1305/2002

Syftet med denna lag är att öka arbetstagarnas motivation och arbetshälsa med hjälp av kortvarig frånvaro från arbetet och samtidigt skapa bättre sysselsättningsförutsättningar för arbetslösa arbetssökande genom att erbjuda dem tidsbundna arbetserfarenheter.

Denna lag tillämpas på heltidsanställda och på anställda vilkas arbetstid överstiger 75 procent av arbetstiden för en heltidsanställd i branschen. Denna lag tillämpas också på dem som är anställda i tjänsteförhållande eller därmed jämförbar anställning hos staten, välfärdsområdena, kommunerna och andra offentligrättsliga samfund. (8.7.2022/562)

I denna lag avses med arbetsgivare också samfund enligt 1 mom.

Denna lag tillämpas emellertid inte på en sådan person som betraktas som företagare enligt 1 kap. 6 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och som genom sitt arbete i företaget inte har rätt till arbetslöshetsförmån.

I denna lag avses med

Ett villkor för alterneringsledighet är att den anställda innan alterneringsledigheten börjar har varit i arbete i minst 20 år. Om den anställda redan tidigare har fått alterneringsersättning, ska han eller hon ha varit i arbete i minst fem år efter det att den föregående alterneringsledigheten slutade. Tiden i arbete beräknas på grundval av de inkomster som omfattas av de arbetspensionslagar som avses i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) . (30.12.2015/1660)

Antalet arbetade månader beräknas enligt vad som anges i 6 kap. 11 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

När tiden i arbete enligt 1 mom. beräknas skall som tid som jämställs med arbete dessutom beaktas varje sådan full kalendermånad

Av tiden i arbete kan högst en fjärdedel vara sådan i 3 mom. avsedd tid som jämställs med arbete.

Till arbetshistorian enligt 4 § räknas också sådan tid i arbete, eller tid som jämställs med tid i arbete, under vilken personen i fråga har varit försäkrad i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i någon stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, om personen lägger fram tillräcklig och tillförlitlig utredning om sitt arbete eller den tid som jämställs med tid i arbete.

Ett villkor för alterneringsledighet är att den alterneringslediga omedelbart innan alterneringsledigheten börjar har varit i sådant arbete som avses i 2 § hos och stått i anställningsförhållande till samma arbetsgivare i minst 13 månader utan avbrott. Tidsperioden om 13 månader kan omfatta en oavlönad frånvaro om högst 30 kalenderdagar. Frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall jämställs med tid i arbete när denna bestämmelse tillämpas.

Då den tid i arbetet som avses i 1 mom. räknas ut beaktas även den tid som den alterneringslediga har stått i anställningsförhållande till en i 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller 1 kap. 10 § i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) avsedd överlåtare av rörelse eller till ett offentligrättsligt samfund som är föremål för en omorganisering som kan jämställas med överlåtelse.

En anställd får inte påbörja en alterneringsledighet efter utgången av den kalendermånad under vilken han eller hon uppnår en ålder som motsvarar den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare, minskad med tre år.

Alterneringsledigheten varar minst 100 kalenderdagar och högst 180 kalenderdagar.

En överenskommelse om förlängning av alterneringsledigheten ska ingås två månader innan den avtalade alterneringsledigheten upphör.

Arbetsgivaren ska med den alterneringslediga ingå ett skriftligt alterneringsavtal i vilket arbetsgivaren förbinder sig att anställa en vikarie. Alterneringsavtalet ska lämnas till arbetskraftsmyndigheten innan alterneringsledigheten börjar. Dessutom ska ett arbetsavtal eller någon annan tillförlitlig utredning om att en vikarie har anställts för tiden för alterneringsledigheten lämnas till arbetskraftsmyndigheten innan alterneringsledigheten börjar eller utan dröjsmål efter det att alterneringsledigheten har börjat. En motsvarande behövlig utredning ska lämnas till arbetskraftsmyndigheten då alterneringsledigheten periodiseras eller förlängs på det sätt som avses i 7 § 1 och 2 mom.

Som vikarie ska en sådan person anställas som under de 14 månader som föregått alterneringsledigheten har varit arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsmyndighet i minst 90 kalenderdagar antingen utan avbrott eller periodvis. Den som anställs som vikarie ska vara arbetslös arbetssökande omedelbart före alterneringsledighetens början. (23.3.2023/400)

Oberoende av 1 mom. kan som vikarie anställas en arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsmyndighet, om arbetssökanden inte fyllt 30 år och högst ett år har förflutit sedan denne avlagt yrkes- eller högskoleexamen, eller en arbetslös arbetssökande som antingen är under 25 år eller över 55 år när alterneringsledigheten börjar. (23.3.2023/400)

