781/1993

Då en värnpliktig fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007) eller civiltjänstlagen (1446/2007) betalas till hans anhöriga militärunderstöd samt till den värnpliktige bostadsunderstöd och räntorna på studielån i form av militärunderstöd så som föreskrivs nedan. (28.12.2007/1457)

Denna lag tillämpas även på kvinnor som med stöd av lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/95) fullgör militärtjänst. I denna lag avses med värnpliktig även en kvinna som fullgör frivillig militärtjänst.

En allmän förutsättning för understöd är att tjänstgöringen försämrar utkomstmöjligheterna för den som söker understöd samt att sökanden är i behov av understöd.

I militärunderstöd betalas

Med anhörig till en värnpliktig avses den värnpliktiges maka, som inte på grund av brytning bor åtskils från sin make, den som utan att ha ingått äktenskap varaktigt lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden med den värnpliktige och med honom har ett gemensamt minderårigt barn att försörja samt den värnpliktiges egna eller hans makas minderåriga barn, adoptivbarn eller barn som varaktigt privat har placerats hos honom och som han skall försörja.

Folkpensionsanstalten sköter uppgifterna enligt denna lag.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska vid verkställigheten av denna lag iakttas vad som i sjukförsäkringslagen (1224/2004) föreskrivs om verkställighet av föräldradagpenning. (14.1.2022/39)

Staten betalar ersättning till folkpensionsanstalten för kostnaderna för förmåner enligt denna lag.

Folkpensionsanstalten skall senast den 20 varje månad meddela staten det belopp som enligt folkpensionsanstaltens uppskattning behövs för betalning av militärunderstöden för den följande månaden. Staten skall månatligen i förskott betala detta belopp till folkpensionsanstalten den nästsista bankdagen i den månad som föregår betalningsmånaden. Senast den 20 i månaden efter den månad då militärunderstöden har betalts skall folkpensionsanstalten meddela staten det sammanlagda beloppet av de militärunderstöd som har betalts månaden innan. Skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av de militärunderstöd som har betalts under en kalendermånad och förskottet för samma månad beaktas när förskottet för den andra månaden efter betalningsmånaden bestäms.

De verksamhetsutgifter som verkställigheten av denna lag orsakar räknas som verksamhetsutgifter för folkpensionsanstalten.

Grundunderstödet skall täcka utgifterna för den dagliga försörjningen.

Fullt grundunderstöd per månad är lika stort som full folkpension som betalas till en ensamstående person. Understödet graderas enligt den värnpliktiges anhöriga som ansöker om understöd och antalet i 4 § avsedda familjemedlemmar. Fullt grundunderstöd är för den första familjemedlemmen 100, för den andra 50 och för den tredje och följande 30 procent av det ovan nämnda beloppet.

Grundunderstödets belopp justeras vid samma tidpunkt och i samma förhållande som folkpensionen.

Bostadsunderstödet skall täcka de faktiska boendekostnaderna för en hyres-, ägar- eller bostadsrättsbostad. Hyresutgifterna ersätts högst enligt lokal gängse hyresnivå.

Till boendekostnader hänförs hyra, vederlag, utgifter för skötsel av fastigheten och sådana kostnader för värme, vatten, el och gas som skall betalas separat. Till boendekostnader hänförs även årliga räntor på personliga lån som har upptagits för anskaffning eller renovering av egen bostad eller för betalning av bostadsrättsavgift.

Jämte grundunderstöd och bostadsunderstöd kan enligt prövning beviljas särskilt understöd för nödvändiga och till sitt belopp skäliga utgifter, som motsvarar den värnpliktiges anhörigas personliga omständigheter och de lokala förhållandena, så som folkpensionsanstalten närmare bestämmer.

Till den värnpliktige betalas ersättning i form av militärunderstöd för de räntor på studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd (28/1972) och lagen om studiestöd (65/1994) som förfaller till betalning under tjänstgöringstiden eller under en sådan kalendermånad då låntagarens tjänstgöring upphör, förutsatt att räntorna med stöd av 34 § lagen om studiestöd inte läggs till lånekapitalet.

När understöd beviljas beaktas de faktiska inkomster som står till sökandens och dennes i 4 § avsedda familjemedlemmars förfogande under tjänstgöringstiden. När understöd beviljas med stöd av 10 a § beaktas inte dessa familjemedlemmars inkomster. Som inkomst beaktas inte

När understödet bestäms beaktas de löne- och företagarinkomster som står till den värnpliktiges förfogande till den del de överstiger 300 euro per månad. (16.12.2021/1188)

I militärunderstöd betalas skillnaden mellan utgifter enligt 8–10 och 10 a § och inkomster enligt 11 §. (11.5.2007/577)

Utgifter beaktas inte till den del de ersätts eller en förmån som motsvarar dem fås på någon annan grund.

