180/1971

Kroppsskada eller sjukdom, som uppenbarligen har samband med sådan ytterlig mottaglighet eller fallenhet, som framkallats av kroppsskada eller sjukdom, vilken skall ersättas enligt 1 eller 2 mom., eller av särskilda förhållanden, som rått under krigsfångenskap, skall efter omständigheterna ersättas antingen helt eller delvis.

Med anhöriga avses i denna lag:

Såsom barn anses även adoptivbarn, makes barn samt sådant utom äktenskapet fött barn, beträffande vilket den skadades eller insjuknades underhållsplikt är fastställd genoml domstols utslag eller genom avtal. Såsom föräldrar anses även adoptivföräldrar.

I enlighet med vad genom förordning stadgas ersättas såsom sjukvård likaså periodisk läkarundersökning, rehabilitering som avser återställande eller bevarande av arbets- eller verksamhetsförmåga samt vård i specialanstalt. Till skadad eller insjuknad, vars invaliditetsgrad är minst trettio procent, må utgivas ersättning för rehabilitering och anstaltsvård jämväl då behovet härav beror på annan än ersatt skada eller sjukdom.

Dagpenning utgår, om den skadade eller insjuknade varit oförmögen att handha sina åligganden eller att utföra sitt arbete under minst tre på varandra följande dagar, med 21 mark per dag från den dag sådan arbetsoförmåga begynte till dess skadan eller sjukdomen botats, likväl högst för en tid av ett år från det skadan uppstod eller sjukdomen yppade sig.

Livräntans fulla belopp är 5 000 mark om året. Från ingången av det år, då den skadade eller insjuknade fyller femtiosex år, till utgången av det år, då han fyller sextiofem år, är livräntans fulla belopp likväl 5 400 mark om året. Av livräntans fulla belopp utfaller en så stor del, som utvisas av den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad.

Dagpenning och livränta erläggas till den, som har att draga försorg om sin maka och i 5 § åsyftade barn under sjutton år, förhöjda med trettio procent av dagpenningen eller livräntan för den första anhöriga och med tjugo procent för varje följande anhörig.

Är barn, om vilket den skadade eller insjuknade har att draga försorg, sedan det fyllt sjutton år, på grund av kroppslig eller själslig defekt, som uppstått därförinnan, oförmöget att försörja sig, må på ansökan bestämmas, att dagpenningen eller livräntan skall utgå förhöjd med ovan i 1 mom. nämnt belopp så länge sagda tillstånd fortbestår. Kan barn, sedan det fyllt sjutton år, på grund av studier icke vara i förvärvsarbete och kan det icke med egna inkomster bekosta sina studier, skall dagpenningen eller livräntan på ansökan utgå förhöjd med ovan i 1 mom. nämnt belopp tills barnet fyller tjugofyra år.

Såsom tilläggsdel till dagpenning eller livränta må utgivas:

Försörjningspensionens årliga belopp är:

I annat än i 1 mom. nämnt fall erlägges, om den skadade eller insjuknade vid sin död åtnjöt en för minst ett år fastställd livränta enligt en till minst 30 procent uppskattad invaliditetsgrad, till hans i 5 § 1 mom. 1 punkten avsedda anhöriga i försörjningspension tre fjärdedelar av pensionens i 2 mom. nämnda årliga belopp, om invaliditetsgraden var minst 60 procent, hälften av det årliga beloppet, om invaliditetsgraden var mindre än 60 procent men minst 50 procent, och en tredjedel av det årliga beloppet, om invaliditetsgraden var mindre än den sistnämnda. Skall med anledning av dödsfallet utgivas ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller däri stadgade grunder, erlägges i detta moment stadgad försörjningspension endast såframt och till den del den överstiger för samma tid enligt lagen om olycksfallsförsäkring utgående ersättning.

Har äktenskap ingåtts efter det kroppsskada uppstått eller sjukdom yppat sig, äger änka icke rätt till försörjningspension, om äktenskapet var barnlöst eller varat kortare tid än tre år. Makas barn äger icke rätt till försörjningspension, om icke den skadade eller insjuknade under en tid av minst tre år före sin död dragit försorg om barnet. Icke heller adoptivbarn, som adopterats efter det kroppsskada uppstått eller sjukdom yppat sig, äger rätt till försörjningspension, såframt icke adoptivförhållandet varat tre år.

