710/1982

Med socialvård avses i denna lag socialservice, utkomststöd, sociala understöd, sociala krediter och med dessa sammanhängande funktioner som är avsedda att främja och upprätthålla enskild persons, familjs och samfunds sociala trygghet och prestationsförmåga. (20.12.2002/1134)

Stadgandena i denna lag tillämpas på socialvård till den del därom ej är annorlunda stadgat genom lag.

På verksamhet som en kommun ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) , om inte något annat bestäms genom lag.

2 a § har upphävts genom L 27.6.2014/491 .

Såsom till socialvården hörande uppgifter av det innehåll och den omfattning som i varje särskilt fall föreskrivs skall kommunen sörja för att

(20.12.2002/1134)

Utöver vad som är stadgat i 1 mom. är kommun skyldig att även i övrigt inom sitt område verka för utvecklande av de sociala förhållandena och avhjälpande av sociala missförhållanden.

Med kommuns invånare avses i denna lag person som har i lagen om befolkningböcker (141/69) avsedd hemort i kommunen.

Har någon inte i 1 mom. avsedd hemort, betraktas han som invånare i den kommun där han vistas.

I brådskande fall eller då omständigheterna det eljest förutsätter skall kommun ombesörja anordnande av anstaltsvård och annan socialservice även för annan person som vistas i kommunen än kommunens invånare.

Beräknas behovet av anstaltsvård vara över fjorton dygn, skall det organ som avses i 6 § 1 mom. utan dröjsmål göra skriftlig anmälan om anstaltsvården till organet i den kommun vars uppgift det enligt 13 § hade varit att ordna vård. (3.8.1992/736)

Har i fall som avses i 15 § någon som inte är invånare i kommunen fått anstaltsvård och beräknas behovet av vården bli långvarigt, kan förvaltningsdomstolen berättiga det organ som avses i 6 § 1 mom. att flytta honom till den kommun där han är invånare. (20.12.2002/1134)

På begäran av den som får anstaltsvård skall det organ som avses i 6 § 1 mom. likväl alltid vidta sådana åtgärder som avses i 1 mom. för att flytta honom till den kommun där han är invånare. (3.8.1992/736)

Ansökan om ovan i 1 mom. avsedd överflyttning skall göras hos den förvaltningsdomstol inom vars verksamhetsområde den kommun som lämnat anstaltsvården är belägen. (20.12.2002/1134)

Överflyttning får likväl Inte påbjudas om det med tanke på en ändamålsenlig, vård eller eljest vore oskäligt att vidtaga sådan åtgärd mot vederbörande.

Den som vill flytta och bli invånare i en annan kommun, men på grund av sin ålder eller sin funktionsnedsättning eller av någon annan orsak inte kan bo självständigt där, kan anhålla om socialservice och vårdplats där på samma grunder som om han eller hon vore kommuninvånare. Kommunen är skyldig att genast underrätta sökandens hemkommun om att en sådan ansökan har kommit in och att den har tagits upp till behandling. Kommunen ska behandla ansökan, bedöma sökandens behov av service i samarbete med hans eller hennes hemkommun och fatta beslut i ärendet. Ansökan ska dock inte behandlas, om sökanden har lämnat in en likadan ansökan till en annan kommun och behandlingen av den fortfarande pågår.

Om kommunen beslutar bevilja service i enlighet med 1 mom., ska sökanden inom två veckor efter att ha fått del av beslutet anmäla till kommunen om han eller hon tar emot servicen. Sökanden har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet flytta till den vårdplats som anvisas. Om sökanden försummar att iaktta nämnda tidsfrister, förfaller hans eller hennes rätt till den service som beslutet gäller.

