57/1993

I syfte att rätta till den ekonomiska situationen för en insolvent privatperson ( gäldenären ) kan en domstol bestämma om åtgärder som skall vidtas beträffande hans skulder ( skuldsanering ), och för honom fastställa ett betalningsprogram som motsvarar hans betalningsförmåga, så som stadgas i denna lag.

Om reglering av borgens- och säkerhetsansvar utan skuldsanering stadgas i 10 kap.

Stadgandena i denna lag tillämpas utan hinder av vad i någon annan lag stadgas om borgenärens rätt till betalning, om åtgärder för indrivning av en skuld eller åtgärder för tryggande av att en skuld betalas.

Om ett ärende har sådan anknytning till en annan medlemsstat som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden, och den förordningen tillämpas på medlemsstaten i fråga, ska den förordningen tillämpas i stället för denna lag. (16.6.2017/366)

Skuldsanering samt reglering av borgens- och säkerhetsansvar kan beviljas en person, om platsen för personens huvudsakliga intressen finns i Finland. Bestämmelser om hur platsen för de huvudsakliga intressena bestäms finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden. (16.6.2017/366)

Om tillämpningen av denna lag på en gäldenär som idkar näringsverksamhet stadgas i 7 kap.

I denna lag avses med

Om gäldenärens ägarbostad utgör säkerhet för tredje mans skuld då skuldsaneringen inleds, iakttas beträffande det ansvar som gäldenären därigenom påförs i tillämpliga delar vad som stadgas om gäldenärens säkerhetsskuld.

Böter och annan påföljd i pengar som avses i 1 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002) omfattas av skuldsanering, om en sådan påföljd bestämts för en gärning som gäldenären gjort sig skyldig till innan skuldsaneringen inleddes. Ett gemensamt bötesstraff omfattas av skuldsaneringen, om någon av gärningarna begåtts innan skuldsaneringen inleddes. (8.12.2006/1088)

Vid bedömning av gäldenärens betalningsförmåga skall beaktas

Genom förordning av justitieministeriet föreskrivs det närmare om vilka omständigheter som skall beaktas när gäldenärens betalningsförmåga bedöms. De belopp som enligt förordningen utgör gäldenärens oundgängliga levnadskostnader justeras så som anges i lagen om folkpensionsindex (456/2001) . De justerade beloppen rundas av uppåt till närmaste euro och publiceras i författningssamlingen genom förordning av justitieministeriet årligen i november. (8.12.2006/1088)

I skuldsaneringen skall gäldenären för betalning av sina skulder använda alla de inkomster som han inte behöver för sina oundgängliga levnadskostnader och för de utgifter som uppkommer till följd av underhållsskyldighet ( betalningsmån ).

Den förmögenhet som ingår i gäldenärens bastrygghet kan realiseras endast i de fall som avses i 15, 29 och 33 §§. Den förmögenhet som ingår i bastryggheten omfattar gäldenärens ägarbostad, hans och hans familjs skäliga bostadslösöre och personliga ägodelar enligt skäligt behov samt arbetsredskap och med dem jämförbara föremål som gäldenären behöver för att trygga sin utkomst. Om gäldenären har annan förmögenhet skall den alltid användas för betalning av skulderna.

Gäldenären skall avstå från egendom som inte ingår i hans bastrygghet och vilken har överlåtits i hans besittning med stöd av ett avbetalnings- eller leasingavtal.

Gäldenären är skyldig att lämna domstolen och borgenärerna samt utredaren, om en sådan har förordnats, alla nödvändiga uppgifter om de omständigheter som har betydelse för skuldsaneringen.

Efter att gäldenären ansökt om skuldsanering tills betalningsprogrammet fastställs får gäldenären använda sina medel endast för oundgängliga levnadskostnader och för de utgifter som han är berättigad att erlägga med stöd av 12 § 2 mom. Gäldenären får inte heller uppta en ny skuld förutsatt att det inte är ofrånkomligt för att trygga hans utkomst eller annat följer av 25 § 2 mom. Innan skuldsaneringen inleds kan gäldenären utan hinder av denna paragraf använda sina tillgångar också för de utgifter som han är skyldig att betala.

Gäldenären är skyldig att medverka till att skuldsaneringen kan genomföras på behörigt sätt och att utredaren kan sköta sitt uppdrag så som ärendet kräver. När gäldenären har ansökt om skuldsanering skall han sträva efter att upprätthålla sin betalningsförmåga och vidta sådana åtgärder för att förbättra sin betalningsförmåga som skäligen kan förutsättas av honom. (24.1.1997/63)

Under betalningsprogrammet är gäldenären skyldig att på begäran av en borgenär redogöra för omständigheter som utgör grund för en tilläggsprestationsskyldighet enligt 35 a §. Redogörelsen skall lämnas också efter att betalningsprogrammets tillämpningstid har löpt ut, om begäran har framställts innan tre månader förflutit från det att tillämpningstiden löpte ut. Gäldenären skall lämna redogörelsen utan obefogat dröjsmål. (30.12.2002/1273)

En skuldsanering blir anhängig på ansökan av gäldenären.

Makar, solidariskt ansvariga medgäldenärer samt gäldenären och borgensmannen kan gemensamt ansöka om skuldsanering.

Om ansökan om skuldsanering stadgas i 8 kap.

Skuldsanering kan beviljas en gäldenär som är insolvent och inte rimligen förmår förbättra sin betalningsförmåga så att han eller hon kan klara av de utgifter som skulderna ger upphov till, om

Skuldsanering kan trots vad som föreskrivs i 1 mom. även beviljas en insolvent gäldenär som har skulder som hänför sig till gäldenärens tidigare näringsverksamhet.

Om en gäldenär av en orsak som kan anses temporär saknar betalningsmån eller av samma orsak med sin betalningsmån inte förmår betala sina vanliga skulder till ett belopp som inte ska anses vara obetydligt, kan skuldsanering inte beviljas. Vid bedömningen av om orsaken är temporär och av storleken på betalningsmånen ska särskilt gäldenärens förvärvsmöjligheter beaktas. Orsaken kan inte anses vara temporär, om det att betalningsmån saknas eller att den är obetydlig beror på arbetslöshet som utan avbrott eller med små avbrott varat över 12 månader.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på en gäldenär som idkar näringsverksamhet som enskild näringsidkare eller yrkesutövare och inte heller på en gäldenär som har skulder som hänför sig till gäldenärens tidigare näringsverksamhet. Bestämmelser om tilläggsförutsättningar för skuldsanering i fråga om en gäldenär som fortfarande idkar näringsverksamhet finns i 7 kap.

Om inte något annat följer av 10 a §, kan skuldsanering inte beviljas om (30.12.2002/1273)

Trots ett hinder enligt 10 § kan skuldsanering beviljas om det finns vägande skäl att göra det, särskilt med hänsyn till gäldenärens åtgärder för betalning av sina skulder, den tid som har förflutit sedan gäldenären skuldsatte sig och gäldenärens övriga förhållanden samt skuldsaneringens betydelse för gäldenären och borgenärerna.

Innan gäldenären ansöker om skuldsanering ska han eller hon utreda möjligheterna att uppnå förlikning med borgenärerna om reglering av sina skulder, om det inte är uppenbart onödigt på grund av gäldenärens ringa betalningsförmåga, det stora antalet borgenärer, de okända borgenärerna eller av någon annan orsak.

Borgenärerna ska i enlighet med god kreditgivnings- och indrivningssed medverka till en förlikning.

När gäldenären ansöker om skuldsanering skall han lägga fram en utredning om orsakerna till att skuld upptagits och om de inkomster och tillgångar med vilka han hade för avsikt att betala tillbaka skulderna samt om de omständigheter som har orsakat hans insolvens.

För ansökan om skuldsanering och utredning av skuldsituationen ska borgenären på begäran av gäldenären skriftligen meddela denne

Sedan skuldsaneringen inletts får gäldenären inte betala en skuld som omfattas av skuldsaneringen eller ställa säkerhet för en sådan.

Det i 1 mom. stadgade betalningsförbudet gäller inte en underhållsbidragsskuld med förmånsrätt. Gäldenären kan också utan hinder av förbudet till en säkerhetsborgenär betala räntor och andra kreditkostnader som förfaller till betalning efter att skuldsaneringen inletts enligt villkoren för skulden. Av de medel som en realisering av gäldenärens förmögenhet avkastar kan kostnaderna för realiseringen och de skulder för vilka förmögenheten utgör säkerhet betalas. Domstolen eller utredaren kan bestämma att gäldenären, utan hinder av betalningsförbudet, får betala obetydliga skulder som understiger ett visst belopp, när detta är ändamålsenligt med hänsyn till förfarandet. (31.1.1995/113)

En prestation som erlagts i strid med förbudet i 1 mom. skall återbetalas. Om återbetalning av en prestation för en växel och en check, om återbetalning då borgenären på grund av betalning har återlämnat en säkerhet som ställts av tredje man eller då för skulden ställts borgen, om pantsättning och ställande av annan säkerhet i strid med förbudet samt om ansökan om inteckning som gjorts efter att skuldsaneringen inletts gäller vad som stadgas i 17 § 2 och 3 mom. lagen om företagssanering (47/93) .

Trots förbudet enligt 12 § har en säkerhetsborgenär rätt att få betalning för räntor och andra kreditkostnader som motsvarar villkoren för skulden och som förfaller efter att skuldsaneringen inletts. Borgenären kan inte göra gällande ett villkor om förtida betalning av kreditkostnader.

Trots förbudet enligt 12 § gäller följande för en gäldenär som idkar näringsverksamhet:

En säkerhetsborgenär har rätt till ersättning för sådan minskning av värdet på säkerhetsegendom till borgenärens nackdel som beror på att egendomen har använts i gäldenärens näringsverksamhet under giltighetstiden för ett indrivningsförbud enligt 13 § eller ett interimistiskt indrivningsförbud enligt 21 §. En betald ersättning räknas som amortering av säkerhetsskuld.

Gäldenären ska se till att sådan i gäldenärens näringsverksamhet använd egendom som omfattas av indrivningsförbud och utgör säkerhet för skuld som omfattas av skuldsaneringen på behörigt sätt är försäkrad mot skada.

Efter att skuldsaneringen inletts får mot gäldenären inte riktas åtgärder för att driva in en skuld som omfattas av betalningsförbudet eller för att säkra betalningen av en sådan skuld. Åtgärder som redan påbörjats får inte fortsättas. Mot gäldenären får inte heller i fråga om sådan skuld riktas påföljder för betalningsdröjsmål. Bland annat följande åtgärder omfattas av det här nämnda förbudet:

(12.1.2018/26)

En åtgärd i strid med förbudet är utan verkan. Om egendom som utgör säkerhet har överlåtits i strid med förbudet kan mottagaren dock förvärva godtrosskydd i enlighet med vad som särskilt föreskrivs. Förbudet hindrar inte borgenären från att inleda en rättegång eller något annat förfarande som syftar till att bibehålla hans rättigheter eller att ge honom en verkställighetsgrund. Förbudet hindrar inte heller borgenären att ansöka om ett myndighetsbeslut om säkringsåtgärder som avser gäldenärens egendom och om verkställighet av beslutet, om inte något annat följer av 4 mom.

En säkringsåtgärd som fastställts med avseende på gäldenärens egendom innan skuldsaneringen inleds förblir i kraft, om inte domstolen bestämmer något annat eller något annat följer av 4 mom. Innan en säkringsåtgärd återkallas eller begränsas ska den borgenär som ansökt om åtgärden ges tillfälle att bli hörd.

Efter att skuldsanering inletts får mot sådan egendom som gäldenären använder i sin näringsverksamhet inte på basis av en skuld som omfattas av skuldsaneringen riktas säkringsåtgärder enligt en myndighets beslut. En säkringsåtgärd som bestämts innan skuldsaneringen inletts upphör när skuldsaneringen inleds.

