280/1966

Den som står i tjänste- eller arbetsförhållande till staten har rätt till ålders, invalid, arbetslöshets- och deltidspension samt andra förmåner så som denna lag stadgar. (27.3.1991/618)

Vad som i denna lag bestäms om tjänster gäller även befattningar samt tillfälliga och andra uppdrag vilkas innehavare står i tjänsteförhållande till staten. Det gäller dessutom arbete som utförs på basis av ett skriftligt eller muntligt uppdrags- eller konsultavtal eller ett liknande arrangemang där arbetsinsatsen görs och ett penningvederlag tas emot av en fysisk person som inte är verksam som företagare eller bedriver verksamheten i ett bolags eller någon annan sammanslutnings namn. (11.12.1997/1153)

Såsom i 1 mom. avsedd person betraktas även personer som står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till riksdagen samt riksdagens justitieombudsman och riksdagens biträdande justitieombudsmän. (30.7.2004/679)

Ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande som avses i 1 mom. benämns i denna lag anställning och en person som avses i samma moment förmånstagare. Med gammal förmånstagare avses i denna lag förmånstagare som den 31 december 1992 hade en anställning som omfattas av denna lag och som har fortgått oavbrutet och fortgår oavbrutet fram till den personliga pensionsåldern. I invalidpensionsfall skall anställningen fortgå oavbrutet fram till dess arbetsoförmågan börjar. Vid tillämpning av detta moment anses en anställning fortsätta utan avbrott, om den arbetsinkomst som erhålls av anställningen varje år uppgår till sammanlagt minst 6 000 euro. Om arbetsinkomsten under något år likväl understiger 6 000 euro skall förmånstagaren visa att anställningen har fortgått utan avbrott. Fortgår en gammal förmånstagares anställning på ovan i detta moment avsett sätt inte oavbrutet fram till den personliga pensionsåldern, anses förmånstagaren vid tillämpningen av denna lag vara en ny förmånstagare. (30.7.2004/679)

5 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

6 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

7 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

8 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

9 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

10 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

11 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

12 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

Utan hinder av vad som bestäms i 1 § 4 mom. skall en förmånstagare som i samband med kommunalisering av verksamheten har övergått från anställning som omfattas av statens pensionsskydd till anställning som omfattas av lagen om kommunala pensioner (549/2003) i fråga om sin anställning före kommunaliseringen betraktas som gammal förmånstagare enligt 1 § 4 mom. En förutsättning är att förmånstagaren den 31 december 1992 hade en fortlöpande anställning som omfattas av statens pensionsskydd och att denna anställning på det sätt som föreskrivs i 1 § 4 mom. i denna lag fortgår oavbrutet fram till kommunaliseringen. Efter kommunaliseringen skall en anställning som omfattas av lagen om kommunala pensioner på det sätts som avses i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om kommunala pensioner (713/2004) fortgå oavbrutet fram till den pensionsålder som motsvarar den personliga pensionsåldern enligt denna lag.

Invalidpensioner enligt lagen om kommunala pensioner som har beviljats med tillämpning av bestämmelser motsvarande 5 a §, jämställs med pensioner som har beviljats enligt det nämnda lagrummet. En förutsättning för att få ålderspension är utöver villkoren i 8 § 1 mom. att den anställning som omfattas av lagen om kommunala pensioner har upphört.

En förmånstagare som har haft rätt att välja pensionsålder i enlighet med ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om statens pensioner (103/1989) senast den 30 juni 1999 enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 1989 och som har gjort en anmälan om sitt val, behåller sin rätt till nämnda pensionsålder förutsatt att hans eller hennes anställning som omfattas av lagen om kommunala pensioner fortgår utan avbrott från kommunaliseringen fram till pensionsåldern enligt sista meningen i 1 mom. För den som gjort en anmälan om val gäller att anställning som omfattas av lagen om kommunala pensioner och som motsvarar förmånstagarens anställning hos staten före kommunaliseringen i en uppgift som berättigar till den lägre pensionsåldern från och med kommunaliseringen jämställs med anställningstid som krävs för ålderspension.

Denna lag gäller inte

Pensionsskyddet ombesörjes av statskontoret.

Har en rättshandling, för att pensionsskyddets uppkomst eller pensionsavgifternas betalningsskyldighet skall kunna kringgås, givits ett sådant innehåll som inte motsvarar sakens faktiska natur eller syfte, skall då pensionsskyddets innehåll eller skyldigheten att betala pensionsavgifter avgörs förfaras enligt sakens faktiska natur och syfte. Uppstår oklarhet därom, huruvida denna lag skall tillämpas på en viss förmånstagare, avgörs saken av statskontoret på ansökan av vederbörande arbetsgivare eller förmånstagare. Statskontoret avgör saken också i fall då det kan misstänkas vara fråga om kringgående av pensionsskyddets uppkomst eller pensionsavgifternas betalningsskyldighet. Ändring i beslutet får sökas så som stadgas i 23 §. (22.12.1995/1671)

Vid finansministeriet finns statens pensionsdelegation vars medlemmar förordnas av ministeriet för tre år i sänder bland personer som föreslagits av ministeriet och de mest representativa centralorganisationerna för statens tjänstemän och arbetstagare. Delegationen har till uppgift att vara förhandlingsorgan enligt lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (651/1988) och enligt samarbetsavtalen, göra framställningar och avge utlåtanden samt vara rådgivande organ i pensionsfrågor. Närmare bestämmelser om delegationens uppgifter och sammansättning kan utfärdas genom förordning av statsrådet. (30.7.2004/679)

Vid statskontoret finns en delegation för ärenden gällande arbetsoförmåga och rehabilitering vars medlemmar förordnas av finansministeriet för tre år i sänder bland personer som föreslagits av ministeriet och de mest representativa centralorganisationerna för statens tjänstemän och arbetstagare. Delegationen har till uppgift att styra och följa praxis vid bedömning av arbetsförmåga och i rehabiliteringsfrågor. Närmare bestämmelser om delegationens uppgifter och sammansättning kan utfärdas genom förordning av statsrådet. (30.7.2004/679)

Om förmånstagaren har omfattats av pensionsskydd såväl enligt denna lag som enligt lagen om kommunala pensioner, pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) , lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) (pensionslagar för den offentliga sektorn) eller enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten i lagen om pension för arbetstagare (395/1961) (pensionslagar för den privata sektorn) och om han eller hon vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade sådan anställning som omfattas av denna lag, skall statskontoret i egenskap av sista pensionsanstalt

(30.7.2004/679)

Om förmånstagarens pensionsskydd vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats i den kommunala pensionsanstalten, evangelisk-lutherska kyrkans centralfond, Folkpensionsanstalten eller i en pensionsanstalt inom den privata sektorn, skall denna pensionsanstalt i egenskap av sista pensionsanstalt sköta de uppgifter som avses i 1 mom. även i fråga om pensionsskyddet enligt denna lag.

Dock gäller att om den till pension berättigande tiden mellan pensionsfallet och pensionsåldern eller avgångsåldern, om denna är lägre, ( återstående tid ) eller motsvarande förtjänst beaktas på någon annan grund än arbetstagarens sista arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet när pensionens belopp räknas ut, är sista pensionsanstalt utan hinder av 1 och 2 mom. den pensionsanstalt inom den offentliga eller den privata sektorn där pensionsskyddet för den återstående tiden eller motsvarande pensionsskydd har ordnats.

Om statskontoret i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 1 mom. avgör rätten till invalidpension med stöd av 9 § 1 mom. a- eller b-punkten eller om det är fråga om rätt till individuell förtidspension och om den månatliga pensionen från en pensionsanstalt inom den privata sektorn är större än tre gånger det belopp som avses i 1 § 1 mom. 2 punkten lagen om pension för arbetstagare, skall statskontoret före beslutet begära att pensionsanstalten inom den privata sektorn ger en bedömning av pensionssökandens arbetsförmåga. Om statskontoret och pensionsanstalten inom den privata sektorn då är av olika åsikt om pensionssökandens arbetsförmåga, tillämpas inte 1 mom. på pensionsskydd enligt pensionslagarna för den privata sektorn.

En pensionsanstalt inom den offentliga eller den privata sektorn som betalar pension eller avträdelsestöd betraktas som sista pensionsanstalt även när pensionstagaren beviljas annan ny pension än invalidpension. En pensionsanstalt som betalar arbetslöshets- eller deltidspension betraktas dock som sista pensionsanstalt när pensionstagaren beviljas invalidpension, om inte något annat följer av 6 mom.

Om den återstående tiden eller motsvarande förtjänst skall eller borde beaktas i pensioner både enligt denna lag och enligt andra pensionslagar för den offentliga sektorn eller enligt pensionslagar för den privata sektorn eller om ny pension beviljas efter en sådan pension, tillämpas inte vid behandlingen av pensionen vad som i 1–4 mom. föreskrivs om sista pensionsanstalt. Detta förfarande tillämpas också när deltidspension beviljas samtidigt i enlighet med såväl denna lag som andra pensionslagar för den offentliga sektorn eller pensionslagar för den privata sektorn. På behandling av familjepension tillämpas dock vad som i 1–4 mom. bestäms om sista pensionsanstalt, trots att den återstående tiden eller motsvarande förtjänst skall beaktas i pensioner både enligt pensionslagarna för den privata sektorn och enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn när pensionsbeloppet för familjepension räknas ut.

En pensionsanstalt inom den offentliga sektorn och en pensionsanstalt inom den privata sektorn kan komma överens om att principen om sista pensionsanstalt skall tillämpas också i de fall som avses i 5 och 6 mom. Pensionssökanden skall underrättas om vilken pensionsanstalt som sköter hans eller hennes pensionsärende.

Närmare bestämmelser om sista pensionsanstalt och dess uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om det är oklart vilken pensionsanstalt som enligt denna paragraf och enligt den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den är behörig att handlägga pensionsansökan, avgörs ärendet på pensionsanstaltens begäran av pensionsskyddscentralen. Ändring får inte sökas särskilt i pensionsskyddscentralens beslut i ett sådant ärende.

Pension skall sökas på en blankett som fastställts för ändamålet. Till ansökan skall fogas den utredning som statskontoret bestämmer.

Vid ansökan om invalidpension skall statskontoret tillställas ett läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd. Utlåtandet skall innehålla en vård- eller rehabiliteringsplan. Statskontoret får dock godkänna också ett läkarutlåtande av annat slag eller en motsvarande utredning. Statskontoret kan också på egen bekostnad inhämta ett läkarutlåtande, om sökanden vårdas på sjukhus eller om det finns något annat särskilt skäl därtill.

Den som söker eller uppbär invalidpension är, om han eller hon åläggs därtill av statskontoret, skyldig att för utredning av invaliditeten låta undersöka sig hos en av statskontoret namngiven läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av statskontoret. Statskontoret skall då ersätta kostnaderna för undersökningen. Till kostnaderna räknas också skäliga resekostnader och ett skäligt dagtraktamente för en resa som enligt åläggandet har gjorts till en annan ort. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får ansökan avgöras med stöd av erhållen utredning.

Pensionsansökan anses gjord den dag den inkommit till en pensionsanstalt som anges i en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1–13 punkten lagen om pension för arbetstagare eller till pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som en sådan pensionsanstalt eller pensionsskyddscentralen har bemyndigat därtill. Inlämnar inte sökanden på uppmaning inom en av statskontoret utsatt skälig tid en tilläggsutredning som behövs för att ansökan skall kunna avgöras, anses ansökan dock ha blivit gjord först sedan den utredning som behövs för att ansökan skall kunna avgöras har inkommit till statskontoret.