Kommunen ska på nedan föreskrivet sätt ombesörja anordnandet av följande former av socialservice:

(29.8.2008/581)

Kommunen ska även sörja för ordnande av barn- och ungdomsvård, specialomsorger om utvecklingsstörda, service och stöd på grund av handikapp och service i anslutning till missbrukarvård, för ordnande av de uppgifter som föreskrivits för barnatillsyningsmannen och andra åtgärder för utredande och fastställande av faderskap, för ordnande av åtgärder i samband med adoptionsrådgivning, medling i familjefrågor och medling vid verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt, för ordnande av de sakkunnigtjänster som hör till medling i domstol i ett ärende som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt och för ordnande av stöd för närståendevård och annan socialservice, samt för de uppgifter som avses i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) , enligt vad som dessutom bestäms särskilt om dessa serviceformer. (11.4.2014/317)

Om en klient inom socialvården behöver sådan rehabilitering som enligt vad som bestäms inte hör till socialvårdens uppgifter eller som det inte är ändamålsenligt att ordna som socialservice, ska socialvården se till att klienten ges information om övriga rehabiliteringsmöjligheter och efter behov, i samarbete med dem som ordnar rehabilitering, hänvisas till hälso- och sjukvårds-, arbetskrafts- eller undervisningsmyndigheterna, till Folkpensionsanstalten eller till någon annan som tillhandahåller tjänster. (19.12.2014/1235)

Kommun kan utöver i 1 och 2 mom. stadgad socialservice anordna även annan erforderlig socialservice.

Med socialarbete avses sådan ledning, rådgivning och utredning av sociala problem som handhas av yrkesutbildad personal inom socialvården samt andra stödåtgärder som upprätthåller och främjat individens och familjens trygghet och förmåga att komma tillrätta samt samfunds funktionsduglighet,

Med rådgivning i uppfostrans- och familjefrågor avses tillhandahållande av sakkunnighjälp i uppfostrings- och familjeangelägenheter samt social, psykologisk och medicinsk forskning och vård som främjar barnets positiva utveckling.

Med hemservice avses fullgörande av eller bistånd vid fullgörandet av uppgifter eller funktioner som hör till boende, personlig skötsel och omvårdnad, vård och uppfostran av barn samt till annan normal och invand livsföring.

Hemservice tillhandahålls dem som på grund av nedsatt prestationsförmåga, familjeförhållanden, ansträngning, sjukdom, barnsbörd eller invaliditet eller av annan motsvarande orsak är i behov av hjälp för att klara de i 20 § avsedda uppgifterna och funktionerna.

Med boendeservice avses anordnande av service- och stödboende.

Boendeservice tillhandahålls person som av särskild orsak behöver hjälp eller stöd vid ordnandet av bostad eller boendeförhållanden.

Med anstaltsvård avses anordnande av vård, uppehälle och rehabiliterande verksamhet i sådan verksamhetsenhet inom socialvården som lämnar fortlöpande vård.

Anstaltsvård ges den som är i behov av hjälp, vård eller annan omvårdnad som inte kan ordnas eller som det inte är ändamålsenligt att ordna i hans eget hem genom utnyttjande av någon annan socialservice. (3.4.1992/311)

Social- och hälsovårdsministeriet meddelar föreskrifter om fastställandet av vad som är anstaltsvård samt om förhandlings- och remissförfarandet mellan folkpensionsanstalten och kommunerna i samband därmed.

25 § har upphävts genom L 20.3.2015/263 .

26 § har upphävts genom L 20.3.2015/263 .

26 a § har upphävts genom L 20.3.2015/263 .

En kommun kan inrätta, anskaffa eller annars reservera ett sådant antal service- och stödbostäder samt anstaltsplatser som motsvarar det lokala behovet.

Kommunen kan dessutom för ett i 6 § 1 mom. nämnt organs bruk vid behov anskaffa eller reservera även andra bostäder för ordnande av boendeförhållandena för personer som avses i 23 §.

27 a § har upphävts genom L 2.12.2005/937 .

27 b § har upphävts genom L 2.12.2005/937 .

27 c § har upphävts genom L 2.12.2005/937 .

Med verksamhet i sysselsättningssyfte för handikappade avses anordnande av särskilda rehabiliteringsåtgärder och andra stödåtgärder för att främja en persons möjligheter att få arbete.

Verksamhet i sysselsättningssyfte för handikappade anordnas för personer som på grund av handikapp, sjukdom eller någon annan motsvarande orsak under lång tid har särskilda svårigheter att klara de funktioner som hör till normal livsföring och som utöver arbetsförvaltningens tjänster och åtgärder behöver stödåtgärder enligt 1 mom. för att komma ut på den öppna arbetsmarknaden.

