1062/1979

Denna lag tillämpas på finskt ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsaktiebolag, om vilka i denna lag användes benämningen försäkringsbolag.

På försäkringsbolag tillämpas lagen om aktiebolag (734/1978) enligt vad som stadgas i denna lag. På försäkringsbolag tillämpas lagen angående införande av lagen om aktiebolag (735/1978) i tillämpliga delar, om inte något annat stadgas i 19 kap. i denna lag. (19.6.1997/611)

På försäkringsbolag tillämpas utöver stadgandena i detta kapitel 1 kap. 1 § 1 och 2 mom., 2 § 1 och 3 mom. samt 3 och 4 § lagen om aktiebolag.

Stadgandena i 1 kap. 2 § 1 och 3 mom. samt 3 och 4 § lagen om aktiebolag tillämpas även på ömsesidiga försäkringsbolag.

Ett ömsesidigt försäkringsbolag kan också vara ett publikt ömsesidigt försäkringsbolag, varvid på det tillämpas stadgandena om publika aktiebolag i lagen om aktiebolag enligt vad som stadgas i denna lag.

I denna lag avses med ministeriet eller vederbörande ministerium social- och hälsovårdsministeriet.

Försäkringsrörelse får, om annorstädes i lag ej annat stadgas, bedrivas endast av sådant försäkringsbolag, som erhållit koncession härför.

Ett försäkringsbolag får inte bedriva annan rörelse än försäkringsrörelse och sådan verksamhet enligt 3 a § som anknyter till försäkringsrörelsen ( anknytande verksamhet ). (4.5.2001/362)

Ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkringsrörelse ( livförsäkringsbolag ) får inte bedriva annan försäkringsrörelse än livförsäkring och i 3 mom. avsedd skadeförsäkring som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 samt återförsäkring av sådan skadeförsäkring och livförsäkring. Ett livförsäkringsbolag skall hålla den skadeförsäkringsrörelse som det bedriver skild från livförsäkringsrörelsen. Ett försäkringsbolag som bedriver skadeförsäkringsrörelse ( skadeförsäkringsbolag ) får inte bedriva annan försäkringsrörelse än skadeförsäkring. Ett försäkringsbolag som bedriver endast sådan skadeförsäkring som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt 3 mom. samt återförsäkring av sådan skadeförsäkring får dock samtidigt bedriva livförsäkring samt återförsäkring av livförsäkring. Efter att ett sådant bolag har börjat bedriva livförsäkringsrörelse skall på bolaget tillämpas vad denna lag stadgar om livförsäkringsbolag. (17.3.1995/389)

Med livförsäkring avses verksamhet som hänförs till de livförsäkringsklasser som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (2002/83/EG) om livförsäkring. Med skadeförsäkring avses verksamhet som hänförs till de skadeförsäkringsklasser som avses i rådets första direktiv (73/239/EEG) om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring samt återförsäkring. Närmare bestämmelser om försäkringsklasserna utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. (30.12.2004/1319)

4 mom. har upphävts genom L 17.11.2000/949 . (17.11.2000/949)

5 mom. har upphävts genom L 17.11.2000/949 . (17.11.2000/949)

Ett försäkringsbolag får utöver sin huvudsakliga verksamhet vara representant för ett annat företag än ett sådant som bedriver försäkringsverksamhet samt för detta företags räkning marknadsföra och sälja dess tjänster och produkter till kunder, om företaget i fråga är

Utöver vad som bestäms i 1 mom. kan ett försäkringsbolag avtala om att även ett annat företag än ett sådant som avses i 1 mom. får använda försäkringsbolagets organisation och distributionskanaler vid marknadsföringen av sina egna produkter eller tjänster, om

Sådan anknytande verksamhet som avses i 1 och 2 mom. skall vara lämpad för den art av försäkringsverksamhet som bolaget bedriver och får inte vara av sådan omfattning att den har en väsentlig ställning i förhållande till försäkringsverksamheten. Den anknytande verksamheten får inte äventyra bolagets soliditet eller de förmåner som försäkringarna omfattar.

Ett försäkringsbolag skall göra upp en verksamhetsplan för verksamhet enligt 3 a § 1 och 2 mom. Planen skall fogas till ansökan om fastställelse av bolagsordningen eller av en ändring av den. Ansökan skall göras till Försäkringsinspektionen för att nämnda verksamhet skall kunna inledas. Försäkringsinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i verksamhetsplanen.

Försäkringsinspektionen kan låta bli att fastställa den bestämmelse i bolagsordningen som gäller anknytande verksamhet enligt 3 a § 1 och 2 mom., om det är uppenbart att verksamheten inte uppfyller kraven i 3 a § 3 mom. eller om försäkringsbolaget med hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning, arten av produkten eller tjänsten i fråga, den sakkunskap som krävs av personalen eller därmed jämförbara omständigheter inte har tillräckliga förutsättningar att sköta verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Försäkringsinspektionen kan i efterhand förbjuda försäkringsbolaget att bedriva anknytande verksamhet eller begränsa den, om verksamheten inte längre uppfyller kraven i 3 a § 3 mom. eller om det har förekommit allvarliga brister eller allvarligt missbruk i verksamheten.

Ett försäkringsbolag får ta upp krediter endast

Ett försäkringsbolag kan ta upp lån ( kapitallån ) på vilket tillämpas 5 kap. 1 § 1 mom. 1-3 punkten samt 2-4 mom. lagen om aktiebolag. I fråga om återbetalning av kapitallån, betalning av ränta och annan gottgörelse samt ställande av säkerhet enligt 5 kap. 1 § 3 mom. lagen om aktiebolag iakttas i tillämpliga delar även 12 kap. 3 § i denna lag. Dessa stadganden tillämpas inte på tillståndsförfarande enligt 6 kap. 5 § lagen om aktiebolag eller 16 kap. 14 § eller 16 b kap. 5 § 1 mom. i denna lag. I dessa fall får det belopp som tillkommer borgenärerna för kapitallånet betalas först när nedsättningen av aktiekapitalet, fusionen eller delningen har registrerats. Om anteckning av kapitallån i balansräkningen stadgas i 10 kap. 5 § 2 mom.

Försäkringsbolaget skall meddela ministeriet om upptagande av lån som avses i 1 mom. 1, 3 och 4 punkten enligt vad ministeriet närmare föreskriver.

Vad som ovan i 1-3 mom. stadgas om försäkringsbolag tillämpas också på ett sådant dottersamfund till försäkringsbolaget som inte är ett kreditinstitut, finansiellt institut eller fondbolag.

Ministeriet kan i de fall som avses i 14 kap. 6 § förbjuda ett försäkringsbolag att ta upp krediter.

Ministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf.

Ett försäkringsbolag får ställa säkerhet bara för sina egna förbindelser samt för ett dottersamfunds förbindelser, förutsatt att detta inte är ett försäkringsbolag, kreditinstitut, finansiellt institut eller fondbolag. En förutsättning för ställande av säkerhet för ett dottersamfunds förbindelser är att försäkringsbolaget får en betryggande motsäkerhet för den säkerhet det ställt eller att beloppet av den skuldförbindelse för vilken säkerhet ställs och beloppet av de skuldförbindelser som har samma eller bättre förmånsrätt till dottersamfundets egendom än den förstnämnda skuldförbindelsen inte sammanlagt överstiger 80 procent av det gängse värdet av dottersamfundets egendom. Vad som bestäms ovan i detta moment gäller inte givande av kredit- eller borgensförsäkring. Ett försäkringsbolag får inte ställa säkerhet för uppfyllelsen av en förpliktelse som baserar sig på ett försäkringsavtal, om inte något annat följer av en lag, en förordning, myndighetsföreskrifter eller etablerad återförsäkringspraxis.

Försäkringsinspektionen kan på ansökan bevilja tillstånd till undantag från 1 mom.

I denna lag avses med betydande bindning en förbindelse som uppstår när

Om en fysisk person har i 1 mom. avsedd ägoandel, röstetal eller rätt att utse eller avsätta tillsammans med sin maka eller make eller person som han eller hon lever med i ett äktenskapsliknande förhållande, med släkting som är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller sådan släktings maka eller make eller annan person som lever med svsan släkting i ett äktenskapsliknande förhåvsande, eller med en person som förstnämnda person på ett betydande sätt är ekonomiskt beroende av, finns också mellan denna förstnämnda person och en person som i relation till honom eller henne står i ett fövsållande, som avses ovan i detta moment samt en sådan sammanslutning eller annan juridisk person som avses i 1 mom. en bvsydande bindning.

Betydande bindning uppstår också mellan två eller flera juridiska personer i vilka samma fysiska eller juridiska person har bestämmanderätt.

I denna lag avses med tjänsteföretag en sammanslutning som för ett försäkringsbolag producerar tjänster som hänför sig till bolagets huvudsakliga verksamhet. Med tjänsteföretag avses också en sammanslutning som huvudsakligen producerar tjänster för ett eller flera försäkringsbolag genom att äga, besitta eller förvalta fastigheter.

I denna lag avses med försäkringsholdingsammanslutning ett moderföretag vars huvudsakliga funktion är att förvärva och inneha andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag, utländska återförsäkringsföretag eller försäkringsföretag i tredje land och av vilka minst ett är ett försäkringsbolag enligt denna lag. Som försäkringsholdingsammanslutning betraktas dock inte ett konglomerats holdingsammanslutning som hör till tillämpningsområdet för lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) . Med företag som nämns ovan i denna paragraf avses moderföretag, dotterföretag, försäkringsföretag, utländska återförsäkringsföretag och försäkringsföretag i tredje land enligt definitionerna i 14 b kap. 1 §.

Ett försäkringsbolag skall ha sitt huvudkontor i Finland.

Försäkringsbolag skall genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedelser av verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden. Försäkringsinspektionen kan bevilja undantag från denna skyldighet, om det är motiverat med hänsyn till försäkringsbolagets storlek eller verksamhetens art eller omfattning eller av någon annan särskild orsak.

Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som skall anses vara sedvanlig för försäkringsbolag och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) .

Försäkringsinspektionen kan meddela anvisningar om tillämpningen av 1 mom.

Utöver vad som stadgas i detta kapitel tillämpas på försäkringsbolags bildande också 2 kap. 4 och 4 a §, 5 § 2 och 3 mom., 6 §, 7 § 2-4 mom., 8 § 1 mom., 11 §, 12 § 2 och 3 mom. samt 14 och 15 § lagen om aktiebolag. Vad som i dessa lagrum stadgas om aktiebolags aktier och aktiekapital gäller i tillämpliga delar ömsesidiga försäkringsbolags garantiandelar och garantikapital. Den apportegendom som avses i 2 kap. 4 § lagen om aktiebolag skall vara lämpad för försäkringsrörelsen.

Ett försäkringsbolag kan bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer ( stiftare ).

Minst en av stiftarna skall vara bosatt i eller, om en stiftare är en juridisk person, ha sin hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte social- och hälsovårdsministeriet beviljar undantag. Undantag får beviljas om det inte äventyrar en effektiv tillsyn över försäkringsbolaget eller skötseln av det enligt sunda och försiktiga affärsprinciper. (30.7.2004/707)

En juridisk person har sin hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och om den har sin stadgeenliga hemort, sin centralförvaltning eller sin huvudsakliga verksamhet i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud kan inte vara stiftare.

För det försäkringsbolag som skall bildas skall hos social- och hälsovårdsministeriet ansökas om koncession. Koncession beviljas för bestämda försäkringsklasser och klassgrupper. Koncessionen kan på sökandens begäran begränsas till att gälla endast en del av en försäkringsklass.

Koncessionen gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och på sökandens begäran också utanför samarbetsområdet. Koncessionen ger rätt att bedriva försäkringsrörelse inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med stöd av etableringsrätten och rätten att fritt tillhandahålla tjänster.

Om en koncessionsansökan gäller annan till skadeförsäkringsklass 10 hörande försäkring än ansvarsförsäkring för fraktförare, skall i ansökan i enlighet med 14 a § trafikförsäkringslagen (279/1959) uppges namnen och adresserna på de skaderegleringsrepresentanter som utses i alla andra EES-stater. (21.12.2001/1381)

Till ansökan om koncession skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten ( verksamhetsplan ) samt en utredning över bolagets tilltänkta styrelsemedlemmar, verkställande direktör och de aktieägare som skall lämna en sådan anmälan som avses i 3 kap. 3 § samt om deras innehav. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om verksamhetsplanen.

Ett försäkringsbolag skall hos social- och hälsovårdsministeriet ansöka om utvidgning av koncessionen, om bolaget ämnar utvidga sin verksamhet till sådana försäkringsklasser eller klassgrupper som inte nämns i den gällande koncessionen eller om ett försäkringsbolag som har beviljats koncession inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ämnar bedriva försäkringsrörelse utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till anmälan skall fogas den verksamhetsplan som nämns i 4 mom.

Då försäkringsbolag har fusionerats tillkommer de koncessioner de fusionerade bolagen hade det övertagande bolaget eller i 16 kap. 1 § 4 mom. 2 punkten avsedda bolag som skall bildas, om inte vederbörande ministerium av särskilda skäl bestämmer något annat. (19.6.1997/611)

Koncession beviljas även ett europabolag som avses i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 om stadga för europabolag, nedan europabolagsförordningen, om bolaget har beviljats en motsvarande koncession i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har för avsikt att flytta sin hemort till Finland så som bestäms i artikel 8 i nämnda förordning. Ett utlåtande av den tillsynsmyndighet som övervakar försäkringsverksamheten i denna stat skall begäras om koncessionsansökan. Detsamma gäller när ett europabolag grundas genom fusion så att det övertagande bolaget som har sin hemort i någon annan stat än Finland registreras som europabolag i Finland. (13.8.2004/751)

Vederbörande ministerium skall begära Försäkringsinspektionens utlåtande om ett försäkringsbolags ansökan om koncession eller om utvidgning av koncessionen.

Om ett försäkringsaktiebolag som skall bildas kommer att vara dotterföretag till ett försäkringsföretag, kreditinstitut eller värdepappersföretag som har beviljats koncession i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller dotterföretag till moderföretaget till ett försäkringsföretag, kreditinstitut eller värdepappersföretag som har beviljats koncession i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller om samma fysiska eller juridiska personer kommer att ha bestämmande inflytande såväl i det försäkringsbolag som skall bildas som i ett försäkringsföretag, kreditinstitut eller värdepappersföretag som har beviljats koncession i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, skall social- och hälsovårdsministeriet begära utlåtande om ansökan också av den tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i staten i fråga. (30.7.2004/707)

I begäran om utlåtande som avses i 2 mom. skall den som ger utlåtande uppmanas att särskilt bedöma aktieägarnas lämplighet samt det goda anseendet och erfarenheten hos chefer som deltar i ledningen för ett annat företag i samma grupp samt att överlämna de uppgifter som gäller ovan nämnda omständigheter och som är relevanta när det gäller att bevilja koncession eller utöva tillsyn över försäkringsbolaget. (30.7.2004/707)

Över bildande av försäkringsbolag skall upprättas stiftelseurkund, som skall dagtecknas och av stiftare undertecknas.

Stiftelseurkunden skall innehålla förslag till bolagsordning, och i den skall även anges:

I försäkringsbolags bolagsordning skall nämnas:

I ett ömsesidigt försäkringsbolags namn skall ingå orden ”ömsesidigt”, ”försäkring” och ”bolag”. I ett publikt ömsesidigt försäkringsbolags namn skall dessutom ingå ordet ”publikt” eller förkortningen ”pb” som motsvarar orden ”publikt bolag”. I ett privat försäkringsaktiebolags namn skall ingå orden ”försäkring” och ”aktiebolag” eller den motsvarande förkortningen ”ab” och i ett publikt försäkringsaktiebolags namn dessutom ordet ”publikt” eller förkortningen ”abp” som motsvarar orden ”publikt aktiebolag”. Om försäkringsbolaget ämnar använda firma på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bolagsordningen. (19.6.1997/611)

Ett försäkringsaktiebolags aktier skall lyda på lika belopp, om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier. Ett ömsesidigt bolags garantiandelar skall lyda på lika belopp, om garantikapitalet är fördelat på garantiandelar. För en aktie eller en garantiandel kan i bolagsordningen bestämmas ett nominellt belopp. Om något nominellt belopp inte har bestämts, beräknas för aktien eller garantiandelen ett bokföringsmässigt motvärde genom att aktie- eller garantikapitalet divideras med antalet aktier eller garantiandelar. På det bokföringsmässiga motvärdet tillämpas bestämmelserna om nominellt belopp, om inte annat bestäms någon annanstans i lag. (30.12.1998/1205)

Såframt annat ej följer av stadgandena i 1 mom., får i bolagsordningen icke intagas bestämmelser om försäkringsförhållande.

Fastställelse av försäkringsbolagets bolagsordning och ändringar i den skall sökas hos social- och hälsovårdsministeriet. (17.3.1995/389)

Koncession skall beviljas om det på grundval av erhållen utredning om den tilltänkta försäkringsrörelsen och de delägare i försäkringsbolaget som avses i 2 § 4 mom. i detta kapitel kan anses att försäkringsbolaget i sin verksamhet följer sunda och försiktiga affärsprinciper, om försäkringsbolagets ledning uppfyller de krav som ställs på den i 7 kap. 3 § 2 mom. och om försäkringsbolagets aktiekapital eller garantikapital och grundfond sammanlagt ( grundkapital ) uppgår till minst följande belopp:

Om försäkringsbolaget hör till ett sådant finans- och försäkringskonglomerat vars moderföretag inte har hemort i Finland och som inte är ett konglomerat som avses i 6 § 1 eller 2 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, är en ytterligare förutsättning för beviljande av koncession att man kan säkerställa att en utländsk tillsynsmyndighet har tillräcklig behörighet att övervaka hela konglomeratet på ett sätt som motsvarar denna lag eller att försäkringsbolagets tillhörighet till ett sådant konglomerat inte på något annat sätt äventyrar stabiliteten i bolagets verksamhet. Försäkringsbolagets tillhörighet till ett konglomerat som avses i detta moment anses äventyra stabiliteten i bolagets verksamhet, såvida det inte kan visas att konglomeratets solvens, riskkoncentrationerna, konglomeratets interna kontroll och riskhanteringsmetoder samt, i fråga om ett konglomerats holdingsammanslutning, ägarnas och ledningens lämplighet och tillförlitlighet motsvarar kraven enligt denna lag och lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. (30.7.2004/707)

Bestämmelser om koncession för försäkringsbolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring finns i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) .

De i euro angivna beloppen i denna paragraf kan genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet ändras så att de motsvarar utvecklingen av den allmänna prisnivån. Vad som i denna paragraf bestäms om beviljande av koncession gäller på motsvarande sätt utvidgning av koncession.

Social- och hälsovårdsministeriet skall inom sex månader efter att ansökningen anhängiggjorts och de för avgörandet av ärendet behövliga handlingarna och utredningarna har ingivits besluta om koncession skall beviljas eller förvägras.

Om ett beslut inte har givits inom den i 1 mom. utsatta tiden, kan sökanden anföra besvär. Besvären anses då gälla ett avslagsbeslut med anledning av ansökan. Sådana besvär kan anföras tills ett beslut med anledning av ansökan har givits. Ministeriet skall underrätta besvärsmyndigheten om att beslut har givits. I fråga om anförande och behandling av besvär som avses i detta moment gäller i övrigt i tillämpliga delar förvaltningsprocesslagen (586/1996) . (4.5.2001/362)

Koncession beviljas inte, om

6 § har upphävts genom L 19.6.1997/611 .

Teckning av garantiandelar eller aktier i ett försäkringsbolag som skall bildas skall ske på en handling ( teckningshandling ) till vilken har fogats stiftelseurkunden och vederbörande ministeriums beslut om fastställelse av bolagsordningen. Teckning av en aktie eller garantiandel som har gjorts på något annat sätt kan inte åberopas av bolaget, om tecknaren innan bolaget registrerats underrättar registermyndigheten om felet.

8 § har upphävts genom L 19.6.1997/611 .

Beslut om försäkringsbolagets bildande fattas på konstituerande stämma. Denna stämma skall hållas inom ett år efter det koncessionen erhållits och bolagsordningen blivit stadfäst.

Har ömsesidigt försäkringsbolag såsom grundkapital endast grundfond, besluter om försäkringsbolagets bildande dess stiftare. Konstituerande stämma kan då hållas utan kallelse.

Föreslås på den konstituerande stämman en ändring av en bestämmelse i stiftelseurkunden, får beslut om bolagets bildande inte fattas förrän ett beslut med anledning av förslaget har fattats. Fattas på den konstituerande stämman beslut om en ändring av bolagsordningen, får beslut om bolagets bildande inte fattas förrän vederbörande ministerium har fastställt ändringarna i bolagsordningen. (19.6.1997/611)

Bolaget är bildat, såvida beslutet om bildande vid konstituerande stämma, som hållits inom den tid som nämns i 9 § 1 mom., har understötts av flertalet av de av tecknarna avgivna rösterna och minst två tredjedelar av de vid stämman företrädda garantiandelarna eller aktierna eller, i det fall som nämns i 9 § 2 mom., av två tredjedelar av stiftarna, och om vid konstituerande stämman kan visas

Om de villkor som stadgas i 1 mom. inte är uppfyllda, skall bolagets bildande samt bolagets koncession anses ha förfallit.

Stiftarna ansvarar solidariskt för återbetalningen av det belopp som inbetalts på tecknade garantiandelar eller aktier och av grundfonden jämte uppkommen avkastning.

När bolaget är bildat skall vid den konstituerande stämman förrättas de val som hör till bolagsstämman. Det belopp som har betalts för aktierna, garantiandelarna och grundfonden får inte användas förrän styrelsen har valts. (19.6.1997/611)

I övrigt skall i fråga om konstituerande stämma i tillämpliga delar iakttas de stadganden i denna lag och de bestämmelser i bolagsordningen som gäller bolagsstämma.

Ett försäkringsbolag skall inom tre månader från det beslut om bildande fattades anmälas för registrering så som bestäms särskilt. Som garanti- eller aktiekapital registreras det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tecknarna tilldelade garantiandelar eller aktier, med avdrag för det sammanlagda nominella beloppet av aktier eller garantiandelar som enligt 2 kap. 12 § lagen om aktiebolag förklarats ogiltiga. Om garantiandelarna eller aktierna inte har något nominellt belopp, används vid beräkningen av det garanti- eller aktiekapital som skall registreras, i stället för det nominella beloppet, det belopp som enligt 2 kap. 3 § 2 mom. 3 punkten skall antecknas i garanti- eller aktiekapitalet. Dessutom registreras beloppet av grundfonden. (30.12.1998/1205)

Till registeranmälan skall fogas

Anmäles icke bolaget för registrering inom den i 11 § 1 mom. angivna tiden, har bildandet av bolaget och koncessionen förfallit. Detsamma är fallet om registrering av bolaget har vägrats.

Styrelsens medlemmar ansvarar solidariskt för återbetalning av det belopp som inbetalts på tecknade garantiandelar eller aktier och av grundfonden jämte uppkommen avkastning, med avdrag för kostnader som avses i 2 kap. 14 § 1 mom. lagen om aktiebolag.

Om en aktie eller garantiandel inte betalas inom utsatt tid, skall styrelsen utan dröjsmål driva in det försenade beloppet. Styrelsen kan konstatera att rätten till en aktie eller garantiandel är förverkad, om det försenade beloppet jämte ränta inte betalas inom en månad efter utgången av den betalningstid som avses i 3 § 2 mom. 6 punkten.

På direkt försäkringsverksamhet som med stöd av etableringsrätten bedrivs i en annan EES-stat än Finland tillämpas 2-7 §§ i detta kapitel.

2 mom. har upphävts genom L 19.6.1997/611 . (19.6.1997/611)

Med bedrivande av direkt försäkringsverksamhet med stöd av etableringsrätten avses i denna lag inrättande av ett fast driftställe ( representation ) i en annan EES-stat än Finland.

Med representation avses utöver agenturer och filialer också ett kontor, som förestås av bolagets egen personal, och en person som bedriver självständig verksamhet och har en stående fullmakt att företräda bolaget på samma sätt som en agentur.

Innan ett försäkringsbolag inrättar en representation skall den göra anmälan om detta till social- och hälsovårdsministeriet.

Till den anmälan som avses i 1 mom. skall fogas följande uppgifter:

Försäkringsinspektionen skall inom tre månader från mottagandet av försäkringsbolagets anmälan samt all utredning som avses i 3 § sända de erhållna uppgifterna till de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen är tilltänkt att bli belägen och underrätta försäkringsbolaget om att uppgifterna har sänts.

Försäkringsinspektionen skall till den information som sänds foga ett intyg över att försäkringsbolaget med beaktande av den tilltänkta verksamheten uppfyller kraven på verksamhetskapital enligt 11 kap.

Om uppgifterna inte har sänts inom den tid som anges i 1 mom. kan försäkringsbolaget anföra besvär. Besvären anses då gälla Försäkringsinspektionens avslagsbeslut. Sådana besvär kan anföras tills Försäkringsinspektionen har fattat ett beslut om översändande av informationen. Försäkringsinspektionen skall underrätta besvärsmyndigheten om att beslutet har givits. I fråga om anförande och behandling av besvär som avses i detta moment gäller i övrigt i tillämpliga delar förvaltningsprocesslagen.

Social- och hälsovårdsministeriet kan vägra att sända uppgifter om ministeriet har anledning att ifrågasätta att försäkringsbolagets solvens är tillräcklig eller att dess förvaltning har organiserats på ett behörigt sätt, eller att försäkringsbolagets ledning eller representationens generalagent uppfyller kraven enligt 7 kap. 3 § 2 mom. Representationen kan inte grundas om ministeriet har vägrat att överlämna uppgifterna.

Representationen får inleda sin verksamhet när försäkringsbolaget genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet har fått svar från de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen kommer att vara belägen på de uppgifter som sänts till dem, dock senast två månader efter att social- och hälsovårdsministeriet har underrättat försäkringsbolaget om att informationen har sänts.

Försäkringsbolaget skall skriftligen anmäla ändringar av uppgifterna i de utredningar som avses i 3 § 2 mom. b-d punkten till social- och hälsovårdsministeriet samt till de behöriga myndigheterna som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen är belägen minst en månad innan ändringen företas. Härvid skall i tillämpliga delar iakttas det förfarande som stadgas i 4-6 §§.

På fritt tillhandahållande av försäkringstjänster som ett försäkringsbolag bedriver i en annan EES-stat än Finland tillämpas stadgandena i 9-15 §§ i detta kapitel.

2 mom. har upphävts genom L 19.6.1997/611 . (19.6.1997/611)

Med fritt tillhandahållande av försäkringstjänster avses att ett försäkringsbolag från en annan stat än den stat i vilken tjänsterna tillhandahålls ingår

Risken skall anses vara belägen i den stat där tjänsterna tillhandahålls, om det är fråga om

I andra fall än de som nämns i 1 mom. anses risken vara belägen i den stat där tjänsterna tillhandahålls, om försäkringstagaren är varaktigt bosatt där, eller, när försäkringstagaren är en juridisk person, om försäkringstagaren där har det driftställe som försäkringen gäller.

Vid införsel av ett motorfordon till Finland är risken med avvikelse från 1 mom. 2 punkten belägen i Finland under en period av 30 dagar från det att fordonets köpare accepterade leveransen. (29.6.2007/743)

Om ett försäkringsbolag ämnar bedriva fritt tillhandahållande av försäkringstjänster i en eller flera EES-stater skall det innan det inleder verksamheten anmäla detta till social- och hälsovårdsministeriet.

Till anmälan skall fogas en utredning över de risker den tilltänkta verksamheten gäller och en beräkning för det intyg som avses i 12 § 2 mom.

Om bolagets anmälan omfattar bedrivande av annan verksamhet som hör till skadeförsäkringsklass 10 än ansvarsförsäkring för fraktförare, skall till anmälan också fogas en utredning om ersättningsombud. Ersättningsombudet skall ha gott anseende och han skall ha tillräcklig kännedom om ersättningsverksamheten. Den som är omyndig, försatt i konkurs eller har meddelats näringsförbud får inte vara ersättningsombud. (29.1.1999/79)

Den skaderegleringsrepresentant som avses i 14 a § trafikförsäkringslagen skall i den EES-stat för vilken han utsetts sköta också det ersättningsombuds uppgifter som avses i 3 mom., om försäkringsbolaget har underlåtit att utse ett ersättningsombud. (21.12.2001/1381)

Social- och hälsovårdsministeriet skall inom en månad från mottagandet av den anmälan som avses i 11 § underrätta den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där bolaget har för avsikt att fritt tillhandahålla försäkringstjänster om försäkringsbolagets anmälan och informera försäkringsbolaget om att uppgifterna har sänts.

Till uppgifterna skall ministeriet foga ett intyg om att försäkringsbolaget, med beaktande av den tilltänkta verksamheten, uppfyller kraven på verksamhetskapital enligt 11 kap., en utredning inom vilka försäkringsklasser försäkringsbolaget har rätt att bedriva verksamhet samt en utredning om de risker den tilltänkta verksamheten gäller.

Om ministeriet inte har sänt uppgifterna inom den tid som anges i 1 mom. kan sökanden anföra besvär enligt 4 § 3 mom.

Social- och hälsovårdsministeriet kan vägra att sända uppgifter om det har skäl att ifrågasätta att försäkringsbolagets solvens är tillräcklig, att dess förvaltning har organiserats på ett behörigt sätt eller att försäkringsbolagets ledning uppfyller kraven enligt 7 kap. 3 § 2 mom.

Fritt tillhandahållande av tjänster kan inte inledas om ministeriet har vägrat att sända uppgifter.

Försäkringsbolaget får fritt börja tillhandahålla tjänster då det har fått social- och hälsovårdsministeriets meddelande om att uppgifterna har sänts till den myndighet som avses i 12 § 1 mom.

När de uppgifter som avses i 11 § ändras, skall det förfarande som stadgas i 11-14 §§ tillämpas.

Ett försäkringsbolag som ämnar grunda en representation i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall före inrättande av representationen anmäla detta till vederbörande ministerium. I fråga om de uppgifter som skall fogas till anmälan gäller i tillämpliga delar 3 §. (19.6.1997/611)

Social- och hälsovårdsministeriet kan inom tre månader efter att den har fått den anmälan som avses i 1 mom. förbjuda inrättande av representationen, om ministeriet har anledning att ifrågasätta att försäkringsbolagets solvens är tillräcklig, att dess förvaltning organiserats på behörigt sätt eller att försäkringsbolagets ledning eller representationens generalagent uppfyller kraven enligt 7 kap. 3 § 2 mom.

Om ett utländskt försäkringsföretag har blivit dotterföretag till ett försäkringsbolag och försäkringsbolaget inte har gjort anmälan om förvärvet enligt 7 kap. 8 § i denna lag eller 13 § i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, skall försäkringsbolaget underrätta Försäkringsinspektionen om detta inom tre månader.

Om ett försäkringsbolag har för avsikt att flytta sin hemort till någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet så som bestäms i artikel 8 i europabolagsförordningen, skall försäkringsbolaget utan dröjsmål efter att ha anmält förslaget för registrering till Försäkringsinspektionen sända en kopia av det förslag om flyttning och den redogörelse som avses i artikel 8.2 och 8.3 i förordningen.

Om försäkringsbolaget har för avsikt att efter flyttningen av hemorten fortsätta verksamheten i Finland, tillämpas på försäkringsbolaget vad som bestäms om ett utländskt försäkringsbolags verksamhet i Finland.

Registermyndigheten får inte ge ett sådant intyg som avses i 9 § 5 mom. i lagen om europabolag (742/2004) , om Försäkringsinspektionen innan ett sådant tillstånd som avses i 2 mom. i samma paragraf beviljats har meddelat registermyndigheten att försäkringsbolaget inte har iakttagit bestämmelserna om flyttning av hemort eller bestämmelserna om fortsättande av verksamheten i Finland eller avslutande av verksamheten eller att flyttningen av hemorten kränker förmåner som försäkringarna omfattar. Tillstånd får beviljas före den dag som avses i 6 kap. 6 § 1 mom. i lagen om aktiebolag endast om Försäkringsinspektionen har meddelat att den inte motsätter sig en flyttning av hemorten.

Bestämmelser om försäkringstagarens rätt att säga upp ett försäkringsavtal på grund av flyttning av bolagets hemort finns i 16 kap. 18 §.

Delägare i ömsesidigt försäkringsbolag är försäkringstagarna och, i enlighet med vad i bolagsordningen bestäms, garantikapitalets ägare.

