Lag om stöd för hemvård och privat vård av barn
Uppdaterad- Ämnesord
- Hemvård, Barnavård, Statsunderstöd
- Typ av författning
- Lag
- Förvaltningsområde
- Social- och hälsovårdsministeriet
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Ikraftträdande
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1996/1128/ajantasa/2024-12-30/swe
- Pågående regeringspropositioner
- RP 114/2024
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
1 § (29.1.2016/109)Lagens tillämpningsområde
I denna lag föreskrivs det om de ekonomiska stöd med vilka barnets föräldrar och andra vårdnadshavare får stöd för ordnande av vården av barnet samt för att kombinera arbete och familjeliv.
De stöd som betalas enligt denna lag är stöd för hemvård, stöd för privat vård, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning. Stödet för hemvård och stödet för privat vård består av vårdpenning och inkomstbundet vårdtillägg.
Beloppen för vårdpenningen och vårdtillägget enligt denna lag kan höjas genom ett kommuntillägg, om den kommun som svarar för finansieringen bestämmer så.
2 § Definitioner
I denna lag avses med
familj föräldrar eller andra vårdnadshavare som lever i ett gemensamt hushåll med barnen samt den som med sina minderåriga barn lever med en förälder eller annan våravadshavare i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden,
2 ) serviceproducent en privat person eller en sammanslutning som har gjort en anmälan enligt 44 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) och som bedriver småbarnspedagogisk verksamhet mot ersättning, eller en person som har ingått arbetsavtal om småbarnspedagogik med den förälder eller en annan vårdnadshavare som har rätt till stöd, dock inte en medlem i samma hushåll, (13.7.2018/544)
stöd för hemvård av barn ett ekonomiskt stöd som betalas till en förälder eller annan vårdnadshavare för ordnande av vården av ett barn och som kan bestå av vårdpenning och vårdtillägg, och med
stöd för privat vård av barn ett ekonomiskt stöd som betalas till en vårdproducent som anges av en förälder eller annan vårdnadshavare för ordnande av vården av ett barn och som kan bestå av vårdpenning och vårdtillägg.
3 § (14.1.2022/29)Rätt till stöd för hemvård
För att få stöd för hemvård förutsätts det att ett barn som har rätt till småbarnspedagogik enligt 12 § i lagen om småbarnspedagogik och som faktiskt är bosatt i Finland inte har en av kommunen ordnad plats inom småbarnspedagogiken. Stöd för hemvård betalas om det till familjen hör minst ett barn under tre år som har rätt till stöd för hemvård. En över tre månader lång utlandsvistelse betraktas inte som faktisk bosättning i Finland.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. föreligger rätt till stöd för hemvård också för ett sådant barn som inte har uppnått den ålder som berättigar till småbarnspedagogik enligt 12 § i lagen om småbarnspedagogik, om de andra förutsättningarna enligt 1 mom. uppfylls och det har gått sammanlagt 160 sådana vardagar som avses i 1 kap. 4 § 5 punkten i sjukförsäkringslagen (1224/2004) sedan barnets födelse.
Stöd för hemvård betalas inte för ett barn för vilket det för samma tid betalas föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller en sådan utländsk förmån som avses i 12 kap. 10 § i den lagen.
Om det hör ett adoptivbarn till familjen, betalas stödet i situationer som avses i 9 kap. 5 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen tills två år har gått från det att barnet togs i vård i adoptionssyfte. Vid en sådan adoption som avses i 39 § 1 mom. i adoptionslagen (22/2012) förutsätts det för erhållande av stödet att adoptionssökanden har beviljats tillstånd enligt det momentet.
3 a § (11.1.2019/27)Internationella fall
Med att barnet faktiskt är bosatt i Finland jämställs situationer där barnet inte vistas i Finland men där man för barnet med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen har rätt till vårdpenning och vårdtillägg som avses i denna lag inom ramen för stödet för hemvård av barn.
Rätt till vårdpenning och vårdtillägg enligt denna lag för ett barn föreligger också om barnets förälder eller vårdnadshavare har rätt att arbeta enligt 81 a § 1 mom. 1, 2 eller 4 punkten eller 2–4 mom. i utlänningslagen (301/2004) . Föräldern eller vårdnadshavaren ska dessutom ha ett i Finland giltigt arbets-, tjänste- eller annat anställningsförhållande och tillstånd att arbeta i Finland i minst sex månader. Rätt till vårdpenning och vårdtillägg för ett barn föreligger också om barnets förälder eller vårdnadshavare har registrerats som arbetslös arbetssökande efter det att ett minst sex månader långt anställningsförhållande har upphört. (16.2.2023/220)
Rätt till vårdpenning och vårdtillägg för ett barn föreligger också om barnets förälder eller vårdnadshavare
har tillstånd att arbeta i Finland i mer än nio månader med stöd av lagen om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (908/2017) , om inte föräldern eller vårdnadshavaren ska omfattas av ursprungslandets rätt enligt bilaterala avtal, eller
har ett sådant tillstånd att arbeta i minst sex månader som beviljas forskare för vetenskaplig forskning med stöd av lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018) .
