioden omfattar de sex första vardagarna efter det att rätten till rehabiliteringspenning börjat och varje följande betalningsperiod 25 vardagar. Om rehabiliteringen genomförs i kortare perioder motsvarar betalningsperioden den genomförda perioden. (21.12.2023/1240)

En förutsättning för betalning av rehabiliteringsförmån, rehabiliteringspenning och ersättning för uppehälle är att rehabiliteringsklienten eller den som producerat rehabiliteringstjänsten lägger fram en utredning om att klienten deltagit i rehabiliteringen.

Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren när den försäkrade på grundval av anställningsförhållandet har rätt till lön eller motsvarande ersättning för rehabiliteringstiden. Rehabiliteringspenningen kan betalas till arbetsgivaren enbart om det i anställningsvillkoren anges att en rehabiliteringspenning helt eller delvis skall betalas till arbetsgivaren i stället för till den försäkrade. Rehabiliteringspenningen betalas inte till den försäkrade för samma tid till den del som motsvarar lönen. Under semester eller därmed jämförbar avlönad ledighet betalas rehabiliteringspenningen emellertid till arbetstagaren själv.

Rehabiliteringspenningen skall

Om arbetsgivaren till en arbetstagare som får rehabilitering betalar lön samtidigt som denne får rehabiliteringspenning, skall arbetsgivaren omedelbart efter att ha betalt lönen underrätta Folkpensionsanstaltens byrå om saken.

Ett välfärdsområde har rätt att av Folkpensionsanstalten få den del av en försäkrads utkomststöd som Folkpensionsanstalten skulle vara skyldig att betala som ersättning till den försäkrade för samma rehabiliteringskostnader. Om ett välfärdsområde i enlighet med 23 § i lagen om utkomststöd (1412/1997) har betalt förskott på utkomststöd mot en emotsedd rehabiliteringsförmån eller rehabiliteringspenningförmån, ska förmånen till den del som den motsvarar förskottet på begäran av välfärdsområdet betalas till detta.

Om en rehabiliteringsklient i familje- eller slutenvård som ordnats av ett välfärdsområde får rehabiliteringsförmån eller rehabiliteringspenningförmån, kan välfärdsområdet ta ut och lyfta den förmån som hänför sig till samma tid direkt hos Folkpensionsanstalten och använda den som ersättning för den avgift som fastställts för vården, uppehället eller omvårdnaden. För familjevård, slutenvård och boendeservice som välfärdsområdet har ordnat med stöd av barnskyddslagen kan det på motsvarande sätt ta ut och lyfta en skälig ersättning av en förmån som hänför sig till samma tid.

Rehabiliteringspenning kan på begäran av ett välfärdsområde antingen helt eller delvis betalas till detta för att användas för underhållet av den försäkrade, hans eller hennes familj och barn som han eller hon försörjer, om betalning av rehabiliteringspenningen till den försäkrade själv skulle äventyra försörjningen för den försäkrade, hans eller hennes familj eller barn som han eller hon försörjer.

Den andel av rehabiliteringspenningen som ska betalas till arbetsgivaren betalas inte till välfärdsområdet.

Om det på grund av förändrade förhållanden finns grundad anledning att anta att en rehabiliteringsförmån eller rehabiliteringspenningförmån borde dras in eller minskas, kan förmånen helt eller delvis avbrytas eller minskas till dess att ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft. Förmånstagaren skall omedelbart underrättas om avbrytandet eller minskningen och beslutet skall ges utan dröjsmål.

Om en förmån enligt denna lag har betalts utan grund eller till ett alltför stort belopp skall den överbetalda förmånen återkrävas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis om detta anses skäligt och om den grundlösa utbetalningen inte berodde på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det grundlöst betalda beloppet är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att återkravsbeslutet har givits, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska ställning inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten betalar senare. Utan samtycke kan kvittning dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämställbar annan förmån.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom som vunnit laga kraft.

Beslut om återkrav av en grundlöst betald förmån skall fattas inom fem år från den dag då förmånen betalades ut. En fordran som har fastställts genom ett återkravsbeslut preskriberas fem år efter att beslutet gavs, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som har fastställts genom ett återkravsbeslut avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003) . Efter att preskriptionstiden avbrutits börjar en ny preskriptionstid på fem år.

