558/2009

Denna lag tillämpas på de universitet som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde, enligt vad som föreskrivs nedan.

Universitet är

(28.12.2018/1367)

De universitet som avses i 2 mom. 1–11 punkten är offentligrättsliga inrättningar ( offentligrättsliga universitet ). På Aalto-universitetet och Tammerfors universitet ( stiftelseuniversitet ) tillämpas utöver denna lag även stiftelselagen (487/2015) .

Bestämmelserna i denna lag tillämpas också på stiftelseuniversitet, med undantag för 5, 13–22, 60, 64, 65 och 67 § samt 8 och 9 kap.

Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning och att fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Då universiteten fullgör sina uppgifter ska de erbjuda möjligheter till kontinuerligt lärande, samverka med det övriga samhället samt främja forskningsresultatens och den konstnärliga verksamhetens genomslagskraft i samhället. (28.12.2018/1367)

Universiteten ska ordna sin verksamhet så att hög internationell kvalitet säkerställs inom forskning, konstnärlig verksamhet, utbildning och undervisning med iakttagande av etiska principer och god vetenskaplig sed.

Universiteten har självstyrelse genom vilken forskningens, konstens och den högsta undervisningens frihet tryggas. Självstyrelsen ska innefatta rätten att fatta beslut i ärenden som gäller den interna förvaltningen.

Vid beredningen av lagstiftning som gäller universiteten ska dessa ges tillfälle att avge utlåtande om saken.

Till universitetssamfundet hör universitetets undervisnings- och forskningspersonal, övriga personal och studerande.

De offentligrättsliga universiteten är självständiga juridiska personer.

De offentligrättsliga universiteten kan ingå förbindelser, i sitt namn förvärva rättigheter samt äga lös och fast egendom. Universiteten kan bedriva sådan affärsverksamhet som stöder fullgörandet av de uppgifter som nämns i 2 §.

De offentligrättsliga universiteten svarar för sina förbindelser med sina egna medel samt kärar och svarar inför domstol.

Vid universiteten råder undervisnings- och forskningsfrihet samt konstnärlig frihet. Lärarna ska dock iaktta de bestämmelser och föreskrifter som gäller anordnandet av utbildningen och undervisningen.

Undervisningen vid universiteten är offentlig. Av grundad anledning kan allmänhetens möjligheter att följa undervisningen begränsas.

Vid universiteten kan avläggas lägre och högre högskoleexamina samt vetenskapliga och konstnärliga påbyggnadsexamina. Universiteten kan också ordna specialiseringsutbildning, utbildning som innehåller examensdelar i form av fortbildning, öppen universitetsundervisning eller i övrigt som fristående studier samt annan fortbildning.

Högre högskoleexamen avläggs efter lägre högskoleexamen eller motsvarande utbildning. En utbildning som leder till högre högskoleexamen kan också inom de områden om vilka det föreskrivs genom förordning av statsrådet ordnas så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen, om det är ändamålsenligt med avseende på de yrkesmässiga kraven inom utbildningsområdet. En vetenskaplig och en konstnärlig påbyggnadsexamen avläggs efter en högre högskoleexamen eller efter en annan utbildning på motsvarande nivå.

Närmare bestämmelser om examina som kan avläggas vid universiteten, målen för examina, studiernas uppläggning och andra grunder för studierna samt vilka examina som kan avläggas vid de olika universiteten ( utbildningsansvar ) utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet utfärdas det bestämmelser om vilken ställning högskoleexamina som avläggs vid universiteten har i högskoleexamenssystemet. Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet, som bereds i samarbete med universiteten, utfärdas det bestämmelser om den närmare fördelningen av utbildningsansvaret mellan universiteten.

Ett universitet får ordna sin undervisning i språk och kommunikation i samarbete med en annan högskola eller anskaffa undervisningen från en annan högskola. Universitetet behöver inte ordna egen undervisning till denna del för att fullgöra sitt utbildningsansvar.

Ett universitet får ordna även annan än i 1 mom. avsedd undervisning i samarbete med en annan högskola eller anskaffa undervisningen från en annan högskola. När undervisningen anskaffas från en finländsk högskola som ordnar sådan undervisning också för sina egna studerande, behöver universitetet inte ordna egen undervisning till denna del för att fullgöra sitt utbildningsansvar. Universitetet ska självt ge största delen av den undervisning som ingår i de examina och områden som hör till dess utbildningsansvar.

Undervisning som i enlighet med 1 eller 2 mom. ersätter universitetets egen undervisning ska motsvara de mål som det universitet som beviljar examen har ställt upp.

En studerande som deltar i undervisning som ordnas med stöd av 1 eller 2 mom. eller 8 a § 1 eller 2 mom. i yrkeshögskolelagen (932/2014) och som ersätter högskolans egen undervisning har begränsad studierätt utan rätt att avlägga examen vid den högskola som ger undervisningen. En studerande som deltar i undervisning på grundval av begränsad studierätt lyder under den högskolas förvaltning som ger undervisningen.

När en utbildning vid ett universitet läggs ned kan universitetet avtala med ett annat universitet om att de studerande ska överflyttas att avlägga samma examen vid det universitetet. De studerande har dock rätt att fortsätta studera för sin examen vid det universitet där utbildningen läggs ned i tre år från nedläggningen, med beaktande av studierättens längd enligt 41 § 1–4 mom.

På överföring av studierätt tillämpas 41 § 5 mom.

Specialiseringsutbildningar vid universiteten är avsedda att genomföras efter högskoleexamen av personer som redan har varit yrkesverksamma. Specialiseringsutbildningarna främjar professionell utveckling och specialisering med målet att skapa kompetens inom expertisområden som saknar utbildningsutbud på marknadsmässiga villkor.

Bestämmelser om specialiseringsutbildningarnas gemensamma mål och minimiomfattning utfärdas genom förordning av statsrådet. Som specialiseringsutbildning ordnas inte sådan utbildning som universiteten ordnar i form av affärsverksamhet enligt 5 § 2 mom.

Som specialiseringsutbildning får endast sådan utbildning ordnas vars grunder universiteten sinsemellan har avtalat om. Under avtalsförfarandet ska samarbete bedrivas med företrädare för arbets- och näringslivet. Närmare bestämmelser om avtal om specialiseringsutbildning, avtalets innehåll och ordnande av utbildningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

En offentlig förteckning ska föras över avtalen om specialiseringsutbildningar. Närmare bestämmelser om den offentliga förteckningen och de uppgifter som ska föras in i den utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den undervisning som leder till högskoleexamen och urvalsproven i anslutning till antagningen av studerande är avgiftsfria för de studerande, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Undervisningens avgiftsfrihet hindrar inte att ett universitet ordnar sådan undervisning som leder till gemensam eller dubbel examen och för vilken en utländsk högskola tar ut en avgift för sin andel av undervisningen.

Av andra sökande än de som söker till en utbildning som ges på finska eller svenska kan det krävas att de genomgår internationella avgiftsbelagda tester.

För annan verksamhet än sådan som avses i 1 mom. får universitetet ta ut avgifter. Närmare bestämmelser om avgifter för universitetens offentligrättsliga prestationer utfärdas genom förordning av statsrådet med iakttagande av vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) föreskrivs om självkostnadsvärdet för offentligrättsliga prestationer. Om en offentligrättslig avgift som tas ut hos en studerande inte har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen med iakttagande av vad som föreskrivs i räntelagen (633/1982) . Avgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivningen finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) .

Utbildningsstyrelsen tar ut en terminsvis ansökningsavgift av dem som ansöker om att studera för någon annan examen än påbyggnadsexamen. Att avgiften har betalats är en förutsättning för att ansökan ska behandlas.

Avgift tas dock inte ut

Ett universitet kan ordna undervisning som leder till högskoleexamen för en grupp av studerande så att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en annan stat, en internationell organisation, ett finskt eller utländskt offentligt samfund eller en finsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning ( uppdragsutbildning ).

Den undervisning som ges som uppdragsutbildning ska anknyta till utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som universitetet har examensrätt för. Uppdragsutbildning får inte ordnas så att den inverkar negativt på den utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som universitetet ger. Ett universitet får inte ordna uppdragsutbildning om det är uppenbart att utbildningen beställs för att de som deltar i uppdragsutbildningen ska kunna undvika studerandeantagningen enligt 36 §. Ett universitet får inte heller ordna uppdragsutbildning om beställarens syfte är att förmedla studerande till universitetet som examensstuderande så att förmedlingen utgör en vinstdrivande affärsverksamhet. På studerande som deltar i uppdragsutbildning tillämpas 37, 37 a, 37 b, 43 a–43 d, 45, 45 a, 45 b, 82, 83, 83 a, 84, 84 a, 85 och 86 §. Universitetet ska se till att rättigheterna och skyldigheterna för dem som deltar i uppdragsutbildning har angetts i avtalet om uppdragsutbildning och att de som deltar i uppdragsutbildningen känner till dem.