Rätt till vårdpenning och vårdtillägg för ett barn föreligger inte, om rätten för barnets förälder eller vårdnadshavare att arbeta grundar sig på lagen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning (907/2017) .
3 b § (14.1.2022/29)Rätt till stöd för privat vård
För erhållande av stöd för privat vård förutsätts det att ett barn som har rätt till småbarnspedagogik enligt 12 § i lagen om småbarnspedagogik och som faktiskt bor i Finland inte har en av kommunen ordnad plats inom småbarnspedagogiken. En över tre månader lång utlandsvistelse betraktas inte som faktisk bosättning i Finland.
Stöd för privat vård betalas inte för ett barn för vilket det för samma tid betalas föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller en sådan utländsk förmån som avses i 12 kap. 10 § i den lagen.
4 § Vårdpenning
Vårdpenning betalas för varje barn i familjen som berättigar till stöd enligt 3, 3 a och 3 b §. (14.1.2022/29)
Vårdpenningen enligt stödet för hemvård av barn är per kalendermånad 314,28 euro för ett barn under tre år i familjen och 94,09 euro för varje följande barn under tre år samt 60,46 euro för varje annat barn. För ett adoptivbarn som fyllt tre år och som är berättigat till stöd betalas vårdpenning emellertid så som för ett barn under tre år. (28.11.2008/763)
Vårdpenningen enligt stödet för privat vård av barn är 160,00 euro per kalendermånad för varje barn i familjen som är berättigat till småbarnspedagogik som avses i 12 § 1 mom. i lagen om småbarnspedagogik och 58,87 euro per kalendermånad för varje barn som är berättigat till kompletterande småbarnspedagogik som avses i 2 mom. i den paragrafen. (19.12.2019/1396)
4 mom. har upphävts genom L 19.12.2019/1396 . (19.12.2019/1396)
När det för barnet betalas föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller en sådan utländsk förmån som avses i 12 kap. 10 § i den lagen, betalas i vårdpenning för barn som berättigar till vårdpenning enligt stödet för hemvård skillnaden mellan vårdpenningarna enligt 2 mom. i denna paragraf och föräldradagpenningen. Om barnet inte berättigar till föräldradagpenning, betalas i vårdpenning för de barn som berättigar till vårdpenning skillnaden mellan vårdpenningarna enligt 2 mom. och minimibeloppet för föräldradagpenningen enligt 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen under 160 vardagar från barnets födelse. (14.1.2022/29)
Vid beslut om vårdpenning enligt stödet för hemvård för ett annat barn än det för vilket föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen betalas anses det att det i familjen finns ett barn under tre år som berättigar till stöd för hemvård. (14.1.2022/29)
4 a § (19.12.2019/1396)
4 a § har upphävts genom L 19.12.2019/1396 .
5 § Vårdtillägg
Vårdtillägg enligt stödet för hemvård av barn betalas för ett barn i familjen som berättigar till vårdpenning enligt stödet för hemvård av barn. Vårdtilläggets fulla belopp är 168,19 euro per kalendermånad. (16.6.2000/562)
Vårdtillägg till stödet för privat vård betalas för varje barn i familjen. Vårdtilläggets fulla belopp per barn är 221,22 euro per kalendermånad. (20.12.2022/1231)
Vårdtillägg betalas till fullt belopp, om familjens månadsinkomster inte överskrider den inkomstgräns som bestäms enligt familjens storlek. Om inkomsterna överskrider inkomstgränsen, minskar vårdtilläggets fulla belopp med en procentandel av de överskridande inkomsterna som bestäms enligt familjens storlek i enlighet med tabellen nedan. Då inkomstgränsen bestäms beaktas i familjens storlek högst två av familjens barn, som därtill ska omfattas av rätten att välja dagvårdsplats enligt 12 § i lagen om småbarnspedagogik eller av rätten till stöd för hemvård på det sätt som anges i 3 § 2 mom. i denna lag.
