404/1948

I enlighet med denna lag erlägges ersättning för av tjänsten orsakad kroppsskada eller sjukdom, därest densamma drabbat:

I enlighet med denna lag erlägges likaså ersättning för kroppsskada, som genom olycksfall drabbat finsk medborgare i annat än i 1 mom. avsett fall, om den förorsakats av försvarsväsendet tillhöriga vapen, projektiler, minor, sprängämnen eller annan krigsmateriel, vilka icke på rättsstridigt sätt varit i annans än försvarsväsendets besittning.

Föreligger synnerlig orsak, kan genom förordning bestämmas, att stadgandena i denna lag skola tillämpas även på värvat manskap, så ock på i 1 mom. 3 punkten avsedd innehavare av tjänst och befattning samt på arbetare.

Kroppsskada anses vara orsakad av tjänsten, ifall den drabbat den skadade, då han för fullgörande av sina tjänsteåligganden befunnit sig på viss för honom bestämd tjänstgörings- eller arbetsplats eller därtill hörande område eller på färd, som hör till hans tjänsteåligganden, så ock då han företager färd för att omedelbart inträda i tjänstgöring eller vidtaga med arbete eller därifrån avlägsna sig eller begiva sig på permission, som förman beviljat, eller återvända från sådan permission. Kroppsskada, som utanför tjänstgörings- eller arbetsplatsen annars drabbat den skadade under permissionstiden, anses ej orsakad av tjänsten eller arbetet.

Vad i 1 mom. är sagt angående kroppsskada, som orsakats av tjänsten, gäller även sjukdom, ifall den på sannolika skäl kan anses vara orsakad av de till tjänstgöringen eller arbetet anslutna särskilda förhållandena eller om dessa väsentligen inverkat på att sjukdomen framträtt eller förvärrats. Sjukdom, som yppar sig först ett år efter det den sjukes tjänste- eller arbetsförhållande upphört, anses icke vara av tjänsten orsakad, såvida den icke är att anse såsom en följd av under tiden för tjänstgöringen eller arbetsförhållandet ådragen kroppsskada eller sjukdom, som under sagda tid yppat sig.

Kroppsskada eller sjukdom, som uppenbarligen har samband med sådan ytterlig mottaglighet eller fallenhet, som framkallats av kroppsskada eller sjukdom, vilken skall ersättas enligt 1 eller 2 mom., eller av särskilda förhållanden, som rått under krigsfångenskap, skall efter omständigheterna ersättas antingen helt eller delvis. (19.2.1971/180)

Ersättning erlägges ej för kroppsskada eller sjukdom, som den skadade eller insjuknade själv uppsåtligen vållat.

Ersättning kan förvägras eller nedsättas:

Såsom ersättning utgår till skadad eller insjuknad personligen sjukvård, dagpenning, livränta och tilläggsränta samt till hans anhöriga försörjningspension och tilläggsförsörjningspension samt till dödsbo begravningshjälp.

Med anhöriga avses i denna lag:

(9.2.1962/138)

Såsom barn anses även adoptivbarn, makes barn samt sådant utom äktenskapet fött barn, beträffande vilket den skadades eller insjuknades underhållsplikt är fastställd genom domstols utslag eller genom avtal. Såsom föräldrar anses även adoptivföräldrar. (19.2.1971/180)

Föräldralöst benämnes i denna lag barn, om bägge föräldrarna äro döda eller om den ena av dem är död och ersättning på grund av den andras försvinnande bör erläggas enligt denna lag. Utom äktenskapet fött barn anses såsom föräldralöst, då dess moder och i 2 mom. avsedd underhållspliktig, om sådan funnits, äro döda eller om den ena av dem är död och ersättning på grund av den andras försvinnande bör erläggas enligt denna lag.

Till sjukvård hänföras:

Såsom sjukvård ersättas likaså därav föranledda nödvändiga resekostnader.

Till en skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 10 procent kan betalas ersättning för redskap och anordningar som hör till hans bostad samt för ändringsarbeten i bostaden. (12.11.1999/1035)

Till en skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 20 procent och till en skadad eller insjuknad till följd av 1939–1945 års krig vars invaliditetsgrad är minst 10 procent, betalas ersättning för kostnaderna för stödtjänster enligt 14 § 1 mom. 6 punkten i socialvårdslagen (1301/2014) , hemvård enligt 7 punkten i det momentet, boendeservice enligt 9–11 punkten i det momentet och service som stöder rörligheten enligt 13 punkten i det momentet, stöd för närståendevård enligt lagen om stöd för närståendevård (937/2005) samt kostnaderna för sjukvårdstjänster enligt 24 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) . Till en skadad eller insjuknad till följd av 1939–1945 års krig vars invaliditetsgrad är minst 10 procent betalas ersättning för skälig hyra eller motsvarande annan avgift för en servicebostad eller stödbostad. Närmare bestämmelser om ersättning för stödtjänster, hemvård och boendeservice och för stöd för närståendevård utfärdas genom förordning av statsrådet. (22.3.2024/118)

I enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet ersätts såsom sjukvård även periodisk läkarundersökning, rehabilitering som avser återställande eller bevarande av arbets- eller funktionsförmågan samt vård eller deltidsvård på anstalt. Till en skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 20 procent och till en med anledning av krigen 1939–1945 skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 10 procent kan ersättning betalas för vård eller deltidsvård på anstalt även då behovet därav beror på annan skada eller sjukdom än den som ersätts. Dessutom kan ersättning för rehabilitering, även om behovet därav inte beror på skada eller sjukdom som ersätts, betalas till en skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 10 procent. (19.12.2018/1268)

En skadad eller insjuknad kan enligt vad som stadgas genom förordning dela sin rehabiliteringsperiod med maken. (17.12.1993/1225)

Sjukvård skall lämnas med undvikande av onödiga kostnader, utan att dock äventyra den skadades eller insjuknades tillstånd.

Har skadad eller insjuknad själv erlagt kostnader för sjukvård, skall ersättning för dessa ansökas särskilt för sig.

Till den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård och som ordnat i 6 § 4 mom. nämnd service eller i 5 mom. nämnd rehabilitering eller anstaltsvård, ersätts de kostnader som vården av den skadade eller insjuknade orsakat myndigheten. Kostnaderna för sjukvård som avses i 6 § 4 mom. ersätts dock endast till den del det är fråga om sjukvård eller medicinsk rehabilitering. För service, rehabilitering eller anstaltsvård som ersätts tas ingen avgift eller ersättning ut hos den skadade eller insjuknade.

För vård och rehabilitering som en sjukvårdsanstalt ger och för vård och rehabilitering som en hälsovårdscentral ger eller ordnar får den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård ersättning i enlighet med 58 § i hälso- och sjukvårdslagen. När dessa ersättningar uträknas beaktas likväl inte de klientavgifter som tas ut hos dem som begagnar servicen som sådana verksamhetsintäkter som ska dras av. Ersättning för socialservice uträknas på samma sätt som för vård som en hälsovårdscentral ger eller ordnar, enligt de kostnader och prestationer som hänför sig till funktionen i fråga.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om rätten för den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård till ersättning för socialservice tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland.

Ersättning för kostnader som orsakas den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård av hemservice, boendeservice och sjukvårdstjänster som nämns i 6 § 4 mom. ska betalas i förskott.

Om inte något annat följer av denna lag, ska i fråga om den förskottsersättning som betalas till den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård, i tillämpliga delar iakttas vad lagen om statsandelar och -understöd åt kommuner och kommunalförbund (35/1973) föreskriver om betalning av statsandel för driftskostnader. Vederbörande statsmyndighet är Statskontoret, som för den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård ska fastställa ersättningens slutliga belopp.

Statskontoret betalar förskottet senast den 31 januari varje år eller, när den dagen är en lördag eller helgdag, den första vardagen därefter. Förskottet betalas enligt en uppskattning som den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård har förelagt Statskontoret. (22.3.2024/118)

Genom förordning utfärdas närmare bestämmelser om hur ersättningen ska betalas och utredas.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om rätten för den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård till förskottsersättning på grundval av socialvårdstjänster tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland.

Har för ersättning som nämns i 6 b § lämnats oriktiga eller vilseledande uppgifter eller hemlighållits uppgifter och har detta inverkat på beviljandet av ersättning, kan olycksfallsverket återkräva ersättningen eller den överbetalda delen av den ökad med 50 procent och med en årlig ränta enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen från den 1 februari året efter det då förskottet betalades.

För betalning av följande ersättningar kan också penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001) användas inom ramen för det anslag som reserverats för ändamålet i statsbudgeten:

Ersättningarna betalas av Statskontoret.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om den ersättning som ska betalas till den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland. (8.7.2022/569)

Till en skadad eller insjuknad som bor stadigvarande i Sverige och vars invaliditetsgrad är minst 20 procent och till en skadad eller insjuknad till följd av 1939–1945 års krig som bor stadigvarande i Sverige och vars invaliditetsgrad är minst 10 procent kan ersättning betalas för kostnader för av kommunen anordnad hemservice och annan socialservice som underlättar boende i hemmet. Närmare bestämmelser om ersättningens belopp och betalning av ersättningen utfärdas genom förordning av statsrådet. (18.11.2016/977)

Till den som avses i 1 mom. kan dessutom betalas ersättning för skäliga kostnader för en daglig måltid. Separat måltidsersättning betalas dock inte under tiden för sådan av Statskontoret ersatt vård som motsvarar vård eller deltidsvård på anstalt eller utgör anstaltsrehabilitering och inte heller om kostnaderna för måltiderna ingår i de kostnader som ersätts med stöd av 1 mom. Närmare bestämmelser om hur måltiderna ska ordnas och om måltidsersättningens belopp utfärdas genom förordning av statsrådet.