Universitetet ska av den som beställer utbildningen ta ut en sådan avgift för ordnandet av uppdragsutbildningen som åtminstone täcker kostnaderna för den. Den som beställer utbildningen har rätt att av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen ta ut avgifter i enlighet med lagstiftningen i beställarens placeringsstat eller i enlighet med beställarens praxis.

Beställaren får dock inte ta ut avgift enligt 3 mom.

Ett universitet kan ordna undervisning som leder till högskoleexamen för en grupp av studerande så att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en annan stat, en internationell organisation, ett finskt eller utländskt offentligt samfund eller en finsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning ( uppdragsutbildning ).

På studerande som deltar i uppdragsutbildning tillämpas 37, 37 a, 37 b, 43 a–43 d, 45, 45 a, 45 b, 82, 83, 83 a, 84, 84 a, 85 och 86 § i denna lag. Den undervisning som ges som uppdragsutbildning ska anknyta till sådan utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som universitetet har examensrätt för. Uppdragsutbildning får inte ordnas så att den inverkar negativt på den utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som universitetet ger. Ett universitet får inte ordna uppdragsutbildning om det är uppenbart att utbildningen beställs för att de som deltar i uppdragsutbildningen ska kunna undvika studerandeantagningen enligt 36 §.

Universitetet ska av den som beställer utbildningen ta ut en sådan avgift för ordnandet av uppdragsutbildningen som åtminstone täcker kostnaderna för utbildningen. Den som har beställt utbildningen har rätt att av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen ta ut avgifter i enlighet med lagstiftningen i beställarens placeringsstat eller i enlighet med beställarens praxis. Beställaren får dock inte ta ut avgifter av medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av dem som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart, eller av familjemedlemmar till nämnda personer. Beställaren får inte heller ta ut avgifter av personer som har beviljats EU-blåkort med stöd av lagen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (224/2024) , nedan lagen om högkvalificerad anställning, i utlänningslagen (301/2004) avsett kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd som beviljats på annan grund än studier eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, eller av sådana personers familjemedlemmar. I fråga om begreppet familjemedlem tillämpas definitionen i utlänningslagen. (3.5.2024/230)

Av studerande som antagits till en utbildning som ges på något annat språk än finska eller svenska och som leder till lägre eller högre högskoleexamen ska universitetet ta ut en avgift per läsår som åtminstone täcker kostnaderna för anordnandet av utbildningen. Universitetets årliga avgiftsintäkter ska täcka kostnaderna för att ordna utbildning för studerande som är skyldiga att betala läsårsavgift, inklusive kostnaderna för stipendier och andra understöd som betalats till dessa studerande. Stipendier och understöd som betalas genom donationer eller bidrag från källor utanför universitetet för att stödja studerande som är skyldiga att betala studieavgift beaktas inte i kostnaderna för anordnande av utbildningen. Universitetet beslutar om hur beräkningen av kostnaderna för anordnande av utbildningar, uttagandet av avgifter samt utbetalningen av stipendier och andra understöd arrangeras.

Avgift tas dock inte ut

Undervisnings- och examensspråken vid Helsingfors universitet och Konstuniversitetet är finska och svenska. På undervisnings- och examensspråken vid Aalto-universitetet tillämpas på motsvarande sätt bestämmelserna i 9 § i universitetslagen (645/1997) om examensspråken vid de universitet som bildar nämnda universitet. Undervisnings- och examensspråket vid Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan samt Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet är svenska. Undervisnings- och examensspråket vid de övriga universiteten är finska. (29.6.2012/414)

Ett universitet kan besluta att också andra språk än de undervisnings- och examensspråk som anges i 1 mom. används som undervisnings- och examensspråk och i studieprestationerna.

Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors universitet, Konstuniversitetet och Aalto-universitetet svarar för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska utbildas för landets behov.

Ett offentligrättsligt universitets organ är styrelsen, rektorn och universitetskollegiet. Universitetet kan också ha en kansler och andra organ enligt vad som bestäms i en instruktion.

Det högsta beslutande organet i ett offentligrättsligt universitet är styrelsen.

Styrelsen har till uppgift att

(12.8.2011/954)

Styrelsen har dessutom till uppgift att anställa den ledande personal som är direkt underställd rektorn, om den inte har överfört uppgiften till något annat av universitetets organ.

Styrelsen för ett offentligrättsligt universitet har 7 eller 9–14 medlemmar. Universitetskollegiet bestämmer antalet styrelsemedlemmar.

I styrelsen ska följande grupper i universitetssamfundet vara företrädda:

Antalet medlemmar från var och en av de grupper som nämns i 2 mom. får vara högst hälften av det totala antal styrelsemedlemmar som väljs ur dessa grupper. Universitetskollegiet beslutar om antalet personer i de olika grupperna.

Minst 40 procent av medlemmarna i styrelsen ska vara andra personer än de som avses i 2 mom. De ska företräda mångsidig sakkunskap i samhällsliv och de vetenskaper eller konstarter som hör till universitetets verksamhetsområde.

De medlemmar i styrelsen som avses i 2 mom. väljs av respektive grupp i universitetssamfundet enligt vad som föreskrivs i denna lag och bestäms i en instruktion. De medlemmar som avses i 4 mom. väljs av universitetskollegiet.

Universitetets rektor, prorektor, en föreståndare för en fakultet eller en annan enhet som är direkt underställd styrelsen eller en medlem eller suppleant i universitetskollegiet får inte vara styrelsemedlem.

Styrelsen utser en av de medlemmar som avses i 4 mom. till ordförande och en till vice ordförande.

Universitetskollegiet bestämmer mandattiden för ett offentligrättsligt universitets styrelse och dess enskilda medlemmar. Mandattiden får dock inte vara längre än fem år.

En styrelsemedlem får avgå från sitt uppdrag före mandattidens utgång.

Styrelsen kan föreslå att en styrelsemedlem entledigas under sin mandattid, om medlemmen har blivit oförmögen att sköta sin uppgift eller genom en åtgärd eller försummelse allvarligt har kränkt universitetets intresse eller om det annars finns något särskilt vägande skäl. Ett beslut om entledigande av en styrelsemedlem fattas av universitetskollegiet. Beslutet ska iakttas trots ändringssökande om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat.

Ett offentligrättsligt universitet har en rektor.

Rektorn har till uppgift att

Rektorn får vidta åtgärder som med beaktande av universitetets uppgifter är av stor betydelse endast om han eller hon har styrelsens bemyndigande eller om styrelsens beslut inte kan inväntas utan väsentlig olägenhet för universitetets verksamhet. I det sistnämnda fallet ska styrelsen underrättas om åtgärden så snart som möjligt.

Rektorn kan överföra anställandet av personal eller något annat ärende som hör till rektorns behörighet för avgörande till något annat organ eller någon annan person vid universitetet. Rektorn har rätt att närvara och yttra sig vid universitetets alla organs sammanträden.

Universitetet kan ha prorektorer enligt vad som bestäms i en instruktion.

Styrelsen för ett offentligrättsligt universitet utser rektor för högst fem år i sänder. Den som väljs till rektor ska ha avlagt doktorsexamen och ha den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta rektorns uppgifter och i praktiken visad god ledarförmåga. Av den som väljs till rektor för Konstuniversitetet krävs dock inte doktorsexamen.

Rektorn företräder ett offentligrättsligt universitet i ärenden som enligt 17 § hör till rektorns uppgifter. Styrelsen kan företräda universitetet i ärenden som hör till dess behörighet. I en instruktion får det föreskrivas att rektorn har rätt att företräda universitetet också i andra ärenden, eller att styrelsen kan ge någon av sina medlemmar eller någon annan namngiven person rätt att företräda universitetet. Styrelsen kan när som helst återkalla sådan rätt att företräda universitetet som den har beviljat.

Styrelsen och rektorn för ett offentligrättsligt universitet ska omsorgsfullt främja universitetets intressen.

En styrelsemedlem och rektorn i ett offentligrättsligt universitet ska ersätta en skada som han eller hon i sitt uppdrag genom överträdelse av denna lag eller andra bestämmelser uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat universitetet. I fråga om fördelningen av skadeståndsansvaret föreskrivs i 6 kap. i skadeståndslagen (412/1974) .

Ett offentligrättsligt universitet har ett universitetskollegium med högst 50 medlemmar, vilka alla har en personlig suppleant.

I universitetskollegiet är de grupper i universitetssamfundet som avses i 15 § 2 mom. företrädda. Antalet medlemmar från varje grupp ska vara färre än hälften av det totala antalet medlemmar i universitetskollegiet. I en instruktion bestäms det om antalet medlemmar i universitetskollegiet, om dess mandattid och om antalet personer i de grupper som avses i 15 § 2 mom.

Universitetskollegiet väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Universitetskollegiet har till uppgift att

Ett stiftelseuniversitet ska ha en styrelse, en rektor och ett gemensamt kollegialt förvaltningsorgan för hela universitetet.

Stiftelseuniversitet kan också ha andra organ, men dessa får inte utöva betydande beslutanderätt.