Familjens storlek, personer | Inkomstgräns euro/mån. | Sänkningsprocent |
2 | 1 160 | 11,5 |
3 | 1 430 | 9,4 |
4 | 1 700 | 7,9 (14.1.2022/29) |
I det fall som avses i 12 § 2 mom. i lagen om småbarnspedagogik är vårdtillägget till stödet för privat vård av barn dock hälften av det belopp som vårdtillägget annars skulle uppgå till. (19.12.2019/1396)
6 § Bestämmande av vårdtillägg
När vårdtillägget bestäms beaktas som familjens inkomster vad som föreskrivs i 11 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016) . (29.12.2016/1506)
Om vårdtillägget till stödet för hemvård betalas samtidigt som föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen, beaktas som inkomst endast den del av föräldradagpenningen som överskrider det sammanlagda belopp av vårdpenning enligt stödet för hemvård till vilket familjen vid tidpunkten i fråga är berättigad. (14.1.2022/29)
Vid beslut om vårdtillägg till stödet för hemvård för ett annat barn i familjen än det för vilket föräldradagpenning betalas iakttas 4 § 6 mom. (14.1.2022/29)
4 mom. har upphävts genom L 19.11.2004/985 . (19.11.2004/985)
6 a § (19.11.2004/985)Justering av vårdtillägg
Vårdtillägget justeras när det gått ett år sedan vårdtillägget började betalas ut eller senast justerades ( årlig justering ).
Utöver vad som bestäms i 1 mom. skall vårdtillägget justeras
om familjens inkomster, som påverkar vårdtillägget, har stigit med minst 10 procent,
om familjens inkomster, som påverkar vårdtillägget, har sjunkit och en tillförlitlig utredning över detta har lagts fram,
om antalet familjemedlemmar ändras, eller
om vårdtillägget i övrigt behöver justeras.
Vårdtillägget höjs retroaktivt för högst sex månader från det att förändringen av inkomsterna har meddelats.
7 § Stöd för privat vård av barn i vissa fall
Utan hinder av vad som stadgas om beloppet av stödet för privat vård av barn är stödet dock alltid högst lika stort som det belopp som barnets förälder eller en annan vårdnadshavare för barnet och vårdproducenten har kommit överens om som ersättning för vården.
8 § (14.1.2022/29)Verkställighet
Folkpensionsanstalten handhar uppgifterna enligt denna lag. Vid verkställigheten av denna lag ska bestämmelserna i sjukförsäkringslagen om verkställigheten av föräldradagpenning iakttas, om inte något annat föreskrivs i denna lag.
9 § Finansiering
Kommunen betalar ersättning till Folkpensionsanstalten för de kostnader som föranleds av stöd som har betalts enligt denna lag, med undantag av kostnader för stöd som betalats enligt 3 a §, för vilka staten betalar ersättning till Folkpensionsanstalten. (11.1.2019/27)
Den ersättning som kommunen skall betala bestäms varje månad på grundval av de stöd som skall betalas på grund av de föräldrars eller andra vårdnadshavares rätt till stöd vars hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/94) denna kommun är månadens första dag. Om den som har rätt till stöd på grund av studier, arbete eller andra motsvarande orsaker vistas annanstans än i sin hemkommun och hans hemkommun enligt 3 § lagen om hemkommun inte ändras av denna orsak, utgör det till honom betalda stödet dock grund för ersättningen för kostnaderna till den kommun där han vistas månadens första dag.
Den ersättning för kostnaderna som staten ska betala enligt 1 mom. bestäms varje månad på grundval av de stöd som ska betalas till dem som är berättigade till stöd enligt 3 a §. (11.1.2019/27)
Från ersättningen för kostnaderna skall dras av skillnaden mellan de kostnader som kommunen eller staten tidigare har ersatt och det utbetalda stödet samt återkrävt stöd. (19.11.2004/985)
10 § (19.11.2004/985)Betalning av förskott
Folkpensionsanstalten skall senast den 15 varje månad meddela kommunen och, när det gäller de förmåner som betalas med stöd av 9 § 3 mom., staten det sammanlagda beloppet av stöd som under månaden betalas till dem som får stöd.
Kommunen eller på motsvarande sätt staten skall på grundval av det meddelande som nämns i 1 mom. senast den 20 i samma månad till Folkpensionsanstalten så som anstalten bestämmer i förskott betala det belopp som anges i 1 mom.
11 § Omkostnader
De omkostnader som verkställigheten av denna lag orsakar räknas som omkostnader för folkpensionsanstalten.
12 § (29.12.2009/1712)Förhållande till andra lagar
På de utgifter som denna lag orsakar kommunen tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) , om inte något annat bestäms genom lag.
