568/2007

Syftet med denna lag är att trygga försörjningen under ålderdomen och vid arbetsoförmåga för personer bosatta i Finland samt försörjningen för den efterlevande maken eller barn som är bosatta i Finland efter det att en i Finland bosatt person har avlidit.

Folkpension betalas som ålderspension och sjukpension.

Familjepension betalas som efterlevandepension och barnpension.

Som en förmån enligt denna lag betalas även barnförhöjning.

Uppgifterna enligt denna lag fullgörs av Folkpensionsanstalten.

En person betraktas som bosatt i Finland, om han eller hon i enlighet med 4–10 § i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019) arbetar eller är bosatt i Finland eller med stöd av 11–13 § i den lagen anses ha ställning som bosatt i Finland.

Med samboförhållande avses i denna lag att två personer som inte är gifta med varandra stadigvarande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

De bestämmelser i denna lag som gäller personer som är gifta med varandra ska inte tillämpas på makar som stadigvarande bor åtskilda och inte har gemensamt hushåll.

I denna lag avses med efterlevande make den som ingått äktenskap med förmånslåtaren samt den som utan att ha ingått äktenskap levt i gemensamt hushåll med förmånslåtaren.

Med arbetspension avses i denna lag arbets- och familjepensioner enligt följande författningar:

Som arbetspension betraktas utöver pensioner enligt 1 mom. även andra pensioner som grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, företagarverksamhet eller förtroendeuppdrag samt familjepensioner.

Vid fastställandet av en förmån enligt denna lag beaktas vid behov vad som föreskrivs i följande förordningar:

En i Finland bosatt person har rätt till folkpension, familjepension och barnförhöjning. En förutsättning för familjepension är därutöver att även förmånslåtaren vid sin död bodde i Finland och en förutsättning för barnförhöjning att även barnet bor i Finland. (22.12.2009/1223)

Även en person som inte är bosatt i Finland har rätt till barnförhöjning och familjepension, om han eller hon bor i en stat där förordningen om social trygghet tillämpas. (19.12.2024/967)

3 mom. har upphävts genom L 19.12.2024/967 . (19.12.2024/967)

4 mom. har upphävts genom L 19.12.2024/967 . (19.12.2024/967)

För att folkpension och barnförhöjning skall beviljas krävs det att sökanden har varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år.

Kravet på bosättningstid gäller dock inte den vars arbetsoförmåga har inträtt medan han eller hon varit bosatt i Finland och innan han eller hon har fyllt 19 år. Kravet på bosättningstid gäller inte heller den som ansöker om sjukpension och som fick handikappbidrag för barn enligt lagen om handikappförmåner (570/2007) när han eller hon fyllde 18 år. (5.12.2024/733)

För att familjepension skall beviljas krävs det att förmånslåtaren hade varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år. För att efterlevandepension skall beviljas krävs det dessutom att också den efterlevande maken före förmånslåtarens död har varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år och flyttat till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. I fråga om barnpension krävs det att barnet har bott i Finland vid tidpunkten för förmånslåtarens död eller flyttat till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. Kravet på bosättningstid gäller dock inte en förmånslåtare som vid sin död inte hade fyllt 19 år eller en efterlevande make som vid förmånslåtarens död inte hade fyllt 19 år.

När förordningen om social trygghet tillämpas beaktas vid behov personens försäkringsperioder i någon annan stat när bosättningstiden enligt 1 och 3 mom. räknas ut, förutsatt att personen har varit bosatt i Finland minst ett år. (19.12.2024/967)

Den som är född före 1965 har i 65 års ålder rätt till ålderspension. Den som är född 1965 eller därefter har rätt till ålderspension i samma ålder som enligt 11 § i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs som ålder för ålderspension för hans eller hennes åldersklass.

Den som är född före 1958 har i 63 års ålder rätt till förtida ålderspension. Den som är född 1958–1961 har i 64 års ålder rätt att få ålderspension i förtid. Den förtida ålderspensionen minskas permanent med 0,4 procent för varje månad som pensionen tidigareläggs.

För den som är född före 1962 höjs ålderspensionen med 0,6 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionen senareläggs efter det att åldern för ålderspension har uppnåtts. För den som är född 1962 eller därefter höjs ålderspensionen med 0,4 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionen senareläggs efter det att åldern för ålderspension har uppnåtts. Ålderspensionen höjs dock inte för den tid för vilken personen inte har haft rätt till folkpension.

En minskning eller höjning enligt 2 eller 3 mom. gäller det pensionsbelopp som beräknats i enlighet med 20 §.

Den som är född före 1958 och som med stöd av 6 kap. 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) får arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar har rätt att vid 62 års ålder få ålderspension utan någon minskning enligt 10 § 2 mom. i denna lag. Den som är född 1958–1961 har motsvarande rätt vid 64 års ålder.

Den som har fyllt 18 år och är arbetsoförmögen har fram till uppnåendet av åldern för ålderspension enligt 10 § rätt till sjukpension, dock så att den som är under 20 år kan beviljas pension endast under de förutsättningar som föreskrivs i 16 §. (5.12.2024/733)

Som arbetsoförmögen betraktas vid tillämpningen av denna lag den som till följd av sjukdom, lyte eller skada är oförmögen att utföra sitt sedvanliga arbete eller något annat därmed jämförbart arbete som med beaktande av personens ålder, yrkesskicklighet och övriga omständigheter bör anses vara lämpligt för honom eller henne och trygga en skälig försörjning.

Utöver vad som bestäms i 2 mom. skall arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen av arbetsoförmågan hos den som fyllt 60 år. Folkpensionsanstalten kan meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta moment.

Sjukpension beviljas alltid den som är permanent blind eller rörelsehindrad, likaså den som till följd av sjukdom, lyte eller skada varaktigt är i ett sådant tillstånd av hjälplöshet att han eller hon inte kan klara sig utan en annans hjälp.

Sjukpension beviljas inte den som får ålderspension enligt denna lag i förtid.

Innan Folkpensionsanstalten fattar beslut om sjukpension ska den utreda huruvida sökanden har rätt till rehabilitering enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005 ) och vid behov hänvisa sökanden till rehabilitering enligt annan lagstiftning. (7.11.2014/898)

Om en pensionsansökan avslås ska Folkpensionsanstalten tillsammans med dem som tillhandahåller rehabilitering och andra tjänster se till att sökanden informeras om rehabiliteringsmöjligheterna och hänvisas till rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov. (19.12.2014/1233)

Sjukpension beviljas för viss tid eller tills vidare. Sjukpension som beviljats för viss tid är rehabiliteringsstöd.

Rehabiliteringsstöd beviljas för främjande av sökandens rehabilitering för så lång tid som sökanden beräknas vara arbetsoförmögen. När stöd beviljas skall Folkpensionsanstalten försäkra sig om att en vård- och rehabiliteringsplan har gjorts upp för sökanden. Rehabiliteringsstöd kan beviljas även för den tid då vård- och rehabiliteringsplanen håller på att tas fram.