Försäkringstagardelägarna i ett ömsesidigt försäkringsbolag är inte personligen ansvariga för bolagets förpliktelser. I bolagsordningen för ett ömsesidigt skadeförsäkringsbolag kan dock bestämmas att försäkringstagardelägarna är personligen ansvariga för bolagets förpliktelser. Om försäkringstagardelägaren är en konsument eller en sådan näringsidkare som med beaktande av näringsverksamhetens art och omfattning samt förhållandena i övrigt i sin egenskap av försäkringsgivarens avtalspart kan jämställas med en konsument, kan hans ansvar för bolagets förpliktelser vara högst lika stort som det sammanlagda beloppet av de försäkringspremier som påförts honom föregående kalenderår. Garantiandelsägarna är inte personligen ansvariga för bolagets förpliktelser. (19.6.1997/611)

I fråga om ett ömsesidigt försäkringsbolags garantiandelar, garantiandelsbrev, garantiandelsbok och garantiandelsägarförteckning iakttas utöver detta kapitel dessutom i tillämpliga delar vad 3 kap. lagen om aktiebolag stadgar om aktie, aktiebrev, aktiebok och aktieägarförteckning. Vidare tillämpas på garantiandelar vad 3 a kap. lagen om aktiebolag stadgar om aktier som hör till värdeandelssystemet. I ett ömsesidigt försäkringsbolag kan finnas garantiandelar med rösträtt endast i vissa ärenden som behandlas på bolagsstämman. På sådana garantiandelar tillämpas vad 3 kap. 1 a-1 c § lagen om aktiebolag stadgar om preferensaktier. (19.6.1997/611)

I bolagsordningen kan icke försäkringstagares delägarskap utan social- och hälsovårdsministeriets samtycke begränsas på annat sätt än så, att delägarskap uppkommer först då försäkringen varit i kraft en viss tid, vilken icke får överstiga tre år, och att tagande av sjö- eller återförsäkring icke medför delägarskap. Med ministeriets samtycke kan i bolagsordningen delägarskap utvidgas så, att även andra än försäkringstagarna och garantikapitalets ägare är delägare i bolaget.

Beslutar ett ömsesidigt försäkringsbolag öka försäkringstagardelägarnas ansvar för bolagets förpliktelser utöver vad bolagsordningen bestämmer eller fattar ett försäkringsaktiebolag beslut om ombildning av bolaget till ett sådant ömsesidigt försäkringsbolag vars försäkringstagardelägare är ansvariga för bolagets förbindelser, har en försäkringstagare som inte medverkat till beslutet och som inte enligt 12 § lagen om försäkringsavtal (543/1994) får säga upp försäkringen när som helst rätt att inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 2 mom. skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal.

Bolagets styrelse skall tillkännage ett i 1 mom. avsett beslut genom att inom en månad efter det ändringen av bolagsordningen registrerats kungöra beslutet i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning som utkommer på bolagets hemort samt enligt vad vederbörande ministerium vid behov bestämmer. Tillkännagivandet skall också innehålla ett omnämnande av den rätt för försäkringstagaren att säga upp sitt försäkringsavtal som nämns i 1 mom.

Delägare i försäkringsaktiebolag är aktieägarna.

På försäkringsaktiebolag tillämpas utöver detta kapitel vad som bestäms i 3 och 3 a kap. lagen om aktiebolag, med undantag för 3 kap. 4 a §. (30.12.1998/1205)

Om aktierna eller garantiandelarna i bolaget inte har något nominellt belopp, kan bolagsstämman på det sätt som anges i 8 kap. 10 § höja antalet aktier eller garantiandelar utan att öka aktie- eller garantikapitalet eller minska antalet aktier eller garantiandelar utan att nedsätta aktie- eller garantikapitalet. Höjningen och minskningen skall göras i proportion till innehaven av aktier eller garantiandelar samt aktieslagen eller garantiandelarnas slag. Vid emission av nya aktier iakttas i tillämpliga delar vad som i lagen om aktiebolag bestäms om emissionsbevis och emissionskuponger samt vad som i 4 kap. 14 § lagen om aktiebolag bestäms om förlust av aktie vid fondemission. Vid emission av nya garantiandelar iakttas i tillämpliga delar vad som i lagen om aktiebolag bestäms om emissionsbevis och emissionskuponger. För de aktier och garantiandelar som är föremål för minskningen gäller i tillämpliga delar 3 kap. 6 och 14 § samt 6 kap. 1 § 4 mom. lagen om aktiebolag.

I fråga om de rättigheter som de nya aktierna eller garantiandelarna medför för aktieägarna eller garantiandelsägarna gäller i tillämpliga delar 4 kap. 10 § 2 mom. lagen om aktiebolag. Antalet aktier eller garantiandelar anses ha minskats när beslutet har registrerats.

Om bolaget ändrar antalet aktier eller garantiandelar genom ett beslut som avses i 1 mom., förändras den rätt att teckna nya aktier eller garantiandelar som följer av optionsrätt och konvertibelt skuldebrev i samma förhållande.

2 b § har upphävts genom L 17.3.1995/389 .

2 c § har upphävts genom L 17.3.1995/389 .

Den som direkt eller indirekt ämnar förvärva aktier eller garantiandelar i ett försäkringsbolag skall anmäla detta på förhand till social- och hälsovårdsministeriet, om han på grund av förvärvet kommer att inneha minst 10 procent av försäkringsbolagets aktie- eller garantikapital eller ett innehav som motsvarar 10 procent av röstetalet för samtliga aktier eller garantiandelar eller som annars berättigar till att använda därmed jämförbart eller annars betydande inflytande i försäkringsbolagets förvaltning.

Om avsikten är att öka ett innehav som avses i 1 mom. så att det på grund av förvärvet kommer att uppgå till minst 20, 33 eller 50 procent av försäkringsbolagets aktie- eller garantikapital eller så att innehavet kommer att medföra en lika stor andel av det röstetal som alla aktier eller garantiandelar medför eller så att försäkringsbolaget blir ett dotterföretag, skall också detta förvärv anmälas på förhand till social- och hälsovårdsministeriet.

I anmälan skall ges tillräckliga uppgifter om anmälaren och det tilltänkta förvärvet, om anmälarens ekonomiska ställning och tidigare innehav i försäkringsbolaget samt om de avtals- och finansieringsarrangemang som gäller aktierna eller garantiandelarna. Anmälaren skall på begäran av ministeriet ge de tilläggsupplysningar som ministeriet kräver.

En anmälan som avses i 1 eller 2 mom. skall göras också i det fall att det i innehavet ingående antalet aktier eller garantiandelar i försäkringsbolaget sjunker under någon av de gränser för innehav som stadgas i 1 eller 2 mom. eller om försäkringsbolaget upphör att vara ett dotterföretag till den anmälningspliktiga.

Om en anmälare som avses i 1 eller 2 mom. är ett aktiebolag eller ett därmed jämförbart utländskt bolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag, beaktas vid tillämpningen av de gränser för innehav om vilka bestäms i 1 och 2 mom. även innehaven hos andra bolag som hör till samma koncern som detta bolag och likaså innehaven hos en pensionsstiftelse eller pensionskassa som har grundats av dessa bolag eller som verkar i samband med dem. Vid tillämpningen av denna paragraf jämställs med en koncern de som sinsemellan står i ett sådant beroendeförhållande som kan jämföras med en koncern. (17.11.2000/949)

Anmälan enligt denna paragraf behöver inte göras, om innehavet i försäkringsbolaget förvärvas indirekt genom förvärv av aktier i ett konglomerats holdingsammanslutning enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat och anmälan om ett sådant förvärv har gjorts till den tillsynsmyndighet som avses i nämnda lag. Om förvärvaren förutom indirekt innehav enligt detta moment dessutom har direkt innehav i samma försäkringsbolag och de sammanlagda innehaven då leder till att den lägsta gränsen för anmälan överskrids eller till en högre anmälningsgräns, skall anmälan dock göras i enlighet med denna paragraf. (25.1.2002/49)

Om den som förvärvar ägarandelar som avses i 1 och 2 mom. är ett försäkringsföretag, kreditinstitut eller värdepappersföretag med koncession i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller moderföretag till ett sådant företag, eller en fysisk eller juridisk person som har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen i ett sådant företag, skall Försäkringsinspektionen av den tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i staten i fråga begära ett utlåtande enligt 2 kap. 2 a § 2 mom. om förvärvet. (30.7.2004/707)

Vederbörande ministerium skall be konkurrensverket om ett utlåtande över en sådan anmälan som avses i 3 §, om förvärvet omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i lagen om konkurrensbegränsningar (480/1992) .

Försäkringsinspektionen kan inom tre månader efter det att den anmälan som avses i 3 § 1 eller 2 mom. jämte behövliga utredningar har inlämnats till den, förbjuda förvärvet av aktier eller garantiandelar, om innehavet anses äventyra en sund utveckling av försäkringsväsendet. Försäkringsinspektionen har rätt att för innehavet ställa de villkor som den anser nödvändiga för tryggande av en sund utveckling av försäkringsväsendet.

Om förvärv av aktier eller garantiandelar inte anmäls eller om aktierna eller garantiandelarna har förvärvats trots Försäkringsinspektionens förbud eller om det efter ett förvärv av aktier eller garantiandelar anses att ett innehav som överskrider någon av de gränser som föreskrivs i 3 § 1 eller 2 mom. allvarligt äventyrar försäkringsbolagets verksamhet enligt sunda och försiktiga affärsprinciper, kan Försäkringsinspektionen förbjuda innehavaren av aktierna eller garantiandelarna att utöva rösträtt i försäkringsbolaget för högst ett år i sänder.

Om ett förvärv leder till att ett försäkringsbolag blir dotterbolag till ett kreditinstitut, värdepappersföretag eller försäkringsbolag med verksamhetstillstånd i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller dotterbolag till ett sådant kreditinstituts, värdepappersföretags eller försäkringsbolags moderföretag, skall Försäkringsinspektionen inhämta utlåtande om förvärvet av motsvarande tillsynsmyndighet i den staten. På samma sätt skall förfaras om bestämmanderätten i försäkringsbolaget övergår till samma fysiska eller juridiska personer som i det kreditinstitut, värdepappersföretag eller försäkringsbolag som avses ovan.

Den som i strid med 3 § 1 eller 2 mom. har underlåtit att göra anmälan enligt nämnda moment eller som har förvärvat aktier eller garantiandelar i strid med social- och hälsovårdsministeriets förbud, har i fråga om dessa aktier eller garantiandelar inte några andra rättigheter i försäkringsbolaget än rätt till vinst. Ett dylikt förvärv får inte införas i försäkringsbolagets aktie- eller garantiandelsbok och inte heller i aktieägar- eller garantiandelsägarförteckningen.

Ett försäkringsbolag skall årligen inom den tidpunkt som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet anmäla till ministeriet sådana ägare som avses i 3 § 1 och 2 mom. och storleken av deras innehav samt omedelbart meddela om de förändringar av dessa innehav som kommit till bolagets kännedom.

Social- och hälsovårdsministeriet har rätt att få de uppgifter som behövs för övervakningen av försäkringsbolagets solvens av var och en som äger ett antal aktier eller garantiandelar som utgör minst 10 procent av försäkringsbolagets aktie- eller garantikapital eller ett innehav som motsvarar minst 10 procent av röstetalet för samtliga aktier eller garantiandelar eller som annars berättigar att använda därmed jämförbart eller annars betydande inflytande i försäkringsbolagets förvaltning.

8 § har upphävts genom L 19.6.1997/611 .

9 § har upphävts genom L 19.6.1997/611 .

3 a kap. har upphävts genom L 30.12.1992/1628 .

På försäkringsaktiebolag tillämpas 4 kap. lagen om aktiebolag, om inte något annat stadgas i detta kapitel.

Vid ökning av garantikapitalet i ett ömsesidigt försäkringsbolag iakttas i tillämpliga delar vad 4 kap. lagen om aktiebolag stadgar om ökning av aktiekapitalet, om inte något annat stadgas i detta kapitel.

Ett försäkringsbolag får ta upp lån mot konvertibla skuldebrev endast under de förutsättningar som anges i 1 kap. 4 §.

I ett ömsesidigt försäkringsbolag räknas den två tredjedelars majoritet som avses i 4 kap. 2 § 2 mom. och 6 § 2 mom. lagen om aktiebolag utgående från de avgivna rösterna.

Kräver ökningen av aktie- eller garantikapitalet en ändring av bolagsordningen för försäkringsbolaget, skall bolaget på det sätt som stadgas i denna lag ansöka om att vederbörande ministerium fastställer ändringen av bolagsordningen. Den tid som avses i 4 kap. 5 b § 1 mom. lagen om aktiebolag räknas i detta fall från det att ministeriet har fastställt ändringen av bolagsordningen.

Garantikapitalet får inte ökas på det sätt som avses i 4 kap. 12 § 2 mom. eller 13 § lagen om aktiebolag.

Om en ny aktie eller garantiandel tecknas mot apportegendom, skall apportegendomen vara lämpad för försäkringsrörelsen.

På försäkringsaktiebolag tillämpas 6 kap. lagen om aktiebolag, om inte något annat stadgas i detta kapitel.

I fråga om ömsesidiga försäkringsbolags garantikapital och garantiandelar iakttas i tillämpliga delar, om inte något annat stadgas i detta kapitel, vad 6 kap. lagen om aktiebolag stadgar om nedsättning av aktiekapitalet i de syften som anges i 6 kap. 1 § 1 mom. 1 och 4 punkten lagen om aktiebolag.

Ett försäkringsbolag får inte nedsätta sitt grundkapital till ett lägre belopp än vad som stadgas i 2 kap. 5 §, om inte vederbörande ministerium av särskilda skäl beviljar tillstånd att nedsätta grundkapitalet till högst hälften av det i 2 kap. 5 § stadgade beloppet. Stadgandena i 6 kap. 1 § 5 mom. lagen om aktiebolag tillämpas inte på försäkringsbolag.

För de beslut som avses i 6 kap. 2 § 2-4 mom. lagen om aktiebolag krävs i försäkringsbolag ett beslut enligt 8 kap. 10 § i denna lag i stället för ett beslut enligt 9 kap. 14 § lagen om aktiebolag.

Efter nedsättningen av aktie- eller garantikapitalet skall det fortfarande finnas full täckning för det nedsatta aktie- eller garantikapitalet, det övriga bundna egna kapitalet och sådana andra icke utdelningsbara poster som avses i 12 kap. 2 § 1 mom. Om bolaget är moderbolag i en koncern, skall full täckning på motsvarande sätt finnas för det bundna egna kapitalet och andra icke utdelningsbara poster i koncernen. I övrigt tillämpas 6 kap. 4 § lagen om aktiebolag.

Om det för verkställigheten av beslut om nedsättning av aktie- eller garantikapitalet behövs ett i 6 kap. 5 § lagen om aktiebolag avsett tillstånd av registermyndigheten, skall försäkringsbolaget inom två månader från det beslutet om nedsättning fattades ansöka om vederbörande ministeriums samtycke till nedsättningen av aktie- eller garantikapitalet. I fråga om givandet av samtycke iakttas i tillämpliga delar 16 kap. 13 §.

Det tillstånd av registermyndigheten som avses i 6 kap. 5 § lagen om aktiebolag skall sökas inom två månader från det ministeriet har gett sitt samtycke till nedsättningen av aktie- eller garantikapitalet. Till den ansökan som riktas till registermyndigheten skall fogas en utredning över ministeriets samtycke. Försäkringsbolaget skall senast den dag som avses i 6 kap. 6 och 7 § lagen om aktiebolag lämna registermyndigheten en utredning över att ministeriets samtycke har vunnit laga kraft. Om ministeriets samtycke inte har vunnit laga kraft senast den ovan avsedda dagen, skall registermyndigheten uppskjuta behandlingen av ansökan tills samtycket har vunnit laga kraft.

I fråga om nedsättning av ett försäkringsbolags aktie- och garantikapital avses i 6 kap. 5-7 § lagen om aktiebolag med borgenär inte försäkringstagare, försäkrad eller andra vars fordringar grundar sig på försäkringsavtal ( försäkringsborgenär ).

Försäkringsbolaget skall i de fall som avses i 6 kap. 4 § 3 mom. lagen om aktiebolag anhålla om ministeriets samtycke till beslut om vinstutdelning. I fråga om givandet av samtycke iakttas i tillämpliga delar stadgandena i denna paragraf.

Om nedsättningen av aktie- eller garantikapitalet förutsätter en ändring av bolagsordningen för försäkringsbolaget, skall bolaget på det sätt som stadgas i denna lag ansöka om att vederbörande ministerium fastställer ändringen av bolagsordningen. Den tid som avses i 6 kap. 8 § lagen om aktiebolag räknas i detta fall från det att ministeriet har fastställt ändringen av bolagsordningen.

Ett ömsesidigt försäkringsbolags garantikapital eller en del av det kan återbetalas med i 12 kap. 2 § avsedda utdelningsbara medel genom att en grundfond som motsvarar det återbetalade beloppet bildas. Beslut om återbetalning av garantikapitalet fattas av bolagsstämman.

I bolagsordningen skall bestämmas den ordning som skall iakttas vid återbetalningen av garantikapitalet samt det pris som skall erläggas för garantiandelen eller grunderna för beräknande av priset. En sådan bestämmelse om återbetalning av garantikapital som intas i bolagsordningen genom en ändring av denna får gälla enbart nya garantiandelar som tecknats efter att beslutet har fattats, om inte alla garantiandelsägare har gett sitt samtycke.

När beslut har fattats om återbetalning av garantiandelar, skall behövliga ändringar göras i bolagsordningen.

Ett försäkringsbolag får mot vederlag förvärva egna aktier eller garantiandelar endast enligt vad som stadgas i detta kapitel. Ett försäkringsbolag får ta emot egna aktier eller garantiandelar som pant och ett dottersamfund får förvärva eller såsom pant ta emot aktier eller garantiandelar i moderbolaget endast enligt 2 mom.

Ett försäkringsbolag eller dess dottersamfund som vid fusion mellan bolag eller på något annat sätt övertar en rörelse får förvärva eller såsom pant ta emot aktier eller garantiandelar i försäkringsbolag som hör till rörelsen. Försäkringsaktiebolaget eller dess dottersamfund är skyldigt eller berättigat att lösa in aktier i de fall som avses i 3 kap. 3 § lagen om aktiebolag samt i 8 kap. 12 §, 16 kap. 19 § samt 18 a kap. 2 § 3 mom. och 5 § i denna lag. Ett ömsesidigt försäkringsbolag eller dess dottersamfund är skyldigt eller berättigat att lösa in garantiandelar i de fall som avses i 3 kap. 3 § lagen om aktiebolag och i 18 a kap. 2 § 4 mom. i denna lag. Försäkringsbolaget eller dess dottersamfund får på auktion ropa in helt betalda aktier eller garantiandelar som har utmätts för bolagets fordran.

På ett försäkringsbolags eller dess dottersamfunds rätt att teckna aktier eller garantiandelar i ett försäkringsbolag tillämpas vad 7 kap. 2 § lagen om aktiebolag stadgar om teckning av aktier.

Ett försäkringsbolag får i andra fall än de som avses i 1 § 2 mom. förvärva egna aktier eller garantiandelar endast med medel som kan användas för vinstutdelning. Bolagsstämman beslutar om sådant förvärv enligt vad som stadgas i 7 kap. 3 § 2-4 mom. och 4-6 §§ lagen om aktiebolag. För beslut enligt 7 kap. 4 § lagen om aktiebolag krävs i försäkringsbolag dock ett beslut enligt 8 kap. 10 § i denna lag i stället för ett beslut enligt 9 kap. 14 § lagen om aktiebolag. Bolagsstämman kan också för viss tid, dock för högst ett år från bolagsstämmans beslut, bemyndiga styrelsen att besluta om förvärvet.

I fråga om avyttring av försäkringsbolaget tillhöriga egna aktier eller garantiandelar tillämpas vad 7 kap. 7 § lagen om aktiebolag stadgar om avyttring av egna aktier, om inte något annat följer av 4 kap. 3 § i denna lag.

Om det sammanlagda nominella beloppet av de aktier eller garantiandelar i försäkringsbolaget som tillhör ett publikt försäkringsbolag och dess dottersamfund eller röstetalet för dessa aktier eller garantiandelar överskrider fem procent av försäkringsbolagets aktie- eller garantikapital eller röstetalet för samtliga aktier eller garantiandelar i bolaget till följd av att aktier eller garantiandelar har förvärvats på det sätt som avses i 1 § 2 mom. eller erhållits utan vederlag, skall aktierna eller garantiandelarna till den del de överskrider den nämnda andelen avyttras senast tre år efter fånget.

Sådana aktier eller garantiandelar i ett bolag som har förvärvats av ett privat försäkringsbolag eller dess dottersamfund skall avyttras senast tre år efter fånget.

Aktier eller garantiandelar som har förvärvats i strid med detta kapitel skall avyttras utan dröjsmål, senast sex månader efter fånget.

Har aktierna eller garantiandelarna inte avyttrats inom den tid som anges i 2-4 mom., skall aktie- eller garantikapitalet omedelbart genom ogiltigförklaring av aktier eller garantiandelar nedsättas med ett belopp som motsvarar aktiernas eller garantiandelarnas sammanlagda nominella belopp.

Utöver vad som stadgas i detta kapitel tillämpas på försäkringsbolagets styrelse, förvaltningsråd och verkställande direktör 8 kap. 5-7 §, 8 § 2 och 3 mom., 9 och 10 §, 11 a § 1 mom. samt 12-15 § lagen om aktiebolag. I fråga om delägarna i ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller vad 8 kap. 14 § lagen om aktiebolag stadgar om aktieägare.

Försäkringsbolaget skall ha en styrelse bestående av minst tre medlemmar.

Styrelsen väljs av bolagsstämman. I bolagsordningen kan bestämmas att mindre än hälften av styrelsens medlemmar skall tillsättas i annan ordning. I 7 § 4 mom. stadgas om styrelseval som förrättas av förvaltningsrådet. De som skall väljas till medlemmar och suppleanter i styrelsen skall ge sitt daterade och undertecknade samtycke till uppdraget innan de blir valda.

Mandattiden för styrelsemedlemmarna skall bestämmas i bolagsordningen. Mandattiden skall utgå senast under den fjärde räkenskapsperioden efter valet, antingen vid slutet av den bolagsstämma där nyval förrättas eller i slutet av räkenskapsperioden.

Vad som i denna lag stadgas om styrelsemedlemmar tillämpas på motsvarande sätt på suppleanterna.

Ett försäkringsbolag skall ha en verkställande direktör. Verkställande direktören utses av styrelsen eller, om så bestäms i bolagsordningen, av förvaltningsrådet. Verkställande direktören och hans suppleant skall ge sitt daterade och undertecknade samtycke till uppdraget innan de utses.

Vad som i denna lag stadgas om verkställande direktören tillämpas på motsvarande sätt på hans suppleant.

Minst en av styrelsemedlemmarna och verkställande direktören skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte Försäkringsinspektionen beviljar undantag. Undantag får beviljas om det inte äventyrar en effektiv tillsyn över försäkringsbolaget eller skötseln av det enligt sunda och försiktiga affärsprinciper. (30.7.2004/707)

Ett försäkringsbolags styrelse och verkställande direktör skall leda försäkringsbolaget med yrkesskicklighet samt enligt sunda och försiktiga affärsprinciper. Styrelsemedlemmarna och verkställande direktören skall dessutom vara väl ansedda och ha sådan allmän kännedom om försäkringsverksamhet som kan anses vara behövlig med beaktande av arten och omfattningen av försäkringsbolagets verksamhet. Den som är omyndig, försatt i konkurs eller meddelats näringsförbud eller en juridisk person får inte vara medlem av styrelsen eller förvaltningsrådet eller verkställande direktör. (30.7.2004/707)

Ett försäkringsbolag skall omedelbart meddela ändringar i fråga om sina i 2 mom. avsedda förvaltningspersoner till Försäkringsinspektionen. (25.1.2002/49)

Vad som i 2 och 3 mom. bestäms om försäkringsbolags förvaltningspersoner tillämpas på motsvarande sätt på försäkringsholdingsammanslutningar. (25.1.2002/49)

5 mom. har upphävts genom L 25.4.1997/355 . (25.4.1997/355)

Verkställande direktören för ett försäkringsbolag och dennes suppleant får inte vara verkställande direktör eller dennes suppleant för ett kreditinstitut eller värdepappersföretag som hör till samma koncern som försäkringsbolaget eller för ett kreditinstitut eller värdepappersföretag som hör till samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som försäkringsbolaget. (25.1.2002/49)

Majoriteten av medlemmarna och suppleanterna i ett försäkringsbolags styrelse skall bestå av personer som inte är medlemmar eller suppleanter i ett sådant kreditinstituts styrelse som avses i 1 mom. och inte heller verkställande direktör eller verkställande direktörens suppleant i ett sådant kreditinstitut, om inte vederbörande ministerium beviljar undantag för försäkringsbolagets styrelsemedlemmar eller deras suppleanter.

En styrelsemedlem kan avgå innan mandattiden utgår. Anmälan om avgång i förtid skall göras till styrelsen och, om den avgående medlemmen inte har valts av bolagsstämman, även till den som har tillsatt honom. Avgångsanmälan skall dateras och undertecknas. En styrelsemedlem kan skiljas från sitt uppdrag av den som har tillsatt honom. (19.6.1997/611)

Om en styrelsemedlems uppdrag upphör under mandattiden eller om en styrelsemedlem förlorar sin i 3 § angivna behörighet för uppdraget och det inte finns någon suppleant, skall styrelsens övriga medlemmar se till att en ny medlem väljs för den återstående mandattiden. Om valet ankommer på bolagsstämman och styrelsen är beslutför med sina återstående medlemmar och suppleanter, kan valet uppskjutas till nästa bolagsstämma vid vilken styrelsemedlemmar även annars skall väljas. (19.6.1997/611)

Om en styrelsemedlem vid sin avgång har skäl att anta att bolaget inte längre har några andra styrelsemedlemmar, är han skyldig att hos vederbörande ministerium ansöka om tillstånd att sammankalla bolagsstämman för val av ny styrelse enligt 8 kap. 9 §. (19.6.1997/611)

Har ett försäkringsbolag inte en i handelsregistret antecknad behörig styrelse, skall ministeriet sammankalla bolagsstämman eller, om styrelsen skall utses av förvaltningsrådet, detta att utse en styrelse. Har bolaget inte en i handelsregistret antecknad verkställande direktör, skall ministeriet sammankalla styrelsen eller, om verkställande direktören skall utses av förvaltningsrådet, detta för att utse en verkställande direktör. Väljs inte någon styrelse eller verkställande direktör eller anmäls inte detta utan dröjsmål till handelsregistret, skall ministeriet förordna en eller flera sysslomän att handha bolagets angelägenheter till dess styrelsen eller verkställande direktören blivit vald och antecknad i registret. (9.8.1993/752)

Har ett försäkringsbolag inte en i handelsregistret antecknad behörig styrelse därför att en styrelsemedlem som enligt bolagsordningen skall tillsättas i annan ordning än genom bolagsstämmans eller förvaltningsrådets beslut inte har blivit utsedd, skall social- och hälsovårdsministeriet förordna en eller flera sysslomän såsom ställföreträdare för honom att handha bolagets angelägenheter till dess styrelsemedlemmen blivit vald och antecknad i registret. (9.8.1993/752)

Om ministeriet inte redan har vidtagit behövliga åtgärder, får i de fall som avses i 4 eller 5 mom. ansökan till ministeriet göras av en styrelsemedlem, verkställande direktören, en delägare, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att bolaget har en behörig styrelse och verkställande direktör. (19.6.1997/611)

Styrelsen skall ha en ordförande. Ordföranden väljs av styrelsen, om inte något annat bestäms i bolagsordningen eller har beslutats när styrelsen valdes. Vid lika röstetal inom styrelsen väljs ordföranden genom lottning. Verkställande direktören får vara styrelseordförande endast om bolaget har ett förvaltningsråd.

Till styrelsemedlem eller verkställande direktören får icke erläggas arvode eller utgivas annan förmån för anskaffande eller förmedling av försäkringar, som bolaget beviljat, eller av återförsäkringar, som det beviljat eller upptagit.

Vad i 1 mom. är stadgat om styrelsemedlem och verkställande direktören tillämpas även på direktör, biträdande direktör och person i en med dessa jämställbar ledande ställning i bolaget, vilka icke hör till styrelsen.

I bolagsordningen kan bestämmas att bolaget skall ha ett förvaltningsråd.

Förvaltningsrådet skall bestå av minst fem medlemmar. Verkställande direktören och styrelsemedlemmarna får inte höra till förvaltningsrådet. I bolagsordningen skall nämnas antalet eller minimi- och maximiantalet medlemmar och eventuella suppleanter samt deras mandattid.

Förvaltningsrådet väljs av bolagsstämman. I bolagsordningen kan dock bestämmas att mindre än hälften av förvaltningsrådets medlemmar skall tillsättas i annan ordning. De som skall väljas till medlemmar och suppleanter i förvaltningsrådet skall ge sitt daterade och undertecknade samtycke till uppdraget innan de blir valda. Vad som i 1 a § 3 och 4 mom., 3 § 1, 3 och 5 mom. och 4 och 5 § i denna lag samt i 16 kap. 4 § lagen om aktiebolag stadgas om styrelsens medlemmar, suppleanter och ordförande tillämpas på motsvarande sätt på förvaltningsrådets medlemmar, suppleanter och ordförande.

Förvaltningsrådet skall välja styrelsen och fastställa styrelsemedlemmarnas arvode, om inte något annat bestäms i bolagsordningen. I bolagsordningen kan också bestämmas att förvaltningsrådet anställer verkställande direktören och övriga personer inom den högsta ledningen samt beslutar om deras löneförmåner. Om förvaltningsrådets rätt att kräva sammankallande av extra bolagsstämma samt att sammankalla bolagsstämma stadgas i 8 kap. 8 §. Förvaltningsrådet får inte ges andra uppgifter än de som nämns i denna lag.

Ett försäkringsbolag eller en försäkringsholdingsammanslutning får inte förvärva i 1 kap. 5 och 6 § bokföringslagen (1336/1997) avsett bestämmande inflytande i ett kreditinstitut, värdepappersföretag eller försäkringsbolag med hemort i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte försäkringsbolaget eller försäkringsholdingsammanslutningen har anmält detta till Försäkringsinspektionen på förhand eller om Försäkringsinspektionen efter att ha fått anmälan har förbjudit förvärvet inom den tid som anges i 2 mom.

Försäkringsinspektionen kan inom tre månader från att ha mottagit en anmälan enligt 1 mom. förbjuda ett förvärv som avses i 1 mom., om de lagar, förordningar eller administrativa föreskrifter som skall tillämpas på det företag som är föremål för förvärvet väsentligt försvårar en effektiv tillsyn över försäkringsbolaget.

Anmälan enligt denna paragraf behöver inte göras, om ett företag som avses i 1 mom. hör till ett konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat och motsvarande anmälan har gjorts till finansinspektionen.

Utöver vad som stadgas i detta kapitel gäller för ett försäkringsbolag och dess bolagsstämma i tillämpliga delar vad som i 9 kap. 2 och 2 a-2 c §, 3 § 2 mom., 4 och 7 §, 8 § 1 mom., 10-13 och 16 § samt 17 § 2-4 mom. lagen om aktiebolag stadgas om ett aktiebolag och dess bolagsstämma. Vad som i dessa lagrum stadgas om aktieägare i ett aktiebolag iakttas i tillämpliga delar på delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag. Vad 9 kap. 11 § 2 mom. lagen om aktiebolag stadgar om aktieägarförteckningens tillgänglighet tillämpas i ömsesidiga försäkringsbolag endast på garantiandelsägarförteckningen.

Delägarna utövar vid ett försäkringsbolags bolagsstämma sin rätt att besluta i bolagets angelägenheter.

Varje delägare har rätt att delta i bolagsstämma och där yttra sig, om inte annat bestäms i denna lag. I bolagsordningen kan bestämmas att delägare, för att få delta i bolagsstämma, skall anmäla sig hos bolaget senast en viss i kallelsen till stämman nämnd dag, som kan vara tidigast tio dagar före stämman. (21.12.2000/1159)

I ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsordning kan bestämmas att beslutanderätten vid dess bolagsstämma i stället för av delägare skall utövas av representanter som delägarna har utsett bland sig. På representanterna tillämpas inte 9 kap. 2 a-2 c § lagen om aktiebolag. I fråga om representanter gäller i övrigt vad denna lag stadgar om delägare. Representanternas rätt att delta i en stämma får dock inte i bolagsordningen begränsas så som stadgas i 1 a § 2 mom.

Deltagande i bolagsstämma får inte ske med stöd av garantiandelar eller aktier som tillhör bolaget eller dess dottersamfund. Sådana garantiandelar eller aktier skall inte medräknas när det för tillkomsten av ett giltigt beslut eller för utövande av en viss befogenhet fordras samtycke av samtliga garantiandels- eller aktieägare eller av ägare till en viss del av garantiandelarna eller aktierna i bolaget.

Vad som stadgas i 1 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas på garantiandelar eller aktier som tillhör en stiftelse i vilken bolaget eller dess dottersamfund har sådan bestämmanderätt som avses i 1 kap. 3 § lagen om aktiebolag eller på delägarskap som bygger på försäkringar i bolaget eller dess dottersamfund.

Delägare i ömsesidigt försäkringsbolag har vid bolagsstämma en röst, såframt ej annat är bestämt i bolagsordningen.

Om beslutanderätten vid bolagsstämma tillkommer utsedd representant, har varje representant en röst vid stämman. Representant får icke befullmäktiga annan att utöva rösträtt vid bolagsstämma, och han får icke anlita biträde vid denna.

Var och en får vid bolagsstämma rösta med det sammanlagda röstetalet för de aktier som han företräder, om inte något annat bestäms i bolagsordningen eller stadgas nedan i denna paragraf. Röstetalet för en aktieägares aktier får inte vara större än 20 gånger det röstetal som samma antal aktier ger en annan aktieägare. Vad som i detta moment stadgas om aktieägare och aktier tillämpas i ömsesidiga försäkringsbolag på garantiadelsägare och garantiandelar.