Styrelsen för ett stiftelseuniversitet har till uppgift att besluta om universitetets strategi, frågor som gäller universitetets verksamhet och ekonomi och andra planer av större betydelse. Dessutom ska styrelsen välja rektor, som ska leda universitetets verksamhet.

Styrelsen för ett stiftelseuniversitet ska ha sju medlemmar, ordföranden och vice ordföranden inbegripna. Styrelsen ska mångsidigt företräda nationell och internationell sakkunskap på högsta nivå i de vetenskaper och konstarter som hör till stiftelseuniversitetets verksamhetsområde och inom samhälls- och näringslivet. Universitetets rektor, prorektor, en föreståndare för en fakultet eller en annan enhet som är direkt underställd styrelsen eller en medlem av det kollegiala förvaltningsorganet får inte vara styrelsemedlem.

Universitetets gemensamma kollegiala förvaltningsorgan utnämner medlemmarna av stiftelseuniversitetets styrelse efter att ha hört universitetets grundare. Tre av medlemmarna ska utses bland de personer som grundarna, med undantag av finska staten, ställt upp som kandidater i enlighet med stiftelsens stadgar. Dessa kandidater ska vara minst två gånger fler än antalet platser som ska fyllas. Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande, och de ska inte vara personer som avses i 15 § 2 mom.

Rektorn för ett stiftelseuniversitet har till uppgift att

Rektorn får vidta åtgärder som med beaktande av universitetets uppgifter är av stor betydelse endast om han eller hon har styrelsens bemyndigande eller om styrelsens beslut inte kan inväntas utan väsentlig olägenhet för universitetets verksamhet. I det sistnämnda fallet ska styrelsen underrättas om åtgärden så snart som möjligt.

Rektorn kan överföra anställandet av personal eller något annat ärende som hör till rektorns behörighet för avgörande till något annat organ eller någon annan person vid universitetet. Rektorn har rätt att närvara och yttra sig vid universitetets alla organs sammanträden.

Universitetet kan ha prorektorer enligt vad som bestäms i en instruktion.

Om inte stiftelseuniversitetets gemensamma kollegiala förvaltningsorgan har överfört uppgiften till ett organ som avses i 27 § 2 mom., har det till uppgift att

Ett kollegialt förvaltningsorgan ska ha högst 50 medlemmar, och endast de grupper i universitetssamfundet som nämns i 15 § 2 mom. ska vara företrädda i organet. Antalet medlemmar från varje grupp ska vara färre än hälften av det totala antalet medlemmar i förvaltningsorganet. Medlemmarna i förvaltningsorganet ska utses av respektive grupp i universitetssamfundet.

I en instruktion för universitetet bestäms det om andra än i 1 mom. föreskrivna uppgifter för förvaltningsorganet och om antalet medlemmar och val av medlemmar.

För organiseringen av forskning och undervisning kan ett universitet indelas i fakulteter eller med dem jämförbara enheter enligt vad som bestäms i en instruktion för universitetet.

I en fakultet eller en med den jämförbar enhet finns ett kollegialt förvaltningsorgan där föreståndaren för enheten är ordförande. I förvaltningsorganet ska de grupper i universitetssamfundet som nämns i 15 § 2 mom. vara företrädda. Antalet medlemmar från varje grupp ska vara färre än hälften av det totala antalet medlemmar i förvaltningsorganet. Det totala antalet medlemmar i förvaltningsorganet och förvaltningsorganets uppgifter fastställs i en instruktion. Medlemmarna i förvaltningsorganet utses av respektive grupp i universitetssamfundet på det sätt som bestäms i instruktionen.

Vid ett universitet kan det finnas också andra enheter än sådana som nämns i 1 mom. Universiteten kan ha universitetscenter eller andra gemensamma enheter tillsammans med andra universitet och gemensamma enheter tillsammans med yrkeshögskolor, forskningsinstitut eller andra offentliga eller privata samfund eller stiftelser.

För behandlingen av ärenden som gäller begäran om rättelse av studieprestationer kan det vid ett universitet finnas en eller flera examensnämnder eller andra motsvarande organ. En examensnämnd eller ett motsvarande annat organ består av en ordförande och andra medlemmar, vilka alla har en personlig suppleant. Ordföranden och ordförandens suppleant ska vara professorer. Av de övriga medlemmarna ska minst hälften vara lärare och minst en studerande vid universitetet.

Bestämmelser om ordnandet av ett universitets verksamhet och förvaltning finns i en instruktion för universitetet och i andra motsvarande interna föreskrifter för universitetet.

I ett kollegialt förvaltningsorgan fattas besluten med enkel röstmajoritet. Vid lika röstetal gäller som beslut den åsikt som ordföranden har omfattat. Vid en omröstning i ett ärende som gäller disciplinära åtgärder mot en studerande gäller vid lika röstetal som beslut den åsikt som är lindrigare för studeranden.

Med undantag av Konstuniversitetet får i bedömningen av en studieprestation delta endast de medlemmar eller suppleanter som har fullgjort en studieprestation på samma nivå som den som ska bedömas eller som har utnämnts till professor. (29.6.2012/414)

Vid val eller förordnande av en enda person till ett organ förrättas valet som majoritetsval. Om ingen i den första omgången får mer än hälften av rösterna, förrättas ett nytt val mellan de två som har fått flest röster. Om flera än en person ska väljas eller förordnas till ett organ, ska proportionellt valsätt iakttas. Om rösterna faller lika, avgörs resultatet genom lottning både vid majoritetsval och proportionellt val.

När ett universitet och en studentkår sköter offentliga förvaltningsuppgifter ska förvaltningslagen (434/2003) tillämpas. Förvaltningslagens bestämmelser om jäv tillämpas dock i all verksamhet vid universitetet. Bestämmelserna i 28 § 1 mom. 5 och 6 punkten i den lagen tillämpas på universitet och sådana samfund som hör till en i 63 § i denna lag avsedd universitetskoncern endast i sådana ärenden där universitetets och samfundets intressen strider mot varandra eller en opartisk behandling av ärendet kräver det.

På offentlighet i universitetens och studentkårernas verksamhet tillämpas vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om offentligheten i de myndigheters verksamhet som avses i 4 § 1 mom. i nämnda lag.

Vid universitetet finns professorer och annan undervisnings- och forskningspersonal samt personal för skötsel av övriga uppgifter. Närmare bestämmelser om behörighetsvillkor för personalen och tillsättningsförfarandet meddelas i en instruktion.

De anställda vid universitetet står i arbetsavtalsförhållande.

I fråga om de anställda och anställningsvillkoren gäller vad som bestäms i eller med stöd av lag och vad som avtalas i kollektivavtal och arbetsavtal.

Arbetsgivaren får inte i arbetsavtalsförhållandet förfara på ett sätt som kan hota den frihet som forskningen, konsten och undervisningen ska ha enligt 6 §. Utöver vad som i arbetsavtalslagens (55/2001) 7 kap. föreskrivs om uppsägning av arbetsavtal och i 8 kap. om hävning av arbetsavtal får arbetsavtalet för en anställd som hör till forsknings- eller undervisningspersonalen inte sägas upp eller hävas med hänvisning till skäl som kränker forskningens, konstens eller undervisningens frihet.

Professorerna ska bedriva och leda vetenskaplig forskning eller konstnärligt arbete, meddela därpå grundad undervisning och följa vetenskapens eller konstens utveckling samt samverka med det övriga samhället och delta i internationellt samarbete inom sitt område.

En professur ska ledigförklaras offentligt när någon anställs i ett arbetsavtalsförhållande som gäller tills vidare. En professur kan tillsättas genom kallelse utan att den ledigförklaras, när någon som är meriterad kan kallas till professuren eller när den ska tillsättas på viss tid. Till en professur kan genom kallelse utses endast den som obestridligen uppfyller behörighetsvillkoren.

Utlåtande om behörigheten och meriter hos de sökande och hos dem som kallas till en professur ska begäras hos minst två sakkunniga före tillsättningen när en person väljs till ett arbetsavtalsförhållande som gäller tills vidare eller viss tid, minst två år. I fråga om de sakkunniga ska bestämmelserna om jäv i 27–29 § i förvaltningslagen tillämpas. Vid behov bestäms det om valet av sakkunniga samt deras verksamhet och uppgifter i en instruktion.

Universitetet kan ge en person som är anställd vid universitet rätt att använda titeln professor.

I fråga om det straffrättsliga tjänsteansvaret för ett universitets personal och medlemmarna i universitetets olika organ föreskrivs i 40 kap. i strafflagen (39/1889) .

Bestämmelser om den kunskap i finska och svenska som krävs av undervisnings- och forskningspersonalen och den övriga personalen utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om den språkkunskap som krävs av lärare vid Åbo Akademi finns i 78 §.

Ett universitets förvaltningsspråk är finska. Vid Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan samt vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet är förvaltningsspråket dock svenska.

Var och en har rätt att i egen sak använda finska eller svenska och att få expeditioner på det språk han eller hon använt.