Sjukpension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den för vilken sökanden på grund av sjukdom, lyte eller skada sist i enlighet med 8 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) hade haft rätt till sjukdagpenning. Om rätt till sjukdagpenning inte finns beviljas sjukpension dock först efter det att den tid som motsvarar maximitiden för sjukdagpenningen har gått ut. Om en person har beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna (sjukpension), kan sjukpension enligt denna lag beviljas från samma tidpunkt, dock med beaktande av vad som i 12 § 1 mom. i denna lag föreskrivs om den nedre åldersgränsen för beviljande av sjukpension och vad som i 55 § i denna lag föreskrivs om retroaktiv ansökningstid. (5.12.2024/733)

Om en person efter maximitiden för sjukdagpenning med stöd av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) eller en lag eller pensionsstadga som nämns i 6 § 1 mom. har fått rehabiliteringspenning som betalas för tiden för yrkesinriktad rehabilitering på grund av sjukdom, lyte eller skada, kan sjukpension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den under vilken rätten till rehabiliteringspenning upphörde.

Om sökandens arbetsoförmåga har inträtt innan han eller hon fyllt 17 år, krävs ingen maximitid enligt sjukförsäkringslagen eller någon motsvarande tid. (5.12.2024/733)

Den som uppnått den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom. kan beviljas sjukpension från ingången av månaden efter den då arbetsoförmågan inträdde, dock tidigast från och med den tidpunkt då han eller hon har beviljats ålderspension enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom. (29.1.2016/84)

En förmån från utlandet som motsvarar sjukdagpenning och lön som motsvarar en sådan förmån beaktas vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för pensionen på samma sätt som sjukdagpenning, dock för högst den maximala betalningstiden för sjukdagpenning.

Den som inte fyllt 20 år beviljas sjukpension tidigast från ingången av månaden efter den under vilken hans eller hennes rätt till rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner upphörde. Den vars yrkesinriktade rehabilitering fortsätter när han eller hon fyller 20 år beviljas inte sjukpension förrän rehabiliteringen eller utbetalningen av rehabiliteringspenning upphör.

Sjukpension kan dock beviljas den som fyllt 18 år och som enligt utredningar inte anses ha möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering eller vars yrkesinriktade rehabilitering avbrutits på grund av sjukdom eller upphört som resultatlös. (5.12.2024/733)

Den som får sjukpension får förtjäna mindre än 588,66 euro i månaden utan att det inverkar på utbetalningen av hans eller hennes sjukpension.

Om en pensionstagare vars hälsotillstånd inte förändrats väsentligt efter det att pensionen beviljades förtjänar mer än det belopp som nämns i 1 mom., lämnas full sjukpension, som enligt 12 § 2 mom. beviljats tills vidare, vilande för tiden i arbete. Pensionen lämnas vilande för minst sex månader och högst fem år. Den vars pension har lämnats vilande beviljas för högst 24 månader handikappbidrag med högsta belopp enligt 8 § 2 mom. 3 punkten i lagen om handikappförmåner (570/2007) .

En person betraktas inte som pensionstagare, om sjukpensionen har lämnats vilande. Pensionen börjar betalas på nytt när personen har slutat arbeta eller hans eller hennes förvärvsinkomster har minskat så att de underskrider inkomstgränsen enligt 1 mom.

Om krav på återupptagen betalning av en pension som lämnats vilande inte har framställts i en av Folkpensionsanstalten begärd anmälan inom fem år efter det att pensionen lämnades vilande, anses det utan särskilt beslut att pensionen har upphört.

Med full sjukpension jämställs också en pension vars belopp har minskats i enlighet med 21 § eller vars belopp har minskats med i 22 § 1 eller 2 mom. avsedd försörjningspension eller familjepension. (28.3.2008/172)

Sjukpensionen dras in om pensionstagaren blir arbetsför. Rehabiliteringsstödet kan dras in också när mottagaren utan giltig orsak har vägrat delta i yrkesinriktad rehabilitering.

Full folkpension är 528,50 euro i månaden. Om pensionstagaren är gift eller lever i ett samboförhållande är beloppet 471,84 euro i månaden.

Från folkpensionens fulla belopp eller det belopp som beräknats enligt 21 § avdras 50 procent av det belopp varmed summan enligt 22 § av de pensionsinkomster som inverkar på folkpensionen överstiger 536 euro om året.

När folkpensionsbeloppet beräknas beaktas den tid personen har varit bosatt i Finland mellan det att han eller hon fyllde 16 år och det att folkpensionen eller garantipensionen enligt lagen om garantipension (703/2010) började, dock högst tills han eller hon fyllde 65 år. Erhållande av rehabiliteringsstöd förhindrar dock inte tillväxten av bosättningstiden i Finland om det efter rehabiliteringsstödet beviljas en ny pension tidigast en månad efter det att rehabiliteringsstödet upphörde. (29.6.2012/384)

2 mom. har upphävts genom L 29.6.2012/384 . (29.6.2012/384)

Om den tid som avses i 1 mom. är mindre än 80 procent av den totala tiden mellan det att personen fyllde 16 år och det att folkpensionen eller garantipensionen började eller personen fyllde 65 år, multipliceras beloppet av den fulla folkpensionen med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som avses i 1 mom. divideras med den tid som är 80 procent av den totala tiden mellan det att personen fyllde 16 år och det att folkpensionen eller garantipensionen började eller personen fyllde 65 år. (29.6.2012/384)

När avvägningskoefficienten beräknas avrundas tidsenheterna nedåt till den närmaste fulla månaden.

Om en person blir oförmögen att arbeta medan han eller hon är bosatt i Finland och innan han eller hon fyllt 19 år, avvägs inte folkpensionen enligt den tid han eller hon har varit bosatt i Finland.

Vid beräkningen av folkpensionsbeloppet beaktas till personen utgående fortlöpande eller årligen återkommande

När folkpensionsbeloppet beräknas skall som inkomst beaktas också en fortlöpande pension eller ersättning från utlandet som motsvarar en pension eller ersättning som avses i 1 mom., folkpension eller familjepension enligt denna lag.

Förtida ålderspension och partiell förtida ålderspension från arbetspensionssystemet enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom. i denna lag beaktas som inkomst utan förtidsminskning. (29.1.2016/84)

Om en person ansöker om ålderspension eller förtida ålderspension enligt denna lag och inte ansöker om ålderspension från arbetspensionssystemet enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom., ska den ovannämnda arbetspensionen när folkpensionen beräknas dock beaktas till det belopp den skulle uppgå till om han eller hon började få arbetspension omedelbart från ingången av den månad som följer efter att den lägsta åldern för ålderspension enligt den arbetspensionslagstiftning som tillämpas på honom eller henne uppnåtts ( förväntad arbetspension ). (29.1.2016/84)

När folkpensionsbeloppet beräknas beaktas inte som inkomst

Folkpensionen justeras, om

Folkpensionen justeras också, om folkpensionstagaren beviljas en pensionsinkomst enligt 22 § som inverkar på folkpensionen eller när en pensionsinkomst som skall beaktas som inkomst har ändrats av någon annan orsak än indexbindning. Om pensionsinkomsten varierar fortgående skall folkpensionen dock justeras senast två år efter det att folkpensionen började eller senast justerades.