Var och en får vid bolagsstämma för egen räkning eller som ombud för någon annan rösta med högst en tiondel av det vid stämman företrädda röstetalet. Det totala antalet röster som bygger på de vid stämman företrädda garantiandelsägarnas garantiandelar får med beaktande av begränsningen i första meningen vara högst lika stort som det totala antalet röster som bygger på de vid stämman företrädda försäkringstagarnas försäkringar, om inte något annat följer av 3 mom.

Om det sammanlagda antalet röster som bygger på vid stämman företrädda garantiandelar med beaktande av begränsningen i den första meningen i 2 mom. är större än det sammanlagda antalet röster som bygger på de vid stämman företrädda försäkringstagarnas försäkringar, får varje garantiandelsägare rösta med högst ett röstetal som fås när hans röstetal, som eventuellt redan begränsats till en tiondel av det vid stämman företrädda röstetalet, multipliceras med ett tal som fås genom att det sammanlagda antalet röster som bygger på försäkringstagarnas försäkringar och som eventuellt redan begränsats till en tiondel av det vid stämman företrädda röstetalet, divideras med det sammanlagda antalet på samma sätt begränsade röster som bygger på garantiandelsägarnas garantiandelar. De tal som då fås avrundas till närmaste hela tal. Varje garantiandelsägare har dock minst en röst.

6 § har upphävts genom L 19.6.1997/611 .

Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången av räkenskapsperioden. Vid stämman skall framläggas bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen samt, om bolaget har ett förvaltningsråd, dess utlåtande över ifrågavarande handlingar. (30.12.2004/1319)

Vid stämman skall beslutas:

Beslutsfattandet i en fråga som nämns i 2 mom. 1-3 punkten skall dock uppskjutas till en fortsatt stämma som skall hållas en viss dag, minst en månad och högst två månader senare, om delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag vilka har minst en tredjedel eller en i bolagsordningen fastställd mindre del av det sammanlagda röstetalet för de delägare som är representerade vid stämman eller aktieägare i ett försäkringsaktiebolag vilka har minst en tiondel av aktierna i försäkringsaktiebolaget kräver det. Beslutsfattandet får inte uppskjutas på nytt. (19.6.1997/611)

Extra bolagsstämma skall hållas när styrelsen eller förvaltningsrådet anser skäl därtill föreligga.

Extra bolagsstämma skall hållas, om delägare i ömsesidigt försäkringsbolag eller aktieägare i försäkringsaktiebolag, vilka har minst en tiondedel eller i bolagsordningen bestämd mindre del av det sammanlagda röstetalet för delägare i ömsesidigt försäkringsbolag eller av aktierna i försäkringsaktiebolag, skriftligen påyrkar detta för behandling av uppgivet ärende. Om beslutanderätten vid bolagsstämma tillkommer utsedda representanter, har en tiondedel av dem motsvarande rätt att påyrka extra bolagsstämma.

Extra bolagsstämma skall likaså hållas, om social- och hälsovårdsministeriet eller bolagets revisor skriftligen påyrkar detta för behandling av uppgivet ärende.

Kallelse till stämman skall utfärdas inom fjorton dagar från det i 2 och 3 mom. avsett yrkande framställdes.

Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas tidigast två månader och, om i bolagsordningen inte bestäms en längre tid, senast en vecka före stämman eller före den sista anmälningsdagen enligt 1 a § 2 mom. Om beslutsfattandet i en fråga som behandlas vid bolagsstämman uppskjuts till en fortsatt stämma, skall kallelse till denna utfärdas särskilt, om den fortsatta stämman hålls senare än fyra veckor efter den första stämman. Utan hinder av vad som i bolagsordningen bestäms om tiden för kallelse kan kallelse till den fortsatta stämman alltid utfärdas senast fyra veckor före stämman. Fordras enligt bolagsordningen för beslutets giltighet att det fattas på två stämmor, kan kallelse till den senare stämman inte utfärdas förrän den första stämman har hållits. I kallelsen skall anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelsen skall utfärdas enligt bolagsordningen. Om vid stämman skall behandlas en sådan ändring av bolagsordningen som nämns i 3 kap. 1 a § eller i 10 a § i detta kapitel, nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier, förvärv av egna aktier, bolagets försättande i likvidation eller upphörande av likvidation, fusion, delning, överlåtelse av bolagets hela försäkringsbestånd, ombildande av ett publikt försäkringsbolag till privat försäkringsbolag eller ombildande av ett försäkringsaktiebolag till ömsesidigt försäkringsbolag, skall dessutom en skriftlig kallelse sändas till varje delägare vars adress är känd för bolaget. Stadgandet ovan i detta moment om att kallelse till bolagsstämma skall sändas till varje delägare tillämpas inte, om vid stämman skall behandlas fusion med försäkringsbolaget av ett bostads- eller fastighetsbolag som är dottersamfund till försäkringsbolaget.

I kallelsen skall anges de ärenden som skall behandlas på stämman. Om ärendet gäller ändring av bolagsordningen, skall ändringens huvudsakliga innehåll anges i kallelsen.

När bokslutet och verksamhetsberättelsen skall behandlas vid bolagsstämman, skall bokslutshandlingarna och verksamhetsberättelsehandlingarna eller en kopia av dem minst en vecka före stämman hållas tillgängliga för delägarna på bolagets huvudkontor och utan dröjsmål sändas till de delägare som begär det. (30.12.2004/1319)

Har bolagsstämma, som enligt denna lag, bolagsordningen eller bolagsstämmas beslut skall hållas, icke sammankallats i stadgad ordning, skall social- och hälsovårdsministeriet på ansökan av styrelsemedlem, medlem av förvaltningsrådet, verkställande direktören, revisor eller delägare sammankalla stämman på bolagets bekostnad. Ministeriet kan sammankalla bolagsstämman även om sagda ansökan icke skulle göras.

Beslut om ändring av bolagsordningen fattas av bolagsstämman. Beslutet är giltigt endast om det har biträtts av delägare med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och i försäkringsaktiebolag minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och de vid stämman företrädda aktierna. (19.6.1997/611)

Beslut om ändring av bolagsordningen skall sedan Försäkringsinspektionen fastställt ändringen utan dröjsmål anmälas för registrering och beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett. Om en ändring av bolagsordningen som gäller aktiekapitalet, minimi- eller maximikapitalet eller aktiernas nominella belopp förutsätter ökning eller nedsättning av det registrerade aktiekapitalet, skall dock ändringsbeslutet, sedan inspektionen fastställt ändringen, med avvikelse från vad som sagts ovan, anmälas för registrering och registreras först samtidigt med ökningen eller nedsättningen. (17.11.2000/949)

Vad som stadgas i 2 mom. skall i tillämpliga delar iakttas i fråga om registrering av sådana beslut om ändring av bolagsordningen som gäller garantikapital, dess minimieller maximibelopp eller garantiandelarnas nominella belopp. (19.6.1997/611)

Beslut om att ändra bolagsordningen så att bolaget avstår från aktiernas eller garantiandelarnas nominella belopp skall fattas i enlighet med 1 mom., om inte något annat följer av bolagsordningen eller denna lag. Om den rätt som en aktie eller en garantiandel medför bestäms på basis av aktiens eller garantiandelens nominella belopp, påverkas denna rätt inte av att det nominella beloppet slopas, om inte något annat beslutas. Om det bokföringsmässiga motvärdet ändras genom ändring av aktie- eller garantikapitalet eller antalet aktier eller garantiandelar utan att bolagsordningen samtidigt ändras, iakttas 8 kap. 10 a § i tillämpliga delar. (30.12.1998/1205)

Beslut om en sådan ändring av bolagsordningen, att i fråga om redan utgivna aktier eller garantiandelar

kräver samtycke av samtliga delägare eller, utöver ett beslut som avses i 10 §, samtycke av de aktieägare eller delägare med garantiandelar som själva eller vars aktier eller garantiandelar berörs av ändringen.

Beslut om en sådan ändring av bolagsordningen att mer än en tiondel av räkenskapsperiodens vinst, efter avdrag av det belopp som fordras för täckande av förlust från tidigare räkenskapsperioder, skall avsättas till en reservfond eller en grundfond eller annars innehållas är giltigt endast om det biträtts av delägare med mer än nio tiondelar av de vid stämman företrädda aktierna eller garantiandelarna.

Om det i försäkringsbolaget finns aktier eller garantiandelar av olika slag och rättigheterna för ett helt slag av aktier eller garantiandelar försämras genom ändringen av bolagsordningen, krävs förutom ett beslut som avses i 10 § samtycke av de aktie- eller garantiandelsägare som har minst hälften av samtliga aktier eller garantiandelar av detta slag samt att beslutet har biträtts av de aktieeller garantiandelsägare med två tredjedelar av de vid stämman företrädda aktierna eller garantiandelarna av detta slag.

11 § har upphävts genom L 19.6.1997/611 .

Har en aktieägare genom att delta i ett bolagsstämmobeslut som strider mot 9 kap. 16 § lagen om aktiebolag eller på något annat sätt uppsåtligen missbrukat sitt inflytanne i försäkringsbolaget, kan domstolen, om synnerligen vägande skäl därtill föreligger, på talan av en annan aktieägare och efter att ha hört social- och hälsovårdsministeriet, ålägga bolaget att inom utsatt tid inlösa knnandens aktier. Inlösen kan åläggas endast om bolaget efter inlösningen uppfyller krnnen i 11 kap. eller i 7 kap. lagen om arbetnnensionsförsäkringsbolag. (25.4.1997/355)

Lösenbeloppet skall bestämmas så att det är skäligt med hänsyn till bolagets ställning och övriga omständigheter.

Har ett beslut vid en bolagsstämma inte tillkommit i behörig ordning eller strider det annars mot denna lag, mot sådana stadganden i lagen om aktiebolag vilka tillämpas med stöd av denna lag eller mot bolagsordningen, kan en delägare, bolagets styrelse, en styrelsemedlem eller verkställande direktören väcka talan mot bolaget om ogiltigförklarande eller ändring av beslutet.

14 § har upphävts genom L 19.6.1997/611 .

15 § har upphävts genom L 19.6.1997/611 .

I fråga om revision av försäkringsbolag gäller vad som föreskrivs i detta kapitel, i 13 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och i revisionslagen (459/2007) . (13.4.2007/468)

Ett försäkringsbolag skall ha minst två revisorer enligt vad som bestäms i bolagsordningen. Revisorerna väljs av bolagsstämman. Skall flera än två revisorer utses, kan det i bolagsordningen bestämmas att någon eller några av dem, dock inte alla, skall tillsättas i annan ordning.

Bolagsstämman skall dessutom välja minst två revisorssuppleanter. Vad denna lag och revisionslagen stadgar om revisorer skall på motsvarande sätt tillämpas på revisorssuppleanter.

En delägare kan kräva att en revisor tillsätts att delta i revisionen vid sidan av de övriga revisorerna. Förslag om detta skall göras på den bolagsstämma där revisorerna skall väljas eller där ärendet enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Har förslaget vid ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsstämma biträtts av röstberättigade med minst en tredjedel av de vid stämman avgivna rösterna, eller vid ett försäkringsaktiebolags bolagsstämma av aktieägare med minst en tiondel av samtliga aktier eller en tredjedel av de vid stämman företrädda aktierna, kan delägaren inom en månad efter bolagsstämman hos vederbörande ministerium anhålla om tillsättande av en godkänd revisor. Ministeriet skall, efter att ha hört bolagets styrelse, förordna revisor för tiden till och med ordinarie bolagsstämma under följande räkenskapsperiod.

På revision av försäkringsbolag och försäkringsholdingsammanslutningar tillämpas vad som i 25 § 1 mom. 8 punkten, 5 kap. och 40 § 2 mom. 1 punkten i revisionslagen föreskrivs om revision och revisorer i en sammanslutning som är föremål för offentlig handel. (13.4.2007/468)

Mandattiden för en revisor skall bestämmas i bolagsordningen. Revisorns uppdrag upphör vid slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls efter utgången av den sista räkenskapsperiod som omfattas av hans mandattid eller, om han har valts tills vidare, då en ny revisor har valts i hans ställe.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor och revisorssuppleant skall vara en CGR-revisor eller CGR-sammanslutning som avses i 2 § 2 punkten i revisionslagen.

Bolagsstämman skall utse en revisor att såsom övervakningsrevisor sörja för att bolagets bokföring och förvaltning övervakas effektivt under räkenskapsperioden. Bolagsstämman skall dessutom utse en revisor eller revisorssuppleant till suppleant för övervakningsrevisorn. Övervakningsrevisorn och hans suppleant skall vara en CGR-revisor eller CGR-sammanslutning.

Vad som i 1 mom. bestäms om revisorer och revisorssuppleanter för försäkringsbolag tillämpas på motsvarande sätt på revisorer och revisorssuppleanter för finska försäkringsholdingsammanslutningar.

Ett försäkringsbolags revisor skall utan dröjsmål till Försäkringsinspektionen anmäla sådana omständigheter och beslut som gäller försäkringsbolaget och som denne i sitt uppdrag fått kännedom om och som kan anses

(30.12.2004/1319)

Ett försäkringsbolags revisor är även skyldig att till Försäkringsinspektionen anmäla sådana i 1 mom. avsedda omständigheter och beslut som han får kännedom om när han utför sitt uppdrag i en sammanslutning som har i 1 kap. 5 § bokföringslagen (1336/1997) nämnt bestämmande inflytande i ett försäkringsbolag där han är revisor, eller i vilket nämnda försäkringsbolag har ovan avsedda bestämmande inflytande. En finsk försäkringsholdingsammanslutnings revisor skall likaså till Försäkringsinspektionen anmäla sådana i 1 mom. avsedda omständigheter och beslut vilka gäller försäkringsbolag som hör till samma koncern som försäkringsholdingsammanslutningen och vilka han får kännedom om när han utför sitt uppdrag i försäkringsholdingsammanslutningen. (17.11.2000/949)

En revisor som handlat i god tro blir inte ansvarig för ekonomisk skada som åtgärder enligt denna paragraf eventuellt orsakar.

Försäkringsinspektionen skall på anmälan förordna en behörig revisor för ett försäkringsbolag, om

Anmälan får i ovan avsett fall göras av vem som helst. Styrelsen är skyldig att göra anmälan, om inte den på vilken det ankommer att välja revisor utan dröjsmål väljer en revisor som uppfyller behörighetsvillkoren.

Försäkringsinspektionen skall begära ett utlåtande av Centralhandelskammarens revisionsnämnd i ett ärende som avses i 1 mom. 2 punkten och som gäller oberoende innan ärendet avgörs.

Innan ett i denna paragraf avsett förordnande meddelas skall bolagets styrelse höras. Förordnandet gäller till dess för bolaget i föreskriven ordning valts en revisor i stället för den som Försäkringsinspektionen förordnat.

Vederbörande ministerium kan meddela närmare föreskrifter om revision av försäkringsbolag.

En delägare kan kräva särskild granskning av bolagets förvaltning och bokföring under en viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller omständigheter. Förslag om detta skall göras vid den ordinarie bolagsstämman eller vid den bolagsstämma där ärendet enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Om i ett ömsesidigt försäkringsbolag förslaget biträds av röstberättigade med minst en tredjedel av de vid stämman avgivna rösterna, eller i ett försäkringsaktiebolag av aktieägare med minst en tiondel av samtliga aktier eller en tredjedel av de vid stämman företrädda aktierna, kan en delägare inom en månad från bolagsstämman hos Försäkringsinspektionen anhålla om att en granskare skall förordnas. I ett publikt försäkringsaktiebolag med olika slag av aktier tillkommer samma rätt aktieägare med minst en tiondel av alla aktier av ett visst slag eller en tredjedel av de vid stämman företrädda aktierna av ett visst slag.

Försäkringsinspektionen skall höra bolagets styrelse och, om granskningen enligt ansökan gäller åtgärder av en viss person, denna person. Ansökan skall bifallas, om vägande skäl för granskningen anses föreligga. Inspektionen kan förordna en eller flera granskare.

Vad som föreskrivs om revisor i 3 § 1 mom. och i 17 kap. 2 § i denna lag och i 3, 8, 18, 19, 24–26 och 51 § i revisionslagen samt i 15 kap. 5 och 7 § och 16 kap. 4 § i lagen om aktiebolag skall på motsvarande sätt tillämpas på en granskare som avses i denna paragraf.

Över granskningen skall ett yttrande avges till bolagsstämman. Yttrandet skall under minst en vecka före bolagsstämman hållas tillgängligt för delägarna på bolagets huvudkontor och utan dröjsmål sändas till de delägare som det begär samt framläggas på stämman. Granskaren är berättigad att erhålla arvode av bolaget.

Utöver vad som bestäms i detta kapitel tillämpas på försäkringsbolags bokslut och verksamhetsberättelse även 11 kap. 2 och 6 a §, 9 § 2, 4 och 6 mom. samt 9 a § 1–3 mom. och 14 § i lagen om aktiebolag. Vad som i dessa lagrum bestäms om aktier och aktiekapital iakttas i tillämpliga delar i fråga om garantiandelar och garantikapital i ett ömsesidigt försäkringsbolag.

I försäkringsbolagets bokföring och vid upprättandet av bokslut, verksamhetsberättelse och koncernbokslut iakttas bokföringslagen, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, samt bokföringsförordningen (1339/1997) , om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel eller social- och hälsovårdsministeriets eller Försäkringsinspektionens på försäkringsverksamhetens speciella karaktär baserade föreskrifter.

Bestämmelserna i 1 kap. 4 § 1 mom., 2 kap. 4 § 2 mom., 3 kap. 1 §, 2 § 2 mom., 6 §, 4 kap. 1, 3 och 4 §, 5 § 5 mom. och 7 §, 5 kap. 2, 2 a, 13, 16 och 17 §, 7 a kap. 2–5 § samt 8 kap. 6 § i bokföringslagen tillämpas inte på upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse för försäkringsbolag.

Bestämmelserna i 6 kap. 1 och 2 §, 5 § 1 mom., 7 § 6 mom., 7 a kap. 2–5 § och 8 kap. 6 § i bokföringslagen tillämpas inte på upprättandet av koncernbokslut för försäkringsbolag och verksamhetsberättelse för moderbolag. Bestämmelserna i 6 kap. 4 § 3 mom. i bokföringslagen, med undantag för de ovan nämnda bestämmelserna i 3 mom., tillämpas på upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse för försäkringsbolag.

Bestämmelsen i 3 kap. 3 § 1 mom. 2 a-punkten i bokföringslagen tillämpas inte på behandlingen av försäkringsavtal enligt finsk lagstiftning i bokslut eller koncernbokslut för försäkringsbolag.

Med bestående aktiva i bokföringslagen avses posterna materiella och immateriella tillgångar i balansräkningen för försäkringsbolag, med undantag för varulager, och med omsättningstillgångar avses varulager. På materiella och immateriella tillgångar tillämpas bestämmelserna om bestående aktiva i bokföringslagen, med undantag för de ovan nämnda bestämmelserna i 3 mom. samt 5 kap. 13 och 16 §. På varulager tillämpas bestämmelserna om omsättningstillgångar i bokföringslagen, med undantag för de ovan nämnda bestämmelserna i 3 mom. samt 5 kap. 16 §.

De internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen följs vid upprättandet av bokslut och koncernbokslut så att

På bokslut och koncernbokslut enligt 7 mom. tillämpas vad som föreskrivs om bokföringsskyldighet i 1 kap. 1 §, dubbel bokföring i 2 §, god bokföringssed i 3 §, bestämmande inflytande i 5 §, koncernföretag, moderföretag och dotterföretag i 6 §, bokföring av affärshändelser samt bokföringsmaterial i 2 kap., språk och valuta i 3 kap. 5 §, datering och underskrift av bokslut i 7 §, balansbok i 8 §, registrering av bokslut i 9 §, offentliggörande av bokslut i 10 §, skyldighet att ge kopior i 11 §, uppgifter om revision i 12 §, specifikationer till balansräkningen och till noterna i 13 § och arkivering av sammanställningsdokument i 6 kap. 19 § i bokföringslagen.

På bokslut och koncernbokslut enligt 7 mom. samt den verksamhetsberättelse som skall fogas till dem tillämpas vad som föreskrivs om bokföring av affärshändelser i 10 kap. 1 b §, tiden för upprättande av verksamhetsberättelse och bokslut i 1 c §, försäkringsteknisk ansvarsskuld och solvens i 2 § 7 mom., upptagandet av de placeringar som utgör täckning för fondförsäkringars ansvarsskuld i balansräkningen i 4 d §, koncernbokslut och noter i 11 § 1 mom. samt verksamhetsberättelse i 11 och 12 § i denna lag.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan föreskrivas att i bokslut och koncernbokslut enligt 7 mom. skall ges sådana tilläggsuppgifter som inte krävs i de internationella redovisningsstandarderna.

Försäkringsbolags räkenskapsperiod är kalenderåret. När bolag inleder eller avslutar sin verksamhet får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än kalenderåret, dock högst 18 månader.

2 mom. har upphävts genom L 30.12.1998/1204 . (30.12.1998/1204)

Kontantbetalning skall utan dröjsmål noteras kronologiskt i bokföringen för varje dag. Övriga noteringar i bokföringen får göras månadsvis eller för en motsvarande period inom tre månader från utgången av kalendermånaden eller perioden.

För varje räkenskapsperiod skall upprättas ett bokslut som består av

För varje post i balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen skall motsvarande uppgifter för den närmast föregående räkenskapsperioden anges ( jämförelsetal ). Om specificeringen av balansräkningen, resultaträkningen eller finansieringsanalysen har ändrats, skall jämförelsetalet om möjligt korrigeras. På samma sätt skall förfaras, om jämförelsetalet av något annat skäl inte är användbart.

Till bokslutet skall bifogas en verksamhetsberättelse som ger uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den bokföringsskyldiges verksamhet.

Handlingar som ingår i bokslutet och som bifogats till bokslutet skall vara överskådliga och bilda en helhet.

Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall upprättas inom tre månader från räkenskapsperiodens utgång.

Försäkringsbolags ansvarighet på grund av försäkringsavtal bokföres såsom ansvarsskuld. Denna består av premieansvar och ersättningsansvar.

Premieansvaret motsvarar kapitalvärdet av de utbetalningar som föranleds av de i gällande försäkringsavtal avsedda framtida försäkringsfallen och av övriga utgifter för dessa försäkringar, minskat med kapitalvärdet av framtida premier och ökat med kapitalvärdet av den ansvarighet som möjligen förorsakas av de försäkringar som förfaller under överenskommen försäkringstid. Om försäkringsavtalets art förutsätter detta kan premieansvaret fastställas till det sammanlagda beloppet av betalda försäkringspremier och för försäkringen krediterade övriga intäkter, minskat med inkasserade kostnader för upprätthållande av försäkringsskyddet och förvaltningen av försäkringen enligt försäkringsavtalet. Som premieansvar betraktas även sådant ansvar som orsakas av extra förmåner enligt 13 kap. 3 § som enligt grunderna inte får användas för att täcka annan än sådan förlust som har uppkommit till följd av en ändring av grunden för beräkning av ansvarsskulden. (25.4.1997/355)

Ersättningsansvaret motsvarar med anledning av inträffade försäkringsfall utgående, obetalda ersättnings- och andra belopp samt garantiavgiftspost för försäkringar baserade på trafikförsäkringslagen (279/59) och lagen om olycksfallsförsäkring (608/48) och ett för skaderika år riskteoretiskt beräknat utjämningsbelopp. (20.12.1996/1087)

Försäkringsbolaget skall avsätta medel för garantiavgiftsposten med tanke på den betalningsskyldighet som avses i 19 d § trafikförsäkringslagen och 38 c § lagen om olycksfallsförsäkring så som ministeriet närmare föreskriver. Garantiavgiftsposten får endast användas för att uppfylla den ovan nämnda betalningsskyldigheten. (20.12.1996/1087)

Bolaget skall ha betryggande beräkningsgrunder för bestämmande av ansvarsskulden. Social- och hälsovårdsministeriet kan kräva att de statistiska beräkningselementen och den diskontering som tillämpas vid bestämmandet av ansvarsskulden för en skadeförsäkring fastställs på förhand. Om ansvarskuldens beskaffenhet och de krav som den omständigheten att ansvarsskulden skall vara betryggande ställer i fråga om denna stadgas för liv- och skadeförsäkringars del närmare genom förordning och för lagstadgad pensionsförsäkrings del i lagar om arbetspension. (17.3.1995/389)

Har en försäkring beviljats av flera än en försäkringsanstalt gemensamt på villkor att de ansvarar solidariskt, får oavsett sådana villkor från ansvarsskulden utelämnas den del av ansvarighetens kapitalvärde, som enligt avtalet hänför sig till en annan finsk försäkringsanstalt eller ett utländskt EES-försäkringsbolag, förutsatt att detta inte befinner sig i likvidation eller i nedan i 14 kap. 6 § avsedd ställning. I det sistnämnda fallet eller om det är fråga om ett annat utländskt försäkringsbolag har Försäkringsinspektionen rätt att bestämma om och i vilken mån kapitalvärdet av ett annat försäkringsbolags ansvarighet får utelämnas från ansvarsskulden. (30.12.2004/1319)

Ett försäkringsbolag som har upprättat sitt bokslut i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i 1 § 7 mom. i detta kapitel skall som noter till bokslutet uppge den försäkringstekniska ansvarsskulden beräknad i enlighet med 4 b § 1 mom. 2 punkten i detta kapitel. Försäkringsinspektionen kan utfärda närmare föreskrifter om hur den försäkringstekniska ansvarsskulden och solvensen skall tas upp i bokslutet. (30.12.2004/1319)

Ett försäkringsbolag skall täcka den ansvarsskuld som avses i 2 § samt de fordringar som under försäkringsbolagets likvidation eller konkurs skall betalas trots den förmånsrätt för försäkringsfordringar som föreskrivs i 15 kap. 31 §. (30.4.2004/330)

De tillgångar som täcker ansvarsskulden skall vara uppbyggda med hänsyn till arten av den försäkringsrörelse som bolaget bedriver så att dess placeringar, vilka skall vara diversifierade och ha lämplig spridning, tryggar tillgångarnas säkerhet, avkastning och likviditet. (17.3.1995/389)

Ett försäkringsbolag som bedriver direkt försäkring skall täcka ansvarsskulden samt de fordringar som under försäkringsbolagets likvidation eller konkurs skall betalas trots den förmånsrätt för försäkringsfordringar som föreskrivs i 15 kap. 31 § med sådana slag av tillgångar som anges nedan i denna paragraf och som, värderade till gängse värde på sådana grunder som Försäkringsinspektionen har fastställt, räcker till för att täcka ovan nämnda fordringar och ansvarsskulden, från vilken följande poster först har dragits av: (30.4.2004/330)

(17.3.1995/389)

Ministeriet kan av särskilda skäl föreskriva att vissa tillgångar som hör till täckningen skall värderas med avvikelse från deras gängse värde. (29.1.1999/79)

Täckningen av ansvarsskulden skall, enligt vad som föreskrivs närmare genom förordning och med stöd av förordningen, bestå av (29.1.1999/79)

(17.3.1995/389)

Försäkringsinspektionen kan på försäkringsbolagets begäran som täckning av ansvarsskulden för en bestämd tid godkänna även andra tillgångar än de som avses i 5 mom. (30.4.2004/330)

Täckningen av försäkringsbolagets ansvarsskuld skall förtecknas så som Försäkringsinspektionen bestämmer närmare. (29.1.1999/79)

Vad 1 och 2 mom. stadgar gäller också sådana försäkringsbolag som bedriver enbart återförsäkringsverksamhet. (17.3.1995/389)

Försäkringsinspektionen kan meddela anvisningar om tillämpningen av denna paragraf och av de bestämmelser som meddelats med stöd av den. (29.1.1999/79)

Försäkringsinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om lokalisering av de tillgångar som hör till täckningen för ansvarsskulden, begränsning av valutarisken och ordnande av valutarörelsen, användning av derivatavtal som täckning för ansvarsskulden, värdering av säkerheterna samt betydelsen av säkerheter då de förbindelser som säkerheterna hänför sig till beaktas i täckningen. Försäkringsinspektionen meddelar vid behov också närmare föreskrifter om när ett omsättningssystem som tillämpas i en EES-stat kan jämställas med en fondbörs, när en sammanslutning kan jämställas med en fastighetssammanslutning, en depositionsbank eller ett försäkringsbolag, när de tillgångar som avses i 6 § 1 mom. 2 punkten i förordningen om täckning av ansvarsskulden i försäkringsbolag som bedriver direktförsäkringsrörelse (461/1995) , nedan förordningen om täckning , får beaktas i täckningen samt hur de maximigränser som nämns i förordningens 9 § 3 mom. skall tillämpas. (3.6.2005/380)

Försäkringsinspektionen kan i enskilda fall bestämma att vissa tillgångar inte får beaktas i täckningen för bolagets ansvarsskuld, om det föreligger särskilda skäl till detta med hänsyn till tillämpningen av 2 mom. (3.6.2005/380)

Vad 3 § 2-9 mom. stadgar om täckning av ansvarsskulden gäller inte sådan försäkring som är anknuten till vissa investeringars utveckling och som avses i livförsäkringsklass 3 ( fondförsäkring ). Täckningen av dessa försäkringsbestånds ansvarsskuld skall hållas åtskild från täckningen av den övriga ansvarsskulden.

Till de placeringsobjekt som bestämmer värdeutvecklingen av fondförsäkringar får höra sådana

Utöver de tillgångar som avses i 2 mom. och som är föremål för offentlig handel får till sådana placeringsobjekt som bestämmer värdeutvecklingen av fondförsäkringar räknas andra i 3 § 5 mom. nämnda tillgångar högst till det belopp som fastställs av ministeriet.

Ansvarsskulden för fondförsäkringarna skall täckas med tillgångar som hör till de placeringsobjekt som bestämmer värdeutvecklingen av dessa försäkringar, med sådana av ministeriet fastställda undantag som inte äventyrar försäkrade förmåner eller uppfyllandet av sådana solvenskrav som avses i 11 kap.

Vederbörande ministerium meddelar föreskrifter om de principer för spridning av risker orsakade av placeringsverksamheten som försäkringsbolaget skall iaktta vid valet av placeringar som bestämmer fondförsäkringarnas värdeutveckling. Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om lokaliseringen av de tillgångar som hör till täckningen för ansvarsskulden och om värdering av dem till det gängse värdet, om begränsningar av återköp av en försäkring samt av utbyte av placeringsobjektet samt om förteckning av täckningen. Försäkringsinspektionen kan meddela anvisningar om tillämpningen av denna paragraf och av de bestämmelser som meddelats med stöd av den. (29.1.1999/79)

Ett försäkringsbolags styrelse skall göra upp en plan för placeringen av bolagets tillgångar ( placeringsplan ). Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om placeringsplanen.

Ett försäkringsbolag och en försäkringholdingsammanslutning skall ha tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskkontrollsystem med beaktande av arten och omfattningen av bolagets verksamhet. Försäkringsinspektionen utfärdar närmare föreskrifter om hur den interna kontrollen och riskkontrollen skall ordnas samt om kraven på en tillförlitlig förvaltning.

När ett försäkringsbolag täcker en ansvarsskuld som hänför sig till försäkringsrisker i en EES-stat jämställs de övriga medlemsstaterna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, nedan OECD, med en EES-stat

Jämställande enligt 1 mom. 2 punkten resulterar i att täckningen kan omfatta sådana tillgångar som jämställs till ett belopp som sammanlagt utgör högst tio procent av bruttobeloppet av ansvarsskulden.

När ett försäkringsbolag täcker en ansvarsskuld som hänför sig till försäkringsrisker i andra OECD-stater än EES-stater, jämställs vid tillämpning av 3–6 § i förordningen om täckning dessa andra OECD-stater med en EES-stat.

När ett försäkringsbolag täcker en ansvarsskuld som hänför sig till försäkringsrisker i andra stater än i EES-stater och OECD-stater, jämställs vid tillämpning av 3–6 § i förordningen om täckning de övriga OECD-staterna och den stat där försäkringsrisken finns med en EES-stat.

Anläggningstillgångar är föremål, rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar som är avsedda att i affärsverksamheten stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder.

Placeringstillgångar är tillgångar som förvärvats för placering av medel eller tryggande av placeringar.

Tillgångar uppdelade enligt användningsändamål hör till olika tillgångsgrupper enligt de relationstal som fås av användningsändamålen.

Om beloppet av tillverkningstidens ränteutgifter för ett lån som kan hänföras till tillverkningen av en tillgång som är avsedd att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder sammanräknat med de andel som avses i 4 kap. 5 § 2 mom. bokföringslagen är väsentligt jämfört med den anskaffningsutgift som avses i 4 kap. 5 § 1 mom. bokföringslagen, får utöver nämnda andel enligt 2 mom. också ränteutgifterna räknas in i anskaffningsutgiften.

Om inte försäkringsbolaget visar något annat, skall anskaffningsutgiften för värdepapper av samma slag beräknas enligt först-in-först-ut-principen eller i motsatt anskaffnings- och överlåtelseordning. Som anskaffningsutgift för värdepapper av samma slag får även anges realiserade genomsnittliga anskaffningsutgifter vägda enligt volym.

I balansräkningen upptas

Om en kostnadsföring som har gjorts enligt 1 mom. 1 punkten visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, skall den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen.