En rehabiliteringsförmån eller en rehabiliteringspenningförmån som betalas till en rehabiliteringsklient med stöd av denna lag får inte utmätas.

Ett avtal om överföring av en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

Folkpensionsanstalten kan ordna rehabilitering enligt denna lag antingen genom att producera rehabiliteringstjänsterna själv eller genom att handla upp dem hos andra serviceproducenter.

Folkpensionsanstalten kan skaffa rehabiliteringstjänster hos en offentlig eller därmed jämförbar producent endast om det inte annars är möjligt att fullgöra skyldigheten att ordna rehabilitering enligt denna lag.

Om en försäkrad behöver rehabilitering som enligt bestämmelserna inte skall ordnas eller ersättas av Folkpensionsanstalten eller som det inte är ändamålsenligt att Folkpensionsanstalten ordnar och ersätter, skall Folkpensionsanstalten i samarbete med dem som producerar rehabiliteringstjänster se till att den försäkrade informeras om andra rehabiliteringsmöjligheter och efter behov hänvisas till lämplig rehabilitering eller andra tjänster.

2 mom. har upphävts genom L 19.12.2014/1229 . (19.12.2014/1229)

Den som är missnöjd med Folkpensionsanstaltens beslut får överklaga det genom besvär hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet får överklaga det genom besvär hos försäkringsdomstolen. Försäkringsdomstolens beslut får inte överklagas genom besvär. (22.12.2006/1305)

Beslut om rehabilitering enligt prövning som har givits med stöd av 12 § 1 mom. får inte överklagas genom besvär. Beslut enligt 3 mom. i nämnda paragraf får överklagas genom besvär enligt vad som föreskrivs i 24 § i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) .

När beslut som avses i 1 mom. överklagas skall besvärsskriften lämnas in till Folkpensionsanstalten inom 30 dagar efter att ändringssökanden fick del av beslutet. Ett beslut av Folkpensionsanstalten eller besvärsnämnden för social trygghet delges så att det sänds per post till mottagaren under den postadress som han eller hon har uppgett. Sökanden anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som han eller hon har uppgett, om inte något annat visas. Även om besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av föreskriven tid, kan besvären tas upp till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen. (22.12.2006/1305)

Folkpensionsanstaltens beslut skall följas trots att det har överklagats tills ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som har framställts i besvär som lämnats in till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Rättelsebeslutet får överklagas så som föreskrivs i 55 §.

Om Folkpensionsanstalten inte kan rätta ett överklagat beslut så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt yttrande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del som den godkänner yrkandena. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet. Ett interimistiskt beslut får inte överklagas genom besvär.

Avvikelse kan göras från den tid som avses i 2 mom. om det är nödvändigt för inhämtande av tilläggsutredning med anledning av besvären. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och yttrandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut kan rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

Om den som får rehabiliteringsförmån, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats en förmån eller ersättning som med stöd av 22, 34, 36 eller 36 a § ska beaktas, kan Folkpensionsanstalten utan parts samtycke eller undanröjande av beslut avgöra ärendet på nytt.

Om den som får rehabiliteringsförmån, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats en förmån eller ersättning som med stöd av 22, 34 eller 36 § ska beaktas, kan Folkpensionsanstalten utan parts samtycke eller undanröjande av beslut avgöra ärendet på nytt.

Om ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/676)

Om ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av en förvägrad förmån eller utökande av en redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet kan ändring sökas enligt 55 §.

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003) . (17.6.2011/676)

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att få de upplysningar som är nödvändiga för avgörandet av en förmån samt sådan nödvändig information som annars skall beaktas vid verkställigheten av uppgifter som bestäms eller föreskrivs i denna lag eller i överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland och andra internationella författningar om social trygghet

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. har Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag rätt att på begäran för avgörandet av rehabiliteringsförmåner av läkare eller andra yrkesutbildade personer enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) samt av verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård enligt 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) , av socialserviceproducenter, av andra vårdinrättningar samt av andra som tillhandahåller rehabilitering få utlåtanden och nödvändiga uppgifter ur sökandenas patientjournaler och om deras hälsotillstånd, sjukdom, handikapp, arbets- och funktionsförmåga samt vård och rehabilitering samt om därtill anslutna förmåner och ersättningar. För avgörandet av rehabiliteringspenningförmåner har Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag rätt att på begäran få ovan avsedda uppgifter, om den som ansöker om en rehabiliteringspenningförmån inte själv tillhandahåller uppgifterna.

