571/2007

Syftet med denna lag är att sänka boendeutgifterna för personer bosatta i Finland genom att bevilja bostadsbidrag för pensionstagare.

En person betraktas som bosatt i Finland, om han eller hon i enlighet med 5, 6 eller 10 § i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019) är bosatt i Finland.

Uppgifter enligt denna lag fullgörs av Folkpensionsanstalten.

Med samboförhållande avses i denna lag att två personer som inte är gifta med varandra stadigvarande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

De bestämmelser i denna lag som gäller personer som är gifta med varandra ska inte tillämpas på makar som stadigvarande bor åtskilda till följd av offentlig institutionsvård enligt 7 § eller av någon annan orsak och som inte har gemensamt hushåll.

Med boendeutgifter avses i denna lag

6 § har upphävts genom L 14.11.2014/939 .

Med institutionsvård avses i denna lag verksamhet som innefattar uppehälle, vård och omvårdnad på ett sjukhus, en vårdinrättning eller någon annan motsvarande verksamhetsenhet.

Institutionsvård är offentlig om vården ges

(8.7.2022/553)

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om när den vård som avses i 1 och 2 mom. är institutionsvård samt när institutionsvården är fortgående och finansierad med offentliga medel. Vid behov förhandlar Folkpensionsanstalten och välfärdsområdena för att bestämma när en verksamhet är sådan offentlig institutionsvård som avses i denna paragraf eller öppen vård. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om förfarandet vid förhandlingarna mellan Folkpensionsanstalten och välfärdsområdena samt om remissförfarandet i anslutning till det. (8.7.2022/553)

Rätt till bostadsbidrag har den som fyllt 16 år och som får

Bostadsbidrag enligt denna lag beviljas inte den som har rätt till bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) .

Som boendeutgifter beaktas sökandens skäliga boendeutgifter för en bostad som är belägen i Finland och som skall betraktas som stadigvarande och i vilken sökanden bor när bostadsbidraget börjar betalas. Om sökanden på grund av sin ålder, sjukdom eller bostadens skick eller läge blir tvungen att tillfälligt bo i någon annan än den stadigvarande bostaden, kan som boendeutgifter beaktas utgifterna för den tillfälliga bostaden i stället för boendeutgifterna för den stadigvarande bostaden.

Som sökandens boendeutgifter beaktas också boendeutgifterna för maken, makan eller sambon som bor i samma bostad. Som sökandens boendeutgifter beaktas endast sådana boendeutgifter för vilka han eller hon faktiskt ansvarar. (14.11.2014/939)

3 mom. har upphävts genom L 14.11.2014/939 . (14.11.2014/939)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de boendeutgifter för egnahemshus som avses i 5 § 2 mom. samt om de boendeutgifter som skall godkännas som uppvärmningskostnader och som inte ingår i hyran eller vederlaget och om de kostnader för vatten som inte ingår i hyran eller vederlaget och som sökanden inte betalar i form av någon separat fast vattenavgift.

Boendeutgifterna för en sökande utan stadigvarande bostad kan beaktas i enlighet med beloppet av de genomsnittliga boendeutgifterna för dem som bor i gemensam inkvartering. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hur de genomsnittliga boendeutgifterna för dem som bor i gemensam inkvartering skall beräknas.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om det maximibelopp av boendeutgifterna som skall beaktas när bostadsbidraget beräknas. Boendeutgifternas maximibelopp fastställs på grundval av den ort där bostaden är belägen

2 mom. har upphävts genom L 14.11.2014/939 . (14.11.2014/939)

Självriskandelen för boendeutgifterna består av en bassjälvriskandel och en tilläggssjälvriskandel.

Bassjälvriskandelen är 491,51 euro om året.

