866/1998

Syftet med lönegarantilagen är att i händelse av arbetsgivarens insolvens trygga betalningen av arbetstagarnas fordringar som grundar sig på arbetsförhållandet.

En arbetstagare har rätt till betalning enligt lönegarantin, om

Arbete som utförts i Finland berättigar likväl inte till betalning enligt lönegarantin, om arbetet har utförts av en arbetstagare som varit anställd hos en utländsk arbetsgivare och som kommit från utlandet till Finland för tillfälligt arbete.

Arbete utomlands enligt 1 mom. 2 punkten berättigar inte till betalning enligt lönegarantin till den del arbetstagaren har rätt att få motsvarande förmån från någon annan stat.

Arbets- och näringsministeriet styr verkställigheten av lagen samt svarar för lönegarantisystemets utveckling. Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ( utvecklings- och förvaltningscentret ) fattar beslut i lönegarantiärenden samt sköter andra uppgifter som gäller verkställigheten av lagen.

Betalning enligt lönegarantin erläggs för fordringar som grundar sig på en i arbetsavtalslagen (55/2001) avsedd arbetstagares anställningsförhållande och vilkas grund och belopp har kunnat utredas.

Lönegarantifordringar betalas minskade med arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. (29.10.2004/938)

En fordran som baserar sig på en tredskodom eller på en förlikning som fastställts av domstol kan betalas enligt lönegarantin, om lönegarantimyndigheten med stöd av någon annan utredning har kunnat försäkra sig om grunden för fordran och dess belopp.

För att fordringar som baserar sig på förlikning ska kunna betalas enligt lönegarantin förutsätts dessutom att lönegarantimyndigheten får utredning över vilka av de fordringar som följer av ett anställningsförhållande förlikningen grundar sig på.

Ansökan om att en fordran ska betalas enligt lönegarantin ska göras inom tre månader från det att fordran förfallit till betalning. Ansökan om att skadestånd eller gottgörelse, som baserar sig på lag eller avtal och som saknar särskild förfallodag, ska betalas enligt lönegarantin ska göras inom tre månader från det att domen vunnit laga kraft eller det att avtalet ingåtts med iakttagande av etablerad arbetsmarknadspraxis.

Ett avtal om flyttning av förfallodagen för en fordran är bindande för lönegarantimyndigheten, om avtalet har ingåtts innan fordran förfallit till betalning och avtalet är bindande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Dessutom förutsätts det att avtalet har ingåtts skriftligen eller att flyttningen av förfallodagen annars kan verifieras.

Tidsfristen enligt 5 § hindrar inte att lönegaranti betalas, om

Ansökan om att en fordran som avses i 1 punkten ska betalas enligt lönegarantin ska göras inom tre månader från det att domen i brottmålet vunnit laga kraft, och ansökan om att en fordran som avses i 2 punkten ska betalas enligt lönegarantin ska göras inom 18 månader från det att anställningsförhållandet upphörde.

Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf tillämpas dock inte om arbetstagaren på grundval av ett tidigare anställningsförhållande har fått den tid som avses i 2 mom. till godo.

Ett villkor för att betalning enligt lönegarantin skall erhållas är att arbetsgivaren är insolvent. Arbetsgivaren skall anses vara insolvent, om

Om arbetsgivaren har försatts i konkurs, skall arbetstagaren för att bevara sin rätt till betalning enligt lönegarantin anmäla sin fordran i arbetsgivarens konkurs på det sätt som bestäms i 12 kap. 6 § konkurslagen (120/2004) . Anmälningsskyldighet föreligger dock inte, om fordran ingår i en av boförvaltaren gjord förteckning enligt 13 § i denna lag över fordringar som grundar sig på arbetsförhållande. (20.2.2004/135)

Om arbetstagaren försummar sin bevakningsskyldighet enligt 1 mom., kan betalning enligt lönegarantin på denna grund förvägras helt eller delvis.

Lönegarantimyndigheten har rätt att av grundad anledning förvägra betalning enligt lönegarantin eller pröva lönegarantibeloppet i följande situationer:

(16.12.2016/1157)

Det belopp som skall betalas enligt lönegarantin kan av grundad anledning också begränsas till det belopp som arbetsgivaren under ett år före inlämnandet av lönegarantiansökan har betalt till arbetstagaren för fordringar som grundar sig på arbetsförhållandet.