Till barn, barnbarn och syskon erlägges försörjningspension intill sjutton års ålder. Kan sådan försörjningspensionstagare eller sådant barn, som vid den skadades eller insjuknades död hade fyllt sjutton år, till följd av därförinnan uppkommen kroppslig eller själslig defekt icke försörja sig, må försörjningspension på ansökan erläggas så länge detta tillstånd fortbestår. Likaså erlägges till barn, som åtnjutit försörjningspension och som efter att ha fyllt sjutton år på grund av studier icke kan vara i förvärvsarbete och som icke med egna inkomster kan bekosta sina studier, på ansökan försörjningspension tills barnet fyller tjugofyra år. Försörjningspension erlägges under här stadgade förutsättningar och till samma belopp även till den skadades eller insjuknades barn, som denne vid sin död hade att draga försorg om och som hade fyllt sjutton år.

Åt änka, som åtnjuter försörjningspension eller som blivit förvägrad försörjningspension på grund av i 14 § 3 mom. nämnd annan ersättning, må på ansökan beviljas tilläggsförsörjningspension för viss tid, om hennes möjligheter att reda sig med egna inkomster på grund av förvärvsoförmåga, sjukdom eller sina försörjningspension åtnjutande barns sjukdom eller av annan synnerlig orsak försvårats.

Tilläggsförsörjningspensionens årliga belopp utgör för änka och föräldralöst barn högst 3 700 mark och för föräldrar högst 2 000 mark för vardera.

Har kroppsskada eller sjukdom lett till döden eller var den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad vid hans död minst 20 procent, erlägges i begravningshjälp 1 200 mark till den avlidnes dödsbo, såframt begravningskostnaderna erlagts ur dess medel eller om begravning ej kunnat äga rum på grund av att den avlidnes lik icke anträffats. I annat fall erlägges i begravningshjälp till den, som dragit försorg om begravningen, beloppet av de därav föranledda kostnaderna, dock icke mer än vad till dödsbo får erläggas.

Skadad eller insjuknad, vars invaliditetsgrad enligt stadgandena i 8 § är fastställd till minst tjugo procent, må på ansökan tilldelas tilläggsränta för viss tid. Tilläggsräntans fulla belopp är, såframt sökandens invaliditetsgrad fastställts till minst 30 procent, beroende på den skadades eller insjuknades varaktiga boningsorts dyrhetsgrad 4800, 4100 eller 3400 mark om året samt, om invaliditetsgraden fastställts till en lägre procent än 30, på motsvarande sätt 3 200, 2 750 eller 2 300 mark om året. Orternas dyrhetsklassificering fastställes av social- och hälsovårdsministeriet.

Om ej synnerliga skäl föreligga, må i 10 § avsedd tilläggsdel till dagpenning eller livränta, med undantag av tilläggsdel, som beviljas på grund av hjälplöshet, ej be viljas retroaktivt för längre tid än ett år, ej heller tilläggsförsörjningspension, tilläggsränta, förhöjning, som utgår enligt 9 § 2 mom. på grund av försörjning av föräldrar eller enligt 3 mom. i sagda paragraf, eller enligt 15 § 4 mom. utgående försörjningspension för längre tid än tre månader före den dag, då ansökan inkom till olycksfallsverket.

Vad i 2 mom. är stadgat om sökande av ersättning gäller även sådant slag av ersättning eller ock tillägg, vilka stadgats att erläggas på särskild ansökan. Enligt 9 § 2 mom. på grund av försörjning av föräldrar och enligt 3 mom. i sagda paragraf utgående förhöjning, enligt 15 § 4 mom. utgående försörjningspension samt tilläggsdel till dagpenning eller till livränta, tilläggsförsörjningspension och tilläggsränta må likväl sökas oberoende av utsatt tid, så ock föräldrars försörjningspension, försåvitt frågan därom, huruvida kroppsskada, sjukdom, dödsfall eller försvinnande berättigar till ersättning enligt denna lag, på åtgärd av vederbörande, annan sökande eller myndighet inom föreskriven tid blivit anhängiggjord vid olycksfalls verket och denna rätt icke blivit förvägrad.

I dessa fall erläggas likväl till skadads eller insjuknads i 9 § avsedda anhöriga i sagda paragraf nämnda förhöjningar av dagpenning eller av livränta samt en femtedel av dagpenningens eller livräntans belopp.

Ersättning som erlagts eller utbetalning som skett utan grund må återindrivas även sålunda, att den avdrages vid framtida utbetalningar av ersättning. Var gång en ersättningsrat utbetalas, må från den likväl icke, utan ersättningstagarens samtycke, avdragas mer än en sjättedel.

Återindrivning av ersättning, som utbetalats utan grund, må lämnas därhän, om beviljandet av ersättningen eller utbetalningen icke bör anses ha föranletts av svikligt förfarande från ersättningstagarens eller hans företrädares sida eller ock om återindrivningen eljest vore uppenbart oskälig.

De enligt denna lag utgående ersättningsbeloppen justeras kalenderårsvis på grund av förändringar i den allmänna lönenivån i landet i enlighet med det löneindextal, som årligen fastställes för tillämpningen av lagen om pension för arbetstagare.