13 § (13.12.2013/975)Partiell vårdpenning
En i Finland faktiskt bosatt förälder eller en annan vårdnadshavare, vars arbetstid på grund av vården av barnet i medeltal uppgår till högst 30 timmar i veckan, har rätt till partiell vårdpenning
under barnets första och andra läsår inom den grundläggande utbildningen,
under läsåret innan barnet börjar i grundläggande utbildning, om barnet då som läropliktigt deltar i förskoleundervisning,
under barnets tredje läsår inom den grundläggande utbildningen, om barnet omfattas av undervisning enligt 20 i § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ,
3 punkten har ändrats genom L 1094/2024 , som träder i kraft 1.8.2026. Den tidigare formen lyder:
under barnets tredje läsår inom den grundläggande utbildningen, om barnet omfattas av förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen (1214/2020) .
Rätt till partiell vårdpenning har på de villkor som anges i 1 mom. en förälder eller en annan vårdnadshavare som är
anställd i ett tjänste- eller anställningsförhållande,
verksam som företagare och har en sådan försäkring som avses i lagen om pension för företagare (1272/2006) ,
verksam som lantbruksföretagare och har en sådan försäkring som avses i 10 § i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) .
Båda föräldrarna eller vårdnadshavarna har rätt till partiell vårdpenning för samma kalendermånad, om de inte samtidigt är borta från arbetet för vården av barnet.
Den partiella vårdpenningen är 96,41 euro per kalendermånad.
Partiell vårdpenning betalas inte till barnets förälder eller vårdnadshavare under den tid han eller hon
själv sköter barnet och får stöd för hemvård,
får föräldradagpenning, eller
får flexibel vårdpenning enligt 13 a §.
13 a § (13.12.2013/975)Flexibel vårdpenning
En i Finland faktiskt bosatt förälder eller en annan vårdnadshavare, som har ett barn under tre år och som deltar i vården av barnet, har rätt till flexibel vårdpenning
till ett belopp av 240 euro per kalendermånad, om den genomsnittliga veckoarbetstiden är högst 22,5 timmar eller högst 60 procent av den sedvanliga arbetstiden för heltidsarbete i branschen, eller
till ett belopp av 160 euro per kalendermånad, om den genomsnittliga veckoarbetstiden är över 22,5 timmar men högst 30 timmar eller högst 80 procent av den sedvanliga arbetstiden för heltidsarbete i branschen.
Rätt till flexibel vårdpenning har på de villkor som anges i 1 mom. en förälder eller en annan vårdnadshavare som är
anställd i ett tjänste- eller anställningsförhållande,
verksam som företagare och har en sådan försäkring som avses i lagen om pension för företagare,
verksam som lantbruksföretagare och har en sådan försäkring som avses i 10 § i lagen om pension för lantbruksföretagare,
stipendiat och har en sådan försäkring som avses i 10 a § i lagen om pension för lantbruksföretagare.
Båda föräldrarna eller vårdnadshavarna har rätt till flexibel vårdpenning för samma kalendermånad, om de inte samtidigt är borta från arbetet för vården av barnet.
Flexibel vårdpenning betalas inte till barnets förälder eller vårdnadshavare under den tid han eller hon
själv sköter barnet och får stöd för hemvård, eller
får föräldradagpenning.
14 § (14.1.2022/29)Ansökan om och beviljande av stöd
Stöd söks hos Folkpensionsanstalten.
Stöd beviljas inte utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än sex månader före ansökan.
Stöd beviljas för en sammanhängande period om minst en månad.
15 § Stödtagare
Stöd för hemvård av barn betalas till den förälder eller vårdnadshavare som huvudsakligen sköter barnet. Om barnet sköts av någon annan än en förälder eller annan vårdnadshavare, betalas stödet till den förälder eller vårdnadshavare som i ansökan angivits som stödtagare.
Stödet för privat vård av barn betalas till vårdproducenten. Stödet kan dock på grund av en oväntad förändring i vårdarrangemangen för barnet betalas till föräldern eller en annan vårdnadshavare, om utbetalningen av stödet till vårdproducenten tillfälligt förhindras. Stödbeloppet förändras inte på grund av detta.
Om någon annan än en förälder eller annan vårdnadshavare sörjer för barnets vård och fostran, kan stödet betalas till denna person, om det finns särskilda skäl.
16 § Utbetalning av stöd till vårdproducenten
Utbetalning av stöd för privat vård av barn till en vårdproducent enligt denna lag förutsätter att
vårdproducenten är en person, en sammanslutning eller ett samfund som bedriver barndagvårdsverksamhet och som har införts i förskottsuppbördsregistret enligt lagen om förskottsuppbörd (418/59) ,
vårdproducenten är en person, en sammanslutning eller ett samfund som bedriver barndagvårdsverksamhet och som inte har införts i förskottsuppbördsregistret enligt lagen om förskottsuppbörd, eller
den förälder eller en annan vårdnadshavare som har rätt till stöd och vårdproducenten har ingått ett skriftligt arbetsavtal för en tid av minst en månad.