Närmare bestämmelser om ansökan om pension utfärdas genom förordning av statsrådet.

En förmånstagare har rätt att gå i ålderspension under tiden mellan uppnådd 63 och uppnådd 68 års ålder. Bestämmelser om villkoren för beviljande av ålderspension finns i 8 §.

Ålderspension i förtid beviljas på ansökan tidigast från ingången av kalendermånaden efter den då förmånstagaren fyllt 62 år minskad så som bestäms i 10 a § 1 mom. Ålderspension beviljas såsom uppskjuten efter att förmånstagaren fyllt 68 år höjd så som föreskrivs i 10 a § 2 mom.

På förtida och uppskjuten ålderspension tillämpas i övrigt vad som i denna lag bestäms om ålderspension.

Till pension berättigar arbetsinkomst som erhållits av anställning och som förmånstagaren har tjänat från ingången av kalendermånaden efter den kalendermånad då han eller hon fyllde 18 år till utgången av den månad då han eller hon fyllde 68 år. Till pension berättigar dock inte arbetsinkomsterna under det år då arbetsoförmågan började, om den återstående tiden vid fastställandet av invalidpensionen har räknats såsom till pension berättigande tid på det sätt som föreskrivs i 5 a §. (30.7.2004/679)

2 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.1993/1528 . (30.12.1993/1528)

4 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

5 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

6 mom. har upphävts genom L 21.12.2004/1217 . (21.12.2004/1217)

7 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

Finansministeriet kan i enskilda fall, då statens fördel kräver det, bestämma att såsom pensionstid helt eller delvis skall räknas den tid sedan förmånstagaren fyllt 23 år som annars inte skulle räknas såsom pensionstid, dock inte tiden efter den 31 december 2004. (30.7.2004/679)

När invalidpensionen fastställs skall även tiden från ingången av det kalenderår då förmånstagaren blev arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad då han eller hon uppnådde 63 års ålder eller en lägre pensionsålder eller avgångsålder ( återstående tid ) räknas såsom till pension berättigande tid. En förutsättning är dock att förmånstagaren under det år då arbetsoförmågan började och de omedelbart föregående tio kalenderåren har haft minst 12 566,70 euro i sådana arbetsinkomster som omfattas av en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare.

Den arbetsinkomst som pensionen för den återstående tiden grundar sig på ( inkomst för den återstående tiden ) bestäms på grundval av de arbetsinkomster enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare vilka förmånstagaren har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år då arbetsoförmågan började ( granskningstiden ). När inkomsten för den återstående tiden bestäms skall årsinkomsterna justeras enligt 7 c §. Inkomsten för den återstående tiden är summan av de på så sätt justerade arbetsinkomster under granskningstiden dividerad med sextio.

När inkomsten för den återstående tiden bestäms, medräknas också inkomsten under granskningstiden justerad med lönekoefficienten enligt 7 c § eller den arbetsinkomst som ligger till grund för en förmån enligt 6 §.

Om förmånstagaren under granskningstiden har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) eller arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd eller utbildningsdagpenning till samma belopp som grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller grundstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) beaktas såsom arbetsinkomst 1 047,22 euro för varje hel månad för vilken förmånen har betalats när inkomsten för den återstående tiden bestäms. På motsvarande sätt beaktas också dagpenning enligt sjukförsäkringslagen om den har beviljats till samma belopp som grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Om förmånstagaren när inkomsten för den återstående tiden bestäms inte utöver inkomster enligt 3 och 4 mom. har haft arbetsinkomster enligt 2 mom. under granskningstiden, har han eller hon inte rätt till pension för den återstående tiden.

Om förmånstagarens arbetsinkomster under granskningstiden är mindre än den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård av ett barn under tre år och pensionsskyddet till följd av detta skulle ha sjunkit med minst 20 procent, räknas, utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf, på ansökan av förmånstagaren såsom inkomst enligt 2 mom. den arbetsinkomst som barnavårdstiden inte har minskat. Härvid beaktas dock arbetsinkomster som erhållits under de högst tio senaste åren.

Genom förordning av finansministeriet kan närmare bestämmelser om tillämpningen av denna paragraf utfärdas.

Utan hinder av 5 a § 2 mom. skall när inkomsten för den återstående tiden bestäms även inkomster som erhållits under det år då arbetsoförmågan började beaktas fram till utgången av den månad då förmånstagaren blev arbetsoförmögen, om

Om förmånstagaren har blivit arbetsoförmögen före utgången av det kalenderår då han eller hon fyller 23 år, är granskningstiden, utan hinder av 5 a § 2 mom., tiden mellan ingången av den månad som följer efter den då förmånstagaren fyllde 18 år och utgången av den månad då arbetsoförmågan började. Härvid är inkomsten för den återstående tiden summan av arbetsinkomsterna under granskningstiden justerade enligt 7 c § dividerad med antalet månader i samma period.

Inkomst för den återstående tiden som omfattas av denna lag utgör en lika stor relativ andel av summan av de inkomster för återstående tid som bestäms i 5 a § 2, 3 och 6 mom. samt ovan i 1 och 2 mom. som de arbetsinkomster som omfattas av denna lag utgör av summan av de inkomster enligt de lagar eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare under granskningstiden enligt 5 a § 2 mom. och i 2 mom. ovan.

Genom förordning av finansministeriet kan närmare bestämmelser om tillämpningen av denna paragraf utfärdas.

Skall till en förmånstagare som har invalidpension senare betalas pension på grund av ålder eller ny arbetsoförmåga, räknas såsom till pension berättigande tid även den tid för vilken förmånstagaren var berättigad till den tidigare pensionen. Såsom pensionsberättigande räknas dock inte den tid för vilken förmånstagaren enligt 18 § 2 mom. inte är berättigad till pension. När pension enligt denna lag bestäms för invalidpensionstiden tas till grund den relativa andel av inkomsten för den återstående tiden som motsvarar den andel som arbetsinkomsterna enligt denna lag utgör av det sammanlagda arbetsinkomsterna enligt de lagar eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare.

Skall till en förmånstagare som har invalidpension senare betalas pension på grund av sådan ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att den tidigare pensionen upphörde, eller om pension beviljas med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare pensionen, fastställs den nya pensionen enligt samma grunder som den tidigare pensionen. Om ålderspensionen börjar innan det förflutit två år från det att invalidpensionen upphört fastställs ålderspensionen enligt samma grunder som invalidpensionen.

När en förmånstagare som har fått rehabiliteringspenning enligt denna lag beviljas invalidpension på grund av arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att tiden för betalning av rehabiliteringspenning löpte ut, fastställs pensionen på samma grunder som den skulle ha fastställts om arbetsoförmågan hade börjat vid ingången av tiden för betalning av rehabiliteringspenning.

Till pension berättigar också de i 1–9 punkten nedan nämnda förmåner som förmånstagaren har fått från ingången av kalendermånaden efter den månad då han eller hon fyllde 18 år till utgången av året före pensionsfallet. Förutsättningen är att förmånstagaren före ingången av pensionsfallsåret har haft minst 12 566,70 euro i arbetsinkomster enligt en pensionslag eller en pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Förmånerna berättigar dock inte till pension för den tid under vilken förmånstagaren har fått annan pension än familjepension enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Den pensionsrätt som avses i denna paragraf bestäms enligt de arbets- och förvärvsinkomster som ligger till grund för förmånerna utifrån

Grunden för pensionen för den tid en förmån enligt 1 mom. 1 punkten har betalats till förmånstagaren är den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen förhöjd med koefficienten 1,17. Grunden för pensionen för den tid som förmånen har betalats till arbetsgivaren är den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen omvandlad med koefficienten 0,17. Om emellertid en förmån på grund av att förvärvsinkomster saknas eller de har varit låga har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenningen, är grunden 523,61 euro i månaden. Om förmånen på grund av återgång till arbetet har betalats till ett belopp som motsvarar minimidagpenningen är grunden för förmånen beloppet av den minimidagpenning som betalats till förmånstagaren.

Grunden för pensionen är 75 procent av den inkomst som ligger till grund för den förmån som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och 65 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för den förmån som avses i 4–9 punkten.

Om en pensionstagare är berättigad till pension enligt två eller flera arbetspensionslagar, behandlas och avgörs den del av pensionen som intjänats på basis av inkomsterna i 1–3 mom. av den sista pensionsanstalt som avses i 3 a § eller, om bestämmelserna om sista pensionsanstalt inte tillämpas, den pensionsanstalt som avses i 10 d § mom. i lagen om pension för arbetstagare eller, om förmånstagaren inte har arbetsinkomster enligt pensionslagar för den privata sektorn, den pensionsanstalt där pensionsskyddet har ordnats på basis av det sista förvärvsarbetet. Ansvaret för den pension som intjänats på basis av dessa förmåner delas mellan pensionsanstalterna på det sätt som föreskrivs i 12 § 1 mom. 6 punkten i lagen om pension för arbetstagare.

När den arbetsinkomst som pensionen grundar sig på bestäms, beaktas den lön eller annat vederlag som betalats eller enligt överenskommelse skall betalas som ersättning för arbete. Ett sådant vederlag anses höra till den arbetsinkomst som ligger till grund för pensionen också då det betalas till förmånstagaren av ett konkursbo, en i lönegarantilagen (866/1998) avsedd myndighet som sköter lönegarantiärenden eller någon annan betalare (ställföreträdande betalare) i stället för av arbetsgivaren.

Som vederlag enligt 1 mom. betraktas bland annat inte

Har en förmånstagare som är finsk medborgare varit tjänsteman inom utrikesrepresentationen, i 64 § i förordningen om försvarsmakten (667/1992) avsedd tjänsteman, anställd vid teknologiska utvecklingscentralens utrikesenheter eller annan sådan tjänsteman eller befattningshavare på vars lön lagen om ersättningar på grund av lokala särförhållanden samt andra förmåner till tjänstemän inom utrikesrepresentationen tillämpas, fogas vid uträkning av pensionen till hans eller hennes arbetsinkomst enligt 1 mom. dyrortstillägg, om sådant inte annars ingår i arbetsinkomsten. Dyrortstillägget utgör ett lika stort belopp som skulle betalas om förmånstagarens verksamhet vore förlagd till Helsingfors.

Har förmånstagaren under minst tre på varandra följande kalenderår före året för pensionsfallet inkomster som omfattas av denna lag och som uppgår till minst 6 000 euro varje år, tillväxer pensionen för året för pensionsfallet på grundval av inkomsten under det år som föregick året för pensionsfallet. Inkomsterna under det föregående året multipliceras med antalet månader från ingången av året för pensionsfallet till utgången av månaden för pensionsfallet och divideras med 12.

Om inkomsterna under året före året för pensionsfallet likväl avviker från de genomsnittliga inkomsterna under de föregående två åren med över 10 procent, tillämpas inte 1 mom. utan pensionen för året för pensionsfallet tillväxer på grundval av de inkomster som omfattas av denna lag och som betalts före pensionsfallet.

Då pensionen räknas ut dras från arbetsinkomsten för vart och ett år av ett belopp motsvarande det procenttal för förmånstagarens pensionsavgift som fastställts för respektive kalenderår, eller i fråga om förmånstagare som fyllt 53 år, den förhöjda avgiften.

