1390/1992

Syftet med denna lag är att med tanke på undantagsförhållanden och allvarliga störningar som kan jämföras med undantagsförhållanden trygga de ekonomiska funktioner och därtill hörande tekniska system som är nödvändiga för befolkningens utkomst, landets näringsliv och landets försvar ( försörjningsberedskap ).

För tryggande av försörjningsberedskapen under alla förhållanden skall tillräcklig beredskap att producera förnödenheter samt att styra produktion, distribution, konsumtion och utrikeshandel åstadkommas och upprätthållas.

Statsrådet uppställer de allmänna målen för försörjningsberedskapen, i vilka beredskapsnivån fastställs med beaktande av minimibehoven för befolkningen och ett nödvändigt näringsliv samt för försvaret.

3 mom. har upphävts genom L 2.9.2005/688 . (2.9.2005/688)

I statens säkerhetsupplag lagras råvaror och produkter som är nödvändiga för befolkningens utkomst, näringslivets verksamhet och sådan produktion som stöder försvaret samt berör Finlands internationella avtalsförpliktelser om försörjningsberedskap. (29.12.1994/1527)

Statsrådet beslutar om ibruktagande av upplagen.

Säkerhetsupplagen av råolja och oljeprodukter ska placeras så att upplagen kan tas i bruk och de facto levereras till slutanvändare och marknader inom sådana tidsfrister och under sådana förhållanden som lindrar eventuellt förekommande leveransproblem. Försörjningsberedskapscentralen ska säkerställa att säkerhetsupplagen är tillgängliga och fysiskt åtkomliga så att försörjningsberedskapen är tryggad. (3.6.2016/419)

Utvecklandet av försörjningsberedskapen och samordningen av beredskapsförberedelserna ankommer på arbets- och näringsministeriet. Varje ministerium ska utveckla försörjningsberedskapen inom sitt eget ansvarsområde.

För utvecklandet och upprätthållandet av försörjningsberedskapen finns Försörjningsberedskapscentralen. Försörjningsberedskapscentralen har en styrelse och en verkställande direktör. I anslutning till centralen finns Försörjningsberedskapsrådet samt som permanenta samarbetsorgan sektorer och pooler som fungerar på samma sätt som kommittéer.

Ledningen av och tillsynen över centralen ankommer på arbets- och näringsministeriet.

Försörjningsberedskapscentralen har till uppgift att

Bestämmelser om Försörjningsberedskapscentralens andra uppgifter som är nödvändiga för tryggande av försörjningsberedskapen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Verksamheten vid Försörjningsberedskapscentralen leds av en styrelse som inklusive ordföranden och vice ordföranden består av minst 9 och högst 11 medlemmar, varav minst 4 representerar näringslivet. Styrelsens mandatperiod är tre år.

Statsrådet utnämner styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga medlemmar på förslag av Försörjningsberedskapsrådet. På en styrelsemedlems skadeståndsskyldighet tillämpas vad som i lagen om statliga affärsverk (1062/2010) bestäms om en styrelsemedlems skadeståndsskyldighet.

Arbets- och näringsministeriet fastställer styrelsens arvoden.

Styrelsen har till uppgift att

Statsrådet anställer en verkställande direktör i arbetsavtalsförhållande för Försörjningsberedskapscentralen.

Verkställande direktören har till uppgift att

Försörjningsberedskapsrådet har till uppgift att upprätthålla och utveckla kontakterna med de viktigaste samarbetsparterna, följa försörjningsberedskapens tillstånd och utveckling samt lägga fram åtgärdsförslag.

Statsrådet utnämner minst 22 och högst 26 personer till medlemmar i Försörjningsberedskapsrådet för en mandatperiod på högst tre år. Ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna ska utnämnas enligt förslag från näringslivet.

Försörjningsberedskapscentralens styrelse utser sakkunniga som företräder olika områden av försörjningsberedskap till medlemmar i sektorerna, vars uppgift är att bedöma försörjningsberedskapens tillstånd och främja samarbetet mellan myndigheterna och näringslivet i försörjningsberedskapsfrågor.

Pooler inrättas genom avtal mellan centralen och privata aktörer för att sörja för bransch- och företagsspecifika beredskapsförberedelser.

Försörjningsberedskapscentralen, sektorerna och poolerna har rätt att av näringsidkare och näringslivets organisationer få uppgifter om produktionskapacitet, lokaler, personalresurser och andra omständigheter som är nödvändiga för att åligganden enligt denna lag ska kunna skötas. I fråga om de uppgifter som fåtts med stöd av denna lag iakttas vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om handlingssekretess samt tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande.