Den som ansöker om stöd eller den stödtagare som denna anger ska också till Folkpensionsanstalten lämna en utredning om beloppet av den ersättning eller lön som avtalats för vården. Dessutom ska det lämnas en utredning om att den vårdproducent som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten har gjort en anmälan enligt 2 § 2 punkten eller att ett i 50 § i lagen om småbarnspedagogik avsett kommunalt organ har godkänt att stödet kan betalas till en vårdproducent enligt 1 mom. 3 punkten. (8.7.2022/554)
Folkpensionsanstalten och kommunen har med stöd av denna lag inte några arbetsgivarskyldigheter som beror av ett anställningsförhållande. Folkpensionsanstalten verkställer förskottsinnehållning på det utbetalda stödet enligt vad som stadgas annanstans. Utan hinder av vad som stadgas någon annanstans verkställer folkpensionsanstalten i det fall som avses i 1 mom. 2 punkten förskottsinnehållning på till fysisk person utbetalt stöd enligt bestämmelserna om förskottsinnehållning på lön.
17 § (14.1.2022/29)Utbetalning
Stöd betalas när förutsättningarna för stöd har uppfyllts.
Utbetalningen av stödet upphör när rätten till stöd enligt 3, 3 a eller 3 b § upphör eller de andra förutsättningarna för stödet inte längre uppfylls.
Utbetalningen av stödet upphör dock senast den 31 juli det år då barnet som läropliktigt inleder den grundläggande utbildningen. Om barnets läroplikt med stöd av 2 § 3 mom. i läropliktslagen börjar ett år tidigare än vad som anges i 2 § 2 mom. i den lagen, upphör utbetalningen av stödet dock senast det år som följer på det år då läroplikten började.
Om förutsättningarna för stödet uppfylls under en pågående kalendermånad, betalas i stöd 1/25 av dess belopp för varje vardag för vilken familjen har rätt till stödet.
18 § Betalningssätt. Förlust av stödpost
Stöd betalas månatligen i efterskott in på det konto inom Europeiska unionen som sökanden eller, om stödtagaren är någon annan än sökanden, stödtagaren anger. Betalningsdag är den sista vardagen i varje kalendermånad. Stödet kan dock betalas också på annat sätt, om det inte är möjligt att betala in stödet på kontot eller om sökanden eller stödtagaren anför särskilda skäl som Folkpensionsanstalten godkänner. (25.10.2013/735)
Om en post skulle vara mindre än 16,81 euro, betalas stödet inte. (16.6.2000/562)
Stödtagaren förlorar en stödpost som inte har lyfts inom sex månader från det den har kunnat lyftas, om det inte av särskild orsak anses skäligt att besluta något annat.
19 § (8.7.2022/554)Utbetalning under tiden för anstalts- eller familjevård
Stöd betalas inte för barn som är i fortgående anstaltsvård eller därmed jämförbar vård för den vårdtid som överstiger tre månader. Med anstaltsvård och därmed jämförbar vård avses sjukhus-, anstalts- eller familjevård som ordnas av ett välfärdsområde och som omfattar underhåll. I fråga om ett barn som omhändertagits med stöd av barnskyddslagen (417/2007) upphör utbetalningen av stödet när barnets vård och fostran har ordnats utom hemmet.
20 § Kommuntillägg
Utan hinder av vad denna lag stadgar om vårdpenning och vårdtillägg kan vård penningen eller vårdtillägget enligt beslut av kommunen betalas förhöjt med ett belopp som kommunen bestämmer ( kommuntillägg ).
Folkpensionsanstalten och kommunen kan komma överens om att folkpensionsanstalten sköter de uppgifter som hör till verkställigheten av kommuntillägget som fastställs på de grunder som kommunen har beslutat även i andra fall än de som avses i 1 mom.
Kommunens beslut kan fattas för viss tid eller tills vidare. Kommunen skall underrätta folkpensionsanstalten om sitt beslut samt om förlängning av beslutets giltighetstid eller om återkallande eller ändring av beslutet senast två månader innan beslutet träder i kraft.
Utan hinder av 8 § sköter kommunen de uppgifter som hör till verkställigheten av annat kommuntillägg än det som avses i 1 och 2 mom.
21 § Återkrav
Har en förmån enligt denna lag betalts utan grund eller till ett för stort belopp, skall den överbetalda förmånen återkrävas av den förälder eller den vårdnadshavare som har rätt till stödet. (18.4.1997/337)
Återkravet kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om utbetalningen utan grund inte berodde på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som betalats utan grund är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att beslut om återkrav har givits, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. (7.5.2004/357)
Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som folkpensionsanstalten senare betalar. Utan samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämställbar annan förmån. (18.4.1997/337)
Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom med laga kraft.