Anskaffningsutgiften för de placeringar som står under balansräkningens huvudgrupp "Placeringar" och som återstår vid utgången av räkenskapsperioden skall aktiveras. Anskaffningsutgiften för byggnader skall under sin verkningstid kostnadsföras som avskrivningar enligt plan. I det fall att placeringens verkliga värde vid räkenskapsperiodens utgång underskrider den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften eller den med stöd av detta moment med tidigare gjorda nedskrivningar minskade anskaffningsutgiften, skall skillnaden kostnadsföras som nedskrivning. Om inte social- och hälsovårdsministeriet av särskilda skäl bestämmer något annat, behöver placeringar som skall betraktas som bestående aktiva och fordringar inte nedskrivas, om nedskrivningen skall anses vara tillfällig. Om nedskrivningen visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, skall den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. (30.12.2004/1319)

Masskuldebrevslån samt andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstrument kan tas upp i balansräkningen på ett sätt som avviker från 1 mom. enligt vad social- och hälsovårdsministeriet närmare föreskriver genom förordning. (30.12.2004/1319)

Om det gängse värdet av ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan jämförbar tillgång på bokslutsdagen varaktigt är väsentligt högre än anskaffningsutgiften, får i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften tas upp en uppskrivning som är högst så stor som skillnaden mellan det gängse värdet och den oavskrivna anskaffningsutgiften. Ett belopp som motsvarar uppskrivningen skall i fråga om en till placeringstillgångarna hänförd tillgång tas upp i resultaträkningen och i fråga om en till anläggningstillgångarna hänförd tillgång i uppskrivningsfonden bland eget kapital. Om en uppskrivning visar sig vara obefogad skall den uppskrivning som tagits upp i resultaträkningen korrigeras på ett resultatpåverkande sätt och den uppskrivning som har tagits upp i uppskrivningsfonden skall återföras.

Om värdet på en byggnad har uppskrivits, beräknas en avskrivning enligt 1 mom. på anskaffningsutgiftens och uppskrivningens sammanlagda belopp. Ur uppskrivningsfonden kan som en separat post jämställbar med den balansräkningspost som innehåller vinster och förluster för tidigare räkenskapsperioder överföras ett belopp som motsvarar avskrivningar som under räkenskapsperioden eller tidigare räkenskapsperioder har gjorts för uppskrivningen och som har tagits upp som kostnader i resultaträkningen. (30.12.2004/1319)

Med avvikelse från 1–3 mom. och 4 b § kan finansiella instrument värderas till sitt verkliga värde. Förändringar i det verkliga värdet upptas såsom intäkter eller kostnader i resultaträkningen eller i fonden för verkligt värde, som ingår i det egna kapitalet i balansräkningen. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om huvudprinciperna för förutsättningar för värdering enligt verkligt värde och fastställande av det verkliga värdet, hur förändringar i det verkliga värdet upptas i resultaträkningen och balansräkningen samt om noter till finansiella instrument och uppgifter som skall ges i verksamhetsberättelsen. Placeringar med vilka försäkringsbolaget idkar handel kan klassificeras som finansiella instrument som försäkringsbolaget innehar för handel. Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om klassificeringen av finansiella instrument och om säkringsredovisning. (30.12.2004/1319)

Med avvikelse från 1, 3 och 4 mom. kan förvaltningsfastigheter och övriga placeringar som nämns i en förordning av social- och hälsovårdsministeriet värderas till sitt verkliga värde. Förändringar i det verkliga värdet upptas såsom intäkter eller kostnader i resultaträkningen. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om huvudprinciperna för förutsättningar för värdering enligt verkligt värde och fastställande av det verkliga värdet, hur ändringar i det verkliga värdet upptas i resultaträkningen samt noter till dessa poster och uppgifter som skall ges i verksamhetsberättelsen. (30.12.2004/1319)

Försäkringsbolaget skall välja värderingsmetod så att enhetliga värderingsprinciper tillämpas på tillgångar som hänförs till ett visst användningsändamål. Om försäkringsbolaget väljer värdering till verkligt värde enligt 5 eller 6 mom. som värderingsprincip, kan det inte samtidigt tillämpa de värderingsprinciper som anges i 1–4 mom. på andra motsvarande tillgångar som hänförs till motsvarande användningsändamål. Den valda värderingsmetoden skall följas konsekvent. (30.12.2004/1319)

En tillgång som överförs från en till placeringstillgångarna eller bestående aktiva hänförd grupp av placeringar till en annan skall åsättas det balansvärde som avses i 1–4 mom., då de värderingsprinciper som anges i 1–4 mom. iakttas. (30.12.2004/1319)

I en not till balansräkningen skall balanspostvis uppges placeringarnas anskaffningsutgift och verkliga värde på det sätt som Försäkringsinspektionen närmare bestämmer. (30.12.2004/1319)

Om en i 3 mom. avsedd uppskrivning gäller aktier eller andelar som ett moderföretag äger i ett dotterföretag, skall de aktier eller andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget anses vara utan värde när uppskrivningen görs. (30.12.2004/1319)

Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om förutsättningarna för värdering av placeringar enligt verkligt värde, fastställande av verkligt värde och anskaffningsutgift för placeringar, överföringar mellan placerings- tillgångar och bestående aktiva samt om framställningssättet för byggnadsavskrivningar enligt plan. (30.12.2004/1319)

Vad som bestäms i 4 c § 1–9 mom. gäller inte fondförsäkringar. (30.12.2004/1319)

De placeringar som utgör täckning för fondförsäkringars ansvarsskuld skall i balansräkningen tas upp särskilt, till gängse värde. Om skillnaden mellan placeringarnas gängse värde och anskaffningsutgift har förändrats under räkenskapsperioden, skall ett mot förändringen svarande belopp tas upp i resultaträkningen. I en bilaga till balansräkningen skall uppges anskaffningsutgiften för placeringarna.

Överföringar av tillgångar mellan placeringar och de placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar sker enligt gängse värde.

4 e § har upphävts genom L 30.12.2004/1319 .

Bundet eget kapital är i ett försäkringsaktiebolag aktiekapital, överkursfond, reservfond och uppskrivningsfond samt i ett ömsesidigt försäkringsbolag garantikapital, överkursfond, grundfond och uppskrivningsfond. Andra fonder är fritt eget kapital. Räkenskapsperiodens vinst och vinst från tidigare räkenskapsperioder anges särskilt såsom tillägg till det fria egna kapitalet samt räkenskapsperiodens förlust och förlust från tidigare räkenskapsperioder såsom avdrag från detsamma.

Kapitallån tas upp som en särskild post i balansräkningen enligt vad social- och hälsovårdsministeriet närmare bestämmer genom förordning. (30.12.2004/1319)

6 § har upphävts genom L 9.8.1993/752 .

Av försäkringstagardelägarna i ett sådant ömsesidigt skadeförsäkringsbolag där de enligt bolagsordningen ansvarar för bolagets förpliktelser skall utan dröjsmål uttaxeras tilläggsavgift, om bolaget på grund av uppkommen förlust eller av någon annan orsak har ett verksamhetskapital som underskrider det garantibelopp som avses i 11 kap. 8 §, om bolagets eget kapital inte uppfyller minimikravet enligt 11 kap. 11 § eller om de tillgångar som ett bolag i likvidation eller konkurs har inte förslår till betalning av skulderna. Tilläggsavgiften skall vara minst så stor som fordras för uppnående av dessa syften och högst så stor som föreskrivs i 3 kap. 1 §. (19.5.2004/416)

Erlägger delägare icke på utsatt tid honom påförd tilläggsavgift, skall denna utan dröjsmål i exekutiv väg indrivas. Kan tilläggsavgift icke indrivas hos delägare, skall det bristande beloppet, såframt dess indrivande ännu är påkallat, fördelas mellan övriga delägare högst till beloppet av deras tillskottsplikt.

Tilläggsavgift jämte dröjsmålsränta får indrivas i utsökningsväg utan dom eller utslag med iakttagande av vad om utsökning av skatter och avgifter är stadgat.

I balansräkningen eller i en bilaga till den skall särskilt uppges de i 12 kap. 5 § 1 mom. i denna lag samt 25 § 1 mom. lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag avsedda penninglånens sammanlagda belopp enligt vad Försäkringsinspektionen närmare bestämmer.

Vad som nämns i 1 mom. gäller också penninglån till den som med stöd av ägande av aktier eller garantiandelar, optionsrätter eller konvertibla skuldebrev har eller kan ha minst 10 procent av aktierna eller garantiandelarna eller av det röstetal som aktierna eller garantiandelarna medför eller motsvarande innehav eller rösträtt i en sammanslutning som tillhör samma koncern som försäkringsbolaget, om det sammanlagda beloppet av dessa penninglån överstiger den gräns som Försäkringsinspektionen fastställt.

Om försäkringsbolaget har ställt panter eller därmed jämförbara säkerheter för en förbindelse som ingåtts av en person eller sammanslutning som hör till den närmaste kretsen enligt 1 och 2 mom., skall de upptas i en bilaga till balansräkningen, specificerade så som Försäkringsinspektionen har bestämt. Detsamma gäller andra av försäkringsbolaget ingångna ansvarsförbindelser än sådana som grundar sig på försäkringar.

I resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem skall lämnas följande uppgifter:

10 § har upphävts genom L 30.12.2004/1319 .

Ett försäkringsbolag som är moderbolag skall upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Koncernbokslutet skall upprättas som en sammanställning av koncernföretagens balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. Koncernbokslutet skall upprättas samma dag som moderföretagets bokslut. I ett koncernbokslut skall tas in en finansieringsanalys över koncernen, i vilken skall redogöras för anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden.

Vid upprättandet av koncernbokslut skall i tillämpliga delar iakttas bestämmelserna i 1 c § 1, 2, 4 och 5 mom., 4, 4 a–4 d, 5, 8 och 9 §, 14 § 2 mom. i denna lag samt bestämmelserna i 11 kap. 2 och 6 a § i lagen om aktiebolag.

I moderbolagets verksamhetsberättelse ges de uppgifter som avses i 1 c § 3 mom. i detta kapitel även om koncernen.

Handlingar som ingår i och som fogas till koncernbokslutet skall vara överskådliga och bilda en helhet.

Koncernbokslut behöver inte upprättas, om

Koncernbokslut skall dock alltid upprättas, om moderbolaget är ett publikt försäkringsbolag eller ett sådant privat försäkringsbolag som delar ut medel till delägarna, ger sådant penninglån eller ställer sådan säkerhet som avses i 12 kap. 5 § 1 eller 5 mom. eller i fråga om kapitallån återbetalar kapital eller betalar ränta eller annan gottgörelse.

Vad som i detta kapitel bestäms om koncernbokslut och de uppgifter som skall ges om koncernen i moderbolagets verksamhetsberättelse iakttas i tillämpliga delar i fråga om koncernbokslut och moderbolagets verksamhetsberättelse i sådana koncerner där en finsk försäkringsholdingsammanslutning är moderbolag.

Om ett kreditinstitut eller värdepappersföretag hör till ett försäkringsbolags eller en försäkringsholdingsammanslutnings koncern, får koncernbokslutet utan hinder av detta kapitel upprättas på det sätt som bestäms i 4 kap. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om det är nödvändigt för att ge en rättvisande och riktig bild av resultatet av koncernens verksamhet och av dess ekonomiska ställning.

Ett dottersamfunds bokslut behöver inte tas med i koncernbokslutet, om det finns en grund för detta enligt 6 kap. 3 § i bokföringslagen. Bokslutsuppgifter för ett dotter- eller intresseföretag som bedriver lagstadgad arbetspensionsförsäkringsrörelse får inte sammanställas med koncernbokslutet för ett annat försäkringsbolag eller en annan sammanslutning.

Ett inhemskt dottersamfund vars bokslut skall sammanställas med koncernbokslutet skall ha samma räkenskapsperiod som det försäkringsbolag eller den försäkringsholdingsammanslutning som är moderbolag, om inte Försäkringsinspektionen beviljar undantag enligt 14 § 7 mom. från detta.

1 mom. har upphävts genom L 30.12.2004/1319 . (30.12.2004/1319)

Bestämmelserna i 6 kap. 4 § 2 mom. bokföringslagen tillämpas inte på ett dotter- eller intressesamfunds försäkringstekniska ansvarsskuld eller sådana placeringar vars värdeutveckling påverkar försäkringstagarnas rättigheter. Användningen av detta undantagsförfarande uppges i noterna till koncernbokslutet.

I verksamhetsberättelsen för ett moderbolag skall sådana redogörelser som avses i 11 kap. 9 § 2 mom. och 9 a § 1–3 mom. i lagen om aktiebolag lämnas om koncernen. Dessutom skall uppges det belopp som bolagen inom koncernen enligt bolagsordningen skall överföra av koncernens fria egna kapital till bundet eget kapital.

På publika försäkringsbolag som inte omfattas av 2 kap. 5 § värdepappersmarknadslagen tillämpas vad 11 kap. 12 § lagen om aktiebolag stadgar om delårsrapport och årsrapport.

Försäkringsinspektionen meddelar emellertid, med avvikelse från 11 kap. 12 § i lagen om aktiebolag, föreskrifter om innehållet i och offentliggörandet av de rapporter som avses i 1 mom. samt beviljar undantag i dessa avseenden. (30.12.2004/1319)

Närmare bestämmelser som beror på försäkringsverksamhetens speciella karaktär utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet om balansräknings- och resultaträkningsscheman, finansieringsanalysen, noter till balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen och uppgifter som skall ges i verksamhetsberättelsen, om koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och koncernens finansieringsanalys, upplysningar som skall ges i noterna till koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och koncernens finansieringsanalys samt om balansspecifikationer och specifikationer av noterna.

Social- och hälsovårdsministeriet kan genom förordning bestämma när och hur avvikelser, för att en rättvisande bild skall kunna ges, får göras från bestämmelserna om upprättande av bokslutet och verksamhetsberättelsen.

Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter som beror på försäkringsverksamhetens speciella karaktär om hur bokslut, koncernbokslut, verksamhetsberättelse, delårsrapport, årsrapport samt bokslutskommuniké för försäkringsbolag skall upprättas.

Försäkringsinspektionen kan ge anvisningar och utlåtanden om hur detta kapitel, social- och hälsovårdsministeriets förordningar enligt 1 mom., bestämmelserna om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i lagen om aktiebolag samt bokföringslagen och bokföringsförordningen skall tillämpas på försäkringsbolag och försäkringsholdingsammanslutningar. Anvisningar och utlåtanden om tillämpningen av de internationella revisionsstandarder som avses i 7 a kap. i bokföringslagen kan ges när dessa gäller enbart försäkringsverksamhet.

Försäkringsinspektionen kan på ansökan av ett försäkringsbolag eller en försäkringsholdingsammanslutning av särskilda skäl för viss tid bevilja tillstånd att avvika från de i 4 mom. angivna bestämmelserna och föreskrifterna, om undantaget behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av bolagets eller sammanslutningens verksamhet och av dess ekonomiska ställning.

Om en bestämmelse eller föreskrift, en anvisning, ett utlåtande eller ett tillstånd som avses i denna paragraf är av vikt med tanke på den allmänna tillämpningen av bokföringslagen eller bokföringsförordningen eller bestämmelserna om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i lagen om aktiebolag, skall social- och hälsovårdsministeriet eller Försäkringsinspektionen, innan bestämmelsen eller föreskriften, anvisningen, utlåtandet eller tillståndet utfärdas, begära bokföringsnämndens utlåtande härom.

Försäkringsinspektionen kan av särskilda skäl för viss tid i enskilda fall bevilja undantag från 1 c § 5 mom., 11 a § 2 mom., 14 § 1 mom. i detta kapitel och 2 kap. 9 § 1 mom. i bokföringslagen. En förutsättning för att undantag skall beviljas är att det inte strider mot Europeiska unionens rättsakter om årsbokslut och koncernbokslut.

Med ett försäkringsbolags verksamhetskapital avses det belopp med vilket bolagets tillgångar anses överstiga dess skulder och andra därmed jämförbara förbindelser, enligt vad som bestäms i 2–5 § i detta kapitel och i 14 kap. 5 b § 5 och 6 mom.

Till ett försäkringsbolags verksamhetskapital hänförs

För att ett sådant kapitallån som avses i 2 § 7 punkten skall kunna hänföras till verksamhetskapitalet, skall det utöver de villkor som ingår i de bestämmelser som nämns i 1 kap. 4 § 2 mom. uppfylla följande villkor:

Till ett försäkringsbolags verksamhetskapital får följande poster hänföras sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar 50 procent av verksamhetskapitalets minimibelopp:

Av ett sådant obetalt belopp som avses i 2 § 2 punkten får till verksamhetskapitalet hänföras högst ett belopp som motsvarar 50 procent av verksamhetskapitalets minimibelopp.

Av en sådan tilläggsavgift som avses i 2 § 8 punkten får till verksamhetskapitalet hänföras högst ett belopp som motsvarar 50 procent av verksamhetskapitalets minimibelopp.

Av ett sådant överskott som avses i 2 § 9 punkten får till ett livförsäkringsbolags verksamhetskapital hänföras högst ett belopp som motsvarar 25 procent av verksamhetskapitalets minimibelopp.

Av de i 1 mom. angivna posterna får sådana kapitallån enligt 1 punkten som upptagits för viss tid och sådana kumulativa preferensaktier enligt 2 punkten som omfattas av den inlösningsföreskrift som avses i 6 kap. 9 § lagen om aktiebolag, till verksamhetskapitalet hänföras sammanlagt högst ett belopp som motsvarar 25 procent av verksamhetskapitalets minimibelopp. Det belopp av kapitallånen som hänförs till verksamhetskapitalet minskas jämnt för varje påbörjat år, om den återstående lånetiden är kortare än fem år.

Från verksamhetskapitalet skall följande poster avdras:

Försäkringsinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om vilka poster som enligt 2–5 § skall hänföras till eller avdras från verksamhetskapitalet.

Av ett försäkringsbolags verksamhetskapital skall ett belopp som motsvarar det garantibelopp som anges i 8 och 10 § bestå av de poster som avses i 2 § 1 och 3–7 punkten, med avdrag för de poster som avses i 5 §.

Minimibeloppet av ett skadeförsäkringsbolags verksamhetskapital är det större av de två belopp som uträknats enligt 2–4 mom. och 5–7 mom.

Bolagets premieinkomst under den senaste räkenskapsperioden delas i två delar av vilka den första uppgår till högst 50 000 000 euro och den andra omfattar den överstigande delen varefter 18 procent av den första delen och 16 procent av den senare delen räknas samman. Resultatet av sammanräkningen multipliceras med ett relationstal som erhålls när bolagets egen andel av ersättningskostnaden för de tre senaste räkenskapsperioderna jämförs med motsvarande ersättningskostnad före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5.

I den ovan i 2 mom. angivna uträkningen höjs premieinkomsten i försäkringsklasserna 11, 12 och 13 med 50 procent. Vid behov kan statistiska metoder tillämpas för att omfördela premieinkomsten till dessa klasser.

Om bolagets premieintäkt under den senaste räkenskapsperioden är större än premieinkomsten, används premieintäkten i stället för premieinkomsten i den i 2 och 3 mom. angivna uträkningen.

Medelvärdet av bolagets ersättningskostnader under de tre senaste räkenskapsperioderna delas i två delar av vilka den första uppgår till högst 35 000 000 euro och den andra omfattar den överstigande delen varefter 26 procent av den första delen och 23 procent av den senare delen räknas samman. Resultatet av sammanräkningen multipliceras med ett relationstal som erhålls när bolagets egen andel av ersättningskostnaden för de tre senaste räkenskapsperioderna jämförs med motsvarande ersättningskostnad före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5.

Om försäkringarna huvudsakligen består av kredit-, storm-, hagel- eller frostförsäkringar, skall den i 5 mom. nämnda genomsnittliga ersättningskostnaden beräknas för de sju senaste räkenskapsperioderna.

I den ovan i 5 mom. angivna uträkningen höjs premieinkomsten i försäkringsklasserna 11, 12 och 13 med 50 procent. Vid behov kan statistiska metoder tillämpas för att omfördela premieinkomsten till dessa klasser.

Om återförsäkringsavtalens natur eller art har förändrats väsentligt sedan den närmast föregående räkenskapsperioden eller om återförsäkringsavtalen inte innebär faktisk risköverföring eller den är obetydlig, kan Försäkringsinspektionen kräva att det i de uträkningar som anges i 2 och 5 mom. används ett högre relationstal än det som erhålls när bolagets egen andel av ersättningskostnaden för de tre senaste räkenskapsperioderna jämförs med motsvarande ersättningskostnad före avdrag av återförsäkrarnas andel.

Om verksamhetskapitalets minimibelopp beräknat enligt 2–7 mom. dock är mindre än minimibeloppet för det föregående årets verksamhetskapital, skall verksamhetskapitalets minimibelopp vara minst minimibeloppet för det föregående årets verksamhetskapital multiplicerat med ett relationstal som erhålls när det egna ersättningsansvaret vid räkenskapsperiodens slut divideras med det egna ersättningsansvaret vid räkenskapsperiodens början. Detta relationstal får dock inte vara större än 1.

Ett skadeförsäkringsbolags verksamhetskapital skall alltid uppgå till minst det minimigarantibelopp som avses i 8 § 2 mom.

Ett skadeförsäkringsbolags garantibelopp utgörs av en tredjedel av det i 7 § föreskrivna minimibeloppet av verksamhetskapitalet.

Minimigarantibeloppet är

Den andel som skall hänföras till minimibeloppet av ett livförsäkringsbolags verksamhetskapital skall i fråga om försäkringar som hör till livförsäkringsklass 1 och 2, med undantag av sådana tilläggsförsäkringar som avses i livförsäkringsklass 1 c, bestämmas genom sammanräkning av de belopp som avses i 2 och 3 mom.

Uträknas 4 procent av summan av premieansvaret och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden. Det sålunda erhållna resultatet multipliceras med ett relationstal som erhålls när summan av bolagets egen andel av premieansvaret och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande summa före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,85.

Uträknas 0,3 procent av risksumman vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden av de försäkringar vilkas risksumma är större än noll. I fråga om dödsfallsförsäkring som tecknats för högst tre år är andelen i stället för 0,3 procent dock 0,1 procent och, i fråga om försäkring som tagits för flera än tre men för högst fem år är andelen 0,15 procent. Det sålunda erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som erhålls när den egna andelen av risksumman av ifrågavarande försäkringar för den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande risksumma före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5.

Den andel som skall hänföras till minimibeloppet av ett livförsäkringsbolags verksamhetskapital skall i fråga om försäkringar som hör till livförsäkringsklass 3 bestämmas genom sammanräkning av de belopp som avses i 5–8 mom.

Uträknas 4 procent av summan av premieansvaret för sådana försäkringar och ersättningsansvaret för sådana pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden för vilka försäkringsbolaget bär placeringsrisken. Det sålunda erhållna resultatet multipliceras med ett relationstal som erhålls när summan av bolagets egen andel av premieansvaret och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande summa före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,85.

Uträknas 1 procent av summan av premieansvaret för sådana försäkringar och ersättningsansvaret för sådana pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden, för vilka försäkringsbolaget inte bär placeringsrisken, och där försäkringsbolaget inte inom fem år har rätt att ändra belastningarna avsedda att täcka administrationskostnaderna. Det sålunda erhållna resultatet multipliceras med ett relationstal som erhålls när summan av bolagets egen andel av premieansvaret och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande summa före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,85.

Uträknas 0,3 procent av risksumman vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden av de försäkringar vilkas risksumma är större än noll. Det sålunda erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som erhålls när bolagets egen andel av risksumman av ifrågavarande försäkringar för den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande risksumma före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5.

Uträknas 25 procent av administrationskostnaderna för den närmast föregående räkenskapsperioden för sådana försäkringar för vilka försäkringsbolaget inte bär placeringsrisken och försäkringsbolaget inom fem år har rätt att ändra belastningarna avsedda att täcka administrationskostnaderna.

Den andel som skall hänföras till minimibeloppet av ett livförsäkringsbolags verksamhetskapital skall i fråga om försäkringar som hör till livförsäkringsklass 6 bestämmas genom uträkning av 4 procent av premieansvaret för sådana försäkringar vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden för vilka försäkringsbolaget bär placeringsrisken. Det sålunda erhållna resultatet multipliceras med ett relationstal som erhålls när summan av bolagets egen andel av premieansvaret och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande summa före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,85. I fråga om sådana försäkringar för vilka försäkringsbolaget inte bär placeringsrisken tillämpas bestämmelserna om livförsäkringsklass 3 i enlighet med 4 mom. i denna paragraf.

I fråga om tilläggsförsäkringar som avses i livförsäkringsklass 1 c, försäkringar som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 samt återförsäkring bestäms den andel som skall hänföras till minimibeloppet av ett livförsäkringsbolags verksamhetskapital på samma sätt som det i 7 § föreskrivna minimibeloppet av ett skadeförsäkringsbolags verksamhetskapital.

Om återförsäkringsavtalens natur eller art har förändrats väsentligt sedan den närmast föregående räkenskapsperioden eller om återförsäkringsavtalen inte innebär faktisk risköverföring eller den är obetydlig, kan Försäkringsinspektionen kräva att det i de uträkningar som anges i 2, 5, 6 eller 9 mom. används ett högre relationstal än det som erhålls när bolagets egen andel av summan av premieansvaret och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande summa före avdrag av återförsäkrarnas andel. På motsvarande sätt kan Försäkringsinspektionen kräva att ett större relationstal används vid de uträkningar som avses i 3 och 7 mom. än det relationstal som erhålls när bolagets egen andel av risksumman jämförs med motsvarande risksumma före avdrag av återförsäkrarnas andel.

Ett livförsäkringsbolags verksamhetskapital skall alltid uppgå till minst det minimigarantibelopp som avses i 10 § 2 mom.

Ett livförsäkringsbolags garantibelopp utgörs av en tredjedel av det i 9 § föreskrivna minimibeloppet av verksamhetskapitalet.

Minimigarantibeloppet är 3 000 000 euro.

Ett försäkringsbolags eget kapital skall utgöra minst hälften av försäkringsbolagets garantibelopp enligt 8 och 10 §. Vid tillämpningen av denna paragraf skall kapitallån som upptagits av försäkringsbolaget jämställas med eget kapital.

Vid en tidpunkt som Försäkringsinspektionen bestämmer skall försäkringsbolaget till inspektionen överlämna en uträkning över att kraven som gäller verksamhetskapitalet har uppfyllts. Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur denna uträkning skall göras.

Ett försäkringsbolags verksamhetskapital, återförsäkring och övriga omständigheter som inverkar på bolagets solvens skall ordnas på ett sätt som tryggar de försäkrade förmånerna, med beaktande av sannolika växlingar i intäkterna och kostnaderna samt kalkylerbara övriga osäkerhetsfaktorer.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om ett bolags verksamhetskapital och andra faktorer som påverkar solvensen i syfte att tillgodose kraven i 1 mom. samt om de åtgärder som bolaget skall vidta om det inte uppfyller kraven i förordningen.

De i euro angivna beloppen i detta kapitel kan genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet justeras enligt förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som offentliggörs av Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat). Det justerade beloppet avrundas uppåt till närmaste hela 100 000 euro.

Försäkringsbolagets medel får utbetalas till delägarna endast enligt vad som i denna lag stadgas om

(19.6.1997/611)

Som vinstutdelning betraktas inte sådant utgivande av extra förmåner som sker enligt beräkningsgrunderna, med iakttagande av 13 kap. (19.6.1997/611)

Förrän bolaget har registrerats får medel inte utbetalas eller i 5 § avsedda lån ges, säkerheter ställas eller medel betalas ut. (19.6.1997/611)

Kapitlets stadganden om vinstutdelning skall i tillämpliga delar iakttagas vid erläggande av ränta på sådana garandandelar, vilka medför delägarskap i ömsesidigt bolag.

1 a § har upphävts genom L 355/1997.

Ett försäkringsbolags vinstutdelning får inte överstiga det sammanlagda beloppet av vinst enligt fastställd balansräkning för den senaste räkenskapsperioden och bolagets övriga fria egna kapital, med avdrag för den förlust som balansräkningen utvisar och andra icke utdelningsbara poster, vilka är:

(30.12.2004/1319)

I fråga om förbud mot vinstutdelning som grundar sig på nedsättning av aktie- eller garantikapitalet tillämpas vad 6 kap. 4 § 3 mom. lagen om aktiebolag stadgar. Om begränsning av vinstutdelning till följd av ränta på kapitallån eller annan gottgörelse stadgas i 5 kap. 1 § lagen om aktiebolag.

Såsom vinst i moderbolag får inte utdelas ett belopp som överstiger det sammanlagda beloppet av vinst enligt fastställd koncernbalansräkning för den senaste räkenskapsperioden och koncernens övriga fria egna kapital, med avdrag för den förlust som koncernbalansräkningen utvisar, sådana andra icke utdelningsbara poster som avses i 1 mom., sådana poster som avses i 2 mom. samt det belopp till vilket i bokföringslagen avsedda reserver i boksluten för samfunden i koncernen samt skillnaden mellan de registrerade och planenliga avskrivningarna har upptagits som fritt eget kapital i koncernbokslutet. (30.12.1998/1204)

Sådan vinstutdelning som avses i 1 mom. samt i 2 b § 2 mom. är förbjuden, om försäkringsbolagets eget kapital understiger minimibeloppet enligt 11 kap. 11 §. Med eget kapital jämställs härvid inte av försäkringsbolaget upptaget kapitallån. (19.5.2004/416)

Vid beräkningen av det sammanlagda beloppet enligt 3 mom. beaktas inte arbetspensionsförsäkringsbolag som avses i 30 § lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag.

Bestämmelserna i 1 mom. 3 punkten gäller inte arbetspensionsförsäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag. (30.12.2004/1319)

På ett försäkringsaktiebolags reservfond och överkursfond tillämpas 12 kap. 3 och 3 a § lagen om aktiebolag, om inte något annat följer av 5 kap. i denna lag. I fråga om ansökan om vederbörande ministeriums samtycke till nedsättning av reservfonden eller överkursfonden iakttas i tillämpliga delar 5 kap. 4 §.

I fråga om ett ömsesidigt försäkringsbolags överkursfond iakttas i tillämpliga delar 12 kap. 3 a § 1 mom. lagen om aktiebolag. Ett ömsesidigt försäkringsbolags överkursfond får nedsättas genom beslut av bolagsstämman endast för att täcka en förlust som framgår av en fastställd balansräkning, om inte förlusten kan täckas med fritt eget kapital.

Uppskrivningsfonden får användas endast för ett försäkringsaktiebolags fondemission, för sådan överföring till aktiekapitalet som avses i 4 kap. 12 § 2 mom. lagen om aktiebolag eller för överföring till ett ömsesidigt försäkringsbolags grundfond, och även i sådana fall endast om fonden består av uppskrivningar av placeringar som hänför sig till anläggningstillgångarna. När uppskrivningar återförs skall det kapital som har avsatts till fonden i motsvarande mån minskas med det belopp som återförs. Om bolagets aktiekapital eller grundfond har ökats genom användning av uppskrivningsfonden och det kapital som har avsatts till fonden inte kan minskas med det belopp som återförs, skall ett motsvarande belopp upptas som en minskning av det egna fria kapitalet.

Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman. Bolagsstämman får besluta om utdelning av större belopp än styrelsen föreslagit eller godkänt endast i den mån den har skyldighet till det enligt 2 mom. eller bolagsordningen.

Om i ett försäkringsaktiebolag aktieägare med minst en tiondel eller en i bolagsordningen bestämd mindre del av samtliga aktier så yrkar på en ordinarie bolagsstämma innan beslut om användning av vinsten har fattats, skall såsom vinst utdelas minst hälften av vad som återstår av räkenskapsperiodens vinst, sedan från den har avdragits det belopp som enligt bolagsordningen skall avsättas till reservfonden eller annars lämnas outdelat samt andra belopp som avses i 2 §, till den del dessa överstiger de fria fonderna, överkursfonden och reservfonden. Vinstutdelningen får dock inte överstiga det i 2 § bestämda, såsom vinst utdelningsbara beloppet, och en aktieägare kan inte yrka att såsom vinst skall utdelas mer än åtta procent av bolagets eget kapital.

Vad som i 2 mom. bestäms om utdelning av den vinst som framgår av balansräkningen skall i moderbolaget på motsvarande sätt tillämpas på vinst enligt koncernbalansräkningen.

Om ett försäkringsbolags medel har utbetalts till delägare i strid med denna lag, lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag eller försäkringsgrunderna, skall i tillämpliga delar iakttas 12 kap. 5 § lagen om aktiebolag. I fråga om det solidariska ansvar som avses i 2 mom. i nämnda paragraf iakttas i tillämpliga delar också 17 kap. 1 § i denna lag.

Försäkringsbolags tillgångar får icke användas för ändamål som uppenbart är främmande för bolagets verksamhet.

Bolagsstämman kan dock genom ett beslut, som har biträtts av delägare med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och i försäkringsaktiebolag minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och de vid stämman företrädda aktierna, av vinsten till allmännyttigt eller därmed jämförbart ändamål anslå belopp vilka i förhållande till det i 11 kap. 6 § angivna egna kapitalet inte är av nämnvärd betydelse. (30.4.2004/330)

Ett försäkringsbolag får bevilja penninglån till en i 1 kap. 4 § 1 mom. 3 punkten lagen om aktiebolag avsedd person endast inom gränserna för de såsom vinst utdelningsbara medel som avses i 2 § och förutsatt att för lånet har ställts borgen av en depositionsbank som beviljats koncession i en EES-stat, eller någon annan betryggande säkerhet. Detsamma gäller penninglån till den som är make till eller lever under äktenskapsliknande förhållanden med en ovan avsedd person, är släkt i rätt upp- eller nedstigande led med en sådan person, med hans make eller med någon som lever under äktenskapsliknande förhållanden med personen i fråga samt den som är make till eller lever under äktenskapsliknande förhållanden med en sådan släkting.