De inkomstgränser och belopp som anges i denna lag samt arbetsinkomsten för vart och ett av de år för vilket pensionen räknas ut justeras med en koefficient i vilken vägningskoefficienten för förändringar i lönenivån utgör 0,8 och vägningskoefficienten för förändringar i prisnivån 0,2 ( lönekoefficienten ). Som lönekoefficient används den lönekoefficient som social- och hälsovårdsministeriet årligen fastställer med stöd av 7 b § i lagen om pension för arbetstagare.

Invalidpension eller rehabiliteringsstöd höjs med nedan nämnda koefficient från ingången av det kalenderår före vilket pension eller rehabiliteringsstöd har betalats för sammanlagt fem hela kalenderår. Denna engångsförhöjning räknas ut på basis av den pension som beviljats förmånstagaren enligt denna lag. Förhöjningen bestäms enligt förmånstagarens ålder vid ingången av året för förhöjningen så att förhöjningsprocenten är 21 när förmånstagaren är i åldern 24–26 år. Förhöjningsprocenten sjunker för varje levnadsår med 0,7 procentenheter. När förmånstagarens fyllt 55 år, görs ingen förhöjning.

Pensionsskyddet anpassas till förändringen i den förväntade medellivslängden efter 2009 genom att ålderspensionen när den börjar omvandlas med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då förmånstagaren fyllde 62 år. Om ålderspensionen dock börjar före det år då förmånstagaren fyller 62 år, omvandlas den med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionen började.

När en invalidpension ändras till ålderspension då förmånstagaren fyller 62 år eller senare, justeras pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då han eller hon fyller 62 år. Om en invalidpension ändras till ålderspension före det år då förmånstagaren fyller 62 år, justeras pensionen dock med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionen ändras till ålderspension.

Som livslängdskoefficient används den koefficient som social- och hälsovårdsministeriet årligen fastställer med stöd av 7 h § i lagen om pension för arbetstagare.

Närmare bestämmelser om beräkning av livslängdskoefficienten kan utfärdas genom förordning av finansministeriet.

När den arbetsinkomst som pensionen grundar sig på räknas ut beaktas för en förmånstagare enligt 8 § 4 mom. 1–3 punkten endast inkomsterna enligt 10 § 3 mom. 1 punkten för högst 10 år före pensionsfallet eller på motsvarande sätt för tiden före anställningens upphörande. Den pensionsgrundande inkomsten räknas ut enligt 7 b och 7 c §, och summan divideras med antalet dagar som berättigar till militärpension under granskningstiden. Talet i fråga multipliceras med 30.

Ålderspension beviljas tidigast från ingången av kalendermånaden efter den då förmånstagaren fyllde 63 år, dock tidigast från ingången av månaden efter den då pensionen söks. En förutsättning är att förmånstagaren inte längre står i det tjänste- eller arbetsavtalsförhållande från vilket han eller hon pensioneras. Om pension sökts inom tre månader från tjänste- eller arbetsavtalsförhållandets upphörande, beviljas pensionen likväl från ingången av kalendermånaden närmast efter den då tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet upphörde. (30.7.2004/679)

Rätt till pension som intjänats på arbetsinkomst under tiden för ålderspension föreligger tidigast från ingången av kalendermånaden efter den då förmånstagaren fyllde 68 år. (30.7.2004/679)

En förutsättning för att en förmånstagare som får deltidspension enligt denna lag skall få ålderspension vid pensionsåldern är att det deltidsarbete som avses i 9 d § 1 mom. 4 punkten har upphört och att han innan deltidspensionen och deltidsarbetet upphörde har uppnått pensionsåldern. (30.12.1993/1528)

Uppnådd pensionsålder är dock inte en förutsättning för ålderspension,

(21.12.2004/1217)

En förmånstagare som avses i 4 mom. 1–3 punkten har inte rätt till förtida ålderspension eller deltidspension. (30.7.2004/679)

Om en förmånstagare har beviljats ålderspension enligt denna lag, lagen om kommunala pensioner, en pensionsstadga som avses i 7 § 1 mom. 8 eller 9 punkten i lagen om Folkpensionsanstalten, pensionsstadgan för Finlands Bank, pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan eller lagen om ortodoxa kyrkosamfundet (521/1969) eller lagstiftningen om det pensionsskydd som i tillämpliga delar i överensstämmelse med bestämmelserna om statens pensioner skall finansieras av landskapet Åland, och om denna pension fram till den 31 december 1994 har ökat med 11/60 procent för varje till pensionstiden hänförlig månad, har förmånstagaren efter det att anställningen upphört rätt till ålderspension enligt denna lag oberoende av om han eller hon har uppnått sin pensionsålder. (30.7.2004/679)

Har förmånstagaren med stöd av de bestämmelser som nämns i 6 mom. erhållit en förtida ålderspension som fram till den 31 december 1994 har ökat med 11/60 procent för varje till pensionstiden hänförlig månad, betraktas pensionsåldern för denna pension som förmånstagarens pensionsålder också enligt denna lag. (30.7.2004/679)

8 a § har upphävts genom L 3.2.1989/103 .

Förutsättning för erhållande av invalidpension är att anställningen fortgått oavbrutet under minst en månad och att förmånstagaren på grund av sjukdom, lyte eller skada

Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av i 3 mom. avsett rehabiliteringsstöd för viss tid. När invalidpension beviljas med tillämpning av 1 mom. d-punkten, ges den antingen som full pension eller delinvalidpension, beroende på hur den pension som utgör grunden för pensionen är beviljad. (30.7.2004/679)

Rehabiliteringsstöd beviljas för främjande av förmånstagarens rehabilitering för så lång tid som han beräknas vara förhindrad att handha förvärvsarbete på grund av arbetsoförmåga. När rehabiliteringsstöd beviljas skall det säkerställas att en vård- eller rehabiliteringsplan har uppgjorts för förmånstagaren. Rehabiliteringsstöd kan beviljas en arbetsoförmögen förmånstagare även för den tid beredningen av vård- eller rehabiliteringsplanen pågår. Vad som på något annat ställe i lag stadgas om invalidpension och mottagare av sådan pension skall tillämpas på rehabiliteringsstöd och mottagare av sådant stöd. (22.12.1995/1671)

Förmånstagaren har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket framgår om han eller hon uppfyller villkoren för invalidpension i 1 och 7 mom., då den söks i form av delinvalidpension, samt de i 9 b § nämnda villkoren för invalidpension som beviljas i form av delinvalidpension. Ändring i beslutet får sökas på det sätt som föreskrivs i 23 §. Ett bifallande förhandsbeslut är bindande för statskontoret, om en därpå grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av arbetsgivaren och förmånstagaren avtalad längre tid från det beslutet vann laga kraft. (30.7.2004/679)

Invalidpension beviljas icke eller ock sänkes dess belopp, om förmånstagare uppsåtligen förorsakat sin invaliditet. Pensionens belopp må sänkas, om invaliditeten förorsakats av förmånstagaren genom grovt vållande eller om han ådragit sig sjukdom, lyte eller skada genom brottslig gärning. (3.2.1989/103)

6 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

Utöver vad som i 1 mom. bestäms om faktorer som skall beaktas vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt skall i fråga om en förmånstagare som fyllt 60 år och som har en lång arbetshistoria, vid bedömningen av rätten till invalidpension även beaktas om arbetet har varit påfrestande och slitsamt samt de krav och det ansvar som hänför sig till arbetet, om dessa faktorer i kombination med sjukdom, lyte eller skada gör det oskäligt att fortsätta i arbetet. (3.12.2002/1006)

Rätt till pension som intjänats under tiden för invalidpension föreligger på ansökan tidigast från den tidpunkt då invalidpensionen ändras till ålderspension, under förutsättning att förmånstagaren inte längre står i det tjänste- eller arbetsavtalsförhållande från vilket han eller hon skall pensioneras, eller från den tidpunkt efter att invalidpensionen upphört då en sådan ny pension beviljas som 5 c § 2 eller 3 mom. inte tillämpas på. (30.7.2004/679)

Berättigad till arbetslöshetspension är en före 1950 född långvarigt arbetslös förmånstagare när han eller hon har fyllt 60 år fram till det att han eller hon fyller 63 år, förutsatt att

(30.7.2004/679)

Arbetslöshetspensionen är lika stor som den invalidpension enligt denna lag som skulle ha beviljats förmånstagaren, om han eller hon vid tidpunkten för pensionsfallet hade varit berättigad till invalidpension. När pension för återstående tid räknas ut tillämpas dock 5 a, 5 b, 7 och 7 b § sådana de lyder den 31 december 2004. Till arbetslöshetspensionen läggs dock inte den pension som grundar sig på återstående tid. Pensionsfallet anses ha inträffat den dag då förmånstagaren uppfyller alla de villkor för arbetslöshetspension som avses i 1 mom. (30.7.2004/679)

På förmånstagare som är födda före 1945 och som inte uppfyller det villkor som föreskrivs i 1 mom. 1 punkten om intjäning av grundpension eller annan därmed jämförbar pension under 15 kalenderår, skall i stället för nämnda 15 kalenderår 20 kalenderår tillämpas, om

(3.12.2002/1006)

Vad som bestäms i 3 mom. gäller dock inte förmånstagare som inte under minst 15 år har intjänat i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare avsedd grundpension eller annan därmed jämförbar pension som grundar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande. På grundval av arbetsförtjänsten i arbetsförhållanden som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden beaktas intjänandetiden så som anges i 4 § 6 mom. i nämnda lag. (3.12.2002/1006)

Uppfyller en förmånstagare de villkor som anges ovan i denna paragraf när han eller hon fyller 62 år, beviljas han eller hon ålderspension så som föreskrivs i 10 a § 3 mom. (30.7.2004/679)

I 9 § 1 mom. b- och c-punkten samt i 9 § 7 mom. nämnd invalidpension beviljas antingen som full pension eller som delinvalidpension. Full invalidpension beviljas förmånstagare vars arbetsförmåga kan uppskattas vara nedsatt med minst 3/5 under åtminstone ett år. Är arbetsförmågan nedsatt med mindre än detta, men med minst 2/5, beviljas pensionen som delinvalidpension.

Beloppet av full invalidpension fastställs enligt 10 § 1, 4 och 5 mom. Delinvalidpensionen utgör hälften av full invalidpension.

9 c § har upphävts genom L 30.7.2004/679 .

Rätt till deltidspension har en förmånstagare i åldern 58–67 år som har övergått till deltidsarbete,

(30.7.2004/679)

Utan hinder av det inledande stycket i 1 mom. har förmånstagare som är födda före 1947 och som övergått till deltidsarbete rätt att få deltidspension när de fyllt 56 år, men inte efter att de uppnått åldern för ålderspension eller avgångsåldern, om denna är lägre. (3.12.2002/1006)

När deltidspension fastställs betraktas som stabiliserad inkomst den i 5 a § avsedda inkomst för återstående tid på grundval av vilken förmånstagarens invalidpension hade beräknats, om förmånstagaren vid tidpunkten för deltidspensionens början hade blivit arbetsoförmögen. (30.7.2004/679)

Finansministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om när det kan anses vara fråga om anställning på heltid på det sätt som avses i 1 mom. 2 punkten, hur förtjänstnivån i deltidsarbete som avses i 1 mom. 4 punkten konstateras och hur utvecklingen av den skall följas.

Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas att undantag av särskilda skäl får göras från den inkomstgräns i pengar som avses i 1 mom. 2 punkten och från de villkor för minskad arbetstid som avses i 1 mom. 3 punkten. (30.7.2004/679)

Rätt till deltidspension har inte en förmånstagare som får deltidspension enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, om den baserar sig på inkomst som erhållits av anställning som räknas såsom pensionstid för pension enligt denna lag. (30.7.2004/679)

Om en förmånstagare i samband med förstatligande har överförts från kommunal eller privat anställning till statlig anställning, beaktas den kommunala eller privata anställningen före förstatligandet när den i 1 mom. 2 punkten nämnda tidsfristen om sex månader beräknas, och även inkomsterna från kommunal eller privat anställning när inkomsterna under tre år beräknas. (30.7.2004/679)

Pensionen tillväxer årligen på grundval av pensionsgrundande arbetsinkomst som omfattas av denna lag för ettvart år med

(30.7.2004/679)

2 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/679 . (30.7.2004/679)

Pensionen tillväxer dock från och med den 1 januari 2005 för varje till pensionstiden hänförlig dag med 1/180 procent av de pensionsgrundande arbetsinkomsterna, om det är fråga om en sådan innehavare av en officers- eller institutofficerstjänst, för vilken såsom ovillkorligt behörighetsvillkor har fastställts examen för officerstjänst eller institutofficerstjänst, som har militär grad eller om det är fråga om en i 8 § 4 mom. 2 punkten avsedd tjänsteman. Pensionen för en tjänsteinnehavare vid försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet som förutsätts ha flygarexamen tillväxer för varje till pensionstiden hänförlig dag med 1/120 procent av de pensionsgrundande arbetsinkomsterna. Tjänsteinnehavare, som avses i de två föregående meningarna i detta moment, intjänar pension för återstående tid såsom i arbete till den del återstående tid inräknas i pensionen, till utgången av den månad han eller hon fyller 50 år. Detta moment tillämpas endast

(21.12.2004/1217)

Pensionen för den återstående tiden utgör av den inkomst för återstående tid som avses i 5 a §

(30.7.2004/679)

För den tid för vilken förmånstagaren har fått invalidpension tillväxer pensionen från ingången av det år då arbetsoförmågan började till utgången av den månad då pensionen upphör på grundval av den inkomst för återstående tid som avses i 5 a § på det sätt som fastställs i 5 c § 1 mom. enligt följande:

(30.7.2004/679)

Pension för deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension tillväxer på det sätt som föreskrivs i 1 mom. (30.7.2004/679)

För en förmånstagare som har fått deltidspension utökas invalidpensionen med 1/8 procent och ålderspensionen med 1/16 procent av den nedan föreskrivna nedsättning av inkomsten för varje månad för vilken förmånstagaren har fått deltidspension. När pensionen bestäms är nedsättningen av inkomsten den skillnad mellan arbetsinkomsterna enligt 10 b § 2 och 3 mom. på grundval av vilken förmånstagarens deltidspension för första gången har räknats ut. Om pension för återstående tid räknas med i pension som tjänas in genom deltidsarbete som utförts vid sidan av deltidspension, skall pension för återstående tid räknas ut enligt 4 mom. 2 punkten också i fråga om den nedsättning av inkomsten som avses ovan. (30.7.2004/679)

Vid beräkning av pensionernas maximibelopp för en förmånstagare som avses i 8 § 4 mom. 1 och 2 punkten får pensionernas maximibelopp vara högst 60 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Vid beräkning av pensionernas maximibelopp skall i fråga om en sådan förmånstagare som avses i 8 § 4 mom. 3 punkten samt sådan innehavare av militär specialtjänst eller värvad vid försvarsmakten eller innehavare av en specialofficers-, gränsbevakar- eller sjöbevakartjänst vid gränsbevakningsväsendet som är en i 1 § 4 mom. avsedd gammal förmånstagare, dock tillämpas följande tabell:

Från pension som betalas enligt denna lag avdras sådan pension eller motsvarande förmån från utlandet på grundval av anställning hos staten i egenskap av i utlandet anställd arbetstagare i vars kostnader staten har deltagit, till den del den baserar sig på samma arbetsinkomst som pension enligt denna lag. (30.7.2004/679)

En förmån som motsvarar i 9 mom. nämnd pension dras av från pension enligt denna lag i enlighet med de beräkningsgrunder som fastställs av finansministeriet. (30.7.2004/679)

När pensionstillväxten per månad beräknas används som tillväxtprocent 1/12 av den tillväxtprocent som nämns i 1, 4 och 5 mom. (30.7.2004/679)

Beviljas ålderspension enligt 4 § 2 mom. i förtid, minskas pensionen med 0,6 procent för varje månad som pensionen betalas ut före ingången av månaden efter den då förmånstagaren fyller 63 år. Minskningen beräknas på den pension som förmånstagaren har intjänat fram till den tidpunkt då pensionen börjar.

Börjar ålderspensionen senare än från ingången av månaden efter den då förmånstagaren fyllde 68 år, höjs pensionen med 0,4 procent för varje månad som pensioneringstidpunkten skjuts upp.

Utan hinder av 4 § 2 mom. och 1 mom. ovan har en förmånstagare som får arbetslöshetsdagpenning med stöd av 6 kap. 9 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa rätt att vid 62 års ålder få ålderspension utan den minskning som beror på att pensionen utbetalas i förtid.

Deltidspensionens belopp är, om inte något annat följer av 3 mom., 50 procent av skillnaden mellan den stabiliserade förvärvsinkomsten enligt 9 d § 1 mom. 2 punkten och förvärvsinkomsten av deltidsarbete som omfattas av lagar eller pensionsstadgor som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare.

Om en förmånstagare är berättigad till deltidspension också med stöd av någon annan lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare, utgör deltidspensionen enligt denna lag en lika stor relativ andel av det belopp som avses i 1 mom. som de i denna lag avsedda arbetsinkomsterna utgör av de i den stabiliserade inkomsten beaktade arbetsinkomsterna enligt de lagar med stöd av vilka deltidspension beviljas.

Deltidspensionens maximibelopp är 75 procent av den pension som har samordnats i enlighet med 8 § i lagen om pension för arbetstagare och som förmånstagaren enligt de lagar eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. i samma lag samt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003) har tjänat in innan deltidspensionen börjar. Har förmånstagaren rätt till deltidspension också enligt någon annan lag eller pensionsstadga och minskar den begränsning som här avses deltidspensionen, görs minskningen med beaktande av dessa lagar och stadgor i förhållande till de arbetsinkomster som har beaktats i den stabiliserade förvärvsinkomsten.

11 § har upphävts genom L 30.7.2004/679 .

Pension enligt denna lag samordnas genom att de förmåner som nämns i 8 § 1 och 5 mom. i lagen om pension för arbetstagare dras av från pensionen. Samordningen görs i tillämpliga delar enligt 8 § i lagen om pension för arbetstagare.

Samordning som avses i 12 § görs på nytt i tillämpliga delar enligt 8 a § i lagen om pension för arbetstagare. (30.7.2004/679)

Deltidspensionens belopp beräknas på nytt, om det i pensionstagarens förvärvsinkomster under deltidsarbete har skett en förändring som betydligt avviker från den allmänna löneutvecklingen. (3.2.1989/103)

Försenas utbetalningen av pension som avses i denna lag, betalas den förhöjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen per år följer den räntefot som avses i 4 § 1 mom. räntelagen (633/1982) . Skyldighet att betala pensionen förhöjd gäller likväl inte den del av pensionen som betalas ut till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa. (19.12.2003/1184)

Förhöjningen av pensionen skall räknas ut för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre månader har förflutit från utgången av den kalendermånad då förmånstagaren hos statskontoret framställt sina anspråk samt lämnat sådana uppgifter om pensionens grund och belopp som skäligen kan krävas av honom med beaktande även av statskontorets möjligheter att skaffa utredning. För ett pensionsbelopp som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare räknas dock förhöjningen från förfallodagen. Har ändring sökts i statskontorets beslut genom besvär, kan statens pensionsnämnd eller försäkringsdomstolen bestämma att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt, om statskontoret visar att i förmånstagarens förhållanden har inträffat en väsentlig förändring under den tid då ändringssökandet varit anhängigt. (22.12.1995/1671)

Beror det av förmånstagaren att pension inte kunnat utbetalas i rätt tid, är statskontoret inte skyldigt att betala pensionen förhöjd för längre tid än från den dag då hindret statskontoret veterligen upphörde. Om utbetalningen av pension fördröjs till följd av stadgande i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsrörelsen eller av annat liknande oöverstigligt hinder, är statskontoret inte skyldigt att betala pensionen förhöjd för det dröjsmål som orsakas av dylikt hinder.

Pensionsförhöjning som understiger 5,39 euro skall inte betalas. Beloppet justeras årligen med hjälp av lönekoefficienten i 7 c §. (30.7.2004/679)

Bestämmelserna i denna paragraf skall också tillämpas på förmåner som statskontoret betalar med stöd av 3 a § 1 mom. i egenskap av sista pensionsanstalt. (4.5.2001/381)

Ålders- och invalidpension betalas, om inte något annat följer av 15 a §, från ingången av månaden näst efter den då rätten till pension uppkommit, ålderspension likväl tidigast från ingången av månaden efter den då löneutbetalningen upphört. Arbetslöshetspension betalas från ingången av månaden näst efter den då förmånstagaren uppfyller pensionsvillkoren i 9 a § 1 mom. Om förmånstagaren har fått det intyg av arbetskraftsbyrån som avses i 9 a § 1 mom. 3 punkten senare än en månad efter att det intyg över arbetslöshetsdagpenning som avses i 9 a § 1 mom. 2 punkten utfärdades, betalas arbetslöshetspensionen från ingången av månaden näst efter den då intyget utfärdades. Pension enligt denna lag betalas dock inte för den tid då förmånstagaren har rätt att få i lag, kollektivavtal eller arbetsavtal angiven lön eller motsvarande ersättning under uppsägningstiden eller då förmånstagaren på basis av något annat avtal eller arrangemang av sin arbetsgivare får en ekonomisk förmån, dock inte av arbetsgivaren anordnad eller anskaffad utbildning, som kan periodiseras på basis av förmånstagarens stabiliserade lön. (30.7.2004/679)

Invalidpension beviljas inte utan grundad anledning retroaktivt för längre tid än ett år innan pensionsansökningen gjordes och arbetslöshetspension eller deltidspension inte för längre tid än sex månader före den månad som följer på den då ansökningen gjordes. (30.7.2004/679)

Deltidspension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den då förmånstagaren har fyllt 58 år. Förmånstagare som är födda före 1947 beviljas dock deltidspension tidigast från ingången av månaden efter den då förmånstagaren har fyllt 56 år. (3.12.2002/1006)

På pension må förskott erläggas innan beslut om pensionen utgivits till sökanden. Erlagt förskott avdrages från den enligt beslutet utgående pensionen, då denna utbetalas. (22.7.1970/527)