De studerande antas av universitetet. En studerande antas för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen, någondera av dessa examina eller påbyggnadsexamen eller för att genomföra specialiseringsutbildning.

Universitetet antar överflyttande studerande. Med överflyttande studerande avses studerande som har antagits till studier som leder till högskoleexamen och vars studierätt överförs från en högskola till en annan eller inom en högskola från en examen till en annan. Överflyttande studerande inom universitetet kan antas separat från övriga överflyttande studerande.

Universitetet beslutar om grunderna för antagningen av studerande. De sökande får på grundval av olika utbildningsbakgrund delas in i grupper vid antagningen. Likvärdiga antagningsgrunder ska tillämpas på alla sökande i samma grupp. Avvikelse från de likvärdiga antagningsgrunderna får i begränsad utsträckning göras för att utbildningsbehovet hos någon språkgrupp ska kunna tillgodoses.

Antagningen av studerande till utbildning som leder till examen ordnas med en gemensam ansökan till högskolorna, med undantag för antagningen till utbildning som leder till påbyggnadsexamen. Vid gemensam ansökan utnyttjas det antagningsregister som avses i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) . Närmare bestämmelser om förrättandet av gemensam ansökan och om de förfaranden som då tillämpas utfärdas genom förordning av statsrådet.

I stället för den gemensamma ansökan kan universiteten tillämpa separat antagning vid antagningen av

Universitetet kan ordna den separata antagningen som flexibel antagning så att beslutet om antagning som studerande fattas separat för varje ansökan och antagningen slutar när ett tillräckligt antal studerande har antagits för ansökningsobjektet.

I den gemensamma ansökan ska universiteten reservera en del av studieplatserna för dem som inte tidigare har avlagt högskoleexamen inom utbildningssystemet i Finland eller mottagit en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen, eller som har tagit emot en studieplats i en utbildning som börjat vårterminen 2014 eller tidigare, men inte har avlagt högskoleexamen. Skyldigheten gäller antagningen av studerande till utbildning som leder till lägre högskoleexamen, antagningen till utbildning som leder till både lägre och högre högskoleexamen samt antagningen till sådan utbildning som leder till högre högskoleexamen och som ett universitet ordnar så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen.

Studieplatser behöver dock inte reserveras på det sätt som avses i 1 mom. vid antagning av studerande till utbildning på främmande språk eller till utbildning där universitetet antar så få studerande att reservering av platser skulle försätta de sökande i en oskäligt olikvärdig ställning.

Universiteten kan reservera en del av studieplatserna för sådana sökande som avses i 1 mom. också i separata antagningar.

Universitetet ska trygga ändamålsenliga antagningsmöjligheter också för dem som har avlagt högskoleexamen och tagit emot en studieplats. Universitetet ska se till att möjligheterna för olika grupper av sökande att få en studieplats inte blir oskäligt olika med tanke på jämställdheten mellan sökandena. Vid bedömning av skäligheten beaktas hur stor andel de sökande i olika grupper av sökande utgör av alla sökande, möjligheten att övergå till studier via andra vägar än den gemensamma ansökan och andra omständigheter som kan jämföras med dessa.

Till studier som leder till endast lägre högskoleexamen eller till både lägre och högre högskoleexamen kan den antas som har avlagt

(11.8.2017/536)

Vad som i 1 mom. föreskrivs om behörighet för studier som leder till högskoleexamen gäller också behörighet för sådan utbildning som leder till högre högskoleexamen och som universitetet ordnar så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen.

Till studier som endast leder till högre högskoleexamen kan antas den som har avlagt

Universitetet kan förutsätta att den som antas till studier som leder till högre högskoleexamen enligt 3 mom. genomför högst ett år av kompletterande studier för att inhämta de färdigheter som behövs i utbildningen. När en studerande antas till studier som leder till enbart juris magisterexamen, är den lämpliga examen som avses i 3 mom. rättsnotarieexamen eller en motsvarande utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier.

Till studier som leder till vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsexamen kan den antas som har avlagt

Universitetet kan förutsätta att den som antas till studier som leder till vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsexamen genomför behövliga kompletterande studier för att inhämta de färdigheter som behövs i utbildningen.

7 mom. har upphävts genom L 3.3.2023/282 . (3.3.2023/282)

8 mom. har upphävts genom L 3.3.2023/282 . (3.3.2023/282)

Till specialiseringsutbildning kan den antas som har avlagt lämplig högskoleexamen.

Till de studier som avses i denna paragraf får också antas den som universitetet på något annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna.

En omständighet i anslutning till sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas den som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller praktik i anslutning till studierna, om kraven i 43 a § på säkerhet vid studierna så förutsätter och om detta hinder inte kan undanröjas med rimliga åtgärder.

I fråga om studier som avses i 43 a § ska som hinder för antagning som studerande också betraktas beslut om indragning av studierätten enligt 81 § i lagen om yrkesutbildning, 33 § i yrkeshögskolelagen eller 43 a § i denna lag, om omständigheter som har samband med skyddet för andras hälsa och säkerhet förutsätter det. (11.8.2017/536)

Universitet ska ge den som ansöker om att bli antagen som studerande information om vilka krav på hälsotillstånd och andra förutsättningar som hänför sig till studierna.

När det är fråga om studier som avses i 43 a § ska den som ansöker om att bli antagen som studerande på begäran av universitetet lämna sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för bedömning av antagningen som studerande samt information om beslut om indragning av studierätten.

Universitetet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av ett annat universitet, en yrkeshögskola och en utbildningsanordnare få sådana nödvändiga uppgifter om beslut om indragning av den sökandes studierätt och grunderna för detta som förutsätts för antagningen som studerande.

En sökande får ta emot endast en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen bland de utbildningar som börjar samma termin. Bestämmelsen gäller inte mottagande av studieplats vid överflyttande av studierätt.

Den som har antagits som studerande ska inom den tid som anges i universitetets antagningsmeddelande meddela universitetet att han eller hon tar emot studieplatsen. Om den som har antagits som studerande inte lämnar detta meddelande inom utsatt tid, går studieplatsen förlorad. I det register för ansökan till högskolorna som avses i 1 § i lagen om antagningsregistret, högskolornas riksomfattande datalager och studentexamensregistret ska universitetet utan dröjsmål göra en anteckning om att studieplatsen har tagits emot.

Universitetets läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december. Vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli. Undervisning ges under de perioder som universitetet bestämmer.

De som har antagits som studerande och meddelat att de tar emot studieplatsen ska på det sätt som universitetet bestämmer anmäla sig till universitetet, varefter de antecknas som studerande. De studerande ska varje läsår anmäla sig som närvarande eller frånvarande på det sätt som universitetet bestämmer.

En studerande kan efter att ha tagit emot en studieplats anmäla sig som frånvarande, om han eller hon under det första läsåret

(20.3.2015/324)

4 mom. gällde temporärt 1.7.2020–31.7.2022 genom L 515/2020. (26.6.2020/515)

Den målsatta tiden för lägre högskoleexamen är

Den målsatta tiden för högre högskoleexamen är

(28.12.2018/1367)

Universitetet ska ordna undervisningen och studiehandledningen så att heltidsstuderande kan avlägga examina inom den föreskrivna målsatta tiden.

4 mom. gällde temporärt 1.7.2020–31.7.2022 genom L 515/2020. (26.6.2020/515)

5 mom. gällde temporärt 1.7.2020–31.7.2022 genom L 515/2020. (26.6.2020/515)

En studerande har rätt att genomföra studier som leder till lägre eller högre högskoleexamen på det sätt som föreskrivs i universitetets examensstadga och i undervisningsplanen.

En studerande som har antagits för att studera för såväl lägre som högre högskoleexamen har rätt att avlägga examina inom en tid som med högst två år överskrider den sammanlagda målsatta tiden för examina enligt 40 §. En studerande som har antagits för att studera endast för lägre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst ett år överskrider den målsatta tiden för examen. En studerande som har antagits för att studera endast för högre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst två år överskrider den målsatta tiden för examen.

I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte frånvaro som beror på fullgörande av tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor eller på ledighet i samband med barns födelse eller adoption. I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte heller annan frånvaro på högst två terminer under vilka den studerande har anmält sig som frånvarande enligt 39 §. (14.1.2022/52)

En studerande anses inleda studier för examen vid den tidpunkt då han eller hon tar emot en studieplats vid ett universitet.

En överflyttande studerandes rätt att avlägga examen bestäms på basis av examen enligt den studierätt som erhållits vid överflyttandet. I den tid det tar att avlägga examen inräknas också sådana närvaro- och frånvaroperioder som den studerande har utnyttjat för studier enligt den studierätt som ligger till grund för överflyttandet. När det gäller dem som inlett sina studier före läsåret 2005–2006 ska i den tid det tar att avlägga examen dock inte inräknas närvaro- och frånvaroperioder som utnyttjats för studier enligt den studierätt som ligger till grund för överflyttandet. (20.3.2015/256)

De studerande har rätt till en trygg studiemiljö.

