189/2001

I denna lag föreskrivs det om åtgärder med vilka förutsättningarna att få arbete på den öppna arbetsmarknaden och möjligheterna att delta i utbildning samt att få offentlig arbetskraftsservice som tillhandahålls av arbetskraftsmyndigheten förbättras för den som får arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd på grund av långvarig arbetslöshet. I lagen föreskrivs också om rättigheter och skyldigheter för den som deltar i åtgärderna.

I denna lag avses med

Denna lag tillämpas på utarbetandet av en aktiveringsplan och på anordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för en arbetslös som inte har fyllt 25 år och som har rätt till arbetsmarknadsstöd eller som får utkomststöd och

(23.3.2023/399)

Denna lag tillämpas dessutom på utarbetandet av en aktiveringsplan och på anordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för en arbetslös som har fyllt 25 år och som har rätt till arbetsmarknadsstöd eller som får utkomststöd och för vilken det tidigare har utarbetats en sysselsättningsplan enligt 38 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och (23.3.2023/399)

(28.12.2012/937)

Om tillämpningen av denna lag på andra än dem som avses i 1 och 2 mom. bestäms i 15 §.

Denna lag tillämpas inte på den som har en gällande integrationsplan enligt lagen om främjande av integration (681/2023) eller för vilken en ovan avsedd plan ännu inte har utarbetats. Då tiderna enligt 1 och 2 mom. räknas ut ska dock beaktas arbetsmarknadsstöd och utkomststöd som på grund av arbetslöshet utbetalats under tiden för integrationsplanen. (30.12.2024/1103)

Denna lag tillämpas på anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för personer som avses i 1 och 2 mom. och som på det sätt som anges i lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (381/2023) har hänvisats till samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd och tillsammans med vilka det utarbetas en sektorsövergripande sysselsättningsplan enligt 4 § i den lagen. Den sektorsövergripande sysselsättningsplanen ersätter aktiveringsplanen enligt denna lag. (23.3.2023/399)

Om inte något annat följer av denna lag ska när det gäller arbetsmarknadsstöd, kostnadsersättning och utkomststöd vilka beviljas för tiden för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte samt ärenden som gäller dem tillämpas vad som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om arbetsmarknadsstöd, kostnadsersättning och ärenden som gäller dem samt vad som i lagen om utkomststöd bestäms om utkomststöd och ärenden som gäller utkomststöd.

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av någon annan lag hänvisas till arbetsmarknadsstöd eller kostnadsersättning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, ska hänvisningen anses gälla också arbetsmarknadsstöd och kostnadsersättning som betalas för tiden för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, om inte något annat följer av denna lag.

Utöver vad som i denna lag föreskrivs om utarbetandet av en aktiveringsplan och anordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) , socialvårdslagen (710/1982) och lagen om ordnande av arbetskraftsservice också tillämpas. (23.3.2023/399)

Arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet ska utarbeta en aktiveringsplan i samarbete med en person som avses i 3 §. Aktiveringsplanen ska revideras till dess att personen i fråga uppfyller arbetsvillkoret i 5 kap. 3 eller 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (23.3.2023/399)

Arbetskraftsmyndigheten ska utan dröjsmål efter meddelande från Folkpensionsanstalten vidta åtgärder för utarbetande av en aktiveringsplan för den som uppfyller villkoren i 3 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller 2 mom. 1 eller 2 punkten. (23.3.2023/399)

Välfärdsområdet ska utan dröjsmål vidta åtgärder för utarbetande av en aktiveringsplan för den som uppfyller villkoren i 3 § 1 mom. 3 punkten eller 2 mom. 3 punkten. (8.7.2022/591)

Innan arbetskraftsmyndigheten vidtar åtgärder ska den försäkra sig om att en sysselsättningsplan enligt 38 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice har utarbetats tillsammans med personen i fråga. Innan välfärdsområdet vidtar åtgärder ska det försäkra sig om att arbetskraftsmyndigheten tillsammans med personen i fråga har utarbetat en sysselsättningsplan enligt 38 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice eller att arbetskraftsmyndigheten har gett den som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten i denna lag tillfälle att delta i ett samtal om jobbsökning enligt 32 § 1 mom. 2 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Om det inte har varit möjligt att utarbeta en sysselsättningsplan eller bereda personen i fråga tillfälle att delta i ett samtal om jobbsökning på grund av att hans eller hennes jobbsökning inte är i kraft, ska välfärdsområdet vidta åtgärder för att utarbeta en aktiveringsplan. (23.3.2023/399)