Om en ålderspension eller full invalidpension före samordning enligt 12 eller 13 § understiger 12,72 euro i månaden, kan statskontoret betala pensionen som ett engångsbelopp. Om statskontoret betalar invalidpensionen som ett engångsbelopp, betalar det samtidigt också den ålderspension som beviljas efter invalidpensionen som ett engångsbelopp. Engångsbeloppet beräknas enligt grunder som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet. Den som fått engångsbetalning är med anledning av samma pensionsfall därefter inte berättigad till pension på grundval av de anställningar som engångsbetalningen baserade sig på. Har för viss tid beviljad invalidpension utbetalts som ett engångsbelopp, kan pensionstagaren dock beviljas pension för den tid under vilken hans eller hennes arbetsoförmåga fortgår efter utgången av nämnda tid. Vad som i detta moment bestäms om pensionens engångsbelopp tillämpas på det sammanlagda beloppet per månad av de pensioner som ingår i den sista pensionsanstaltens beslutssammanställning enligt 3 a § 1 och 2 mom. (30.7.2004/679)

Full invalidpension betalas, om inte något annat bestäms nedan i denna paragraf, tidigast från ingången av den kalendermånad som följer närmast på den i 27 § i sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden för dagpenning, dvs. de 150 första betalningsdagarna och de därpå följande, i nämnda paragraf närmare angivna fem eller fyra fulla kalendermånaderna. Om förmånstagaren har fyllt 63 år före utgången av den primärtid som avses i 27 § i sjukförsäkringslagen räknas pensionen som en invalidpension, men beviljas i form av ålderspension från ingången av månaden efter att förmånstagaren fyllt 63 år. (30.7.2004/679)

Utan hinder av 1 mom. betalas full invalidpension i enlighet med 15 §, om pensionsansökan har gjorts innan dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalts för de i 1 mom. nämnda 150 första betalningsdagarna. En förutsättning för full invalidpension är dock att före utgången av kalendermånaden efter pensionsansökan eller, om under denna tid ansökts om dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen, före utgången av kalendermånaden efter ansökan, inte har beviljats sådan under minst en månad utan avbrott utbetald dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde eller, om en dagpenningsansökan som hänför sig till denna tid avslagits, till tiden efter avslaget. (30.7.2004/679)

Sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos en förmånstagare som får såsom delinvalidpension beviljad invalidpension, att han eller hon får rätt till full invalidpension, tillämpas bestämmelserna i 1 mom. på den fulla pensionen. Om arbetsoförmågan fortgår, betalas invalidpensionen härvid som delinvalidpension till dess utbetalningen av full invalidpension börjar. (30.7.2004/679)

Beviljas full invalidpension retroaktivt i enlighet med 1 mom., skall pensionen betalas till sjukförsäkringsfonden till den del den motsvarar för samma tid utbetald dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. (30.7.2004/679)

Beviljas invalidpension retroaktivt i enlighet med 2 mom. eller såsom delinvalidpension och har för samma tid betalts dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, skall pensionen utbetalas endast till den del den överstiger dagpenning som betalts för samma tid. (30.7.2004/679)

Beviljas invalidpension retroaktivt, betalas pension inte för den tid under vilken förmånstagaren har fått rehabiliteringspenning enligt en lag eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom.i lagen om pension för arbetstagare eller enligt lagen om rehabiliteringspenning eller ersättning för förlorad inkomst som beviljats enligt bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring. (30.7.2004/679)

På de pensioner som utbetalas i ett för allt tillämpas inte vad ovan i denna paragraf är stadgat. (27.3.1991/618)

Har en förmånstagare rätt att från utlandet få en förmån som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, beaktas den vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för invalidpensionen på samma sätt som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, dock för högst den maximala betalningstiden enligt sjukförsäkringslagen. (22.12.1995/1671)

Pensionsbeloppet justeras på samma sätt som i 9 § i lagen om pension för arbetstagare bestäms om justering av pensioner enligt nämnda lag.

Har en förmånstagare rätt att få på bestämmelserna i lagen om olycksfallsförsäkring grundad dagpenning eller olycksfallspension, på bestämmelserna i trafikförsäkringslagen grundad fortlöpande ersättning för egen skada eller på lagen om skada, ådragen i militärtjänst grundad livränta, kan pension enligt denna lag, utan hinder av 12 §, betalas till fullt belopp till dess dagpenningens, olycksfallspensionens, livräntans eller ersättningens belopp är slutligt fastställt. Förmånstagares rätt till nämnd dagpenning, olycksfallspension, livränta eller ersättning övergår på statskontoret till den del den motsvarar det belopp som på grund av ovan nämnda prestationer skall dras av från pensionen.

Har statskontoret i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 1 mom. betalt ut pension eller familjepension enligt en pensionslag för den privata sektorn, lagen om kommunala pensioner, pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan eller 13 § i lagen om Folkpensionsanstalten, eller har en i 3 a § 2 mom. avsedd pensionsanstalt i egenskap av sista pensionsanstalt betalt ut pension enligt denna lag, skall statskontoret utreda kostnaderna mellan pensionsanstalterna, av pensionsanstalten återkräva eller gottgöra pensionsanstalten dessa pensionskostnader jämte ränta senast under det kalenderår som följer på utbetalningsåret. Förskott kan också betalas för ändamålet. Pensionskostnaderna återkrävs och gottgörs enligt vad pensionsskyddscentralen, den kommunala pensionsanstalten, evangelisk-lutherska kyrkans centralfond, Folkpensionsanstalten och statskontoret närmare avtalar särskilt om saken.

Om förmånstagaren på grund av ålder, skada eller sjukdom eller av någon annan orsak är oförmögen att själv ansöka om förmånen eller att i övrigt sköta sina ärenden som gäller förmånen samt saknar personen i fråga en intressebevakare, kan en av statskontoret godkänd nära anhörig till personen eller någon annan som huvudsakligen har dragit försorg om personen på dennes vägnar föra talan i ärenden som gäller förmåner enligt denna lag. (1.4.2005/194)

En förmån enligt denna lag betalas till den förmånstagare till vilken den har beviljats, om inte något annat bestäms i lag. Angående betalning av en förmån till någon som har en intressebevakare gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) . En förmån till den som inte har fyllt 15 år betalas dock till hans eller hennes intressebevakare.

Om utbetalning av en förmån enligt denna lag till förmånstagaren själv inte kan anses ändamålsenlig på grund av förmånstagarens livsstil, sjukdom eller av någon annan särskild orsak och om intressebevakare inte förordnats för honom eller henne, kan statskontoret med förmånstagarens samtycke besluta att förmånen skall betalas till ett i 6 § 1 mom. socialvårdslagen (710/1982) avsett organ i förmånstagarens boningskommun för att användas till vård av förmånstagaren och av en sådan person vars uppehälle förmånstagaren enligt 2 § lagen om utkomststöd (1412/1997) är skyldig att dra försorg om. En på detta sätt utbetald förmån får inte i strid med förmånstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än för omvårdnaden under den månad för vilken förmånen utbetalts. I det fall att förmånstagaren får vård eller omvårdnad enligt 17 b § 4 mom., skall förmånen användas i enlighet med 17 b § 4 mom. Framställning om utbetalning av förmånen kan göras av förmånstagaren, hans eller hennes make, någon annan anhörig, den som huvudsakligen drar försorg om honom eller henne eller vederbörande kollegiala organ i kommunen.

En förmån enligt denna lag får inte utan statskontorets samtycke överföras på någon annan. Ett avtal som avser pantsättning av pension är ogiltigt. Kostnadsersättning som betalas enligt denna lag får inte mätas ut.

Har en förmånstagare beviljats invalidpension retroaktivt och har arbetsgivaren för samma tid till honom eller henne betalat lön för sjukdomstiden, betalas pensionen för denna tid på ansökan till arbetsgivaren, likväl högst till det belopp som betalats i lön för samma tid. Invalidpensionen utbetalas inte till arbetsgivaren till den del den med stöd av 15 a § 4 mom. skall betalas till sjukförsäkringsfonden, och pensionen utbetalas inte heller till arbetsgivaren när denne med stöd av någon annan lag har fått ersättning för den lön som arbetsgivaren betalat för sjukdomstiden. Om förmånstagaren har beviljats rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg och arbetsgivaren har betalat eller betalar förmånstagaren lön för samma tid, iakttas vid betalning av rehabiliteringspeng eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg samma förfarande som ovan bestäms för betalning av invalidpension. (19.12.2003/1184)

Har en förmånstagare fått arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, arbetsmarknadsstöd eller utbildningsdagpenning eller utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice för den tid han eller hon beviljas pension retroaktivt, skall statskontoret på yrkande av arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten utbetala den retroaktiva pensionen till arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, utbildningsstöd eller utbildningsdagpenning som utbetalts för samma tid. (30.7.2004/679)

Har en förmånstagare tillfälligt fått av Folkpensionsanstalten utbetald pension enligt 45 § 2 mom. i folkpensionslagen för den tid han eller hon beviljas pension retroaktivt på grund av besvär som avses i 23 § 1 mom, skall statskontoret utbetala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar pension som Folkpensionsanstalten utbetalt till ett för stort belopp för samma tid. Förfarandet kan vara detsamma, om statskontoret retroaktivt fortsätter utbetalningen av rehabiliteringsstöd på grund av besvär som avses i 23 § 1 mom. eller när förmånstagaren har fått pension enligt folkpensionslagen för den tid för vilken statskontoret i enlighet med 24 § 3 mom. rättar ett tidigare beslut eller i övrigt justerar beloppet av beviljad pension eller retroaktivt beviljar fortsatt rehabiliteringsstöd efter beslutet om rättelse. (30.7.2004/679)

Har en förmånstagare fått utkomststöd enligt 23 § lagen om utkomststöd i förskott, betalas pension eller en del därav som beviljas retroaktivt för samma tid på anhållan av det organ som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen till organet för att ersätta redan lämnat utkomststöd.

Om kommunen eller samkommunen har ordnat vård eller omvårdnad på institution eller familjevård för en förmånstagare, skall statskontoret på yrkande av kommunen eller samkommunen till kommunen eller samkommunen betala den pension som förmånstagaren har rätt till för tiden i vård eller omvårdnad på institution eller i familjevård, för att användas på det sätt som 14 § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) föreskriver. (19.12.2003/1184)

Har en förmånstagare fått studiepenning, vuxenstudiepenning eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994) för den tid för vilken honom eller henne retroaktivt beviljas annan pension än delinvalidpension, skall statskontoret på yrkande av folkpensionsanstalten utbetala den retroaktiva pensionen till folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av studiestöd som har utbetalts för samma tid.

Beviljas en förmånstagare retroaktivt ålderspension för den tid för vilken han eller hon har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas pensionen till sjukförsäkringsfonden till den del den motsvarar den dagpenning som betalats för samma tid. (30.7.2004/679)

I de fall som avses i 1–7 mom. utbetalas pensionen till arbetsgivaren, arbetslöshetskassan, Folkpensionsanstalten, det organ som avses i 4 mom., kommunen eller sjukförsäkringsfonden, dock endast under förutsättning att statskontoret meddelats om utbetalning av pensionen minst två veckor före den dag då pensionen skall utbetalas. (30.7.2004/679)

Förändras en invalidpensionstagares arbetsförmåga för minst ett år så att förändringen enligt 9 b § 1 mom. inverkar på pensionens storlek, justeras pensionen från början av månaden närmast efter förändringen, om inte annat följer av 15 a §.