Utöver de fall som avses i 1 och 2 mom. justeras folkpensionen på grund av pension eller ersättning enligt 22 § som betalas från ett annat land än Finland, om förordningen om social trygghet eller någon annan internationell överenskommelse om social trygghet inte förhindrar att pensionen eller ersättningen beaktas som inkomst. I detta fall justeras folkpensionen senast två år efter det att folkpensionen började eller senast justerades. (22.12.2009/1223)

Om en förändring har inträffat den första dagen i en kalendermånad, justeras folkpensionen från ingången av den månaden. I annat fall justeras folkpensionen från ingången av den månad som följer på förändringen. Det sistnämnda förfarandet tillämpas alltid när folkpensionen justeras med anledning av att pensionstagarens äktenskap har upplösts eller samboförhållande har upphört när pensionstagarens make, maka eller sambo har avlidit.

Folkpension betalas inte om dess månatliga belopp understiger 5,38 euro.

En efterlevande make har rätt till efterlevandepension, om

Om den efterlevande makens och förmånslåtarens gemensamma barn har getts som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller om den efterlevande maken har adopterat förmånslåtarens barn först efter förmånslåtarens död, har den efterlevande maken inte på barnet grundad rätt till efterlevandepension enligt 1 mom. 1 och 2 punkten.

Rätt till efterlevandepension har inte en efterlevande make som på basis av ett tidigare äktenskap eller gemensamt hushåll får efterlevandepension enligt denna lag, före denna lags ikraftträdande beviljad efterlevandepension enligt familjepensionslagen (38/1969) eller efterlevandepension enligt 5 § i lagen om införande av folkpensionslagen (569/2007) eller motsvarande pension från utlandet innan hans eller hennes rätt till den tidigare efterlevandepensionen har upphört.

En efterlevande make som fyllt 65 år har inte rätt till efterlevandepension.

Efterlevandepension betalas som begynnelsepension och fortsättningspension. Som fortsättningspension betalas ett grundbelopp och ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp.

En efterlevande make har rätt till begynnelsepension, som betalas för sex månader till ett belopp av 261,15 euro i månaden. (7.12.2007/1151)

Om förmånslåtaren har bott utomlands, beräknas begynnelsepensionen i enlighet med 32 §. Begynnelsepension betalas dock inte om dess belopp understiger 5,38 euro i månaden.

Om den efterlevande maken får sjukpension eller ålderspension enligt denna lag eller arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen eller individuell förtidspension enligt 3 § i den nämnda lagen eller motsvarande pension från utlandet, har han eller hon rätt att få begynnelsepension till det belopp med vilket begynnelsepensionen överstiger den ovan nämnda pensionen.

Den efterlevande makens begynnelsepension upphör i slutet av den månad under vilken det yngsta av de barn som är berättigad till familjepension fyller 18 år, om den efterlevande maken har rätt till efterlevandepension med stöd av 26 § 1 mom. 2 punkten. Begynnelsepensionen upphör också om den efterlevande maken ingår ett nytt äktenskap innan han eller hon fyllt 50 år. Begynnelsepensionen upphör alltid senast vid ingången av den månad som följer efter den månad under vilken den efterlevande maken fyller 65 år. (19.11.2021/1011)

En efterlevande make har rätt till fortsättningspension efter begynnelsepensionen. Om den efterlevande maken får sjukpension eller ålderspension enligt denna lag eller arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen eller individuell förtidspension enligt 3 § i den nämnda lagen eller motsvarande pension från utlandet, har han eller hon dock inte rätt till fortsättningspension.

Som fortsättningspension beviljas det i 30 § 1 mom. nämnda grundbeloppet, om den efterlevande maken har ett barn under 18 år tillsammans med förmånslåtaren eller om den efterlevande makens eller förmånslåtarens barn under 18 år som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som den efterlevande maken och förmånslåtaren bor i samma hushåll som den efterlevande maken. Den efterlevande maken kan också ha rätt till ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp i enlighet med bestämmelserna i 6 kap.

Om den efterlevande maken inte har något barn som avses i 2 mom., kan han eller hon ha rätt till det inkomstrelaterade kompletteringsbeloppet men inte till grundbeloppet.

Fortsättningspensionens grundbelopp uppgår till 81,80 euro i månaden.

Fortsättningspensionens fulla kompletteringsbelopp är 424,55 euro i månaden. Om pensionstagaren är gift eller lever i ett samboförhållande är beloppet 367,33 euro i månaden. (7.12.2007/1151)

Från fortsättningspensionens fulla belopp eller i enlighet med 32 § beräknade kompletteringsbelopp avdras 50 procent av det belopp varmed den summa enligt 33 § av årsinkomsterna som inverkar på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp överstiger 536 euro.

När beloppet av efterlevandepension beräknas beaktas den tid som förmånslåtaren var bosatt i Finland mellan det att han eller hon fyllde 16 år och det att han eller hon avled, dock högst tills han eller hon fyllde 65 år.

Om den tid som beräknats enligt 1 mom. är mindre än 80 procent av den totala tiden mellan det att förmånslåtaren fyllde 16 år och det att han eller hon avled eller fyllde 65 år, multipliceras begynnelsepensionen samt fortsättningspensionens grundbelopp och fulla kompletteringsbelopp, alla separat, med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som avses i 1 mom. divideras med den tid som är 80 procent av den totala tiden mellan det att förmånslåtaren fyllde 16 år och det att han eller hon avled eller fyllde 65 år.

När avvägningskoefficienten beräknas avrundas tidsenheterna nedåt till den närmaste fulla månaden.

Vid beräkningen av kompletteringsbeloppet beaktas som årsinkomst till den efterlevande maken utgående fortlöpande eller årligen återkommande

Förtida ålderspension och partiell förtida ålderspension från arbetspensionssystemet beaktas som inkomst utan förtidsminskning. (29.1.2016/84)

Från årsinkomsterna avdras av den efterlevande maken betalda fortlöpande räntor på bostadsskulder.

Arbetsinkomster är

(7.12.2007/1151)

Med arbetsinkomster jämställs

När kompletteringsbeloppet beräknas beaktas inte som årsinkomst följande till den efterlevande maken utgående betalningar:

Kompletteringsbeloppet justeras när det gått två år sedan kompletteringsbeloppet började betalas ut eller senast justerades ( regelbunden justering ).

Kompletteringsbeloppet ska också justeras när

Om en förändring enligt 2 mom. har inträffat den första dagen i en månad, justeras kompletteringsbeloppet från ingången av den månaden. I annat fall justeras kompletteringsbeloppet från ingången av den månad som följer på förändringen.