Såsom i 1 mom. 3 punkten avsedd samma arbetsgivare anses även ett företag där bestämmanderätten på basis av ägande, avtal eller något annat arrangemang innehas

En arbetstagare som tidigare har erhållit betalning enligt lönegarantin har rätt att på ansökan på förhand få veta om betalningen enligt lönegarantin kommer att begränsas eller förvägras av den orsak som nämns i 1 mom. 3 punkten.

Det maximala lönegarantibeloppet per arbetstagare är på basis av arbete som har utförts för en och samma arbetsgivare 19 000 euro. (29.6.2021/678)

Av den lön för väntedagarna som avses i 2 kap. 14 § i arbetsavtalslagen betalas inte mer än vad som enligt lönegarantin betalas för de fordringar vars fördröjda betalning skyldigheten att betala lön för väntedagarna grundar sig på. (29.12.2009/1633)

Vid betalning av ett tillgodohavande som grundar sig på ett system med arbetstidsbank iakttas vad som föreskrivs i 9 a §. (22.12.2006/1257)

Tillgodohavanden i en arbetstidsbank kan betalas enligt lönegarantin, om det på arbetsplatsen skriftligen har avtalats om införande av ett system med arbetstidsbank och innehållet i det eller om villkoren för arbetstidsbanken har dokumenterats på annat sätt. Ett ytterligare villkor är att arbetsgivaren för varje arbetstagare har ett arbetstidskonto för registrering av tillgodohavandena och deras intjänande eller att transaktionerna och tidpunkten för dem framgår av arbetstids- eller lönebokföringen.

Det maximala beloppet för tillgodohavanden i en arbetstidsbank som betalas enligt lönegarantin är på basis av arbete som har utförts för en och samma arbetsgivare ett belopp som motsvarar arbetstagarens lön för sex månader.

Resekostnader eller andra kostnader som uppstått för arbetstagaren när han eller hon utfört sitt arbete, för vilka kostnader arbetsgivaren ska ansvara, betalas enligt lönegarantin, om kostnaden till sin natur är sedvanlig och beloppet skäligt.

Ansökan ska inlämnas till utvecklings- och förvaltningscentret eller till en i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) avsedd arbetskraftsmyndighet. I landskapet Åland ska ansökan dock inlämnas till utvecklings- och förvaltningscentret. En ansökan kan utomlands också inlämnas till en finsk beskickning. (28.6.2024/440)

Ansökan om betalning enligt lönegarantin kan göras av arbetstagaren eller en arbetstagarorganisation på vilken arbetstagaren har överfört sin fordran för indrivning. När arbetsgivaren är försatt i konkurs kan ansökan om betalning enligt lönegarantin, under de förutsättningar som anges i förordning, också sökas av konkursboet för arbetstagarnas räkning.

Om arbetstagaren överför sin på arbetsförhållandet grundade fordran, har förvärvaren rätt till betalning enligt lönegarantin endast då förvärvaren är en arbetstagarorganisation.

11 § har upphävts genom L 17.12.2015/1552 .

11 a § har upphävts genom L 17.12.2015/1552 .

Innan ett ärende avgörs skall arbetsgivaren och arbetstagaren beredas tillfälle att bli hörda på det sätt som bestäms i 34 § i förvaltningslagen (434/2003) . För att en bolagsman i ett öppet bolag, en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag samt någon annan som är ansvarig för betalningen av fordringarna skall bli återbetalningsskyldig på det sätt som avses i 17 § förutsätts att också denne har getts tillfälle att bli hörd med anledning av ansökan.

För hörande skall parten för avgivande av utlåtande eller förklaring reserveras en tid om minst sju och högst 14 dagar. På ansökan kan tiden förlängas till högst 21 dagar.

Konkursboets boförvaltare ska utan dröjsmål efter det att konkursen har inletts göra upp en förteckning över obetalda fordringar som grundar sig på ett arbetsavtalsförhållande. Boförvaltaren ska i samarbete med utvecklings- och förvaltningscentret reda ut vilka av fordringarna som kan betalas enligt lönegarantin. Boförvaltaren ska ge arbetstagarna eller deras företrädare möjlighet att uttala sig om de fordringar som upptagits i förteckningen.