Om någon förändring sker i de personliga omständigheterna eller behovet av understöd, justeras militärunderstödet från tidpunkten för förändringen.

Utan hinder av 2 och 3 samt 8-12 §§ betalas till ett sådant minderårigt barn, till vars underhåll den värnpliktige på grund av domstols utslag eller av socialnämnden fastställt skriftligt avtal månatligen är skyldig att bidra, såvida barnet inte är i den värnpliktiges omvårdnad, som militärunderstöd ett i nämnda utslag eller avtal fastställt belopp, om den värnpliktige inte kan betala det av egna inkomster eller tillgångar.

Militärunderstödet betalas från ingången av den månad under vilken det har sökts, dock tidigast från dagen för inträdet i tjänst, eller, om rätten till understöd har uppkommit senare, från denna tidpunkt, till utgången av den kalendermånad under vilken den värnpliktige hemförlovats eller hans tjänstgöring avbrutits för en sammanhängande tid om minst 14 dygn utan att avbrottet räknas med i tjänstgöringstiden. Till en värnpliktig som är inkallad till reservens repetitionsövningar, frivilliga övningar vid försvarsmakten eller kompletterande tjänstgöring och hans anhöriga betalas understöd för hela tjänstgöringstiden. (11.5.2007/577)

Om militärunderstödet på grund av den tidpunkt tjänstgöringen börjar eller av någon annan orsak inte betalas för en hel månad, betalas i understöd 1/30 av understödets månatliga belopp för varje dag som berättigar till understöd. Till understödets månatliga belopp hänförs dock inte de engångsunderstöd som beviljas med stöd av 10 § och inte heller de räntor på studielån som ersätts med stöd av 10 a §. (10.11.1995/1266)

Militärunderstöd söks hos folkpensionsanstaltens lokalbyrå.

Militärunderstöd betalas inte utan särskilda skäl för tiden före den månad då ansökan gjordes.

Militärunderstödet betalas månatligen i förskott in på ett av sökanden angivet konto inom Europeiska unionen. Betalningsdag är den första eller andra bankdagen i varje månad. Till den som är inkallad till reservens repetitionsövningar, frivilliga övningar vid försvarsmakten eller kompletterande tjänstgöring eller hans eller hennes anhöriga betalas understödet i efterskott antingen månatligen eller som en engångsbetalning. (25.10.2013/734)

En enskild understödspost kan dock betalas också på något annat sätt, om det inte är möjligt att betala in understödet på kontot eller om sökanden eller understödstagaren anger någon särskild orsak som folkpensionsanstalten godkänner.

Om den post som skall betalas är mindre än 5,04 euro betalas understödet inte.

Mottagaren går miste om en understödspost som inte har lyfts inom sex månader från det den har kunnat lyftas, om det inte av särskilda skäl anses skäligt att besluta något annat.

Från understödet ska dras av den del som motsvarar den tid en understödstagande anhörig till den värnpliktige under minst 14 dygn (8.7.2022/556)

(11.5.2007/577)

Det ovan avsedda avdraget görs från det understöd som betalas närmast efter det att folkpensionsanstalten fått kännedom om grunden för avdraget.

Om utbetalningen av militärunderstöd till den som har rätt till det inte kan anses motsvara ändamålet på grund av hans levnadsvanor, sjukdom eller någon annan särskild orsak, kan folkpensionsanstalten, efter att ha hört det organ som anges i 6 § 1 mom. socialvårdslagen, besluta att understödet betalas till organet eller någon lämplig person för att användas för omsorg om understödstagaren.

Vad som i 1 mom. föreskrivs om välfärdsområden tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland. (8.7.2022/556)

Har en förmån enligt denna lag betalts utan grund eller till ett för stort belopp, skall den överbetalda förmånen återkrävas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om utbetalningen utan grund inte berodde på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som betalats utan grund är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att beslut om återkrav har givits, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. (7.5.2004/356)

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som folkpensionsanstalten senare betalar. Utan samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämställbar annan förmån.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom som har vunnit laga kraft.

Beslut om återkrav av en förmån som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från dagen för utbetalning av förmånen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003) . Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

Den som är missnöjd med Folkpensionsanstaltens beslut får söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet får söka ändring hos försäkringdomstolen. I försäkringdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Angående besvärsnämnden för social trygghet föreskrivs i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) . (22.12.2006/1308)

Besvärsskriften skall lämnas in till folkpensionsanstalten inom 30 dagar från det ändringssökanden fick del av beslutet. (18.4.1997/339)

Folkpensionsanstaltens beslut skall trots ändringssökande följas till dess saken har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Om folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i de besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut får ändring sökas enligt 19 §.