Välfärdsområdet, arbetskraftsmyndigheten och personen i fråga kommer överens om aktiveringsplanens varaktighet, ändringar som gäller planen och återupptagandet av en avbruten plan. Kunden har möjlighet att få assistans av en stödperson för att utarbeta och revidera aktiveringsplanen. (23.3.2023/399)

Arbetskraftsmyndigheten eller välfärdsområdet beslutar om huruvida planen ska anses avbruten. Planen kan anses avbruten en månad från det att personen i fråga har fått sysselsättning i arbete eller företagsverksamhet eller inlett studier på heltid som leder till ett yrke eller en examen. Arbetskraftsmyndigheten eller välfärdsområdet ska höra personen i fråga innan den fattar beslut om avbrott. (23.3.2023/399)

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anordnas av välfärdsområdet.

Oberoende av på vilket sätt arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anordnas svarar välfärdsområdet för att verksamheten anordnas i enlighet med denna lag och på det sätt som anges i aktiveringsplanen eller i den sektorsövergripande sysselsättningsplanen.

För kostnader för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas ersättning till välfärdsområdet av statens medel i enlighet med denna lag.

Välfärdsområdet har inte skyldighet att anordna arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, om personen

Den arbetskraftsmyndighet inom vars verksamhetsområde personen i fråga har sin hemkommun eller den arbetskraftsmyndighet hos vilken personen är kund på basis av 17 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice ska delta i utarbetandet av en aktiveringsplan.

I en aktiveringsplan ska ingå

När en aktiveringsplan utarbetas ska av de åtgärder som avses i 1 mom. 4 punkten möjligheten att erbjuda offentlig arbetskraftsservice utredas först. Utöver dessa åtgärder kan planen även innehålla social-, hälso- och sjukvårds-, rehabiliterings- och utbildningsservice som förbättrar möjligheterna att bli sysselsatt.

Om arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och personen tillsammans bedömer att personen till följd av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan inte kan delta i offentlig arbetskraftsservice eller arbete, ska arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller i enlighet med speciallagar sådan socialservice, samt sådana hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster som förbättrar personens arbets- och funktionsförmåga ingå i aktiveringsplanen. (23.3.2023/399)

Aktiveringsplanen ska undertecknas av arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och personen i fråga. (23.3.2023/399)

Närmare bestämmelser om aktiveringsplanens innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet. (8.7.2022/591)

Om aktiveringsplanen eller den sektorsövergripande sysselsättningsplanen innehåller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, ska åtminstone följande uppgifter om den ingå i planen:

(16.10.2020/702)

Innan planen undertecknas ska arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet informera personen i fråga om de förmåner och ersättningar som betalas för deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. (23.3.2023/399)

Aktiveringsplanen ska revideras vid behov. Arbetskraftsmyndigheten ska dock se till att aktiveringsplanen revideras minst var tredje månad. (23.3.2023/399)

Den som uppfyller villkoren i 3 § är skyldig att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan tillsammans med arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet. (23.3.2023/399)

I fråga om uteblivande från ett möte där en aktiveringsplan utarbetas och vägran att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan och i sådan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som ingår i aktiveringsplanen eller den sektorsövergripande sysselsättningsplanen tillämpas 2 a kap. 9–14 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och 10 § 1, 3 och 4 mom. i lagen om utkomststöd. (30.12.2014/1372)

Personen i fråga har rätt till den social-, hälsovårds-, rehabiliterings- och utbildningsservice samt de åtgärder som ingår i aktiveringsplanen enligt vad som särskilt föreskrivs i de lagar som gäller dem. Bestämmelser om rätten till offentlig arbetskraftsservice finns i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

De som i enlighet med 5 § 1 mom. deltar i utarbetandet av en aktiveringsplan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och till varandra lämna ut sådana uppgifter om personen i fråga som är nödvändiga för utarbetandet av planen. Aktiveringsplanen registreras i socialvårdens personregister i välfärdsområdet och i den nationella informationsresurs för arbetskraftsservice som avses i 120 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

På produktion av tjänster för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte tillämpas 9 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) . (8.7.2022/591)

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte får inte anskaffas från företag. Detta gäller dock inte det stöd och den handledning som ges en person som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

Tjänstehelheten för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska omfatta tjänster som främjar personens livskompetens samt arbets- och funktionsförmåga. I tjänsterna kan ingå individ- och gruppbaserad verksamhet som kan genomföras i olika verksamhetsmiljöer. I tjänsten ska alltid ingå det stöd och den handledning som personen behöver och som tillhandahålls individuellt eller i grupp.