Med anledning av en lönegarantiansökan skall ges ett skriftligt beslut. Beslutet skall motiveras på det sätt som förutsätts i 45 § i förvaltningslagen. (29.10.2004/938)

2 mom. har upphävts genom L 29.12.2009/1633 . (29.12.2009/1633)

Ett lönegarantibeslut delges genom vanlig delgivning i enlighet med 59 § i förvaltningslagen. Om tidsfristen för väckande av arbetsgivarens återvinningstalan börjar löpa från delfåendet av lönegarantibeslutet, delges beslutet arbetsgivaren eller någon annan i 17 § avsedd återbetalningsskyldig genom bevislig delgivning i enlighet med 60 § i förvaltningslagen.

Betalning enligt lönegarantin sker inom en vecka efter lönegarantibeslutet. På beloppet verkställs förskottsinnehållning enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) . Utmätning av lön och lönebetalningsförbud gäller även vid betalning enligt lönegarantin. (29.10.2004/938)

Den som erlägger betalning enligt lönegarantin skall som arbetstagares pensionslön meddela Pensionsskyddscentralen och som arbetstagares förskottsinnehållning underkastade lön skatteförvaltningen det lönegarantibelopp på vilket inte har gjorts förskottsinnehållning eller som inte har minskats med de avgifter och premier som avses i 4 § 2 mom. Betalaren skall dessutom meddela skatteförvaltningen de avgifter och premier enligt 4 § 2 mom. med vilka lönegarantin har minskats. (29.10.2004/938)

Av den betalning enligt lönegarantin som erläggs till arbetstagaren får utvecklings- och förvaltningscentret för kvittning av statens motfordran som avses i denna lag använda högst den del som enligt lag får utmätas av arbetstagarens lön. (23.3.2023/395)

Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag beslutet ges.

Arbetsgivaren, en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag och en bolagsman i ett öppet bolag samt någon annan som är ansvarig för betalningen av arbetstagarens fordringar är skyldig att till staten återbetala de belopp som betalts enligt lönegarantin jämte ränta som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) och som räknas från den dag beslutet gavs.

Återbetalningsskyldigheten för den som enligt 1 mom. ansvarar för betalningen av arbetstagarens fordringar avgörs i lönegarantibeslutet eller i ett separat beslut om återbetalningsskyldighet. Beslutet om återbetalningsskyldighet ska fattas utan dröjsmål efter det att återbetalningsskyldigheten har kunnat konstateras. (29.12.2009/1633)

I fråga om delgivning av beslut om återbetalningsskyldighet tillämpas på motsvarande sätt det som bestäms om delgivning av lönegarantibeslut i 14 a §. (29.12.2009/1633)

Ett lönegarantibeslut och ett beslut om återbetalningsskyldighet kan omedelbart verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom, om inte domstolen vid behandlingen av en tvist angående lönegarantin bestämmer att beslutet tills vidare inte ska verkställas eller verkställigheten fortsättas.

Arbets- och näringsministeriet och, till ett belopp som bestäms genom förordning, utvecklings- och förvaltningscentret kan av orsaker som är viktiga med tanke på tryggandet av sysselsättningen eller av därmed jämförbara skäl, eller om indrivningen är oskälig med beaktande av den betalningsskyldiges ekonomiska ställning, bevilja uppskov med betalningen eller helt eller delvis befria arbetsgivaren eller någon annan betalningsskyldig från betalningsskyldigheten.

Ändring i arbets- och näringsministeriets och utvecklings- och förvaltningscentrets beslut i ett ärende som gäller betalningslättnad får inte sökas genom besvär.

En betalning enligt lönegarantin ska återkrävas till staten inom 10 år från utgången av det år då lönegarantibeslutet har getts. Därefter är rätten till betalning förverkad.

Preskriptionstidens utgång hindrar inte att betalning fås av medel som utmätts eller överlämnats till konkurs eller av medel med vilka de fordringar som anmälts i den offentliga stämningen ska betalas, om före den i 1 mom. avsedda preskriptionstidens utgång

Särskilda bestämmelser gäller i fråga om inverkan av skuldsanering för privatpersoner och företagssanering.