Som ett led i verksamheten i sysselsättningssyfte för handikappade kan ordnas arbete, i vilket arbetstagaren står i ett sådant anställningsförhållande till serviceproducenten som avses i 1 kap. 1 § arbetsavtalslagen (55/2001) .

Angående lönen för det arbete som nämns i 3 mom. kan ingås ett sådant kollektivavtal som avses i lagen om kollektivavtal (436/1946) , vilket skall iakttas utan hinder av vad som 2 kap. 7 § arbetsavtalslagen föreskriver om kollektivavtals allmänt bindande verkan.

Utöver på de grunder som anges i 7 kap. arbetsavtalslagen har den som producerar service i sysselsättningssyfte för handikappade rätt att säga upp arbetstagarens arbetsavtal också när den som anordnar arbetet anser att arbetstagaren inte på det sätt som avses i 2 mom. är i behov av arbete.

Med arbetsverksamhet för handikappade avses verksamhet i syfte att bevara och främja en persons funktionsförmåga. Arbetsverksamhet anordnas för arbetsoförmögna personer som på grund av handikapp inte har förutsättningar att delta i arbete enligt 27 d § och som får sin huvudsakliga försörjning av förmåner som beviljas på grund av sjukdom eller arbetsoförmåga.

Den som deltar i arbetsverksamhet för handikappade står inte i ett anställningsförhållande enligt 1 kap. 1 § arbetsavtalslagen till den som anordnar verksamheten eller till serviceproducenten.

På arbetsverksamhet för handikappade tillämpas bestämmelserna om arbetarskydd även när personen i fråga inte står i anställningsförhållande till arbetsgivaren. Den som anordnar arbetsverksamhet för handikappade ska för den som deltar i arbetsverksamhet teckna en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) . På den som deltar i arbetsverksamheten tillämpas vad som i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om arbetstagare, och på den som anordnar arbetsverksamheten tillämpas vad som i den lagen föreskrivs om arbetsgivare. Med avvikelse från 71–78 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar används som årsarbetsinkomst det i 79 § i den lagen avsedda minimibeloppet av årsarbetsinkomst. Med avvikelse från 58 och 59 § i den lagen är dagpenningen 1/360 av årsarbetsinkomsten. (30.12.2015/1648)

Saknar ett barn eller löper barnet fara att bli utan underhåll, och någondera av barnets föräldrars skyldighet att betala underhåll inte har fastställts eller om det fastställda underhållsbidraget är otillräckligt för barnets underhåll, har det organ som avses i 6 § 1 mom. rätt att för barnets räkning föra talan om fastställande av underhållsbidrag eller höjning av dess belopp.

Betalas underhållsstöd till barnet, har organet rätt att föra talan om fastställande av underhållsbidrag eller höjning av underhållsbidragets belopp, även om barnet inte saknar eller löper fara att bli utan underhåll. Betalas underhållsstöd till barnet, har organet rätt att föra talan även om nedsättning av underhållsbidragets belopp.

Organet ska innan en åtgärd som nämns i 1 och 2 mom. vidtas ge barnets vårdnadshavare och den underhållsskyldige tillfälle att bli hörda.

Bestämmelser om organets uppgifter i anslutning till fastställande av avtal om underhållsbidrag finns i lagen om underhåll för barn (704/1975) .

För socialservice kan uppbäras avgifter enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/92) .

29 § har upphävts genom L 3.8.1992/736 .

30 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413 .

31 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413 .

32 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413 .

33 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413 .

34 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413 .

35 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413 .

36 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413 .

37 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413 .

38 § har upphävts genom L 30.12.1997/1413 .

Kommunen godkänner de producenter av socialvårdsservice vars tjänster får köpas med kommunens servicesedel på det sätt som avses i 4 § 1 mom. 5 punkten lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården.

Kommunen kan godkänna endast en sådan privat serviceproducent som är införd i förskottsuppbördsregistret.

En klient kan vägra ta emot en servicesedel och det ankommer då på kommunen att hänvisa klienten till tjänster som ordnas på annat sätt.