Universitetet kan godkänna en ordningsstadga eller utfärda andra ordningsbestämmelser som främjar den interna ordningen på universitetet, ostörda studier samt tryggheten och trivseln i universitetssamfundet.

I den ordningsstadga och andra ordningsbestämmelser som avses i 2 mom. kan det utfärdas sådana regler om de praktiska arrangemangen och ett korrekt uppförande som behövs för tryggheten och trivseln i universitetssamfundet. Dessutom kan regler utfärdas om hur universitetets egendom får hanteras samt om hur man får vistas och röra sig i universitetets lokaler och på dess område.

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som föreskrivs i 41 § beviljas på ansökan extra tid av universitetet för slutförandet av studierna, om den studerande lägger fram en målinriktad och genomförbar plan för slutförandet. I planen ska den studerande specificera de studier som ska slutföras och ange en tidtabell för avläggande av examen.

Studierätten förlängs, om den studerande med beaktande av antalet och omfattningen av gällande och återstående studieprestationer samt tidigare beslut om beviljande av extra tid har möjlighet att slutföra studierna inom skälig tid. Universitetet ska beakta den studerandes livssituation vid beviljandet av extra tid.

En studerande som inte har anmält sig på det sätt som bestäms i 39 § eller slutfört sina studier inom den tid som föreskrivs i 41 § eller inom den extra tid som anges i 42 § och en studerande som inte har beviljats extra tid för att slutföra studierna, förlorar sin studierätt. Om den studerande senare vill inleda sina studier eller fortsätta dem, ska han eller hon hos universitetet ansöka om förnyad studierätt. Ansökan kan lämnas utan att den studerande deltar i den antagning av studerande som avses i 36 §.

När en överflyttande studerande tar emot en ny studierätt förlorar han eller hon samtidigt den studierätt som låg till grund för överflyttandet. (20.3.2015/256)

När studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller kundsäkerheten kan universitetet dra in studierätten, om

När studierna eller studierelaterad praktik i väsentlig utsträckning förutsätter arbete med minderåriga, kan universitetet dra in studierätten om det behövs i syfte att skydda minderåriga och om den studerande har dömts till straff för ett brott som avses i 17 kap. 18 §, 20 kap., 21 kap. 1–3 eller 6 §, 31 kap. 2 § eller 50 kap. 1, 2, 3, 4 eller 4 a § i strafflagen. (8.7.2022/735)

Innan studierätten dras in ska universitetet i samråd med den studerande utreda den studerandes möjligheter att söka sig till någon annan utbildning. Den studerande kan med sitt samtycke överflyttas till sådan annan utbildning inom universitetet i fråga om vilken den studerande uppfyller antagningsvillkoren.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om de studier som omfattas av denna paragraf.

Om det finns grundad anledning att misstänka att en studerande har ett hinder i anslutning till hälsotillståndet eller funktionsförmågan enligt 43 a § 1 mom. 2 punkten, kan den studerande åläggas att genomgå kontroller och undersökningar som utförs av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, om de är nödvändiga för att utreda den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga. Universitetet svarar för kostnaderna för kontroller och undersökningar som detta har bestämt att ska utföras.

Universitetet har trots sekretessbestämmelserna rätt att för bedömning av studierätten få ett skriftligt utlåtande av en av universitetet anvisad läkare med självständig rätt att utöva yrket, av vilket framgår att den studerande har genomgått kontroll eller undersökning för utrönande av hälsotillståndet, samt en på kontrollen eller undersökningen grundad bedömning av den studerandes funktionsförmåga med anledning av de krav på hälsotillståndet som studierna ställer.

Universitetet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av ett annat universitet, en yrkeshögskola och en utbildningsanordnare få sådana nödvändiga uppgifter om beslut om indragning av den studerandes studierätt och grunderna för detta som förutsätts för bedömning av studierätten.

Den studerande ska för bedömning av studierätten enligt 43 a § 2 mom. på begäran av universitetet visa upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 3 mom. i straffregisterlagen (770/1993) , om den studerande under studierna eller studierelaterad praktik ges uppgifter som i väsentlig grad förutsätter arbete bland minderåriga.

Universitetet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av ett annat universitet få sådana nödvändiga uppgifter om pågående behandling av indragning av studierätten enligt 43 a § som förutsätts för antagning som studerande, om den studerande har sökt till universitetet som överflyttande studerande.

Universitetet är trots sekretessbestämmelserna skyldigt att ge Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som ålagts verket och som gäller pågående behandling av indragning av studierätten enligt 43 a § samt beslut om indragning av studierätten eller överföring till annan utbildning inklusive beslutsgrunderna.

Den som har fått sin studierätt indragen med stöd av 43 a § 1 mom. 2 punkten kan hos universitetet anhålla om återställande av studierätten. Studierätten ska återställas om den sökande visar att orsakerna till indragningen av studierätten inte längre föreligger. Den studerande ska lämna universitetet utlåtanden om sitt hälsotillstånd. Beslut om återställande av studierätten fattas av universitetets styrelse.

Universitetet är trots sekretessbestämmelserna skyldigt att till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården lämna de uppgifter om beslut om återställande av studierätten och grunderna för beslutet som är nödvändiga för att verket ska kunna sköta de uppgifter som föreskrivits för det.

Universitetet kan ålägga en studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande är narkotikapåverkad i studierelaterade praktiska uppgifter eller praktik eller att den studerande är narkotikaberoende. En ytterligare förutsättning är att testet är nödvändigt för att klarlägga den studerandes funktionsförmåga och att den studerande sköter uppgifter som kräver särskild noggrannhet, pålitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där den studerandes handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende

Med intyg över narkotikatest avses ett intyg som utfärdats av en av universitetet anvisad legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, av vilket framgår att den studerande har genomgått test för utrönande av användning av sådan narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen, samt en på testet grundad utredning om huruvida den studerande har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att den studerandes funktionsförmåga är nedsatt. Intyget ska visas upp inom en rimlig tid som utsätts av universitetet.

Om avsikten är att kräva intyg över narkotikatest enligt denna paragraf av en studerande, ska universitetet ha skriftliga instruktioner som har gjorts upp med aktörer inom elevvården i syfte att förebygga användningen av rusmedel och för att ingripa i missbruksproblem bland de studerande.

Universitetet svarar för kostnaderna för intyg över narkotikatest som avses i denna paragraf.

På narkotikatestning av studerande tillämpas i övrigt vad som i 19 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001) föreskrivs om testning av arbetstagare.

En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på hans eller hennes studieprestation. Den studerande ska ges tillfälle att ta del av en skriftlig eller på annat sätt bevarad studieprestation när den har bedömts. Skriftliga och på annat sätt bevarade studieprestationer ska förvaras minst sex månader räknat från den tidpunkt då resultatet offentliggjordes.

Innan en doktorsavhandling, en licentiatavhandling eller ett motsvarande lärdoms- och färdighetsprov bedöms ska den som bedömningen gäller ges tillfälle att bemöta det utlåtande som en förhandsgranskare, granskare eller opponent har avgett. Bestämmelser om jäv för förhandsgranskare, granskare och opponenter finns i förvaltningslagen.

En studerande får vid avläggande av examen eller genomförande av specialiseringsutbildning, enligt vad universitetet beslutar, räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen eller till specialiseringsutbildningen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier som hör till examen eller till specialiseringsutbildningen också genom kunskaper som visats på något annat sätt. (19.12.2014/1172)

En studerande kan ges en skriftlig varning om han eller hon

Om handlingen eller försummelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig olämpligt på det sätt som avses i 1 mom. efter en skriftlig varning, kan den studerande avstängas från universitetet för viss tid, högst ett år.

En studerande som stör undervisningen, beter sig våldsamt eller hotfullt eller äventyrar någon annans hälsa eller säkerhet kan bli tillsagd att lämna det rum där undervisningen ges eller en tillställning som arrangeras av universitetet. En studerande kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om det föreligger en risk för att säkerheten för en annan studerande eller person som arbetar vid universitetet eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av elevens våldsamma eller hotfulla beteende eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande.

Om en studerande vägrar att genomgå kontroller och undersökningar enligt 43 b § 1 mom. för konstaterande av hälsotillståndet, kan den studerande avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på behövliga kontroller och undersökningar. En studerande som vägrar att visa upp ett straffregisterutdrag enligt 43 b § 4 mom. kan avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på att visa upp ett straffregisterutdrag.

Beslut om indragning av studierätten fattas av universitetets styrelse. Innan beslut om indragning av studierätten fattas ska behövlig utredning om ärendet skaffas samt den studerande ges tillfälle att bli hörd.

Beslut om skriftlig varning till en studerande fattas av universitetets rektor och om avstängning av en studerande för viss tid av universitetets styrelse. Innan ett ärende avgörs ska den handling eller försummelse som är orsaken till disciplinstraffet specificeras, behövlig utredning skaffas samt den studerande ges tillfälle att bli hörd i frågan.