Inledande av skuldsanering hindrar inte borgenären att driva in skulden av en borgensman eller ur värdet av en säkerhet som har ställts av tredje man eller att säga upp skulden eller på något annat sätt åstadkomma att skulden förfaller till betalning i fråga om borgensmannen eller den som har ställt en ovan avsedd säkerhet. Mot gäldenären behöver inte riktas åtgärder i syfte att åstadkomma att skulden förfaller till betalning för att prestation skall kunna krävas av borgensmannen.

En domstol kan på yrkande av en säkerhetsborgenär bevilja borgenären tillstånd att utöva de rättigheter som avses i 13 § 1 mom. 1 punkten, om

Beslutet ska iakttas oberoende av ändringssökande, om domstolen inte bestämmer något annat. Oberoende av säkerhetsborgenärens ovannämnda yrkande kan realiseringen av en ägarbostad uppskjutas under de förutsättningar som anges i 35 §.

Då skuldsaneringen inleds upphör dröjsmålsränta att växa på en skuld som omfattas av skuldsaneringen. Detsamma gäller för andra påföljder av betalningsdröjsmål som är beroende av dröjsmålets varaktighet.

Sedan skuldsaneringen inletts får gäldenärens egendom inte utmätas för en skuld som omfattas av skuldsaneringen med undantag av en underhållsbidragsskuld med förmånsrätt. En utmätning i strid med förbudet är utan verkan. Behandlingen av ansökan om utmätning avbryts. Om utmätning redan har skett, skall verkställigheten avbrytas, och utmätningsmannen skall förvara den egendom han tagit i sin besittning. Om försäljning av egendom som utmätts har kungjorts innan skuldsaneringen inleds, kan egendomen säljas i den ordning som utsökningslagen stadgar, om inte annat följer av 3 mom. Utmätningsmannen skall förvara de penningmedel som influtit eller inflyter av utmätningen tills betalningsprogrammet fastställs eller något annat bestäms.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. är betalningsförbud i kraft för utmätning av gäldenärens lön, pension, inkomst av näringsverksamhet eller annan periodisk prestation i enlighet med vad som föreskrivs i utsökningsbalken, om inte domstolen bestämmer något annat. Utmätningsmannen ska, med undantag för ett underhållsbidrag som ska betalas till ett barn, förvara penningmedlen tills betalningsprogrammet fastställs eller något annat bestäms. Medel som inte används till betalning av ett underhållsbidrag som ska betalas till ett barn eller betalning av utredarens fordran redovisas till gäldenären först när betalningsprogrammet har fastställts med laga kraft. (25.5.2022/389)

Om försäljning av egendom som utmätts hos gäldenären har kungjorts innan skuldsaneringen inleds, kan domstolen bestämma att verkställigheten ska avbrytas och att försäljningen ska återgå, om

(19.12.2014/1123)

Om det för den myndighet som handhar verkställigheten, innan skuldsaneringen inleds har ställts en säkerhet på grund av ändringssökande för det fall att utmätningen eller annan verkställighet avbryts skall utmätningsmannen förvara säkerheten tills betalningsprogrammet fastställs eller annat bestäms eller om säkerheten har ställts av tredje man på yrkande återställa säkerheten till denne.

Sedan skuldsanering inletts får ett beslut om att gäldenären ska vräkas från den lägenhet som han eller hon har i sin besittning och använder som sin bostad eller som huvudsakligen används för gäldenärens näringsverksamhet inte verkställas, om vräkningsgrunden är utebliven betalning för hyra eller något annat vederlag för lägenheten som förfallit till betalning innan skuldsaneringen inleddes. Detsamma gäller ett beslut om att med stöd av lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) ta gäldenärens bostad i bolagets besittning. Domstolen kan dock på yrkande av borgenären tillåta verkställighet, om det med beaktande av de åtgärder som borgenären redan har vidtagit beträffande lägenheten är oskäligt att den förhindras eller om det är uppenbart att gäldenären inte förmår betala hyror eller andra vederlag som förfaller till betalning efter att skuldsaneringen inletts. (19.12.2014/1123)

Sedan skuldsanering inletts får handräckning för återtagande av gods eller för uppgörelse enligt lagen om avbetalningsköp (91/1966) ges endast om godset inte ingår i gäldenärens bastrygghet och gäldenären inte behöver den för sin näringsverksamhet eller om borgenären beviljats rätt enligt 15 § i denna lag att utöva sina rättigheter enligt 13 § 1 mom. 1 punkten. På motsvarande sätt ska återtagande och uppgörelse som är anhängig avbrytas tills betalningsprogrammet fastställs eller något annat bestäms. (19.12.2014/1123)

Sedan skuldsanering inletts får verkställighet av ett förvandlingsstraff för böter inte inledas.

Sedan skuldsanering inletts kan gäldenären säga upp ett hyres- eller arrendeavtal eller något annat avtal enligt vilket gäldenären är hyresgäst eller arrendator eller som gäldenären har ingått i egenskap av konsument, så att det upphör inom två månader från uppsägningen oberoende av de villkor som gäller avtalets varaktighet eller uppsägningen av det. Gäldenären är inte utöver den hyra, arrendeavgift eller annat vederlag som hänför sig till uppsägningstiden skyldig att betala någon annan ersättning för att avtalet upphört i förtid.

Hyresvärden för en lägenhet som en gäldenär som idkar näringsverksamhet har hyrt och som huvudsakligen används för näringsverksamheten har med avvikelse från 1 mom. rätt att få ersättning för att avtalet upphör i förtid. Ersättningen omfattar de direkta kostnaderna för återställande av besittningen av egendomen samt skälig ersättning för annan skada som orsakas hyresvärden och som denne kan visa. Ersättningen utgör skuld som omfattas av skuldsaneringen.

I fråga om leasingavtal iakttas 27 § i lagen om företagssanering.

Den som enligt ett avtal som har ingåtts innan skuldsaneringen inleds har åtagit sig en prestation gentemot en gäldenär som idkar näringsverksamhet, men inte har uppfyllt åtagandet när skuldsaneringen inleds, har trots 12 § rätt att få betalning för sin prestation, om prestationen kan anses vara sedvanlig med hänsyn till gäldenärens verksamhet.

Om också en ansökan om försättande av gäldenären i konkurs är anhängig när ansökan om skuldsanering görs, ska behandlingen av konkursansökan fortsättas men ansökan får inte avgöras förrän beslutet om inledande av skuldsanering har fattats. På samma sätt ska förfaras om en ansökan om att gäldenären ska försättas i konkurs görs efter att ansökan om skuldsanering har blivit anhängig men innan ärendet har avgjorts. Om skuldsanering inleds, förfaller konkursansökan sedan betalningsprogrammet har fastställts. Om ansökan om skuldsanering avslås eller om behandlingen av ärendet avslutas på något annat sätt än genom att ett betalningsprogram fastställs, ska konkursansökan avgöras. Bestämmelser om hur sökande av ändring påverkar konkursen finns i 2 mom. och i 63 § 2 mom. (23.3.2023/480)

Om gäldenären har sökt eller meddelar att han eller hon kommer att söka ändring i ett beslut genom vilket ansökan om skuldsanering har avslagits, kan den domstol som behandlar en sådan ansökan om försättande av gäldenären i konkurs som avses i 1 mom. eller som blir anhängig senare, på yrkande av gäldenären, skjuta upp beslutet om försättande i konkurs tills besvären har avgjorts av fullföljdsdomstolen eller behandlingen av ärendet annars avslutas. En förutsättning är att det finns synnerligen vägande skäl att skjuta upp beslutet, framför allt med beaktande av de grunder som gäldenären i sina besvär har åberopat eller som gäldenären meddelar sig åberopa. Ändring får inte sökas i beslut om uppskjutande. Om gäldenären försätts i konkurs, kan domstolen på yrkande av gäldenären bestämma att konkursboet inte får sälja mera egendom än vad som är nödvändigt för undvikande av förluster eller för betalning av de kostnader som föranleds av förvaltningen av konkursboet och skötseln av egendomen innan beslutet om skuldsanering vunnit laga kraft eller något annat bestäms i ärendet.

3 mom. har upphävts genom L 25.5.2022/389 . (25.5.2022/389)

Sedan skuldsaneringen inletts kan gäldenären på ansökan av en borgenär försättas i konkurs endast om konkursansökan grundar sig på försummad betalning av en skuld som har uppkommit efter att skuldsaneringen inletts. Försättandet i konkurs kan då på yrkande av gäldenären skjutas upp högst en månad, om det med hänsyn till fortsättande av skuldsaneringen finns synnerligen vägande skäl för detta. Ändring får inte sökas i beslut om uppskjutande. Om gäldenären försätts i konkurs, förfaller skuldsaneringen.

Om gäldenären försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts innan betalningsprogrammet slutförts, har de fordringar som uppkommit mellan den tidpunkt då skuldsaneringen inleddes och den då betalningsprogrammet fastställdes samt räntan på dessa fordringar till den tidpunkt då medlen redovisas bästa förmånsrätt till betalning vid konkurs efter de fordringar som avses i 3 § i lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning (1578/1992) . Om behandlingen av ärendet avslutas på något annat sätt än genom att ett betalningsprogram fastställs, har de fordringar som uppkommit mellan den tidpunkt då skuldsaneringen inleddes och den då behandlingen av ärendet avslutades samt räntan på dessa fordringar till den tidpunkt då medlen redovisas denna förmånsrätt, om ansökan om försättande i konkurs har varit anhängig under tiden mellan beslutet om inledande av skuldsanering och avslutandet av behandlingen av ärendet eller om ansökan har gjorts inom tre månader från den tidpunkt då behandlingen av ärendet avslutades. Gäldenärens obetalda andel av utredarens arvode och kostnadsersättning samt räntan på dessa till den tidpunkt då medlen redovisas ska dock betalas först.

Domstolen kan på yrkande av gäldenären, sedan gäldenärens ansökan blivit anhängig, bestämma att ett förbud enligt 12, 13, 17 eller 18 § skall vara i kraft interimistiskt redan innan skuldsaneringen inleds, om det prövas vara nödvändigt. Beslut kan fattas utan att borgenärerna hörs, om sakens brådskande natur anses kräva det.

I ett beslut genom vilket ett i 1 mom. nämnt interimistiskt förbud har meddelats får ändring inte sökas särskilt. När domstolen har förkastat ett yrkande som gäller ett interimistiskt förbud får ändring i beslutet sökas särskilt endast om ansökan gäller ett förbud som syftar till att förhindra en realisering av egendom som hör till gäldenärens bastrygghet eller som gäldenären behöver för sin näringsverksamhet. Gäldenärens ändringsansökan ska utan dröjsmål ges in till den domstol som behandlar ändringsansökan och besvären ska i brådskande ordning prövas av domstolen. Domstolen ska, om anledning föreligger, ge borgenärerna möjlighet att bemöta besvären. (19.12.2014/1123)

Domstolen skall utan dröjsmål meddela utsökningsmyndigheten på gäldenärens hemort och på den ort där gäldenärens fastighet är belägen om att ett interimistiskt förbud som gäller utsökning har utfärdats. (4.8.2000/714)

Rättsverkningarna av att skuldsaneringen inleds förblir i kraft tills ett betalningsprogram fastställs. Om en ansökan om skuldsanering avslås upphör rättsverkningarna av att skuldsaneringen inleds då domstolens utslag har givits, om inte domstolen av särskilda skäl bestämmer att rättsverkningarna förblir i kraft tills utslaget har vunnit laga kraft eller något annat bestäms i saken.

