225/2008

Utvecklandet av försörjningsberedskapen och samordningen av beredskapsförberedelserna ankommer på arbets- och näringsministeriet. Varje ministerium ska utveckla försörjningsberedskapen inom sitt eget ansvarsområde.

För utvecklandet och upprätthållandet av försörjningsberedskapen finns Försörjningsberedskapscentralen. Försörjningsberedskapscentralen har en styrelse och en verkställande direktör. I anslutning till centralen finns Försörjningsberedskapsrådet samt som permanenta samarbetsorgan sektorer och pooler som fungerar på samma sätt som kommittéer.

Ledningen av och tillsynen över centralen ankommer på arbets- och näringsministeriet.

Försörjningsberedskapscentralen har till uppgift att

Bestämmelser om Försörjningsberedskapscentralens andra uppgifter som är nödvändiga för tryggande av försörjningsberedskapen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Verksamheten vid Försörjningsberedskapscentralen leds av en styrelse som inklusive ordföranden och vice ordföranden består av minst 9 och högst 11 medlemmar, varav minst 4 representerar näringslivet. Styrelsens mandatperiod är två år.

Arbets- och näringsministeriet utser ordföranden, vice ordföranden och de övriga medlemmarna efter att ha hört Försörjningsberedskapsrådet. På ordförandens, vice ordförandens och de övriga styrelsemedlemmarnas ansvar tillämpas vad som i lagen om statliga affärsverk (1185/2002) bestäms om styrelsens ansvar.

Arbets- och näringsministeriet fastställer styrelsens arvoden.

Styrelsen har till uppgift att

Försörjningsberedskapscentralens verkställande direktör utnämns av arbets- och näringsministeriet.

Verkställande direktören har till uppgift att

Försörjningsberedskapsrådet har till uppgift att upprätthålla och utveckla kontakterna med de viktigaste samarbetsparterna, följa försörjningsberedskapens tillstånd och utveckling samt lägga fram åtgärdsförslag.

Statsrådet utnämner minst 22 och högst 26 personer till medlemmar i Försörjningsberedskapsrådet för en mandatperiod på högst fyra år. Ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna ska representera näringslivet. Försörjningsberedskapsrådet lägger för arbets- och näringsministeriet fram förslag till medlemmar i styrelsen.

Försörjningsberedskapscentralens styrelse utser sakkunniga som företräder olika områden av försörjningsberedskap till medlemmar i sektorerna, vars uppgift är att bedöma försörjningsberedskapens tillstånd och främja samarbetet mellan myndigheterna och näringslivet i försörjningsberedskapsfrågor.

Pooler inrättas genom avtal mellan centralen och privata aktörer för att sörja för bransch- och företagsspecifika beredskapsförberedelser.

Försörjningsberedskapscentralen, sektorerna och poolerna har rätt att av näringsidkare och näringslivets organisationer få uppgifter om produktionskapacitet, lokaler, personalresurser och andra omständigheter som är nödvändiga för att åligganden enligt denna lag ska kunna skötas. I fråga om de uppgifter som fåtts med stöd av denna lag iakttas vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om handlingssekretess samt tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande.

På Försörjningsberedskapscentralens bokföring tillämpas bokföringslagen (1336/1997) och på revisionen revisionslagen (459/2007).

Statsrådet fastställer Försörjningsberedskapscentralens bokslut, som består av resultaträkning, balansräkning och verksamhetsberättelse. Vid fastställandet av bokslutet kan statsrådet på framställning av centralens styrelse besluta om överföring till statsbudgeten av sådana medel som influtit till försörjningsberedskapsfonden, om de inte är nödvändiga för förverkligandet av de mål för försörjningsberedskapen som uppställts av statsrådet med stöd av 2 § 2 mom. eller för täckande av utgifter enligt 15 §.

Beträffande aktier som ägs av Försörjningsberedskapscentralen och centralens övriga investeringar tillämpas 3 § 2 mom. i lagen om statliga affärsverk.

Med medel ur försörjningsberedskapsfonden täcks de utgifter som föranleds av Försörjningsberedskapscentralens och Försörjningsberedskapsrådets verksamhet samt de utgifter som i andra lagar har bestämts att ska täckas med medel ur försörjningsberedskapsfonden.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom utsatt tid lämna en uppgift som har begärts med stöd av 8 e § eller ger en felaktig uppgift, ska för försörjningsberedskapsförseelse dömas till böter.