Lag om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen
Uppdaterad- Ämnesord
- Ersättning, Rehabilitering, Trafikförsäkring
- Typ av författning
- Lag
- Förvaltningsområde
- Social- och hälsovårdsministeriet
- Meddelats
- Ikraftträdande
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1991/626/ajantasa/2024-12-19/swe
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
1 § (30.12.2004/1361)Tillämpningsområde
I denna lag föreskrivs om ersättning till personer som bor i Finland samt till sådana personer på vilka i fråga om denna lag tillämpas en för Finland bindande konvention om social trygghet eller en internationell rättsakt om social trygghet för rehabilitering som behövs på grund av sådan trafikskada som avses i trafikförsäkringslagen (279/1959) .
2 §Rehabilitering
Med rehabilitering avses en åtgärdshelhet som syftar till att främja och stöda rehabiliteringsklientens återgång till arbetslivet och hans förutsättningar att klara arbetet, till att förebygga, undanröja och reducera faktorer som inverkar negativt på arbets- och funktionsförmågan samt till att upprätthålla och förbättra klientens förmåga att reda sig på egen hand.
3 §Rehabiliteringsförutsättningar
Rehabilitering betalas till den som är ersättningsberättigad enligt trafikförsäkringslagen och vars arbets- eller funktionsförmåga eller förvärvsmöjligheter har försämrats på grund av en trafikskada. Rehabiliteringen ersätts också om det är sannolikt att ersättningstagarens arbets- eller funktionsförmåga eller förvärvsmöjligheter i ett senare skede väsentligt kan försämras på grund av trafikskadan.
4 §Rehabilitering som ersätts
Till rehabiliteringsklienten betalas ersättning för skäliga kostnader för rehabiliteringen samt för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden enligt vad som stadgas nedan.
5 §Rehabilitering i anslutning till arbets- och förvärvsförmågan
Såsom rehabilitering ersätts kostnaderna för åtgärder som syftar till att förbättra eller upprätthålla arbetsförmågan och förvärvsmöjligheterna och som gör det möjligt för klienten att trots det handikapp som föranleds av skadan eller sjukdomen fortsätta i sitt tidigare arbete eller yrke eller att välja ett sådant nytt arbete eller yrke av vilket han kan på sin huvudsakliga utkomst.
Vid bedömningen av rehabiliteringsbehovet beaktas rehabiliteringsklientens ålder, tidigare verksamhet, utbildning, boendeförhållanden, handikapp som beror på skada eller sjukdom samt hans möjligheter att efter rehabiliteringen placera sig i ett arbete eller yrke på sådana villkor som allmänt iakttas på arbetsmarknaden.
6 §Till ersättning berättigande kostnader för rehabilitering som avser arbets- och förvärvsförmågan
Till ersättning berättigande kostnader för rehabilitering som avser arbets- och förvärvsförmågan är
undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna,
arbets- och utbildningsförsök,
arbetsträning i klientens tidigare eller nya arbete eller på en arbetsklinik eller någon annan motsvarande inrättning.
behövlig och tillräcklig utbildning för ett arbete eller yrke som lämpar sig för klienten och allmänbildande grundutbildning som förutsätts för sådan utbildning samt behövliga och skäliga kostnader för studier och studiematerial,
behövliga och skäliga resekostnader som rehabiliteringen föranleder,
till stöd för närings- eller yrkesutövning beviljat understöd, eller räntefritt lån för anskaffning av arbetsredskap och till arbetsmaskiner och för grundande eller ändring av ett eget företag,
hjälpmedel och anordningar samt med dem jämförbara konstruktioner som behövs för att rehabiliteringsklienten skall kunna klara sina arbetsuppgifter trots de handikapp som skadan eller sjukdomen medför,
för den som är gravt handikappad understöd eller räntefritt lån för anskaffning av ett fortskaffningsmedel för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, om fortskaffningsmedlet behövs på grund av att handikappet begränsar möjligheterna att använda kollektiva trafikmedel,
för den som är gravt handikappad sådana resekostnader som föranleds av arbete och studier, om handikappet utgör ett hinder för att använda kollektiva trafikmedel samt
andra därmed jämförbara rehabiliteringskostnader.
Om det medan åtgärder vidtas för att förbättra en rehabiliteringsklients förvärvsmöjligheter konstateras att klienten saknar förutsättningar för rehabilitering eller om den annars konstateras vara olämplig för honom, kan rehabiliteringens inriktning ändras eller rehabiliteringen avslutas.