Tilläggssjälvriskandelen är 43,5 procent av den del av årsinkomsten som överstiger 7 415 euro. För den som är gift eller lever i ett samboförhållande är tilläggssjälvriskandelen 43,5 procent av den del av makarnas eller sambornas sammanräknade årsinkomst som

(19.12.2024/911)

När bostadsbidraget beräknas ska som årsinkomst beaktas de fortlöpande eller årligen återkommande bruttoinkomsterna för sökanden och sökandens make, maka eller sambo, med undantag för de prioriterade inkomster som nämns i 14 §. (14.11.2014/939)

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. beaktas inkomst som intjänats som företagare, lantbruksföretagare eller stipendiat till det belopp som fastställts som arbetsinkomst enligt 112 § i lagen om pension för företagare (1272/2006) och 14 § i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) . Om en företagare, lantbruksföretagare och stipendiat inte har en fastställd arbetsinkomst enligt någondera lagen och han eller hon inte anför något annat, beaktas minimiarbetsinkomsten enligt 113 § i den förstnämnda eller 13 § i den sistnämnda lagen som företagarens eller stipendiatens inkomst. (16.12.2011/1330)

Som inkomst av skogsbruk beaktas med avvikelse från 1 mom. den enligt 7 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog multiplicerad med arealen skog. (16.12.2011/1330)

Ränteinkomster och utdelningar beaktas som inkomst, om sökandens eller sökandens makes, makas eller sambos personliga ränteinkomster och utdelningar sammanlagt överstiger 60 euro om året. När ränteinkomsterna bedöms ska 2 000 euro dras av som disponibla medel från kontomedlen. När det gäller makar och sambor görs avdraget separat från bådas kontomedel.

Som årsinkomst beaktas dessutom 15 procent av den förmögenhet enligt 13 § från vilken har dragits av skulder och med vilken sökandens förmögenhet överstiger 10 820 euro eller makarnas eller sambornas förmögenhet överstiger 17 312 euro. (19.12.2024/911)

Från årsinkomsten avdras räntor på skulder med undantag för räntor på skulder som enligt 5 § 3 och 4 punkten hänför sig till en bostad i eget bruk, räntor på konsumtionskrediter och räntor på dödsbons skulder.

När årsinkomsten beräknas skall som förmögenhet beaktas följande tillgångar som sökanden och sökandens make, maka eller sambo äger:

Den förmögenhet som nämns i 1 mom. och 2 punkten beaktas till det värde som fastställts eller beräknats vid beskattningen. Som värdet på skogsegendom beaktas den inkomst av skogsbruk som avses i 12 § 2 mom. multiplicerad med talet 10. Obligationer och masskuldebrev beaktas till sitt gängse värde. Som värdet på offentligt noterade aktier och andelar i placeringsfonder beaktas 70 procent av värdet den sista börsdagen under året före tidpunkten för beviljandet eller justeringen av bostadsbidraget. Försäkringsplaceringar beaktas till återköpsvärde. (22.12.2009/1225)

Från kontomedel avdras 2 000 euro som disponibla medel. När det gäller makar och sambor görs avdraget separat från bådas kontomedel.

Som förmögenhet beaktas dock inte andel i ett dödsbo eller den bostad som sökanden eller sökandens make, maka eller sambo äger och som är i eget bruk och för vilken bostadsbidraget betalas. En bostad anses vara i sökandens eget bruk också när han eller hon bor i en boendeserviceenhet och hans eller hennes make eller maka alltjämt bor i en bostad som ägs av sökanden eller av makarna gemensamt.

När bostadsbidraget beräknas skall som årsinkomst inte beaktas sökandens och sökandens makes, makas eller sambos

Med avvikelse från 1 mom. 6 punkten ska som inkomst dock beaktas rehabiliteringsstöd enligt 14 § i folkpensionslagen och enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare och som betalas i form av sjukpension, rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar samt ersättning för inkomstbortfall och sjukpension enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen. (7.8.2015/884)

Bostadsbidragets belopp uppgår till 85 procent av de årliga boendeutgifter som skall beaktas enligt 5, 9 och 10 §, minskade med självriskandelen enligt 11 §.

För makar eller sambor beräknas ett gemensamt bostadsbidrag på basis av deras inkomster och boendeutgifterna för en bostad. Bostadsbidraget betalas till den make, maka eller sambo som har rätt till bostadsbidrag. Om båda har rätt till bostadsbidrag, betalas bostadsbidraget till hälften till var och en av dem.