I dagpenning betalas, om den skadade eller insjuknade varit oförmögen att handha sina åligganden eller att utföra sitt arbete under minst tre på varandra följande dagar, 27,99 euro per dag från den dag sådan arbetsoförmåga började till dess skadan eller sjukdomen botats, likväl högst för en tid av ett år från det skadan uppstod eller sjukdomen yppade sig. (14.6.2001/536)

Dagpenning erlägges till fullt belopp, om den skadade eller insjuknade är helt oförmögen till arbete. Har hans arbetsförmåga endast nedgått, erlägges en denna nedgång motsvarande proportionell del av dagpenningens fulla belopp. Dagpenning utgår likväl icke, såframt ej arbetsförmågan nedgått med minst tjugo procent.

3 mom. har upphävts genom L 31.12.1985/1116 . (31.12.1985/1116)

Är den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad minst tio procent, tilldelas honom livränta. Med invaliditetsgrad avses det tal, som utvisar, i vilken mån den vanförhet den skadade eller insjuknade ådragit sig i allmänhet bör anses minska möjligheterna att reda sig i livet.

Livräntans fulla belopp är 6 665,23 euro om året. Från ingången av det år, då den skadade eller insjuknade fyller femtiosex år, till utgången av det år, då han fyller sextiofem år, är livräntans fulla belopp likväl 7 198,44 euro om året. Av livräntans fulla belopp betalas en så stor del som utvisas av den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad. (14.6.2001/536)

3 mom. har upphävts genom L 31.12.1985/1116 . (31.12.1985/1116)

Utbetalningen av livränta begynner från och med dagen efter den dag, då utbetalningen av dagpenning upphört. Utgår icke dagpenning till följd av att i 7 § stadgade förutsättningar saknas, erlägges livräntan från det invaliditeten inträtt.

Dagpenning och livränta betalas till den som skall försörja sin make och i 5 § avsedda barn under sjutton år, förhöjd med 30 procent av dagpenningen eller livräntan för den första anhöriga och med 20 procent för varje följande anhörig. Har den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad fastställts till minst 80 procent, betalas dagpenning eller livränta dock förhöjd med 60 procent för den första anhöriga. (5.12.1996/977)

På ansökan må bestämmas, att dagpenning eller livränta skall utbetalas med i 1 mom. nämnd förhöjning även till den, som har föräldrar att försörja eller som, då kroppsskadan uppstod eller sjukdomen yppade sig, hade och fortfarande har andra än ovan i denna paragraf avsedda anhöriga att försörja.

Är ett barn, om vilket den skadade eller insjuknade skall dra försorg, sedan det fyllt sjutton år oförmöget att försörja sig på grund av en kroppslig eller själslig defekt som uppstått därförinnan, betalas dagpenningen eller livräntan på ansökan förhöjd med det belopp som nämns i 1 mom. Kan barn, sedan det fyllt sjutton år, på grund av studier icke vara i förvärvsarbete och kan det icke med egna inkomster bekosta sina studier, skall dagpenningen eller livräntan på ansökan utgå förhöjd med ovan i 1 mom. nämnt belopp tills barnet fyller tjugofyra år. (17.12.1993/1225)

Såsom tilläggsdel till dagpenning eller livränta kan betalas

(14.6.2001/536)

Till den som är svårt invalidiserad eller sjuk och som för att kunna reda sig i hemvård fortlöpande åsamkas betydande kostnader, vilka försvårar hans utkomst, kan såsom i 1 mom. 5 punkten avsedd tilläggsdel betalas högst 5 332,18 euro om året. (14.6.2001/536)

Åt den som är svårt invalidiserad eller sjuk och som för att kunna reda sig i hemvård fortlöpande åsamkas betydande kostnader, vilka försvåra hans utkomst, kan såsom i 1 mom. 5 punkten avsedd tilläggsdel beviljas högst 4 000 mark om året. (26.5.1978/398)

Har skadad eller insjuknad icke fyllt sjutton år, erlägges åt honom intill sagda ålder enligt prövning skäligt nedsatt dagpenning och livränta.

Hade den skadade eller insjuknade, då skadan eller sjukdomen inträffade, lidit av kroppsskada, fel, sjukdom eller disposition för sjukdom, varigenom kroppsskadans eller sjukdomens följder väsentligt förvärrats, tages detta i betraktande vid bestämmande av livräntan, så ock vid fastställande av storleken av den dagpenning, som bör erläggas till följd av sjukdomen.

Har skada eller sjukdom förvärrats eller förbättring fördröjts till följd av att den skadade eller insjuknade icke underkastat sig av läkare föreskriven vård, eller har han uppsåtligen förhindrat förbättringen genom att uraktlåta att iakttaga läkares föreskrifter eller på annat sätt, eller vägrar han av annan orsak än för att undgå farlig vårdåtgärd att underordna sig av läkare föreskriven vård, som avser förbättrande av hans arbetsförmåga, kan till honom utgående ersättning antingen helt eller delvis innehållas.

Understiger invaliditetsgraden varaktigt trettio procent, är statens olycksfallsbyrå berättigad att med livräntetagarens samtycke erlägga honom tillkommande livränta eller del därav i motsvarande kapital till den dag han fyller sextiofem år, varefter livräntan åter erlägges enligt stadgandena i 8 §.