21 a § (7.5.2004/357)Preskription av fordringar
Beslut om återkrav av en förmån som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från dagen för utbetalning av förmånen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003) . Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.
22 § Ändringssökande
Den som är missnöjd med Folkpensionsanstaltens beslut får söka ändring i det hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet får söka ändring hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Angående besvärsnämnden för social trygghet föreskrivs i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) . (22.12.2006/1309)
Besvärsskriften skall lämnas in till folkpensionsanstalten inom 30 dagar från det ändringssökanden fick del av beslutet. (18.4.1997/337)
Folkpensionsanstaltens beslut skall trots ändringssökande följas till dess saken har avgjorts genom ett beslut med laga kraft.
Ändring i Folkpensionsanstaltens beslut om beviljande av stöd får inte sökas genom besvär till den del beslutet gäller grunderna för bestämmande av kommuntillägg enligt 20 §. (19.12.2019/1396)
22 a § (18.4.1997/337)Självrättelse
Om folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i de besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut får ändring sökas enligt 22 §.
Kan folkpensionsanstalten inte rätta det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.
Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av en tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.
22 b § (22.12.2006/1309)Besvär som inkommit för sent
Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som föreskrivs i 22 § kan besvären upptas till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.
22 c § (22.12.2006/1309)Undanröjande av beslut
Om ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av den som saken gäller eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/694)
Om ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av den som saken gäller eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.
Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.
Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.
Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet kan ändring sökas enligt 22 §.
Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003) . (17.6.2011/694)
22 d § (30.12.2003/1330)Rättelse av sakfel
Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.
Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.
23 § (9.8.2002/693)Skyldighet att lämna uppgifter
Den som ansöker om stöd och den stödtagare som sökanden anger skall meddela Folkpensionsanstaltens lokalbyrå de uppgifter som behövs för beviljande av stödet, så som Folkpensionsanstalten bestämmer. Sökanden och stödtagaren skall också meddela alla förändringar som påverkar stödet.
Kommunen ska, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter, avgiftsfritt underrätta Folkpensionsanstalten om
ett barn som har rätt till stöd får en i 1 § 2 mom. 1 eller 2 punkten i lagen om småbarnspedagogik avsedd plats inom småbarnspedagogiken,
den småbarnspedagogik som avses 1 punkten i detta moment upphör,
kommunen har vetskap om att barnet är i sådan anstalts- eller familjevård som avses i 19 § i denna lag,
barnet har flyttat till en annan kommun,
kommunen har vetskap om andra än i 1–4 punkten nämnda omständigheter som påverkar utbetalningen av stödet eller stödets belopp.
En i 2 § 2 punkten avsedd vårdproducent i anställningsförhållande skall utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter till det kommunala organ som avses i 16 § 2 mom. avgiftsfritt lämna de uppgifter som behövs för det godkännande som avses i sistnämnda lagrum.
23 a § (9.8.2002/693)Rätt att få uppgifter
Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för avgörandet av ett ärende eller annars för verkställigheten av ett enskilt uppdrag enligt denna lag. Uppgifter skall lämnas av
statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund,
pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalter samt andra som beviljar eller betalar ut pension eller annan ersättning,
patientförsäkringscentralen och trafikförsäkringscentralen,
arbetsgivare, arbetslöshetskassor och arbetsplatskassor,
hyresvärdar samt bostadsaktie- eller fastighetsbolag,
i 2 § 4 punkten lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) avsedda verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården samt av socialserviceproducenter och andra vårdinrättningar.
Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter också rätt att av penninginstitut avgiftsfritt få sådana uppgifter i fråga om personer som ansöker om eller får stöd och familjemedlemmar som bestäms utifrån 6 § 1 mom. samt dödsbon där någon av dem är delägare, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på annat sätt och om det finns motiverad anledning att misstänka att den som sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter. Begäran om att få uppgifterna ska framföras skriftligen och innan begäran framförs ska sökanden eller mottagaren underrättas om detta. (17.4.2020/232)
24 § (9.8.2002/693) Utlämnande av uppgifter i vissa fall (17.4.2020/232)
I samband med utbetalningen av stödet sänder Folkpensionsanstalten, för utredande av skyldigheten att betala stöd för vård av barn, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter, avgiftsfritt kommunerna uppgifter om de barn som den månaden omfattas av stödet samt om de personer, sammanslutningar eller samfund som den månaden har rätt till och får stöd och om beloppen av de stöd som betalas. (17.4.2020/232)
När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar en förmån enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt.