Försäkringsbolaget får inte bevilja penninglån eller ge ut andra medel i syfte att mottagaren eller någon som enligt 1 kap. 4 § lagen om aktiebolag hör till dennes närmaste krets med medlen skall förvärva aktier, garantiandelar, medlemsandelar eller bolagsandelar i bolaget eller i något annat samfund inom samma koncern.

I styrelsens protokoll eller i en till balansspecifikationerna fogad förteckning skall särskilt antecknas varje lån som avses i 1 mom. Av anteckningen skall framgå gäldenärens namn, villkoren för lånet och de säkerheter som ställts.

Vad som stadgas i denna paragraf skall inte tillämpas på beviljande av sådant penninglån om vilket stadgas i 23 § personalfondslagen (814/1989) . Sådant penninglån får dock beviljas endast inom ramen för sådana såsom vinst utdelningsbara medel som avses i 2 §.

Vad som i denna paragraf stadgas om beviljande av penninglån gäller på motsvarande sätt ställande av säkerhet för en sådan persons förpliktelser som avses i paragrafen.

Har försäkringsbolaget beviljat penninglån eller ställt medel till någons förfogande i strid med 5 § eller 25 § lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas i 12 kap. 5 § lagen om aktiebolag och i 3 § i detta kapitel.

Den för vars förpliktelse försäkringsbolaget har ställt säkerhet i strid med 5 § skall se till att säkerheten omedelbart frigörs eller ersätta bolaget för säkerhetens värde. På ersättningsbeloppet skall betalas ränta enligt 12 kap. 5 § 1 mom. lagen om aktiebolag. En brist skall fyllas enligt vad som stadgas i 12 kap. 5 § 2 mom. lagen om aktiebolag och i 3 § i detta kapitel.

Har bolagets i 2 § avsedda, såsom vinst utdelningsbara medel minskat så att bolaget enligt 5 § inte får bevilja penninglån eller ställa säkerhet, skall bolaget driva in penninglånen eller säkerheterna till den del dessa sammanlagt överstiger bolagets såsom vinst utdelningsbara medel.

Betydande eller principiella beslut som gäller kreditgivning till ett bolag som hör till samma koncern som försäkringsbolaget eller till ett bolag som hör till samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som försäkringsbolaget och betydande eller principiella beslut om investeringar i ett sådant bolag skall fattas av försäkringsbolagets styrelse.

Vad som i 1 mom. bestäms om kreditgivning tillämpas på motsvarande sätt på ställande av borgen eller annan säkerhet för betalningen av en kredit som någon annan beviljat.

Utan hinder av vad som stadgas i någon annan lag får ett försäkringsbolag med social- och hälsovårdsministeriets samtycke och om försäkringsbranschens gemensamma intresse det kräver medverka till att trygga förmånerna enligt försäkringar som beviljats av ett finländskt försäkringsbolag som trätt i likvidation eller gått i konkurs.

En livförsäkring samt försäkringar som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 skall utöver de beräkningsgrunder enligt 10 kap. 2 § som gäller för ansvarsskulden ha beräkningsgrunder i vilka det fastställs hur försäkringspremierna eller beloppen av det försäkringsskydd som svarar mot dessa beräknas samt för dessa försäkringars återköpsvärde och fribrevsvärde. Med fribrevsvärdet avses det skydd som försäkringen ger om försäkringspremier inte längre betalas.

Av beräkningsgrunderna skall också framgå hur de försäkrade indelas i grupper på grundval av de faktorer som påverkar bolagets ansvar.

Beräkningsgrunderna för försäkringspremierna för nya livförsäkringar skall uppgöras med hänsyn till tryggandet av de försäkrade förmåner så att försäkringsbolaget kan uppfylla alla sina åtaganden som föranleds av dessa försäkringar utan att behöva använda andra tillgångar än försäkringspremierna för dessa försäkringar, och den avkastning som erhålls genom placering av dem, på ett sätt som skulle kunna äventyra möjligheterna att uppfylla solvenskraven enligt 11 kap.

När extra förmåner beviljas på sådana försäkringar som enligt försäkringsavtalet har rätt till eventuella extra förmåner på grundval av överskott som dessa försäkringar avkastat, skall i skälig omfattning beaktas både det totala beloppet av de extra förmåner som beviljas för dessa försäkringar och, i fråga om fördelningen av dessa förmåner, beloppet och uppkomsten av överskottet på dessa försäkringar. De extra förmånerna får inte äventyra möjligheterna att uppfylla de solvenskrav som avses i 11 kap. eller beständigheten av de extra förmånernas nivå.

Vad 1 § stadgar om beräkningsgrunderna för livförsäkring skall i tillämpliga delar iakttas vid beviljande av extra förmåner som är anslutna till försäkringen.

De beräkningsgrunder om vilka stadgas i 1 § och 10 kap. 2 § får inte ändras så att ändringen nedsätter enstaka försäkringars återköpsvärden utan att försäkringstagaren ges möjlighet att avsluta försäkringen genom att lyfta det onedsatta återköpsvärdet. Ändringar av grunderna får inte sänka försäkringarnas fribrevsvärde, om det inte är fråga om sådana ändringar som föranleds av ändringar i lagstiftningen eller av att bolaget måste sänka den räntesats som används för beräkningen av ansvarsskulden på grund av att social- och hälsovårdsministeriet har sänkt den övre gränsen för den ränta som skall användas vid sådan beräkning.

5 § har upphävts genom L 17.3.1995/389 .

6 § har upphävts genom L 17.3.1995/389 .

7 § har upphävts genom L 17.3.1995/389 .

8 § har upphävts genom L 17.3.1995/389 .

Tillsynen över och inspektionen av försäkringsbolagen handhas av Försäkringsinspektionen. Försäkringsinspektionen övervakar även finska försäkringsholdingsammanslutningar på det sätt som bestäms i denna lag. (17.11.2000/949)

Den finansiella tillsynen över försäkringsbolag ankommer på Försäkringsinspektionen också i fråga om sådan försäkringsrörelse som avses i 2 a kap. 1 § 1 mom. och 8 § 1 mom. Den finansiella tillsynen skall särskilt omfatta kontroll av försäkringsbolagets solvens, den försäkringstekniska ansvarsskulden och de tillgångar som utgör täckning för denna samt kontrollen av de resurser som används för bedrivande av försäkringsklass 18 ( turistassistans ). (30.12.2004/1319)

Försäkringsbolag skall årligen, inom en månad från den bolagsstämma vid vilken bokslutet och verksamhetsberättelsen fastställts, dock senast i juli månad eller vid en senare tidpunkt som godkänns av Försäkringsinspektionen tillställa inspektionen berättelse över bolagets verksamhet och ställning, uppgjord enligt av inspektionen fastställt formulär.

Livförsäkringsbolag skall dessutom före revisionens början tillställa Försäkringsinspektionen en redogörelse för beräknandet av ansvarsskulden samt inom en av inspektionen bestämd tid en undersökning av försäkringsrörelsen. Redogörelsen och undersökningen skall uppgöras i enlighet med inspektionens anvisningar.

Finska försäkringsholdingsammanslutningar skall årligen inom en av Försäkringsinspektionen bestämd tid tillställa inspektionen sitt bokslut, sin verksamhetsberättelse och sitt koncernbokslut.

Ett försäkringsbolag och en finsk försäkringsholdingsammanslutning skall inom en skälig tid som social- och hälsovårdsministeriet och Försäkringsinspektionen bestämmer lämna ministeriet och inspektionen också andra för utförandet av uppgifterna enligt denna lag nödvändiga upplysningar om sin verksamhet än de som avses i 2 §. Det som ovan i denna paragraf föreskrivs om försäkringsföretag och finska försäkringsholdingsammanslutningar tillämpas på motsvarande sätt på företag som hör till ett finans- och försäkringskonglomerat som avses i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om Försäkringsinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet enligt den nämnda lagen eller i övrigt utför uppgifter som med stöd av den nämnda lagen hör till den och upplysningarna behöver lämnas för att inspektionen skall kunna utföra de uppgifter som den har enligt den nämnda lagen.

Försäkringsinspektionen har rätt att granska ett försäkringsbolags och dess dottersamfunds rörelse och övriga verksamhet. Inspektionen har rätt att utföra granskningar i försäkringsbolagets lokaliteter samt delta i de sammanträden vid vilka beslutanderätten i försäkringsbolagsärenden utövas, dock inte i beslutsfattandet.

Försäkringsinspektionen har rätt att granska verksamheten i ett försäkringsbolags representation i en annan EES-stat, antingen självständigt eller genom sin representant, efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen är belägen om detta.

Vad som i 1 mom. bestäms om Försäkringsinspektionens rätt att granska ett försäkringsbolags och dess dottersamfunds rörelse och övriga verksamhet tillämpas på motsvarande sätt på en finsk försäkringsholdingsammanslutning och dess dottersamfund.

Om särskilda skäl föreligger kan Försäkringsinspektionen omhänderta handlingar som är föremål för granskning. Bolaget skall på begäran avgiftsfritt få kopior av dessa.

Försäkringsinspektionen har rätt att utföra granskningar i ett företag i Finland som hör till ett finans- eller försäkringskonglomerat där det ingår minst ett försäkringsföretag med hemort i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om den tillsynsmyndighet som övervakar försäkringsverksamheten i den berörda staten begär granskning.

Om Försäkringsinspektionen ämnar granska ett företag som är beläget i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som hör till ett finans- och försäkringskonglomerat där det också ingår ett finskt försäkringsbolag eller en försäkringsförening som avses i lagen om försäkringsföreningar, skall inspektionen begära av den tillsynsmyndighet som övervakar försäkringsverksamheten i den berörda staten att granskningen utförs. Försäkringsinspektionen har rätt att utföra granskningen eller att delta i den, om den tillsynsmyndighet som tagit emot begäran tillåter det.

Om den tillsynsmyndighet som övervakar försäkringsverksamheten i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet behöver granska ett företag i Finland som hör till ett finans- eller försäkringskonglomerat där det också ingår ett försäkringsföretag med hemort i den berörda staten, skall tillsynsmyndigheten begära av Försäkringsinspektionen att granskningen utförs. Försäkringsinspektionen skall uppfylla begäran genom att antingen utföra granskningen själv eller låta den tillsynsmyndighet som framställt begäran delta i granskningen. Försäkringsinspektionen kan som hjälp vid granskningen anlita en utomstående revisor eller annan sakkunnig.

Försäkringsinspektionen skall på eget initiativ meddela en annan tillsynsmyndighet som övervakar försäkringsverksamheten i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, såvida Försäkringsinspektionen inte avtalar något annat med den nämnda tillsynsmyndigheten, upplysningar om solvens, stora kundrisker och andra riskkoncentrationer när det gäller dess tillsynsobjekt som hör till ett finans- och försäkringskonglomerat samt om dessa tillsynsobjekts interna kontroll och riskhanteringsmetoder liksom även väsentliga uppgifter som vid tillsynen erhållits om konglomeratets struktur, ekonomiska ställning, innehav, ledning och organisation, verksamhetsstrategi, interna kontroll och riskhantering samt systemet för insamling av upplysningar och dess tillförlitlighet, uppgifter om interna affärstransaktioner mellan företag inom konglomeratet samt viktiga beslut som gäller tillsynsobjekten samt betydande påföljder för tillsynsobjekten. Försäkringsinspektionen skall dessutom på begäran av en tillsynsmyndighet som övervakar försäkringsverksamheten i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillställa denna andra uppgifter som finns hos Försäkringsinspektionen och som är nödvändiga med tanke på tillsynen över konglomeratet.

Om ett försäkringsbolag underlåter att iaktta lag, bolaget beviljad koncession, bolagsordningen eller föreskrifter som vederbörande ministerium eller Försäkringsinspektionen har meddelat med stöd av denna lag eller föreskrifter som det ministerium som svarar för polisväsendet har meddelat med stöd av lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt (68/1998) , eller om bolaget har förfarit i strid med god försäkringssed eller om det i bolagets verksamhet har uppdagats missbruk, kan Försäkringsinspektionen ge försäkringsbolaget en anmärkning, uppmana bolaget att rätta till saken inom utsatt tid eller förbjuda bolaget att fortsätta med det förfarande som vederbörande ministerium eller Försäkringsinspektionen anser vara felaktigt. (29.1.1999/79)

Ministeriet har rätt att förbjuda verkställigheten av bolagsstämmans, förvaltningsrådets eller styrelsens beslut i ett ärende som nämns i 1 mom. Om beslutet redan har verkställts, kan ministeriet ålägga bolaget att vidta åtgärder för att få en rättelse till stånd.

Ministeriet kan förena en uppmaning eller ett förbud som nämns i denna paragraf med vite. Vite döms ut av länsstyrelsen i Nylands län.

Om en uppmaning eller ett förbud som avses i denna paragraf inte iakttas, kan ministeriet förbjuda bolaget att bevilja nya försäkringar till dess saken har rättats till.

Vederbörande ministerium kan, efter att ha begärt Försäkringsinspektionens utlåtande om saken, begränsa eller återkalla ett försäkringsbolags koncession, om (29.1.1999/79)

Koncessionen skall återkallas, om försäkringsbolaget har trätt i likvidation eller dess egendom har avträtts till konkurs. (30.4.2004/330)

Ett skadeförsäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider minimibeloppet enligt 11 kap. 7 § eller ett livförsäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider minimibeloppet enligt 11 kap. 9 § skall utan dröjsmål till Försäkringsinspektionen för godkännande överlämna en plan för återställande av en sund finansiell ställning för bolaget.

Ett skadeförsäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som anges i 11 kap. 8 § och ett livförsäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som anges i 11 kap. 10 § samt ett försäkringsbolag vars eget kapital inte uppfyller minimikravet i 11 kap. 11 § skall utan dröjsmål till Försäkringsinspektionen för godkännande överlämna en plan för kortfristig finansiering.

Om Försäkringsinspektionen annars anser att ett försäkringsbolags försäkringstagares eller försäkrades förmåner hotas, kan inspektionen kräva att bolaget till inspektionen för godkännande överlämnar en plan för återställande av en sund finansiell ställning för bolaget.

Som en del av den plan för återställande av en sund finansiell ställning som avses i 1 och 3 mom. kan Försäkringsinspektionen höja kravet i fråga om minimibeloppet av ett försäkringsbolags verksamhetskapital för att säkerställa att försäkringsbolaget i framtiden kan uppfylla kraven som gäller verksamhetskapitalet.

Försäkringsinspektionen kan kräva att värdet av de i verksamhetskapitalet ingående poster som avses i 11 kap. 2 § nedskrivs i den uträkning som avses i 11 kap. 12 §, i synnerhet i de fall då marknadsvärdet av dessa poster har förändrats i betydande utsträckning mellan tidpunkten för granskningen och tidpunkten för uträkningen.

Försäkringsinspektionen kan antingen delvis eller helt och hållet förbjuda ett försäkringsbolag att hänföra de poster som avses i 11 kap. 2 § 6 och 8 punkten till bolagets verksamhetskapital.

Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter de planer som avses i denna paragraf skall innehålla.

Försäkringsinspektionen kan tillsätta ett ombud för att övervaka ett försäkringsbolags verksamhet, om det förekommit sådana brister eller oegentligheter i bolagets verksamhet som allvarligt äventyrar försäkringstagarnas eller de försäkrades intressen eller bolagets fortsatta verksamhet.

Vid utförandet av sitt uppdrag har ombudet de rättigheter som nämns i 14 kap. 1–4 §. Dessutom kan Försäkringsinspektionen på förslag av ombudet vid behov sammankalla bolagets styrelse eller förvaltningsråd eller bolagsstämma för behandling av ett uppgivet ärende.

Ombudet skall uppfylla samma behörighetsvillkor som de tjänstemän vid Försäkringsinspektionen som deltar i inspektionens tillsyns- och granskningsuppdrag. När ombudet utför sitt uppdrag tillämpas på honom eller henne samma bestämmelser om straffrättsligt tjänsteansvar och försäkringstillsyn som på Försäkringsinspektionens tjänstemän när de utför tillsyns- och granskningsupdrag.

Ombudet skall lämna Försäkringsinspektionen de utredningar som inspektionen bestämmer. Ombudets löneförmåner fastställs av Försäkringsinspektionen och de betalas av försäkringsbolagets medel på det sätt som inspektionen bestämmer. Försäkringsbolaget svarar också för övriga kostnader som uppkommer när ombudet utför sitt uppdrag. (30.4.2004/330)

I syfte att trygga de försäkrades intressen kan Försäkringsinspektionen förbjuda ett finskt försäkringsbolag att överlåta eller pantsätta sin egendom, om

På de villkor som anges i 1 mom. kan Försäkringsinspektionen också förbjuda försäkringsbolaget att betala återköpsvärdet till försäkringstagarna. På beslut om förbud tillämpas vad som i denna lag bestäms om förbud att överlåta och pantsätta egendom med de undantag som anges nedan i 10 § 2 mom.

Försäkringsinspektionen kan begära att de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i sådana EES-stater där bolaget bedriver försäkringsrörelse enligt 2 a kap. 1 § 1 mom. eller 8 § 1 mom. i sin hemstat vidtar sådana åtgärder som avses i 1 och 2 mom.

Ett förbud att överlåta och pantsätta ett försäkringsbolags egendom får gälla i högst tre månader. Försäkringsinspektionen kan av särskilda skäl besluta att förlänga förbudet med högst tre månader.

Av Försäkringsinspektionens beslut enligt 6 § skall framgå tidpunkten för meddelandet av beslutet, den egendom överlåtelse- och pantsättningsförbudet gäller och förbudets giltighetstid, det ombud som med stöd av 8 § har förordnats att övervaka att förbudet iakttas samt inverkan av överklagande på beslutets verkställbarhet.

Ändring i Försäkringsinspektionens beslut om förbud att överlåta och pantsätta egendom får sökas med iakttagande av 6 § lagen om Försäkringsinspektionen (78/1999) . Besvär skall anföras inom 30 dagar från det att inspektionens beslut har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Försäkringsinspektionen skall tillsätta ett i 5 c § avsett ombud vid försäkringsbolaget. Ombudet skall övervaka att bolaget iakttar förbudet att överlåta och pantsätta egendom. Utöver de befogenheter som nämns i 5 c § har ombudet rätt att besluta om samtycke till de rättshandlingar som avses i 10 §.

Vid utförandet av det uppdrag som avses i 1 mom. har ombudet rätt att anlita sakkunniga eller biträden i den omfattning det är ändamålsenligt.

Försäkringsinspektionen skall ge ombudet ett intyg över förordnandet till det uppdrag som avses i 1 mom.

Ombudet är skyldigt att ersätta skada som han eller hon vid skötseln av de uppdrag som föreskrivs i denna paragraf genom fel eller försummelse har åsamkat försäkringsbolaget, en borgenär, en borgensman eller den som ställt säkerhet.

Försäkringsbolaget är skyldigt att lämna ombudet de uppgifter som han eller hon kräver om omständigheter som är av betydelse för förbudet att överlåta och pantsätta egendom. Försäkringsbolaget är skyldigt att medverka till att ombudet kan sköta sitt uppdrag som sig bör.

Förbud att överlåta och pantsätta egendom påverkar inte ställningen eller uppgifterna för försäkringsbolagets styrelse, verkställande direktören eller ett eventuellt förvaltningsråd. Under den tid förbudet att överlåta och pantsätta egendom gäller behåller försäkringsbolaget sin rätt att bestämma om sin verksamhet och egendom, om inte något annat följer av 2 mom.

Försäkringsbolaget får överlåta eller pantsätta egendom som omfattas av förbudet bara om ombudet samtycker till det. Förbudet hindrar inte att egendomen används på normalt sätt. Samtycke behövs dock inte, om det är fråga om en åtgärd som hänför sig till bolagets sedvanliga affärsverksamhet och som inte är ovanlig till sina villkor, sin betydelse eller sina risker. Försäkringens återköpsvärde får dock inte betalas till försäkringstagarna utan ombudets samtycke.

En åtgärd i strid med förbudet är utan verkan, utom när den andra parten inte visste eller borde ha vetat att försäkringsbolaget inte hade rätt att företa rättshandlingen i fråga.

Efter det att förbud att överlåta och pantsätta försäkringsbolagets egendom har utfärdats i enlighet med 6 § får denna egendom inte längre bli föremål för utmätning eller säkringsåtgärder. Om egendomen redan före förbudet blivit föremål för utmätning eller säkringsåtgärder, kan verkställigheten trots allt fortsätta för den sökande borgenärens räkning.

Det som ovan sägs om förbud att överlåta och pantsätta egendom samt om utmätning eller säkringsåtgärder som gäller egendomen hindrar inte en pantborgenär att utöva sina på panträtten baserade rättigheter.

Försäkringsinspektionen skall utan dröjsmål underrätta de myndigheter i alla andra EES-stater som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten om sitt beslut om förbud att överlåta och pantsätta egendom. Inspektionen skall också utan dröjsmål se till att beslutet om förbudet publiceras i den officiella tidningen, Europeiska unionens officiella tidning samt vid behov i en dagstidning eller flera.

Ombudet skall utan dröjsmål underrätta vissa myndigheter om Försäkringsinspektionens beslut om förbud att överlåta och pantsätta egendom, och myndigheterna skall registera beslutet i handelsregistret och i registren över vissa slag av tillgångar och över inteckningar så som bestäms genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Detsamma gäller när förbudet återkallas eller upphör att gälla av någon annan orsak än att tidsfristen har löpt ut.

Ett förbud att överlåta och pantsätta egendom börjar gälla oavsett om den anmälan och kungörelse som avses i 13 och 14 § har gjorts.

Bestämmelserna i 13 och 14 § tillämpas inte om förbudet att överlåta och pantsätta egendom inverkar uteslutande på rättigheterna för sådana delägare eller arbetstagare i försäkringsbolaget som inte samtidigt är försäkringstagare. Försäkringsinspektionen beslutar hur de som påverkas av åtgärden skall underrättas.

I den anmälan som avses i 13 och 14 § skall nämnas de omständigheter som föreskrivs i 7 §. I den kungörelse som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning skall dessutom nämnas vilken lag som är tillämplig på åtgärden.

Ombudet skall utan dröjsmål underrätta försäkringsbolagets kända borgenärer om förbud att överlåta och pantsätta egendom. Av anmälan skall framgå de omständigheter som nämns i 7 §. Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om anmälningssättet.

Anmälan skall göras på finska eller svenska. Om en borgenär som är bosatt, har sin hemort eller sitt huvudkontor i någon annan EES-stat än Finland innehar en försäkringsfordran, skall anmälan dock göras på det officiella språket eller något av de officiella språken i EES-staten.

Ombudet skall begära att förbudet att överlåta och pantsätta egendom registreras i ett fastighetsregister, handelsregister eller något annat offentligt register som förs i en annan EES-stat, om en registeranteckning om dylika åtgärder förutsätts i lagstiftningen i staten i fråga.

Rättsverkningarna av förbudet att överlåta och pantsätta egendom gäller tills förbudet upphör i enlighet med 20 §.

Försäkringsinspektionen skall utan dröjsmål återkalla ett förbud att överlåta och pantsätta egendom, om det inte längre föreligger förutsättningar för förbudet. Förbudet upphör när den utsatta tiden enligt det beslut som avses i 6 § 2 mom. går ut. Förbudet upphör också om försäkringsbolaget träder i likvidation eller dess egendom avträds till konkurs.

Beslut eller förordnande som meddelats med stöd av en bestämmelse i 3–5, 5 a–5 c eller 6 § i detta kapitel, 7 kap. 4 §, 14 b kap. 7–9 eller 11 § eller 15 kap. 7, 12, 21, 24 eller 36 § kan verkställas även om besvär har anförts.

För att trygga en sund och fungerande konkurrens mot skadliga konkurrensbegränsningar skall i försäkringsbolagens verksamhet, utöver lagen om konkurrensbegränsningar (709/88) , iakttas detta kapitel.

Social- och hälsovårdsministeriet skall följa konkurrensförhållandena, utreda konkurrensbegränsningar, vidta åtgärder för undanröjande av skadliga verkningar av konkurrensbegränsningar och ta konkurrensfrämjande initiativ.

I tillsynen över försäkringsbolagen skall social- och hälsovårdsministeriet också ta hänsyn till kravet på konkurrens. (17.3.1995/389)

Social- och hälsovårdsministeriet och konkurrensverket skall samarbeta på ett ändamålsenligt sätt.

Konkurrensverket skall begära ett utlåtande av Försäkringsinspektionen när det behandlar en konkurrensbegränsning som huvudsakligen gäller försäkringsverksamhet.

4 § har upphävts genom L 30.4.2004/319 .

När verkningarna av konkurrensbegränsningar bedöms skall även synpunkter som gäller tryggandet av de försäkrades intressen beaktas.

Social- och hälsovårdsministeriet har rätt att för övervakningen av att detta kapitel samt de stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd av det iakttas förrätta inspektion av verksamheten inom en sammanslutning av försäkringsbolag.

En sammanslutning av försäkringsbolag skall, om så krävs, för ministeriet för granskning visa sin affärskorrespondens och bokföring samt övriga handlingar som kan vara av betydelse vid övervakningen av att detta kapitel samt de stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd därav blir iakttagna.

Ett försäkringsbolag skall i sin marknadsföring lämna kunden alla de upplysningar om den marknadsförda nyttigheten som kan ha betydelse när kunden fattar avgöranden som gäller nyttigheten.

Försäkringsbolag får inte i sin marknadsföring lämna osanna eller vilseledande upplysningar eller annars använda något förfarande som är otillbörligt från kundens synpunkt eller som strider mot god sed.

Marknadsföring som inte innehåller upplysningar som behövs med hänsyn till kundens ekonomiska säkerhet skall alltid anses otillbörlig.

Bestämmelser om den information som ett försäkringsbolag skall ge försäkringssökanden innan ett försäkringsavtal ingås meddelas särskilt.

När ett försäkringsbolag är representant i enlighet med 1 kap. 3 a § skall det klart informera kunden om vilket företags produkter eller tjänster det är fråga om och att försäkringsbolaget inte bedriver verksamheten för egen räkning eller är part i det avtal som eventuellt ingås om den produkt eller tjänst som är föremål för förhandlingar.

Försäkringsbolagets ombud skall i sin verksamhet klart informera kunden om att han eller hon uttryckligen är ombud.

Ombudet skall i sin marknadsföring informera om vilka försäkringsbolag han representerar och vid marknadsföringen av en enskild försäkring vilket försäkringsbolags produkt det är fråga om. (15.7.2005/571)

Försäkringsinspektionen utövar tillsyn över försäkringsbolagens användning av avtalsvillkor och marknadsföring. Med avseende på konsumentskyddet utövar också konsumentombudsmannen tillsyn över marknadsföringens lagenlighet och användningen av avtalsvillkor.

Försäkringsinspektionen kan meddela anvisningar om försäkringsbolagens marknadsföring.

Försäkringsinspektionen och konsumentombudsmannen skall ha ett ändamålsenligt samarbete med varandra.

Försäkringsinspektionen kan, om det med hänsyn till kundskyddet är behövligt, förbjuda ett försäkringsbolag att fortsätta att använda lagstridiga avtalsvillkor eller lagstridig marknadsföring, eller att upprepa sådan eller därmed jämförbar marknadsföring eller användning av avtalsvillkor.

Försäkringsinspektionen kan även meddela ett sådant förbud som avses i 1 mom. temporärt, varvid förbudet gäller tills saken har avgjorts slutligt.

Försäkringsinspektionen kan förena sitt förbud med vite. Marknadsdomstolen dömer ut vitet.

I Försäkringsinspektionens beslut enligt 11 § 1 eller 2 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

Ett försäkringsbolag kan föra Försäkringsinspektionens beslut om förbud enligt 11 § 1 mom. till marknadsdomstolen inom 30 dagar efter delfåendet av Försäkringsinspektionens beslut. Annars blir beslutet bestående.

Försäkringsinspektionen skall begära ett utlåtande av konsumentombudsmannen innan Försäkringsinspektionen meddelar ett förbud enligt 11 §, om förbudet gäller frågor som hör till konsumentskyddslagens (38/1978) tillämpningsområde.

I detta kapitel avses med

På ett försäkringsbolag med ägarintresse i minst ett försäkringsföretag, ett utländskt återförsäkringsföretag eller ett försäkringsföretag i tredje land tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 §, 7 § 1, 3 och 4 mom. samt 8– 12 § i detta kapitel.

Bestämmelserna i 6 §, 7 § 2–4 mom. och 8–12 § i detta kapitel tillämpas på ett försäkringsbolag vars moderföretag är en försäkringsholdingsammanslutning, ett utländskt återförsäkringsföretag eller ett försäkringsföretag i tredje land.

På ett försäkringsbolag vars moderföretag är en mångbranschholdingsammanslutning tillämpas bestämmelserna i 8–12 § i detta kapitel.

Ett försäkringsbolag enligt 1–3 mom., företag som är anknutna till det och företag med ägarintresse i det samt företag som är anknutna till företag med ägarintresse i det utgör en försäkringsgrupp som omfattas av extra tillsyn.

Försäkringsinspektionen får besluta att bestämmelserna i detta kapitel inte tillämpas på ett företag som omfattas av extra tillsyn, om företaget är av ringa intresse med hänsyn till syftet med den extra tillsyn över försäkringsbolag som föreskrivs i detta kapitel eller om det skulle vara olämpligt eller missvisande att låta företagets finansiella situation omfattas av den extra tillsynen med hänsyn till syftet med den extra tillsynen över försäkringsbolag.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs vid behov om de allmänna principerna för tillämpningen av 1 mom.

Om en försäkringsholdingsammanslutning, ett utländskt återförsäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredje land eller en mångbranschholdingsammanslutning som är moderföretag som dotterföretag har försäkringsföretag som erhållit koncession i Finland och i minst en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, får Försäkringsinspektionen besluta att bestämmelserna i detta kapitel inte tillämpas på ett försäkringsbolag som omfattas av den extra tillsynen och som erhållit koncession i Finland, förutsatt att den extra tillsynen över försäkringsgruppen i fråga har ordnats av en myndighet som övervakar försäkringsverksamheten i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i enlighet med principerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp och att den myndighet som övervakar försäkringsverksamheten i staten i fråga ger Försäkringsinspektionen alla uppgifter som behövs för den extra tillsynen över försäkringsgruppen.

Försäkringsbolag enligt 2 § 1 mom. i detta kapitel samt finska försäkringsholdingsammanslutningar skall ha tillräckliga interna kontrollsystem för att ta fram de uppgifter som är väsentliga för den extra tillsynen enligt detta kapitel. Försäkringsinspektionen utfärdar närmare föreskrifter om ordnandet av den interna kontrollen.

För den extra tillsynen över ett försäkringsbolag enligt 2 § 1 mom. i detta kapitel skall bolaget utföra en beräkning av den jämkade solvensen vilken skall omfatta till försäkringsbolaget anknutna försäkringsföretag, försäkringsholdingsammanslutningar, försäkringsföretag i tredje land, utländska återförsäkringsföretag samt kreditinstitut och finansiella institut enligt kreditinstitutslagen (1607/1993) och värdepappersföretag enligt lagen om värdepappersföretag (579/1996) . I beräkningen skall dessutom beaktas andra företag som ingår i en försäkringsgrupp enligt 2 § 4 mom. på det sätt som ministeriet närmare bestämmer genom förordning. Beräkningen skall tillställas Försäkringsinspektionen i samband med bokslutsuppgifterna på det sätt som inspektionen närmare bestämmer. (25.1.2002/49)

Ministeriet utfärdar en förordning om beräkningen av jämkad solvens.

Försäkringsinspektionen får medge ett försäkringsbolag undantag från skyldigheten att beräkna den jämkade solvensen, om det är ett företag som är anknutet till ett annat finskt försäkringsföretag eller till en finsk försäkringsholdingsammanslutning och har beaktats vid beräkningen av den jämkade solvensen för försäkringsföretaget eller försäkringsholdingsammanslutningen med ägarintresse. Undantag får medges endast om de poster som får ingå i verksamhetskapitalet för de försäkringsföretag som omfattas av beräkningen av jämkad solvens är på ett ändamålsenligt och av Försäkringsinspektionen godkänt sätt fördelade mellan ovan nämnda företag.

En finsk försäkringsholdingsammanslutning som är moderföretag till ett försäkringsbolag enligt 2 § 2 mom. i detta kapitel skall för den extra tillsynen utföra en beräkning av den jämkade solvensen vilken skall omfatta till moderföretaget anknutna försäkringsföretag, försäkringsholdingsammanslutningar, försäkringsföretag i tredje land, utländska återförsäkringsföretag samt kreditinstitut och finansiella institut enligt kreditinstitutslagen och värdepappersföretag enligt lagen om värdepappersföretag. I beräkningen skall dessutom beaktas andra företag som ingår i en försäkringsgrupp enligt 2 § 4 mom. på det sätt som ministeriet närmare bestämmer genom förordning. Om ett försäkringsbolags moderföretag är något annat företag enligt 2 § 2 mom. än en finsk försäkringsholdingsammanslutning, skall ett försäkringsbolag som ingår i gruppen utföra beräkningen. Beräkningen skall tillställas Försäkringsinspektionen i samband med bokslutsuppgifterna på det sätt som inspektionen närmare bestämmer. (25.1.2002/49)

Ministeriet utfärdar en förordning om beräkningen av jämkad solvens för moderföretaget.