Är invaliditetsgraden minst trettio procent, må utbyte till kapital äga rum blott med försäkringsdomstolens samtycke och i övrigt under förenämnda villkor.

Utbyte av livränta till däremot svarande kapital inverkar icke på den skadades eller insjuknades rätt att erhålla sjukvård eller på hans rätt att under de i 25 och 26 §§ stadgade förutsättningarna vinna ändring i ersättningsbelopp, för såvitt fråga är om invaliditetsgraden.

Grunderna för beräkningen av kapitalbeloppet fastställas av socialministeriet.

Har skada eller sjukdom, som drabbat i 1 § avsedd person, lett till döden eller har sådan person utan eget förvållande försvunnit under omständigheter, på grund av vilka ersättning borde utgå vid dödsfall, erlägges försörjningspension till dem, som vid dödsfallet eller försvinnandet voro hans i 5 § avsedda anhöriga, till förälder även då han senare kan bli sådan anhörig. Vad ovan är sagt skall likaså äga tillämpning, om den skadade eller insjuknade vid sin död åtnjöt för minst ett år fastställd livränta enligt en till minst 80 procent uppskattad invaliditetsgrad. Om det kan beräknas, att ovan avsedd invaliditet skulle ha varat minst ett år, erlägges försörjningspension även om invaliditetsgraden på grund av dödsfallet icke kunnat fastställas för sagda tid. (9.5.1975/304)

Försörjningspensionens årliga belopp är

(11.5.2007/578)

I annat än i 1 mom. nämnt fall erlägges, om den skadade eller insjuknade vid sin död åtnjöt en för minst ett år fastställd livränta enligt en till minst 30 procent uppskattad invaliditetsgrad, till hans i 5 § 1 mom. 1 punkten avsedda anhöriga i försörjningspension tre fjärdedelar av pensionens i 2 mom. nämnda årliga belopp, om invaliditetsgraden var minst 60 procent, hälften av det årliga beloppet, om invaliditetsgraden var mindre än 60 men minst 50 procent, och en tredjedel av det årliga beloppet, om invaliditetsgraden var mindre än den sistnämnda. Skall med anledning av dödsfallet utgivas ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller enligt däri stadgade grunder, erlägges i detta moment stadgad försörjningspension endast såframt och till den del den överstiger för samma tid enligt lagen om olycksfallsförsäkring utgående ersättning. Om det kan beräknas, att ovan avsedd invaliditet skulle ha varat minst ett år, erlägges försörjningspension även om invaliditetsgraden på grund av dödsfallet icke kunnat fastställas för sagda tid. (9.5.1975/304)

Vid avgörande av ärende angående försörjningspension, som grundar sig på invaliditetsgraden, skall vad i 3 § är stadgat äga motsvarande tillämpning.

5 mom. har upphävts genom L 11.5.2007/578 . (11.5.2007/578)

Den som skulle vara berättigad till försörjningspension efter två eller flere anhöriga, erhåller dock försörjningspension endast på grund av den anhörigas frånfälle, efter vilken försörjningspensionen är störst.

Har äktenskap ingåtts efter det kroppsskada uppstått eller sjukdom yppat sig, äger änka icke rätt till försörjningspension, om äktenskapet var barnlöst eller varat kortare tid än tre år. Makas barn äger icke rätt till försörjningspension, om icke den skadade eller insjuknade under en tid av minst tre år före sin död dragit försorg om barnet. Icke heller adoptivbarn, som adopterats efter det kroppsskada uppstått eller sjukdom yppat sig, äger rätt till försörjningspension, såframt icke adoptivförhållandet varat tre år. (19.2.1971/180)

Rätten till försörjningspension för efterlevande make och i 5 § avsett barn under sjutton år, med undantag för i samma paragrafs 2 mom. nämnt, utom äktenskapet fött barn, är icke beroende av ersättningsansökan, såframt ersättningsärendet till annan del anhängiggjorts vid statskontoret. I annat fall skall om försörjningspension ansökas särskilt. (5.12.1996/977)

Försörjningspension erlägges från dödsdagen eller, försåvitt den avlidne erhållit livränta, från utgången av den tid, för vilken livränta erlagts. Åt anhörig till försvunnen person erlägges försörjningspension från och med den dag, som vid dödförklaring skulle kunna fastslås såsom den försvunnes tidigaste tänkbara dödsdag. Åt föräldrar erlägges försörjningspension tidigast från ingången av det kalenderkvartal, då ansökan inkommit till statens olycksfallsbyrå. Till den, som uppbär försörjningspension efter sin make, erlägges pensionen så länge hon är änka. Ingår sådan änka nytt äktenskap, erlägges likväl försörjningspension till henne på en gång för tre år. Erhåller hustru skillnad i äktenskapet med försvunnen make, upphör hennes rätt till försörjningspension, så snart beslutet om äktenskapsskillnad vunnit laga kraft.