Rektorn, en person inom undervisnings- och forskningspersonalen och en praktikhandledare kan i fall som avses i 45 § 3 mom. handla samfällt eller var för sig, och åtgärderna ska registreras. Beslut som avses i 45 § 4 mom. ska fattas av styrelsen.

Samtidigt som beslut fattas om indragning av studierätten, avstängning för viss tid eller avhållande från studier ska det beslutas om verkställighet innan beslutet har vunnit laga kraft och om verkställighetstidpunkten.

Uppgifter enligt 37 b och 43 b–43 d § om hälsotillståndet hos en studerande eller den som ansöker om att bli antagen som studerande får behandlas endast av dem som bereder eller fattar beslut om antagningen av studerande, indragning eller återställande av studierätten eller disciplinåtgärder eller ger utlåtanden i sådana frågor.

Uppgifter om en studerandes straffregisterutdrag enligt 43 a § 2 mom. får behandlas endast av dem som bereder eller fattar beslut om indragning av studierätten.

Universitetet ska definiera de uppgifter som innebär hantering av känslig information.

Universitetet ska förvara den känsliga informationen separat från övriga personuppgifter. Den känsliga informationen ska avföras ur registret omedelbart när det inte längre föreligger någon grund för att bevara den för de lagstadgade uppgifterna, dock senast fyra år från det att informationen fördes in i registret.

På behandlingen av personuppgifter tillämpas personuppgiftslagen (523/1999) , om inte något annat bestäms i denna lag.

Bland ett universitets studerande verkar en studentkår som har självstyrelse. Studentkårens syfte är att vara en förenande länk för sina medlemmar och att främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till studenternas roll i samhället. Studentkåren har till uppgift att delta i universitetets fostringsuppgift, som det föreskrivs om i 2 §, genom att förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap.

Till studentkårens särskilda uppgifter hör att

(28.12.2018/1367)

Alla studerande vid ett universitet som har antagits för att studera för lägre eller högre högskoleexamen, med undantag av studerande som deltar i uppdragsutbildning, hör till studentkåren. Studentkåren kan också godkänna andra studerande vid universitetet som medlemmar.

Utgifterna för verksamhet som är förenlig med studentkårens syfte och uppgifter betalas med inkomsterna av studentkårens egendom och verksamhet samt med den medlemsavgift som studentkåren har rätt att påföra studentkårens medlemmar. Medlemsavgiften fastställs av universitetets rektor och universitetet övervakar att medlemsavgiften betalas.

Språken vid studentkårerna vid Helsingfors universitet, Konstuniversitetet och Aalto-universitetet är finska och svenska. Språket vid Åbo Akademis studentkår och Svenska handelshögskolans studentkår är svenska. Övriga studentkårers språk är finska. (29.6.2012/414)

En studentkårs beslutanderätt utövas av styrelsen och fullmäktige. Den förvaltande och verkställande makten utövas av styrelsen. Bestämmelser om studentkårens andra organ och tillsättandet av organ utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om studentkårens förvaltning finns i stadgar som godkänns av fullmäktige och fastställs av universitetets rektor.

Studentkårens stadgar ska ange de grunder på vilka en medlem av studentkåren helt eller delvis kan befrias från skyldigheten att betala medlemsavgift.

Vid Helsingfors universitet finns finsk- och svenskspråkiga nationer som motsvarar vissa områden i landet. Vid Aalto-universitetet finns en svenskspråkig nation. Nationerna har självstyrelse. Syftet med nationerna är att stödja och utveckla medlemmarnas intellektuella intressen och att förbättra deras sociala situation.

Bestämmelser om en nations medlemmar, förvaltning, ekonomi och övriga verksamhet samt om medlemmarnas skyldighet att betala avgifter till nationen ges i nationens stadgar. Stadgarna fastställs av universitetets rektor. Beslut om grundande av en ny nation och indragning av en fungerande nation vid Helsingfors universitet fattas av universitetets rektor efter att han eller hon har hört de nationer vilkas område beslutet gäller. Beslut om delning och sammanslagning av nationer vid Helsingfors universitet och ändring av nationernas områden fattas av nationerna i fråga. Beslutet fastställs av universitetets rektor.

Undervisnings- och kulturministeriet och varje universitet avtalar för ett visst antal år åt gången om de kvantitativa och kvalitativa mål för universitetets verksamhet som är av central betydelse med tanke på utbildnings- och vetenskapspolitiken och om uppföljningen och utvärderingen av hur dessa mål nås. Styrelseordföranden och rektorn undertecknar avtalet på universitetets vägnar.

Om de olika universitetens mål inte kan samordnas på ett riksomfattande plan eller enligt sektor, får undervisnings- och kulturministeriet i syfte att trygga finansieringen i fråga om ett enskilt universitet besluta om de kvantitativa och kvalitativa målen till den del de ligger till grund för den finansiering som anvisas universitetet i fråga.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar universiteten finansiering för de uppgifter som det föreskrivs om i denna lag inom ramen för ett anslag i statsbudgeten.

Det i 1 mom. avsedda anslag i budgeten som anvisats för universiteten det föregående året höjs med undantag av poster av engångsnatur så att det motsvarar den årliga höjningen av kostnadsnivån enligt universitetsindexet. Universitetsindexet består av det allmänna förtjänstnivåindexet, konsumentprisindexet och partiprisindexet.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar universiteten basfinansiering på kalkylerade grunder med beaktande av verksamhetens omfattning och kvalitet och dess genomslagskraft samt på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål. Undervisnings- och kulturministeriet kan också bevilja universiteten resultatbaserad finansiering med anledning av att universitetets verksamhet har varit resultatrik samt annan prövningsbaserad finansiering. (28.12.2018/1367)

Universiteten ersätts för den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som universiteten orsakas. Ersättningen justeras årligen utifrån beloppet av det senaste mervärdesskatteintaget för varje universitet. (14.11.2014/933)

Undervisnings- och kulturministeriet kan vid beviljandet av finansiering ställa villkor och begränsningar för hur finansieringen används.

Närmare bestämmelser om uträkningen av det universitetsindex och beaktandet av den höjning av kostnadsnivån som avses i 2 mom. samt om kalkyleringen och den interna fördelningen av de finansieringsgrunder som avses i 3 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet föreskrivs det om de beräkningskriterier som ligger till grund för den finansiering som beviljas på kalkylerade grunder.

Undervisnings- och kulturministeriet kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten finansiera funktioner som är gemensamma för samtliga universitet.

Universiteten ska ge undervisnings- och kulturministeriet de uppgifter som ministeriet behöver för utvärdering, utveckling, statistikföring och övrig uppföljning och styrning av utbildning och forskning på det sätt som ministeriet bestämmer.

De medel som beviljas för finansieringen av verksamheten betalas till universiteten i jämnstora poster den tredje bankdagen varje månad.

Den resultatbaserade finansiering som avses i 49 § 3 mom. betalas till universiteten på det sätt som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer.

Undervisnings- och kulturministeriet kan bestämma om avbrott i utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag, om

Ett universitet ska utan dröjsmål återbetala finansiering som utbetalats felaktigt, till ett för stort belopp eller uppenbart grundlöst. Universitetet ska också återbetala den andel av finansieringen som inte kan användas så som överenskommits.

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte skillnaden mellan den finansiering som beviljats för verksamheten enligt en kalkylerad grund och de faktiska kostnaderna.

Undervisnings- och kulturministeriet ska bestämma om återkrav av utbetald finansiering, om universitetet har

Undervisnings- och kulturministeriet ska fatta beslut om återkrav inom två år från det att ministeriet har fått kännedom om en omständighet med stöd av vilken utbetalningen av finansieringen kan avbrytas eller upphöra eller finansieringen återkrävas. Ett beslut om återkrav ska dock fattas senast fem år efter det att finansieringen utbetalades.

Universitetet ska från och med finansieringens utbetalningsdag på belopp som återbetalas eller återkrävs betala årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen ökad med tre procentenheter.

Om ett belopp som återkrävs inte betalas senast den förfallodag som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer ska en årlig dröjsmålsränta betalas på beloppet enligt den räntesats som avses i 4 § i räntelagen. (12.8.2011/954)

Ett belopp som ska återbetalas eller återkrävas kan jämte ränta drivas in så att det dras av från finansiering enligt denna lag som betalas senare till universitetet.

I undervisnings- och kulturministeriets beslut om finansiering, beslut enligt 53 § om avbrytande av utbetalning av finansiering, beslut enligt 55 § om återkrav och beslut enligt 57 § om kvittning får rättelse och ändring sökas i enlighet med vad som föreskrivs i 34 § i statsunderstödslagen (688/2001) .

Ett beslut får verkställas trots att ändring sökts, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat. Ett beslut om återkrav enligt 55 § som fattats med anledning av rättelseyrkande får verkställas i den ordning som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter.

Ett offentligrättsligt universitet har ett eget kapital, som består av grundkapitalet, övrigt eget kapital och uppskrivningsfonden.