Om pensionstagaren har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller pensionsvillkoren, dras invalidpensionen in från och med ingången av kalendermånaden efter den då han eller hon återfått arbetsförmågan. Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas eller dras in om pensionstagaren förvärvsarbetar. Rehabiliteringspenning dras in, om mottagaren utan giltig orsak har vägrat delta i yrkesinriktad rehabilitering eller utan giltig orsak har avbrutit sådan rehabilitering. Utbetalningen av pensionen kan likaså inställas, om pensionstagaren utan godtagbart skäl inte har samtyckt till undersökning eller vård som har föreskrivits och bekostas av statskontoret.

När det bedöms om förmånstagarens arbetsförmåga förändrats eller om han eller hon återfått arbetsförmågan eller det övervägs om invalidpension bör avbrytas, skall förändringar i förmånstagarens arbetsinkomst vägas in. Rätt till delinvalidpension föreligger inte under den tid då arbetsinkomsterna överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten före arbetsoförmågans inträde och rätt till full invalidpension föreligger inte under den tid då arbetsinkomsterna överstiger 40 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten och inkomstgränsen inte överskridits tillfälligt. Om arbetsinkomsten är minst 40 men högst 60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, justeras pensionen så att den blir en delinvalidpension. Om arbetsinkomsten överstiger 60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, dras invalidpensionen in eller avbryts utbetalningen av den.

Invalidpensionen justeras, avbryts eller dras in på ansökan av pensionstagaren eller på statskontorets initiativ på de villkor som anges i 9 b § 1 mom. och ovan i 1–3 mom. Pensionen justeras, avbryts eller dras dock inte in för en längre tid än ett år före kalendermånaden närmast efter att pensionstagaren ansökt om justering eller statskontoret vidtagit justeringsåtgärder. Om en invalidpension vars utbetalning har avbrutits dras in, dras pensionen in från och med tidpunkten för avbrytandet.

Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet upphör kan pensionen för stödjande av återgången till arbetet förlängas i form av rehabiliteringsstöd till beloppet av delinvalidpension även för kortare tid än ett år. Delinvalidpension kan betalas som full pension under den rehabiliteringstid som avses i 18 b §.

Invalidpension som beviljats med tillämpning av 9 § 1 mom. d-punkten skall likväl dras in, dess utbetalning avbrytas eller det erlagda beloppet nedsättas bara om detta görs i fråga om den pension som ligger till grund för beviljande av pensionen.

Deltidspensionen skall dras in, om förmånstagaren inte längre uppfyller pensionsvillkoren i 9 d §. Beviljas invalid- eller arbetslöshetspension för samma tid för vilken deltidspension utbetalts, betraktas deltidspensionen som delbetalning på invalid- eller arbetslöshetspensionen. En förutsättning för att en förmånstagare som får deltidspension skall få ålderspension är att deltidsarbetet har upphört och att han eller hon innan deltidspensionen och deltidsarbetet upphörde har uppnått den ålder när han eller hon har rätt att få ålderspension. Om förmånstagaren efter att ha fyllt 68 år fortsätter i deltidsarbete, omvandlas deltidspensionen utan hinder av vad som bestäms på något annat ställe i denna lag till en lika stor ålderspension. När förmånstagaren slutar deltidsarbeta utbetalas den uppskjutna delen av ålderspensionen förhöjd enligt 10 a § 2 mom. och ökad med det belopp som avses i 10 §.

Har deltidspension dragits in i enlighet med 7 mom., har förmånstagaren rätt att på nytt få deltidspension när han eller hon uppfyller villkoren enligt 9 d §. Börjar deltidspension på nytt inom sex månader från det att den tidigare deltidspensionen upphörde, beviljas pensionen på de tidigare grunderna, om inte något annat följer av 13 § 2 mom.

Arbetslöshetspension beviljas tills vidare. Arbetslöshetspension utbetalas dock inte

(30.7.2004/679)

2 mom. har upphävts genom L 30.12.1993/1528 .

Sedan statskontoret fått kännedom om omständighet på grund av vilken pension inte skulle få utbetalas enligt 1 mom., skall statskontoret avbryta utbetalningen av pensionen från ingången av följande betalningsperiod då detta är möjligt, om orsaken till betalningsavbrottet fortfarande föreligger. Om pension enligt 1 mom. inte hade fått utbetalas, återindrivs den utbetalda pensionen. Om pension inte skall återindrivas för längre tid än tre månader, kan statskontoret av särskilt skäl avstå från återindrivningen. Pension kan återindrivas även genom kvittning mot framtida pensionsrater.

Avbruten arbetslöshetspension börjar på ansökan utbetalas på nytt räknat från den tidpunkt från vilken förmånstagaren har rätt att få pension, dock inte retroaktivt för längre tid än sex månader före ansökningen eller för den kalendermånad som omedelbart följer efter vägran som avses i 1 mom. 3 punkten. Till ansökan skall fogas i 9 a § 1 mom. nämnt intyg av arbetskraftsmyndighet. Har ansökan om förnyad utbetalning av avbruten pension likväl inte gjorts inom ett år, anses pensionen utan särskilt beslut ha upphört vid tidpunkten för avbrottet.

En förmånstagare har rätt att få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmåga, om

(30.7.2004/679)

Med risk för arbetsoförmåga avses i 1 mom. en situation där det är sannolikt att förmånstagaren under de närmaste åren, trots att möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, utan yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder skulle bli beviljad invalidpension, antingen till fullt belopp eller i form av delpension. När rehabiliteringens ändamålsenlighet bedöms beaktas förmånstagarens ålder, yrke, tidigare verksamhet, utbildning och kontakter med arbetslivet samt huruvida den yrkesinriktade rehabilitering som söks sannolikt leder till att förmånstagaren fortsätter i ett arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller återgår till arbete. När ändamålsenligheten bedöms skall dessutom beaktas huruvida den yrkesinriktade rehabiliteringen uppskjuter förmånstagarens pensionering.

Innan statskontoret fattar beslut om invalidpension skall det vid behov se till att sökandens möjligheter till rehabilitering har klarlagts. Avslås en pensionsansökan, skall statskontoret se till att sökanden ges information om rehabiliteringsmöjligheterna och hänvisas, i samarbete med de instanser som tillhandahåller tjänster, till rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov. Statskontoret skall dessutom iaktta lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003) .

Såsom yrkesinriktad rehabilitering enligt 1 mom. kan en förmånstagare tillhandahållas rehabiliteringsundersökningar, utbildning som leder till arbete eller ett yrke, arbetsträning, näringsunderstöd och sådan medicinsk rehabilitering som stöder rehabilitering enligt 1 mom., och förmånstagaren kan få ersättning för de behövliga och nödvändiga kostnader som den nämnda rehabiliteringen medför.

Rätt till rehabilitering enligt denna lag föreligger dock inte, om förmånstagaren har rätt till rehabilitering med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i olycksfalls- eller trafikförsäkring.

För olycksfall eller yrkessjukdom på grund av i 4 mom. avsedd arbetsträning, under vilken den som deltar i rehabiliteringen inte är anställd hos den som ordnar arbetsträningen, betalas till den som får rehabilitering ersättning av statsmedel i tillämpliga delar på samma grunder som gäller för olycksfall i arbete enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) . Ett ärende som gäller betalning av ersättning av statsmedel med stöd av detta moment behandlas av statskontoret som första instans.

En förmånstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket framgår om han eller hon uppfyller villkoren för yrkesinriktad rehabilitering i 1 och 2 mom. Ändring i beslutet får sökas på det sätt som föreskrivs i 23 §. Ett bifallande förhandsbeslut är bindande för statskontoret, om rehabiliteringsplanen tillställs statskontoret inom nio månader från det beslutet vann laga kraft. (30.7.2004/679)

En eller flera legitimerade läkare skall i statskontoret delta i avgörandet av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering samt av andra ärenden som innehåller medicinska frågor. Statskontorets läkare kan anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa vad som i 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) bestäms om formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden. (30.7.2004/679)

Annan förmånstagare än den som har rätt till invalidpension har rätt till rehabiliteringspenning för de kalendermånader under vilka han eller hon till följd av yrkesinriktad rehabilitering som avses i 18 b § är helt eller delvis förhindrad att utföra förvärvsarbete.

Om en förmånstagare på grund av yrkesinriktad rehabilitering är helt och hållet förhindrad att utföra förvärvsarbete, är rehabiliteringspenningen lika stor som det sammanlagda beloppet, förhöjt med 33 procent, av i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare avsedda grundpensioner som förmånstagaren skulle ha rätt till om han eller hon på den i 18 b § 1 mom. 2 punkten avsedda dagen för rehabiliteringsfallet hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension. Om den sökandes arbete enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare fortgår efter att han eller hon fått beslut om rätt till yrkesinriktad rehabilitering, anses den tidpunkt som avses i detta moment vara dagen före den dag då rehabiliteringsåtgärden inleds. (30.7.2004/679)

Om förmånstagaren under den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår tjänar mer än hälften av den lön som ligger till grund för pensionen och på vilken pensionsdelen för återstående tid räknas ut för pension enligt 2 mom., utgör rehabiliteringspenningen hälften av full rehabiliteringspenning som avses i 2 mom. (30.7.2004/679)

Rehabiliteringstillägg till rehabiliteringsstöd och invalidpension betalas för den tid en i 18 b § 4 mom. nämnd åtgärd pågår.

Rehabiliteringstillägget utgör 33 procent av beloppet av rehabiliteringsstöd eller invalidpension.

I fråga om rehabiliteringspenningen, rehabiliteringstillägget och rehabiliteringsunderstödet samt mottagare av dem gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om rehabiliteringsstöd eller invalidpension eller mottagare av dem. Rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd kan emellertid betalas för en tid som är kortare än en månad.

Rehabiliteringspenning kan betalas i form av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning också för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd betalas emellertid för högst tre månader per kalenderår så att tiden räknas särskilt för vardera av de ovan nämnda grunderna, om det inte för att trygga rehabiliteringen är motiverat att rehabiliteringsunderstödet betalas för en längre tid. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan också beviljas för att utarbeta en vård- eller rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsunderstödet är lika stort som invalidpensionen och det betalas inte rehabiliteringstillägg till understödet.

Till en person som har fått rehabiliteringspenning kan för högst sex månader betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning, om detta är synnerligen behövligt för att han eller hon skall kunna få arbete. Härvid fastställs rehabiliteringsunderstödet som ett engångsbelopp och betalas i en eller flera poster. Rehabiliteringsunderstöd betalas emellertid inte för den tid för vilken förmånstagaren har rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Statskontoret skall underrätta Folkpensionsanstalten om rehabiliteringsåtgärder enligt 18 b § samt om sådana beslut som gäller rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg.

Får en tjänsteman eller arbetstagare utöver rehabiliteringspenning lön för samma tid, skall den del av rehabiliteringspenningen som motsvarar lönebeloppet betalas till arbetsgivaren.

I statskontorets beslut som gäller rehabiliteringens innehåll enligt 18 b § 4 mom. eller rehabiliteringsunderstöd enligt 18 e § får ändring inte sökas.

Rätt till invalidpension enligt 9 § 1 mom. föreligger inte utan giltigt skäl förrän rätten till rehabiliteringspenning enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller enligt lagen om rehabiliteringspenning har upphört.

19 § har upphävts genom L 30.7.2004/679 .