Bostadsbidraget justeras när det gått två år sedan bostadsbidraget började betalas ut eller senast justerades ( regelbunden justering ).

Bostadsbidraget justeras också när

Bostadsbidraget justeras dock inte enligt 2 mom. 6 punkten trots att boendeutgifterna har stigit, om bostadsbidraget sjunker till följd av justeringen, om inte även årsinkomsten har undergått en betydande förändring.

Om en förändring har skett den första dagen i en kalendermånad, justeras bostadsbidraget från ingången av den månaden. I annat fall justeras bostadsbidraget från ingången av den månad som följer på förändringen. Bostadsbidraget justeras alltid från ingången av följande månad då bidragstagarens äktenskap upplöses eller då bidragstagarens samboförhållande upphör till följd av att sambon har avlidit. (14.11.2014/939)

När bidragstagaren har bytt bostad, skall bostadsbidraget justeras från ingången av den månad för vilken bidragstagaren har betalat hyra eller vederlag för hela månaden, förutsatt att han eller hon har flyttat in i bostaden under samma månad.

6 mom. har upphävts genom L 14.11.2014/939 . (14.11.2014/939)

Om en person har skänkt bort av sin egendom eller på något annat sätt försämrat sin ekonomiska ställning så att det inverkar på hans eller hennes rätt att få bostadsbidrag eller väsentligt påverkar bostadsbidragets storlek, beviljas inget bostadsbidrag eller beviljas det till det belopp det skulle ha uppgått till utan detta förfarande. Bostadsbidraget kan förvägras eller sänkas för högst tre år räknat från det att förvägrandet eller sänkningen börjar.

Bostadsbidrag betalas inte, om dess månatliga belopp understiger 5,38 euro.

Bostadsbidrag söks hos Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten fastställer de blanketter som behövs vid verkställigheten av denna lag.

Om en sökande på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan motsvarande orsak är oförmögen att själv ansöka om bostadsbidrag eller att i övrigt sörja för sina bidragsintressen och bidragsrättigheter och om han eller hon inte har någon intressebevakare, kan en av Folkpensionsanstalten godkänd nära anhörig eller någon annan som huvudsakligen har skött sökanden föra talan i ärenden som gäller sökandens bostadsbidrag.

Bostadsbidrag betalas från ingången av den månad under vilken rätten till bostadsbidraget uppkom. Bostadsbidrag betalas dock inte utan särskilda skäl för en längre tid än sex kalendermånader före ansökan om bostadsbidrag.

Bestämmelserna i 1 mom. om betalning av bostadsbidrag ska också tillämpas på en höjning av bidraget.

Av en ansökan om bostadsbidrag skall framgå

Den som får bostadsbidrag skall till Folkpensionsanstalten anmäla

Den som söker och den som får bostadsbidrag skall lämna Folkpensionsanstalten även övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av bostadsbidraget.

En ansökan om bostadsbidrag kan avgöras på basis av de uppgifter Folkpensionsanstalten har tillgång till, om sökanden vägrar lämna uppgifter som behövs för avgörande av ansökan eller vägrar lägga fram en utredning som skäligen kan krävas av honom eller henne.

Den som söker bostadsbidrag ges ett skriftligt beslut om beviljande, avslag, justering, avbrytande, indragning och återkrav av bostadsbidrag. Sökanden ska även ges ett skriftligt beslut när bostadsbidraget med stöd av 25 a § 2 mom. betalas till hyresvärden eller med stöd av 28 § eller på grundval av familjevård enligt 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) betalas till välfärdsområdet. (8.7.2022/553)

Beslut enligt denna lag ges avgiftsfritt.

Bostadsbidrag betalas in på ett av bidragstagaren angivet konto inom Europeiska unionen. Bostadsbidraget kan dock betalas även på annat sätt, om det inte är möjligt att betala in det på ett konto eller om sökanden eller bidragstagaren anför särskilda skäl för ett annat betalningssätt. (25.10.2013/744)

Om den som är berättigad till bostadsbidrag har avlidit innan ansökan har avgjorts, skall bidraget betalas till den efterlevande maken, boutredningsmannen eller, med fullmakt av delägarna i dödsboet, till någon annan företrädare för dödsboet högst till utgången av den månad under vilken sökanden avled.