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska samordnas med de social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster, den offentliga arbetskraftsservice samt de övriga tjänster och stödåtgärder som personen behöver.

Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte ska anpassas till personens arbets- och funktionsförmåga samt kunnande så att den är meningsfull och tillräckligt krävande med tanke på ett inträde på arbetsmarknaden. Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte får inte allvarligt kränka personens religiösa eller etiska övertygelse.

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anordnas i perioder på 3–24 månader åt gången. Varje period ska personen delta i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte minst en och högst fyra dagar per kalendervecka och minst fyra timmar per dag.

När den period som avses i 2 mom. går ut ska aktiveringsplanen ses över med iakttagande av vad som i 3 kap. föreskrivs om planen.

En person kan delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte högst 178 dagar under 12 månader. På verksamheten tillämpas den allmänna arbetstid som avses i 5 § 1 mom. i arbetstidslagen (872/2019) . (16.10.2020/702)

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte får inte ersätta arbete som utförs i tjänsteförhållande eller anställningsförhållande. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte får inte föranleda att anställda hos välfärdsområdet eller hos någon annan instans som står för genomförandet av verksamheten sägs upp eller permitteras eller att deras arbetsförhållanden eller förmåner försämras. (8.7.2022/591)

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska ordnas inom personens 10 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice avsedda pendlingsområde. Med personens samtycke kan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ordnas också utanför pendlingsområdet. (23.3.2023/399)

För den som har rätt till arbetsmarknadsstöd eller vars huvudsakliga inkomst består av utkomststöd på grund av arbetslöshet eller som får arbetslöshetsdagpenning kan på begäran ordnas arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte före de tider som anges i 3 § 1 och 2 mom., om välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten, efter att ha gett personen i fråga tillfälle att bli hörd, bedömer att arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte bäst stöder personens livskompetens och sysselsättningsförutsättningar. Innan verksamheten ordnas ska en aktiveringsplan om arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte utarbetas så som anges i 3 kap. eller en sektorsövergripande sysselsättningsplan utarbetas enligt vad som föreskrivs i lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen. Personen i fråga ska framställa begäran om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte hos arbetskraftsmyndigheten eller välfärdsområdet.

Innan en person inleder arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt aktiveringsplanen eller den sektorsövergripande sysselsättningsplanen ska välfärdsområdet underrätta den huvudförtroendeman om saken, som företräder de anställda som främst ska arbeta med den som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. (8.7.2022/591)

Välfärdsområdet får trots sekretessbestämmelserna meddela personens namn och de uppgifter som nämns i 9 § 1 mom. 1–3 punkten. (8.7.2022/591)

Uppkommer oklarhet om vilken huvudförtroendeman som skall underrättas om att verksamheten inleds, kan anmälan göras till den huvudförtroendeman som företräder största delen av dem som arbetar på den plats där verksamheten ordnas.

17 § har upphävts genom L 30.12.2002/1293 .

Till den som får utkomststöd och deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas för varje dag som personen deltar i verksamheten en sysselsättningspenning som är lika stor som kostnadsersättningen enligt 104 § 1 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Sysselsättningspenning betalas dock inte för de dagar för vilka personen får kostnadsersättning enligt 10 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (23.3.2023/399)

Till den som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas dessutom reseersättning enligt det billigaste färdsättet för de resekostnader som deltagandet medför.

19 § har upphävts genom L 30.12.2002/1293 .

20 § har upphävts genom L 30.12.2002/1293 .

21 § har upphävts genom L 30.12.2002/1293 .

På arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte tillämpas arbetarskyddslagen (738/2002) . På arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte tillämpas inte lagen om företagshälsovård (1383/2001) .