Invalidpension ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den då pensionstagaren uppnådde 63 års ålder eller en lägre pensionsålder, i fråga om en pensionstagare i tjänsteförhållande dock senast när han eller hon uppnått avgångsåldern. Delinvalidpensionen ändras då till ålderspension som är lika stor som full invalidpension. Arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension från och med ingången av månaden efter den då pensionstagaren fyller 63 år. När arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension tillämpas dock inte 7 e §. Om arbetslöshetspensionen fastställdes med tillämpning av tredje meningen i 9 a § 2 mom. läggs pension för återstående tid till ålderspensionen. Pension för återstående tid läggs till ålderspensionen också när en sådan arbetslöshetspension som avses i föregående mening har ändrats till invalidpension med stöd av 2 mom.

Blir en pensionstagare, medan han eller hon får arbetslöshetspension, arbetsoförmögen på det sätt som avses i 9 a §, ändras pensionen till en lika stor invalidpension.

Blir en pensionstagare, medan han eller hon får delinvalidpension, arbetslös på det sätt som avses i 9 a §, ändras pensionen på ansökan till arbetslöshetspension, som börjar i enlighet med 9 a § och bestäms på samma sätt som i det fall att delinvalidpension ändras till full invalidpension. Härvid läggs i 9 a § 2 mom. avsedd pension för återstående tid enligt dock inte till arbetslöshetspensionen, men arbetslöshetspensionen fastställs till ett minst lika stort belopp som delinvalidpensionen. Beviljas arbetslöshetspension för samma tid som den för vilken delinvalidpension har betalts, anses delinvalidpensionen utgöra en delbetalning av arbetslöshetspensionen. I övrigt gäller i fråga om nämnda arbetslöshetspension vad som bestäms i 15 § 1 och 2 mom.

Pensionstagare förlorar sin rätt till pensionsbelopp, som icke lyfts inom tre år efter utgången av det kalenderår, under vilket det förfallit till betalning.

Rätten till en förmån enligt denna lag preskriberas tio år efter den dag då förmånen borde ha utbetalats, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003) . (1.4.2005/194)

I pensionsärende må förhandsbesked lämnas, om detta anses vara av synnerlig vikt för sökanden. Förhandsbesked skall tillämpas, då pensionsbeslut meddelas den person, som förhandsbeskedet berör, under förutsättning att pensionen beviljas med stöd av de stadganden, på vilka förhandsbeskedet grundar sig. Avvikelse från förhandsbeskedet må likväl ske till sökandens förmån.

Ändring i statskontorets beslut i pensionsärenden söks genom besvär hos statens pensionsnämnd. I ett beslut genom vilket förhandsbesked som avses i 22 § har förvägrats får ändring inte sökas. Ändring i pensionsnämndens beslut söks genom besvär hos försäkringsdomstolen. Besvärsrätt har pensionssökande och pensionstagare. Även statskontoret har rätt att hos försäkringsdomstolen anföra besvär över statens pensionsnämnds beslut. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Besvärstiden är 30 dagar från delfåendet av beslutet. Statskontorets och statens pensionsnämnds beslut delges genom att beslutet sänds till mottagaren genom brev under den postadress som mottagaren uppgett. Om inte något annat visas i samband med besvären, anses ändringssökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress som han eller hon uppgett. Statskontorets besvärstid räknas från tidpunkten för beslutet. (1.4.2005/194)

3 mom. har upphävts genom L 5.3.1999/293 . (5.3.1999/293)

Ett beslut får verkställas trots att det inte vunnit laga kraft, om inte ändringssökandet blir gagnlöst på grund av verkställigheten eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställighet.

Angående sökande av ändring i en beslutssammanställning som statskontoret har givit i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 1 mom. samt behandlingen av besvärsärendet gäller vad som föreskrivs i denna paragraf och i 23 b § 5–8 mom. När statskontorets beslut ingår i en beslutssammanställning som en annan pensionsanstalt givit i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 2 mom., söks ändring och behandlas besvärsärendet enligt vad som föreskrivs i lagen om kommunala pensioner, pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan, 13 § lagen om Folkpensionsanstalten eller i en pensionslag för den privata sektorn. I sådana fall skall den kommunala pensionsanstalten, evangelisk-lutherska kyrkans centralfond, Folkpensionsanstalten eller pensionsanstalten inom den privata sektorn, till den del besvären gäller pensionsskydd enligt denna lag, begära utlåtande om besvären av statskontoret. Utlåtande begärs inte om be svären enbart gäller bedömning av arbetsförmågan. (19.12.2003/1184)

Statens pensionsnämnd består av en ordförande och sju medlemmar. Ordföranden skall ha avlagt juris kandidatexamen samt vara förtrogen med statens pensionssystem. En av medlemmarna är vice ordförande i nämnden, och en av dem skall vara läkare. Av medlemmarna skall tre förordnas på förslag av statens arbetsmarknadsverk och tre bland personer som har föreslagits av de mest representativa centralorganisationerna för statens tjänstemän och arbetstagare. Ordföranden och läkaren skall vara oberoende av de i nämnden företrädda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Av de övriga medlemmarna skall åtminstone en ha avlagt examen som ger behörighet för domartjänst samt vara förtrogen med statens pensionssystem. Varje medlem har en personlig suppleant, för vilken gäller vad som bestäms om medlemmar. (14.2.2003/114)

Statsrådet förordnar på förslag av finansministeriet ordföranden och medlemmarna för högst fem år i sänder. I fråga om deras rätt att kvarstå i uppdraget gäller i övrigt vad som bestäms om innehavare av domartjänst. Medlemmarna i statens pensionsnämnd skall ha fyllt 25 år, och de handlar under domaransvar. En medlem som inte tidigare har avlagt domared eller avgett motsvarande försäkran skall göra det innan han eller hon tillträder uppdraget. Avgår eller avlider en medlem eller medlemmens personliga suppleant i statens pensionsnämnd under mandattiden, förordnar statsrådet på förslag av samma myndighet eller organisation som medlemmen eller suppleanten företrädde i hans eller hennes ställe en ny medlem eller suppleant för den återstående mandattiden. (14.2.2003/114)

Statens pensionsnämnd kan vara uppdelad på sektioner. Nämnden och sektionerna är beslutföra om ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Nämnden eller en sektion är dock inte beslutför, om inte minst en medlem som utsetts bland personer föreslagna av de organisationer som nämns i 1 mom. och en medlem som inte hör till denna grupp är närvarande. Ett ärende vars avgörande på ett väsentligt sätt beror av medicinska frågor får inte avgöras, om inte en av de närvarande medlemmarna är läkare.

Vid behandlingen av ärenden i statens pensionsnämnd tillämpas förvaltningsprocesslagen (586/1996) om inte något annat bestäms särskilt. Om det behövs för att ett ärende skall kunna utredas, verkställs i pensionsnämnden muntlig förhandling på det sätt som bestäms i 37 § förvaltningsprocesslagen. I ärenden i vilka tystnadsplikt gäller skall muntlig förhandling ske inom stängda dörrar. Pensionsnämnden kan bestämma att ett ärende skall behandlas inom stängda dörrar, om offentlig behandling kunde medföra särskild olägenhet för en part. (9.8.2002/656)

Statens pensionsnämnd har rätt att för utförandet av sina uppdrag enligt denna lag få handräckning av polisen och övriga myndigheter. (9.8.2002/656)

Ett lagakraftvunnet beslut av statens pensionsnämnd får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom.

7 mom. har upphävts genom L 14.2.2003/114 . (14.2.2003/114)

Närmare bestämmelser om statens pensionsnämnds sammansättning vid avgörande av olika grupper av ärenden och om behandlingen av ärenden i statens pensionsnämnd samt om statens pensionsnämnds förvaltning och behandlingen av förvaltningsärenden utfärdas genom förordning av statsrådet. Nämnden fastställer en arbetsordning för sig. (14.2.2003/114)

I ärenden som avses i 23 § 1 mom. skall en part inom den tid som stadgas i 23 § 2 mom. tillställa statskontoret sin besvärsskrift.

Om statskontoret till alla delar godkänner de krav som anförs i besvärsskriften, skall det ge rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslut får sökas så som stadgas i 23 §.

Om statskontoret inte så som nämns i 2 mom. kan rätta det beslut som är föremål för besvären, skall det inom 30 dagar efter besvärstidens utgång tillställa statens pensionsnämnd besvärsskriften och sitt utlåtande eller, om besvären gäller beslut av statens pensionsnämnd, föra det till försäkringsdomstolen. Statskontoret kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del det godkänner de krav som anförs i besvären. Om besvären redan har tillställts besvärsinstansen, skall statskontoret genast underrätta denna om det interimistiska beslutet. Ändring får inte sökas i ett interimistiskt beslut.

Avvikelse från den tidsfrist som nämns i 3 mom. får göras, om inhämtandet av tilläggsutredning som behövs på grund av besvären förutsätter det. Ändringssökanden skall då utan dröjsmål underrättas om inhämtandet av tilläggsutredning. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid tillställas besvärsinstansen inom 60 dagar från det besvärstiden har löpt ut.

En besvärsskrift som gäller en beslutssammanställning som statskontoret har givit i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 1 mom. skall tillställas statskontoret inom den tid som föreskrivs i 23 § 2 mom. Statskontoret skall begära utlåtande om besvären av pensionsanstalten inom den privata sektorn, den kommunala pensionsanstalten, evangelisk-lutherska kyrkans centralfond eller Folkpensionsanstalten till den del besvären gäller pensionsskydd som sköts av dessa. Gäller överklagandet av en beslutssammanställning enbart bedömning av arbetsförmågan, begärs utlåtande bara om det är fråga om en situation som avses i 3 a § 4 mom. (19.12.2003/1184)

Om samtliga pensionsanstalter vilkas beslut besvären gäller godkänner ändringssökandens yrkanden till den del de gäller ifrågavarande pensionsanstalts beslut, skall statskontoret i egenskap av sista pensionsanstalt ge en ny, rättad beslutssammanställning. I en på detta sätt rättad beslutssammanställning får ändring sökas enligt denna lag. Rättar någon av ovan avsedda pensionsanstalter inte sitt beslut i enlighet med ändringssökandens krav, skall statskontoret inom 60 dagar från besvärstidens utgång tillställa den besvärsinstans som avses i 3 mom. besvärsskriften samt de utlåtanden som givits med anledning av den. Besvären över beslutssammanställningen behandlas då även till övriga delar enligt 3 och 4 mom. (19.12.2003/1184)

Gäller överklagandet av beslutssammanställningen enbart bedömning av arbetsförmågan och godkänner statskontoret i egenskap av sista pensionsanstalt de yrkanden som framförts i den besvärsskrift som tillställts den, skall det ge en ny, rättad beslutssammanställning. Om statskontoret inte rättar beslutssammanställningen, tillämpas det förfarande som föreskrivs i 3 och 4 mom. Är det fråga om en situation som avses i 3 a § 4 mom. och godkänner pensionsanstalten inom den privata sektorn inte ändringssökandens yrkanden, skall statskontoret hänskjuta besvären till den del de gäller beslut av pensionsanstalten inom den privata sektorn till den pensionsnämnd som avses i 20 § lagen om pension för arbetstagare, och i fråga om besvären tillämpas det förfarande som föreskrivs i 21 och 21 a § lagen om pension för arbetstagare. (4.5.2001/381)

När ett ärende som gäller besvär över en beslutssammanställning behandlas i statens pensionsnämnd eller försäkringsdomstolen eller när det är fråga om att till förmån för pensionstagaren undanröja eller rätta en lagakraftvunnen beslutssammanställning eller om det i beslutssammanställningen förekommer ett sådant fel som avses i 26 eller 27 § lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) , skall denna lag och lagen om förvaltningsförfarande tillämpas, om inte något annat föreskrivs i lagen om försäkringsdomstolen (14/1958) . (4.5.2001/381)

Grundar sig laga ett kraft vunnet beslut rörande pension på felaktig eller bristfällig utredning eller är det uppenbart inte lagenligt, kan försäkringsdomstolen på framställning av statskontoret eller på ansökan av den som ärendet berör, efter att ha hört andra parter, undanröja beslutet och ta upp eller förordna ärendet till ny behandling. Efter att ha gjort nämnda framställning kan statskontoret, till dess ärendet avgjorts på nytt, tillfälligt inställa utbetalningen av pensionen eller utbetala pensionen i överensstämmelse med framställningen.