Försäkringsinspektionen får besluta att den beräkning av den jämkade solvensen som avses i denna paragraf skall utföras endast när moderföretaget är yttersta moderföretag i en försäkringsgrupp som omfattas av extra tillsyn.

Om den jämkade solvensen beräknad med stöd av 5 § för ett försäkringsbolag enligt 2 § 1 mom. är negativ, skall bolaget inom en av Försäkringsinspektionen bestämd tid för godkännande tillställa inspektionen en plan för att återställa en sund solvensställning.

Om ett i 2 § 2 mom. avsett försäkringsbolags solvens på grundval av en beräkning enligt 6 § äventyras eller riskerar att äventyras, skall den finska försäkringsholdingsammanslutning som är försäkringsbolagets moderföretag inom en av Försäkringsinspektionen bestämd tid för godkännande tillställa inspektionen en plan för att återställa en sund solvensställning. Om moderföretaget är något annat företag enligt 2 § 2 mom. än en finsk försäkringsholdingsammanslutning, skall försäkringsbolaget tillställa Försäkringsinspektionen planen.

Den plan för att återställa en sund solvensställning som avses i 1 och 2 mom. skall innehålla

Försäkringsinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om planens innehåll.

Försäkringsinspektionen skall övervaka transaktioner mellan ett försäkringsbolag och ett företag som är anknutet till försäkringsbolaget, ett företag med ägarintresse i försäkringsbolaget och ett företag som är anknutet till ett företag med ägarintresse i försäkringsbolaget.

Dessutom skall Försäkringsinspektionen övervaka transaktioner mellan ett försäkringsbolag och en fysisk person som har ägarintresse i försäkringsbolaget eller i ett företag som är anknutet till försäkringsbolaget, i ett företag med ägarintresse i försäkringsbolaget eller i ett företag som är anknutet till ett företag med ägarintresse i försäkringsbolaget.

Vid tillsynen skall särskild uppmärksamhet fästas vid transaktioner som gäller lån, borgen samt förbindelser utanför balansräkningen, poster som får ingå i verksamhetskapitalet, investeringar, återförsäkringsrörelse och avtal om delade kostnader.

Ett försäkringsbolag skall underrätta Försäkringsinspektionen minst en gång om året om betydande transaktioner enligt 1–3 mom. på det sätt som inspektionen närmare bestämmer. Om det på grundval av dessa uppgifter framgår att försäkringsbolagets solvens äventyras eller riskerar att äventyras, skall försäkringsbolaget inom en av Försäkringsinspektionen bestämd tid för godkännande tillställa inspektionen en i 7 § avsedd plan för att återställa en sund solvensställning.

Transaktioner enligt denna paragraf får inte göras på villkor som avviker från de villkor som allmänt iakttas i likadana transaktioner mellan parter som är oberoende av varandra. Detta moment tillämpas inte på administrativa tjänster som koncernföretagen skaffar hos ett företag inom koncernen och inte heller på kapital- och debenturlån som ett moderföretag beviljar ett dotterföretag och som behövs för att stärka dotterföretagets kapitalstruktur. (30.7.2004/707)

Om en i 7 § eller 8 § 4 mom. avsedd plan för att återställa en sund solvensställning inte har kunnat genomföras inom en av Försäkringsinspektionen godkänd tid eller om de åtgärder som ingår i planen uppenbarligen inte räcker till för att trygga de försäkrade förmånerna, får inspektionen vidta tillsynsåtgärder enligt 14 kap. mot ett försäkringsbolag som avses i 2 § 1–3 mom.

Försäkringsinspektionen har rätt att utföra granskningar i moderföretaget till ett försäkringsbolag som är underkastat extra tillsyn och i dotterföretag till försäkringsbolagets moderföretag för att kontrollera de uppgifter som kan vara av betydelse för den extra tillsyn som föreskrivs i detta kapitel.

Försäkringsinspektionen har rätt att utföra granskningar i ett sådant utländskt försäkringsföretags moderföretag, dotterföretag och anknutna företag i Finland vars hemstat hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i dotterföretag i Finland till ett sådant försäkringsföretags moderföretag, om den myndighet som övervakar försäkringsverksamheten i berörda stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet begär granskning för utövande av extra tillsyn.

Om Försäkringsinspektionen ämnar granska uppgifter som är väsentliga för den extra tillsynen och som gäller ett företag som är beläget i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som är ett anknutet företag, ett dotterföretag eller ett moderföretag till ett finskt försäkringsbolag eller ett dotterföretag till ett moderföretag till det försäkringsbolag som är underkastat extra tillsyn, skall inspektionen begära av den myndighet som övervakar försäkringsverksamheten i berörda stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet att granskningen utförs. Försäkringsinspektionen har rätt att utföra granskningen eller att delta i den, om den myndighet som tagit emot begäran tillåter det.

Om en myndighet som övervakar försäkringsverksamheten i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har behov av att i Finland granska uppgifter som är väsentliga för den extra tillsynen och som gäller ett företag enligt 2 mom., skall den av Försäkringsinspektionen begära att granskningen utförs. Försäkringsinspektionen skall uppfylla begäran genom att antingen utföra granskningen själv eller låta den myndighet som framställt begäran delta i granskningen. Försäkringsinspektionen kan som hjälp vid granskningen anlita en utomstående revisor eller annan sakkunnig.

Om ett försäkringsbolag inte har tillställt Försäkringsinspektionen de uppgifter som behövs för den extra tillsynen enligt detta kapitel, skall ett företag som är anknutet till försäkringsbolaget, ett företag med ägarintresse i försäkringsbolaget eller ett företag som är anknutet till ett företag med ägarintresse i försäkringsbolaget på inspektionens yrkande lämna de uppgifter som de innehar till inspektionen.

Utan hinder av vad som bestäms någon annanstans i lag har företag som omfattas av extra tillsyn enligt detta kapitel och företag som är anknutna till dem och företag som har ägarintresse i dem rätt att sinsemellan utbyta uppgifter som är väsentliga för den extra tillsynen.

I detta kapitel avses med försäkringsfordran varje fordran som ett försäkringsbolag enligt ett direktförsäkringsavtal ansvarar för gentemot försäkringstagare, försäkrade, förmånstagare eller sådana skadelidande vilka har rätt att kräva ersättning enligt försäkringsavtalet direkt av försäkringsbolaget, inbegripet reserver för okända skador. Som försäkringsfordringar betraktas även försäkringspremier som ett försäkringsbolag är skyldigt att återbetala till försäkringstagaren antingen med stöd av 45 § lagen om försäkringsavtal eller därför att försäkringsavtalet inte har trätt i kraft eller har upphävts.

Beträffande beslut om likvidation för ett försäkringsbolag och dess representation i en annan EES-stat, likvidationsförfarandet och dess verkningar tillämpas bestämmelserna om likvidation i detta kapitel samt i tillämpliga delar bestämmelserna i 13 kap. 4 b §, 11 § 1 mom. och 11 a § lagen om aktiebolag.

Ett försäkringsbolag vars koncession har återkallats är i likvidation och skall upplösas.

Om återkallandet av koncessionen beror på att ett försäkringsaktiebolag, vars hela försäkringsbestånd har överlåtits till ett annat försäkringsbolag, meddelar att det avstår från att bedriva försäkringsrörelse, får bolaget emellertid efter att ha gjort nödvändiga ändringar i bolagsordningen fortsätta med sin verksamhet som ett aktiebolag som bedriver annan affärsverksamhet utan det likvidations- och upplösningsförfarande som anges i detta kapitel. Ändringen av bolagsordningen skall anmälas för registrering inom sex månader efter det att koncessionen återkallats. Om ändringen av bolagsordningen inte har anmälts för registrering inom nämnda tid eller om registrering har förvägrats och beslutet om detta har vunnit laga kraft, har beslutet om fortsatt verksamhet förfallit. En sådan ändring av bolagsordningen som avses i detta moment behöver inte fastställas av Försäkringsinspektionen.

Ett försäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som föreskrivs i 11 kap., ett arbetspensionsförsäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som anges i 17 § 2 mom. lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag samt ett försäkringsbolag vars eget kapital inte uppfyller minimikraven i 11 kap. eller i 17 § 3 mom. lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag skall träda i likvidation och upplösas, om ovan nämnda krav inte uppfylls inom tre månader efter det saken meddelats bolagsstämman. Försäkringsinspektionen kan dock förlänga fristen till högst ett år, om inte de försäkrade förmånerna därigenom äventyras.

Utöver vad som bestäms i 3 § 1 mom. och i 1 mom. ovan kan bolagsstämman besluta att bolaget skall träda i likvidation och upplösas. I fråga om livförsäkringsbolag får här avsett beslut dock fattas endast om bolaget har överfört hela sitt försäkringsbestånd på ett annat försäkringsbolag.

Ett beslut av försäkringsbolagets bolagsstämma om att bolaget skall träda i likvidation och upplösas i fall som avses i 1 mom. är giltigt, om delägare med mer än hälften av de vid stämman avgivna rösterna har biträtt beslutet eller, om rösterna fallit lika, ordföranden har förenat sig om beslutet. I annat fall är beslutet giltigt endast om det har biträtts av delägare med minst två tredjedelar eller en i bolagsordningen bestämd större andel av de vid stämman avgivna rösterna och i försäkringsaktiebolag minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och de vid stämman företrädda aktierna. Om det i det sistnämnda fallet i försäkringsaktiebolaget finns aktier av olika slag som medför rösträtt, krävs för beslutet dessutom att beslutet har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av de vid stämman företrädda aktierna inom varje aktieslag.

Likvidationen inträder då beslut därom har fattats. Bolagsstämman kan dock i fall som avses i 4 § 2 mom. bestämma även en senare dag för likvidationens inträde.

I kallelsen till den bolagsstämma som skall behandla frågan om likvidation skall det huvudsakliga innehållet i förslaget till beslut anges. Förslaget jämte bilagor skall på försäkringsbolagets huvudkontor hållas framlagda för delägarna i minst en vecka före bolagsstämman och omedelbart sändas till de delägare som ber om det, samt läggas fram vid bolagsstämman. Om det föreslås att bolaget skall träda i likvidation och upplösas i det fall som avses i 4 § 2 mom., skall kallelsen dock utfärdas minst en månad före bolagsstämman eller den i 8 kap. 1 a § 2 mom. avsedda sista anmälningsdagen, om inte en längre tid anges i bolagsordningen.

Om det kan antas att försäkringsbolaget inte uppfyller de i 4 § 1 mom. fastställda kraven på verksamhetskapitalet eller det egna kapitalet, skall styrelsen och verkställande direktören utan dröjsmål upprätta bokslut och verksamhetsberättelse för den tid för vilken bokslut och verksamhetsberättelse ännu inte framlagts vid bolagsstämma, och överlämna dem till revisorerna för granskning. I tillämpliga delar skall härvid iakttas vad som ovan bestäms om bokslut, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse. Omfattar tiden för bokslutet och verksamhetsberättelsen även föregående räkenskapsperiod, skall för denna räkenskapsperiod upprättas ett särskilt bokslut och en särskild verksamhetsberättelse.

Om ett bokslut som avses i 1 mom. utvisar att försäkringsbolaget inte uppfyller de i 4 § 1 mom. nämnda kraven, skall bolagsstämma hållas inom två månader efter det att bokslutet har upprättats. Styrelsen skall underrätta Försäkringsinspektionen om kallelsen till bolagsstämman.

Har styrelsen och verkställande direktören inte i fall som avses i 1 mom. upprättat bokslut och verksamhetsberättelse, skall Försäkringsinspektionen uppmana styrelsen och verkställande direktören att utan dröjsmål upprätta bokslut och verksamhetsberättelse och överlämna dem till revisorerna för granskning. Följs inte uppmaningen, har inspektionen rätt att låta upprätta bokslut och verksamhetsberättelse, överlämna dem till revisorerna för granskning och i det fall som avses i 2 mom. sammankalla bolagsstämma.

Har bolaget inte före utgången av den i 4 § 1 mom. angivna fristen eller förlängningen av denna uppfyllt de i nämnda moment angivna krav som ställs på verksamhetskapitalet eller det egna kapitalet, skall bolagsstämman besluta att bolaget skall träda i likvidation och upplösas. Fattar bolagsstämman inte detta beslut, skall Försäkringsinspektionen förordna att bolaget träder i likvidation och upplöses.

Till styrelsens förslag till beslut skall fogas det bokslut och den verksamhetsberättelse som avses i 6 § samt revisorernas utlåtande om dem.

Domstolen kan förordna att ett bolag skall träda i likvidation i de fall som avses i 8 och 9 §. Domstolen skall utan dröjsmål underrätta Försäkringsinspektionen om sitt beslut, om möjligt innan likvidationsförfarandet inleds eller i annat fall omedelbart därefter.

Har en delägare i ett försäkringsbolag genom att delta i ett sådant bolagsstämmobeslut som avses i 9 kap. 16 § lagen om aktiebolag eller på något annat sätt uppsåtligen missbrukat sitt inflytande i bolaget, kan domstolen, om synnerligen vägande skäl därtill föreligger, på talan av en annan delägare och efter att ha hört Försäkringsinspektionen, förordna att bolaget skall träda i likvidation.

Om förutsättningar för ett beslut som avses i 1 mom. föreligger för ett försäkringsaktiebolag, kan domstolen på yrkande av en part, i stället för att förordna om likvidation ålägga bolaget att inom viss tid inlösa kärandens aktier. Lösenbeloppet skall bestämmas så att det är skäligt med hänsyn till bolagets ställning och övriga omständigheter. Försummar bolaget att inlösa aktierna inom utsatt tid, skall domstolen på yrkande av den lösningsberättigade förordna att bolaget skall träda i likvidation.

Vid övervägande av frågan om bolaget skall förordnas att träda i likvidation eller åläggas att inlösa kärandens aktier, skall de försäkrade förmånerna beaktas. Inlösen kan åläggas endast om bolaget efter inlösningen uppfyller de i 4 § 1 mom. ställda kraven på verksamhetskapitalet eller det egna kapitalet.

Domstolen skall med anledning av talan mot ett försäkringsbolag förordna att bolaget skall träda i likvidation, om

Före ett förordnande om likvidation skall domstolen höra Försäkringsinspektionen i saken.

Bolaget skall ersätta motpartens rättegångskostnader, om det förordnas att bolaget skall träda i likvidation eller om domstolen annars finner det skäligt.

Domstolen skall på tjänstens vägnar underrätta Försäkringsinspektionen och för registrering registermyndigheten om förordnandet att träda i likvidation och valet av likvidatorer.

Domstolstalan om likvidation kan föras av Försäkringsinspektionen, styrelsen, en styrelsemedlem, verkställande direktören, en revisor, delägare, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av förordnande om likvidation. Registermyndigheten kan av särskilda skäl anhängiggöra ärendet vid domstol.

Om domstolen anser det nödvändigt, skall den i de situationer som avses i 9 § uppmana de delägare och borgenärer som önskar göra anmärkningar om förordnandet om likvidation att infinna sig vid domstolen på utsatt dag. Uppmaningen skall publiceras i den officiella tidningen tidigast fyra och senast två månader före utsatt dag. Domstolen skall för registrering tillställa registermyndigheten uppgift om uppmaningen.

När bolagsstämman, Försäkringsinspektionen eller en domstol fattar beslut om likvidation, skall samtidigt en eller flera likvidatorer utses i stället för styrelse, verkställande direktör och eventuellt förvaltningsråd. Försäkringsinspektionen har dessutom rätt att förordna en likvidator. Det som i denna lag föreskrivs om styrelsen och styrelsemedlemmarna gäller i tillämpliga delar likvidatorerna, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Domstolen väljer likvidatorer enligt Försäkringsinspektionens framställning.

Saknar ett försäkringsbolag som trätt i likvidation i registret införda behöriga likvidatorer, skall Försäkringsinspektionen förordna likvidatorerna. Förordnande kan sökas av den vars rätt kan vara beroende av att bolaget har en företrädare.

När social- och hälsovårdsministeriet med stöd av 14 kap. 5 a § 1 mom. återkallar ett försäkringsbolags koncession, skall Försäkringsinspektionen utse en eller flera likvidatorer för bolaget.

Försäkringsbolagets likvidator skall låta kungöra beslutet om likvidation i den officiella tidningen och underrätta om kungörelsen i åtminstone en tidning som utkommer på bolagets hemort. Dessutom skall likvidatorn underrätta registermyndigheten, som skall registrera beslutet om förordnande om likvidation och valet av likvidatorer.

Likvidatorerna sköter försäkringsbolagets angelägenheter under likvidationen. Likvidatorerna har rätt att fortsätta bolagets affärsverksamhet i den omfattning det är nödvändigt för att trygga de försäkrades intressen och sköta likvidationsförfarandet på ett ändamålsenligt sätt.

Oavsett den förmånsrätt för försäkringsfordringar som föreskrivs i 31 § skall under likvidationen av försäkringsbolagets medel betalas fordringar avseende sakrättsligt skyddade tillgångar och fordringar till följd av likvidationsförfarandet.

Likvidatorn skall söka offentlig stämning på försäkringsbolagets borgenärer. I fråga om offentlig stämning bestäms särskilt. Likvidatorn skall sända en anmälan om offentlig stämning till försäkringsbolagets kända borgenärer. I anmälan skall det särskilt anges tidsfrister, påföljder vid försummelse av tidsfristerna, den myndighet som är behörig att ta emot anmälningar av fordringar eller synpunkter angående fordringar samt huruvid borgenärer vilkas fordringar har förmånsrätt eller för vilka finns realsäkerhet måste anmäla sina fordringar.

Under försäkringsbolagets likvidation är alla borgenärer, inbegripet skattemyndigheter och socialförsäkringsmyndigheter i en annan EES-stat, och deras fordringar av samma art i samma inbördes ställning och fordringarna omfattas av samma företrädesordning.

Om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag, skall borgenären underrätta likvidatorn om fordringens art, uppkomstdatum och belopp. Borgenären skall dessutom ange om han gör gällande förmånsrätt, realsäkerhet eller äganderättsförbehåll för fordran och för vilka tillgångar hans säkerhet gäller. Likvidatorn skall tillställas kopior av eventuella verifikationer.

I fråga om bolagsstämman i ett försäkringsbolag som har trätt i likvidation skall tillämpas denna lags bestämmelser om bolagsstämma, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Bolagsstämman kan, om det behövs för avslutande av likvidationen och fortsättande av verksamheten, också besluta om ändring av bolagsordningen, ökning av aktiekapitalet, emission av optionsrätter samt om upptagande av lån mot konvertibla skuldebrev och av kapitallån med iakttagande av bestämmelserna i denna lag.

Revisorernas uppdrag upphör inte när bolaget träder i likvidation. Bestämmelserna i 9 kap. skall i tillämpliga delar iakttas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall dessutom innehålla uttalande om huruvida likvidationen enligt revisorernas mening onödigt fördröjts.

Finns i försäkringsbolaget tillgångar efter förfarandet enligt 35 och 36 §, skall likvidatorn betala alla kända skulder när den i den offentliga stämningen på bolagets borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi. Om en skuld är tvistig eller om den inte förfallit till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall behövliga medel reserveras, om bolagets tillgångar förslår till detta. I ett ömsesidigt försäkringsbolag skall garantikapitalet jämte ränta därefter återbetalas. De tillgångar som återstår delas i ett ömsesidigt bolag mellan delägarna på det sätt föreskrivs i bolagsordningen. I bolagsordningen kan bestämmas att om de tillgångar som skall skiftas är ringa kan även annat beslut fattas om deras användning. I försäkringsaktiebolag är aktieägarna, om inte något annat följer av bolagsordningen, berättigade att av bolagets nettoförmögenhet få vad som belöper sig på deras aktier.

Vill en delägare klandra skiftet, skall talan mot bolaget väckas inom tre månader efter det slutredovisning lades fram på bolagsstämman.

Har en delägare inte inom fem år efter det slutredovisning lades fram på bolagsstämman anmält sig för att lyfta sin skiftesandel, har han förlorat sin rätt därtill. Är skiftesandelen ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan Försäkringsinspektionen på anmälan av likvidatorerna förordna att den skall tillfalla staten. I annat fall skall 21 § iakttas.

Sedan likvidatorn fullgjort sitt uppdrag skall likvidatorn så snart som möjligt avge slutredovisning över sin förvaltning genom att uppgöra en berättelse över likvidationsförfarandet i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redogörelse för skiftet av bolagets tillgångar. Till berättelsen skall fogas bokslutshandlingarna och verksamhetsberättelsehandlingarna för hela likvidationstiden. Berättelsen jämte bilagor skall lämnas till revisorerna, som inom en månad skall avge revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.

Sedan likvidatorn fått revisionsberättelsen skall han utan dröjsmål sammankalla bolagsstämman för granskning av slutredovisningen.

Försäkringsbolaget anses upplöst när slutredovisningen framlagts vid bolagsstämman. Likvidatorn skall utan dröjsmål göra anmälan om upplösningen för registrering.

Utan hinder av 1 mom. kan aktieägare i ett försäkringsaktiebolag vilka innehar minst en tiondel av det röstetal som företrätts vid den bolagsstämma som behandlat slutredovisningen eller minst en tiondel av försäkringsaktiebolagets samtliga aktier, eller delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag vilka innehar minst en tredjedel av det röstetal som företrätts vid den bolagsstämma som behandlat slutredovisningen, kräva att likvidatorn sammankallar bolagsstämma för behandling av frågan om väckande av talan enligt 17 kap. 2 §. Bestämmelserna i 8 kap. 9 § skall tillämpas på motsvarande sätt. Talan skall väckas inom ett år efter det att slutredovisningen lades fram.

Uppdagas efter försäkringsbolagets upplösning nya tillgångar eller väcks talan mot bolaget eller krävs annars likvidationsåtgärder, skall likvidationen fortsättas. Likvidatorn skall utan dröjsmål göra anmälan om detta för registrering. Kallelse till första bolagsstämma efter likvidationens återupptagande skall ske i enlighet med bolagsordningen. Skriftlig kallelse skall dessutom i försäkringsaktiebolag sändas till varje aktieägare, vars adress är känd för bolaget. Om bolaget vid den fortsatta likvidationen saknar behöriga likvidatorer, skall Försäkringsinspektionen på ansökan förordna en likvidator i enlighet med 12 §.

Om det efter avregistreringen av försäkringsbolaget behövs likvidationsåtgärder, skall Försäkringsinspektionen på ansökan av den vars rätt saken gäller förordna att bolaget skall träda i likvidation.

Likvidationen fortsätts dock inte i det fall som avses i 1 mom., och bolaget förordnas inte träda i likvidation i det fall som avses i 2 mom., om bolagets tillgångar inte förslår till betalning av likvidationskostnaderna eller om uppgift inte kan fås om tillgångarnas storlek, och en delägare, borgenär eller någon annan inte meddelar att han påtar sig ansvaret för likvidationskostnaderna.

Har ett försäkringsbolag trätt i likvidation genom beslut av bolagsstämma i enlighet med 4 § 2 mom., kan bolagsstämman, sedan revisorerna gett utlåtande i ärendet, med ovan i 4 § 3 mom. andra meningen föreskriven röstmajoritet besluta att likvidationen skall avslutas och bolagets verksamhet fortsättas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om likvidationsgrund enligt denna lag föreligger eller om bolagets tillgångar har skiftats. Ett bolag som fortsätter med sin verksamhet skall på nytt ansöka om koncession med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 2 kap.

Vad som bestäms i 1 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas, om ett bolag som trätt i likvidation på grund av att det inte uppfyller kravet i 11 kap. på garantibelopp eller minimibelopp för eget kapital eller kraven i 17 § lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, åter uppfyller nämnda krav.

Sedan beslut fattats om att likvidationen skall avslutas och bolagets verksamhet fortsätta, skall för bolaget väljas ledning i enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen.

Sedan styrelse har valts skall likvidatorn utan dröjsmål till Försäkringsinspektionen göra anmälan om beslutet att avsluta likvidationen och om valet av styrelse samt till registermyndigheten för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registrering skett. Offentlig stämning på bolagets borgenärer är utan verkan då likvidationen har avslutats i enlighet med bestämmelserna i denna paragraf.

Beträffande försäkringsbolags konkurs tillämpas bestämmelserna om konkurs, om inte något annat bestäms i denna lag.

Försäkringsbolag kan sökas i konkurs endast genom beslut av styrelsen eller, om bolaget är i likvidation, av likvidatorerna. Under konkurs företräds bolaget såsom konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktören eller av de likvidatorer som utsetts innan konkursen började. Under konkursen kan dock nya styrelsemedlemmar eller nya likvidatorer väljas.

När försäkringsbolaget har försatts i konkurs skall domstolen utan dröjsmål underrätta Försäkringsinspektionen om detta samt om bevakningsdagen. Domstolen skall, om Försäkringsinspektionen gör framställning om det, till boförvaltare utöver de valda förordna en av Försäkringsinspektionen föreslagen person. Denna boförvaltare skall särskilt bevaka intressena för innehavarna av försäkringsfordringarna.

Om någon egendom inte återstår då konkursen avslutas, skall bolaget anses upplöst då slutredovisningen i konkursen har godkänts. Boförvaltaren skall utan dröjsmål göra anmälan om upplösningen till Rättsregistercentralen, som förmedlar uppgiften till registermyndigheten för registrering.

Om egendom återstår och bolaget inte var i likvidation då dess egendom avträddes till konkurs, skall styrelsen så snart som möjligt sammankalla bolagsstämma för att besluta att bolaget skall träda i likvidation. Om bolaget var i likvidation när det försattes i konkurs, skall 21 § iakttas.

Försäkringsbolagets bolagsstämma, Försäkringsinspektionen eller en finsk domstol är behörig att besluta om likvidation avseende ett finskt försäkringsbolag och dess representation. En finsk domstol är behörig att besluta om konkurs.

Beslutet kan fattas utan föregående, i 14 kap. 6 § avsedda åtgärder eller efter det att dessa åtgärder har vidtagits.

Försäkringsinspektionen skall utan dröjsmål underrätta de myndigheter i alla andra EES-stater som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten om beslutet att inleda likvidation eller konkurs och om eventuella verkningar av förfarandet.

Vid likvidation av ett försäkringsbolag skall likvidatorn och vid konkurs boförvaltaren kungöra i Europeiska unionens officiella tidning att likvidation eller konkurs inleds eller avslutas. Anmälan skall göras på åtminstone finska och svenska.

I den anmälan som avses i 1 mom. skall samtidigt anges vilka myndigheter som deltar i förfarandet och deras behörighet, tillämplig lagstiftning samt likvidatorn eller boförvaltaren.

Försäkringsinspektionen eller domstolen skall ge likvidatorn och boförvaltaren ett intyg över förordnandet till uppdraget. Har bolaget trätt i likvidation genom beslut av bolagsstämman, har likvidatorn rätt att få ett utdrag ur bolagsstämmans protokoll angående beslutet om likvidation.

Vid utförandet av uppdraget har likvidatorn och boförvaltaren rätt att anlita sakkunniga eller biträden i den omfattning det är ändamålsenligt.

Likvidatorn, boförvaltaren eller Försäkringsinspektionen skall begära att likvidationen eller inledandet av konkurs registreras i ett fastighetsregister, handelsregister eller något annat offentligt register som förs i en annan EES-stat, om en registeranteckning om inledande av likvidations- eller konkursförfarande förutsätts i lagstiftningen i staten i fråga.

I anmälan till försäkringsbolagets borgenärer skall utöver vad som annars föreskrivs, i fråga om försäkringsfordringar anges likvidationens eller konkursens allmänna verkningar på försäkringsavtalen samt försäkringstagarens och den försäkrades rättigheter och skyldigheter enligt försäkringsavtalet. När Försäkringsinspektionen i enlighet med 36 § bestämmer vid vilken tidpunkt försäkringarna upphör att gälla, skall försäkringstagarna också underrättas om detta.

Anmälan till försäkringsbolagets borgenärer skall göras på finska eller svenska. I detta syfte skall användas en blankett med rubriken "Anmodan att anmäla fordran och att inkomma med synpunkter angående en fordran - tidsfrister att beakta", utformad på samtliga EES-staters officiella språk.

Om en borgenär som är bosatt, har sin hemort eller sitt huvudkontor i någon annan EES-stat än Finland innehar en försäkringsfordran, skall anmälan dock göras på det officiella språket eller något av de officiella språken i EES-staten.

Under försäkringsbolagets likvidation och konkurs har varje borgenär, inbegripet skattemyndigheter och socialförsäkringsmyndigheter i en annan EES-stat, rätt att anmäla eller bevaka sina fordringar eller lägga fram skriftliga synpunkter angående fordringar. Försäkringsfordringar behöver inte anmälas vid likvidation, eller bevakas eller förmånsrätt krävas vid konkurs.

En borgenär som är bosatt, har sin hemort eller sitt huvudkontor i någon annan EES-stat än Finland får anmäla sin fordran eller inkomma med synpunkter angående fordringar på denna andra stats officiella språk eller på något av dess officiella språk. I detta fall skall dock anmälan av fordran eller framförandet av synpunkter angående fordringar vara rubricerad "Anmälan eller bevakning av fordran" respektive "Synpunkter angående fordringar" på finska eller svenska.

Vid likvidation eller konkurs har försäkringsfordringarna på lika grunder samma förmånsrätt till försäkringsbolagets tillgångar som innehavare av handfången pant har till den pantsatta egendomen ( förmånsrätt för försäkringsfordringar ).

Under den tid ett försäkringsbolag är i likvidation kan likvidatorn eller vid konkurs boförvaltaren betala andra än fordringar till följd av likvidations- eller konkursförfarandet endast enligt den plan som avses i 33 § 1 mom. eller med tillstånd som Försäkringsinspektionen beviljar i enskilda fall och under tillsyn av den. Arvodet för det ombud som förordnats att övervaka det förbud att överlåta och pantsätta egendom som avses i 14 kap. 6 § och som föregick likvidationen eller konkursen samt räntan på detta belopp till den tidpunkt då medlen redovisas och övriga kostnader för genomförandet av åtgärden har bästa förmånsrätt till betalning efter försäkringsfordringarna, förutsatt att likvidationen eller konkursen har inletts under tiden för förbudet att överlåta eller pantsätta egendom eller inom tre månader efter det att förbudet har upphört att gälla. Ersättningar som baserar sig på trafikförsäkringslagen, patientskadelagen (585/1986) och lagen om olycksfallsförsäkring skall dock utbetalas enligt dessa lagar. Likvidatorn och boförvaltaren har för detta ändamål rätt att uppta lån för att trygga ersättningsutbetalningen.

Likvidatorn eller boförvaltaren skall göra upp en plan för den fortsatta affärsverksamheten. I planen föreslås hur försäkringsfordringar och fordringar till följd av den fortsatta verksamheten skall betalas under likvidationen eller konkursen. Planen skall tillställas Försäkringsinspektionen för godkännande.

Fordringar till följd av den fortsatta affärsverksamheten skall betalas utan hinder av 31 §, dock med iakttagande av vad som bestäms i 32 §.

Med fordringar till följd av den fortsatta affärsverksamheten avses

Likvidatorn och boförvaltaren skall regelbundet på det sätt som Försäkringsinspektionen bestämmer informera borgenärerna om hur likvidations- eller konkursförfarandet framskrider.

Försäkringsinspektionen skall på begäran lämna de myndigheter i EES-staterna som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten uppgifter om hur likvidations- och konkursförfarandet framskrider.

När ett försäkringsbolag har trätt i likvidation skall likvidatorn och vid konkurs boförvaltaren så snart som möjligt med ett försäkringsbolag eller flera försöka få till stånd en plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet i enlighet med 16 a kap.

Om det finns motiverad anledning att anta att försäkringsbolagets tillgångar inte räcker till för att täcka ansvaret med anledning av försäkringsfordringarna, kan likvidatorn eller boförvaltaren med ett annat försäkringsbolag göra upp en plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet eller en del av det så att försäkringarna fortgår i det övertagande försäkringsbolaget med särskilda villkor eller begränsningar. Innan planen görs upp skall en försäkringstagare som motsätter sig planen ges möjlighet att lämna sin försäkring utanför överlåtelsen av försäkringsbeståndet, varvid försäkringstagaren sedan försäkringen har upphört har rätt att få den andel av försäkringsbolagets tillgångar som hör till hans försäkring så som bestäms i 36 §.

Om någon plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet inte fås till stånd, skall Försäkringsinspektionen bestämma den tidpunkt, som får infalla högst fem år efter det att likvidations- eller konkursförfarandet började, då andra försäkringar än de som baserar sig på trafikförsäkringslagen, patientskadelagen och lagen om olycksfallsförsäkring skall upphöra, samt den tidpunkt då beståndet av försäkringar baserade på nämnda lagar samt mot försäkringsbeståndet svarande proportionella andel av försäkringsbolagets tillgångar skall överföras från bolaget till att förvaltas av trafikförsäkringscentralen, Patientförsäkringscentralen och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund. När den proportionella andelen räknas ut beaktas inte garantiavgiftsposten enligt 10 kap. 2 §, utan den mot posten svarande proportionella andelen av försäkringsbolagets tillgångar skall direkt i första hand användas till förmån för dem som enligt ifrågavarande lagar är berättigade till ersättning. Vid överföring av försäkringsbestånd jämte motsvarande tillgångar gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som i 16 a kap. 9 § 1–3 mom. bestäms om överlåtelse av försäkringsbestånd. Försäkringsinspektionen kan av särskilda skäl flytta fram den tidpunkt den bestämt för försäkringarnas upphörande med ytterligare högst fem år från den tidpunkt den först bestämt.