Om en efterlevande make har rätt till efterlevandepension med stöd av 26 § 1 mom. 1 punkten, upphör fortsättningspensionen till efterlevandepensionen vid utgången av den månad under vilken det har gått tio år sedan förmånslåtarens död eller, om det vid förmånslåtarens död i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken bodde ett eller flera barn som hade rätt till familjepension efter förmånslåtaren, upphör efterlevandepensionen tidigast vid utgången av den månad under vilken det yngsta till familjepension berättigade barnet fyller 18 år.

Om den efterlevande maken har rätt till efterlevandepension med stöd av 26 § 1 mom. 2 punkten, upphör fortsättningspensionen till efterlevandepensionen vid utgången av den månad under vilken det yngsta av de i den bestämmelsen nämnda barnen fyller 18 år.

En efterlevande makes fortsättningspension upphör vid ingången av den månad som följer efter den månad under vilken den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år.

En efterlevande makes fortsättningspension upphör när han eller hon beviljas pension enligt 29 § 1 mom. Om pensionen beviljas den första dagen i en månad, upphör fortsättningspensionen vid ingången av den månaden. I annat fall upphör fortsättningspensionen vid ingången av den månad som följer efter den månad under vilken pensionen beviljades.

Fortsättningspensionens grundbelopp upphör vid ingången av den månad som följer efter den månad under vilken den efterlevande makens eller förmånslåtarens barn som bott i samma hushåll som den efterlevande maken och som redan vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som den efterlevande maken och förmånslåtaren, flyttar bort från den efterlevande makens hushåll. Grundbeloppet upphör alltid senast vid ingången av den månad som följer efter den månad under vilken det yngsta av de barn som avses ovan eller av den efterlevande makens och förmånslåtarens gemensamma barn fyller 18 år.

Trots bestämmelserna i 1–5 mom. upphör den efterlevande makens fortsättningspension alltid senast vid ingången av den månad som följer efter den månad under vilken den efterlevande maken fyller 65 år.

Fortsättningspensionens kompletteringsbelopp upphör utan särskilt beslut, om utbetalningen av kompletteringsbeloppet avbrutits med stöd av 73 § 3 mom. 3 punkten och det inte inom två år från avbrottet framställts krav på att det ska betalas.

Om efterlevandepension har betalats för minst ett år och om pensionen dras in på grund av att den efterlevande maken ingår nytt äktenskap innan han eller hon fyllt 50 år, betalas till den efterlevande maken ett engångsbelopp som är lika stort som den fortsättningspension som han eller hon skulle ha haft rätt till för de följande tre åren, eller om efterlevandepensionen hade fortgått en kortare tid än tre år, betalas till den efterlevande maken som engångsbelopp ett belopp som är lika stort som fortsättningspensionen för denna tid skulle ha varit. (19.11.2021/1011)

Engångsbetalningen beräknas utifrån den månadspension som den efterlevande maken senast fick före äktenskapet.

Om den efterlevande makens nya äktenskap upplöses, återställs inte rätten till fortsättningspension på grundval av det tidigare äktenskapet.

Fortsättningspensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp betalas inte, om de sammanlagt understiger 5,38 euro i månaden.

Rätt till barnpension har en förmånslåtares barn som är under 18 år eller som är under 21 år och studerar på heltid.

Rätt till barnpension gäller efter en enda förmånslåtare. Med förmånslåtare avses barnets förälder eller någon annan person som barnet bodde med i samma hushåll vid tiden för dödsfallet och som ansvarade för barnets underhåll.

Ett föräldralöst barn har rätt att samtidigt få barnpension efter två förmånslåtare, av vilka den ena kan vara någon annan än barnets förälder. Ett barn är föräldralöst om båda föräldrarna har avlidit. Som föräldralöst betraktas också ett barn vars enda förälder har avlidit. (3.3.2023/298)

Ett barn som får sjukpension eller efterlevandepension enligt denna lag eller motsvarande pension från utlandet har inte rätt till barnpension.

Som barnpension betalas ett grundbelopp. Till pensionen för ett barn under 18 år läggs dessutom ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp.

Barnpensionens grundbelopp är 48,05 euro i månaden.

Det fulla beloppet av barnpensionens kompletteringsbelopp är 72,68 euro i månaden.

Från det fulla beloppet av barnpensionens kompletteringsbelopp eller från det kompletteringsbelopp som beräknats enligt 44 § avdras 50 procent av det belopp varmed det sammanlagda beloppet av familje- och försörjningspensioner enligt 22 § 1 mom. 1, 3, 4 och 6 punkten samt pensionsinkomster från utlandet som motsvarar dessa eller familjepension enligt denna lag överstiger 536 euro om året.

Från pensionen för ett föräldralöst barn avdras inte sådana familje- eller försörjningspensioner som redan har beaktats i den barnpension som har beviljats efter en tidigare avliden förmånslåtare.

Om barnpensionen skall räknas ut enligt förordningen om social trygghet avvägd enligt den tid som förmånslåtaren var bosatt i Finland, bestäms avvägningskoefficienten i enlighet med 32 § på motsvarande sätt som i fråga om efterlevandepension.

Barnpension avvägs inte enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland i andra situationer än den som nämns i 1 mom.

Folkpensionsanstalten har rätt att justera barnpensionens kompletteringsbelopp utan ansökan när i 43 § 1 mom. avsedd familje- och försörjningspension som skall beaktas som inkomst beviljas eller när en sådan som inkomst beaktad pension har ändrats av någon annan orsak än indexbindning.

Om en förändring enligt 1 mom. har inträffat den första dagen i en månad, justeras barnpensionen från ingången av den månaden. I annat fall justeras barnpensionens kompletteringsbelopp från ingången av den månad som följer på förändringen.

Barnpensionen upphör vid ingången av månaden efter den under vilken

Barnpensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp betalas inte, om de sammanlagt understiger 5,38 euro i månaden.

En efterlevande makes begynnelsepension och barnpension beviljas från ingången av månaden efter den under vilken förmånslåtaren avled. En efterlevande makes begynnelsepension på grundval av ett gemensamt barn beviljas från den ovan nämnda tidpunkten också i sådana fall då barnet föds efter förmånslåtarens död. En efterlevande makes fortsättningspension beviljas från ingången av den sjunde månaden efter den under vilken förmånslåtaren avled.

Om det inte kan läggas fram utredning om förmånslåtarens död, men det är sannolikt att förmånslåtaren har avlidit genom drunkning, genom någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak, bedömer Folkpensionsanstalten förmånslåtarens sannolika dödsdag utifrån den anmälan om försvunnen person som gjorts till polisen eller utifrån annan motsvarande utredning och beviljar familjepension från ingången av den månad som följer efter den ovannämnda sannolika dödsdagen.

Om familjepension har beviljats med stöd av denna lag och det senare framkommer att förmånslåtaren lever, dras familjepensionen in från ingången av den månad som följer efter erhållandet av utredningen.