Bostadsbidrag betalas den fjärde dagen varje månad eller, om den fjärde dagen inte är en bankdag, föregående bankdag. Retroaktiva bidragsposter kan emellertid betalas också någon annan bankdag.

Bostadsbidraget kan betalas ut direkt till hyresvärden med fullmakt av bostadsbidragstagaren.

Folkpensionsanstalten kan besluta att bostadsbidraget betalas ut direkt till hyresvärden utan fullmakt av bostadsbidragstagaren, om bidragstagaren helt eller delvis har försummat att betala hyran för minst två på varandra följande månader. Försummelsen ska bedömas mot bakgrund av stödtagarens livssituation. Utbetalningen direkt till hyresvärden upphör på hyresgästens begäran när det inte längre finns någon grund för det. (20.12.2022/1150)

Den hyresvärd som bostadsbidraget betalas ut till är, efter att ha blivit informerad om att bidragstagarens rätt att besitta lägenheten upphör eller att bidragstagaren flyttar ut ur den bostad som bidraget beviljats för, skyldig att anmäla detta till Folkpensionsanstalten. I anmälan ska nämnas när hyresgästens besittningsrätt upphör och när hyresgästen har flyttat ut ur lägenheten.

Om bidragstagaren får fortgående institutionsvård enligt 7 §, avbryts utbetalningen av bostadsbidraget från ingången av den tionde månaden efter den under vilken vården inleddes.

Bostadsbidrag börjar betalas ut från ingången av månaden efter den under vilken institutionsvården upphörde, om institutionsvården upphör den sextonde dagen i månaden eller senare. I annat fall börjar bostadsbidrag betalas ut från ingången av den månad under vilken institutionsvården upphörde.

Utbetalningen av bostadsbidrag till en person som avtjänar ovillkorligt fängelsestraff i fängelse avbryts när tre månader har avtjänats av fängelsestraffet eller ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Om häktningstiden omedelbart före straffverkställigheten dras av från straffet, avbryts utbetalningen av bostadsbidrag på motsvarande sätt när den sammanräknade tiden för straffverkställigheten och avdraget överstiger tre månader, dock tidigast från ingången av månaden efter den beräknade tidpunkt då straffet skall börja avtjänas.

Bostadsbidrag som avbrutits på den grund som nämns i 1 mom. börjar betalas ut från ingången av den månad som följer efter frigivningen. Om en person friges den första dagen i månaden, betalas bostadsbidraget dock från ingången av den månaden.

För den tid utbetalningen av bostadsbidrag ska avbrytas på den grund som nämns i 1 mom., kan för tryggande av försörjningen bostadsbidrag betalas ut till bidragstagarens make, maka eller sambo som bor i samma bostad. (14.11.2014/939)

Folkpensionsanstalten kan besluta att bostadsbidraget ska betalas till det välfärdsområde inom vars område bidragstagaren har sin hemkommun för att användas för sänkning av boendeutgifterna för bidragstagaren och bidragstagarens make, maka eller sambo, om det kan äventyra försörjningen för bidragstagaren eller bidragstagarens make, maka eller sambo att bostadsbidraget betalas till bidragstagaren själv. Bostadsbidrag som har betalats på detta sätt får inte i strid med bidragstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än sänkning av boendeutgifterna under den månad för vilken bostadsbidraget har betalats ut.

En framställning om att bostadsbidraget ska betalas till ett välfärdsområde kan göras av bidragstagaren, bidragstagarens make, maka eller sambo, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter bidragstagaren eller av välfärdsområdet.

Retroaktivt beviljat bostadsbidrag för pensionstagare kan innehållas hos Folkpensionsanstalten till den del som motsvarar det bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag som Folkpensionsanstalten har betalat ut, om Folkpensionsanstalten retroaktivt beviljar bostadsbidrag för pensionstagare för samma tid för vilken bidragstagaren har fått bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag eller hört till ett hushåll som får sådant bostadsbidrag.