För det förhandlingsförfarande som avses i 11 § 4 mom. har Folkpensionsanstalten trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter på begäran rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för avgörandet av ärenden och som gäller verksamhetsenheters verksamhet, lokaler, antal anställda, vårdens innehåll, art och omfattning, vårdavtal och ersättningar som betalas för vården. Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att vid förhandlingsförfarandet få för avgörandet av ärenden nödvändiga sekretessbelagda uppgifter ur patientjournaler och om klienters hälsotillstånd, läkemedel och inkomster av myndigheter och inrättningar inom välfärdsområdets social- och hälsovård samt av verksamhetsenheter inom statlig och privat hälso- och sjukvård. Vad som i detta moment föreskrivs om Folkpensionsanstaltens rätt att få sekretessbelagda uppgifter gäller även social- och hälsovårdsministeriet. (8.7.2022/561)

Utöver vad som föreskrivs ovan är de som producerar rehabiliteringstjänster, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter, skyldiga att lämna Folkpensionsanstalten uppgifter som är nödvändiga för ordnande av rehabiliteringstjänster enligt denna lag samt för övervakning och kvalitetsutvärdering av tjänsterna.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter också rätt att av penninginstitut få sådana uppgifter om en person som ansöker om eller får rehabiliteringspenning samt om ett dödsbo där denne är delägare som är nödvändiga för fastställande av rehabiliteringspenning som ska samordnas enligt 37 §, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på annat sätt och om det finns motiverad anledning att misstänka att den som har sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter. Begäran om utlämnande av uppgifter ska framställas skriftligen och sökanden eller mottagaren ska underrättas innan den framställs. (17.4.2020/231)

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som avses i denna paragraf. En yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt en socialserviceproducent har dock rätt till ett skäligt arvode för de utlåtanden som han eller hon har gett på grundval av den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 2 mom., om inte arvodet ingår i den ersättning som betalas för rehabiliteringstjänsten.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall pensionsanstalterna utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om rehabiliteringsåtgärder, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringspenningar samt om andra ersättningar, understöd och förmåner i anslutning till rehabilitering.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall försäkringsanstalterna utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om sådana ersättningsbeslut gällande rehabilitering som fattats och om sådana rehabiliteringsåtgärder som vidtagits med stöd av lagar som gäller rehabilitering som ersätts på basis av olycksfallsförsäkring och trafikförsäkring. Samma skyldighet har statskontoret när det gäller lagen om olycksfall i militärtjänst och lagen om skada, ådragen i militärtjänst.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall inrättningar som avses i 11 § utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om att en försäkrad blivit intagen för slutenvård.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall Rättsskyddscentralen för hälsovården utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter lämna Folkpensionsanstalten uppgifter ur centralregistret över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen samt ändringar i dem gällande läkare, psykologer, talterapeuter, ergoterapeuter, psykoterapeuter och fysioterapeuter samt andra i centralregistret införda yrkesutbildade personer som ger rehabilitering.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter lämna Folkpensionsanstalten uppgifter om dem som anordnar yrkesutbildning.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall fängelserna utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när en strafftid börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts. (11.5.2007/579)

Folkpensionsanstalten har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som avses i denna paragraf. Om de uppgifter som avses i 4 mom. behövs i en viss form och Rättsskyddscentralen för hälsovården av denna anledning åsamkas väsentliga merkostnader, skall kostnaderna emellertid ersättas.

När Folkpensionsanstalten behandlar förmånsärenden enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att uppgifterna påverkar en förmån enligt denna lag och om de enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet samt om Folkpensionsanstalten även annars skulle ha rätt att erhålla dem särskilt.