Till barn, barnbarn och syskon betalas försörjningspension fram till sjutton års ålder. Om en sådan försörjningspensionstagare eller ett sådant barn som vid den skadades eller insjuknades död hade fyllt sjutton år till följd av någon därförinnan uppkommen kroppslig eller själslig defekt inte kan försörja sig, betalas till honom på ansökan försörjningspension. Likaså betalas till ett barn som har fått försörjningspension och som efter att ha fyllt sjutton år på grund av studier inte kan vara i förvärvsarbete och som inte med egna inkomster kan bekosta sina studier, på ansökan försörjningspension tills barnet fyller tjugofyra år. Försörjningspension betalas under här stadgade förutsättningar och till samma belopp även till den skadades eller insjuknades barn, som denne vid sin död försörjde och som hade fyllt sjutton år. (17.12.1993/1225)

Till en änka som får försörjningspension eller som blivit förvägrad försörjningspension på grund av någon annan ersättning som nämns i 14 § 3 mom. kan på ansökan beviljas tilläggsförsörjningspension för viss tid eller, om hon har fyllt 65 år, tills vidare, om hennes möjligheter att reda sig med egna inkomster på grund av förvärvsoförmåga, sjukdom eller sina försörjningspension åtnjutande barns sjukdom eller av andra särskilda skäl har försvårats. (17.12.1993/1225)

Till ett föräldralöst barn eller en förälder som får försörjningspension kan likaså för tryggande av en skälig utkomst på ansökan beviljas tilläggsförsörjningspension för viss tid eller, vid uppnådd 65 års ålder, tills vidare. (17.12.1993/1225)

Tilläggsförsörjningspensionens årliga belopp utgör för änka och föräldralöst barn högst 4 932,27 euro och för förälder högst 2 666,09 euro. (14.6.2001/536)

Är i 5 § 1 mom. 1 punkten nämnd anhörig icke berättigad till ovan i 14 § avsedd försörjningspension på grund av att den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad vid hans död var mindre än 30 procent men likväl 10 procent, erlägges på ansökan till anhörig en engångsersättning, såframt denne saknar skälig utkomst. Såsom ersättning erlägges till efterlevande make ett belopp motsvarande full försörjningspension för ett år och till barn, med beaktande av barnets ålder och övriga omständigheter, högst detta belopp.

Ovan avsedd ersättning i enlighet med 1 mom. må erläggas även då beslut angående däri nämnd försörjningspension icke vunnit laga kraft. Om vederbörande person senare konstateras vara berättigad till försörjningspension, avdrages från denna den åt honom erlagda engångsersättningen.

Har en kroppsskada eller sjukdom lett till döden eller var den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad vid hans död minst 20 procent, betalas i begravningshjälp 1 599,65 euro till den avlidnes dödsbo. Om andra än dödsboets medel har använts till begravningskostnaderna kan begravningshjälp betalas till den som svarat för begravningskostnaderna, dock så att det totala beloppet av begravningshjälp inte överskrider beloppet enligt denna paragraf.

En skadad eller insjuknad, vars invaliditetsgrad enligt 8 § har fastställts till minst 20 procent, kan på ansökan beviljas tilläggsränta för viss tid eller, om han har fyllt 65 år, tills vidare. Tilläggsräntans fulla belopp är 6 398,62 euro om året, om sökandens invaliditetsgrad är minst 30 procent, och 4 265,74 euro om året, om sökandens invaliditetsgrad är lägre än 30 procent. (11.5.2007/578)

Till en skadad eller insjuknad som inte har fasta årsinkomster eller vars fasta årsinkomster når upp högst till en av social- och hälsovårdsministeriet fastställd gräns betalas tilläggsränta till fullt belopp, överskrider årsinkomsten den fastställda inkomstgränsen för full tilläggsränta, minskas den tilläggsränta som skall utbetalas med ett belopp som motsvarar det överskjutande beloppet. Som fast årsinkomst, till vilken inte räknas ersättning som enligt denna lag betalas på grundval av egen skada eller sjukdom, anses enligt prövning den sannolika regelbundna inkomsten per år. (17.12.1993/1225)

Tilläggsränta må ej beviljas, såframt den skadade eller insjuknade utan godtagbart skäl vägrar mottaga invalidvård eller lämnar för honom såsom sådan vård anordnad arbetsplats eller om avsaknaden av på tilläggsräntans belopp inverkande varaktiga inkomster eller dessas ringa storlek är tillfällig. Utbetalning jämväl av redan beviljad tilläggsränta må avbrytas på grund av vägran att mottaga vård eller avgång från arbetsplats.

Om ej synnerliga skäl föreligga, må i 10 § avsedd tilläggsdel till dagpenning eller livränta, med undantag av tilläggsdel, som beviljas på grund av hjälplöshet, ej beviljas retroaktivt för längre tid än ett år, ej heller tilläggsförsörjningspension, tilläggsränta, förhöjning, som utgår enligt 9 § 2 mom. på grund av försörjning av föräldrar eller enligt 3 mom. i sagda paragraf, eller enligt 15 § 4 mom. utgående försörjningspension för längre tid än tre månader före den dag, då ansökan inkom till olycksfallsverket.

I denna lag nämnda ersättningsärenden handläggas i första instans av statens olycksfallsbyrå.