Bostadsbidrag kan beviljas temporärt, om ändring har sökts i fråga om arbetspension enligt de lagar som nämns i 6 § i folkpensionslagen och vilken skall beaktas som inkomst i samband med bostadsbidrag, i fråga om pensioner och ersättningar som nämns i 22 § 1 mom. 2 och 3 punkten med undantag för de familjepensioner som nämns i lagrummen eller i fråga om försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Om en ovan nämnd pension eller ersättning beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten från pensionen eller ersättningen driva in det bostadsbidrag som betalats till ett för stort belopp för samma tid. Folkpensionsanstalten får driva in det bostadsbidrag som betalats till ett för stort belopp också då arbetspensionsanstalten fortsätter att betala ut rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av ändringssökande.

Folkpensionsanstalten har rätt att hos den som betalar pension enligt de lagar som nämns i 6 § i folkpensionslagen driva in pension som denna betalar retroaktivt till den del pensionen motsvarar det bostadsbidrag som har betalats till ett för stort belopp, om den som betalar pension (22.12.2009/1225)

Det förfarande som anges i 2 mom. tillämpas också i fråga om pensioner och förmåner som avses i 22 § 1 mom. 3–6 punkten i folkpensionslagen.

I de fall som nämns i 1–3 mom. förutsätts att Folkpensionsanstalten samtidigt från pension och ersättning som betalas retroaktivt driver in den folkpension som betalats till ett för stort belopp för samma tid.

I de fall som avses i 1 mom. och 2 mom. 3 punkten skall Folkpensionsanstalten minst två veckor före utbetalningen meddela den som betalar pensionen eller ersättningen att pensionen eller ersättningen eller en del av den skall betalas till Folkpensionsanstalten.

Om den som ansöker om bostadsbidrag har ansökt om pension eller förmån i en annan stat, kan bostadsbidraget beviljas temporärt för den tid behandlingen av ärendet pågår. När Folkpensionsanstalten får uppgifter om den pension eller förmån som sökanden har ansökt om i en annan stat fattar den ett slutligt beslut om bostadsbidraget.

Utbetalningen av bostadsbidraget eller en del av det kan avbrytas temporärt, om det på grundval av ändrade förhållanden eller av någon annan orsak är uppenbart att bidragstagaren inte har rätt till bidraget eller en del av det. Om bidragstagaren inte lämnar den begärda tilläggsutredningen, avgörs ärendet på basis av de utredningar som Folkpensionsanstalten har tillgång till.

Utbetalningen av pensionstagarens bostadsbidrag kan avbrytas temporärt, om förmånstagaren inte på begäran anger en betalningsadress. (7.12.2007/1154)

Om bostadsbidrag som avbrutits börjar betalas ut på nytt, betalas det inte utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än sex månader.

Bostadsbidraget dras in

Utöver vad som bestäms i 1 mom. upphör bostadsbidraget när det inte längre i övrigt finns förutsättningar för erhållandet. Bostadsbidraget kan också upphöra på bidragstagarens begäran.

Bostadsbidrag betalas fram till utgången av den månad under vilken en bidragstagare har avlidit.

Om det inte kan läggas fram utredning om bidragstagarens död, men det är sannolikt att bidragstagaren har avlidit genom drunkning, genom någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak, drar Folkpensionsanstalten in bostadsbidraget från ingången av den månad som följer på den dag som Folkpensionsanstalten, utifrån den anmälan om försvunnen person som gjorts till polisen eller utifrån annan motsvarande utredning, bedömer vara bidragstagarens sannolika dödsdag. (19.11.2021/1014)

Om bostadsbidrag har betalats utan grund eller till ett för stort belopp, skall det överskjutande bidraget återkrävas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om det anses vara skäligt och om utbetalningen utan grund inte har berott på svikligt förfarande från bidragstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som har betalats utan grund är litet. Återkravet kan också frångås helt efter det att beslutet om återkrav har getts, om det med beaktande av bidragstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det bidragsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten senare betalar. Utan bidragstagarens samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämförbar annan förmån.