Kommunen kan för anskaffande av fortgående och regelbunden hemservice, hemsjukvård i kombination med sådan hemservice eller enbart hemsjukvård bevilja en servicesedel vars värde ska uppgå till minst 22 euro per timme, om hushållets inkomster inte överstiger den inkomstgräns som fastställs i 2 mom. För inkomst som överstiger inkomstgränsen nedsätts servicesedelns fulla belopp med en procentandel som fastställs enligt hushållets storlek av den del av inkomsten som överstiger inkomstgränsen dividerad med 60. Servicesedelns lägsta värde är dock minst 6 euro per timme. Värdet av en servicesedel som ges för anskaffande av tillfällig hemservice eller hemsjukvård ska vara skäligt.

När antalet personer i hushållet är större än sex höjs inkomstgränsen med 294 euro och betalningsprocenttalet sänks med en procentenhet för varje därpå följande person.

Värdet av en servicesedel som ges för anskaffande av annan hemservice än sådan som ges i hemmet och som innefattar vård och omsorg som tillhandahålls av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska vara skäligt.

Utan hinder av vad som i denna paragraf bestäms om servicesedelns värde är kommunen skyldig att till serviceproducenten betala högst det pris som klienten och serviceproducenten kommit överens om.

Eurobeloppen i 1 mom. justeras vartannat år enligt förändringen i prisindex för social- och hälsovården. Beräkningen ska göras utifrån poängtalet på årsnivå för året före justeringsåret. Eurobeloppen i 2 och 3 mom. ska justeras vartannat år utifrån förändringen i arbetspensionsindexet enligt 98 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) . Beräkningen ska göras utifrån det poängtal för arbetspensionsindex som har fastställts för justeringsåret för tillämpning av 98 § i lagen om pension för arbetstagare. Justeringsåret är kalenderåret före det år i vars början indexjusteringen görs. De indexjusterade beloppen ska avrundas till närmaste euro.

Social- och hälsovårdsministeriet publicerar de indexjusterade eurobeloppen i Finlands författningssamling inom november månad av justeringsåret. De indexjusterade beloppen träder i kraft den 1 januari året efter justeringsåret.

Som de månadsinkomster som avses i 29 b § beaktas klientens samt en med honom eller henne i gemensamt hushåll i äktenskap eller i äktenskapsliknande förhållanden levande persons skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster. Om de månatliga inkomsterna varierar, beaktas som månadsinkomst den genomsnittliga månadsinkomsten under det föregående året.

Med avvikelse från 1 mom. kan såsom skattepliktiga inkomster beaktas motsvarande skattepliktiga inkomster som har fastställts vid den senast verkställda beskattningen, höjda med de procenttal som skattestyrelsen årligen fastställer i sina beslut om beräkningsgrunderna för förskottsuppbörden.

Som inkomst av skog beaktas den enligt 7 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog per hektar multiplicerad med skogsmarkens areal. Från detta belopp dras av 10 procent och skogsbrukets räntor. Inkomsten av skog ska dessutom nedsättas på klientens yrkande, om nettopenningvärdet av den lägenhetsbestämda årliga avverkningsmöjligheten enligt skogsvårdsföreningens eller skogscentralens utlåtande är minst 10 procent lägre än inkomsten av skog. Nedsättningen motsvarar skillnaden mellan inkomsten av skog och nettopenningvärdet av den möjliga avverkningen.

Såsom inkomster enligt 29 c § ska inte beaktas barnbidrag, barnförhöjning enligt folkpensionslagen (568/2007) , bostadsbidrag, handikappbidrag för personer under 16 år, handikappbidrag för personer över 16 år och kostersättning enligt lagen om handikappförmåner (570/2007) , sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring, militärunderstöd, fronttillägg, studiepenning, vuxenutbildningsstöd, studiestödets bostadstillägg, sysselsättningspenning och reseersättning som betalas som utkomststöd, ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) , kostnadsersättning enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) , stipendier som betalas med anledning av studier och andra motsvarande understöd, ersättningar för kostnaderna för familjevård och stöd för hemvård av barn.