7 §Rehabilitering som avser arbets- eller funktionsförmågan
Såsom rehabilitering ersätts, till den del rehabiliteringen inte såsom sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ankommer på välfärdsområdet, kostnader som föranleds av sådana åtgärder vid en av försäkringsbolaget genom en betalningsförbindelse vald rehabiliteringsplats som behövs för att främja och upprätthålla rehabiliteringsklientens arbets- eller funktionsförmåga eller sociala funktionsförmåga och förmåga att reda sig. (8.7.2022/567)
Såsom rehabilitering ersätts
undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna,
rehabiliteringsperioder inom öppen vård eller anstaltsvård,
kostnaderna för ordination, utprovning, anskaffning och överlåtelse av, träning med samt underhåll och förnyande av hjälpmedel som behövs på grund av handikapp som förorsakas av en skada eller sjukdom,
en gravt handikappads kostnader för behövliga och skäliga hjälpmedel och anordningar i sin stadigvarande bostad samt skäliga kostnader för ändringsarbeten i bostaden; ersättning för ändringsarbeten i bostaden betalas högst en gång under en tidsperiod på fem år, om det inte finns synnerligen vägande skäl för att utföra ändringsarbeten oftare,
kostnaderna för en rehabiliteringsklients anpassningsträning, inklusive nödvändiga rese- och boendekostnader i samband med en anhörigs eller faktisk vårdares deltagande i anpassningsträningen samt ersättning för en sådan persons inkomstbortfall,
rehabiliteringsklientsens resekostnader i samband med deltagandet i rehabiliteringen,
skäliga tolktjänstkostnader för den som har en svår syn-, hörsel- eller talskada eller en därmed jämförbar skada samt
andra därmed jämförbara rehabiliteringskostnader.
8 §Ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden
Till en rehabiliteringsklient som deltar i arbets- eller utbildningsförsök, besöker en arbetsklinik, genomgår arbetsträning eller yrkesutbildning eller är intagen på sjukhus eller en rehabiliteringsanstalt, betalas för denna tid full ersättning enligt trafikförsäkringslagen för minskningen av inkomsterna eller uppehället. Full ersättning betalas dock inte om rehabiliteringen är ordnad så att den inte hindrar klienten att utföra för honom lämpligt förvärvsarbete.
Hade rehabiliteringsklienten inte några inkomster när han skadade sig i trafikolyckan skall till honom betalas utkomstskydd som uppgår till den förvärvsinkomst som han hade kunnat få innan rehabiliteringen började.
Full ersättning betalas också för en skälig tid medan rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna reds ut samt medan klienten väntar på att rehabiliteringen skall börja, när det är fråga om rehabilitering som avses i 5 §.
Till en rehabiliteringsklient betalas full ersättning enligt 1 mom. också under ledigheter som ingår i undervisningsprogrammet för sådan rehabilitering som avses i 5 §.
8 a § (22.8.2019/965)Skydd för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar för den som får yrkesinriktad rehabilitering
Det försäkringsbolag, Trafikförsäkringscentralen och Statskontoret som betalar ersättning för kostnader för yrkesinriktad rehabilitering ska för rehabiliteringsklienten teckna en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) för skadefall som kan inträffa vid arbets- och utbildningsförsök, arbetsträning och arbetspraktik som ingår i rehabiliteringen. På rehabiliteringsklientens årsarbetsinkomst och på den dagpenning som betalas till rehabiliteringsklienten tillämpas 278 § 2 och 3 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.
9 § (30.12.2004/1361)Avbrott i rehabiliteringen
Om rehabiliteringen avbryts eller om utredningen av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna drar ut på tiden eller avbryts, eller om inledandet av rehabiliteringen fördröjs av någon orsak som beror på rehabiliteringsklienten och som inte är en följd av den skada som berättigar till ersättning, skall under avbrottet eller dröjsmålet inte betalas ersättning enligt 8 §.
10 § (8.7.2022/567)Lagens primära natur
Om den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård med stöd av någon annan lagstiftning har tillhandahållit en rehabiliteringsklient service och stödåtgärder som har samma syfte och hänför sig till samma tid som rehabilitering som ska ersättas klienten i enlighet med denna lag, övergår rätten till ersättningen till denna del på den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård.
Om den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård i ett så sent skede anmält till försäkringsanstalten att den tillhandahållit rehabilitering att försäkringsanstalten inte har kunnat beakta anmälan när den betalat ersättningen till rehabiliteringsklienten, är försäkringsanstalten inte skyldig att betala någon ersättning till den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård.
Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om rätt för den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård till ersättning, gäller på motsvarande sätt Folkpensionsanstalten, om den med stöd av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) har ordnat rehabilitering som ska ersättas enligt denna lag.
Vad som ovan föreskrivs om den rätt till ersättning som uppstår på grundval av de socialvårdstjänster och stödåtgärder som tillhandahålls av den myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland.
11 §Anhängiggörande av rehabiliteringsärende
Om en skada som berättigar till ersättning föranleder långvariga begränsningar i arbets- och funktionsförmågan och förvärvsmöjligheterna, skall försäkringsanstalten på eget initiativ utan dröjsmål anhängiggöra ett rehabiliteringsärende som avses i 5 § samt se till om att rehabiliteringsbehovet utreds och att personen i fråga hänvisas till rehabilitering. Behovet av och möjligheterna till sådan rehabilitering som avses här skall vid behov utredas genom försäkringsanstaltens försorg innan den skadade kan beviljas fortlöpande pension.