Bostadsbidrag som har betalats utan grund kan också återkrävas hos hyresvärden, om hyresvärden har försummat den anmälningsskyldighet som avses i 25 b § och om det till hyresvärden har betalats bostadsbidrag för en tid då hyresvärden inte längre har haft rätt att ta ut hyra. (16.12.2011/1330)

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas så som en dom som har vunnit laga kraft.

Om Folkpensionsanstalten till en bidragstagares konto i ett penninginstitut utan grund har betalat sådant bostadsbidrag för pensionstagare som hänför sig till tiden efter den månad då bidragstagaren avled, har Folkpensionsanstalten rätt att av penninginstitutet få återbetalning utan dödsboets samtycke och utan återkravsbeslut.

Ett beslut om återkrav av bostadsbidrag som har betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från utbetalningsdagen.

En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts enligt 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003) . Efter det att preskriptionstiden avbrutits börjar en ny preskriptionstid på fem år.

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för social trygghet finns i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (673/2016) .

Den som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten meddelat med stöd av denna lag får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för social trygghet. I besvärsnämndens beslut får ändring sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Folkpensionsanstaltens beslut ska även om det överklagas följas till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Ändring får inte sökas genom besvär i ett beslut som Folkpensionsanstalten meddelat, om det är interimistiskt eller meddelats med stöd av 25 a § 2 mom.

Besvärsskriften skall lämnas in till Folkpensionsanstalten senast den trettionde dagen efter den då parten anses ha fått del av beslutet. Om inte något annat visas i samband med sökandet av ändring, anses en part ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress han eller hon uppgett.

Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslutet får sökas så som bestäms i 35 och 36 §.

Om Folkpensionsanstalten inte rättar det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall då utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen senast inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som anges i 36 §, kan besvären trots förseningen tas upp till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

Om nya upplysningar framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrat bostadsbidrag eller utökande av redan beviljat bostadsbidrag, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja tidigare förvägrat bostadsbidrag eller utöka redan beviljat bostadsbidrag. Också besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller sökande av ändring. Ändring i beslutet får sökas så som bestäms i 35 och 36 §.

Om den som får bostadsbidrag, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats folkpension, efterlevandepension, garantipension eller sådan arbetspension eller ersättning enligt 22 § 1 eller 2 mom. i folkpensionslagen som ska beaktas som inkomst i bostadsbidraget, eller bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.

Om ett lagakraftvunnet beslut som gäller bostadsbidrag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/684)

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Om ett lagkraftvunnet beslut som besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen fattat på grundval av denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 3 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003) . (17.6.2011/684)

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att på begäran avgiftsfritt få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av bostadsbidrag

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter dessutom rätt att på begäran avgiftsfritt av penninginstitut få för avgörande av bostadsbidrag nödvändiga uppgifter om den som söker eller får bostadsbidrag samt om dennes make, maka eller sambo, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på något annat sätt och om det finns grundad anledning att misstänka att den som sökt eller får bostadsbidrag har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter. Begäran om erhållande av uppgifter ska framställas skriftligen, och innan begäran framställs ska sökanden eller mottagaren underrättas om detta. (17.4.2020/230)

För verkställigheten av bostadsbidraget har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt av befolkningsregistermyndigheterna få nödvändiga byggnads- och fastighetsuppgifter samt ändringar i dessa.

För verkställigheten av bostadsbidraget enligt denna lag skall inrättningar enligt 7 § 2 mom. i denna lag och organ enligt 6 § i socialvårdslagen utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om att en förmånstagare blivit intagen för institutionsvård och om att vården har upphört. Uppgifter skall lämnas om sådan vård som kan uppskattas pågå minst tre månader eller som har pågått i två månader och alltjämt fortsätter.

För verkställigheten av bostadsbidraget enligt denna lag ska en enhet inom Brottspåföljdsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när ett straff börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts. Uppgifter ska lämnas om bidragstagare som har börjat avtjäna ett över tre månader långt fängelsestraff eller ett förvandlingsstraff för böter som ska avtjänas utöver det. Uppgifter ska också lämnas då häktningstiden omedelbart före straffverkställigheten dras av från straffet och den sammanräknade tiden för avdraget och straffverkställigheten överstiger tre månader. (22.12.2009/1225)

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt.