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

Rätt till barnförhöjning har den som får

Barnförhöjning beviljas, om pensionstagaren eller hans eller hennes make, maka eller sambo har ett barn under 16 år som lever i samma hushåll som pensionstagaren, eller om pensionstagaren på något annat sätt svarar för försörjningen av sitt barn som bor någon annanstans och är under 16 år. En pensionstagare anses ansvara för sitt barns försörjning då han eller hon har sådana kostnader för barnets försörjning som åtminstone uppgår till underhållsstödets belopp enligt 9 § i lagen om underhållsstöd (580/2008) . (29.1.2016/84)

Som barn till en pensionstagare betraktas också ett i 81 § i barnskyddslagen (417/2007) avsett barn som bor hos pensionstagaren.

Pensionstagarens barnförhöjning är 17,66 euro i månaden för varje barn.

Barnförhöjning betalas inte om dess månatliga belopp understiger 5,38 euro. (7.12.2007/1151)

Barnförhöjningen upphör från ingången av månaden efter den under vilken

Den barnförhöjning som avses i 51 § betalas till Folkpensionsanstalten på dess begäran som ersättning för underhållsstödet för den tid då underhållsstöd enligt lagen om underhållsstöd (580/2008) betalas till barnet på grund av att pensionstagaren har försummat sin underhållsskyldighet gentemot barnet.

Förmåner som avses i denna lag skall sökas hos Folkpensionsanstalten. Om Folkpensionsanstalten känner till att det finns förutsättningar för att höja en förmån, kan förhöjningen beviljas utan ansökan. Folkpensionsanstalten fastställer de blanketter som behövs vid verkställigheten av denna lag.

Om en sökande på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv ansöka om en förmån eller att i övrigt sörja för sina förmånsintressen och förmånsrättigheter och om han eller hon inte har någon intressebevakare, kan en av Folkpensionsanstalten godkänd nära anhörig eller någon annan som huvudsakligen har skött sökanden föra talan i ärenden som gäller sökandens förmåner.

Sjukpension omvandlas till ålderspension utan ansökan när pensionstagaren uppnår åldern för ålderspension enligt 10 §, om inte grunderna för fastställande av pensionen förändras. (29.1.2016/84)

En förmån betalas från ingången av månaden efter den under vilken rätten till förmånen uppkom. En förmån betalas dock inte utan särskilda skäl för en längre tid än sex kalendermånader före ansökan om förmånen. Samma förfarande tillämpas när en förmån höjs.

Ålderspension utan förtidsminskning enligt 11 § beviljas dock tidigast från ingången av den kalendermånad som följer på ansökan, och den betalas inte för den tid som föregår ansökan. (29.10.2010/917)

Av en ansökan om pension skall framgå

Den som får ålderspension skall till Folkpensionsanstalten anmäla

När en person ansöker om ålderspension enligt 11 § ska han eller hon visa upp ett intyg från en arbetslöshetskassa eller Folkpensionsanstalten av vilket det framgår för vilken tid han eller hon har fått arbetslöshetsdagpenning med stöd av den rätt till tilläggsdagar som avses i 6 kap. 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (29.1.2016/84)

Den som är bosatt utomlands skall bifoga ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning till ansökan.

Den som ansöker om och den som får pension skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

Av en ansökan om sjukpension skall framgå de uppgifter som nämns i 56 § 1 mom. I ansökan skall dessutom lämnas uppgifter om

Till en ansökan om sjukpension skall bifogas ett läkarutlåtande med en vård- eller rehabiliteringsplan. Folkpensionsanstalten kan även på egen bekostnad skaffa ett läkarutlåtande, om sökanden vårdas på ett sjukhus eller en inrättning eller om det finns något annat särskilt skäl att göra detta. Folkpensionsanstalten meddelar närmare föreskrifter om vad som skall framgå av läkarutlåtandet.

Utöver vad som föreskrivs i 56 § 2, 4 och 5 mom. ska den som får sjukpension till Folkpensionsanstalten anmäla väsentliga förbättringar av hälsotillståndet eller arbetsförmågan, att han eller hon har fått yrkesundervisning och har börjat arbeta samt att rehabiliteringen har avbrutits. (5.12.2024/733)

Av en ansökan om efterlevandepension ska framgå

I ansökan om efterlevandepension ska det även klarläggas om sökanden har gemensamma barn under 18 år med förmånslåtaren samt om det vid förmånslåtarens död fanns sådana barn till den efterlevande maken eller till förmånslåtaren som var under 18 år och som bodde i samma hushåll som den efterlevande maken, samt sådana barns personuppgifter.

Om efterlevandepension söks med stöd av 26 § 1 mom. 2 punkten, ska även varaktigheten av den efterlevande makens och förmånslåtarens gemensamma hushåll klarläggas i ansökan.

Utöver vad som föreskrivs i 56 § 2, 4 och 5 mom. ska den som får efterlevandepension till Folkpensionsanstalten anmäla förändringar i de inkomster som påverkar pensionen samt beviljande av sjuk- eller ålderspension enligt denna lag eller pension från utlandet som motsvarar dessa pensioner. (5.12.2024/733)

En efterlevande make som är bosatt utomlands ska bifoga ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning till ansökan.

Av en ansökan om barnpension skall framgå

Om förmånslåtaren inte var barnets förälder, skall av ansökan framgå släktskaps- eller vårdnadsförhållandet mellan barnet och förmånslåtaren. Dessutom skall det uppges om det från något annat håll har betalats ersättningar för barnets underhåll samt uppgifter om betalda ersättningar och ersättningsbeloppen. Till en ansökan om barnpension skall det dessutom bifogas ett studieintyg av läroanstalten, om barnpension söks på grundval av sådana studier på heltid som avses i 40 § 1 mom.

Det barn som får barnpension eller barnets vårdnadshavare eller intressebevakare skall till Folkpensionen anmäla

Den efterlevande maken eller någon annan som har vårdnaden om barnet skall anmäla adoption av ett barn som får barnpension i de fall som avses i 46 § 4 punkten och att vårdnaden om barnet har övertagits av en annan person.

När det gäller ansökan för ett barn som är bosatt utomlands skall ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning bifogas till ansökan.

Den som ansöker om och den som får barnpension skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

Av en ansökan om barnförhöjning skall framgå

Den som får barnförhöjning skall till Folkpensionsanstalten anmäla

Den som ansöker om och den som får barnförhöjning skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

Den som ansöker om eller får sjukpension skall av grundad anledning enligt föreläggande av Folkpensionsanstalten och för utredande av arbetsförmågan genomgå undersökning av en läkare som utsetts av Folkpensionsanstalten eller vid en sådan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning som utsetts av Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten betalar kostnaderna för undersökningen.

En ansökan om en förmån kan avgöras utifrån de uppgifter Folkpensionsanstalten har tillgång till, om sökanden vägrar att lämna uppgifter som behövs för avgörande av ansökan eller att lägga fram den dokumentation som skäligen kan krävas av honom eller henne. Samma förfarande tillämpas, om den som ansöker om eller får sjukpension inte följer ett föreläggande enligt 61 § att genomgå en läkarundersökning eller uppsöka en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning.