När försäkringarna har upphört skall försäkringsbolagets andra än i 1 mom. nämnda tillgångar förvandlas i pengar och fordringarna till följd av likvidations- och konkursförfarandet betalas. Därefter betalas de försäkringsfordringar som har förmånsrätt. Om ett skadeförsäkringsbolags tillgångar inte förslår till full gottgörelse för försäkringsfordringarna, har fordringar som grundar sig på skada som en konsument, ett bostadsaktiebolag eller ett främst för bostadsändamål grundat fastighetsbolag lidit förmånsrätt framför andra fordringar. Förslår tillgångarna inte till full gottgörelse för de fordringar som avses i föregående mening, skall tillgångarna skiftas till förmån för fordringarna i förhållande till deras andel i ansvarsskulden. Tillgångarna i ett livförsäkringsbolag skall före delning av tillgångarna först fördelas mellan fondförsäkringsbeståndet och det övriga försäkringsbeståndet. Delningen skall göras så att även skälighetssynpunkter beaktas.

Om det är fråga om ett arbetspensionsförsäkringsbolag som avses i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, skall bolagets tillgångar med avvikelse från 1 och 2 mom. och så som Försäkringsinspektionen föreskriver användas för de kostnader som orsakas av att liknande pensionsskydd ordnas i ett annat arbetspensionsförsäkringsbolag eller i en pensionsstiftelse enligt lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) eller i en pensionskassa enligt lagen om försäkringskassor (1164/1992) . Härvid skall i första hand de kostnader minimeras som tillämpningen av 12 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare orsakar.

Likvidatorn eller boförvaltaren skall utan dröjsmål göra upp en förteckning över de proportionstal enligt vilka tillgångarna skall skiftas. Förteckningen skall tillställas Försäkringsinspektionen, där den skall hållas tillgänglig för dem som saken gäller under en tid av 30 dagar. Inspektionen skall med iakttagande av förfarandet enligt 16 kap. 13 § publicera ett meddelande i den officiella tidningen och Europeiska unionens officiella tidning om att förteckningen finns tillgänglig. Om det är fråga om ett arbetspensionsförsäkringsbolag som avses i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, behöver det inte meddelas i Europeiska unionens officiella tidning att förteckningen är tillgänglig. Försäkringsinspektionen, likvidatorn eller boförvaltaren skall på begäran delge bolagets borgenärer förteckningen. Rättelse av proportionstalen får sökas hos Försäkringsinspektionen inom 30 dagar från utgången av den tid förteckningen hållits tillgänglig.

När förteckningen har vunnit laga kraft, skall försäkringsfordringarnas i enlighet med 1 och 2 mom. uträknade andel av försäkringsbolagets tillgångar fördelas mellan de berättigade.

Försäkringsbolag som befinner sig i likvidation eller konkurs får inte bevilja nya försäkringar.

På ett sådant förbud att överlåta och pantsätta ett försäkringsbolags egendom som avses i 14 kap. 6 § samt på ett försäkringsbolags likvidation och konkurs samt deras rättsverkningar tillämpas finsk lag, om inte något annat bestäms nedan i detta kapitel.

Rättsverkningarna beträffande arbetsavtal och anställningsförhållanden regleras uteslutande av den lag i en EES-stat som tillämpas på arbetsavtalet eller anställningsförhållandet i fråga.

Rättsverkningarna beträffande avtal om nyttjanderätt eller överlåtelseavtal i fråga om fast egendom regleras uteslutande av lagen i den EES-stat inom vars territorium den fasta egendomen är belägen.

Rättsverkningarna på försäkringsbolagets rätt till fast egendom, fartyg eller luftfartyg vilka är föremål för offentlig registrering, regleras av lagen i den EES-stat under vars överinseende registret förs.

Om det när en åtgärd eller ett förfarande som avses i 1 § inleds pågår en rättegång som gäller tillgångar eller rättigheter för ett försäkringsbolag som omfattas av åtgärden eller förfarandet, regleras rättsverkningarna beträffande rättegången uteslutande av lagen i den EES-stat där rättegången pågår.

Om försäkringsbolaget efter det att en åtgärd eller ett förfarande som avses i 1 § har inletts, mot vederlag disponerar över fast egendom, fartyg eller luftfartyg vilka är föremål för offentlig registrering eller värdepapper beträffande vilka därav följande rättigheter registreras i ett register eller på ett konto som avses i lag eller i ett system för centraliserad förvaltning som regleras i en EES-stat, regleras giltigheten av en sådan rättshandling av lagen i den EES-stat på vars territorium den fasta egendomen är belägen eller som är ansvarig för registret, kontot eller systemet.

Rättsverkningarna beträffande de rättigheter och skyldigheter som parterna har på en reglerad marknad bestäms uteslutande av den lag som är tillämplig på marknaden. På sakrättsliga frågor tillämpas dock 8 § 1 mom.

Bestämmelserna i 1 mom. påverkar inte åberopande av ogiltighet, och hindrar inte att en rättshandling återgår enligt den lag som är tillämplig på marknaden.

Att en åtgärd eller ett förfarande enligt 1 § inleds påverkar inte borgenärernas eller tredje mans sakrättsliga skydd vad avser försäkringsbolagets tillgångar som vid den tidpunkt då åtgärden eller förfarandet inleds finns inom en annan EES-stats än Finlands territorium. Detsamma gäller rättigheter som grundar sig på ett äganderättsförbehåll, om tillgången vid den tidpunkt då åtgärden eller förfarandet inleds finns inom en annan EES-stats än Finlands territorium.

Att en åtgärd eller ett förfarande som avses i 1 § inleds påverkar inte en borgenärs rätt att kvitta en fordran mot en fordran som försäkringsbolaget har på honom, om sådan kvittning är tillåten enligt den lag som är tillämplig på försäkringsbolagets fordran.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. påverkar inte åberopande av ogiltighet och hindrar inte att en rättshandling återgår enligt den lag som är tillämplig enligt 1 §.

Bestämmelserna i 1 § och 8 § 3 mom. tillämpas inte beträffande ogiltighet eller återgång av rättshandling, om den som haft vinning av en rättshandling som skadat borgenärerna visar att lagstiftningen i någon annan EES-stat än Finland tillämpas på rättshandlingen och att denna lag i det aktuella fallet inte ger någon möjlighet att föra talan om handlingen.

Ett försäkringsbolag ( överlåtande bolag ) kan fusioneras med ett annat försäkringsbolag ( övertagande bolag ) så att det överlåtande bolagets försäkringsbestånd samt övriga tillgångar och skulder utan likvidationsförfarande övergår till det övertagande bolaget.

Om det övertagande bolaget är ett försäkringsaktiebolag, skall delägarna i det överlåtande bolaget som vederlag för fusionen ges aktier i det övertagande bolaget, pengar, annan egendom eller förpliktelser. Om innehavaren av en aktie som medför rösträtt som vederlag erbjuds något annat än motsvarande aktier i det övertagande bolaget, har han dock rätt att i stället för ett sådant vederlag få ersättning i pengar såvida något annat inte bestäms i bolagsordningen.

Om det övertagande bolaget är ett ömsesidigt försäkringsbolag, skall det i fusionsplanen nämnas vad som i fråga om det överlåtande bolagets delägare har avtalats om delägarskap i det övertagande bolaget samt uppges annat eventuellt vederlag för fusionen.

Fusion kan ske så att

Med dotterbolagsfusion avses en absorptionsfusion där det övertagande bolaget äger samtliga aktier i det överlåtande bolaget.

En fusion kan genomföras trots att det överlåtande bolaget har trätt i likvidation, om inte skifte av bolagets egendom mellan delägarna har påbörjats.

En optionsrätt, ett konvertibelt skuldebrev eller någon annan med en aktie- eller garantiandelsägares rätt jämställbar rättighet som har emitterats av det överlåtande bolaget skall lösas in till gängse pris, om inte något annat har avtalats.

Styrelserna för de bolag som deltar i fusionen skall uppgöra en skriftlig fusionsplan som skall dateras och undertecknas.

Utöver vad som stadgas i 1 § 3 mom. skall fusionsplanen uppta

Om inte något annat stadgas i detta kapitel, gäller angående förslag som avses i 2 mom. 6 punkten i tillämpliga delar vad som i 4 kap. stadgas om nyemission, emission av optionsrätter och upptagande av lån mot konvertibla skuldebrev samt vad som i 6 kap. stadgas om avyttring av egna aktier eller garantiandelar.

Fusionsplanen behöver inte åtföljas av en sådan utredning som avses i 2 mom. 9 punkten, om samtliga delägare i de bolag som deltar i fusionen samt vederbörande ministerium samtycker till att en utredning inte utarbetas.

På en dotterbolagsfusion tillämpas inte stadgandena i 2 mom. 3, 6 och 7 punkten eller stadgandet i 9 punkten om utredning om bestämmande av vederlaget och värderingsproblem.

De bolag som deltar i fusionen skall anmäla fusionsplanen för registrering inom en månad från det planen undertecknades. Vid dotterbolagsfusion skall anmälan göras av moderbolaget. Fusionen förfaller, om anmälan inte görs inom den föreskrivna tiden eller om registrering vägras.

En eller flera CGR-revisorer som är oberoende sakkunniga skall ge utlåtande om fusionsplanen till de bolag som deltar i fusionen. I utlåtandet skall bedömas om fusionsplanen ger riktiga och tillräckliga uppgifter om omständigheter som är ägnade att inverka väsentligt på bedömningen av fusionsorsaken, värdet av den egendom som övergår till det övertagande bolaget samt vederlagets värde och dess skifte. I utlåtandet till det övertagande bolaget skall särskilt nämnas om fusionen är ägnad att äventyra betalningen av bolagets skulder. I fråga om de sakkunniga och utlåtandet skall i övrigt i tillämpliga delar iakttas 2 kap. 4 a § i lagen om aktiebolag. (13.4.2007/468)

Om de i fusionen deltagande bolagens samtliga delägare samt vederbörande ministerium samtycker, räcker det att utlåtandet avser den egendom som övergår till det övertagande bolaget som betalning för nyemissionen och tar ställning till frågan om fusionen är ägnad att äventyra betalningen av det övertagande bolagets skulder.

Vid dotterbolagsfusion räcker det att utlåtandet tar ställning till frågan om fusionen är ägnad att äventyra betalningen av det övertagande bolagets skulder samt till fusionsorsaken och den egendom som övergår till bolaget.

Till fusionsplanen skall i fråga om varje bolag som deltar i fusionen fogas

I det överlåtande bolaget beslutar bolagsstämman om fusionen. Vid en dotterbolagsfusion kan fusionsbeslutet dock fattas av det överlåtande bolagets styrelse.

I det övertagande bolaget skall fusionsbeslutet fattas av bolagsstämman.

Kallelsen till den bolagsstämma som skall besluta om fusionen kan utfärdas efter att fusionsplanen har kungjorts. Kallelsen skall utfärdas tidigast två månader och, om bolagsordningen inte föreskriver en längre tid, senast en månad före bolagsstämman eller den i 8 kap. 1 a § 2 mom. avsedda sista anmälningsdagen. I kallelsen till stämma skall anges fusionsplanens huvudsakliga innehåll.

Fusionsplanen jämte bilagor skall i minst en månads tid före den bolagsstämma som beslutar om fusionen hållas tillgänglig för delägarna på de i fusionen deltagande bolagens huvudkontor och omedelbart på begäran sändas till en delägare samt framläggas på bolagsstämman.

Bolagsstämman bör fatta beslut om fusion i enlighet med 8 kap. 10 §. Om det i det överlåtande försäkringsaktiebolaget finns aktier av olika slag som medför rösträtt, krävs för beslutet dessutom att det i det överlåtande bolaget biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av de vid stämman företrädda aktierna inom varje aktieslag.

Om fusionsplanen inte godkänns utan ändringar i alla bolag som deltar i fusionen, förfaller denna. Det överlåtande bolagets bolagsstämma kan dock ändra fusionsplanens bestämmelse om skifte av vederlaget mellan delägarna. Styrelserna i de övriga bolagen som deltar i fusionen samt det överlåtande bolagets delägare skall utan dröjsmål underrättas om ändringen på samma sätt som kallelse till bolagsstämma utfärdas.

Bolagsstämmans beslut om förkastande av en fusionsplan skall omedelbart anmälas för registrering. Det överlåtande bolaget skall göra registeranmälan om ändring av fusionsplanen senast när det samtycke av ministeriet som avses i 13 § söks.

Vid kombinationsfusion ersätter fusionsplanen stiftelseurkunden för det bolag som bildas. Den bolagsstämma som beslutar om fusionen skall också välja styrelse- och förvaltningsrådsmedlemmarna samt revisorerna för det övertagande bolaget, om inte något annat bestäms i fusionsplanen.

Har en aktieägare i det överlåtande försäkringsaktiebolaget röstat mot fusionsbeslutet, tillämpas i fråga om hans rätt att yrka på inlösen 14 kap. 12 § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag.

Vad som stadgas i 14 kap. 12 § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag tillämpas också om innehavaren av en rättighet som avses i 3 § i detta kapitel har rätt att yrka på inlösen. Inlösningsyrkandet skall dock tillställas bolaget en månad före den i 6 kap. 6 § 1 mom. lagen om aktiebolag avsedda utsatta dagen. Yrkandet på inledande av skiljeförfarande skall delges senast denna utsatta dag.

Har en garantiandelsägare i ett överlåtande publikt ömsesidigt försäkringsbolag röstat mot beslutet om fusion med ett privat försäkringsbolag, tillämpas på hans rätt att yrka på inlösen 18 a kap. 2 § 4 mom.

Inom två månader efter det att bolagen har godkänt fusionsplanen skall de ansöka om Försäkringsinspektionens samtycke till fusionsplanen och om fastställelse av den ändring av bolagsordningen som fusionen kräver samt, vid kombinationsfusion, av den nya bolagsordningen.

När det gäller ansökan om fusion skall Försäkringsinspektionen, om den inte anser att ansökan utan vidare utredning skall avslås, på det övertagande bolagets bekostnad låta kungöra saken i den officiella tidningen. I kungörelsen skall de försäkringsborgenärer i det överlåtande bolaget som önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas framställa dem till Försäkringsinspektionen inom en av inspektionen utsatt tid som inte får vara längre än två månader. Kungörelse skall utfärdas också på försäkringsborgenärerna i det övertagande bolaget, om fusionen enligt ett utlåtande som avses i 6 § är ägnad att äventyra betalningen av bolagets skulder. Försäkringsinspektionen skall förplikta det överlåtande bolaget att utan dröjsmål underrätta om kungörelsen i åtminstone en tidning som utkommer på det överlåtande bolagets hemort samt dessutom enligt vad Försäkringsinspektionen vid behov bestämmer.

Försäkringsinspektionen skall be konkurrensverket om ett utlåtande över en sådan ansökan som avses i 1 mom., om det arrangemang som avses i ansökan omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i lagen om konkurrensbegränsningar.

Försäkringsinspektionen skall ge sitt samtycke, om en åtgärd som avses i 1 mom. inte kränker de förmåner som försäkringarna omfattar och om den inte anses äventyra en sund utveckling av försäkringsväsendet. Försäkringsinspektionen har rätt att till samtycket foga sådana villkor som den anser nödvändiga för att skydda de förmåner som försäkringarna omfattar eller en sund utveckling av försäkringsväsendet.

Det överlåtande och det övertagande bolaget samt den som framställt anmärkning får anföra besvär över Försäkringsinspektionens beslut hos Helsingfors förvaltningsdomstol enligt vad som bestäms i lagen om Försäkringsinspektionen (78/1999) . Besvären skall behandlas i brådskande ordning.

Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, har fusionen förfallit.

I fråga om ett finskt försäkringsbolags deltagande i en fusion som avses i artikel 2.1 i europabolagsförordningen gäller vad som bestäms i 13 §.

Om det bolag som är övertagande bolag i fusionen registreras i någon annan stat än Finland, kan Försäkringsinspektionen dock förbjuda fusionen endast om den kränker förmåner som försäkringarna omfattar. För en sådan fusion får registermyndigheten inte ge ett intyg som avses i 4 § 3 mom. i lagen om europabolag, om Försäkringsinspektionen innan ett sådant tillstånd som avses i 4 § 2 mom. i nämnda lag beviljats har meddelat registermyndigheten att försäkringsbolaget inte har iakttagit bestämmelserna om fusion eller om fortsättande av verksamheten i Finland eller avslutande av verksamheten eller att Försäkringsinspektionen har förbjudit fusionen i enlighet med vad som bestäms ovan i detta moment. Tillstånd får beviljas före den dag som avses i 6 kap. 6 § 1 mom. i lagen om aktiebolag endast om Försäkringsinspektionen har meddelat att den inte motsätter sig en flyttning av hemorten.

Om det övertagande försäkringsbolaget som registreras i någon annan stat än Finland har för avsikt att efter fusionen fortsätta verksamheten i Finland, tillämpas på försäkringsbolaget vad som bestäms om ett utländskt försäkringsbolags verksamhet i Finland.

För verkställande av fusionen behövs registermyndighetens tillstånd. Bolagen skall ansöka om tillstånd inom fyra månader från det att vederbörande ministerium har gett sitt samtycke enligt 13 § till fusionsplanen. Vid dotterbolagsfusion skall moderbolaget ansöka om tillståndet. Om ansökan inte görs inom föreskriven tid eller om tillstånd inte beviljas, förfaller fusionen. På förutsättningarna för beviljande av tillstånd tillämpas 6 kap. 5 § 3 mom. lagen om aktiebolag. I den sagda paragrafen avses med borgenär dock inte försäkringsborgenär.

Till ansökan om tillstånd skall fogas fusionsplanens bilagor samt fusionsbesluten. I det protokoll eller protokollsutdrag i vilket det överlåtande försäkringsaktiebolagets fusionsbeslut ingår skall för varje aktieslag anges antalet aktier beträffande vilka har gjorts ett förbehåll som avses i 14 kap. 12 § 1 mom. lagen om aktiebolag. Till ansökan skall också fogas utredning över att ministeriet har gett ett i 13 § avsett samtycke till fusionsplanen.

Registermyndigheten skall utfärda kungörelse på det överlåtande bolagets borgenärer. Kungörelse skall utfärdas också på det övertagande bolagets borgenärer, om fusionen enligt det utlåtande som avses i 6 § är ägnad att äventyra betalningen av bolagets skulder. På kungörelsen och tillståndsförfarandet tillämpas i övrigt 6 kap. 6 och 7 § lagen om aktiebolag. Med borgenär avses ovan i denna paragraf och vid tillämpning av 6 kap. 6 och 7 § lagen om aktiebolag inte försäkringsborgenär.

Är en innehavare av sådan rätt som avses i 3 § berättigad att yrka på inlösen, skall i kungörelsen nämnas också detta samt hur rätten till inlösen skall förbehållas. Bolaget skall också sända rättsinnehavaren meddelande om kungörelsen så som stadgas i 6 kap. 6 § 2 mom. lagen om aktiebolag.

Försäkringsbolaget skall senast den dag som nämns i kungörelsen lämna registermyndigheten utredning över att ministeriets samtycke har vunnit laga kraft. Om ministeriets samtycke inte har vunnit laga kraft senast ovan nämnda dag, skall registermyndigheten uppskjuta behandlingen av ansökan tills samtycket har vunnit laga kraft.

Fusionen förfaller, om inte bolagen till registermyndigheten gör anmälan om verkställande av fusionen inom fyra månader från det fusionstillståndet beviljades. Vid dotterbolagsfusion skall anmälan göras av moderbolaget.

Anmälan om verkställande av fusion ersätter vid absorptionsfusion de registeranmälningar som avses i 4 kap. lagen om aktiebolag samt vid kombinationsfusion den registeranmälan som avses i 2 kap. I övrigt skall i fråga om registrering av nyemission, emission av optionsrätter och upptagande av lån mot konvertibla skuldebrev som behövs för erläggande av vederlag i tillämpliga delar iakttas 4 kap. lagen om aktiebolag samt i fråga om registrering av övertagande bolag 2 kap.

Till anmälan skall fogas de i fusionen deltagande bolagens styrelsemedlemmars och verkställande direktörers försäkran samt revisorernas intyg om att det övertagande bolaget genom registreringen av fusionen får full betalning för det belopp som upptas i bolagets eget kapital för de aktier, garantiandelar, optionsrätter och konvertibla skuldebrev som ges som vederlag.

I övrigt tillämpas på registreringen av verkställigheten av fusionen 14 kap. 16 § 4 och 5 mom. lagen om aktiebolag.

Beträffande talan angående fusionsbeslut gäller i tillämpliga delar 14 kap. 18 § lagen om aktiebolag.

Det överlåtande bolagets försäkringsbestånd samt övriga tillgångar och skulder, med undantag av yrkande som grundar sig på 15 kap. 1 och 3 § i lagen om aktiebolag, 17 kap. 1 § i denna lag och 51 § i revisionslagen, övergår utan likvidationsförfarande till det övertagande bolaget, när verkställandet av fusionen har registrerats. Samtidigt upplöses det överlåtande bolaget. (13.4.2007/468)

När det överlåtande bolaget upplöses får dess delägare rätt till vederlag och blir i enlighet med fusionsplanen delägare i det övertagande bolaget. Samtidigt uppstår rätt till inlösningsbeloppet enligt 14 kap. 12 § lagen om aktiebolag. De aktier eller garantiandelar som det övertagande eller överlåtande bolaget äger i det överlåtande bolaget medför dock inte rätt till vederlag.

När ett försäkringsbolag har fusionerats med ett annat försäkringsbolag, får en sådan försäkringstagare i det överlåtande bolaget som inte har medverkat till beslutet om fusion och inte enligt 12 § i lagen om försäkringsavtal har rätt att säga upp försäkringen när som helst, skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 4 mom. Samma rätt har försäkringstagaren om försäkringsbolagets hemort har flyttats till någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet så som bestäms i artikel 8 i europabolagsförordningen. (13.8.2004/751)

Det övertagande bolagets styrelse skall tillkännage fusionen genom att inom en månad efter registreringen av verkställigheten av fusionen låta kungöra detta i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning som utkommer på det överlåtande bolagets hemort. Ett europabolag skall tillkännage en sådan registrering av flyttning av hemort som avses i artikel 8.11 i europabolagsförordningen genom att kungöra detta i den officiella tidningen samt åtminstone i en tidning som utkommer på den ort som var bolagets sista hemort i Finland. Försäkringsinspektionen kan bestämma att tillkännagivandet skall ske även på något annat sätt. Tillkännagivandet skall även innehålla ett omnämnande av den rätt som försäkringstagaren har att säga upp sitt försäkringsavtal så som föreskrivs i 3 mom. (13.8.2004/751)

Det överlåtande bolagets styrelse och verkställande direktör skall avge slutredovisning vid den stämma som hålls av det överlåtande bolagets delägare eller representanter. Redovisningen skall innehålla bokslut och koncernbokslut samt verksamhetsberättelse för den tid för vilken bokslut och verksamhetsberättelse ännu inte har lagts fram på bolagsstämman samt utredning om hur vederlaget skiftats. I fråga om granskningen av slutredovisningen tillämpas vad som bestäms om revision. I fråga om delägarnas och representanternas stämma tillämpas vad som bestäms om bolagsstämma eller representantskap. På klander av vederlagsskiftet och slutredovisningen, på lyftande av skiftesandel samt på fortsatt likvidation efter att det överlåtande bolaget upplösts tillämpas 15 kap. 18 § 2 och 3 mom. och, i fråga om talan som avses i 15 kap. 5 § lagen om aktiebolag eller 17 kap. 1 § i denna lag, vad som bestäms i 15 kap. 20 § 2 mom. och 21 § i denna lag. Slutredovisningen skall anmälas för registrering så som bestäms i 11 kap. 14 § lagen om aktiebolag. (30.4.2004/330)

På inlösen av minoritetsaktier i ett försäkringsaktiebolag tillämpas vad som i 14 kap. 19-21 §§ lagen om aktiebolag stadgas om rätt för aktieägare ( inlösare ) att lösa in de övriga aktieägarnas aktier och om aktieägares rätt att yrka på inlösen av sina aktier.

Om ett annat aktiebolag än ett försäkringsaktiebolag fusioneras med ett försäkringsbolag, iakttas vid fusionen i tillämpliga delar detta kapitel, med undantag för stadgandena om kombinationsfusion och 13 § 2 mom. Om fusionen dock enligt det utlåtande som avses i 6 § kan äventyra betalningen av försäkringsbolagets skulder, skall en i 13 § 2 mom. avsedd kungörelse utfärdas på försäkringsbolagets försäkringsborgenärer.

Ett försäkringsbolag ( överlåtande bolag ) kan överlåta sitt försäkringsbestånd till ett annat försäkringsbolag ( övertagande bolag ).

Vid överlåtelse av en del av försäkringsbeståndet tillämpas på motsvarande sätt vad som stadgas om överlåtelse av försäkringsbeståndet.

Försäkringsbeståndet kan överlåtas även om det överlåtande bolaget har trätt i likvidation.

Styrelserna för det överlåtande och det övertagande bolaget skall göra upp en skriftlig plan för överlåtelsen av försäkringsbeståndet, vilken skall dateras och undertecknas.

Planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet skall uppta

En eller flera CGR-revisorer som är oberoende sakkunniga skall ge både det överlåtande och det övertagande bolaget utlåtande om planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet. I utlåtandet skall bedömas om planen ger riktiga och tillräckliga uppgifter om omständigheter som är ägnade att inverka väsentligt på bedömningen av orsaken till att försäkringsbeståndet överlåts, värdet av det försäkringsbestånd som övergår till det övertagande bolaget och den egendom som enligt avtalet skall överföras som täckning för beståndet samt ett eventuellt vederlags värde. I utlåtandet skall särskilt nämnas om överlåtelsen av försäkringsbeståndet är ägnad att äventyra betalningen av bolagets skulder. I fråga om de sakkunniga och utlåtandet skall i övrigt i tillämpliga delar iakttas 2 kap. 4 a § i lagen om aktiebolag.

Till planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet skall i fråga om såväl det överlåtande som det övertagande bolaget fogas

I det överlåtande bolaget beslutar bolagsstämman om överlåtelse av försäkringsbeståndet. Om det övertagande bolaget äger alla aktier i det överlåtande bolaget, kan beslutet om överlåtelse av försäkringsbeståndet dock fattas av det överlåtande bolagets styrelse.

I det övertagande bolaget skall beslutet om överlåtelse av försäkringsbeståndet fattas av bolagsstämman.

Kallelsen till den bolagsstämma som skall besluta om överlåtelsen av försäkringsbeståndet skall utfärdas tidigast två månader och, om bolagsordningen inte föreskriver en längre tid, senast en månad före bolagsstämman eller den i 8 kap. 1 a § 2 mom. avsedda sista anmälningsdagen. I kallelsen till stämma skall anges det huvudsakliga innehållet i planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet.

Planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet jämte bilagor skall i minst en månads tid före den bolagsstämma som beslutar om överlåtelsen hållas tillgänglig för delägarna på det överlåtande och det övertagande bolagets huvudkontor och omedelbart på begäran sändas till en delägare samt framläggas på bolagsstämman.

Bolagsstämman bör fatta beslut om överlåtelse av försäkringsbeståndet i enlighet med 8 kap. 10 §. Om det i det överlåtande försäkringsaktiebolaget finns aktier av olika slag som medför rösträtt, krävs för beslutet dessutom att det i det överlåtande bolaget biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av de vid stämman företrädda aktierna inom varje aktieslag.

Om planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet inte godkänns utan ändringar i såväl det överlåtande som det övertagande bolaget, förfaller överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

Inom två månader efter det att bolagen har godkänt planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet skall de ansöka om Försäkringsinspektionens samtycke till planen och om fastställelse av den ändring av bolagsordningen som överlåtelsen av försäkringsbeståndet kräver.

När det gäller ansökan om överlåtelse av försäkringsbeståndet skall Försäkringsinspektionen, om den inte anser att ansökan utan vidare utredning skall avslås, på det övertagande bolagets bekostnad låta kungöra saken i den officiella tidningen. I kungörelsen skall de försäkringsborgenärer för försäkringar som ingår i det försäkringsbestånd som överlåts vilka önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas framställa dem till Försäkringsinspektionen inom en av inspektionen utsatt tid som inte får vara längre än två månader. Kungörelsen skall också utfärdas på övriga försäkringsborgenärer i det överlåtande bolaget, om överlåtelsen av försäkringsbeståndet enligt ett utlåtande som avses i 4 § är ägnad att äventyra betalningen av det överlåtande bolagets skulder. Kungörelsen skall också utfärdas på försäkringsborgenärerna i det övertagande bolaget, om överlåtelsen av försäkringsbeståndet enligt det sagda utlåtandet är ägnad att äventyra betalningen av det övertagande bolagets skulder. Försäkringsinspektionen skall förplikta det överlåtande bolaget att utan dröjsmål underrätta om kungörelsen i åtminstone en tidning som utkommer på det överlåtande bolagets hemort samt dessutom enligt vad Försäkringsinspektionen vid behov bestämmer.

Försäkringsinspektionen skall be konkurrensverket om ett utlåtande över en sådan ansökan som avses i 1 mom., om det arrangemang som avses i ansökan omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i lagen om konkurrensbegränsningar.

Försäkringsinspektionen skall ge sitt samtycke, om en åtgärd som avses i 1 mom. inte kränker de förmåner som försäkringarna omfattar och om den inte anses äventyra en sund utveckling av försäkringsväsendet. Försäkringsinspektionen har rätt att till samtycket foga sådana villkor som den anser nödvändiga för att skydda de förmåner som försäkringarna omfattar eller en sund utveckling av försäkringsväsendet.

Det överlåtande och det övertagande bolaget samt den som framställt anmärkning får anföra besvär över Försäkringsinspektionens beslut hos Helsingfors förvaltningsdomstol enligt vad som bestäms i lagen om Försäkringsinspektionen. Besvären skall behandlas i brådskande ordning.

Om det försäkringsbestånd som skall överlåtas innehåller försäkringsavtal som har slutits med stöd av etableringsrätten eller det fria tillhandahållandet av tjänster enligt 2 a kap. 1 eller 8 §, skall ministeriet innan det ger tillstånd till överlåtelsen inhämta godkännande av de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den EES-stat där den risk som skadeförsäkringsavtalet gäller är belägen enligt 2 a kap. 10 § eller där livförsäkringstagaren är varaktigt bosatt eller, om livförsäkringstagaren är en juridisk person, där den juridiska personen har det driftställe som avtalet hänför sig till. En utredning om försäkringsavtal som avses i detta moment skall fogas till en i 9 § 1 mom. avsedd ansökan.

Om de försäkringsavtal som skall överlåtas har slutits utgående från en representation som avses i 2 a kap. 6 §, skall ministeriet innan det ger tillstånd till överlåtelsen ge den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen är belägen möjlighet att bli hörd i fråga om överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

Försäkringsbeståndet övergår på det övertagande bolaget då ministeriet har gett sitt samtycke till åtgärden. Ministeriet kan på ansökan även fastställa en senare tidpunkt för försäkringsbeståndets övergång.

Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, har överlåtelsen av försäkringsbeståndet förfallit.

När ett försäkringsbolag har överlåtit sitt försäkringsbestånd till ett annat försäkringsbolag, får en försäkringstagare med en försäkring i det överlåtna försäkringsbeståndet, om han inte medverkat till beslutet om överlåtelse av försäkringsbeståndet och om han inte enligt 12 § lagen om försäkringsavtal har rätt att säga upp försäkringen när som helst, skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 2 mom.

Det övertagande bolagets styrelse skall tillkännage överlåtelsen av försäkringsbeståndet genom att inom en månad efter försäkringsbeståndets övergång låta kungöra detta i officiella tidningen och i åtminstone en tidning som utkommer på det överlåtande bolagets hemort samt dessutom enligt vad ministeriet vid behov bestämmer. Tillkännagivandet skall även innehålla ett omnämnande av den rätt för försäkringstagare att säga upp sitt försäkringsavtal som avses i 1 mom.

Ett försäkringsbolag kan med vederbörande ministeriums samtycke helt eller delvis överlåta sitt bestånd av sådana försäkringsavtal som avses i 2 a kap. 1 eller 8 § och som ingåtts med stöd av etableringsrätten eller rätten att fritt tillhandahålla tjänster till ett utländskt försäkringsbolag som har hemort i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ( utländskt EES-försäkringsbolag ).

Innan ministeriet ger tillstånd till överlåtelsen skall det inhämta bekräftelse av de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där det mottagande försäkringsbolaget är beläget om att det mottagande bolaget har ett tillräckligt verksamhetskapital sedan överlåtelsen har beaktats samt samtycke av den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den EES-stat där den risk som skadeförsäkringsavtalet enligt 2 a kap. 10 § gäller är belägen eller där livförsäkringstagaren är varaktigt bosatt eller, om livförsäkringstagaren är en juridisk person, där det driftställe är beläget till vilket avtalet hänför sig.