Statens pensionsnämnd och försäkringsdomstolen kan ta upp till prövning besvär som anlänt efter besvärstidens utgång, om besvär på grund av vägande skäl inte sökts inom utsatt tid.

Om det är fråga om beviljande av förvägrad förmån eller ökning av beviljad förmån och ny utredning framkommer i ärendet, skall statskontoret utreda ärendet på nytt. Statskontoret kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller öka en redan beviljad förmån. Även statens pensionsnämnd och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar besvärsärenden. I beslutet får ändring sökas enligt 23 §. (7.9.2001/775)

24 a § har upphävts genom L 5.3.1999/293 .

Pension som betalats utan grund skall återkrävas, om förmånstagaren har fått pension enligt denna lag till ett större belopp än han eller hon haft rätt till.

Ett pensionsbelopp som betalats utan grund kan lämnas helt eller delvis oindrivet, om dess beviljande eller utbetalning inte bör anses ha förorsakats av pensionstagarens eller hans eller hennes ombuds svikliga förfarande.

En förmån som betalats utan grund får återkrävas även genom kvittning mot framtida pensionsposter. Från den pensionspost som skall erläggas kan dock inte utan pensionstagarens samtycke dras av mer än en sjättedel av den del av pensionsposten som återstår efter det att förskott på pensionsposten enligt lagen om förskottsuppbörd (418/1959) eller källskatt enligt lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (627/1978) har innehållits.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också när statskontoret i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 1 mom. utan grund har betalat ut förmåner enligt denna lag. Till den del statskontoret utan grund har betalat ut förmåner enligt lagen om kommunala pensioner, pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan, 13 § i lagen om Folkpensionsanstalten eller enligt pensionslagar för den privata sektorn, fattas återkravsbeslutet av de pensionsanstalter som sköter förmånerna enligt vad som föreskrivs i dessa lagar. Statskontoret skall dock i egenskap av sista pensionsanstalt ge en beslutssammanställning över de förmåner som återkrävs samt återkräva beloppet. Om statskontoret sköter återkravet genom kvittning, skall 3 mom. tillämpas och såsom den pensionspost som avses där betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som statskontoret i egenskap av sista pensionsanstalt skall betala.

En förmån som betalats utan grund skall återkrävas inom tio år räknat från utbetalningsdagen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder. Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

Statskontoret och statens pensionsnämnds lagakraftvunna beslut om återkrav av pension får verkställas på samma sätt som lagakraftvunna domar i tvistemål.

Vad som bestäms i denna paragraf gäller även en beslutssammanställning som statskontoret ger i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 1 mom. (4.5.2001/381)

Statskontoret och en besvärsinstans enligt denna lag har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter

Statskontoret har på det sätt som avses i det inledande stycket i 1 mom. dessutom rätt att för beräkning av pensionen få uppgifter om de förmåner enligt 6 § 1 mom. och 5 a § 4 mom. som beviljats förmånstagarna av dem som beviljat dessa förmåner. Uppgifterna skall på det sätt statskontoret bestämmer lämnas till statskontoret för varje kalenderår före utgången av maj följande år eller före en annan med statskontoret överenskommen tidpunkt. (30.7.2004/679)

Statskontoret och besvärsinstansen har rätt att få uppgifterna enligt 1 och 2 mom. avgiftsfritt. En yrkesutbildad person som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har likväl rätt att få ett skäligt arvode för utlåtanden som ges på basis av skyldigheten i 1 mom. 2 punkten att lämna uppgifter. (30.7.2004/679)

Den som ansöker om pension är skyldig att lämna Statskontoret de uppgifter som är nödvändiga för behandlingen och avgörandet av pensionsärendet.

Den som får invalidpension är skyldig att underrätta statskontoret om att han eller hon återfått arbetsförmågan, om att han eller hon börjar förvärvsarbeta och om att rehabiliteringen avbrutits. (30.7.2004/679)

Den som får arbetslöshetspension är skyldig att underrättat Statskontoret om

Den som får deltidspension är skyldig att underrätta Statskontoret om

Den som får efterlevandepension enligt lagen om statens familjepensioner (774/1968) är skyldig att underrätta Statskontoret om han eller hon har ingått äktenskap. Om ett barn som får barnpension enligt lagen om statens familjepensioner ges som adoptivbarn till någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennes make, är barnets adoptivföräldrar skyldiga att underrätta Statskontoret om adoptionen.

Oberoende av pensionstagarens underrättelseskyldighet enligt 2–5 mom. kan Statskontoret kräva en utredning av pensionstagaren över omständigheter som nämns i 2–5 mom. samt om andra liknande omständigheter som påverkar pensionens belopp och pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att det har skett förändringar i dessa omständigheter. Har pensionstagaren inte tillställt Statskontoret dessa utredningar inom en av Statskontoret utsatt skälig tid, kan ärendet avgöras på basis av tillgängliga uppgifter.

Arbetsgivaren är skyldig att åtminstone en gång i kvartalet meddela Statskontoret namn, personbeteckning, datum för inledande och avslutande av anställningen eller ett arbete som utförs på basis av ett uppdrags- eller konsultavtal eller ett liknande arrangemang enligt 1 § 2 mom., uppgifter om löner och arvoden samt uppgifter om tjänstgöringstider och avbrott i fråga om förmånstagare som omfattas av denna lag. Dessutom är arbetsgivaren skyldig att lämna statskontoret uppgifter om löner och arvoden för de ovan nämnda anställningar och arbeten som fortgår vid kalenderårets slut samt övriga uppgifter som gäller förmånstagarnas pensionsrätt och arbetsgivarens betalningsskyldighet. Om arbetsgivaren underlåter att meddela Statskontoret de ovan avsedda uppgifterna eller meddelar dem senare än vad som förutsätts i de föreskrifter som Statskontoret utfärdat med stöd av 5 mom. kan det bestämmas att den pensionsavgift som avses i 4 § lagen om statens pensionsfond (1372/1989) skall betalas med skälig förhöjning, dock till högst det dubbla beloppet.

Utöver det som bestäms i 1 mom. är arbetsgivaren skyldig att på begäran lämna Statskontoret och en besvärsinstans som avses i denna lag de uppgifter om en av denna lag omfattad förmånstagares arbete och arbetsförhållanden samt övriga motsvarande uppgifter som kan erhållas av arbetsgivaren och som är nödvändiga för ordnande av pensionsskyddet och för avgörandet av ett anhängigt pensions- eller förmånsärende eller som i övrigt är nödvändiga vid verkställigheten av uppdrag enligt denna lag.

Då arbetsgivaren ombes lämna uppgifter som behövs för behandlingen av pensionssökandens pensions- eller rehabiliteringsärende, får till arbetsgivaren utan förmånstagarens samtycke meddelas endast de sekretessbelagda uppgifter om förmånstagaren som är nödvändiga för att precisera de uppgifter som behövs vid beslutsfattandet i de nämnda ärendena.

Statskontoret har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som avses i 1 och 2 mom.

Statskontoret för register över de uppgifter som det får med stöd av denna paragraf och 26 § och som påverkar rätten till pension för förmånstagare som omfattas av denna lag. Statskontoret har rätt att utfärda föreskrifter för arbetsgivarna om när och i vilken form uppgifterna skall lämnas till Statskontoret.

Statskontoret har rätt att, utan hinder av den sekretess som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, för arbetsgivarens bokföring och för fastställandet av sådana avgifter enligt 4 § lagen om statens pensionsfond som orsakas av förmåner beviljade enligt denna lag lämna uppgifter om en förmån enligt denna lag som pensionstagaren beviljats och om dess belopp samt för ovan nämnda ändamål också lämna övriga nödvändiga uppgifter till den arbetsgivare hos vilken den som erhållit förmånen är anställd eller på basis av vars anställning arbetsgivarens avgift bestäms. Statskontoret har också rätt att meddela den arbetsgivare från vars tjänst en förmånstagare avgår med pension den beviljade pensionens art samt tidpunkten för pensionens början och slut för att arbetsgivaren skall kunna avsluta anställningen.

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Statskontoret rätt att, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, lämna uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag enligt följande:

Statskontoret skall i och för utlämnandet av sådana uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten komma överens med pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna om vad som får vidareutlämnas av de uppgifter som avses ovan och till vem de får vidareutlämnas.

Innan uppgifter lämnas ut med stöd av denna paragraf skall Statskontoret försäkra sig om att den som mottar uppgifterna enligt lag har rätt att få de utlämnade uppgifterna av den som ursprungligen lämnade ut dem. Statskontoret ansvarar för att innehållet i de uppgifter som lämnas ut motsvarar de uppgifter som det fick av den som ursprungligen lämnade uppgifterna.

Statskontoret har, utöver det som bestäms i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, rätt att öppna en teknisk anslutning

Statskontoret har rätt att för en arbetsgivare öppna en teknisk anslutning för fullgörandet av den skyldighet att lämna uppgifter som avses i 26 b §. Statskontoret har rätt att också för pensionsskyddscentralen och andra pensionsanstalter öppna en teknisk anslutning för lämnandet av uppgifter till förmånstagaren själv om hans eller hennes pensionsskydd enligt denna lag.

En teknisk anslutning får dock öppnas för utlämnande av uppgifter som avses i 26 d § 1 mom. 2 och 3 punkten endast om därom kommits överens enligt 26 d § 2 mom.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får även sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda. Om det dock är fråga om en teknisk anslutning som öppnats med stöd av 1 mom. 3 punkten, får med hjälp av den sökas sekretessbelagda personuppgifter endast med samtycke av personen i fråga.

Innan en teknisk anslutning öppnas skall den som begär uppgifter förete en utredning för den som öppnar anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

Statskontoret skall på förhand på lämpligt sätt informera pensionssökanden om var uppgifter om denna finns att få och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut.

27 § har upphävts genom L 30.7.2004/679 .

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag kan utfärdas genom förordning av statsrådet. (30.7.2004/679)

Genom förordning kan stadgas om sådana undantag från stadgandena i denna lag som föranledas av ömsesidigt avtal med främmande stat. (18.7.1975/568)

De belopp som fastställs i denna lag avser summor som motsvarar värdet ett (1,000) år 2004 av den lönekoefficient som avses i 7 b § i lagen om pension för arbetstagare. (30.7.2004/679)

En förmånstagare har rätt att överföra sin pensionsrätt enligt denna lag till Europeiska gemenskaperna så som bestäms i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999) . Till den del lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i denna lag, tillämpas bestämmelserna i den förstnämnda lagen på pensionsrätt som överförs till Europeiska gemenskaperna och som återförs därifrån.