Som vikarie kan inte anställas en person som anses vara en studerande på heltid enligt 2 kap. 10 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Arbetstiden för vikarien ska vara minst lika lång som den ordinarie arbetstiden för den alterneringslediga. Om en deltidsanställd hos arbetsgivaren är arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsmyndighet och söker heltidsarbete, och om denna person anställs för det arbete som blivit ledigt på grund av alterneringsledigheten, kan alterneringsledigheten trots 2 kap. 5 § i arbetsavtalslagen ordnas så att en arbetslös arbetssökande som anmält sig hos arbetskraftsmyndigheten anställs för det arbete som på detta sätt blir ledigt. Ökningen av den sammantagna arbetstiden för dessa anställda ska då vara minst lika lång som den ordinarie arbetstiden för den alterneringslediga. (23.3.2023/400)

Arbetsgivaren och den alterneringslediga ska avtala om förtida avslutande av alterneringsledigheten eller tillfällig återgång till arbetet. Alterneringsledigheten löper under den tillfälliga återgången till arbetet och fortsätter därefter i enlighet med alterneringsavtalet, om den inte förlängs på det sätt som avses i 7 § 2 mom.

Alterneringsledigheten anses ha avslutats, om den alterneringslediga får rätt till moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen eller för tiden för alterneringsledigheten beviljas ledighet för havandeskap och barnsbörd eller för vård av barn eller får specialvårdspenning. Om rättigheten eller ledigheten dock varar högst 18 vardagar, anses alterneringsledigheten vara avbruten under denna tid.

Om vikariens anställning upphör före utgången av alterneringsledigheten, ska anställningens upphörande inte anses stå i strid med alterneringsavtalet i det fall att

Efter alterneringsledighetens slut har den alterneringslediga rätt att i första hand återgå till sitt tidigare arbete. Om detta inte är möjligt skall den alterneringslediga erbjudas ett arbete som motsvarar det tidigare arbetet och som överensstämmer med arbetsavtalet eller anställningen, och om inte heller detta är möjligt, något annat arbete som överensstämmer med avtalet.

Den alterneringslediga har rätt till alterneringsersättning för den tid alterneringsledigheten varar.

Alterneringsersättning betalas inte för sådan alterneringsledighetstid enligt alterneringsavtalet som det inte har anställts någon vikarie för.

Rätten till alterneringsersättning kvarstår dock enligt avtalet i det fall att vikariens anställning upphör före utgången av alterneringsledigheten.

Om den alterneringsledigas anställning upphör av orsaker som inte beror på honom eller henne innan alterneringsledigheten har varat i 100 kalenderdagar, har han eller hon rätt till alterneringsersättning till och med det datum då anställningen upphör.

Den alterneringslediga har inte rätt till alterneringsersättning för den tid han eller hon

Som lön enligt 1 mom. 1 punkten anses inte utbildning som arbetsgivaren bekostar, om förmånen inte betraktas som skattepliktig inkomst för den anställda, och inte heller de naturaförmåner som enligt alterneringsavtalet erhålls även under alterneringsledigheten.

Alterneringsersättningens fulla belopp är 70 procent av den arbetslöshetsdagpenning som personen, om han eller hon var arbetslös, skulle ha rätt till enligt 5 kap. 2–5 § och 6 kap. 1 § 1 mom., 2 § 1 mom. och 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. När alterneringsersättningen fastställs beaktas inte barnförhöjning enligt 6 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (30.12.2015/1660)

När den i 1 mom. avsedda arbetslöshetsdagpenningen fastställs ska vad som i 4 kap. 1–5 samt 7 och 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om arbetslöshetsdagpenning tillämpas på lagstadgad förmån, lön och annan arbetsinkomst som den alterneringslediga får under alterneringsledigheten. Alterneringsersättningens belopp påverkas emellertid inte av sådana andra ersättningar eller vederlag som intjänats före alterneringsledigheten och som betalas ut under ledigheten och för vilka den alterneringslediga inte får motsvarande fritid och inte heller av sådana naturaförmåner som inte medräknas i löneinkomsterna och som enligt alterneringsavtalet erhålls även under alterneringsledigheten. Vid beräkning av alterneringsersättningens belopp ska det skyddade belopp som avses i 4 kap. 5 § 1 och 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte dras från lönen eller annan arbetsinkomst. (20.12.2013/1054)

Utan hinder av vad som i 6 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och med stöd av den bestäms om fastställande av lön som läggs till grund för inkomstrelaterad dagpenning ska, när den löneinkomst som ska anses som stabiliserad fastställs, den alterneringsledigas löneinkomster för minst 52 veckor under de hela lönebetalningsperioder som föregår alterneringsledigheten beaktas. De naturaförmåner som enligt alterneringsavtalet erhålls även under alterneringsledigheten medräknas inte i löneinkomsterna. (7.12.2007/1127)

Alterneringsersättning skall sökas hos Folkpensionsanstalten eller behörig arbetslöshetskassa.

