Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

390/1956

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag angående utvidgad tillämpning av lagen om skada, ådragen i militärtjänst.

Typ av författning
Lag
Meddelats

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 §.

Den, som på grund av kroppsskada eller sjukdom ägt rätt att uppbära ersättning i stöd av lag eller statsrådsbeslut, som nämnes i 2 mom., tillkommer ersättning enligt i lagen den 28 maj 1948 om skada, ådragen i militärtjänst (404/48), stadgade grunder.

Ovan avsedda lagar och statsrådsbeslut äro:

1)

krigsolycksfallslagen av den 10 januari 1941 (15/41);

2)

lagen den 18 juli 1941 angående utvidsat tillämpningsområde för krigsolycksfallslagen (555/41);

3)

lagen den 21 mars 1940 om ersättning för kroppsskada, som förorsakats av krig (107/40);

4)

lagen den 24 mars 1938 om erläggande av skadestånd för kroppsskada eller sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring (130/38);

5)

lagen den 16 mars 1940 om erläggande av skadestånd i särskilda fall för kroppsskada eller sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring (97/40);

6)

lagen den 13 april 1926 angående erläggande av ersättning åt värnpliktig för kroppsskada eller sjukdom, ådragen under fullgörande av militärtjänst (106/26);

7)

lagen den 28 april 1919 angående pensioner åt krigsmän, som sårats under frihetskriget, samt åt medlemmar av stupade och i följd av sjukdom avlidna krigares familjer (55/19);

8)

lagen den 29 maj 1931 om erläggande av ersättning åt personer, som deltagit i frihetskriget eller i därmed sammanhängande militära operationer, ävensom åt deras anhöriga. (189/31);

9)

lagen den 23 december 1940 om vissa ersättningar, vilkas erläggande upphört (771/40);

10)

statsrådets beslut den 24 april 1941 och den 9 augusti 1945 angående grunderna för beviljande och utbetalande av extraordinarie pensioner åt de på den s. k. röda sidan sårade invaliderna samt statsrådets beslut den 28 januari 1943 och den 14 juni 1945 angående beviljande av extraordinarie pensioner åt dom, vilka till följd av kriget år 1918 blivit änkor;

11)

statsrådets beslut den 24 juli och den 7 augusti 1941, vilka gälla pensioner åt utländska frivilliga och deras anhöriga; samt

12)

statsrådets beslut den 10 januari och den 11 april 1946 om beviljande av extra pensioner åt utomlands internerade finska medborgare och deras anhöriga.

2 §.

Den, som i stöd av lag eller statsrådsbeslut, som nämnes i 1 § 2 mom., icke ägt rätt till ersättning på grund av kroppsskada eller sjukdom, uppkommen:

1)

då vederbörande såsom arbetspliktig eller i stöd av lagen den 26 september 1930 om krigstillstånd (303/30) utfört arbete för försvarsväsendet;

2)

då vederbörande såsom medlem av kvinnoorganisation år 1939 eller därefter men före den 1 juli 1945 utfört av militär myndighet eller sin organisation bestämt och av densamma övervakat arbete inom militär inrättning eller formation;

3)

då vederbörande, medan Finland befann sig i krig, såsom finsk medborgare i främmande makts trupper deltog i kriget mot Finlands dåvarande fiender; eller

4)

då vederbörande vistades i utlandet eller utan egen förskyllan kommit inom främmande maktområde, med anledning av inskränkningar i friheten, som främmande makt år 1939 eller därefter vidtagit mot honom på grund av hans deltagande i Finlands krig, om kroppsskadan eller sjukdomen uppkommit i förhållanden, jämförliga med dem, som nämnas i 2 § lagen om skada, ådragen i militärtjänst; tillkommer ersättning enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst.

Lagen om skada, ådragen i militärtjänst, äger tillämpning även på person, vilken avses i lag eller statsrådsbeslut, som nämnes i 1 § 2 mom., såframt rätt till ersättning med anledning av kroppsskada eller sjukdom icke av annan orsak än försenad ansökan blivit honom förvägrad medelst laga kraft vunnet utslag.

3 §.

Har i 1 eller 2 § avsedd skadad eller insjuknad avlidit eller avlider han eller har person, som avses i 1 § lagen om skada, ådragen i militärtjänst, eller i lag, som nämnes i 1 § 2 mom. 1, 2 eller 4 punkten denna lag, försvunnit den 1 oktober 1939 eller därefter, men före den 1 juli 1953, skall på den med anledning av dödsfallet eller försvinnandet utgående ersättningen tillämpas, vad i lagen om skada, ådragen i militärtjänst, är stadgat.

4 §.

Pensionsrätten inskränkande stadgande, som ingår i de ovan i 1 § 2 mom. 10, 11 eller 12 punkten nämnda statsrådsbesluten och som icke har motsvarighet i lagen om skada, ådragen i militärtjänst, skall icke äga tillämpning.