Sökanden ges ett skriftligt beslut om beviljande, förvägrande, justering, avbrytande, indragning eller återkrav av en förmån. Sökanden ska även ges ett skriftligt beslut när förmånen med stöd av 67 § i denna lag eller 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) betalas till ett välfärdsområde. (8.7.2022/577)

Beslut om justering av en förmån på grund av indexjustering eller på någon annan motsvarande grund som bestäms direkt med stöd av lag ges endast på förmånstagarens begäran.

Beslut enligt denna lag ges avgiftsfritt.

En förmån betalas månatligen in på ett av förmånstagaren angivet konto inom Europeiska unionen. En förmån kan dock betalas även på annat sätt, om det inte är möjligt att betala in den på ett konto eller om sökanden eller förmånstagaren anför särskilda skäl för ett annat betalningssätt. (25.10.2013/742)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om betalningstidpunkten.

Om den som ansökt om en förmån har avlidit innan ansökan har avgjorts, skall förmånen betalas till den efterlevande maken, boutredningsmannen eller, genom fullmakt av delägarna i dödsboet, till någon annan företrädare för dödsboet högst till utgången av den månad under vilken sökanden avled.

Om en förmånstagare flyttar utomlands för att bosätta sig där, avbryts utbetalningen av förmånen från ingången av månaden efter flyttningen. (19.12.2024/967)

När förmånstagaren har återvänt till Finland för att bosätta sig här börjar den förmån som avbrutits betalas ut från ingången av månaden efter den under vilken förmånstagaren återvände. Förmånen betalas retroaktivt för högst sex månader före meddelandet om att förmånstagaren återvänder.

65 a § gällde temporärt 23.10.2019–31.12.2022 genom L 1019/2019.

Utbetalningen av en förmån till en förmånstagare som avtjänar ovillkorligt fängelsestraff i fängelse avbryts när tre månader har avtjänats av fängelsestraffet eller ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Om häktningstiden omedelbart före verkställigheten av straffet dras av från straffet, avbryts utbetalningen av förmånen på motsvarande sätt när den sammanräknade tiden för straffverkställigheten och avdraget uppgår till tre månader, dock tidigast från ingången av månaden efter den beräknade tidpunkt då straffet skall börja avtjänas.

En förmån som avbrutits börjar betalas ut från ingången av den månad som följer efter frigivningen. Om en person friges den första dagen i månaden, betalas förmånen dock från ingången av den månaden.

För tryggande av försörjningen kan en förmån som avbrutits eller en del av den betalas ut till förmånstagarens make, maka eller sambo och barn under 16 år.

Folkpensionsanstalten kan besluta att en förmån ska betalas till det välfärdsområde inom vars område förmånstagaren har sin hemkommun för att användas till underhåll för förmånstagaren och hans eller hennes anhöriga enligt 66 § 3 mom., om förmånstagarens eller hans eller hennes anhörigas försörjning äventyras om förmånen betalas till förmånstagaren själv. En förmån som har betalats på detta sätt får inte i strid med förmånstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än underhåll under den månad för vilken förmånen har betalats ut.

En framställning om att förmånen ska betalas till ett välfärdsområde kan göras av förmånstagaren, förmånstagarens make, maka eller sambo, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter förmånstagaren eller av välfärdsområdet.

68 § har upphävts genom L 7.12.2007/1151 .

Om en pensionstagare som får familjepension beviljas folkpension retroaktivt, betraktas den familjepension som betalats för samma tid som förskott på folkpensionen.

Om en pensionstagare som får folkpension beviljas familjepension retroaktivt, betraktas den folkpension som betalats för samma tid som förskott på familjepensionen.

En retroaktivt beviljad folkpension skall innehållas för Folkpensionsanstalten eller betalas till arbetslöshetskassan till den del som motsvarar den förmån som dessa har betalat ut, om Folkpensionsanstalten beviljar folkpension retroaktivt för samma tid för vilken förmånstagaren har fått

Det förfarande som anges i 1 mom. tillämpas också, om Folkpensionsanstalten beviljar barnförhöjning retroaktivt för samma tid för vilken förmånstagaren har fått

Folkpensionen och barnförhöjningen betalas dock till arbetslöshetskassan endast under förutsättning att ett meddelande enligt 11 kap. 14 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har gjorts minst två veckor före den dag då pensionen och förhöjningen skall betalas ut.

Om Folkpensionsanstalten beviljar, rättar eller justerar folkpensionen eller familjepensionen, kan folkpension eller familjepension som betalas retroaktivt innehållas för Folkpensionsanstalten som ersättning för garantipension som den betalat för samma tid till ett för stort belopp. (20.8.2010/704)

Om den som ansöker om folkpension eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp har ansökt om pension eller ersättning också från en annan stat som tillämpar förordningen om social trygghet, kan folkpensionen eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beviljas temporärt för den tid ärendets behandling varar. Om pension eller ersättning från den nämnda staten beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten driva in den folkpension och det kompletteringsbelopp som har betalats till ett för stort belopp från den pension eller ersättning som beviljats retroaktivt i den andra staten. När Folkpensionsanstalten har fått uppgifter om den pension som sökanden har ansökt om i den andra staten, fattar den ett slutligt beslut om folkpensionen eller efterlevandepensionen.

Folkpension och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp kan beviljas temporärt, om ändring har sökts i fråga om arbetspension eller ersättning som skall beaktas som inkomst när det gäller pensionen. Om arbetspension eller ersättning beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten från arbetspensionen eller ersättningen driva in den pension som betalats till ett för stort belopp för samma tid. Folkpensionsanstalten får driva in den folkpension som betalats till ett för stort belopp också då arbetspensionsanstalten fortsätter att betala ut rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av ändringssökande.

Folkpensionsanstalten har rätt att hos den som betalar arbetspension driva in pension som denna betalar retroaktivt till den del pensionen motsvarar den folkpension eller det extra fronttillägg som har betalats till ett för stort belopp, om den som betalar arbetspension (22.12.2009/1223)

Det förfarande som anges i 2 mom. tillämpas också i fråga om pensioner och förmåner som avses i 22 § 1 mom. 3–6 punkten.

I de fall som avses i 1 mom. och 2 mom. 3 punkten skall Folkpensionsanstalten minst två veckor före utbetalningen meddela den som betalar arbetspensionen att arbetspensionen eller en del av den skall betalas till Folkpensionsanstalten. Den som betalar pension, ersättning samt familje- och försörjningspension enligt 22 § 1 mom. 3–6 punkten skall underrättas på motsvarande sätt.

Utbetalningen av en förmån eller en del av den kan avbrytas temporärt, om det är uppenbart att förmånstagaren på grund av ändrade förhållanden eller av någon annan orsak inte har rätt till förmånen eller en del av den. Om förmånstagaren inte lämnar den begärda tilläggsutredningen, avgörs ärendet på basis av de uppgifter som Folkpensionsanstalten har tillgång till.

