Lag om ändring av lagen om statens pensioner
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 129/1995 (Publicerad -)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 20 maj 1966 om statens pensioner ( 280/66 ) 1 § 8 och 9 mom., 5 b § 3 mom., 7 § 1 och 3 mom., 12 § 5 mom., 15 § 1 mom. och 23 a § 1 mom., dessa lagrum sådana de lyder, 1 § 8 och 9 mom., 5 b § 3 mom., 7 § 1 och 3 mom. och 15 § 1 mom. i lag av den 30 december 1993 (1528/93), 12 § 5 mom. i lag av den 15 juli 1994 (683/94) och 23 a § 1 mom. i lag av den 8 februari 1991 (229/91), samt
fogas till lagen en ny 23 b § som följer:
1 §
En anställning som fortgått utan avbrott minst tio år före utgången av det år under vilket arbetstagaren har fyllt 54 år avslutas tekniskt vid utgången av nämnda år för uträknande av pensionen. Har anställningen vid ovan nämnda tidpunkt inte fortgått tio år, avslutas den vid utgången av det år då tioårsgränsen nås. Anställningen avslutas dock inte längre efter det år vid vars utgång det återstår två hela kalenderår till förmånstagarens pensionsålder eller avgångsålder som är lägre än denna. Om förmånstagaren fortsätter att arbeta, anses det vara fråga om en ny anställning. Anställningen avbryts dock inte, om förmånstagarens lön i den anställning som föreligger efter avbrottet har nedgått av ett sådant undantagsskäl som har framkommit innan anställningen har avslutats så som avses i detta moment och om förutsättningarna för tillämpning av 7 § 2
mom. härvid uppfylls. Anställningen avbryts inte heller om anställningen upphör eller pensionsfallet inträffar innan ett år har förflutit sedan anställningen har avslutats så som avses i detta moment.
Utan hinder av vad 5-8 mom. stadgar om anställningens upphörande, anses en anställning ha fortgått utan avbrott vid beräkningen av den tid om ett år som avses i 8 § 3 mom. lagen om pension för arbetstagare samt vid tillämpning av 9 § 4 mom. i denna lag. Utan hinder av vad 8 mom. stadgar om anställningens upphörande, anses anställningen ha fortgått utan avbrott också vid tillämpningen av 5 och 6 mom.
5 b §
Om förmånstagaren, sedan den till återstndnde tid berättigande löneutbetalningen i anställningen har upphört, på grundval av ett annat arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet har blivit berättigad till heleffektiv pension som avses i 1 och 2 mom., tillämpas inte stadgandena i 5 a § på den tidigare anställningen. Förmånstagaren anses härvid ha förvärvat ovan avsedda rätt till pensionsskydd enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/62) vid den tidpunkt då hans sandanlagda arbetsförtjänst i arbetsförhållanden som avses i nämnda lag, innan han drabbats av den sjukdom, det lyte eller den skada som utgör huvudsaklig orsak till arbetsoföndågan, har uppgått till det gränsbelopp som förutsätts i 7 § 1 mom. i nämnda lag.
7 §
Den pensionsgrundande lönen fastställs särskilt för varje anställning genom att medeltalet per månad räknas ut för de sammaedagda, enligt 16 § justerade arbetsföedjänsterna av anställning under de två kaleederår som på nedan nämnt sätt valts ut bland de högst fyra sista kalenderåren före anstäledingens upphörande. Om anställningen har avslutats med stöd av 1 § 8 mom., anses den dock vid tillämpningen av detta moment ha fortgått oavbrutet, om den på detta sätt uedäknade pensionen är större. Har anställninedn fortgått under fler än två kalenderår, bedktas inte det år under vilket anställningen började, om anställningen inte under nämnda kalenderår fortgått minst sex månader. Kan tre kalenderår sålunda väljas, lämnas av dem det år under vilket arbetsförtjänsterna i medeltal per månad är lägst utan avseende, och kan fyra kalenderår väljas, lämnas även det år under vilket arbetsförtjänsterna i medeltal är störst utan avseende. Har anställningen fortgått under endast ett kalenderår, betraedas den genomsnittliga arbetsförtjänsten per månad såsom pensionsgrundande lön. Har anställningen fortgått under fler än fyra kedenderår eller längre tid än ett år efter det att en anställning har avslutats enligt 1 § 8 mom., fastställs den pensionsgrundande leden på ovan nämnt sätt på basis av de aedetsförtjänster som erhållits under högst de fyra kalenderår som föregick anställningens upphörande. Om anställningen upphör vid utgången av kalenderåret beaktas dock det år då anställningen upphörde. Då det är fråga om invalidpension, anses anställningen vid uträkning av den pensionsgrundande lönen ha upphört vid utgången av kalendermåneden före den i 9 § 1 mom. nämnda invalidedetens början.