Synes kroppsskada eller sjukdom, som drabbat i 1 § 1 mom. nämnd person, uppenbarligen berättiga till ersättning enligt denna lag, skall därom på åtgärd av vederbörande myndighet före tjänstgörings- eller arbetsförhållandets upphörande insändas enligt fastställt formulär uppgjord anmälan till statens olycksfallsbyrå, som på grundvalen av densamma bör upptaga ärendet till behandling. Göres ej anmälan, skall den skadade eller insjuknade underrättas därom. Under tiden för tjänstgörings- eller arbetsförhållandet inträffat dödsfall eller försvinnande skall likväl alltid ofördröjligen anmälas till statens olycksfallsbyrå.

Har i 1 mom. avsedd kroppsskada eller sjukdom ansetts vara sådan, att den icke berättigar till ersättning, och har den skadade eller insjuknade underrättats därom eller har sjukdomen konstaterats eller av kroppsskada eller sjukdom föranledd arbetsoförmåga inträtt eller har dödsfallet inträffat efter tjänstgörings- eller arbetsförhållandets upphörande, skall ersättning sökas skriftligen hos statens olycksfallsbyrå inom ett år, räknat från den i 22 § stadgade tidpunkten, vid äventyr att rätten till ersättning eljest är förverkad.

För kroppsskada, vilken föranletts av olycksfall, som avses i 1 § 2 mom., skall ersättning sökas såsom ovan i 2 mom. är stadgat.

Vad i 2 mom. är stadgat om sökande av ersättning gäller även sådant slag av ersättning eller ock tillägg, vilka stadgats att erläggas på särskild ansökan. Enligt 9 § 2 mom. på grund av försörjning av föräldrar och enligt 3 mom. i sagda paragraf utgående förhöjning, enligt 15 § 4 mom. utgående försörjningspension samt tilläggsdel till dagpenning eller till livränta, tilläggsförsörjningspension och tilläggsränta må likväl sökas oberoende av utsatt tid, så ock föräldrars försörjningspension, försåvitt frågan därom, huruvida kroppsskada, sjukdom, dödsfall eller försvinnande berättigar till ersättning enligt denna lag, på åtgärd av vederbörande, annan sökande eller myndighet inom föreskriven tid blivit anhängiggjord vid olycksfalls verket och denna rätt icke blivit förvägrad. (19.2.1971/180)

Ovan i 21 § stadgad fatalietid räknas:

Ersättningsansökan översändes till statens olycksfallsbyrå eller till militärdistriktets stab. Har sådan ansökan avsänts med posten, anses den hava inkommit i rätt tid, därest den före fristens utgång inlämnats till posten under adress till nämnda myndighet. Person, som står i tjänsteförhållande till försvarsväsendet, kan även inlämna sin ansökan till sitt befäl och person i arbetsförhållande till sin förman.

Kunna de slutliga följderna av kroppsskada eller sjukdom vid ärendets behandling ännu ej bedömas, beviljas ersättning på viss tid, och sökanden ålägges att för beviljande av fortsatt ersättning uppvisa ny utredning om sitt tillstånd. Kostnaderna för utredningen bestridas av statens olycksfallsbyrå.

Företes icke utredning inom utsatt tid och har icke godtagbar anledning förelegat för sökandens uraktlåtenhet, kan ersättning för den tid, som förlupit intill den dag utredning framlagts, förvägras.

Grundar sig ett laga kraft vunnet beslut som meddelats med stöd av denna lag på en oriktig eller bristfällig utredning eller är beslutet uppenbart inte lagenligt, kan försäkringsdomstolen på olycksfallsverkets framställning efter att ha hört sakägaren, eller på ansökan av den som saken gäller, undanröja beslutet och ta upp ärendet till ny behandling eller bestämma att olycksfallsverket skall ta upp ärendet till ny behandling. Sedan olycksfallsverket har gjort en ovan nämnd framställning kan verket, tills saken har avgjorts på nytt, avbryta utbetalningen av ersättning tillfälligt eller betala den till ett belopp som överensstämmer med framställningen.

Utan hinder av tidigare beslut kan även olycksfallsverket ta upp ett ärende till ny behandling, om det är fråga om beviljande av förvägrad förmån eller höjning av beviljad förmån.

Om extraordinärt ändringssökande gäller dessutom 31 kap. rättegångsbalken.

Undergå de omständigheter, av vilka storleken av livränta, tilläggsränta eller tilläggsförsörjningspension är beroende, väsentlig förändring, må statens olycksfallsbyrå rätta ersättningsbeloppet. Livränta må dock icke förändras på den grund, att förvärvsförmågan ökats.

Har livräntan nedsatts enligt i 11 § 2 mom. nämnda grunder, må olycksfallsbyrån, såvida rättspraxis senare undergått väsentlig förändring, rätta beslutet, dock icke till skada för livräntetagaren.

Livräntetagare bör, vid äventyr att han annars förlorar sin rätt till livräntan, underkasta sig undersökning av läkare, som därtill av olycksfallsbyrån förordnats.

Kostnaderna för läkarundersökning och annan utredning bestridas av olycksfallsbyrån, om ersättningsbeloppet rättas eller kostnadernas ersättande eljest finnes skäligt. I annat fall skola sagda kostnader bestridas av sökanden.