Initiativ till rehabiliteringen kan tas också av den skadade, arbetsgivaren, en sjukvårdsinrättning, en arbetskraftsmyndighet eller någon annan som reder ut rehabiliteringsärendet. Försäkringsanstalten skall med anledning av ett sådant initiativ utan dröjsmål vidta åtgärder för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna.
Har ett initiativ till rehabilitering enligt denna lag avslagits, skall försäkringsanstalten se till att den skadade ges information om övriga rehabiliteringsmöjligheter och hänvisas, i samarbete med de instanser som tillhandahåller tjänster, till rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov. (13.6.2003/507)
4 mom. har upphävts genom L 19.12.2014/1224 . (19.12.2014/1224)
12 §Ansvarsfördelning
Betalar olika försäkringsanstalter ersättning till en och samma person för två eller flera trafikskador, skall beslut om ersättande av rehabiliteringen, om ärendet inte redan är anhängigt hos en annan försäkringsanstalt, fattas av den försäkringsanstalt som betalar ersättning för den sist inträffade trafikskadan.
13 §Kostnadsfördelning
Har rehabiliteringsklienten med anledning av en och samma trafikskada eller flera trafikskador som står i direkt samband med varandra rätt till ersättning enligt två eller flera trafikförsäkringar, ska kostnaderna fördelas mellan försäkringsanstalterna på det sätt som föreskrivs i 51 § i trafikförsäkringslagen (460/2016) . (17.6.2016/470)
Grundar sig rehabiliteringsbehovet på två eller flera till ersättning berättigande trafikskador, skall kostnaderna fördelas mellan de ersättningsskyldiga i samma förhållande som följderna av försäkringsfallen.
14 § (16.4.1993/363)
14 § har upphävts genom L 363/1993.
15 § (17.6.2016/470)Förhöjning av fördröjd ersättning
Vad som i 67 § i trafikförsäkringslagen föreskrivs om förhöjning av fördröjd ersättning för personskada ska tillämpas också när en sådan ersättning som avses i denna lag fördröjs.
16 §Ändringssökande
Den som är missnöjd med försäkringsanstaltens beslut får söka ändring genom skriftliga besvär hos försäkringsdomstolen senast den trettionde dagen efter att han fick del av beslutet.
Om inte något annat visas i samband med besvären, anses ändringssökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som han uppgivit.
Kommer besvären till försäkringsdomstolen efter den tid som nämns i 1 mom., kan de trots det tas upp till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.
Den som är missnöjd med försäkringsanstaltens beslut får genom en skriftlig ansökan inom ett år från det att försäkringsanstalten meddelade beslutet begära en rekommendation till avgörande av trafik- och patientskadenämnden. Om ärendet anhängiggörs i nämnden, avbryts tiden för sökande av ändring för den tid behandlingen tar. (19.12.2024/958)
Tiden för sökande av ändring anses ha avbrutits den dag då behandlingen av ärendet avslutas i trafik- och patientskadenämnden. Tiden för sökande av ändring kan förlängas på detta sätt bara en gång. (22.8.2019/965)
17 §Internationell ömsesidighet
Statsrådet kan besluta om sådana undantag från denna lag som följer av ömsesidiga avtal om lagstadgade förmåner som har ingåtts med främmande stater .
18 §Närmare stadganden
Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.
19 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.
Genom denna lag upphävs lagen den 1 februari 1965 om invalidvård för dem som uppbära trafikförsäkringsersättning (391/65) jämte ändringar.
Denna lag tillämpas också på ersättning för rehabilitering på grund av en trafikskada som har inträffat innan lagen trätt i kraft.
Regeringens proposition 259/90
Socialutsk. bet. 49/90
Stora utsk. bet. 253/90
Ikraftträdelsestadganden
16.4.1993/363:
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. (L 363/1993 trädde i kraft enligt F 1645/1993 den 1.1.1994.)
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 340/92 , TrUB 2/93, EES-avtalets bilaga IX: rådets direktiv (72/166/EEG) (ändr. genom rådets direktiv 72/430/EEG, rådets direktiv (84/5/EEG, 90/232/EEG och 90/618/EEG)
13.6.2003/507:
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 164/2002 , ShUB 53/2002, RSv 265/2002
30.12.2004/1361:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Lagen tillämpas på sådana trafikskador som har inträffat efter det att denna lag har trätt i kraft.
RP 158/2004 , ShUB 28/2004, RSv 169/2004
30.12.2010/1336:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 90/2010 , ShUB 40/2010, RSv 244/2010
19.12.2014/1224:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
RP 213/2014 , ShUB 22/2014, RSv 180/2014
17.6.2016/470:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 123/2015 , KoUB 4/2016, RSv 42/2016
22.8.2019/965:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
Bestämmelserna i 16 § 4 och 5 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2021.
RP 299/2018 , KoUB 45/2018, RSv 293/2018
8.7.2022/567:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
RP 56/2021 , RP 18/2022 , ShUB 9/2022, RSv 66/2022
19.12.2024/958:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
RP 172/2024 , ShUB 29/2024, RSv 181/2024