Utbetalningen av en förmån kan avbrytas temporärt, om förmånstagaren inte på begäran anger en betalningsadress. (7.12.2007/1151)

Utbetalningen av pension avbryts, om

(22.12.2009/1223)

Om en förmån som avbrutits börjar betalas ut på nytt betalas den inte utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än sex månader.

En förmån betalas till utgången av den månad under vilken förmånstagaren avled.

En pension upphör utan särskilt beslut, om pensionen avbrutits med stöd av 65 § 1 mom. eller 73 § 3 mom. 1 eller 2 punkten och det inte inom två år från avbrottet framställts krav på att den ska betalas. (22.12.2009/1223)

Om det inte kan läggas fram utredning om förmånstagarens död, men det är sannolikt att förmånstagaren har avlidit genom drunkning, genom någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak, drar Folkpensionsanstalten in pensionen från ingången av den månad som följer efter den dag som Folkpensionsanstalten, utifrån den anmälan om försvunnen person som gjorts till polisen eller utifrån annan motsvarande utredning, bedömer vara förmånstagarens sannolika dödsdag. (19.11.2021/1011)

Om en förmån enligt denna lag har betalats utan grund eller till ett för stort belopp skall den överskjutande förmånen återkrävas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om det anses vara skäligt och om utbetalningen utan grund inte har berott på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som har betalats utan grund är litet. Återkravet kan också frångås helt efter det att beslutet om återkrav har getts, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte har återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten senare betalar. Utan förmånstagarens samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämförbar annan förmån.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas så som en dom som har vunnit laga kraft.

Om Folkpensionsanstalten till en förmånstagares konto i ett penninginstitut utan grund har betalat sådan pension eller annan förmån som hänför sig till tiden efter den månad då förmånstagaren avled, har Folkpensionsanstalten rätt att av penninginstitutet få återbetalning utan dödsboets samtycke och utan återkravsbeslut.

Ett beslut om återkrav av en förmån som har betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från utbetalningsdagen.

En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts enligt 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003) . Efter att preskriptionstiden avbrutits börjar en ny preskriptionstid på fem år.

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för social trygghet finns i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (673/2016) .

Den som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten meddelat med stöd av denna lag får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för social trygghet. I besvärsnämndens beslut får ändring sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Folkpensionsanstaltens beslut ska även om det överklagas följas till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Ändring får inte sökas i ett interimistiskt beslut som Folkpensionsanstalten meddelat.

Besvärsskriften skall lämnas in till Folkpensionsanstalten senast den trettionde dagen efter den dag då parten anses ha fått del av beslutet. Om inte något annat visas i samband med sökande av ändring, anses en part ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress han eller hon uppgett.

Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslutet får sökas så som bestäms i 77 och 78 §.

Om Folkpensionsanstalten inte rättar det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall då utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen senast inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som anges i 78 §, kan besvären trots förseningen tas upp till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

Om nya upplysningar framkommer i ett ärende som gäller beviljande av en förvägrad förmån eller utökande av en redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Också besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller sökande av ändring. Ändring i beslutet får sökas så som bestäms i 77 och 78 §.

Om den som får folkpension eller familjepension, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats en i 22 § avsedd arbetspension eller ersättning som ska beaktas som inkomst, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.

Om ett lagakraftvunnet beslut som gäller en förmån enligt denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/685)

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Om ett lagkraftvunnet beslut som besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen fattat enligt denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 3 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003) . (17.6.2011/685)

För skötseln av de förmåner som Folkpensionsanstalten ålagts att verkställa har den utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att

I 1 mom. 3 punkten avsedda uppgifter om pensioner och ersättningar är förmånstagarens personuppgifter, pensions- och ersättningsslag, grunderna för fastställandet, grunden för en förhöjning samt belopp och tid för vilken pensionen eller ersättningen betalas. Uppgifter behöver dock inte lämnas om indexjustering som baserar sig på 98 § i lagen om pension för arbetstagare.

För skötseln av de förmåner som Folkpensionsanstalten ålagts att verkställa har den dessutom utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av skatteförvaltningen årligen få följande nödvändiga uppgifter med tillhörande identifieringsuppgifter i fråga om fysiska personer:

Utöver vad som bestäms i 3 mom. har Folkpensionsanstalten rätt att av skatteförvaltningen få övriga uppgifter som är nödvändiga för förmånerna.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt. Om uppgifterna behövs i en bestämd form och detta medför väsentliga merkostnader för den som lämnar ut uppgifterna, skall kostnaderna dock ersättas.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av en pension eller förmån enligt denna lag eller sådana nödvändiga uppgifter som annars skall beaktas vid verkställigheten av uppdrag som föreskrivs i denna lag, i överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland eller i andra internationella författningar om social trygghet

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har dessutom rätt att på begäran, för avgörande av en sjukpension,

få utlåtanden och övriga nödvändiga uppgifter ur journalhandlingar för den som ansöker om pension samt uppgifter om hans eller hennes rehabilitering, hälsotillstånd, vård och arbetsförmåga, om inte sökanden själv lämnar uppgifterna.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har rätt att få de uppgifter som nämns i 1 och 2 mom. avgiftsfritt. Yrkesutbildade personer enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och socialserviceproducenter har dock rätt att få ett skäligt arvode för de utlåtanden som de har gett på grundval av den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 2 mom.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag ska Pensionsskyddscentralen och Keva på begäran och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter lämna Folkpensionsanstalten

(29.1.2016/84)

För klarläggande av rätt till ålderspension enligt denna lag har Folkpensionsanstalten också rätt att av Pensionsskyddscentralen få personuppgifter om de arbetspensionsförsäkrade som uppnått åldern för ålderspension enligt 10 § och som inte får arbetspension. (29.1.2016/84)

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag ska en enhet inom Brottspåföljdsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när ett straff börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts. Uppgifter ska lämnas om förmånstagare som har börjat avtjäna ett över tre månader långt fängelsestraff eller ett förvandlingsstraff för böter som ska avtjänas utöver det. Uppgifter ska också lämnas då häktningstiden omedelbart före straffverkställigheten dras av från straffet och den sammanräknade tiden för avdraget och straffverkställigheten överstiger tre månader. (22.12.2009/1223)

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt.

89 § har upphävts genom L 7.12.2007/1151 .

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till

När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda uppgifter som den har fått för fullgörandet av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att uppgifterna påverkar en förmån enligt denna lag, om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt.

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att vidarebefordra uppgifter som erhållits med stöd av 85 § 1 mom. 1 och 3 punkten till en sådan mottagare som med stöd av lag har rätt att få uppgifterna.

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utmätning, på begäran av en behörig myndighet, lämna ut uppgifter om beloppen av förmåner enligt denna lag. Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som den vet betalar ut pensioner och andra sociala förmåner.

94 § har upphävts genom L 13.6.2024/347 .

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utredning av brott och missbruk till ett ministerium, skatteförvaltningen samt inrättningar eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade sociala trygghetssystemet och som administrerar sociala trygghetsförmåner som påverkas av förmåner som avses i denna lag lämna uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag.