Välfärdsområdet ska för den som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte teckna försäkring mot olycksfall i arbetet och mot yrkessjukdomar med iakttagande av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) . På den som deltar i arbetsverksamheten tillämpas i det fallet vad som i den lagen föreskrivs om arbetstagare, och på välfärdsområdet tillämpas vad som i den lagen föreskrivs om arbetsgivare. (8.7.2022/591)

Med avvikelse från 71–78 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar används som årsarbetsinkomst det i 79 § i den lagen avsedda minimibeloppet av årsarbetsinkomst. Med avvikelse från 58 och 59 § i den lagen är dagpenningen 1/360 av årsarbetsinkomsten.

Välfärdsområdet har rätt att i statlig ersättning för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte få 10,09 euro per dag för varje person som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Ersättningen betalas i efterskott för de dagar personen i fråga deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. (8.7.2022/591)

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter beslutar om återkrav av statlig ersättning och om behövliga åtgärder med avseende på återkravet. Bestämmelser om förfarandet vid beviljande och utbetalning av statlig ersättning utfärdas genom förordning av statsrådet. (19.12.2014/1132)

På statlig ersättning som skall återbetalas skall från utbetalningsdagen betalas årlig ränta enligt den räntefot som avses i 3 § 2 mom. räntelagen (633/1982) , ökad med tre procentenheter. Om det belopp som skall återbetalas inte betalas senast på den i beslutet om återkrav utsatta återbetalningsdagen, skall på det försenade beloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen räknat från återbetalningsdagen.

På verksamhet som välfärdsområdet ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) .

Statlig ersättning enligt 24 § betalas av social- och hälsovårdsministeriets anslag. (23.3.2023/399)

26 § har upphävts genom L 30.12.2002/1293 .

Folkpensionsanstalten ska lämna arbetskraftsmyndigheten uppgifter om personer som i fråga om de dagar för vilka arbetsmarknadsstöd och arbetslöshetsdagpenning har betalats uppfyller de i 3 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller 2 mom. 1 eller 2 punkten fastställda villkoren för utarbetande av en aktiveringsplan. Uppgifterna ska lämnas före utgången av kalendermånaden efter den då villkoren uppfyllts. (23.3.2023/399)

Folkpensionsanstalten ska till välfärdsområdet trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter lämna uppgifter om arbetslösa personer under 25 år vars huvudsakliga utkomst under de senaste fyra månaderna har grundat sig på utkomststöd som betalats på grund av arbetslöshet samt uppgifter om personer som har fyllt 25 år och vars huvudsakliga utkomst under de senaste 12 månaderna har grundat sig på utkomststöd som betalats på grund av arbetslöshet. Uppgifterna lämnas till det välfärdsområde inom vars område personen har sin hemkommun enligt lagen om hemkommun. (8.7.2022/591)

Då ändring söks i beslut som avses i 10 eller 18 § i denna lag gäller för arbetsmarknadsstödets vidkommande vad som bestäms i 12 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och för utkomststödets vidkommande vad som bestäms i 6 kap. i socialvårdslagen (1301/2014) . (30.12.2014/1314)

I ett beslut om statlig ersättning som avses i 24 § får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003) . Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) . (23.3.2023/399)

I fråga om den jobbsökningsskyldighet som ska tas in i aktiveringsplanen tillämpas vad som i 147 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice föreskrivs om förbud mot att begära omprövning och anföra besvär. (23.3.2023/399)

29 § har upphävts genom L 9.8.2019/936 .

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Denna lag tillämpas från ikraftträdandet på dem som efter lagens ikraftträdande uppfyller villkoren i 3 §.

När de tider som avses i 3 § räknas ut beaktas också arbetsmarknadsstöd och utkomststöd som betalats före lagens ikraftträdande.

För den som efter lagens ikraftträdande uppfyller villkoren i 3 § skall en aktiveringsplan utan dröjsmål utarbetas på det sätt som anges i 5 §. För den som har uppfyllt villkoren i 3 § före den dag lagen träder i kraft skall en aktiveringsplan utarbetas senast den 31 december 2002.

Folkpensionsanstalten skall senast den 31 december 2001 till arbetskraftsmyndigheterna lämna uppgifter om dem som har uppfyllt villkoren i 3 § före lagens ikraftträdande.

I denna paragraf avses med villkoren i 3 § villkoren som gäller de dagar för vilka arbetsmarknadsstöd, utkomststöd och arbetslöshetsdagpenning betalas.