Då rättsverkningarna av skuldsanering upphört på grund av att ansökan har avslagits kan verkställighet eller handräckning som förhindrats eller avbrutits med stöd av 17 eller 18 §, fortsättas på basis av den tidigare ansökan om verkställighet eller handräckning.

I skuldsaneringen skall för gäldenären fastställas ett betalningsprogram som motsvarar hans eller hennes betalningsförmåga. I fråga om gäldenärens skyldighet att betala mer av sina skulder ( tilläggsprestationsskyldighet ) bestäms i 35 a §. (30.12.2002/1273)

Betalningsprogrammet fastställs särskilt för varje gäldenär om inte annat följer av 24 § 1 mom.

Gäldenären eller utredaren skall göra upp ett förslag till betalningsprogram.

För medgäldenärer som står i ett solidariskt skuldförhållande för en säkerhetsskuld och som ansökt om skuldsanering gemensamt, kan fastställas ett gemensamt betalningsprogram för säkerhetsskulden.

Om medgäldenärer som står i ett solidariskt skuldförhållande för en annan skuld än en säkerhetsskuld har ansökt om skuldsanering gemensamt, beaktas i betalningsprogrammet för respektive gäldenär den del av skulden som faller på honom eller henne då skulden fördelas enligt gäldenärernas ekonomiska ställning. Med gäldenärernas ekonomiska ställning avses förhållandet mellan gäldenärens tillgångar och avkastningen av ett betalningsprogram för vanliga skulder å ena sidan samt gäldenärens skulder å andra sidan. Vad som föreskrivs ovan tillämpas på motsvarande sätt då gäldenären och borgensmannen har ansökt om skuldsanering gemensamt. (25.5.2022/389)

En skuld som baserar sig på medgäldenärernas och borgensmannens regressrätt utgör, om det är fråga om sådana fall som avses i 2 mom., i skuldsaneringen en sådan efterställd skuld som de i 31 § 3 mom. nämnda skulderna. (24.1.1997/63)

I skuldsanering kan, med nedan stadgade begränsningar, ifråga om de skulder som omfattas av saneringen

Skuldsaneringen kan innebära att skulden helt eller delvis betalas som en engångsprestation med en ny skuld som tas för detta ändamål.

På skuld skall tillämpas den metod som är lindrigast med tanke på borgenären och som räcker till för att rätta till gäldenärens ekonomiska situation. Skuldbeloppet kan minskas eller skyldigheten att betala skulden avlyftas i sin helhet endast om skuldsanering annars inte är möjlig.

Beträffande en säkerhetsskuld kan endast de åtgärder som nämns i 25 § 1 mom. 1-3 punkten och 25 § 2 mom. vidtas. Till betalning förfallen dröjsmålsränta på en säkerhetsskuld kan också minskas eller avlyftas i sin helhet. Då 25 § 1 mom. 2 punkten tillämpas på en säkerhetsskuld skall för de kreditkostnader vilkas betalning uppskjutits erläggas en sådan ränta som tryggar deras nuvärde. När kreditkostnaderna nedsätts med stöd av 25 § 1 mom. 3 punkten skall dessutom beaktas den återstående kredittidens längd så att minskningen av kreditkostnaderna är proportionellt desto mindre ju längre nämnda tid är.

Den ränta som tryggar nuvärdet bestäms enligt ett för ändamålet lämpligt index så att den ränta som skall erläggas för respektive kvartal motsvarar en konstaterad förändring i indexet, omräknad till årsränta, för det kvartal som föregår det sista.

Skuldsaneringen inverkar inte på varaktigheten av eller innehållet i borgenärens realsäkerhetsrätt. I skuldsaneringen kan man dock ändra säkerhetsarrangemangen beträffande skulden genom att ersätta en säkerhet med en annan säkerhet som tryggar skulden.

Om ränta enligt lånevillkoren för bostadslån som staten beviljat eller andra lån kapitaliseras vid återbetalningen av skulden kan man åsidosätta dessa villkor i skuldsaneringen och behandla det belopp som är obetalt då skuldsaneringen inleds på samma sätt som en sådan skuld som inte innefattar kapitalisering av räntan.

Då en skuld som en kommun skall betala till staten enligt 9 § 2 mom. lagen om bostadsproduktion omfattas av skuldsaneringen, skall kommunen betala sitt lån till staten till det belopp och enligt det tidsschema som enligt betalningsprogrammet gäller för gäldenären då han skall betala sin skuld till kommunen.

Om beslut fattas att skuldsaneringen skall förfalla har borgenären rätt att kräva betalning av gäldenären utan att villkoret om kapitalisering av räntan beaktas.

Om skulden är oklar till belopp eller grund skall domstolen bestämma till vilket belopp skulden skall beaktas i betalningsprogrammet. Detsamma gäller på motsvarande sätt annan oklarhet som anknyter till borgenärens rättigheter.

I ett sådant beslut får ändring inte sökas särskilt.

Om skuldsaneringen omfattar en skuld till en näringsidkare som inte har kunnat anträffas och skulden understiger ett belopp som fastställs genom förordning, kan skulden lämnas obeaktad i betalningsprogrammet. Vad som stadgas ovan hindrar inte att borgenären i fråga om en sådan skuld ansöker om ändring av betalningsprogrammet.

Om gäldenären har en skuld för vilken egendom som ingår i hans bastrygghet utgör säkerhet, skall av gäldenärens betalningsmån först reserveras den del som behövs för en sådan skuld ( säkerhetsskuldandel ). Denna säkerhetsskuldandel skall fastställas till ett sådant belopp att åtminstone nuvärdet av säkerhetsskulden blir betalt inom en skälig tid. Utan särskilda skäl får denna tid inte vara väsentligt längre än den återstående ursprungliga kredittiden för skulden. (24.1.1997/63)

Om gäldenären inte förmår betala sin säkerhetsskuldandel enligt 1 mom. skall egendomen realiseras.

Gäldenärens betalningsmån efter avdrag för en eventuell säkerhetsskuldandel och de medel som influtit vid realiseringen av gäldenärens förmögenhet ska användas till betalning av vanliga skulder i enlighet med 34 §.

Gäldenären får behålla den betalningsmån som uppkommit under tiden mellan den tidpunkt då skuldsaneringen inleddes och den då betalningsprogrammet fastställdes, till den del betalningsmånen inte används till betalning av utgifter som avses i 7 § 1 mom. eller med stöd av 70 § 2 mom. till betalning av utredarens fordran.

I fråga om vanliga skulder ska innehållet i skuldsaneringen och betalningsprogrammet bestämmas så att betalningsprogrammet är i kraft tre år, om inte något annat följer av 31 a §.

En gäldenär som har en ägarbostad ska betala sina vanliga skulder till minst det belopp som avses i 32 §. Om gäldenären behåller sin ägarbostad kan betalningsprogrammet vara i kraft en längre tid än tre år. Betalningsprogrammet får dock inte vara i kraft mer än tio år i fråga om vanliga skulder.

Om skuldsanering har beviljats med stöd av 10 a § ska betalningsprogrammet vara i kraft fem år, om inte något annat följer av 31 a §.

Om gäldenären med stöd av 70 § ska betala utredarens fordran och den betalningsmån som uppkommit under tiden mellan den tidpunkt då skuldsaneringen inleddes och den då betalningsprogrammet fastställdes inte räcker till för att betala den andel som gäldenären ska betala, förlängs betalningsprogrammets tillämpningstid med fyra månader. Betalningsprogrammets tillämpningstid förlängs dock med sex månader, om skulder som hänför sig till gäldenärens näringsverksamhet saneras med stöd av 45 a §. Om gäldenärens andel av utredarens fordran inflyter av hans eller hennes betalningsmån efter det att betalningsprogrammet fastställdes under en kortare tid än vad som nämns ovan, förlängs betalningsprogrammets tillämpningstid med endast denna tid.

Betalningsprogrammet kan vara i kraft en kortare tid än vad som anges i 3 eller 5 mom., om gäldenären permanent saknar betalningsmån på grund av sjukdom eller ålder eller av någon annan motsvarande orsak.

För varje vanlig skuld ska det anvisas en lika stor relativ andel av gäldenärens betalningsmån och av de medel som influtit vid realiseringen av förmögenheten, om inte annat följer av 2–5 mom. eller 31 a §. (29.2.2008/117)

Betalningsmånen och medlen skall först anvisas för betalningen av en underhållsbidragsskuld med förmånsrätt. Därefter kan de anvisas för betalningen av sådana skulder som hänför sig till gäldenärens oundgängliga levnadskostnader eller som utgör gäldenärens oundgängliga boendekostnader.

Sist ska betalningsmånen och medlen anvisas för betalningen av räntorna på skulderna för tiden mellan saldodagen och den tidpunkt då betalningsprogrammet fastställdes samt för betalningen av sådana skulder som är efterställda vid konkurs. Om saldodagen infaller tidigare än sex månader före den tidpunkt då skuldsaneringen inleddes, är räntorna på skulderna för tiden mellan den tidpunkt då skuldsaneringen inleddes och den då betalningsprogrammet fastställdes efterställda. (19.12.2014/1123)

Betalningsprogrammet kan göras upp så att borgenärerna först ska få betalning för utdelningskvoter som är obetydliga till beloppet och även så att den betalningsmån som vid regelbundna tidpunkter uppkommer för gäldenären ska användas i tur och ordning för betalning till de olika borgenärerna, om detta är ändamålsenligt med tanke på genomförandet av betalningsprogrammet och de övriga borgenärernas möjligheter att få betalning inte uppenbart äventyras till följd därav. Om borgenärerna är fler än en, kan en skuld för vilken det skulle inflyta en obetydlig utdelning lämnas utan betalning i betalningsprogrammet. Bestämmelser om beloppet av en utdelning som ska betraktas som obetydlig utfärdas genom förordning av statsrådet. (25.5.2022/389)

Om en skuld som omfattas av skuldsanering preskriberas enligt 2 kap. 27 § i utsökningsbalken (705/2007) eller enligt 13 a § i lagen om preskription av skulder (728/2003) under pågående betalningsprogram, ska skuldens andel av betalningsmånen och förmögenheten från ingången av den kalendermånad som följer efter den månad då skulden slutgiltigt preskriberas anvisas de övriga borgenärerna. I betalningsprogrammet beaktas på motsvarande sätt preskription av skulder som en gäldenär inom skuldsaneringen svarar för tillsammans med någon annan på grundval av borgen eller av annan orsak. (19.12.2014/1123)

Om borgenären är en privatperson ( privat borgenär ), kan betalningsprogrammet på hans eller hennes yrkande förordnas att vara i kraft högst två år efter det att betalningsprogrammet har slutförts i fråga om andra vanliga skulder. Om gäldenären behåller sin ägarbostad, kan det bestämmas att två års tiden börjar från en senare tidpunkt än då betalningsprogrammet slutfördes i fråga om vanliga skulder. Förutsättningen för att fortsätta programmet är att en förlängning kan anses vara skälig med beaktande av grunden för och beloppet av den fordran som den privata borgenären har, hans eller hennes ekonomiska ställning och gäldenärens omständigheter. (24.6.2010/632)

Ett beslut om att betalningsprogrammet skall fortsätta kan göras under den tid betalningsprogrammet är i kraft, om saken inte har kunnat avgöras när betalningsprogrammet fastställdes på grund av att beloppet av den privata borgenärens fordran var oklar eller av någon annan särskild orsak.

Då gäldenären har en ägarbostad skall han för sina vanliga skulder betala ett belopp som motsvarar den kalkylerade avkastningen enligt 2 mom. ( minimiavkastningen för de vanliga skulderna ) oberoende av om gäldenären får behålla sin bostad eller om denna skall realiseras.