Följande uppgifter lämnas i fråga om den som fått förmåner enligt denna lag:

Folkpensionsanstalten har rätt enligt 1 mom. att lämna uppgifter enligt 2 mom. även till polis- och åklagarmyndigheterna till den del uppgifterna är nödvändiga för att utreda brott eller väcka åtal.

I de situationer som avses i denna paragraf får uppgifter dock inte lämnas om en persons hälsotillstånd eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen , avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.

Ur Folkpensionsanstaltens folkpensionsfond betalas ålderspensionerna, sjukpensionerna, barnförhöjningarna och familjepensionerna enligt denna lag. (29.1.2016/84)

Ur folkpensionsfonden betalas också sådana folkpensions- och familjepensionskostnader som enligt 148 § 2 mom. i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar anses ingå i grundskyddsandelen. (7.8.2015/881)

Ur folkpensionsfonden betalas dessutom de verksamhetskostnader och övriga kostnader som Folkpensionsanstalten orsakas av verkställigheten av de förmåner som avses i 1 och 2 mom. och av verkställigheten av de övriga förmåner som betalas ur folkpensionsfonden och som avses i 12 b § i lagen om Folkpensionsanstalten.

Staten finansierar de förmåner och utgifter som enligt 97 § betalas ur folkpensionsfonden. Verksamhetskostnaderna finansieras av staten till den del dessa kostnader inte täcks av folkpensionsfondens placeringsintäkter och andra intäkter.

99 § har upphävts genom L 20.11.2009/934 .

100 § har upphävts genom L 19.12.2008/985 .

Staten svarar för att folkpensionsfondens finansieringstillgångar, minskade med det främmande kapitalet, vid kalenderårets utgång är minst 3,5 procent av de årliga totalutgifterna för folkpensionsförsäkringen enligt 97 § ( finansieringstillgångarnas minimibelopp ).

Utöver vad som i 98 och 101 § bestäms om statens finansieringsandel ska staten till folkpensionsfonden betala ett så stort belopp att fondens likviditet alltid är tillräckligt tryggad ( likviditetsbelopp ). Beloppet ska återbetalas till staten när det inte längre behövs för att trygga folkpensionsfondens likviditet. (20.11.2009/934)

Närmare bestämmelser om betalning och återbetalning av likviditetsbeloppet kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Staten ska månatligen till Folkpensionsanstalten betala de finansieringsandelar som avses i 98 §. (11.12.2015/1453)

Staten betalar månatligen Folkpensionsanstalten förskott på statens andel av kostnaderna för de pensioner och förmåner som avses i denna lag. (11.12.2020/991)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om statens andelar, fastställandet och betalningen av förskotten för dessa och statens slutliga andelar samt om de uppgifter som behövs för detta.

Folkpensionsanstalten ska årligen senast den 15 maj till social- och hälsovårdsministeriet lämna en kalkyl över det beräknade beloppet av de förmåner och utgifter som ska betalas ur folkpensionsfonden samt över det beräknade beloppet av statens andel för det följande året ( årskalkyl) . Årskalkylen ska justeras, om dess grunder har förändrats väsentligt.

105 § har upphävts genom L 29.1.2016/84 .

Om utbetalningen av en förmån enligt denna lag fördröjs, betalas den fördröjda förmånen förhöjd för dröjsmålstiden. Räntefoten per år för förhöjningen är referensräntan för den halvårsperiod före betalningsdagen som avses i 12 § i räntelagen (633/1982) förhöjd med sju procentenheter.

Skyldigheten att betala förmånen förhöjd gäller dock inte den del av förmånen som betalas till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa.

En beräknad förmånsförhöjning för dröjsmålstiden eller en del av den betalas inte om beloppet understiger 1,47 euro.

Den förhöjning som betalas för dröjsmålstiden beräknas på varje dag av dröjsmålstiden. Dröjsmålstiden anses börja då tre kalendermånader har förflutit från utgången av den månad under vilken sökanden till Folkpensionsanstalten lämnat in sin ansökan eller ett annat motsvarande anspråk samt lämnat en sådan utredning om förmånens grund och belopp som skäligen kan krävas av honom eller henne. Härvid beaktas även Folkpensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning. Om en pension eller ersättning enligt 22 § ännu inte har avgjorts slutligt, anses dröjsmålstiden börja först då en kalendermånad har förflutit från utgången av den månad under vilken meddelande om pensionen eller ersättningen kommit till Folkpensionsanstalten. På en förmånspost som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare beräknas förhöjningen från förfallodagen.

Har ändring sökts i ett beslut av Folkpensionsanstalten, kan besvärsinstansen besluta att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt än den som avses i 1 mom., om Folkpensionsanstalten visar att det i ändringssökandens förhållanden har inträffat en väsentlig förändring under den tid då ändringsansökan varit anhängig.

Om en förmån inte har kunnat betalas ut i tid av skäl som beror på sökanden, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för längre tid än från den dag då hindret enligt vad Folkpensionsanstalten känner till upphörde. Om utbetalningen av en förmån fördröjs till följd av en bestämmelse i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsförmedlingen eller av något annat motsvarande oöverstigligt hinder, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för tiden för det dröjsmål som orsakats av ett sådant hinder.

När den förhöjning som skall betalas för dröjsmålstiden beräknas skall ett år anses ha 360 dagar och en månad 30 dagar.

108 § har upphävts genom L 7.12.2007/1151 .

De belopp som anges i denna lag, bortsett från inkomstgränsen enligt 17 § 1 mom. och 33 § 1 mom. 4 punkten, binds vid förändringar i prisnivån så som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001) .

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2001 har beräknats.

De årliga inkomstposter som inverkar på fastställandet av en förmån avrundas till närmaste euro.

De förmåner som skall betalas ut och deras minimibelopp avrundas till närmaste cent.

En förmån enligt denna lag får inte utmätas.

Utan hinder av 1 mom. kan en förmån enligt denna lag utmätas för att driva in ett underhållsbidrag eller ett därmed jämförbart skadestånd som skall betalas till barn.

Ett avtal om överföring av en förmån enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

När det i denna lag hänvisas till förordningen om social trygghet, ska hänvisningen anses avse också grundförordningen, om inte något annat föreskrivs i denna lag. (14.5.2010/358)

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till folkpensionslagen (347/1956) eller familjepensionslagen (38/1969) eller till en förmån som beviljats eller betalas med stöd av dem, skall hänvisningen anses avse motsvarande bestämmelser i denna lag och en förmån enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag eller lagen om införande av denna lag.

Vad som i denna lag föreskrivs om välfärdsområden tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland.

Om ikraftträdandet av denna lag liksom om arbetslöshetspension, individuell förtidspension, familjepension som beviljas efter en förmånslåtare som avlidit före den 1 juli 1990 samt om andra förmåner som beviljats innan denna lag har trätt i kraft och om hur förmånerna bibehålls bestäms särskilt genom lag.