För det förhandlingsförfarande som avses i 7 § 3 mom. har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att på begäran avgiftsfritt få uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ett ärende och som gäller verksamhetsenhetens verksamhet, lokaler, antalet anställda, innehållet i vården, dess art och omfattning, avtal som ingåtts om vården och ersättning som betalas för vården.

Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att vid nämnda förhandlingsförfarande på begäran få för avgörandet nödvändiga sekretessbelagda uppgifter ur journalhandlingarna, uppgifter om hälsotillståndet för den som får vård samt om hans eller hennes läkemedel och inkomster av välfärdsområdets social- och hälsovårdsmyndigheter och inrättningar eller av berörda statliga eller privata verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård. (8.7.2022/553)

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om Folkpensionsanstaltens rätt att få sekretessbelagda uppgifter gäller även social- och hälsovårdsministeriet.

När Folkpensionsanstalten behandlar bostadsbidrag enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda uppgifter som den har fått för fullgörandet av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att uppgifterna påverkar bostadsbidrag enligt denna lag, om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna för sig.

48 § har upphävts genom L 13.6.2024/335 .

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utredning av brott och missbruk till ett ministerium, skatteförvaltningen samt inrättningar eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade sociala trygghetssystemet och som administrerar sociala trygghetsförmåner som påverkas av bostadsbidrag enligt denna lag lämna uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag.

Följande uppgifter lämnas i fråga om den som fått bostadsbidrag enligt denna lag:

Folkpensionsanstalten har rätt enligt 1 mom. att lämna uppgifter enligt 2 mom. även till polis- och åklagarmyndigheterna till den del uppgifterna är nödvändiga för att utreda brott eller väcka åtal.

I de situationer som avses i denna paragraf får uppgifter dock inte lämnas om en persons hälsotillstånd eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.

Om utbetalningen av bostadsbidrag fördröjs, betalas det fördröjda bostadsbidraget förhöjt för dröjsmålstiden. Räntefoten per år för förhöjningen av bostadsbidraget är referensräntan för den halvårsperiod före betalningsdagen som avses i 12 § i räntelagen (633/1982) förhöjd med sju procentenheter.

Bostadsbidraget betalas dock inte förhöjt, om det betalas till Folkpensionsanstalten som betalning för bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag som betalats för samma tid. (14.11.2014/939)

En beräknad bidragsförhöjning för dröjsmålstiden betalas inte, om beloppet understiger 1,47 euro.

Den förhöjning som betalas för dröjsmålstiden beräknas på varje dag av dröjsmålstiden. Dröjsmålstiden anses börja då tre kalendermånader har förflutit från utgången av den månad under vilken sökanden till Folkpensionsanstalten lämnat in sin ansökan eller ett annat motsvarande anspråk samt lämnat en sådan utredning om bostadsbidragets grund och belopp som skäligen kan krävas av honom eller henne. Härvid beaktas även Folkpensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning. Om en pension eller ersättning som skall beaktas som inkomst i bostadsbidraget ännu inte har avgjorts slutligt, anses dröjsmålstiden börja först då en kalendermånad har förflutit från utgången av den månad under vilken meddelande om pensionen eller ersättningen kommit till Folkpensionsanstalten. På en bidragspost som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare beräknas förhöjningen från förfallodagen.

Har ändring sökts i ett beslut av Folkpensionsanstalten, kan besvärsinstansen besluta att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt än den som avses i 1 mom., om Folkpensionsanstalten visar att det i ändringssökandens förhållanden har inträffat en väsentlig förändring under den tid då ändringsansökan varit anhängig.

Om bostadsbidrag inte har kunnat betalas ut i tid av skäl som beror på sökanden, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala bostadsbidraget förhöjt för längre tid än från den dag då hindret enligt vad Folkpensionsanstalten känner till upphörde. Om utbetalningen av bostadsbidrag fördröjs till följd av en bestämmelse i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsförmedlingen eller av något annat motsvarande oöverstigligt hinder, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala bostadsbidraget förhöjt för tiden för det dröjsmål som orsakats av ett sådant hinder.