Om en fordran i fråga om vilken ansökts om betalning enligt lönegarantin har ogillats på grund av att arbetsgivaren har gjort fordran stridig och dess grund och belopp inte har kunnat utredas vid lönegarantiförfarandet, skall arbetstagaren för att bevara sin rätt till betalning enligt lönegarantin väcka talan mot arbetsgivaren vid tingsrätten. I stämningsansökan skall uppges att det är fråga om en talan enligt detta moment.

Domstolen skall delge staten stämningen, stämningsansökan och de bifogade handlingarna samt de svaromål som avgetts med anledning av stämningen. Staten har, om den anser att dess fördel kräver det, rätt att inom den tid som domstolen utsätter anmäla sig som svarande i rättegången.

I de situationer som avses i 1 och 2 mom. fastställer domstolen gentemot staten högst de fordringar som arbetsgivaren åläggs att betala arbetstagaren.

Om arbetsgivaren har bestridit en fordran i fråga om vilken ansökts om betalning enligt lönegarantin och det inte har kunnat konstateras att arbetsgivaren är insolvent, skall fordran ogillas såsom stridig och arbetstagaren skall anvisas att väcka talan enligt 1 mom.

Om en fordran i fråga om vilken ansökts om betalning enligt lönegarantin och som arbetsgivaren inte har bestridit, med stöd av 4 § har ogillats såsom outredd eller ogrundad, ska arbetstagaren för att bevara sin rätt till betalning enligt lönegarantin vid tingsrätten väcka talan mot staten om fastställande av grunden för och beloppet av fordran.

Talan skall väckas inom sex månader. Tiden räknas från delfåendet av beslutet. Talan skall väckas vid den domstol där arbetsgivaren skulle svara i ett mål som gäller lönefordran.

Om arbetsgivaren är försatt i konkurs eller försätts i konkurs under tiden för väckande av talan, kan talan inte väckas, utan tvister som gäller fordran avgörs vid konkursförfarandet. Om konkursen återkallas eller förfaller, räknas tiden för väckande av talan från det att konkursen avslutades.

Utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att framställa anmärkning mot en sådan i en konkurs bevakad fordran som kan komma att betalas enligt lönegarantin. (23.3.2023/395)

En fordran som grundar sig på dom kan betalas enligt lönegarantin, om en ny ansökan görs inom tre månader efter att domen vunnit laga kraft, förutsatt att de allmänna villkoren för betalning enligt lönegarantin uppfylls.

I ett lönegarantibeslut genom vilket en fordran har ogillats på andra grunder än de som nämns i 21 och 22 § eller avvisats utan prövning får arbetstagaren söka ändring hos besvärsnämnden för social trygghet genom skriftliga besvär. Besvären ska sändas till utvecklings- och förvaltningscentret inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Utvecklings- och förvaltningscentret ska utan dröjsmål sända besvärsskriften, sitt utlåtande och handlingarna i ärendet till besvärsnämnden för social trygghet. (23.3.2023/395)

Ändring i ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet får sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) . Beslutet delges genom vanlig delgivning. (5.7.2019/841)

På extraordinärt ändringssökande i sådana beslut om lönegaranti som avses i 1 eller 2 mom. tillämpas 13 kap. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. (5.7.2019/841)

Arbetsgivaren eller andra betalningsskyldiga får inte genom besvär söka ändring i lönegarantibeslutet. (29.10.2004/938)

Arbetsgivaren eller någon annan betalningsskyldig får söka återvinning i ett lönegarantibeslut eller ett beslut om återbetalningsskyldighet vid den domstol där arbetsgivaren skulle svara i ett mål som gäller lönefordran. Återvinningstalan ska väckas inom 60 dagar från delfåendet av lönegarantibeslutet eller beslutet om återbetalningsskyldighet. (29.12.2009/1633)

Om arbetsgivaren eller någon annan betalningsskyldig är försatt i konkurs eller försätts i konkurs inom tiden för väckande av återvinningstalan, kan tvister som gäller betalningsskyldigheten avgöras vid konkursförfarandet.