Arbetskraftsmyndigheten lämnar ett för Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassan bindande utlåtande om de förutsättningar för alterneringsersättning som avses i 5–9 § samt om de förutsättningar för återkrav som avses i 19 § 1 mom. Utlåtande om de förutsättningar för alterneringsersättning som avses i 14 § 1 mom. 5 punkten lämnas av närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter. (23.3.2023/400)

Om inte något annat följer av denna lag ska på det arbetskraftspolitiska utlåtandet tillämpas vad som föreskrivs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och med stöd av den.

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål underrätta arbetskraftsmyndigheten om anställandet av en vikarie för den tid alterneringsledigheten varar samt om väsentliga ändringar i dennas anställning.

Är det på grund av omständigheter som hänför sig till alterneringsarrangemanget uppenbart att avsikten inte har varit att genomföra arbetsalternering enligt denna lag, skall alterneringsersättningen återkrävas, om återkrav inte skall anses uppenbart oskäligt.

Har alterneringsersättning annars betalats utan grund eller till ett för stort belopp, skall den överbetalda ersättningen återkrävas. Återkravet kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om utbetalningen utan grund inte berodde på svikligt förfarande eller grov oaktsamhet från den alterneringsledigas sida eller om det belopp som betalats utan grund är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att beslut om återkrav har givits, om det med beaktande av ersättningstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det belopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. (7.5.2004/363)

Vid återkrav av ersättning iakttas i tillämpliga delar vad som i 11 kap. 10 § 3 och 4 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs om återkrav av arbetslöshetsdagpenning.

Om en alterneringsledig har fått alterneringsersättning för samma tid för vilken han eller hon retroaktivt beviljas en förmån som avses i 11 kap. 14 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, får Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan återkräva det belopp som betalats utan grund för denna tid från den förmån som ska betalas retroaktivt. I fråga om återkrav gäller dessutom i tillämpliga delar 11 kap. 14 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (24.4.2015/481)

Den som är missnöjd med Folkpensionsanstaltens eller arbetslöshetskassans beslut om alterneringsersättning får söka ändring i det hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden genom skriftliga besvär inom 30 dagar från den dag då han eller hon fick del av beslutet.

Den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden får söka ändring i det hos försäkringsdomstolen genom skriftliga besvär inom 30 dagar från den dag då ändringssökanden fick del av beslutet.

Om inte ändringssökanden visar något annat, anses han eller hon ha fått del av ett beslut som avses i 1 och 2 mom. den sjunde dagen efter det att beslutet postades under den adress han eller hon uppgett.

I ett utlåtande som avses i 17 § får ändring inte sökas genom besvär.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) tillämpas i fråga om ansökan om alterneringsersättning, avslag på grund av för sent inlämnad ansökan, betalningssätt, tillfälligt avbrott i betalningen eller betalning till lägre belopp, antalet förmånsdagar per vecka, beslut om alterneringsersättning, undanröjande av beslut och självrättelse, preskription av återkravsfordringar, skyldighet att lämna uppgifter, rätt att få uppgifter och utmätningsmans rätt till information, erhållande och utlämnande av uppgifter samt fördelning av rättegångskostnader. (17.4.2020/259)

Vad som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om utmätning av grunddagpenning gäller även för alterneringsersättning som beviljas på basis av grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

De kostnader som alterneringsersättningen orsakar arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten finansieras med iakttagande av vad som i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) och 14 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs om arbetslöshetsdagpenning, med undantag för de bestämmelser som gäller kommunens finansieringsandel av utgifterna för arbetslöshetsförmåner.

Verkställigheten av alterneringsledigheten leds, styrs och utvecklas av social- och hälsovårdsministeriet såsom högsta myndighet i ärenden som gäller alterneringsersättning samt av arbets- och näringsministeriet såsom högsta myndighet i arbetskraftspolitiska ärenden. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om arbetslöshetskassor tillämpas på Folkpensionsanstaltens och arbetslöshetskassornas övervakning.

Arbetskrafts- och arbetarskyddsmyndigheterna övervakar i samarbete iakttagandet av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

På alterneringsavtal som ingåtts före denna lags ikraftträdande tillämpas lagen om försök med alterneringsledighet (1663/1995) .

Vid beräkning av arbetshistoria enligt 4 § och tid i arbetet enligt 5 § beaktas även tiden före denna lags ikraftträdande. I denna lags 4 § avsedd arbetshistoria om fem år som villkor för alterneringsledighet då någon är alterneringsledig på nytt tillämpas även på alterneringsledigheter som upphör medan denna lag är i kraft.

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till lagen om försök med alterneringsledighet, skall hänvisningen anses avse denna lag, om inte något annat följer av denna lag.