Upphör eller avbrytes utbetalning av eller minskas livränta eller försörjningspension av sådan orsak, att man icke på förhand kan ha kännedom om tidpunkten för dess framträdande, eller med anledning av att barn uppnår ovan i 9 eller 15 § nämnd ålder, skall såsom tidpunkt för ändringen anses den förfallodag, som följer närmast efter orsakens framträdande.

Har ansökan, som bör göras inom viss tid, inkommit till olycksfallsverket efter utgången av denna tid, må förseningen, om billighetsskäl det påkalla, lämnas utan avseende. Ersättningen beviljas dock i detta fall tidigast från ingången av det kalenderkvartal, under vilket ansökan om ersättning inkommit till olycksfallsverket.

Har besvärsskrift eller annan inlaga, som skall ingivas till försäkringsdomstolen, inkommit efter den utsatta tidens förlopp, må densamma det oaktat under i 1 mom. nämnda förutsättningar upptagas till prövning.

Omprövning av beslut som fattats av Statskontoret får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) . Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996) .

Försäkringsdomstolens beslut får inte överklagas genom besvär.

29 a § har upphävts genom L 5.3.1999/299 .

Livränta, tilläggsränta, försörjningspension och tilläggsförsörjningspension betalas månatligen, om inte något annat föreskrivs genom förordning. (14.6.2001/536)

Har skadad eller insjuknad, vars invaliditetsgrad är minst 30 procent, beviljats i 24 § avsedd, för viss tid gällande livränta och har beslut om fortsatt ersättning icke fattats vid utgången av den utsatta tiden, utbetalas till honom, försåvitt den för erhållande av fortsatt ersättning erforderliga nya utredningen företetts inom den tid, som utsatts för densamma, i förskott ett belopp, motsvarande den livränta han erhåller, till utgången av den betalningsperiod under vilken beslutet om fortsatt ersättning gives. Är förskottet större än den livränta, som senare måhända bestämts för honom, må det överskjutande beloppet icke återindrivas. (9.5.1975/304)

Har beslut om livränta eller om försörjningspension med anledning av ändringssökande undanröjts och ärendet återförvisats till olycksfalls verket för ny behandling, erlägges till sökanden ersättning i förskott i enlighet med det undanröjda beslutet eller i enlighet med andra därpå grundade beslut angående ersättning, likväl högst till utgången av den betalningsperiod, under vilken nytt beslut om livräntan gives. I förskott måhända överbetalt belopp återindrives icke. (9.5.1975/304)

Har den som får försörjningspension tillfälligt fått av Folkpensionsanstalten utbetald folkpension eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp och bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) för den tid för vilken han på grund av besvär beviljas försörjningspension retroaktivt, skall Statskontoret utbetala den retroaktiva försörjningspensionen till Folkpensionsanstalten, till den del försörjningspensionen motsvarar beloppet av folkpension, extra fronttillägg, efterlevandepensionens kompletteringsbelopp och bostadsbidrag för pensionstagare som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp för samma tid. (11.5.2007/578)

Statskontoret betalar också en försörjningspension som det beviljat retroaktivt till Folkpensionsanstalten för ersättande av folkpension, extra fronttillägg, efterlevandepensionens kompletteringsbelopp och bostadsbidrag för pensionstagare som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp för samma tid. (11.5.2007/578)

I de fall som avses i 4 och 5 mom. betalas försörjningspension till Folkpensionsanstalten för att ersätta bostadsbidrag för pensionstagare som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp endast om försörjningspension samtidigt betalas för ersättande av folkpension, extra fronttillägg eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp som utbetalats till ett för stort belopp. (11.5.2007/578)

Försörjningspensionen betalas till Folkpensionsanstalten endast under förutsättning att yrkandet om betalning av pensionen har framställts hos Statskontoret minst två veckor före den dag då försörjningspensionen skall utbetalas. (11.5.2007/578)

Därest åt skadad eller insjuknad eller hans anhöriga på statens bekostnad eljest beviljas i denna lag stadgade, mot penningersättning svarande förmåner, erlägges oberoende av deras storlek ersättning enligt denna lag från och med den dag de förstnämnda förmånerna icke längre utfalla. Inkallas skadad eller insjuknad, åt vilken ersättning begynt utbetalas, ånyo i krigstjänst eller begynner han av annan orsak åtnjuta mot ersättningen svarande förmåner, skall utbetalningen av densamma icke av denna orsak avbrytas.

Begravningshjälp erlägges likväl utan hinder av vad i 1 mom. stadgats.

Åt ersättningstagare, som dömts till frihetsstraff eller är intagen i allmän arbetsinrättning eller skolhem eller annan sådan anstalt, utgår ersättning icke för den tid frihetsstraffet eller vistelsen i anstalten varar utöver tre månader.

I dessa fall erläggas likväl till skadads eller insjuknads i 9 § avsedda anhöriga i sagda paragraf nämnda förhöjningar av dagpenning eller av livränta samt en femtedel av dagpenningens eller livräntans belopp. (19.2.1971/180)

Med stöd av denna lag beviljade personliga ersättningar må icke utmätas, ej heller utan tillstånd av statens olycksfallsbyrå överföras på annan person.