Kan folkpensionsanstalten inte rätta det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av en tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från bvärstidens utgång.

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som föreskrivs i 19 §, kan besvärsinstansen ifråga trots detta ta upp besvären till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.

Om ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av den som saken gäller eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/688)

Om ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av den som saken gäller eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet kan ändring sökas enligt 19 §.

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003) . (17.6.2011/688)

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

Den som ansöker om militärunderstöd är skyldig att meddela folkpensionsanstaltens lokalbyrå de uppgifter som behövs för beviljande av understödet, så som folkpensionsanstalten bestämmer. Militärunderstödstagaren är också skyldig att meddela alla förändringar som påverkar militärunderstödet. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller vid behov även den värnpliktige.

2 mom. har upphävts genom L 9.8.2002/690 . (9.8.2002/690)

3 mom. har upphävts genom L 9.8.2002/690 . (9.8.2002/690)

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för avgörandet av ett ärende eller annars för verkställigheten av ett enskilt uppdrag enligt denna lag. Uppgifter skall lämnas av

2 mom. har upphävts genom L 11.5.2007/577 . (11.5.2007/577)

För verkställigheten av militärunderstöd har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av fängelser få uppgifter om när ett straff börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts. (11.5.2007/577)

När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar en förmån enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till rätt att till ett ministerium, skatteförvaltningen och anstalter eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet och som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av en förmån enligt denna lag lämna personbeteckningen och övriga individualiseringsuppgifter i fråga om den som erhållit förmåner eller ersättningar enligt denna lag, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar och övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet och för någon annan övervakningsåtgärd av engångsnatur, samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan nämnda uppgifter som är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal, dock inte uppgifter om hälsotillståndet eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

22 d § har upphävts genom L 13.6.2024/342 .

En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.

Den tjänstgöringsplats där den värnpliktige tjänstgör skall

Huvudstaben och arbetsministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om skötseln av uppgifterna enligt 1 mom.

På tjänstgöringsplatsen förs en förteckning över de värnpliktiga som avses i 1 mom. 1 punkten och beträffande vilka folkpensionsanstalten har sänt in en begäran till tjänstgöringsplatsen.

Militärunderstöd får inte mätas ut eller indrivas som ersättning för kostnader för socialservice enligt socialvårdslagen.

Ett avtal som avser att överföra en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

25 § har upphävts genom L 21.5.1999/623 .

26 § har upphävts genom L 21.5.1999/623 .

27 § har upphävts genom L 11.5.2007/577 .

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Genom denna lag upphävs militärunderstödslagen av den 22 juli 1948 (566/48) med ändringar.

Om det i en lag, en förordning eller ett beslut som har givits eller utfärdats innan denna lag träder i kraft hänvisas till militärunderstödslagen, som upphävs enligt 2 mom., skall hänvisningen i tillämpliga delar anses avse motsvarande stadgande i denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Militärunderstöd som betalas när denna lag träder i kraft ändras från och med den 1 januari 1994 utan ansökan till understöd enligt denna lag.

Berättigade till militärunderstöd är fortfarande, utan hinder av 4 §, de anhöriga till en värnpliktig som nämns i 2 § 2 punkten i den i 29 § 2 mom. nämnda lagen och till vilka understödet har betalts eller vilka har ansökt om understöd innan denna lag träder i kraft. Understödet betalas så länge förutsättningar för understöd enligt den i 29 § 2 mom. nämnda lagen föreligger.

Om rätt till militärunderstöd har uppkommit innan denna lag träder i kraft, sköter det organ som nämns i 6 § 1 mom. socialvårdslagen uppgifterna enligt denna lag under den ifrågavarande tiden, utan hinder av 5 §. På ett sådant ärende tillämpas för denna tid den tidigare lagstiftning som avses i 29 § 2 mom.

Innan denna lag träder i kraft skall kommunerna och tjänstgöringsplatserna till folkpensionsanstalten överlämna de behövliga uppgifter om militärunderstöden som de förfogar över.

Utan hinder av 6 § skall staten, på basis av en uppskattning som folkpensionsanstalten framlägger senast den 20 december 1993, den nästsista bankdagen 1993 till folkpensionsanstalten i förskott betala det belopp som behövs för betalning av militärunderstöden för januari 1994.