1225/1993

Till en skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 30 procent betalas ersättning för kostnaderna för hemservice enligt 17 § 1 mom. 3 punkten socialvårdslagen, boendeservice enligt 17 § 1 mom. 4 punkten och stöd för närståendevård enligt 17 § 1 mom. 7 punkten i samma lag samt för kostnaderna för sjukvårdstjänster enligt 14 § 1 mom. 2 punkten folkhälsolagen (66/72). Hyror eller motsvarande avgifter för servicebostäder eller stödbostäder ersätts dock inte. Om ersättning för hem- och boendeservice och för stöd för närståendevård stadgas närmare genom förordning.

En skadad eller insjuknad kan enligt vad som stadgas genom förordning dela sin rehabiliteringsperiod med maken.

Vård och rehabilitering som en sjukvårdsanstalt ger eller ordnar ersätts enligt de kostnader som den åsamkat kommunen eller samkommunen. Ersättning för vård och rehabilitering som en hälsovårdscentral ger eller ordnar uträknas enligt 25 § folkhälsolagen. När ersättningen uträknas, avdras inte från kostnaderna de klientavgifter som uppbärs hos dem som begagnar servicen. Vad som stadgas om uträkning av ersättning för vård på vårdplats skall på motsvarande sätt tillämpas i fråga om ersättningsgilla kostnader för öppen vård vid hälsovårdscentral; härvid beräknas ersättningen dock enligt antalet besök. Ersättning för socialservice uträknas på samma sätt som för vård som en hälsovårdscentral ger eller ordnar, enligt de kostnader och prestationer som hänför sig till funktionen i fråga.

Dagpenning och livränta betalas till den som skall försörja sin maka och i 5 § avsedda barn under sjutton år, förhöjd med 30 procent av dagpenningen eller livräntan för den första anhöriga och med 20 procent för varje följande anhörig. Har den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad fastställts till minst 80 procent, betalas dagpenning eller livränta dock förhöjd med 60 procent för den första anhöriga.

Är ett barn, om vilket den skadade eller insjuknade skall dra försorg, sedan det fyllt sjutton år oförmöget att försörja sig på grund av en kroppslig eller själslig defekt som uppstått därförinnan, betalas dagpenningen eller livräntan på ansökan förhöjd med det belopp som nämns i 1 mom. Kan barn, sedan det fyllt sjutton år, på grund av studier icke vara i förvärvsarbete och kan det icke med egna inkomster bekosta sina studier, skall dagpenningen eller livräntan på ansökan utgå förhöjd med ovan i 1 mom. nämnt belopp tills barnet fyller tjugofyra år.

Såsom tilläggsdel till dagpenning eller livränta må utgivas:

Till barn, barnbarn och syskon betalas försörjningspension fram till sjutton års ålder. Om en sådan försörjningspensionstagare eller ett sådant barn som vid den skadades eller insjuknades död hade fyllt sjutton år till följd av någon därförinnan uppkommen kroppslig eller själslig defekt inte kan försörja sig, betalas till honom på ansökan försörjningspension. Likaså betalas till ett barn som har fått försörjningspension och som efter att ha fyllt sjutton år på grund av studier inte kan vara i förvärvsarbete och som inte med egna inkomster kan bekosta sina studier, på ansökan försörjningspension tills barnet fyller tjugofyra år. Försörjningspension betalas under här stadgade förutsättningar och till samma belopp även till den skadades eller insjuknades barn, som denne vid sin död försörjde och som hade fyllt sjutton år.

Till en änka som får försörjningspension eller som blivit förvägrad försörjningspension på grund av någon annan ersättning som nämns i 14 § 3 mom. kan på ansökan beviljas tilläggsförsörjningspension för viss tid eller, om hon har fyllt 65 år, tills vidare, om hennes möjligheter att reda sig med egna inkomster på grund av förvärvsoförmåga, sjukdom eller sina försörjningspension åtnjutande barns sjukdom eller av andra särskilda skäl har försvårats.

Till ett föräldralöst barn eller en förälder som får försörjningspension kan likaså för tryggande av en skälig utkomst på ansökan beviljas tilläggsförsörjningspension för viss tid eller, vid uppnådd 65 års ålder, tills vidare.

En skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad enligt 8 § har fastställts till minst 20 procent kan på ansökan beviljas tilläggsränta för viss tid eller, om han har fyllt 65 år, tills vidare. Tilläggsräntans fulla belopp är, om sökandens invaliditetsgrad fastställts till minst 30 procent, beroende på den skadades eller insjuknades varaktiga boningsorts dyrhetsgrad 4 800 respektive 4 100 mark om året samt, om invaliditetsgraden fastställts till en lägre procent än 30, på motsvarande sätt 3 200 respektive 2 750 mark om året. Orternas dyrhetsklassificering fastställs av social- och hälsovårdsministeriet.

Till en skadad eller insjuknad som inte har fasta årsinkomster eller vars fasta årsinkomster når upp högst till en av social- och hälsovårdsministeriet fastställd gräns betalas tilläggsränta till fullt belopp, överskrider årsinkomsten den fastställda inkomstgränsen för full tilläggsränta, minskas den tilläggsränta som skall utbetalas med ett belopp som motsvarar det överskjutande beloppet. Som fast årsinkomst, till vilken inte räknas ersättning som enligt denna lag betalas på grundval av egen skada eller sjukdom, anses enligt prövning den sannolika regelbundna inkomsten per år.

Grundar sig ett laga kraft vunnet beslut som meddelats med stöd av denna lag på en oriktig eller bristfällig utredning eller är beslutet uppenbart inte lagenligt, kan försäkringsdomstolen på olycksfallsverkets framställning efter att ha hört sakägaren, eller på ansökan av den som saken gäller, undanröja beslutet och ta upp ärendet till ny behandling eller bestämma att olycksfallsverket skall ta upp ärendet till ny behandling. Sedan olycksfallsverket har gjort en ovan nämnd framställning kan verket, tills saken har avgjorts på nytt, avbryta utbetalningen av ersättning tillfälligt eller betala den till ett belopp som överensstämmer med framställningen.

Utan hinder av tidigare beslut kan även olycksfallsverket ta upp ett ärende till ny behandling, om det är fråga om beviljande av förvägrad förmån eller höjning av beviljad förmån.

Om extraordinärt ändringssökande gäller dessutom 31 kap. rättegångsbalken.

I beslut av olycksfallsverket sökes ändring hos försäkringsdomstolen medelst skriftliga besvär senast den trettionde dagen efter den dag, då besväranden erhöll del av beslutet. I olycksfallverkets beslut i fall, som avses i 32 och 33 §§, får ändring dock ej sökas.

I försäkringsdomstolens utslag får ändring inte sökas genom besvär.

Om rätt att tillställa försäkringsdomstolen en besvärsskrift med posten eller genom förmedling av bud stadgas särskilt.

Om inte något annat visas i samband med besvär, anses ändringssökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då det postades från olycksfallsverket under av honom uppgiven adress.

För behandling av ärenden på vilka denna lag skall tillämpas finns vid försäkringsdomstolen såsom i lagen om försäkringsdomstolen (14/58) avsedda lekmannaledamöter två militärledamöter som skall inneha officerstjänst eller befattningsofficerstjänst och tre ledamöter som har kännedom om ersättningstagarnas förhållanden samt ett tillräckligt antal suppleanter. Av lekmannaledamöterna deltar samtidigt i försäkringsdomstolens sammanträde, beroende på sakens natur två ledamöter som har kännedom om ersättningstagarnas förhållanden eller en militärledamot och en ledamot som har kännedom om ersättningstagarnas förhållanden. En militärledamot deltar i regel i handläggningen endast när det är fråga om skada, sjukdom, dödsfall eller försvinnande som inträffat under tjänstgöring i fredstid.

Militärledamöterna och de ledamöter som har kännedom om ersättningstagarnas förhållanden skall delta i handläggningen, om det i ärendet är fråga om huruvida kroppsskada, sjukdom, dödsfall eller försvinnande berättigar till ersättning enligt denna lag, eller om så särskilt stadgas i lagen om försäkringsdomstolen.