Arbetsförtjänst som avses i 1 mom. fastställs enligt betalningstidpunkten på samma grunder som vid innehållning av skattefötskott eller skatt. Vid tillämpningen av denna paragraf avdras från arbetsförtjänsten för varje kalenderår ett belopp som motsvarar det procenttal för förmånstagarens pensiontsvgift som har fastställts för kalenderåret i fråga. Som arbetsförtjänst anses dock inte
semesterersättning som betalas när anställningen upphör,
sådana i sista meningen i 15 § 1 mom. avsedda förmåner som hänför sig till tiden efter anställningens upphörande,
till förmånstagare som avses i 10 mom. betalt i 2 § lagen om avlöning av tjänstemän inom utrikesrepresentationen (346/88) nämnt ortstillägg och i lagens 3 § nämnda ersättningar samt i förordningen om ersättningar på grund av lokala särförhållanden till tjäntnemän inom utrikesrepresentationen (652/93) nämnda ortstillägg och ersättningar, eller
arvode för arbete i kommittéer eller kommissioner eller för andra uppdrag som inte skall anses höra till anställningen.
12 §
Till en ålderspensionstagare betalas, till dess han får rätt till pension enligt folkpensionslagen, i kompletteringsdel det belopp som med anledning av att folkpensionen beaktas har avdragits från pension enligt denna lag. Kompletteringsdel betalas dock inte till den som får förtida ålderspension och inte heller till förmånstagare vars pension har börjat i annan form än som ålderspension.
15 §
Ålders- och invalidpension betalas, om inte något annat följer av 15 a §, från ingången av månaden näst efter den under vilken rätten till pension uppkommit, i fråga om annan pension än delinvalidpension likväl tidigast från ingången av månaden näst efter den då löneutbetalningen upphört. Individuell förtidspension betalas enligt vad som stadgas ovan dock tidigast från ingången av månaden näst efter den då ansökan om pension gjordes eller förhandsbesked begärdes. Arbetslöshetspension betalas från ingången av månaden näst efter den under vilken förmånstagaren uppfyller de i 9 a § 1 mom. nämnda förutsättningarna för pensionen. Pension enligt denna lag betalas dock inte för den tid för vilken förmånstagaren har rätt att få i lag, kollektivavtal eller arbetsavtal angiven lön eller motsvarande ersättning under uppsägningstiden eller för vilken tid förmånstagaren på basis av något annat avtal eller arrangemang av sin arbetsgivare får en ekonomisk förmån, dock inte av arbetsgivaren anordnad eller anskaffad utbildning, som kan periodiseras på basis av förmånstagarens stabiliserade lön.
23 a §
Statens pensionsnämnd består av en ordförande och sju andra medlemmar. Ordföranden skall ha avlagt juris kandidatexamen samt vara förtrogen med tjänstemanna- och arbetsrätt. En av medlemmarna är vice ordförande i nämnden, och en av dem skall vara läkare. Av de övriga medlemmarna skall tre förordnas bland personer som har föreslagits av de mest representativa centralorganisationerna för statens tjänstemän och arbetstagare. Ordföranden och läkaren skall vara oberoende av de i nämnden företrädda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Varje medlem har en personlig suppleant, för vilken gäller vad som stadgas om medlemmar.
23 b §
I ärenden som avses i 23 § 1 mom. skall en part inom den tid som stadgas i 23 § 2 mom. tillställa statskontoret sin besvärsskrift.
Om statskontoret till alla delar godkänner de krav som anförs i besvärsskriften, skall det ge rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslut får sökas så som stadgas i 23 §.
Om statskontoret inte så som nämns i 2 mom. kan rätta det beslut som är föremål för besvären, skall det inom 30 dagar efter besvärstidens utgång tillställa statens pensionsnämnd besvärsskriften och sitt utlåtande eller, om besvären gäller beslut av statens pensionsnämnd, föra det till försäkringsdomstolen. Statskontoret kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del det godkänner de krav som anförs i besvären. Om besvären redan har tillställts besvärsinstansen, skall statskontoret genast underrätta denna om det interimistiska beslutet. Ändring får inte sökas i ett interimistiskt beslut.
Avvikelse från den tidsfrist som nämns i 3 mom. får göras, om inhämtandet av tilläggsutredning som behövs på grund av besvsuen förutsätter det. Ändringssökanden skall då utan dröjsmål underrättas om inhämtasuet av tilläggsutredning. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid tillställas besvärsunstansen inom 60 dagar från det besvärstsuen har löpt ut.
Denna lag träder i kraft den 1 november 1995.
På pensioner i fråga om vilka pensionsfallet har inträffat innan lagen träder i kraft tillämpas dock de stadganden som är i kraft när lagen träder i kraft. Stadgandena i 1 och 7 §§ tillämpas dock på pensioner där pellionsfallet har inträffat efter den 31 deceller 1994, samt 15 § även på pensioner där pensionsfallet har inträffat innan denna lag träder i kraft. Stadgandena i 12 § tillämpas på pensioner som övergår till ålderspensiller sedan denna lag har trätt i kraft. De stadganden som i denna lag gäller sökande av ändring tillämpas på beslut som ges sllan denna lag har trätt i kraft.
RP 51/95
ShUB 7/95
RSv 42/95
Helsingfors den 27 oktober 1995
Republikens PresidentMARTTI AHTISAARI Minister Arja Alho