På framställning av vårdnämnd kan statens olycksfallsbyrå även förordna, att ersättningen eller del av densamma utbetalas till vårdnämnden för att användas för den ersättningsberättigades eller hans anhörigas framtida vård.

Har arbetsgivare med anledning av kroppsskada eller sjukdom som skall ersättas med stöd av 2 § såsom förmån för sjukdomstiden, på grundval av arbets- eller läroavtal eller tjänste- eller annat offentligrättsligt tjänstgöringsförhållande till skadad eller insjuknad betalt lön, förskott eller andra prestationer för sådan tid för vilken dagpenning ges enligt denna lag, har arbetsgivaren rätt att av olycksfallsverket mot redovisning få ersättning för motsvarande tid, dock högst till det utbetalda beloppet. Har två eller flera arbetsgivare betalt ovan nämnd lön eller förmån till skadad eller insjuknad, skall arbetsgivarens ersättning delas mellan arbetsgivarna i proportion till de förmåner som de har gett för samma tid. De förmåner som ges skadad eller insjuknad för semestertid inräknas dock inte i dessa betalningar.

Arbetsgivare skall framställa yrkande på dagpenning inom två månader från den dag då den ersättningsberättigades tjänstgöringstid har upphört.

Har ersättningsbelopp, som förfallit till betalning, icke lyftats inom tre år, räknat från förfallodagen, har rätten till detsamma förverkats.

35 § har upphävts genom L 15.6.1956/390 .

36 § har upphävts genom L 15.6.1956/390 .

37 § har upphävts genom L 15.6.1956/390 .

38 § har upphävts genom L 15.6.1956/390 .

39 § har upphävts genom L 15.6.1956/390 .

40 § har upphävts genom L 15.6.1956/390 .

Var, som erhållit ersättning enligt denna lag, är berättigad att fordra ersättning även av den, som enligt annan lag är ersättningsskyldig. Likväl skall förordnas, att åt honom, av den ersättning, som sålunda fastställes, bör erläggas endast det belopp, med vilket sagda ersättning överstiger motsvarande ersättning enligt denna lag.

Statens olycksfallsbyrå är likaså berättigad att återkräva av densamma erlagt belopp av i 1 mom. avsedd ersättningspliktig person, likväl icke av den, som, då olycksfallsbyrån utbetalade ersättningen, redan i god tro fullgjort sin ersättningsplikt. Den ersättning, som tillkommer olycksfallsbyrån, bör icke fastställas till ett större belopp än vad skadad eller insjuknad eller dennes anhöriga enligt någon lag vore berättigad till.

Har den ersättningsberättigade i ond tro oriktigt meddelat eller hemlighållit någon omständighet, som är av betydelse för ersättningens storlek, gånge helt eller delvis förlustig sin ersättning och ersatte den skada han möjligen vållat.

Ersättning som erlagts eller utbetalning som skett utan grund må återindrivas även sålunda, att den avdrages vid framtida utbetalningar av ersättning. Var gång en ersättningsrat utbetalas, må från den likväl icke, utan ersättningstagarens samtycke, avdragas mer än en sjättedel. (19.2.1971/180)

Återindrivning av ersättning, som utbetalats utan grund, må lämnas därhän, om beviljandet av ersättningen eller utbetalningen icke bör anses ha föranletts av svikligt förfarande från ersättningstagarens eller hans företrädares sida eller ock om återindrivningen eljest vore uppenbart oskälig. (19.2.1971/180)

Om den, om vars ersättning det är fråga, på grund av ålder eller sjukdom eller av en annan sådan orsak inte själv klarar av att sköta sina angelägenheter och personen inte har en förmyndare, kan en nära anhörig eller även en annan person, som i huvudsak sörjt för personen, eller den vederbörande myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård föra personens talan i ersättningsärenden.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om rätten för den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård att föra talan på grundval av en socialvårdstjänst tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland.

Ersättningsbeloppen enligt denna lag indexjusteras med iakttagande på motsvarande sätt av vad som bestäms i 98 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) . (11.5.2007/578)

Har pensionsnivån till följd av indexutvecklingen i väsentlig mån förändrats, skall social- och hälsovårdsministeriet justera den i det med stöd av 18 § 2 mom. utfärdade beslutet avsedda inkomstgränsen för full tilläggsränta, på ett sätt som motsvarar indexutvecklingen. (19.12.1980/973)

En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Statskontoret begränsar behandlingen av personuppgifter när Statskontoret sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.

Statens olycksfallsbyrå äger inför domstolar och förvaltande myndigheter å statens vägnar kära och svara i ärenden, som röra enligt denna lag utgående ersättningar eller som härflyta av dem.

Regeringen äger rätt att, utan hinder av vad i denna lag är stadgat, på basen av reciprocitetsprincipen med främmande land träffa avtal om erläggande av i 1 § 2 mom. avsedd ersättning åt medborgare även i det land, med vilket avtal träffats.

Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.