Minimiavkastningen för de vanliga skulderna omfattar

Om det är uppenbart att en gäldenär som har en ägarbostad inte med hjälp av ett betalningsprogram som är i kraft högst tio år förmår betala sina vanliga skulder till ett belopp som motsvarar den minimiavkastning som avses i 32 § med bibehållande av sin ägarbostad, skall bostaden realiseras. Gäldenärens ägarbostad skall likväl inte realiseras om avkastningen eller utdelningen för vanliga skulder därigenom ökar endast obetydligt eller om en annan bostad som kan anses uppfylla rimliga krav inte står att få.

De medel som inflyter vid realiseringen av gäldenärens förmögenhet och blir över då kostnaderna för realiseringen och de skulder för vilka förmögenheten utgör säkerhet har betalts, skall användas för betalning av vanliga skulder.

För betalning av vanliga skulder används likväl av de medel som influtit vid realiseringen av gäldenärens ägarbostad högst ett belopp som motsvarar minimiavkastningen för de vanliga skulderna. Domstolen kan bestämma att gäldenären får betala den andel som faller på vanliga skulder med avkastningen av betalningsprogrammet i stället för som en engångsprestation om det är skäligt för att ordna gäldenärens boende. Domstolen kan bestämma att de medel som gäldenären erhåller vid realiseringen av gäldenärens ägarbostad skall användas för att ordna gäldenärens boende eller för att trygga de betalningar som betalningsprogrammet förutsätter. Om gäldenären försummar att iaktta detta kan domstolen bestämma att betalningsprogrammet skall förfalla.

Om gäldenärens ägarbostad skall realiseras i enlighet med 15, 29 eller 33 § kan domstolen på yrkande av gäldenären bestämma att realiseringen får vidtas först efter en viss tid som får vara högst ett år, om det med hänsyn till förhållandena för gäldenären och hans familj skall anses skäligt och om gäldenären förmår betala den löpande räntan för nämnda tid på den säkerhetsskuld som belastar ägarbostaden. Om gäldenären försummar betalningen av denna ränta, får borgenären utöva de rättigheter som avses i 13 § 1 mom. 1 punkten.

För gäldenären fastställs i betalningsprogrammet en skyldighet att av inkomster och tillgångar som gäldenären får under betalningsprogrammets tillämpningstid i tilläggsprestationer till sina borgenärer betala det belopp som föreskrivs i denna paragraf. En tilläggsprestationsskyldighet enligt 3 mom. fastställs dock inte för en gäldenär vars inkomster under tiden för betalningsprogrammet inte kan antas öka utöver det belopp som avses i 3 mom. (19.12.2014/1123)

Om gäldenären får ett arv, en gåva eller någon annan prestation av engångsnatur som förbättrar gäldenärens betalningsförmåga och vars belopp ensamt eller tillsammans med andra prestationer överstiger 1 000 euro, skall gäldenären till borgenärerna betala den del med vilken prestationernas sammanlagda belopp överstiger 1 000 euro.

Om gäldenärens inkomster minskade med ökade kostnader för arbetsresor och de andra omedelbara tilläggsutgifter som gäldenären har haft för inkomstens förvärvande under ett kalenderår ökar så att de med minst 2 000 euro överstiger det belopp som i betalningsprogrammet har antecknats som gäldenärens inkomster, ska gäldenären för betalning av sina skulder använda hälften av det belopp med vilket ökningen överstiger 2 000 euro. Det på detta sätt uträknade beloppet behöver dock inte användas till betalning av skulderna till den del som gäldenären har behövt det för sina övriga nödvändiga utgifter. (19.12.2014/1123)

Med gäldenärens inkomster avses i 3 mom. den nettoinkomst som fås när gäldenärens inkomster minskas med skatten enligt förskottsinnehållningen eller förskottsbetalningen samt med därmed förknippade lagstadgade arbetstagaravgifter. Skatteåterbäring och skatteskuld som baserar sig på inkomsterna beaktas som ökning eller minskning av inkomsterna för det år under vilket de har eller borde ha betalts.

Betalningsskyldighet som baserar sig på en prestation av engångsnatur ska fullgöras inom tre månader efter det att gäldenären fick medlen i sin besittning. Till övriga delar ska tilläggsprestationsskyldigheten fullgöras inom det följande kalenderåret. Tilläggsprestationerna för det år då betalningsprogrammet löper ut ska dock betalas samtidigt som tilläggsprestationerna för det sista hela kalenderåret eller inom sex månader från det betalningsprogrammet löper ut, beroende på enligt vilkendera tidsfristen tilläggsprestationerna ska betalas senare. Betalningstidpunkten kan bestämmas att vara en annan, om det är ändamålsenligt på grund av att tilläggsprestationernas belopp är litet eller av något annat särskilt skäl. Gäldenären är inte skyldig att betala en tilläggsprestation på skulden, om tilläggsprestationen är obetydlig. Bestämmelser om beloppet av en tilläggsprestation som ska betraktas som obetydlig utfärdas genom förordning av statsrådet. (25.5.2022/389)

Domstolen kan på ansökan fastställa och påföra beloppet av den tilläggsprestation som skall erläggas till en borgenär. Bestämmelser om ansökan och hur yrkandet skall framställas finns i 61 a §.

7 mom. har upphävts genom L 25.5.2022/389 . (25.5.2022/389)

Av betalningsprogrammet skall framgå tillräckligt specificerade uppgifter om

Utredaren skall handha den i betalningsprogrammet angivna realiseringen av förmögenheten och redovisningen av tillgångarna om inte domstolen bestämmer något annat. Om en utredare inte har förordnats eller det annars är ändamålsenligt kan domstolen förordna en utmätningsman, gäldenären eller säkerhetsborgenären att handha realiseringen och redovisningen av tillgångarna. På yrkande av en säkerhetsborgenär kan domstolen av särskilda skäl bestämma att realiseringen skall verkställas i den ordning som utsökningslagen stadgar då den säkerhetsborgenär som framställt yrkandet är sökande.

Realiseringen av gäldenärens förmögenhet som verkställs i samband med skuldsaneringen skall genomföras omsorgsfullt och på ett ändamålsenligt sätt så att för egendomen erhålls ett så högt pris som möjligt till minsta möjliga kostnader. Kostnaderna för realiseringen täcks med de medel som inflyter vid realiseringen. Innan realiseringen verkställs skall gäldenären höras. En skriftlig utredning över realiseringen och redovisningen av tillgångarna skall tillställas gäldenären.

Ett betalningsprogram kan fastställas, om det enligt 9-11 §§ finns förutsättningar för en skuldsanering och programmet motsvarar stadgandena i denna lag. Betalningsprogrammet kan fastställas trots att det avviker från stadgandena i denna lag, om inte borgenären eller gäldenären har åberopat detta i sitt utlåtande om förslaget till betalningsprogram.

Ett fastställt betalningsprogram skall iakttas oberoende av ändringssökande, om inte en högre domstol bestämmer något annat. Domstolen kan då den fastställer betalningsprogrammet bestämma att föreskrifterna om realiseringen av gäldenärens förmögenhet skall iakttas först då beslutet har vunnit laga kraft eller något annat bestäms.

Om det inte finns något sådant hinder som avses i 3 mom. kan ett förslag till betalningsprogram trots 38 § 1 mom. samt 55–57 § fastställas som betalningsprogram, om

Till domstolen ska i samband med programförslaget lämnas en redogörelse för hur och när de borgenärer som inte godkänt förslaget har delgivits förslaget och getts tillfälle att yttra sig om det, samt de skriftliga utlåtandena från de borgenärer som motsatt sig förslaget. Även gäldenärens utlåtande ska lämnas skriftligt till domstolen.

Ett förslag till betalningsprogram kan inte fastställas, om inte förslaget när det gäller en sådan borgenär som motsatt sig det är förenligt med 25, 26, 29, 31 och 46 a § eller om det annars avviker från vad som i denna lag föreskrivs om likabehandling av borgenärer. Dessutom ska domstolen alltid pröva ett sådant yrkande av en privat borgenär som avses i 31 a §.

Domstolsverket fastställer ett formulär för ansökan om skuldsanering.

När betalningsprogrammet har fastställts bestäms villkoren för de skulder som omfattas av skuldsaneringen och andra i betalningsprogrammet reglerade rättsförhållanden enligt programmet. Trots att programmets tillämpningstid har löpt ut kvarstår gäldenärens betalningsskyldighet enligt betalningsprogrammet till den del skyldigheten inte har fullgjorts. På de betalningar som har bestämts i betalningsprogrammet löper ingen ränta på grund av förseningen. En utmätning som riktar sig mot en i 4 kap. 2 § i utsökningsbalken avsedd lön eller annan periodisk inkomst och som baserar sig på en av skuldsaneringen omfattad skuld förfaller då betalningsprogrammet har fastställts. När fastställandet av betalningsprogrammet har vunnit laga kraft förfaller även en utmätning som riktar sig mot gäldenärens övriga egendom och som baserar sig på en skuld som omfattas av skuldsaneringen. Så länge betalningsprogrammet är i kraft får förvandlingsstraff för böter inte verkställas. (25.5.2022/389)

Att betalningsprogrammet fastställts utgör inte hinder för en prövning av en invändning som gäller grunden för eller beloppet av en skuld som omfattas av skuldsaneringen eller giltigheten av eller innehållet i en säkerhetsrätt som hänför sig till skulden, förutsatt att skulden eller rätten har gjorts stridig i samband med skuldsaneringen och saken med stöd av 57 § 2 mom. har anvisats till en särskild rättegång.

En förbindelse eller ett avtal som förpliktar gäldenären att erlägga en betalning som baserar sig på eller ansluter sig till en skuld som omfattas av skuldsaneringen är utan verkan, om inte betalningsskyldigheten grundar sig på ett fastställt betalningsprogram eller på stadgandena i denna lag. Efter att betalningsprogrammet har slutförts kan gäldenären emellertid frivilligt betala skulder som omfattas av skuldsaneringen. (24.1.1997/63)

Om det först efter att betalningsprogrammet har slutförts framkommer en sådan i skuldsaneringen ingående skuld, på grundval av vilken betalningsprogrammet kunde ha ändrats, skall gäldenären av denna skuld betala ett belopp som borgenären skulle ha erhållit om skulden hade ingått i betalningsprogrammet.

Gäldenären skall erlägga betalningar enligt betalningsprogrammet till varje borgenär enligt den betalningstidtabell som anges i programmet. Domstolen kan då det prövas ändamålsenligt bestämma att gäldenären skall erlägga betalningarna delvis eller i sin helhet till utmätningsmannen, som skall redovisa dem för borgenärerna. Utmätningsmannen kan utfärda ett i utsökningslagen avsett betalningsförbud för att de i betalningsprogrammet angivna prestationerna skall innehållas på gäldenärens lön, pension, inkomst av näringsverksamhet eller annan periodisk prestation i tillämpliga delar med iakttagande av vad som stadgas om betalningsförbud i utsökningslagen. Domstolens förordnande förfaller, om utmätningsmannen anser att det inte finns förutsättningar för att genomföra betalningsprogrammet. Utmätningsmannen skall meddela gäldenären att förordnandet har förfallit.

Trots bestämmelserna i 1 mom. har en gäldenär vars betalningsförmåga har försämrats, rätt att under betalningsprogrammets tillämpningstid skjuta upp sina betalningar till envar borgenär med ett sammanlagt belopp som motsvarar högst tre månaders betalningsskyldighet, eller om betalningsprogrammet i fråga om vanliga skulder är i kraft en längre tid än tre år, med ett belopp som motsvarar högst fem månaders betalningsskyldighet, genom att underrätta borgenären om uppskovet. En betalning som gäldenären har skjutit upp förfaller till betalning när betalningsprogrammets tillämpningstid löper ut. (19.12.2014/1123)

Om gäldenären försummar en betalning enligt betalningsprogrammet till en borgenär som har realsäkerhetsrätt i gäldenärens egendom, får borgenären utöva de rättigheter som avses i 13 § 1 mom. 1 punkten när mer än tre månader har förflutit från det att betalningen försummades och den ännu inte har betalts. Vid realisering iakttas dessutom 34 §.