När den förhöjning som skall betalas för dröjsmålstiden beräknas skall ett år anses ha 360 dagar och en månad 30 dagar.

De belopp som anges i denna lag, med undantag för beloppen enligt 12 § 4 mom. och 13 § 3 mom., binds vid förändringar i prisnivån så som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001) . (14.11.2014/939)

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2001 har beräknats.

Genom förordning av statsrådet justeras årligen utgifterna för uppvärmning, vatten och underhåll enligt 9 § 4 mom. samt de genomsnittliga boendeutgifterna enligt 9 § 5 mom. högst i motsvarighet till förändringen i boendeutgifterna.

Boendeutgifternas maximibelopp binds vid förändringar i prisnivån så som bestäms i lagen om folkpensionsindex. Genom förordning av statsrådet justeras dessutom boendeutgifternas maximibelopp varje år så att de motsvarar förändringen i boendeutgifterna.

Trots bestämmelserna i 1 och 2 mom. ska de belopp som avser utgifterna för uppvärmning, vatten och underhåll och de genomsnittliga boendeutgifterna samt boendeutgifternas maximibelopp åren 2024–2027 vara desamma som år 2023. (28.12.2023/1298)

3 mom. har upphävts genom L 28.12.2023/1297 . (28.12.2023/1297)

När bostadsbidraget bestäms skall boendeutgifterna och deras maximibelopp, inkomst- och förmögenhetsposterna samt de belopp som föreskrivs i denna lag beaktas till årliga belopp avrundade till hela euro. Bostadsbidragets bassjälvriskandel, det bostadsbidrag som betalas och bostadsbidragets minimibelopp per månad avrundas dock till närmaste cent.

Bostadsbidrag får inte utmätas.

Ett avtal om överföring av bostadsbidrag på någon annan är ogiltigt.

De utgifter som bostadsbidrag för pensionstagare medför för Folkpensionsanstalten ersätts av statens medel.

Staten betalar månatligen Folkpensionsanstalten förskott på statens andel av kostnaderna för bostadsbidrag för pensionstagare.

Närmare bestämmelser om fastställande och betalning av statens andelar, förskott på statens andelar och statens slutliga andelar samt om de uppgifter som behövs för dessa utfärdas genom förordning av statsrådet.

Verksamhetskostnaderna för verkställigheten av denna lag räknas som Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader och ska betalas ur folkpensionsfonden.

Om det i någon annan lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/1978) eller till bostadsbidrag som beviljats eller betalas med stöd av den, skall hänvisningen anses hänvisa till motsvarande bestämmelser i denna lag och bostadsbidrag enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag.

Vad som i denna lag föreskrivs om välfärdsområden tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland. (8.7.2022/553)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Genom denna lag upphävs lagen av den 28 juli 1978 om bostadsbidrag för pensionstagare jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Utbetalningen av de bostadsbidrag som betalas när denna lag träder i kraft fortsätter på tidigare grunder fram till nästa justering enligt 17 § i denna lag eller till dess att bostadsbidraget upphör.

De räntor på bostadslån och de räntor på konsumtionskrediter enligt 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (473/1991) som beaktats som avdrag från inkomsterna och som ingår i bostadsbidrag som betalas när denna lag träder i kraft slopas stegvis så att det sammanräknade beloppet av räntor på skulder minskas med 20 procent den 1 januari 2008 och därefter vid ingången av varje år, dock med minst 250 euro. Minskningen beräknas utifrån det sammanräknade beloppet av räntor på bostadslån och konsumtionskrediter som beaktats i bostadsbidrag som betalats den 31 december 2007.

Om ett barn har fyllt 16 år före denna lags ikraftträdande men är under 18 år vid ikraftträdandet, höjs beloppet av bidragstagarens maximala boendeutgifter med stöd av 10 § vid nästa justering enligt 17 §.

Om ansökan om bostadsbidrag inkommit före denna lags ikraftträdande, beviljas inte bostadsbidraget utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än ett år.