Grundkapitalet är det kapital som på ett bestående sätt placerats i universitetet.

Övrigt eget kapital är kapital som anvisats universitetet av dess överskott av verksamheten och sådan statlig egendom som överlåtits till universitetet då det grundades och som överförts till universitetet som övrigt eget kapital. Uppskrivningsfonden visar med vilket belopp värdet av bestående aktiva har skrivits upp. Övrigt eget kapital får överföras till grundkapitalet.

På ett universitets bokföring tillämpas bokföringslagen (1336/1997) . Universitetets räkenskapsperiod enligt bokföringslagen är dock ett kalenderår.

Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas närmare om scheman för resultaträkningen och balansräkningen.

Om ett universitet bedriver affärsverksamhet på annat sätt än i form av en separat bokföringsskyldig enhet, ska uppgifterna om resultaten i fråga om denna affärsverksamhet presenteras separat för varje verksamhet i noterna till bokslutet i form av en resultaträkning.

Ett universitet kan ha bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 och 6 § i bokföringslagen i ett eller flera inhemska eller utländska företag med direkt anknytning till fullgörandet av de uppgifter som universitetet har enligt 2 §. De företag som universitetet har bestämmande inflytande i är dotterföretag till universitetet. Universitetet och dess dotterföretag bildar en universitetskoncern.

Till universitetets koncernledning hör universitetets styrelse och rektor. Till koncernledningen kan dessutom höra annan personal vid universitetet som särskilt har förordnats att ansvara för de uppgifter som hör till koncernledningen. Koncernledningen ansvarar för styrningen av universitetskoncernen och ordnandet av koncerntillsynen.

I fråga om revision av ett offentligrättsligt universitet samt revisorernas ställning och ansvar tillämpas revisionslagen (1141/2015) .

Universitetskollegiet utser för universitetet ett behövligt antal revisorer och revisorssuppleanter enligt vad som fastställs i en instruktion. Av revisorerna ska minst en vara en OFGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en OFGR-revisor, och minst en vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en CGR-revisor. Revisorernas mandat fortsätter tills vidare. Mandattiden upphör och en ny revisors mandattid börjar när det kollegiesammanträde som beslutar om val av ny revisor avslutas, om inte något annat bestäms vid valet av ny revisor.

Revisorerna utför revision av universitetet och lämnar en revisionsberättelse till universitetskollegiet före utgången av april året efter räkenskapsåret.

Styrelsen för ett offentligrättsligt universitet upprättar universitetets bokslut.

Universitetskollegiet fastställer bokslutet och beslutar om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsemedlemmarna och rektorn före utgången av juni året efter räkenskapsåret.

Om universitetskollegiet inte beviljar en medlem av styrelsen eller rektorn ansvarsfrihet, kan det besluta att väcka skadeståndstalan mot styrelsemedlemmen eller rektorn. Om universitetskollegiet beslutar att väcka skadeståndstalan mot en medlem av styrelsen, kan det samtidigt besluta om att entlediga styrelsemedlemmen från sitt uppdrag.

Styrelsen ska i samband med att bokslutet överlämnas lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för balansering av ekonomin. Om resultatet för räkenskapsperioden uppvisar förlust och balansräkningen inte visar ett överskott från föregående räkenskapsperioder som täcker underskottet, ska styrelsen göra upp en plan för med vilka åtgärder ekonomin ska korrigeras.

Ett universitets och en universitetskoncerns fastställda bokslut med noter och verksamhetsberättelse är offentliga handlingar.

Talan enligt 65 § 3 mom. i denna lag eller enligt 10 kap. 9 § i revisionslagen ska i fråga om icke-straffbara gärningar väckas inom fem år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken det beslut fattades eller den åtgärd vidtogs som ligger till grund för talan.

Helsingfors universitet har en kansler. Helsingfors universitets kansler ska främja vetenskaperna och universitetets samverkan med samhället samt bevaka universitetets allmänna intresse och ha tillsyn över verksamheten vid universitetet.

Helsingfors universitets kansler har rätt att närvara och yttra sig i statsrådet när ärenden som gäller Helsingfors universitet behandlas.

Den som väljs till kansler ska ha verkat förtjänstfullt till fromma för vetenskapen, konsten eller universitetsväsendet. Närmare bestämmelser om utnämnandet av kansler och om kanslerns uppgifter meddelas i en instruktion för universitetet.

Svenska social- och kommunalhögskolan hör till Helsingfors universitet som en fristående enhet. Enheten har ett kollegialt förvaltningsorgan och en rektor. Det kollegiala förvaltningsorganet godkänner de instruktioner som gäller enheten.

Närmare bestämmelser om enhetens, det kollegiala förvaltningsorganets och rektorns uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om valet av det kollegiala förvaltningsorganet och rektor och om deras mandatperioder samt om den övriga förvaltningen av enheten meddelas i en instruktion för enheten.

Den som har avlagt examen vid enheten har rätt att fortsätta studera vid Helsingfors universitet för politices magisterexamen. (21.5.2010/416)

I samband med Helsingfors universitet finns Nationalbiblioteket. Nationalbiblioteket svarar på sitt område för att det nationella kulturarvet förvaras, bevaras och hålls tillgängligt.

Nationalbiblioteket har till uppgift att utveckla och erbjuda nationella tjänster för universitetsbiblioteken, de allmänna biblioteken, yrkeshögskolornas bibliotek och specialbiblioteken samt att främja det inhemska och internationella samarbetet på biblioteksområdet. I fråga om Nationalbibliotekets uppgifter föreskrivs i övrigt i lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial (1433/2007) .

Nationalbiblioteket har en direktion. Direktionen har högst 13 medlemmar, och för var och en av dem utses en personlig ersättare. Styrelsen för Helsingfors universitet utnämner direktionens medlemmar och ersättare samt direktionens ordförande bland medlemmarna.

Undervisnings- och kulturministeriet gör efter att ha hört biblioteken en framställning till styrelsen för Helsingfors universitetet om medlemmar och ersättare som företräder ministeriet och biblioteken. På förslag av Helsingfors universitet utnämner styrelsen lika många medlemmar och ersättare till direktionen som undervisnings- och kulturministeriets framställning omfattar. Till direktionen utnämns även högst tre medlemmar med ersättare på basis av ett gemensamt förslag från undervisnings- och kulturministeriet och Helsingfors universitet. (12.8.2011/954)

Bestämmelser om direktionens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Naturvetenskapliga centralmuseet finns i samband med Helsingfors universitet. Naturvetenskapliga centralmuseet ansvarar för att de naturvetenskapliga nationalsamlingarna bevaras, utökas och ställs ut samt för forskning och undervisning med anknytning till samlingarna.

Helsingfors universitet svarar för utgivningen av Finlands statskalender. Universitetet har rätt att av statliga myndigheter utan avgift få de uppgifter som behövs för statskalendern.

Vid Helsingfors universitet finns minst 28 professurer för undervisningen på svenska på områden som bestäms genom en instruktion. Professurerna vid Svenska social- och kommunalhögskolan hör inte till ovan nämnda professurer.

Vid universitetet finns en nämnd med uppgift att utveckla och samordna den svenska undervisningen.

En av prorektorerna ska vara innehavare av en sådan professur som avses i 1 mom., om inte rektorn är det.

Helsingfors universitet har rätt att ha ett apotek i Helsingfors stad. Universitetet har dessutom även de övriga rättigheter, förmåner och friheter samt den egendom och de inkomster som det har när denna lag träder i kraft.

Universitetets medel enligt 1 mom. samt donations- och testamentsmedel ska förvaltas separat från universitetets övriga bokföring. Beslut om förvaltningen av medlen fattas av styrelsen.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1707 . (30.12.2015/1707)

Åbo Akademi, nedan akademin , ska särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. Akademin ansvarar för att det ordnas yrkespedagogisk lärarutbildning på svenska. (28.6.2013/487)

Akademins enheter i Vasa bildar tillsammans en enhet, vars gemensamma funktioner leds av ett kollegialt förvaltningsorgan. Enhetens rektor är ordförande för förvaltningsorganet. Bestämmelser om valet av det kollegiala förvaltningsorganet och rektor och om deras uppgifter samt om förvaltningsorganets sammansättning meddelas i en instruktion.

Akademin har en kansler. Kanslern ska främja vetenskaperna och universitetets samverkan med samhället samt bevaka universitetets allmänna intresse och ha tillsyn över verksamheten vid universitetet.

Den som väljs till kansler ska ha verkat förtjänstfullt till fromma för vetenskapen, konsten eller universitetsväsendet. Närmare bestämmelser om utnämnandet av kansler och om kanslerns uppgifter meddelas i en instruktion för akademin.

För lärartjänsterna vid akademin krävs utmärkt förmåga att använda svenska i tal och skrift samt förmåga att förstå finska. Akademin beslutar om den kunskap i svenska och finska som krävs för en sådan tjänst av utlänningar eller andra än infödda finska medborgare.