Om gäldenären försummar en betalning enligt betalningsprogrammet till någon annan borgenär än en sådan som avses i 1 mom., kan borgenären med stöd av betalningsprogrammet yrka verkställighet enligt utsökningslagen efter det att mer än tre månader har förflutit från det att betalningen försummades och den ännu inte har betalts. Borgenären kan härvid kräva att hela avkastningen enligt programmet skall drivas in. Verkställigheten fortgår till dess borgenären anhåller om återkallande av utmätningen eller gäldenären erlagt de enligt betalningsprogrammet förfallna raterna till borgenären och gör troligt att han eller hon i framtiden kommer att iaktta betalningsprogrammet. Om en kungörelse har utfärdats om försäljning av egendom som har mätts ut hos gäldenären kan egendomen säljas, om borgenären inte anhåller om återkallande av utmätningen. (30.12.2002/1273)

Utmätningsmannen skall förvara de medel som influtit vid försäljningen av egendom som har mätts ut med stöd av 1 eller 2 mom., om det finns skäl att anta att medlen kan användas för betalning av någon annan skuld än den vars borgenär har ansökt om verkställighet.

Domstolen ska bestämma att betalningsprogrammet förfaller, om gäldenären ansöker om det. På ansökan av en borgenär får domstolen bestämma att betalningsprogrammet förfaller, om (29.2.2008/117)

I stället för att bestämma att betalningsprogrammet förfaller kan domstolen fastställa beloppet av den tilläggsprestation som gäldenären skall betala till en borgenär som har framställt ett yrkande, och bestämma att tilläggsprestationen skall betalas med dröjsmålsränta, om det måste anses vara en oskälig påföljd att programmet förfaller, med hänsyn till den avkastning som betalningsprogrammet ger borgenären, tilläggsprestationens storlek, orsaken till försummelsen samt övriga förhållanden. (30.12.2002/1273)

Om beslut har fattats om att betalningsprogrammet skall förfalla, har borgenärerna rätt att hos gäldenären yrka betalning för sin fordran enligt de villkor som skulle ha gällt utan skuldsanering. Gäldenären skall dock inte betala dröjsmålsränta på skulden för den tid betalningsprogrammet är i kraft, om inte domstolen bestämmer något annat till följd av den orsak som lett till att betalningsprogrammet förfallit.

Beslut genom vilket det har bestämts att programmet förfaller skall iakttas oberoende av ändringssökande, om inte domstolen av särskilda skäl bestämmer att beslutet skall iakttas först då det vunnit laga kraft eller något annat bestäms i saken.

Om gäldenären försätts i konkurs innan betalningsprogrammet har slutförts, skall betalningsprogrammet förfalla. Borgenärens rätt i konkursen bestäms härvid som om något betalningsprogram inte hade fastställts.

Domstolen kan utan hinder av 1 mom. på yrkande av gäldenären bestämma att betalningsprogrammet inte skall förfalla på grund av konkurs om därtill föreligger särskilda skäl på grund av att huvudparten av skulderna redan har betalts i enlighet med betalningsprogrammet.

Om gäldenären dör, skall skulderna efter den avlidne beaktas enligt villkoren i betalningsprogrammet. Borgenärerna har rätt till de tilläggsprestationer som gäldenären skulle ha varit skyldig att betala enligt betalningsprogrammet. Om den egendom som utgör säkerhet och som gäldenären behållit enligt betalningsprogrammet realiseras innan betalningsskyldigheten på grundval av betalningsprogrammet har uppfyllts, används försäljningspriset efter avdrag för realiseringskostnaderna till betalning av de skulder som egendomen utgör säkerhet för.

Betalningsprogrammet kan på ansökan av gäldenären eller en borgenär ändras, om

En ändring av betalningsprogrammet till borgenärernas fördel gäller alla borgenärer. En skuld för vilken det skulle inflyta en obetydlig andel kan dock lämnas utan betalning. Bestämmelser om beloppet av en andel som ska betraktas som obetydlig utfärdas genom förordning av statsrådet. En ändring till borgenärernas nackdel gäller de borgenärer som med stöd av betalningsprogrammet ännu är berättigade till betalning. Om programmet ändras med stöd av 1 mom. 3 punkten, ska ändringen till innehållet vara sådan att gäldenären trots bestämmelserna om betalningsprogrammets varaktighet till borgenären ska betala en lika stor andel av skulden som till andra borgenärer i samma ställning, om detta inte är oskäligt med beaktande av skuldens belopp och grunden för den samt prestationens ekonomiska betydelse för gäldenärens omständigheter. Programmets tillämpningstid kan förlängas också för betalning av utredarens fordran. (25.5.2022/389)

Det ändrade betalningsprogrammet skall iakttas oberoende av ändringssökande, om inte en högre domstol bestämmer något annat. Domstolen kan då den fattar ett beslut om att betalningsprogrammet skall ändras bestämma att föreskrifterna om realiseringen av gäldenärens förmögenhet skall iakttas först då beslutet har vunnit laga kraft eller något annat bestäms.

En gäldenär som är verksam som enskild näringsidkare eller yrkesutövare kan beviljas skuldsanering enligt denna lag för skulder som hänför sig till gäldenärens privathushåll endast om gäldenären har betalningsmån för betalning av vanliga skulder och 46 § 2 mom. inte hindrar att verksamheten fortsätter och

Om en gäldenär idkar näringsverksamhet som personligen ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag, kan skulder som hänför sig till gäldenärens privathushåll saneras enligt denna lag endast om

Skulder som hänför sig till gäldenärens tidigare näringsverksamhet betraktas som skulder som hänför sig till privathushållet, om näringsverksamheten har avslutats och gäldenärens skuldansvar har utretts.

En gäldenär som är verksam som enskild näringsidkare eller yrkesutövare kan beviljas skuldsanering enligt denna lag för skulder som hänför sig till gäldenärens näringsverksamhet endast om

(25.5.2022/389)

Skulder som hänför sig till näringsverksamheten för en gäldenär som bedriver näringsverksamhet som personligen ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag kan saneras enligt denna lag endast om

Ett bolags skulder kan inte saneras enligt denna lag.

Skulder som hänför sig till näringsverksamhet kan inte saneras enligt denna lag, om

I de fall som avses i 45 och 45 a § kan gäldenären trots förbudet i 7 § 1 mom. uppta en kredit som behövs för näringsverksamheten, om krediten inte är ovanlig till belopp eller villkor. Gäldenären kan dock uppta en kredit till ett större belopp än vanligt, om upptagandet av kredit är ändamålsenligt med hänsyn till den inkomst som gäldenären förväntas förvärva genom verksamheten under den tid betalningsprogrammet är i kraft. (19.12.2014/1123)

En enskild näringsidkare eller yrkesutövare är inte skyldig att i skuldsaneringen realisera den förmögenhet som har samband med näringsverksamheten till den del förmögenheten är nödvändig för den fortsatta verksamheten och det är ändamålsenligt att fortsätta verksamheten med hänsyn till den inkomst som gäldenären därigenom förvärvar.

En personligen ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag är inte i skuldsaneringen skyldig att realisera sin andel i bolaget utom om någon borgenär yrkar att så skall ske och det är sannolikt att det leder till ett bättre resultat för borgenären än om bolagsandelen kvarstår hos gäldenären.

I det fall som avses i 45 a § kan betalningsprogrammet inte fastställas om borgenären gör sannolikt att hans avkastning enligt betalningsprogrammet är mindre än vad som skulle inflyta om gäldenären försattes i konkurs, utan att gäldenärens ägarbostad beaktas och 20 a § tillämpas.

Om gäldenären är en enskild näringsidkare eller yrkesutövare och det under betalningsprogrammets giltighetstid fattas ett beslut om att ett förfarande som avses i lagen om företagssanering skall inledas i fråga om gäldenären, förfaller det betalningsprogram som fastställts med stöd av denna lag. Domstolen kan dock bestämma att betalningsprogrammet inte skall förfalla trots saneringen av företaget om det föreligger särskilda skäl för detta på grund av att huvudparten av de skulder som omfattas av betalningsprogrammet har betalts i enlighet med programmet.

Om gäldenären idkar näringsverksamhet som aktieägare i ledningen för ett aktiebolag, betraktas inte som skuld som omfattas av skuldsaneringen en skuld som baserar sig på gäldenärens borgensförbindelse, om borgen har ingåtts för nämnda bolags skuld. På en sådan gäldenär tillämpas inte 3 § 2 mom. om säkerheten har ställts för ovan nämnda bolags skuld.

En skuld som avses i 1 mom. omfattas likväl av skuldsaneringen, om ett förfarande enligt lagen om företagssanering har inletts beträffande företaget eller om ett saneringsprogram har fastställts för bolaget. (24.1.1997/63)

Vad som stadgas i 46 § 3 mom. gäller i tillämpliga delar en gäldenär som idkar näringsverksamhet som aktieägare i ledningen för ett aktiebolag.

Vid behandlingen av ett ärende som avses i denna lag ska vad som i 8 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om behandling av ansökningsärenden iakttas, om inte något annat följer av denna lag. Ett ärende som gäller skuldsanering ska behandlas så snabbt som saken kräver. (25.5.2022/389)

Ett ärende kan alltid behandlas vid ett sammanträde i vilket enbart ordföranden deltar. (31.1.1995/113)

Beslut om skuldsanering fattas av den domstol som är gäldenärens allmänna forum eller då gäldenärerna ansöker om skuldsanering gemensamt, den domstol som är allmänt forum för någon av dem. I de fall som avses i 45 § 2 mom. 2 punkten, 45 a § 2 mom. och 48 § 2 mom. kan den domstol där saneringsförfarandet är anhängigt besluta om skuldsanering. (19.12.2014/1123)

Om att betalningsprogrammet skall förfalla och om ändring av betalningsprogrammet samt om andra frågor som gäller skuldsanering beslutar den domstol som nämns i 3 mom. eller den domstol som har avgjort frågan om fastställandet av betalningsprogrammet. (30.12.2002/1273)

Om en konkursansökan avseende gäldenären är anhängig när ansökan om skuldsanering blir anhängig eller om en konkursansökan blir anhängig innan beslut om inledande av skuldsanering har fattats, ska konkursansökan behandlas vid den tingsrätt där ansökan om skuldsanering är anhängig eller som har behandlat ärendet om inledande av skuldsanering. Den tingsrätt hos vilken konkursansökan har gjorts ska överföra konkursansökan att avgöras av den tingsrätt som behandlar eller har behandlat ansökan om skuldsanering.

När en ansökan om att gäldenären ska försättas i konkurs görs under tiden mellan den tidpunkt då skuldsaneringen inleddes och den då betalningsprogrammet fastställdes ska ansökan behandlas vid den tingsrätt som har beslutat att skuldsaneringen ska inledas.

Om gäldenären försätts i konkurs kan den tingsrätt som avses i 1 eller 2 mom. överföra ärendet till den tingsrätt som annars är behörig att behandla gäldenärens konkurs, om detta är ändamålsenligt. Tingsrätten ska samtidigt utse en boförvaltare.

Ansökan om skuldsanering skall uppgöras enligt fastställt formulär vid äventyr att ansökan i annat fall kan lämnas utan prövning. Ansökan skall inlämnas till domstolens kansli.

Om gäldenärerna gemensamt ansöker om skuldsanering, skall av varje gäldenärs ansökan framgå orsaken till att ansökan är gemensam.

