Lag angående ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst.
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med Riksdagens beslut
ändras 14 § 3 mom. och 18 § lagen den 28 maj 1948 om skada, ådragen i militärtjänst, sådana dessa lagrum lyder i lagen den 3 december 1965 ( 622/65 ), som följer:
14 §.
I annat än i 1 mom. nämnt fall erlägges, om den skadade eller insjuknade vid sin död åtnjöt en för minst ett år fastställd livränta enligt en till minst trettio procent uppskattad invaliditetsgrad och ersättning med anledning av dödsfallet icke skall utgå enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller däri stadgade grunder, till hans i 5 § 1 mom. 1 punkten avsedda anhöriga i försörjningspension tre fjärdedelar av pensionens i 2 mom. nämnda årliga belopp, om invaliditetsgraden var minst sextio procent, hälften av det årliga beloppet, om invaliditetsgraden var mindre än sextio procent men minst femtio procent, och en tredjedel av det årliga beloppet, om invaliditetsgraden var mindre än detta.
18 §.
Skadad eller insjuknad, vars invaliditetsgrad enligt stadgandena i 8 § är fastställd till minst trettio procent, må på ansökan tilldelas tilläggsränta för viss tid. Tilläggsräntans fulla belopp är, beroende av dyrheten på den skadades eller insjuknades varaktiga boningsort, 2782, 3 373 eller 4001 mark om året. Orternas dyrhetsklassificering fastställes av social- och hälsovårdsministeriet.
Till skadad eller insjuknad, som icke har tast årsinkomst, erlägges tilläggsränta till fullt belopp. Har han fast årsinkomst, minskas tilläggsräntan med hälften av den årsinkomst, som överstiger 1 100 mark. Såsom fast årsinkomst, vartill ej räknas enligt denna lag utgående ersättning, anses enligt prövning den sannolika regelbundna inkomsten per år under den tid, för vilken tilläggsräntan fastställes.
Tilläggsränta må ej beviljas, såframt den skadade eller insjuknade utan godtagbart skäl vägrar mottaga invalidvård eller lämnar för honom såsom sådan vård anordnad arbetsplats eller om avsaknaden av på tilläggsräntans belopp inverkande varaktiga inkomster eller dessas ringa storlek är tillfällig. Utbetalning jämväl av redan beviljad tilläggsränta må avbrytas på grund av vägran att mottaga vård eller avgång från arbetsplats.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas räknat från nämnda dag även i det fall, att enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst, utgående ersättning skall erläggas på grund av skada eller insjuknande, som inträffat före denna lags ikraftträdande.
På invaliditetsgraden baserad, i 14 § avsedd försörjningspension erlägges under i lagrummet stadgande förutsättningar även med anledning av dödsfall, som inträffat före denna lags ikraftträdande, om den skadade eller insjuknade ägt rätt till ersättning med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst, eller på grund av någon i 1 § 2 mom. av lagen den 15 juni 1956 om utvidgad tillämpning av lagen om skada, ådragen i militärtjänst, (390/56) nämnd lag. Försörjningspension må sökas oberoende av termin, och ansökan upptages till prövning utan hinder av tidigare beslut. Försörjningspension erlägges tidigast från och med början av det kalenderkvartal, under vilket ansökan inkommit till olycksfallsverket.
Till tilläggsräntor som beviljats efter det lagen trätt i kraft erlägges icke, till den del de hänför sig till tiden efter lagens ikraftträdande, förhöjningar som enligt gällande stadganden lagts till tilläggsräntorna före lagens ikraftträdande.
Helsingfors den 19 december 1969.
Republikens President Urho KekkonenMinister J. E. Partanen