Akademin har en språknämnd inför vilken de kunskaper i svenska som avses i 1 mom. kan visas.

För att bli antagen som studerande vid akademin ska den sökande ha sådana kunskaper i svenska som är tillräckliga för studier på detta språk, om inte akademin beslutar något annat.

Akademin har alltjämt de övriga rättigheter, förmåner och friheter samt den egendom och de inkomster som den har när denna lag träder i kraft.

Akademins medel enligt 1 mom. samt donations- och testamentsmedel ska förvaltas separat från universitetets övriga bokföring. Beslut om förvaltningen av medlen fattas av akademins styrelse.

De tjänster som professor och biträdande professor som inrättades vid akademin den 1 augusti 1981 kvarstår som i denna lag avsedda professurer vid akademin.

Utan hinder av 1 mom. får akademin efter att ha inhämtat yttrande i saken av Stiftelsen för Åbo Akademi ändra undervisningsområdet och arbetsuppgifterna för dessa professurer och ändra en biträdande professur till en professur.

Den som har ansökt om att bli antagen som studerande får hos det organ som universitetet har förordnat, på det sätt som anges i förvaltningslagen begära omprövning av antagningsbeslutet inom 14 dagar från det att resultatet av antagningen offentliggjordes. När resultatet av antagningen offentliggörs ska det meddelas hur en sökande kan få veta hur antagningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. Resultatet av antagningen får inte med anledning av en begäran om omprövning ändras till nackdel för någon som har antagits som studerande.

En studerande får hos det organ som universitetet har förordnat inom 14 dagar begära omprövning av ett beslut som gäller förlust av studierätt på det sätt som anges i förvaltningslagen.

En studerande får hos det organ som universitetet har förordnat inom 14 dagar begära omprövning av bedömningen av en doktorsavhandling, licentiatavhandling eller ett motsvarande lärdoms- och färdighetsprov, eller en avhandling som hör till de fördjupade studierna eller någon annan motsvarande studieprestation på det sätt som anges i förvaltningslagen.

En studerande kan muntligen eller skriftligen begära rättelse av bedömningen av någon annan studieprestation än en sådan som nämns i 3 mom., eller av tillgodoräknandet av studier som genomförts någon annanstans eller av kunnande som visats på något annat sätt. En begäran om rättelse som gäller bedömningen av en studieprestation ska framställas till den lärare som gjort bedömningen inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att ta del av bedömningsresultaten och av tillämpningen av bedömningsgrunderna på honom eller henne. En begäran om rättelse som gäller tillgodoräknande ska framställas till den som fattat beslutet inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Omprövning av ett beslut som fattats med anledning av en begäran om rättelse enligt detta moment får inom 14 dagar begäras hos examensnämnden eller något annat organ som förordnats sköta uppgiften, på det sätt som anges i förvaltningslagen. (30.12.2015/1600)

Ett beslut som gäller indragning av studierätten enligt 43 a § eller återställande av studierätten enligt 43 c § får överklagas genom besvär hos rättsskyddsnämnden för studerande inom 14 dagar från delfåendet av beslutet, på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . Besvären ska behandlas skyndsamt.

Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut av rättsskyddsnämnden för studerande finns i lagen om rättsskyddsnämnden för studerande (956/2011) .

Andra beslut än beslut enligt 82 eller 83 § som universitetet har fattat i ett förvaltningsärende samt beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets universitetets huvudsakliga verksamhetsställe är beläget, på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag.

Besvär över beslut som gäller indragning av studierätten eller återställande av studierätten samt varning, avstängning för viss tid och avhållande från studier enligt 45 § ska behandlas skyndsamt.

Ett beslut av ett universitet får inte överklagas genom besvär, om det gäller

Beslut som har fattats vid omprövningsförfarande och som gäller bedömning av studieprestation eller tillgodoräknande får inte överklagas genom besvär.

Beslut av förvaltningsdomstolen som gäller antagning av studerande enligt 36 §, förlust av studierätten enligt 43 § eller disciplinära åtgärder enligt 45 § får inte överklagas genom besvär.

Om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag, får ett beslut av förvaltningsdomstolen överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Ett beslut om indragning av studierätten, avstängning av en studerande för viss tid eller avhållande från studier kan verkställas även om det har överklagats, om förvaltningsdomstolen eller rättsskyddsnämnden för studerande inte beslutar något annat.

Omprövning av ett beslut som en studentkår fattat i ett förvaltningsärende får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen. Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Dessutom får en medlem i studentkåren söka ändring i ett beslut av studentkårens organ på den grunden att beslutet kommit till i en ordning som avviker från lag, förordning eller andra bestämmelser som gäller studentkåren eller på annat sätt strider mot lag, förordning eller andra bestämmelser som gäller studentkåren. Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär inte anföras.

Omprövning av ett beslut som en nation fattat i ett förvaltningsärende får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen. Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär inte anföras.

En medlem i en studentkår eller en nation anses ha fått del av ett beslut när beslutet har lagts fram offentligt.

Universiteten ska utvärdera sin utbildning och sin forskning samt sin konstnärliga verksamhet och bedöma hur verkningsfulla de är. Universiteten ska också regelbundet delta i extern utvärdering av verksamheten och kvalitetssystemen. Universiteten ska offentliggöra resultaten av de utvärderingar som de har ordnat.

Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013) .

Till ett universitet som ordnar lärarutbildning hör ett tillräckligt antal övningsskolor för undervisningsövningar och utveckling av lärarutbildningen. I övningsskolorna kan ordnas grundläggande utbildning och förskoleundervisning samt gymnasieutbildning. Eleverna vid övningsskolorna är inte studerande som hör till universitetet.

I fråga om ordnandet av sådan undervisning som avses i 1 mom. och indragning av verksamheten iakttas vad som annars bestäms om grundläggande utbildning, förskoleundervisning och gymnasieutbildning vid statliga läroanstalter. Samma bestämmelser iakttas vid beslut om att utvidga en övningsskola så att den omfattar undervisning och utbildning för allt fler åldrar samt vid motsvarande inskränkning av verksamheten vid en skola. Verksamheten kan minskas eller dras in när behovet att ordna utbildningen minskar eller upphör.

Vid en övningsskola finns ett av universitetet tillsatt organ, som också kan ha medlemmar vilka inte hör till universitetet. Vid en övningsskola finns även en ledande rektor som svarar för skolans verksamhet.

Närmare bestämmelser om en övningsskolas verksamhet och förvaltning meddelas i en instruktion för universitetet.

Ett universitet kan på ansökan bevilja titeln docent till den som har ingående kunskaper på sitt eget område, som genom publikationer eller på annat sätt visat sin förmåga till självständigt forskningsarbete eller konstnärligt arbete och som har god undervisningsförmåga.

Universiteten ska genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt med andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också vid undantagsförhållanden samt störningar och exceptionella situationer.

Beredskapen övervakas av undervisnings- och kulturministeriet. Om det konstateras brister i beredskapen, kan ministeriet bestämma att bristerna ska avhjälpas. (12.8.2011/954)

Den som har information om de studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga och som är nödvändig för skötseln av uppgifter, har trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut den till

Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. (20.3.2015/278)

Ett universitetet har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt för bedömningen av skyldigheten att betala läsårsavgift och för planeringen av undervisningen få behövlig information av Migrationsverket om giltighetstiden och grunden för samt typen av det dokument om uppehållsrätt som en sökande eller studerande samt dennes i utlänningslagen avsedda anknytningsperson ansökt om, innehar eller tidigare har beviljats, samt om hur behandlingen av en ansökan om ett dokument om uppehållsrätt framskrider.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får universitetet, trots sekretessbestämmelserna, på eget initiativ lämna Migrationsverket uppgifter om misstankar om missbruk som hänför sig till villkoren för inresa eller villkoren för vistelse i landet beträffande en person som ansöker om eller innehar en handling om uppehållsrätt och som är universitetssökande eller studerande eller i utlänningslagen avsedd anknytningsperson till en sådan person. Dessa uppgifter ska vara nödvändiga för skötseln av de uppgifter som Migrationsverket har enligt utlänningslagen, medborgarskapslagen (359/2003) eller lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018) .

91 § har upphävts genom L 30.12.2015/1600 .

För att samordna och utveckla den svenskspråkiga högskoleutbildningen finns en delegation som har till uppgift att ta initiativ och avge utlåtanden i frågor som är väsentliga för denna utbildning. Delegationen ska särskilt granska behovet av svenskspråkig högskoleundervisning med beaktande av efterfrågan på utbildning, arbetsmarknadens krav och de regionala behoven.

De universitet och yrkeshögskolor vars undervisnings- och examensspråk är svenska utser sina representanter till delegationen. Delegationen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Närmare bestämmelser om delegationens mandattid, sammansättning och verksamhet meddelas i en arbetsordning som delegationen antar för sig.

Vad som i någon annan lag eller förordning föreskrivs om Villmanstrands tekniska universitet gäller från och med den 1 januari 2019 Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT.

Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs särskilt genom lag.