3 mom. har upphävts genom L 19.12.2014/1123 . (19.12.2014/1123)

Till ansökan skall fogas en nödvändig utredning över de omständigheter som inverkar på gäldenärens betalningsförmåga och över andra för skuldsaneringen betydelsefulla omständigheter. Till ansökan kan fogas gäldenärens förslag till betalningsprogram samt förslag om utredare.

Om de handlingar som skall fogas till ansökan och om den utredning som krävs stadgas närmare genom förordning.

Domstolen kan innan den beslutar om att skuldsanering skall inledas bereda en eller flera borgenärer tillfälle att inom en utsatt tid ge ett skriftligt utlåtande om ansökan. Borgenären kan också kallas till ett sammanträde för att höras.

Vad som stadgas i 1 mom. om borgenär gäller också den som ingått en borgensförbindelse för gäldenärens skuld, den som ställt säkerhet samt medgäldenär.

Domstolen kan avslå ansökan utan att höra borgenärerna, om det är uppenbart att syftet med ansökan är att fördröja försättandet av gäldenären i konkurs. (19.12.2014/1123)

Om ett förslag till betalningsprogram har fogats till ansökan och något annat inte följer av 2 mom., ska domstolen

Om de godkännanden av förslaget till betalningsprogram som avses i 38 a § 1 mom. har getts skriftligt och gäldenären har gett alla borgenärer tillfälle att bli hörda på det sätt som avses i 62 a § 2 mom., kan ett beslut om inledande av skuldsanering och fastställande av betalningsprogrammet fattas utan att borgenärerna hörs vidare. (25.5.2022/389)

Vad som i denna paragraf föreskrivs om borgenärer gäller även dem som är borgensmän för gäldenärens skuld, dem som ställt säkerhet samt medgäldenärerna.

Om gäldenären har försatts i konkurs och boförteckningen inte har fastställts, kan domstolen innan den beslutar om att skuldsanering ska inledas ge boförvaltaren tillfälle att inom utsatt tid ge ett skriftligt utlåtande om ansökan. Boförvaltaren kan också kallas till ett sammanträde för att höras.

Domstolen skall på yrkande av en borgenär vid behov inhämta behövlig utredning, om det föreligger omständigheter som enligt 10 § kan leda till att ansökan avslås. Domstolen kan även på eget initiativ inhämta utredning. (24.1.1997/63)

Om det för erhållande av utredningen är nödvändigt, kan domstolen på eget initiativ eller på ansökan av borgenären begära att utmätningsmannen gör en sådan utsökningsutredning om gäldenären som avses i 3 kap. 57–63 § utsökningslagen eller lämnar andra uppgifter som är nödvändiga för att beslut i ärendet skall kunna fattas. Domstolen kan samtidigt bestämma att utmätningsmannen, utan hinder av sekretessbestämmelserna, har samma rätt som gäldenären att få upplysningar om gäldenärens bankkonton, betalningsrörelse, avtal och förbindelser samt om gäldenärens förmögenhet, beskattning och övriga omständigheter som gäller gäldenärens ekonomiska ställning. Utmätningsmannen kan också kallas för att höras i ärendet. (27.6.2003/691)

Beslut om att skuldsanering skall inledas skall fattas, om förutsättningarna för en skuldsanering uppfylls på basis av den utredning som företetts och hinder inte föreligger. I ett beslut om att skuldsanering skall inledas får ändring inte sökas. (31.1.1995/113)

Om inte något annat följer av 5 mom., ska domstolen då den beslutar om att skuldsanering ska inledas (19.12.2014/1123)

(31.1.1995/113)

Domstolen skall dessutom

Domstolen ska, om inte något annat följer av 66 § och i ärendet inte har tillämpats 52 a §, utan dröjsmål sända borgenärerna samt borgensmännen, dem som ställt säkerhet och medgäldenärerna en kopia av sitt beslut, av ansökan och av gäldenärens förslag till betalningsprogram samt en utredning om möjligheten att enligt 31 a § yrka förlängning av betalningsprogrammets varaktighet. (19.12.2014/1123)

Om det till ansökan har fogats ett förslag till betalningsprogram och beslut om inledande av skuldsanering har fattats senast sex månader efter den saldodag som använts i förslaget till betalningsprogram, ska domstolen sätta ut den dag som avses i 2 mom. 2 och 3 punkten endast om det behövs för att se över förslaget till betalningsprogram. (19.12.2014/1123)

Om borgenären inte har lämnat in det i 2 mom. 2 punkten avsedda meddelandet om beloppet av en skuld som omfattas av skuldsaneringen på finska, svenska eller engelska, ska borgenären uppmanas att till behövliga delar lämna in en översättning av meddelandet till något av dessa språk. (16.6.2017/366)

Om det på grund av borgenärernas skriftliga utlåtanden eller det sammandrag som utredaren uppgjort och som ingår i förslaget till betalningsprogram eller det meddelande av utredaren som avses i 66 § 4 mom. är nödvändigt, kan domstolen bestämma att ärendet skall behandlas vid ett sammanträde. Domstolen skall underrätta gäldenären, borgenärerna och utredaren om tid och plats för sammanträdet.

Borgenärerna kan skriftligen inom en av domstolen förelagd tid eller muntligen vid ett sammanträde, om ett sådant hålls, framföra invändningar mot de skulder som ingår i förslaget till betalningsprogram. Om utredaren har uppgjort förslaget kan också gäldenären framföra invändningar. Invändningarna skall framföras till utredaren som ger dem till kännedom för domstolen i anslutning till förslaget till betalningsprogram.

De i 56 § avsedda invändningarna behandlas i samband med behandlingen av skuldsaneringen och avgörs i betalningsprogrammet om det med beaktande av den bevisning som krävs och övriga omständigheter är möjligt utan att skuldsaneringen orsakas väsentligt dröjsmål eller annan olägenhet.

Om saken inte enligt 1 mom. kan behandlas och avgöras i samband med skuldsaneringen skall domstolen anvisa den part som har bevisbördan i ärendet att inom förelagd tid föra ärendet till prövning i en särskild rättegång eller något annat förfarande. Om beaktande av en sådan fordran i betalningsprogrammet stadgas i 28 §.

Om förslaget till betalningsprogram inte kan fastställas enligt 38 §, kan domstolen ge gäldenären eller utredaren möjlighet att göra upp ett nytt förslag senast en viss dag. Av dem som är delaktiga i ärendet skall senast en viss dag inhämtas ett utlåtande om det nya förslaget till den del domstolen, med beaktande av betydelsen av de ändringar som görs i det tidigare förslaget och innehållet i de utlåtanden som givits, anser det nödvändigt. (24.1.1997/63)

Om gäldenären dör innan betalningsprogrammet fastställts förfaller ansökan.

Domstolen skall då den fastställer betalningsprogrammet ge gäldenären en redogörelse för skuldsaneringens betydelse och påföljderna av att betalningsprogrammet inte iakttas, samt fästa gäldenärens uppmärksamhet vid att skuldsaneringen kan äventyras om han upptar en sådan ny skuld som inte förutsätts i betalningsprogrammet.

En rättshandling som kunde återgå om konkurs hade sökts i stället för skuldsanering, kan på yrkande av borgenären återgå i samband med skuldsaneringen på de grunder som stadgas i lagen om återvinning till konkursbo (758/91) och med iakttagande även av vad som i nämnda lag stadgas om tredje mans ställning.

Som utsatt dag betraktas i de fall som avses i 1 mom. den dag då ansökan om skuldsanering gjordes eller, om en ansökan om försättande av gäldenären i konkurs då var anhängig, den dag då konkursansökan gjordes. Är flera ansökningar om konkurs anhängiga, betraktas som utsatt dag den dag då den först anhängiggjorda ansökan gjordes.

I fråga om återvinning gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 3 kap. 84, 89 och 90 § utsökningslagen. Det som med anledning av borgenärens talan bestäms att skall överlåtas eller ersättas kan utan hinder av denna lag användas till betalning av kärandens fordran. En talan om återvinning skall väckas inom sex månader från det att borgenären fick kännedom om att skuldsanering inletts. (27.6.2003/691)

En fordran som till följd av återvinning av en betalning uppkommer på nytt för den borgenär som varit svarande skall beaktas som en skuld som omfattas av skuldsaneringen.

Ansökan om att betalningsprogrammet ska förfalla eller ändras ska göras skriftligen hos domstolen. Ansökan ska göras utan obefogat dröjsmål efter det att gäldenären eller borgenären fick kännedom om grunden för ansökan. Ansökan om att betalningsprogrammet ska ändras kan inte göras efter det att betalningsprogrammets tillämpningstid har löpt ut. Gäldenärens ansökan om att betalningsprogrammet ska förfalla ska göras under pågående betalningsprogram och borgenärens ansökan senast två år efter det att betalningsskyldigheten enligt betalningsprogrammet har fullgjorts. Om grunden för ansökan är gäldenärens förfarande enligt 39 kap. 2 eller 3 § i strafflagen (39/1889) , kan borgenären likväl göra sin ansökan innan åtalsrätten för brottet har preskriberats. (29.2.2008/117)

Om gäldenären ansöker om ändring av betalningsprogrammet, skall han till ansökan foga ett förslag till nytt betalningsprogram. De borgenärer som förslaget gäller skall ges tillfälle att höras om förslaget.

Gäldenären och de borgenärer som domstolen anser nödvändigt att höra skall ges tillfälle att bli hörda om borgenärens ansökan. Har borgenären yrkat att betalningsprogrammet skall förfalla, skall de övriga borgenärerna ges tillfälle att framställa sina yrkanden, om det finns orsak därtill enligt 42 § 5 mom. Anser domstolen att det föreligger skäl att ändra betalningsprogrammet, kan den utsätta en dag då gäldenären senast skall tillställa domstolen ett förslag till betalningsprogram. Vad som föreskrivs ovan gäller för behandlingen av förslaget. (30.12.2002/1273)

En borgenärs ansökan om fastställande av tilläggsprestationer och påförande av betalningsskyldighet för gäldenären kan prövas först när skyldigheten att betala tilläggsprestationer har upphört enligt betalningsprogrammet. Ansökan ska göras utan obefogat dröjsmål efter det att skyldigheten att betala tilläggsprestationer har upphört eller det att grunden för tilläggsprestationsskyldigheten har kommit till borgenärens kännedom. När det har gått två år från det att skyldigheten att betala tilläggsprestationer upphörde, kan ansökan inte längre göras. Innan ansökan görs ska borgenären lägga fram ett sådant skriftligt yrkande för gäldenären och ge honom eller henne tillfälle att bemöta yrkandet. Borgenären får dock göra en ansökan utan att lägga fram ett yrkande, om framskjutande av behandlingen i domstol kan orsaka borgenären rättsförlust eller om det finns något annat vägande skäl till att inleda förhandlingen utan dröjsmål. (25.5.2022/389)

Med anledning av ansökan skall gäldenären ges tillfälle att bli hörd och de borgenärer som saken gäller skall beredas tillfälle att framställa sina yrkanden.

Tilläggsprestationerna kan fastställas och påföras också på gäldenärens ansökan. Vad som ovan föreskrivs om borgenärens ansökan gäller också en ansökan av gäldenären.

De som är delaktiga i ärendet svarar själva för de kostnader som orsakas av deltagande i förfarandet. Vid den behandling av invändningar som avses i 57 § 1 mom. och, om särskilda skäl föreligger, vid behandling av en ansökan om att betalningsprogrammet skall förfalla eller tilläggsprestationer fastställas, iakttas dock i tillämpliga delar vad som föreskrivs om rättegångskostnaderna i tvistemål. Bestämmelser om gäldenärens skyldighet att betala utredarens arvode och kostnadsersättning finns i 70 § 1 mom.