62 § har upphävts genom L 13.6.2024/343 .

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till den som tillhandahåller rehabiliteringen, till den som tagit initiativ till rehabiliteringen och till den som ansvarar för vården och rehabiliteringen av klienten samt för upprättandet av rehabiliteringsplanen lämna uppgifter som Folkpensionsanstalten har erhållit i samband med förmånsärenden enligt denna lag, när uppgifterna är nödvändiga för rehabiliteringen.

Folkpensionsanstalten skall underrätta Pensionsskyddscentralen om sådana beslut enligt denna lag som gäller yrkesinriktad rehabilitering och om rehabiliteringspenning som beviljas med stöd av dem.

Folkpensionsanstalten skall underrätta läroanstalten, den som tillhandahåller rehabiliteringen samt andra som ansvarar för vården och rehabiliteringen av klienten samt för upprättandet av rehabiliteringsplanen om rehabiliteringsbeslut enligt denna lag, när uppgifterna behövs för genomförandet av rehabiliteringen.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till ministerier, skatteförvaltningen, de anstalter och sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet och som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av förmåner som avses i denna lag, ge ut personbeteckningar och andra identifieringsuppgifter om personer som har fått förmåner eller ersättningar enligt denna lag, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar samt övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter och andra tillsynsåtgärder av engångsnatur som utförs för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot den sociala tryggheten samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan avsedda uppgifter som är nödvändiga för utredning av brott och väckande av åtal. Uppgifter om hälsotillståndet och uppgifter som är avsedda att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård får emellertid inte lämnas ut.

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att underrätta den som har meddelat ett rehabiliteringsbeslut eller ordnat läroavtalsutbildning, läroanstalten samt rehabiliteringsklientens arbetsgivare om ett beslut som gäller rehabiliteringspenning, när informationen behövs för att fastställa eller kontrollera riktigheten av lön och andra förmåner som dessa betalar.

En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.

Folkpensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att på begäran av en behörig myndighet för utsökning lämna ut uppgifter om beloppen av förmåner och ersättningar enligt denna lag, dock inte om de förmåner som inte beaktas vid beräkning av skyddat belopp enligt 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007) . Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som den vet betalar ut rehabiliteringsförmåner samt pensioner och andra sociala förmåner.

Bestämmelser om finansieringen av de utgifter som följer av denna lag finns i sjukförsäkringslagen.

Rehabiliteringspenning som fastställs enligt 32 § justeras varje kalenderår med iakttagande av lagen om folkpensionsindex (456/2001) .

Folkpensionsanstalten har rätt att få handräckning av myndigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005.

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar:

Beloppet i 35 § i denna lag motsvarar det poängtal enligt lagen om folkpensionsindex som fastställts för 2010. (19.12.2017/990)

Utan hinder av 37 § 1 mom. skall år 2005 från rehabiliteringsklientens rehabiliteringspenning dras av inkomster till den del de i genomsnitt överstiger den fulla folkpensionen per månad för en ensamstående person enligt den kommungrupp boningskommunen tillhör.

Lagens 67 § tillämpas också på förmåner som börjat betalas ut före lagens ikraftträdande.

Med förmån eller ersättning enligt denna lag jämställs förmån eller ersättning som har betalts före lagens ikraftträdande.

Vad som i denna lag föreskrivs om förhållandet mellan ålderspensioner enligt arbetspensionslagarna och förmåner enligt denna lag tillämpas också på individuell förtidspension.

På överklagande av beslut som fattats innan denna lag har trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten eller till lagen om rehabiliteringspenning eller till någon förmån som beviljas med stöd av dessa lagar, anses hänvisningen avse motsvarande bestämmelser i denna lag och förmåner som avses i denna lag, om inte något annat följer av denna lag.

Vad som i denna lag föreskrivs om invalidpension tillämpas också på individuell förtidspension.

Den med stöd av 3 a § 4 mom. i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten, vilken upphävs genom denna lag, givna förordningen av social- och hälsovårdsministeriet om grunderna för fastställandet av vad som är öppenvård och institutionsvård (1241/2002) , förblir i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.