3 mom. har upphävts genom L 19.12.2019/1396 . (19.12.2019/1396)
24 a § (13.6.2024/338)
24 a § har upphävts genom L 13.6.2024/338 .
24 b § (9.8.2002/693)Frivilligt utlämnande av uppgifter
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till ett ministerium, skatteförvaltningen och anstalter eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet också som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av en förmån enligt denna lag lämna personbeteckningen och övriga individualiseringsuppgifter i fråga om den som erhållit förmåner eller ersättningar enligt denna lag, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar och övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet och för någon annan övervakningsåtgärd av engångsnatur, samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan nämnda uppgifter som är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal; dock inte uppgifter om hälsotillståndet eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.
24 c § (17.4.2020/232)Begränsning av den registrerades rätt
En i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att Folkpensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när Folkpensionsanstalten sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.
25 § Utmätnings- och överföringsförbud
Stöd för hemvård av barn får inte mätas ut hos den person som har rätt till stöd.
Ett avtal som avser att överföra en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.
26 § (13.12.2013/975)Indexbindning
De belopp som anges i 4, 5, 13 och 13 a §, med undantag av inkomstgränserna enligt 5 § 3 mom., justeras på det sätt som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001) .
27 § (9.8.2002/693)
27 § har upphävts genom L 9.8.2002/693 .
28 § (1.11.2002/882)Forum för förvaltningstvister
Om avgörande i ett ärende som avses i 9 § söks på något annat sätt än genom besvär i fråga om tvist mellan kommuner om ersättningsskyldighet, avgörs ett sådant tvisteärende av den förvaltningsdomstol inom vars område den sökande kommunen finns.
29 § Närmare stadganden
Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.
30 § Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997.
Genom denna lag upphävs lagen den 21 augusti 1992 om stöd för hemvård av barn (797/92) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
31 § Tillämpning av vissa stadganden
Om det i en lag, en förordning eller ett beslut, som givits eller meddelats före denna lags ikraftträdande, hänvisas till lagen om stöd för hemvård av barn, som upphävs enligt 30 § 2 mom., skall hänvisningen i tillämpliga delar anses avse motsvarande stadgande i denna lag.
32 § Övergångsstadganden
Det kommunala organ som avses i 16 § 2 mom. skall behandla de ansökningar om utbetalning av stöd till en vårdproducent i arbetsförhållande enligt 2 § 2 punkten som inkommit före lagens ikraftträdande senast inom två månader från ikraftträdandet.
Folkpensionsanstalten skall behandla de ansökningar om stöd som inkommit före lagens ikraftträdande senast inom tre månader från ikraftträdandet.
ShUB 35/1996
RSv 223/1996
Ikraftträdelsestadganden
18.4.1997/337:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997.
RP 7/1997 , ShUB 5/1997, RSv 24/1997
23.12.1999/1291:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 91/1999 , KuUB 7/1999, RSv 99/1999
16.6.2000/562:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
Beslut och meddelande om stödbelopp som avses i denna lag kan fattas och ges i euro redan innan lagen träder i kraft.
RP 53/2000 , ShUB 9/2000, RSv 60/2000
9.8.2002/693:
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.
RP 9/2002 , ShUB 16/2002, RSv 96/2002
1.11.2002/882:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 151/2002 , ShUB 25/2002, RSv 124/2002
11.12.2002/1078:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 147/2002 , ShUB 34/2002, RSv 173/2002
30.12.2002/1282:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
RP 260/2002 , ShUB 44/2002, RSv 236/2002
21.2.2003/157:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003 och gäller till och med den 31 juli 2008.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 124/2001 , ShUB 49/2002, RSv 245/2002
19.12.2003/1227:
Denna lag träder i kraft så att 13 § 4 mom. träder i kraft den 1 januari 2004 och 13 § 1 och 5 mom. den 1 augusti 2004.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 77/2003 , ShUB 18/2003, RSv 71/2003
30.12.2003/1330:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
RP 160/2003 , ShUB 29/2003, RSv 125/2003
7.5.2004/357:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2004. Den andra meningen i 21 § 2 mom. tillämpas dock först från och med den 1 september 2004.
Lagen tillämpas också på förmåner som betalats utan grund och på fordringar som uppkommit före ikraftträdandet av lagen. När preskriptionstiden för sådana fordringar räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande. Fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om de inte preskriberas innan dess också enligt de bestämmelser som gällde den 31 december 2003.
RP 158/2003 , ShUB 4/2004, RSv 20/2004
19.11.2004/985:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 162/2004 , ShUB 22/2004, RSv 137/2004
22.12.2006/1256:
Denna lag träder i kraft den 1 april 2007.