Såsom avdrag från inkomsterna enligt 29 c § skall beaktas betalda underhållsbidrag och andra motsvarande kostnader som orsakas av de faktiska familjeförhållandena samt förmåner som skall betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid (sytning).

Kommunen beslutar när det är motiverat att utanför kommunen tillhandahålla service som anskaffas med servicesedel för en invånare i kommunen eller i situationer som nämns i 15 § 1 mom. för en person som vistas i kommunen.

Socialvård skall i första hand lämnas i form av verksamhet som möjliggör självständigt boende och som för vederbörande skapar ekonomiska och andra förutsättningar att på egen hand klara de dagliga funktionerna.

Vid lämnande av socialvård skall individens och familjens problem beaktas så att åtgärderna för att lösa dem sammanjämkas.

3 mom. har upphävts genom L 22.9.2000/813 . (22.9.2000/813)

40 § har upphävts genom L 8.7.2022/588 .

I brådskande fall skall behovet av socialservice bedömas utan dröjsmål.

I andra än i brådskande fall är kommunen skyldig att i fråga om en person som har fyllt 75 år tillhandahålla bedömning av behovet av socialservice senast den sjunde vardagen efter det att personen i fråga eller hans eller hennes lagliga företrädare eller anhöriga eller någon annan person eller en myndighet, för att få service har tagit kontakt med den myndighet i kommunen som ansvarar för socialservicen. På motsvarande sätt ska kommunen tillhandahålla bedömning av behovet av socialservice i fråga om en person som får i 9 § 3 mom. 3 punkten i lagen om handikappförmåner avsett vårdbidrag för pensionstagare. (21.11.2008/751)

Är någon i uppenbart behov av socialvård och kräver hans eller hennes intresse på grund av allvarlig risk för hans eller hennes hälsa, utveckling eller trygghet ovillkorligen detta och kan behovet av socialvård annars inte utredas, har en socialarbetare på förordnande av en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården, som har utsetts av välfärdsområdet, för utredning av vårdbehovet rätt att få tillträde till en sådan persons bostad eller någon annan plats där han eller hon vistas. (8.7.2022/588)

Då tillträde förhindras till den bostad eller den plats där personen i fråga vistas, skall de sociala myndigheterna begära sådan handräckning av en polismyndighet som avses i 22 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. (17.2.2006/125)

43 § har upphävts genom L 9.8.1996/604 .

44 § har upphävts genom L 9.8.1996/ 604 .

I ett beslut som har fattats av en tjänsteinnehavare som är underställd det organ som avses i 6 § 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär. (3.8.1992/736)

Den som är missnöjd med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att så som närmare stadgas genom förordning få beslutet behandlat i det i 6 § 1 mom. nämnda organet, om han yrkar detta inom 14 dagar efter det han fick del av beslutet. Till beslutet skall fogas anvisningar om hur det kan föras till behandling i organet. (3.8.1992/736)

I 1 mom. avsett beslut kan delges vederbörande i brev per post. Delgivningen anses härvid, om inte annat visas, ha ägt rum den sjunde dagen efter det beslutet, försett med adress som uppgivits av vederbörande, har inlämnats till posten för befordran. I övrigt skall iakttas vad som bestäms i förvaltningslagen (434/2003) . (30.12.2003/1360)

I beslut som fattats av det organ som avses i 6 § 1 mom. får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter delfåendet. Besvären kan inom denna tid även inlämnas till organet, som jämte eget utlåtande skall sända dem till förvaltningsdomstolen. (20.12.2002/1134)

Vad som stadgas i 1 mom. tillämpas inte i de fall då om sökande av ändring stadgas något annat eller då det har förbjudits, inte heller då ett beslut enligt kommunallagen kan föras till behandling i kommunstyrelsen.

Ett beslut som fattats av det organ som avses i 6 § 1 mom. kan trots att ändring har sökts verkställas, om det är sådant att det måste verkställas utan dröjsmål eller om dess ikraftträdande av orsaker som har samband med socialvårdsåtgärderna inte kan uppskjutas och organet har bestämt att beslutet skall verkställas genast. (3.8.1992/736)

När besvär anförts, kan besvärsmyndigheten förbjuda verkställigheten av beslutet eller förordna att verkställigheten skall avbrytas.