Då ersättning erlägges åt utländsk frivillig, som avses i statsrådsbeslut, omnämnt i 1 § 2 mom. 11 punkten, eller åt anhörig till dylik person, tillämpas icke stadgandet i 32 § 2 mom. lagen om skada, ådragen i militärtjänst, såframt han är bosatt i hemlandet. Erlägges åt sagda person ersättning, vars storlek beror av boningsortens dyrhet, bestämmer socialministeriet, enligt vilken dyrhetsklass ersättning skall utgå.

5 §.

I stöd av denna lag må ersättning sökas av sådana i 1 § avsedda personer, vilka icke inom föreskriven tid sökt ersättning eller vilkas rätt till ersättning med anledning av kroppsskada eller sjukdom icke på annan grund medelst laga kraft vunnet utslag blivit dem förvägrad, samt av i 2 § avsedda personer, förutom de i 43 § lagen om skada, ådragen i militärtjänst, avsedda personer, vilka såsom arbetspliktiga utfört arbete för försvarsväsendet och vilkas inom föreskriven tid inlämnade ersättningsansökningar i stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst, blivit förkastade medelst laga kraft vunnet utslag. Ersättning må likaså sökas, om ersättning på ovan i 4 § avsedda grunder förvägrats eller indragits eller om rätt till försörjningspension efter fyllda sjutton år, varom stadgas i 15 § 4 mom. lagen om skada, ådragen i militärtjänst, icke sökts inom föreskriven tid.

Ansökan skall, vid äventyr av rättens förlust, göras skriftligen hos statens olycksfallsbyrå inom ett år från denna lags ikraftträdande. Har ansökan inkommit efter utgången av nämnda tid, må förseningen, om billighetsskäl det påkalla, lämnas utan avseende.

Vid ansökan om ersättning med anledning av dödsfall eller försvinnande, som inträffat före denna lags ikraftträdande, skall vad ovan är stadgat äga motsvarande tillämpning. Sökes försörjningspension av föräldrar, tillämpas likväl stadgandet i 21 § 4 mom. lagen om skada, ådragen i militärtjänst.

Har sjukdom fastställts eller arbetsoförmåga till följd av kroppsskada eller sjukdom inträtt eller dödsfallet inträffat eller dödförklaring ägt rum efter denna lags ikraftträdande, skall vid ansökan om ersättning lända till efterrättelse, vad i lagen om skada, ådragen i militärtjänst, är stadgat.

6 §.

Ersättning i stöd av denna lag erlägges tidigast från och med lagens ikraftträdande. Beviljas ersättning på grund av ansökan, som inkommit efter den i 5 § 2 och 3 mom. stadgade tidens utgång, erlägges likväl ersättningen tidigast från ingången av det kalenderkvartal, under vilket ansökan om ersättning inkommit till statens olycksfallsbyrå.

Överstiger enligt statsrådsbeslut, som nämnes i 1 § 2 mom. 11 punkten, utgående pension jämte förhöjningar vid denna lags ikraftträdande ersättning enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst, tillkommer ersättningstagaren dessutom skillnaden mellan sagda pension och den för tiden utgående ersättningen. Vid bestämmandet av kapitalvärdet på livränta beaktas nämnda skillnad icke.

Utbetalas ersättning i stöd av denna lag åt person, som av samma orsak tidigare åtnjuter pension i stöd av statsrådets beslut den 3 mars 1949 om beviljande av extra pensioner på grund av kroppsskada eller sjukdom, som uppkommit under krig eller militärtjänstgöring, av statsmedel eller ersättning i stöd av arbetares olycksfallsförsäkring av försäkringsbolag eller av statens olycksfallsbyrå, upphör utbetalningen av pensionen eller ersättningen. Försäkringsbolag skall för ansvarighetens upphörande till staten erlägga ersättning i den ordning socialministeriet bestämmer.

Från ersättning, som grundar sig på denna lag, skall avdragas i 3 mom. avsedd pension eller ersättning, som för motsvarande tid erlagts.

7 §.

Genom förordning må bestämmas om ovan i 2 § 1 mom. 3 punkten avsedd persons rätt till ersättning i enlighet med denna lag i det fall, att han i stöd av främmande stats pensions- eller ersättningssystem äger rätt till motsvarande förmåner.

8 §

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1956, och genom densamma upphävas lagen den 29 juni 1953 angående tillämpning av lagen om skada, ådragen i militärtjänst, på vissa skadade eller insjuknade samt deras anhöriga (290/53) samt 35―40 och 43 §§ lagen om skada, ådragen i militärtjänst, ävensom den i 1 § 2 mom. 9 punkten denna lag nämnda lagen och de i 11 och 12 punkterna av sagda moment nämnda statsrådsbesluten. Har i 3 § avsedd försvunnen dödförklarats efter denna lags ikraftträdande, tillämpas likväl sagda stadganden på ersättning, som utgår för tiden före lagens ikraftträdande.

Helsingfors den 15 juni 1956.

Republikens President Urho Kekkonen.Minister T. Leivo-Larsson.

Till början av sidan