RP 168/2006 , ShUB 24/2006, RSv 127/2006
22.12.2006/1309:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
Ett beslut som besvärsnämnden för social trygghet har fattat i enlighet med denna lag och genom vilket nämnden har avgjort besvär över ett beslut av socialförsäkringsnämnden får inte överklagas hos försäkringsdomstolen.
RP 167/2006 , ShUB 34/2006, RSv 168/2006
22.12.2006/1331:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
RP 235/2006 , ShUB 48/2006, RSv 236/2006
22.12.2006/1343:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
RP 112/2006 , ShUB 45/2006, RSv 217/2006
28.11.2008/763:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
RP 129/2008 , ShUB 19/2008, RSv 120/2008
6.11.2009/858:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 157/2009 , ShUB 30/2009, RSv 126/2009
29.12.2009/1712:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
RP 174/2009 , FvUB 19/2009, RSv 223/2009
17.12.2010/1145:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.
Beloppen i 4, 5 och 13 §, med undantag av inkomstgränserna enligt 5 § 3 mom., motsvarar det för 2010 fastställda poängtal som avses i lagen om folkpensionsindex.
Den första i 26 § avsedda förhöjningen enligt lagen om folkpensionsindex görs när lagen träder i kraft.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 139/2010 , ShUB 28/2010, RSv 185/2010
17.6.2011/694:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
På ärenden som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut och som är anhängiga i besvärsnämnden och försäkringsdomstolen vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
RP 274/2010 , ShUB 51/2010, RSv 300/2010
21.12.2012/904:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
Om föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen baserar sig på sådana bestämmelser i sjukförsäkringslagen som gällde före denna lags ikraftträdande, ska de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet tillämpas när förmåner samordnas.
RP 111/2012 , ShUB 21/2012, RSv 128/2012
25.10.2013/735:
Denna lag träder i kraft den 1 november 2013.
RP 100/2013 , ShUB 9/2013, RSv 103/2013
13.12.2013/975:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
Beloppen i 4 och 5 §, med undantag av inkomstgränserna enligt 5 § 3 mom., motsvarar det för 2010 fastställda poängtal och beloppen i 13 och 13 a § det för 2013 fastställda poängtal som avses i lagen om folkpensionsindex.
RP 129/2013 , ShUB 14/2013, RSv 119/2013
30.12.2013/1225:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
RP 139/2013 , FvUB 21/2013, RSv 208/2013
29.1.2016/109:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016. Denna lag ska tillämpas på alla de stöd för privat vård av barn som gäller tiden efter den 1 augusti 2016.
RP 80/2015 , KuUB 11/2015, RSv 112/2015
29.12.2016/1506:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2017.
RP 205/2016 , KuUB 16/2016, RSv 199/2016
14.12.2017/917:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
RP 80/2017 , FvUB 19/2017, RSv 125/2017
13.7.2018/544:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.
RP 40/2018 , KuUB 5/2018, RSv 67/2018
10.8.2018/723:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.
RP 21/2018 , FvUB 7/2018, RSv 72/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/801/EU (32016L0801); EUVL N:o L 132, 21.5.2016, s. 21
11.1.2019/27:
Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.
RP 188/2018 , ShUB 24/2018, RSv 195/2018
19.12.2019/1396:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2020.
RP 34/2019 , KuUB 7/2019, RSv 43/2019
17.4.2020/232:
Denna lag träder i kraft den 20 april 2020.
RP 87/2019 , ShUB 1/2020, RSv 12/2020
30.12.2020/1243:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021.
RP 173/2020 , KuUB 15/2020, RSv 218/2020
14.1.2022/29:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
På stöd som betalas för ett barn tillämpas de bestämmelser i 3, 4 och 5 § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om det till en sökande eller för ett barn betalas föräldradagpenning med stöd av de bestämmelser i sjukförsäkringslagen (1224/2004) som gällde vid ikraftträdandet.
RP 129/2021 , ShUB 33/2021, RSv 208/2021
8.7.2022/554:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
RP 56/2021 , RP 18/2022 , ShUB 9/2022, RSv 66/2022
20.12.2022/1231:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2023.
RP 236/2022 , ShUB 30/2022, RSv 174/2022
16.2.2023/220:
Denna lag träder i kraft den 23 februari 2023.
RP 114/2022 , FvUB 37/2022, RSv 278/2022
13.6.2024/338:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
RP 39/2024 , ShUB 4/2024, RSv 33/2024
30.12.2024/1094:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.
RP 114/2024 , KuUB 11/2024, RSv 167/2024