Ändring i en statlig myndighets beslut i ett ärende som rör socialvård skall sökas så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) .

I förvaltningsdomstolens beslut som gäller lämnande av socialservice eller beloppet av en avgift som fastställts för socialservice eller beviljande av social kredit eller kreditens belopp får ändring inte sökas genom besvär. (20.12.2002/1134)

I förvaltningsdomstolens beslut som gäller beviljande av utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) eller utkomststödets belopp eller som gäller oenighet mellan kommuner om skyldighet att lämna anstaltsvård eller ersättande av kostnaderna för anstaltsvård får besvär anföras, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. (20.12.2002/1134)

Besvärstillstånd skall sökas hos högsta förvaltningsdomstolen. Tillstånd kan beviljas endast om det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller med hänsyn till en enhetlig rättstillämpning är av vikt att ärendet bringas till högsta förvaltningsdomstolen för prövning.

Vid anförande av besvär hos högsta förvaltningsdomstolen över förvaltningsdomstols beslut kan besvärsskriften jämte bilagor tillställas även förvaltningsdomstolen för vidarebefordran till högsta förvaltningsdomstolen.

Angående i 49 § avsett besvärstillstånd gäller vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . Vid sökande av tillstånd för anförande av besvär över förvaltningsdomstols beslut får tillståndsansökan tillställas även förvaltningsdomstolen.

Skall i mål som gäller socialvård på annat sätt än i besvärsväg sökas avgörande i sådan tvist mellan parter som gäller offentligrättslig ersättnings- och betalningsskyldighet eller försörjningsplikt eller härrör från annat offentligrättsligt rättsförhållande, avgörs ett sådant tvistemål, om inte i lag eller förordning annat forum föreskrivs, av den förvaltningsdomstol inom vars verksamhetsområde kommunen eller, då sökanden är någon annan än en kommun, sökandens hemkommun är belägen.

Ett välfärdsområde och en läroanstalt eller högskola som ansvarar för utbildningen av socialvårdspersonal kan komma överens om utnyttjande av socialvårdens verksamhetsenheter för anordnande av socialvårdsutbildning.

53 § har upphävts genom L 8.7.2022/588 .

54 § har upphävts genom L 8.7.2022/588 .

55 § har upphävts genom L 8.7.2022/588 .

56 § har upphävts genom L 8.7.2022/588 .

57 § har upphävts genom L 8.7.2022/588 .

58 § har upphävts genom L 22.9.2000/813 .

59 § har upphävts genom L 12.12.2014/1102 .

60 § har upphävts genom L 8.7.2022/588 .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Har i annan lag föreskrivits om iakttagande av författningar eller stadganden som upphävs enligt 61 §, iakttages vad som är stadgat i socialvårdslagen.

Är ärende som grundar sig på de författningar som anges i 61 § anhängigt eller utgår tiden för anhängiggörande eller sökande av ändring först efter denna lags ikraftträdande, tillämpas de stadganden som gällde då denna lag trädde i kraft.

På samma sätt iakttages stadgandena rörande indrivning i lagen om socialhjälp och lagen om fattigvården vid indrivningen av understöd som betalts med stöd av dessa lagar.

Reglemente och instruktion som fastställts och godkänts med stöd av de i 61 § angivna författningarna skall, till de delar dessa inte strider mot stadgandena i denna lag, iakttagas till dess nya instruktioner godkänts. Kommunens socialvård skall med avvikelse från 61 § senast från ingången av år 1985 ordnas på det i 2 kap. stadgade sättet.

Har socialnämnd beviljat någon sådan förmån av fortlöpande karaktär som grundar sig på de författningar som anges i 61 §, skall socialnämnden på tjänstens vägnar utan ansökan ändra denna till förmån som beviljas med stöd av denna lag, så att vederbörandes ställning inte försvagas på grund av lagändringen.

66 § har upphävts genom L 3.8.1992/736 .

Utan hinder av vad som med stöd av 10 § är stadgat om behörighetsvillkor för tjänster är person som då denna lag träder i kraft innehar tjänst fortfarande behörig för socialnämnden underställd motsvarande tjänst.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtagas innan lagen träder i kraft.