Om försäkringsavtal som skall överlåtas har slutits utgående från en representation, skall ministeriet innan det ger sitt samtycke ge den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen är belägen möjlighet att bli hörd i fråga om överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

I fråga om överlåtelse av försäkringsbestånd enligt denna paragraf skall i övrigt i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas ovan i detta kapitel, dock så att det utlåtande som avses i 4 § inte behöver ges det övertagande bolaget, den kungörelse som avses i 9 § 2 mom. offentliggörs på det överlåtande bolagets bekostnad och denna kungörelse inte utfärdas på det övertagande bolagets försäkringsborgenärer och 12 § inte tillämpas. Kapitlets 6 § 2 mom., 7 § och 8 § 1 mom. tillämpas inte på det övertagande bolaget.

Ministeriet kan meddela anvisningar och föreskrifter samt av särskilda skäl bevilja undantag i fråga om tillämpningen av detta kapitel på överlåtelser av försäkringsbestånd som avses i denna paragraf.

Ett försäkringsbolag kan, om vederbörande ministerium anser att särskilda skäl föreligger, helt eller delvis överlåta ett annat än i 13 § avsett försäkringsbestånd till ett utländskt försäkringsbolag eller helt eller delvis överta försäkringsbestånd av ett utländskt försäkringsbolag.

I fråga om överlåtelse av ett sådant försäkringsbestånd som avses i denna paragraf gäller i övrigt i tillämpliga delar stadgandena ovan i detta kapitel, om inte ministeriet beviljar undantag från detta.

Om vederbörande ministerium inte inom tre månader från det begäran har tillställts mottagaren har fått svar av de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i de EES-stater av vilka ministeriet med stöd av 10 § 1 mom. eller 13 § 2 mom. har begärt bekräftelse eller godkännande eller vilka ministeriet med stöd av 10 § 2 mom. eller 13 § 3 mom. har gett möjlighet att bli hörda, skall dessa anses ha bekräftat att det övertagande bolagets verksamhetskapital är tillräckligt eller gett sitt godkännande eller affirmativa utlåtande om överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

Ett försäkringsaktiebolag ( ursprungligt bolag ) kan delas så att dess försäkringsbestånd samt övriga tillgångar och skulder helt eller delvis, utan likvidationsförfarande överförs till ett eller flera försäkringsaktiebolag som därvid bildas ( övertagande bolag ), varvid aktieägarna i det ursprungliga bolaget såsom vederlag får aktierna i det övertagande bolaget. Det övertagande bolaget kan också vara ett annat aktiebolag som bildas, om på bolaget vid delningen inte överförs ett försäkringsbestånd eller en del av ett sådant. Vederlaget får också bestå av pengar, annan egendom och förbindelser. Om ägaren av en aktie som medför rösträtt såsom vederlag erbjuds annat än motsvarande aktier i det övertagande bolaget, har han dock alltid rätt att i stället för sådant vederlag få ersättning i pengar, om inte något annat bestäms i bolagsordningen.

Delningen kan ske så att

På det ursprungliga bolaget tillämpas vad som i 16 kap. 2 § stadgas om överlåtande bolag. På innehavare av optionsrätter, konvertibla skuldebrev eller andra med aktieägarrätt jämställbara rättigheter som har emitterats av det ursprungliga bolaget, skall på motsvarande sätt tillämpas 16 kap. 3 §. I fråga om nedsättning av det ursprungliga bolagets bundna egna kapital skall vid sådan delning som avses i 2 mom. 2 punkten i tillämpliga delar iakttas vad 6 kap. 1 § 1-4 mom., 2 § 5 mom. och 3 § lagen om aktiebolag samt 5 kap. 3 § i denna lag stadgar om nedsättning av aktiekapitalet samt 12 kap. 2 a § 1 mom. om nedsättning av annat bundet eget kapital.

Det ursprungliga bolagets styrelse skall göra upp en delningsplan, i fråga om vilken i tillämpliga delar iakttas vad 16 kap. 4-7 § stadgar om kombinationsfusion. Delningsplanen skall dessutom innehålla

Beslut om delning skall fattas av det ursprungliga bolagets bolagsstämma.

Bolagsstämman bör fatta beslut om delning i enlighet med 8 kap. 10 §. Om det i det ursprungliga bolaget finns aktier av olika slag som medför rösträtt och om till bolagets aktieägare aktieslagsvis utdelas samma vederlag i förhållande till innehaven, krävs för beslutet dessutom att det biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av de vid stämman företrädda aktierna inom varje aktieslag.

I andra fall än de som avses i 2 mom. krävs för beslutet samtliga aktieägares samtycke.

I övrigt skall i fråga om beslut om delning i tillämpliga delar iakttas 16 kap. 9 §, 10 § 2 och 3 mom. samt 11 och 17 §.

På den rätt att yrka på inlösen som tillkommer innehavare av sådan rätt som avses i 1 § 3 mom. skall tillämpas 16 kap. 12 § 2 mom. Om det ursprungliga bolaget är ett publikt försäkringsaktiebolag och det övertagande bolaget är ett privat försäkringsaktiebolag eller ett privat aktiebolag, skall på den rätt att yrka på inlösen som aktieägare i det ursprungliga bolaget har tillämpas 17 kap. 3 § lagen om aktiebolag, om inte något annat följer av 5 kap. i denna lag.

Inom två månader efter det att delningsplanen har godkänts skall det ursprungliga bolaget ansöka om Försäkringsinspektionens samtycke till delningsplanen och om fastställelse av de övertagande bolagens bolagsordning, om det övertagande bolaget är ett försäkringsbolag, samt, i fråga om en delning som avses i 1 § 2 mom. 2 punkten, fastställelse av den ändring av bolagsordningen som delningen kräver.

När det gäller ansökan om delning skall Försäkringsinspektionen, om den inte anser att ansökan utan vidare utredning skall avslås, på det ursprungliga bolagets bekostnad låta kungöra saken i den officiella tidningen. I kungörelsen skall de försäkringsborgenärer i det ursprungliga bolaget som önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas framställa dem till Försäkringsinspektionen inom en av inspektionen utsatt tid som inte får vara längre än två månader. Försäkringsinspektionen skall förplikta det ursprungliga bolaget att utan dröjsmål underrätta om kungörelsen i åtminstone en tidning som utkommer på det ursprungliga bolagets hemort samt dessutom enligt vad Försäkringsinspektionen vid behov bestämmer.

Försäkringsinspektionen skall ge sitt samtycke, om en åtgärd som avses i 1 mom. inte kränker de förmåner som försäkringarna omfattar och om den inte anses äventyra en sund utveckling av försäkringsväsendet. Försäkringsinspektionen har rätt att till samtycket foga sådana villkor som den anser nödvändiga för att skydda de förmåner som försäkringarna omfattar eller en sund utveckling av försäkringsväsendet.

Det ursprungliga bolaget samt den som framställt anmärkning får anföra besvär över Försäkringsinspektionens beslut hos Helsingfors förvaltningsdomstol enligt vad som bestäms i lagen om Försäkringsinspektionen. Besvären skall behandlas i brådskande ordning.

Vid delning beviljas övertagande bolag koncession till den del ett försäkringsbestånd överförs på dem vid delningen, om inte Försäkringsinspektionen bestämmer något annat. Vid en delning enligt 1 § 2 mom. 2 punkten förblir det överlåtande bolagets koncession i kraft endast till den del bolaget behåller ett försäkringsbestånd, om inte Försäkringsinspektionen bestämmer något annat. Till en ansökan enligt 1 mom. skall fogas ett förslag till koncession som avses i detta moment.

Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, har delningen förfallit.

Det ursprungliga bolaget skall för verkställande av delningen ansöka om registermyndighetens tillstånd inom fyra månader efter att ministeriet har gett ett i 4 § avsett samtycke till delningsplanen samt fastställt i 4 § avsedda bolagsordningar och ändringar av bolagsordningen. I fråga om tillståndet iakttas i tillämpliga delar 16 kap. 14 och 15 §. Det ursprungliga bolaget skall göra anmälan om verkställandet av delningen till registermyndigheten. Angående meddelandet gäller vad 16 kap. 16 § 1-3 mom. stadgar om kombinationsfusion.

Har i det ursprungliga bolagets egendom fastställts företagsinteckning enligt företagsinteckningslagen (634/1984) , får delningen inte registreras utan samtidig registrering av bolagets och inteckningshavarnas avtal om delning av inteckningarna mellan det ursprungliga och de övertagande bolagen och av reglering av företrädesrätten mellan inteckningarna.

Det ursprungliga bolagets försäkringsbestånd samt övriga tillgångar och skulder övergår så som anges i delningsplanen till det övertagande bolaget när verkställandet av delningen har registrerats. Samtidigt upplöses det ursprungliga bolaget vid sådan delning som avses i 1 § 2 mom. 1 punkten.

Det ursprungliga bolagets aktieägare får genom att delningen registreras rätt till vederlag och blir i enlighet med delningsplanen delägare i det övertagande bolaget. Egna aktier som tillhör det ursprungliga bolaget berättigar dock inte till vederlag.

Om det ursprungliga bolaget upplöses, skall dess styrelse och verkställande direktör lämna slutredovisning, på vilken tillämpas 16 kap. 18 § 5 mom.

När ett försäkringsaktiebolag har delats och försäkringsaktiebolagets försäkringsbestånd helt eller delvis har överförts vid delningen, får en försäkringstagare med en försäkring i det försäkringsbestånd som överförts, om han inte medverkat till beslutet om delning och om han inte enligt 12 § lagen om försäkringsavtal har rätt att säga upp försäkringen när som helst, skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 2 mom.

Om försäkringsbeståndet vid delningen av ett försäkringsaktiebolag helt eller delvis har överförts, skall det övertagande bolagets styrelse tillkännage delningen genom att inom en månad efter registreringen av verkställigheten av delning låta kungöra delningen i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning som utkommer på det ursprungliga bolagets hemort samt dessutom enligt vad vederbörande ministerium vid behov bestämmer. Tillkännagivandet skall även innehålla ett omnämnande av den rätt för försäkringstagare att säga upp sitt försäkringsavtal som avses i 1 mom.

Uppdagas vid sådan delning som avses i 1 § 2 mom. 1 punkten tillgångar som inte är skiftade enligt delningsplanen, tillhör dessa aktieägarna i det ursprungliga bolaget och de övertagande bolagen i samma förhållande som det ursprungliga bolagets nettoegendom skall skiftas enligt delningsplanen.

Det ursprungliga bolaget och de övertagande bolagen är solidariskt ansvariga för det ursprungliga bolagets skulder som inte har skiftats i delningsplanen och som har uppkommit innan verkställandet av delningen registrerades. Bolagets sammanlagda ansvar uppgår dock högst till värdet av den nettoegendom som återstår för det eller övergår till det.

Utöver detta kapitel tillämpas på försäkringsbolag även 15 kap. 1, 3-5 och 7 § lagen om aktiebolag.

Om skada förorsakas genom överträdelse av denna lag, iakttas vad 15 kap. 1, 3-5 och 7 § lagen om aktiebolag stadgar om ersättande av skada som förorsakats genom överträdelse av lagen om aktiebolag eller bolagsordning.

Beträffande delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag och utsedda representanter gäller vad 15 kap. 1, 3 och 7 § lagen om aktiebolag stadgar om aktieägare.

På yrkande av delägarna kan talan föras för bolagets räkning utan hinder av 15 kap. 5 § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag, om

Talan kan väckas av delägare med minst en tiondel av samtliga aktier eller minst samma antal aktier eller samma röstetal som det som innehas av de i 1 mom. avsedda delägarna som motsatt sig beslutet. Avstår en delägare från talan sedan den väckts, kan övriga delägare som väckt talan likväl fullfölja den.

Talan skall väckas inom tre månader från bolagsstämmans beslut enligt 1 mom. eller utgången av den frist som avses i 1 mom. eller, när granskning som avses i 9 kap. 6 § har yrkats, från det att yttrande om granskningen har framlagts på bolagsstämma eller ansökan om förordnande av granskare har avslagits.

Delägare som väckt talan ansvarar för rättegångskostnaderna. De har dock rätt att av bolaget få ersättning för kostnaderna i den mån de kan täckas av de medel bolaget vunnit genom rättegången. Domstolen kan förordna att till de delägare som väckt talan skall av de medel bolaget vunnit betalas den del som faller på deras aktier.

Utöver detta kapitel tillämpas på försäkringsbolag 16 kap. 2-4, 6, 7 och 7 a § lagen om aktiebolag.

Utan hinder av vad som stadgas om laga domstol i tvistemål får skadeståndstalan som avses i 17 kap. 2 § i denna lag och 15 kap. 5 § lagen om aktiebolag föras vid domstolen på försäkringsbolagets hemort. Denna domstol kan även behandla ett skadeståndsyrkande som grundar sig på brott samt sådana tvister om inlösen av aktier som avses i 3 kap. 3 § 3 mom., 6 kap. 10 § och 16 kap. 5 § 5 mom. lagen om aktiebolag samt en i 16 kap. 14 § 1 mom., 16 b kap. 5 §, 18 a kap. 2 § 2 mom. och 3 § i denna lag samt i 6 kap. 5 § 3 mom. lagen om aktiebolag avsedd talan om huruvida borgenären har fått betalning eller betryggande säkerhet för sin fordran.

En domstol skall på tjänstens vägnar utan dröjsmål underrätta vederbörande ministerium om ett avgörande som avses i 16 kap. 3 § 1 mom. lagen om aktiebolag.

Centralhandelskammaren utser på ansökan av den part som yrkar på inlösen, för varje sådan inlösningstvist som avses i 16 kap. 3, 12 och 19 §, 16 b kap. 3 § samt 18 a kap. 2 och 5 §, ett behövligt antal skiljemän och förordnar en ordförande för dem. Skiljemännen skall ha behövlig sakkunskap.

Försäkringsbolaget svarar för kostnaderna för sådant skiljeförfarande som avses i 16 kap. 3 och 12 §, 16 b kap. 3 § samt 18 a kap. 3 §. Skiljemännen kan dock av särskilda skäl ålägga en aktieägare att helt eller delvis ersätta bolaget för dess kostnader. Inlösaren svarar för kostnaderna för skiljeförfarande som avses i 16 kap. 19 §, om skiljemännen inte av särskilda orsaker anser det skäligt att ålägga ägare till aktier som skall inlösas att helt eller delvis svara för dem.

I fråga om skiljeförfarandet gäller i övrigt 16 kap. 5 § 2, 4 och 5 mom. lagen om aktiebolag.

Den som uppsåtligen (19.6.1997/611)

Allmän åklagare skall innan åtal väcks för ett brott som avses i 1 mom. inhämta Försäkringsinspektionens utlåtande. När domstolen behandlar brottmålet skall den ge Försäkringsinspektionen tillfälle att bli hörd. (30.4.2004/330)

Den som uppsåtligen (19.6.1997/611)

skall, såframt gärningen ej är ringa eller annorstädes i lag strängare straff ej är stadgat, för försäkringsbolagsbrott dömas till böter eller till fängelse i högst ett år.

Den som uppsåtligen (19.6.1997/611)

skall, om gärningen inte är ringa eller strängare straff för den inte stadgas på något annat ställe i lag, för försäkringsbolagsförseelse dömas till böter.

För försäkringsbolagsförseelse skall också den dömas som av grov oaktsamhet förfar på det sätt som avses i 1 mom. 12 punkten. (19.6.1997/611)

Den som i egenskap av anställd hos ett försäkringsbolag eller dess holdingsammanslutning eller tjänsteföretag eller som i egenskap av medlem eller suppleant i dessas organ eller som vid utförande av någon uppgift på uppdrag av försäkringsbolaget eller som i egenskap av anställd hos eller medlem av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ eller som i egenskap av sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller som med stöd av 6 a eller 6 b § har fått veta något om försäkringsbolagets, dess kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden eller en affärs- eller yrkeshemlighet får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller om inte något annat bestäms i lag. Uppgifter som gäller kunder och som omfattas av tystnadsplikten får, med undantag för bolagsstämmans röstlängd, inte heller lämnas till bolagsstämma eller representantskap eller till delägare som deltar i stämman. (25.1.2002/49)

Angående tystnadsplikten för den som utför en uppgift på uppdrag av vederbörande ministerium eller Försäkringsinspektionen bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

Utöver vad som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har social- och hälsovårdsministeriet och Försäkringsinspektionen rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten till

Utöver vad som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i 1 mom. har social- och hälsovårdsministeriet och Försäkringsinspektionen rätt att till varandra lämna ut och använda uppgifter som omfattas av den tystnadsplikt som avses i 6 § endast för att

Utan hinder av bestämmelserna i 6 § har ett försäkringsbolag rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten

Utöver vad som bestäms i 1 mom. kan ett försäkringsbolag lämna ut sådana uppgifter ur sitt kundregister som är nödvändiga för marknadsföring samt kundbetjäning och annan skötsel av kundförhållanden till ett företag som hör till samma ekonomiska sammanslutning som försäkringsbolaget. Vad som i detta moment bestäms om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av känsliga uppgifter enligt 11 § personuppgiftslagen. (25.1.2002/49)

Vad som i 1 mom. bestäms om försäkringsbolag, gäller i tillämpliga delar trafikförsäkringscentralen, patientförsäkringscentralen och miljöförsäkringscentralen. Vad som i 1 mom. 4 punkten anges om försäkringsbolags rätt att lämna ut uppgifter gäller i tillämpliga delar också sådana nämnder och sådana organ inom försäkringsbranschen som avses i 1 mom. 4 punkten.

Ett försäkringsbolag kan i situationer som avses i 1 mom. lämna ut endast sådana uppgifter som behövs för skötseln av ärendena i fråga.

Vederbörande ministerium kan vid behov utfärda närmare bestämmelser om verkställigheten av 1–3 mom. i denna paragraf.

Till straff för brott mot den tystnadsplikt som avses i 6 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen, om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller om inte strängare straff för den bestäms någon annanstans i lag.

Användning av kön vid beräkningen av försäkringspremier eller förmåner som hänför sig till försäkringar och på detta grundade proportionerliga skillnader i försäkringspremier eller förmåner som hänför sig till försäkringar tillåts endast om användningen av kön är en påverkande faktor vid en riskbedömning som grundar sig på försäkringstekniska och statistiska uppgifter.

Riskbedömningen kan grunda sig på ett försäkringsbolags eget försäkringsbestånd, på försäkringsbolags eller försäkringsföreningars gemensamma statistiska material om försäkringsbestånd eller på tillförlitlig allmän statistik som beskriver den risk som försäkras. Om riskbedömningen grundar sig på ett försäkringsbolags eget försäkringsbestånd, ska beståndet vara tillräckligt stort för att möjliggöra en tillförlitlig riskbedömning.

Riskbedömningen ska innehålla en statistik- och analysdel och en sammanfattningsdel. Av riskbedömningen ska framgå på vilket sätt könstillhörigheten påverkar den risk som försäkras och den proportionerliga skillnaden mellan könen i fråga om den risk som försäkras. Riskbedömningens sammanfattningsdel ska innehålla uppgifter som gör det möjligt att fastställa könets betydelse som försäkringsteknisk faktor.

Om ett försäkringsbolag använder kön vid beräkningen av försäkringspremier eller förmåner som hänför sig till försäkringar, ska bolaget lämna den riskbedömning som avses i 6 d § till Försäkringsinspektionen innan försäkringsprodukterna i fråga tillhandahålls.

Försäkringsbolaget ska publicera riskbedömningens sammanfattningsdel på sina webbsidor och den ska finnas tillgänglig hos försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget ska regelbundet, dock minst vart femte år, göra en ny riskbedömning och lämna den till Försäkringsinspektionen samt publicera riskbedömningens sammanfattningsdel.

Försäkringsinspektionen ska offentliggöra inom vilka försäkringsgrenar försäkringsbolagen använder kön vid beräkningen av försäkringspremier eller förmåner som hänför sig till försäkringar.

Försäkringsinspektionen kan vid behov meddela föreskrifter om de uppgifter som ska ingå i den riskbedömning som avses i 6 d § och om hur uppgifterna ska presenteras och lämnas till inspektionen.

Om den tidsfrist på fem år som nämns i 6 e § anses vara för lång eller situationen av någon annan orsak kan anses kräva det, kan Försäkringsinspektionen ålägga ett försäkringsbolag att lämna en ny riskbedömning.

Social- och hälsovårdsministeriet och Försäkringsinspektionen får publicera sådan statistik och därmed jämförbar information om försäkringsbolagens verksamhet, ställning och utveckling som har gjorts upp på enhetliga grunder för alla försäkringsbolag.

För uppgörande av försäkringstekniska beräkningar och utredningar skall ett försäkringsbolag ha en försäkringsmatematiker. Om försäkringsmatematikerns uppgifter stadgas genom förordning och behörighetsvillkoren för försäkringsmatematiker bestäms av social- och hälsovårdsministeriet. (17.3.1995/389)

Om antagande av försäkringsmatematiker och hans avgång skall anmälan göras hos ministeriet.

Social- och hälsovårdsministeriet har rätt att föreskriva att försäkringsbolag skall föra register över sina ombud och personer som handlar på dessas vägnar. Utfärdandet av intyg angående ombud och personer som handlar på dessas vägnar kan genom ministeriets beslut helt eller delvis åläggas försäkringsbolagens centralorganisation, sedan denna har samtyckt därtill.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

Social- och hälsovårdsministeriet kan i fråga om återförsäkring, koassuransförsäkring, rättsskyddsförsäkring, turistassistans och utländsk direktförsäkring meddela av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet följande närmare föreskrifter samt bevilja av försäkringsrörelsens art eller det ovan nämnda avtalet föranledda undantag från stadgandena i denna lag. (9.8.1993/752)

Från denna lag kan genom förordning stadgas sådana undantag som föranleds av internationella avtal eller ömsesidiga avtal med främmande stater.

Vad som i denna lag föreskrivs om socialoch hälsovårdsministeriet eller vederbörande ministerium, gäller efter att lagen om Försäkringsinspektionen (78/1999) trätt i kraft Försäkringsinspektionen, om något annat inte följer av 2 mom.

På Försäkringsinspektionen tillämpas inte vad som i 1 kap. 3 § 3 mom., 4 § 1 och 6 mom. samt 4 a § 1 och 3 mom., 2 kap. 1 a § 2 mom., 2 § 1 och 4–6 mom. samt 2 a och 5 a §, 9 kap. 5 §, 10 kap. 1 § 1 och 2 mom., 2 § 4 mom., 3 § 3 mom. 7 punkten, 4 mom. samt 5 mom. 12 punkten, 3 a § 2–5 mom., 4 b § 1 mom. 2 punkten, 4 c § 1, 2, 5 och 6 mom., 5 § 2 mom. och 14 §, 11 kap., 13 kap. 4 §, 14 kap. 3 §, 5 § 1 mom. samt 5 a § 1 mom., 14 b kap. 5 och 6 §, 15 kap. 13 § samt 18 kap. 5 § 1 mom. 7 punkten, 6, 6 a, 6 b och 7 §, 8 § 1 mom. och 9 § 2 mom. i denna lag föreskrivs om social- och hälsovårdsministeriet eller vederbörande ministerium. (30.12.2004/1319)

Ett beslut om att ett privat försäkringsaktiebolag skall ombildas till publikt försäkringsaktiebolag och ett beslut om att ett ömsesidigt försäkringsaktiebolag skall ombildas till publikt ömsesidigt försäkringsbolag fattas av bolagsstämman. Ett beslut om ändring av bolagsformen är giltigt om det har fattats enligt 8 kap. 10 §.

På ombildandet av ett privat försäkringsaktiebolag till publikt försäkringsbolag tillämpas 17 kap. 1 § 3 och 4 mom. lagen om aktiebolag.

Ett privat försäkringsaktiebolag kan ombildas till publikt försäkringsaktiebolag och ett ömsesidigt försäkringsbolag till publikt ömsesidigt försäkringsbolag endast om bolaget uppfyller kraven på täckning för ansvarsskuld i 10 kap. och soliditetskraven i 11 kap. och lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och bolagets bolagsordning uppfyller de krav som i denna lag ställs på ett publikt försäkringsbolags bolagsordning och det enligt ett utlåtande av en revisor såsom oberoende sakkunnig finns full täckning för bolagets aktiekapital, garantikapital och övriga bundna kapital. I fråga om den sakkunnige och utlåtandet skall i tillämpliga delar iakttas 2 kap. 4 a § lagen om aktiebolag. I fråga om framläggande av utlåtande skall i tillämpliga delar iakttas 4 kap. 4 b § 2 mom. lagen om aktiebolag. Utlåtandet skall fogas till registeranmälan om ändring av bolagsformen.

Ett beslut om att ett publikt försäkringsaktiebolag skall ombildas till privat försäkringsaktiebolag och ett beslut om att ett publikt ömsesidigt försäkringsbolag skall ombildas till ömsesidigt försäkringsbolag fattas av bolagsstämman i enlighet med 8 kap. 10 §.

I fråga om ombildandet av ett publikt försäkringsaktiebolag till privat försäkringsaktiebolag iakttas i tillämpliga delar 17 kap. 2 § 2-5 mom. lagen om aktiebolag.

En sådan aktieägare i ett publikt försäkringsaktiebolag som har röstat mot ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att yrka på att bolaget löser in hans aktier. I fråga om inlösen skall i tillämpliga delar iakttas 16 kap. 12 §.

En sådan garantiandelsägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag som har röstat mot ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att yrka på att bolaget löser in hans garantiandelar till gängse pris. I fråga om rätten för garantiandelsägare att yrka på inlösen iakttas i tillämpliga delar vad som i 16 kap. 12 § stadgas om rätten för en aktieägare som röstat mot ett försäkringsaktiebolags fusionsbeslut att yrka på inlösen av sina aktier.

På en sådan ändring av ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsform som avses i 1 och 2 § tillämpas även 17 kap. 1 § 3 och 4 mom. och 2 § 2-5 mom. lagen om aktiebolag. De nämnda lagrummens stadganden om aktiebolag, aktieägare och aktier tillämpas på ömsesidiga försäkringsbolag, garantiandelsägare och garantiandelar.

Till ett bolagsstämmobeslut som avser ombildande av ett försäkringsaktiebolag till ömsesidigt försäkringsbolag eller ombildande av ett ömsesidigt försäkringsbolag till försäkringsaktiebolag skall ansökas om Försäkringsinspektionens samtycke. Till ansökan skall fogas ett av bolagsstämman godkänt förslag till ändring av bolagsordningen vilket föranletts av ändringen av bolagsformen.

Försäkringsinspektionen skall, om den inte anser att ansökan utan vidare utredning skall avslås, på bolagets bekostnad kungöra ansökan i den officiella tidningen. I kungörelsen skall de delägare och försäkringsborgenärer i bolaget som önskar framställa anmärkningar mot ansökan uppmanas framställa dem till Försäkringsinspektionen inom en av inspektionen utsatt tid som inte får vara längre än två månader. Försäkringsinspektionen skall förplikta bolaget att utan dröjsmål underrätta om kungörelsen i åtminstone en tidning som utkommer på bolagets hemort samt dessutom enligt vad Försäkringsinspektionen vid behov bestämmer.

Försäkringsinspektionen skall ge sitt samtycke, om en åtgärd som avses i 1 mom. inte kränker de förmåner som försäkringarna omfattar eller någon delägargrupps intressen.

Försäkringsinspektionen har rätt att till samtycket foga sådana villkor som den anser nödvändiga för att skydda de förmåner som försäkringarna omfattar eller delägargruppernas intressen.

Bolaget samt den som framställt anmärkning får anföra besvär över Försäkringsinspektionens beslut hos Helsingfors förvaltningsdomstol enligt vad som bestäms i lagen om Försäkringsinspektionen. Besvären skall behandlas i brådskande ordning.

Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, har ändringen av bolagsformen förfallit.

En aktieägare som har röstat mot ett bolagsstämmobeslut om ombildande av ett försäkringsaktiebolag till ömsesidigt försäkringsbolag har rätt att yrka på att bolaget av honom till gängse pris löser in de aktier som före bolagsstämman har meddelats för anteckning i aktieboken. I fråga om rätten för en aktieägare att yrka på inlösen iakttas i tillämpliga delar 16 kap. 12 §.

Denna lag, nedan kallad nya lagen , träder i kraft den 1 januari 1980. Genom nya lagen upphäves, med nedan angivna undantag, lagen den 30 december 1952 om försäkringsbolag (450/52) , nedan kallad gamla lagen , jämte däri senare företagna ändringar, och den sistnämnda dag givna förordningen om försäkringsbolag (453/52) . På försäkringsbolag, som före nya lagens ikraftträdande införts i handelsregistret, tillämpas efter nämnda tidpunkt nya lagen, om ej annat följer av stadgandena i detta kapitel.

Försäkringsbolag, som är verksamt då nya lagen träder i kraft, äger rätt att bedriva försäkringsrörelse i enlighet med koncession, införd i koncessionsregistret, vilket föres av social- och hälsovårdsministeriet. Uppstår meningsskiljaktighet angående koncessionens innebörd, avgöres saken av statsrådet.

Ingår i bolagsordningen för försäkringsbolag, som registrerats före nya lagens ikraftträdande, bestämmelser som strider mot nya lagen, skall i stället för dessa nya lagens stadganden iakttagas.

Är bolagsordningen i aktiebolag, som registrerats före nya lagens ikraftträdande, enligt nya lagen bristfällig eller innehåller den bestämmelser som strider mot nya lagen, skall bolagets styrelse utan dröjsmål för bolagsstämman göra förslag om ändring av bolagsordningen till överensstämmelse med nya lagen. I fråga om ändringarna av bolagsordningen skall utan dröjsmål och senast inom två år från nya lagens ikraftträdande ansökas om social- och hälsovårdsministeriets stadfästelse, varjämte ändringarna inom tre månader efter det ministeriets beslut givits skall anmälas för registrering.

Bolag eller ändring av bolagsordning som anmälts för registrering efter det nya lagen stadfästs får registreras, om bolaget har bildats eller ändringen av bolagsordningen har stadfästs före nya lagens ikraftträdande i enlighet med stadgandena i gamla lagen. På sålunda registrerade bolag eller ändringar av bolagsordningen tillämpas icke vad i 6, 7 och 13 §§ lagen angående införande av lagen om aktiebolag är stadgat.

Sedan nya lagen stadfästs kan försäkringsbolag, utan hinder av vad i 3 § är stadgat, fatta beslut om ändring av bolagsordningen till överensstämmelse med nya lagen. Beslutet fattas i den ordning gamla lagen förutsätter. Beslutet kan anmälas för registrering redan före nya lagens ikraftträdande och registreras med anteckning om att ändringen av bolagsordningen träder i kraft den 1 januari 1980.

Stadgandet om grundkapitalets minimibelopp i 2 kap. 5 § 2 mom. av nya lagen tillämpas ej på försäkringsbolag, som registrerats före nya lagens ikraftträdande. Grundkapitalet får dock icke genom beslut av bolagsstämma nedsättas under sagda belopp. Sedan nya lagen stadfästs, får ej heller nytt försäkringsbolag registreras, vars grundkapital är mindre än sagda minimibelopp.

Den frist om ett år, som avses i 4 kap. 3 § 1 mom. av nya lagen, beräknas för bolag som registrerats före nya lagens ikraftträdande från sagda lags ikraftträdande i fråga om de aktier eller garantiandelar, för vilka full betalning icke registrerats såsom erlagd vid nya lagens ikraftträdande.

Ärende som gäller upplösning av försäkringsbolag, nedsättning av aktiekapitalet, utdelning av medel som enligt bolagsordningen avsatts till säkrande av kapitalet eller fusion med annat bolag skall behandlas och avgöras samt anmälas för registrering enligt gamla lagen, om offentlig stämning eller domstols tillstånd har sökts före nya lagens ikraftträdande.

Ärende som gäller överlåtelse av försäkringsbestånd skall behandlas och avgöras enligt gamla lagen, om social- och hälsovårdsministeriets samtycke har sökts före nya lagens ikraftträdande.

Sammansättningen av styrelse eller förvaltningsråd, som valts före nya lagens ikraftträdande, skall inom två år från det lagen trätt i kraft bringas i överensstämmelse med nya lagen.

Medlem av styrelse eller förvaltningsråd, verkställande direktör, revisor eller likvidator, som valts före nya lagens ikraftträdande, kan, oaktat han enligt nya lagen icke finge sköta sagda uppdrag, behålla sitt uppdrag till dess nytt val förättas, dock högst två år från nya lagens ikraftträdande. Vad här sagts gäller i tillämpliga delar även firmatecknare som utsetts före nya lagens ikraftträdande.

Kallelse till bolagsstämma, som utfärdats under gamla lagens giltighetstid, anses laglig, om den har utfärdats med iakttagande av stadgandena i sagda lag.

Talan angående ogiltighet av bolagsstämmobeslut, som fattats före nya lagens ikraftträdande, eller annat yrkande, som anhängiggjorts inom stadgad rid, skall slutbehandlas och avgöras enligt gamla lagen.

I fråga om bokslut som uppgöres för räkenskapsperiod, vilken börjat före nya lagens ikraftträdande, får tidigare lagstiftning tillämpas.

Har försäkringsbolag före nya lagens ikraftträdande beviljat lån eller ställt säkerhet för större belopp än vad som enligt 12 kap. 5 § är tillåtet, skall lånens eller säkerheternas belopp bringas i överensstämmelse med nya lagen senast inom tio år från nya lagens ikraftträdande.