På Försörjningsberedskapscentralens bokföring tillämpas bokföringslagen (1336/1997) och på revision av centralen revisionslagen (1141/2015) . (18.9.2015/1226)

Närmare bestämmelser om revision och fastställande av bokslut utfärdas genom förordning av statsrådet.

Försörjningsberedskapscentralen kärar och svarar för statens räkning samt bevakar vid domstolar, myndigheter och förrättningar statens intresse och rätt i alla ärenden som gäller det egna verksamhetsområdet.

Försörjningsberedskapscentralen skall sköta försörjningsberedskapsfonden som står utanför statsbudgeten och till vilken som inkomst bokförs den försörjningsberedskapsavgift som uppbärs med stöd av lagen om accis på flytande bränslen (1472/94) . (29.12.1994/1527)

Ränteutgifter och andra kostnader som orsakas av säkerhetsupplagringen av spannmål, utsäde och vallfrö kan ersättas med medel ur statsbudgeten. (18.12.1995/1632)

Försörjningsberedskapscentralen skall prissätta sina prestationer enligt företagsekonomiska grunder, om inte tryggandet av försörjningsberedskapen förutsätter något annat. (2.9.2005/688)

Försörjningsberedskapsfondens kapital utgörs av säkerhetsupplagrade varor, icke-placerade medel samt Försörjningsberedskapscentralens övriga egendom och tillgångar. Vinst och förlust som uppstått vid överlåtelse av säkerhetsupplagrade varor skall beaktas som en ändring i försörjningsberedskapsfondens kapital.

Om statsrådet beslutar att dra in eller minska statens säkerhetsupplag, skall försörjningsberedskapsfondens kapital eller den del som motsvarar minskningen bokföras som inkomst i statsbudgeten.

Statsrådet fastställer Försörjningsberedskapscentralens bokslut senast den 15 april efter finansåret. Bokslutet består av resultaträkning, balansräkning och verksamhetsberättelse. Vid fastställandet av bokslutet kan statsrådet på framställning av centralens styrelse besluta om överföring till statsbudgeten av sådana medel som influtit till försörjningsberedskapsfonden, om de inte är nödvändiga för förverkligandet av de mål för försörjningsberedskapen som uppställts av statsrådet med stöd av 2 § 2 mom. eller för täckande av utgifter enligt 15 §.

Till försörjningsberedskapsfonden kan, med statsrådets tillstånd och på de villkor som statsrådet bestämmer, upptas lån till ett belopp av högst 200 miljoner euro. Låneräntorna betalas och återbetalningen sker med medel ur försörjningsberedskapsfonden. (2.9.2005/688)

Staten går i garanti för försörjningsberedskapsfondens lån enligt 1 mom. i den mån försörjningsberedskapsfondens medel inte räcker till för finansieringen.

Statsrådet berättigas att till den Försörjningsberedskapscentral som skall inrättas överlåta sådan egendom jämte markområden samt därpå belägna byggnader och anläggningar som är i säkerhetsupplagsfondens besittning.

Överlåtelse av fast egendom som ägs av försörjningssäkerhetsfonden sker enligt vad som stadgas särskilt om överlåtelse av statens markegendom. Intäkterna av fastigheter och de vederlag som erhålls genom överlåtelser av dem skall redovisas som inkomst till försörjningsberedskapsfonden.

När Försörjningsberedskapscentralen förvärvar aktier och när aktier som centralen äger överlåts eller andra beslut om aktieinnehav fattas ska 4 § 1 mom. i lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007) tillämpas. (8.11.2013/765)

Med medel ur försörjningsberedskapsfonden täcks de utgifter som föranleds av Försörjningsberedskapscentralens och Försörjningsberedskapsrådets verksamhet samt de utgifter som i andra lagar har bestämts att ska täckas med medel ur försörjningsberedskapsfonden.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Då denna lag träder i kraft övergår den personal som överförs från Försvarsekonomiska planeringscentralen och handels- och industriministeriet i Försörjningsberedskapscentralens tjänst som gamla arbetstagare.

Om pensionsskyddet för den personal som står i arbetsförhållande till Försörjningsberedskapscentralen gäller vad som stadgas om dem som står i tjänste- eller arbetsförhållande till staten.

Om kostnaderna för ordnande av pensionsskyddet gäller i tillämpliga delar vad som stadgats om statens ämbetsverk och inrättningar.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom utsatt tid lämna en uppgift som har begärts med stöd av 8 e § eller ger en felaktig uppgift, ska för försörjningsberedskapsförseelse dömas till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Genom denna lag upphävs lagen om statens säkerhetsupplag (531/58) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.