Dagen för när ett beslut om ett betalningsprogram kommer att ges ska meddelas gäldenären, samtliga borgenärer, utsökningsmyndigheten på gäldenärens hemort och utredaren, om en sådan har förordnats. I meddelandet ska det uppges om förslaget till betalningsprogram har ändrats efter det att förslaget har lämnats till dem som är delaktiga i ärendet. Ett meddelande behöver dock inte ges en borgenär vars fordran på gäldenären är obetydlig och som inte har gett något utlåtande om förslaget till betalningsprogram. Dagen för när ett beslut om ändring av betalningsprogrammet eller fastställande av tilläggsprestationsskyldighet kommer att ges ska meddelas gäldenären och de borgenärer som har getts tillfälle att bli hörda i saken. Det att betalningsprogrammet har förfallit ska meddelas gäldenären, utsökningsmyndigheten på gäldenärens hemort samt borgenärerna. Fullföljdsdomstolen kan uppdra meddelandet åt tingsrätten. (25.5.2022/389)

De meddelanden och delgivningar som avses i denna lag kan framföras med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod eller som vanligt brev per post, om det inte är behövligt att delgivningen sker mot delgivningsintyg eller mottagningsbevis eller med iakttagande av andra sätt för delgivning i tvistemål. Som borgenärens processadress kan användas den e-postadress eller någon annan adress för elektronisk dataöverföring eller den postadress som borgenären har meddelat gäldenären i samband med den skuldutredning som avses i 11 b §. Ett meddelande om att skuldsanering har inletts kan lämnas till utsökningsmyndigheterna även per telefon.

I domstolens beslut i ärende som gäller skuldsanering får ändring sökas om inte sökande av ändring är förbjudet särskilt eller det är fråga om ett avgörande i en processuell fråga.

Om ändring har sökts i ett beslut genom vilket en ansökan om skuldsanering har avslagits och gäldenären har försatts i konkurs innan ärendet har avgjorts i fullföljdsdomstolen, förfaller konkursen, om skuldsaneringen inleds. Om skuldsaneringen inleds genom beslut av fullföljdsdomstolen och en ansökan om att försätta gäldenären i konkurs då är anhängig, förfaller ansökan när betalningsprogrammet har fastställts. (19.12.2014/1123)

I skuldsaneringen kan en utredare förordnas, om det behövs för att utreda gäldenärens ekonomiska ställning, för att realisera egendom eller annars för att skuldsaneringen ska kunna genomföras. Om det till gäldenärens ansökan har fogats ett förslag till betalningsprogram, kan en utredare förordnas endast om det behövs på grund av tvistigheter eller oklarheter i ärendet. En utredare kan förordnas också för reglering av borgensansvar och säkerhetsansvar. I ett ärende som gäller fastställande av tilläggsprestationer kan en utredare förordnas, om det behövs på grund av tvistigheter eller oklarheter i ärendet eller av andra särskilda skäl. (19.12.2014/1123)

Domstolen förordnar en utredare då beslut fattas om att skuldsanering skall inledas. Utredaren kan förordnas också vid en annan tidpunkt om anledning därtill föreligger. Utredaren kan också ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till ändring av betalningsprogrammet. (31.1.1995/113)

I beslut om förordnande av en utredare får ändring inte sökas särskilt.

Till utredare skall förordnas en person som är myndig och känd för att vara hederlig och som inte har försatts i konkurs eller vars handlingsbehörighet inte har begränsats och som samtycker till uppdraget. Utredaren skall ha den skicklighet, förmåga och erfarenhet som uppdraget kräver. Utredaren får inte stå i ett sådant förhållande till gäldenären eller någon borgenär som kan vara ägnat att äventyra utredarens oberoende i förhållande till gäldenären eller utredarens opartiskhet gentemot borgenärerna. (1.4.1999/462)

2 mom. har upphävts genom L 25.5.2022/389 . (25.5.2022/389)

Utredaren skall inom en av domstolen utsatt tid göra upp ett förslag till betalningsprogram samt utföra övriga uppgifter som domstolen ålägger utredaren. Då förslaget till betalningsprogram görs upp skall utredaren förhandla med gäldenären och borgenärerna och ge dem nödvändiga upplysningar om omständigheter som är av betydelse för skuldsaneringen samt bereda dem tillfälle att uttala sig om ansökan och om förslaget. Utredaren kan av gäldenären och borgenärerna inbegära utlåtanden och invändningar som skall ges in senast en viss dag vid äventyr att utlåtandena och invändningarna annars kan lämnas obeaktade. Dagen skall utsättas så att de som är delaktiga i ärendet har en skälig tid att ge utlåtande. Till förslaget till betalningsprogram skall fogas utredarens sammandrag av gäldenärens och borgenärernas utlåtanden om ansökan och förslaget. (31.1.1995/113)

Domstolen kan ålägga utredaren att tillställa gäldenären och borgenärerna de meddelanden som avses i 54 och 55 §§ samt 62 a § 1 mom. (31.1.1995/113)

Utredaren kan ges i uppdrag att handha realiseringen av gäldenärens förmögenhet samt de åtgärder och arrangemang som har samband med denna, samt handha redovisningen av de medel som inflyter vid realiseringen.

Om utredaren får kännedom om något som kan leda till att gäldenärens ansökan avslås ska utredaren överföra ärendet till domstol för avgörande. Om utredaren får kännedom om en sådan grund för återvinning som avses i 60 § ska utredaren meddela borgenärerna om detta. (19.12.2014/1123)

Utredaren har utan hinder av stadgandena om tystnadsplikt samma rätt som gäldenären att för sitt uppdrag få uppgifter om gäldenärens bankkonton, betalningsrörelse, avtal och förbindelser samt om gäldenärens förmögenhet, beskattning och övriga omständigheter som gäller gäldenärens ekonomiska ställning.

Om utredaren försummar en uppgift eller en skyldighet som ankommer på honom enligt denna lag, kan domstolen vid vite förplikta honom att fullgöra den inom utsatt tid.

Domstolen kan på eget initiativ eller på yrkande av borgenären eller gäldenären samt efter att utredaren getts tillfälle att bli hörd, skilja utredaren från hans uppdrag, om han i väsentlig mån försummar sina skyldigheter eller om det föreligger andra vägande skäl. Domstolen kan av giltiga skäl skilja utredaren från hans uppdrag om utredaren anhåller om detta. Domstolen kan bestämma att beslutet skall iakttas oberoende av ändringssökande, om inte den domstol där ärendet är anhängigt på grund av att ändring har sökts bestämmer något annat.

Utredaren har rätt att få ett skäligt arvode för sitt uppdrag samt ersättning för de kostnader som varit behövliga för fullgörandet av uppdraget. Om ett offentligt rättsbiträde har varit utredare, betalas arvodet och ersättningen till den statliga rättshjälpsbyrån.

Av utredarens fordran ska gäldenären betala ett belopp som motsvarar gäldenärens betalningsmån under högst fyra månader efter det att betalningsprogrammet har fastställts eller ändrats. Denna betalningsskyldighet gäller också när utredaren har förordnats för fastställande av tilläggsprestationer, om inte gäldenären visar att hans eller hennes betalningsmån är klart sämre än den som räknats ut i samband med att betalningsprogrammet fastställdes eller ändrades. Av utredarens fordran ska gäldenären då betala ett belopp som motsvarar gäldenärens betalningsmån under fyra månader efter det att tilläggsprestationerna fastställdes. Om 45 a § tillämpas på gäldenären, ska gäldenären dock av utredarens fordran betala ett belopp som motsvarar gäldenärens betalningsmån under högst sex månader efter det att betalningsprogrammet har fastställts eller ändrats. Den andel som gäldenären ska betala kan också tas av de medel som influtit till gäldenären efter det att skuldsaneringen inleddes.

Det belopp av utredarens fordran som är större än den andel gäldenären ska betala förordnas att betalas av statens medel. Om ansökan avslås, ska fordran förordnas att i sin helhet betalas av statens medel. Gäldenären ska då ersätta staten en fordran som har betalts av statens medel, om ansökan har avslagits på grund av att gäldenären har försummat sina skyldigheter enligt förfarandet. I ett ärende som gäller fastställande av tilläggsprestationer kan den borgenär som gjort ansökan förordnas att ersätta staten den fordran som betalts av statens medel, om ansökan varit uppenbart ogrundad.

Om utredaren har förordnats att handha den realisering som fastställs i betalningsprogrammet, tas dock arvodet och kostnaderna för detta uppdrag ur försäljningspriset för egendomen.

Om gäldenären försätts i konkurs, har utestående arvoden och ersättningar som avses i 2 mom. samt räntan på dessa belopp till den tidpunkt då medlen redovisas bästa förmånsrätt till betalning vid konkurs efter de fordringar som avses i 3 § i lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning, och före de fordringar som avses i 20 a § i denna lag.

Genom förordning av justitieministeriet utfärdas närmare bestämmelser om arvode och kostnadsersättningar till utredaren.

Vad som föreskrivs om de ersättningar som betalas av statens medel till ett vittne som hörs vid en domstol ska tillämpas på betalningen av arvodet och ersättningarna.

Utredaren är skyldig att ersätta skada som han i sitt uppdrag genom fel eller försummelse har vållat gäldenären eller borgenären eller borgensmannen eller den som ställt säkerhet.

Om utredaren är ett allmänt rättsbiträde, svarar staten och rättsbiträdet för skada så som föreskrivs i 3 och 4 kap. skadeståndslagen (412/1974) . (4.8.2000/714)

Om en privatperson i annat sammanhang än affärsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet har ingått en borgensförbindelse för en skuld, och på grund av denna blivit betalningsskyldig, men han inte förmår betala skulden utan dröjsmål utan att realisera sin ägarbostad som tillgodoser rimliga behov eller annan egendom som hör till hans bastrygghet, kan för honom på ansökan fastställas ett betalningsprogram för borgensskulden i enlighet med 75 §. En förutsättning för att betalningsprogrammet skall fastställas är att skulden jämte räntor enligt 75 § 1 mom. därigenom betalas i sin helhet och att betalningsprogrammet inte äventyrar uppfyllandet av borgensmannens övriga förpliktelser.

Reglering av borgensansvar kan inte beviljas utan särskilt vägande skäl om

Vad detta kapitel stadgar om borgensman iakttas i tillämpliga delar också beträffande en medgäldenär vars ställning i skuldförhållandet kan likställas med borgensmannens och av vilken betalning har krävts för skuldens hela obetalda belopp.

Om en privatperson i något annat sammanhang än affärsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet har ställt sin ägarbostad som tillgodoser rimliga behov som säkerhet för en annan persons skuld och skulden har förfallit till betalning, men den som ställt säkerhet inte har någon annan egendom som inte ingår i hans bastrygghet och som han utan dröjsmål kan realisera för att betala skulden, kan för honom på ansökan, i enlighet med förutsättningarna i 72 §, fastställas ett betalningsprogram enligt 75 § för den del av skuldbeloppet som täcks av värdet på säkerheten då regleringen inleds.

Om ett betalningsprogram som avses i detta kapitel fastställs för den som ställt säkerhet får en ägarbostad som utgör säkerhet inte realiseras på yrkande av borgenären, om inte något annat följer av 42 §. Oberoende av att ett betalningsprogram fastställs behåller borgenären sin säkerhetsrätt tills den som ställt säkerheten har fullgjort den betalningsskyldighet som fastställts enligt denna lag, eller borgenären i övrigt har fått full betalning för skulden till den del ägarbostaden utgör säkerhet för den.

Borgensmannen och den som ställt säkerhet är skyldiga att lämna domstolen och borgenären alla nödvändiga uppgifter om de omständigheter som har betydelse för regleringen av borgens- eller säkerhetsansvaret.

Av den förmögenhet som en borgensman eller den som ställt säkerhet har och vilken inte ingår i bastryggheten samt av den i 5 § 1 mom. avsedda betalningsmånen skall i betalningsprogrammet för betalningen av den i 72 eller 73 § avsedda skulden reserveras den del som inte behövs för fullgörande av övriga skyldigheter, så att skulden jämte ränta beräknad med stöd av 3 § 2 mom. räntelagen (633/82) från början av regleringen betalas inom en tid som uppgår till högst fem år eller om skuldens återstående ursprungliga kredittid är längre, under denna tid.

Om för den gäldenär, för vars skuld borgensförbindelse ingåtts eller säkerhet ställts, har fastställts ett betalningsprogram enligt denna lag eller enligt lagen om företagssanering, fastställs ett betalningsprogram enligt denna paragraf för den del av skulden för vilken betalningar inte inflyter genom det betalningsprogram som fastställts för gäldenären.

Borgensmannen eller den som ställt säkerhet skall uppgöra ett förslag till betalningsprogram.

För i denna paragraf avsett betalningsprogram gäller i tillämpliga delar 36, 38, 40, 41, 42, 43 och 44 §§. Domstolen kan bestämma att det är en förutsättning för att reglering av borgensansvaret skall beviljas att borgensmannen beviljar borgensborgenären en säkerhetsrätt i den egendom som ingår i bastryggheten. I betalningsprogrammet fastställd betalningsskyldighet för en borgensskuld kan verkställas så som en dom som förpliktar till betalning. Om den som ställt säkerhet försummar sin betalningsskyldighet enligt betalningsprogrammet kan säkerhetsborgenären utöva sina rättigheter enligt 13 § 1 mom. 1 punkten.

Då beslut fattats om att en reglering av borgensansvaret eller säkerhetsansvaret skall inledas, får mot borgensmannen eller mot den egendom som utgör säkerhet inte till följd av detta ansvar riktas åtgärder som står i strid med det i 13 och 17 §§ avsedda indrivningsförbudet och utmätningsförbudet. På yrkande av borgensmannen eller den som ställt säkerhet kan förbudet förklaras vara i kraft interimistiskt redan innan regleringen inleds. Beslut om detta kan fattas utan att borgenären hörs, om det anses vara nödvändigt på grund av att saken är brådskande.

För tiden efter att regleringen inletts är borgensmannen inte skyldig att betala annan ränta än sådan som avses i 3 § 2 mom. räntelagen och av värdet på säkerheten får annan ränta inte drivas in.

Om ansökan rörande reglering av borgensskuld eller säkerhetsskuld avslås, gäller i fråga om hur regleringens rättsverkningar upphör i tillämpliga delar 22 §.

Om förfarandet vid domstol då ett borgensansvar eller ett säkerhetsansvar skall regleras gäller i tillämpliga delar vad 8 kap. stadgar om behandlingen av en ansökan om skuldsanering. Om den för vars skuld borgensförbindelse har ingåtts eller säkerhet ställts har ansökt om skuldsanering enligt denna lag eller saneringsförfarande enligt lagen om företagssanering, riktas ansökan till den domstol vid vilken gäldenärens ansökan är anhängig.

En offentligrättslig fordringsägare får utan hinder av någon annan lag samtycka till skuldsanering enligt denna lag eller till frivillig skuldsanering som till sitt innehåll motsvarar principerna i denna lag. Om samtycket får den myndighet besluta som har behörighet att driva in fordran. Detsamma gäller på motsvarande sätt ett offentligt samfund som har en privaträttslig fordran på gäldenären.

Angående avbrytande av preskriptionstiden och tiden för väckande av talan och dess verkningar på en fordran som skall beaktas i betalningsprogrammet gäller vad som föreskrivs i 11 och 17 § lagen om preskription av skulder (728/2003) . (15.8.2003/745)

Om en borgenär skall driva in en fordran inom en i lag särskilt angiven tid vid äventyr att han annars förlorar sin rätt och om lagen om preskription av skulder inte tillämpas på skulden i fråga, utgör det att denna tid har löpt ut efter att skuldsaneringen har inletts eller ett i 21 § nämnt interimistiskt förbud har trätt i kraft inte något hinder för erhållande av betalning med stöd av betalningsprogrammet. Om ett indrivnings- eller verkställighetsförbud som grundar sig på denna lag upphör utan att betalningsprogrammet fastställs eller om programmet förfaller, beaktas vid beräkningen av den tid som avses i detta moment inte det kalenderår under vilket indrivnings- eller verkställighetsförbudet trädde i kraft eller tiden därefter till utgången av det kalenderår då förbudet på ovan angivet sätt upphörde eller betalningsprogrammet förföll. (15.8.2003/745)

Om en borgenär för bibehållande av en i lag stadgad förmånsrätt måste ansöka om utmätning inom bestämd tid, tillämpas på åberopandet av förmånsrätten på motsvarande sätt vad 1 mom. stadgar om rätt att erhålla betalning.

Om ett på denna lag grundat indrivnings- eller verkställighetsförbud upphör utan att betalningsprogrammet fastställs eller betalningsprogrammet förfaller, beaktas vid beräkningen av den i 3 mom. angivna tiden inte tiden från det verkställighetsförbudet trädde i kraft tills det att det upphörde eller skuldsaneringen förföll. Om utsökningsindrivningen avbryts på grund av ett verkställighetsförbud enligt denna lag eller betalningsprogrammet, lämnas den tiden på motsvarande sätt utan avseende vid bedömningen av om förmånsrätten bevaras.

Om en borgenär kommer överens med gäldenären om en sådan frivillig skuldsanering som till sitt innehåll motsvarar principerna i denna lag, har borgenären utan hinder av att den tid som avses i 79 § löper ut rätt att få betalning i enlighet med villkoren för skuldsaneringen. Om det gäller en fordran som avses i 79 § 2 mom., skall borgenären, vid äventyr att han annars förlorar sin rätt, driva in sin fordran före utgången av det kalenderår som följer på det då betalningstiden enligt villkoren för skuldsaneringen löper ut, om inte den ursprungliga indrivningsfristen för fordran löper ut efter det. I annat fall anses preskriptionstiden eller tiden för väckande av talan ha avbrutits när den betalningstid som följer av villkoren i skuldsaneringen har löpt ut.

Borgenären eller utredaren får inte utan gäldenärens samtycke röja eller för egen vinning använda uppgifter om gäldenärens ekonomiska situation eller personliga omständigheter, vilka han har fått kännedom om under skuldsaneringen eller i samband med att gäldenären har utrett möjligheterna till en förlikning. Stadgandet hindrar inte borgenären från att förhandla med andra borgenärer om frågor som gäller skuldsaneringen och begränsar inte borgenärens möjligheter att driva in skulden om skuldsaneringen förkastas eller betalningsprogrammet förfaller.

Vad 1 mom. stadgar gäller också en person som deltagit i förhandlingar med syfte att åstadkomma en förlikningslösning för att rätta till gäldenärens ekonomiska situation utan skuldsanering.

Har det med stöd av lagen om offentlighet vid rättegång (945/1984) eller lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (370/2007) bestämts att rättegångshandlingar vilka hänför sig till ett ärende som avses i denna lag skall hållas hemliga, kan den domstol där ärendet har varit anhängigt utan hinder av detta ge tillstånd till att uppgifter ur en sådan handling lämnas för vetenskaplig forskning, om det är uppenbart att utlämnande av uppgiften inte kränker de intressen till vars skydd bestämmelsen om hemlighållande har meddelats. (30.3.2007/377)

Den som med stöd av denna paragraf har fått uppgifter som skall hållas hemliga har samma tystnadsplikt som den som har del i saken.

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 80 § eller 81 § 2 mom. döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen, om inte strängare straff för gärningen stadgas på något annat ställe i lag.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot tystnadsplikten enligt 80 § eller 81 § 2 mom. är skyldig att ersätta gäldenären för den skada som därigenom orsakats.

Utan hinder av stadgandena om tystnadsplikt har borgenären med stöd av ett betalningsprogram rätt att av skattemyndighet få sådana uppgifter om beskattningen av gäldenären som behövs för skuldsaneringen samt av arbetskraftsmyndighet uppgifter om gäldenären anmält sig hos arbetskraftsbyrån, om han erbjudits arbete och om han vägrat att ta emot arbete.

Om särskilda skäl föreligger, kan utmätningsmannen på yrkande av en borgenär under den tid betalningsprogrammet är i kraft utreda gäldenärens ekonomiska situation med iakttagande i tillämpliga delar av 3 kap. utsökningslagen.

Bestämmelserna i 42 § om villkoren för att ett betalningsprogram ska förfalla och om verkningarna av att ett betalningsprogram förfaller gäller i tillämpliga delar för upphävande av sådan frivillig skuldsanering som till sitt innehåll följer i denna lag föreskrivna principer. Ett avtalsvillkor är ogiltigt, om det innebär att påföljderna av gäldenärens försummelse eller villkoren för eller verkningarna av ett upphävande av frivillig skuldsanering är strängare för gäldenären än enligt 42 §. Detsamma gäller avtal om reglering av borgensansvar. (29.2.2008/117)

Om en gäldenär som avses i denna lag och en borgenär har avtalat om skuldsanering och om inte något annat har bestämts i avtalet, kan avtalet på yrkande av gäldenären eller borgenären ändras på samma grunder som ett betalningsprogram kan ändras enligt 44 § 1-3 mom. Om parterna inte uppnår ett avtal om ändringen inom två månader från det att den andra parten underrättades om ändringsyrkandet, får den part som yrkat på ändring av avtalet genom talan yrka beslut av domstolen om ändring av avtalet. (24.1.1997/63)

86 § har upphävts genom L 4.8.2000/714 .

Bestämmelser om skuldsaneringsregistret finns i lagen om skuldsaneringsregistret (368/2017) .

Domstolen ska för registrering i skuldsaneringsregistret anmäla sina avgöranden i skuldsaneringsärenden till Rättsregistercentralen.

Genom förordning av justitieministeriet föreskrivs vid behov om domstolens skyldighet att göra anmälan genom registrering av uppgifter om sina avgöranden i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem. På registreringen tillämpas lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) och vad som föreskrivs med stöd av den.

När 45 a § tillämpas ska domstolen utan dröjsmål till Patent- och registerstyrelsen för anteckning i handelsregistret anmäla ett beslut om interimistiskt förbud enligt 21 § och om inledande av skuldsanering samt om fastställande av betalningsprogrammet och ett beslut om att behandlingen av ärendet avslutats av någon annan orsak. Genom förordning av justitieministeriet utfärdas närmare bestämmelser om anmälan. (19.12.2014/1123)

Om en näringsidkare eller yrkesutövare är införd i handelsregistret, ska Patent- och registerstyrelsen utifrån anmälan enligt 87 a § utan dröjsmål i handelsregistret anteckna ett beslut om interimistiskt förbud och om inledande av skuldsanering samt om fastställande av betalningsprogrammet och ett beslut om att behandlingen av ärendet avslutats av någon annan orsak. Av anteckningen ska framgå den domstol som har fattat beslutet och beslutstidpunkten.

Utöver vad som föreskrivs annanstans i denna lag utfärdas det genom förordning av statsrådet bestämmelser om

Denna lag träder i kraft den 8 februari 1993.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

I fråga om en säkerhetsskuld som uppkommit innan denna lag trädde i kraft kan kreditkostnader som hänför sig till skuldens kredittid efter fastställandet av betalningsprogrammet inte minskas till den del värdet av säkerheten vid den tidpunkt då skuldsaneringen inleddes skulle ha räckt till för att täcka skuldkapitalet och nuvärdet av totalbeloppet av de nämnda kreditkostnaderna.