Den som är part i ett lönegarantiärende är skyldig att medverka till utredningen av lönegarantiärendet och lämna lönegarantimyndigheten de uppgifter som behövs för verkställigheten av lagen.

Uppgiftsskyldigheten för en juridisk person som är arbetsgivare gäller också

Skyldig att lämna uppgifter är också den som har innehaft en sådan ställning som avses i 1 mom. under en tid av ett år innan uppgifterna begärdes.

Om inga sådana personer som avses i 1 eller 2 mom. finns, är den som senast har innehaft motsvarande ställning skyldig att lämna uppgifter.

Lönegarantimyndigheten kan vid vite bestämma att arbetsgivaren eller en person som avses i 28 a § ska lämna ut följande material eller motsvarande utredning på det sätt som föreskrivs i viteslagen (1113/1990) :

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på en sådan part i fråga om vilken det har uppstått ett behov av att utreda om denne i egenskap av förvärvare enligt 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen eller med stöd av 2 kap. 5 § 2 mom. i semesterlagen (162/2005) är ansvarig för fordringar i fråga om vilka det ansökts om betalning enligt lönegarantin.

En polismyndighet är skyldig att lämna sådan handräckning som behövs för inhämtande av uppgifterna.

Utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av denna lag av skattemyndigheterna, utsökningsmyndigheterna, arbetarskyddsmyndigheterna, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, arbetslöshetskassorna, arbetskraftsmyndigheterna och kommunerna samt av Migrationsverket uppgifter som är nödvändiga för att utreda rätten att arbeta för den som ansöker om lönegaranti.

Utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av den som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på en gemensam bygg- eller varvsarbetsplats eller av någon annan huvudgenomförare samt av räkenskapsbyrån för arbetsgivaren för den som ansöker om betalning enligt lönegarantin få de uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett lönegarantiärende. Arbetsgivarens räkenskapsbyrå har rätt att av utvecklings- och förvaltningscentret få en skälig ersättning för kostnaderna för fullgörandet av skyldigheten att lämna uppgifter inom ramen för det anslag som står till förfogande.

Utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att inhämta uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av lönegarantiärenden också av en myndighet eller ett samfund som sköter lönegarantiärenden i en annan medlemsstat i Europeiska unionen.

Utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna rätt att till en myndighet eller ett samfund som sköter lönegarantiärenden i en annan medlemsstat i Europeiska unionen lämna ut uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av lönegarantiärenden som har inletts där.

Utvecklings- och förvaltningscentret får dessutom trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ lämna ut uppgifter som hänför sig till lönegarantin och som är nödvändiga för

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har fått till stånd att betalning enligt lönegarantin har erlagts eller någon annan förmån enligt denna lag har beviljats utan grund, är skyldig att betala tillbaka den ogrundade betalningen eller ersätta förmånens värde jämte ränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen från den dag då förmånen beviljades.

Den som på ett bedrägligt sätt bereder sig betalning enligt lönegarantin eller gör sig skyldig till försök därtill skall dömas till straff enligt 36 kap. 1–3 § strafflagen (39/1889) .

Subventionsbedrägeri som hänför sig till en lättnad eller befrielse enligt denna lag bestraffas enligt 29 kap. 5, 6 eller 8 § strafflagen.

Den i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) nämnda arbetslöshetsförsäkringsfonden skall årligen i efterskott till staten betala skillnaden mellan de belopp som har betalts till arbetstagarna enligt lönegarantin och de hos arbetsgivarna uppburna kapitalbeloppen i enlighet med en räkning från vederbörande ministerium. Från denna skillnad skall likväl dras av de belopp som med stöd av 19 § inte har uppburits hos arbetsgivarna eller andra betalningsskyldiga. Försenas betalningen, skall en dröjsmålsränta på 16 procent betalas.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs lagen den 10 augusti 1973 om lönegaranti (649/1973) jämte ändringar.

Denna lag tillämpas på de lönegarantiansökningar som har lämnats till arbetskraftsmyndigheterna efter att lagen trätt i kraft. Bestämmelserna om ändringssökande i 6 kap. i denna lag tillämpas även på ansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet.

På nya lönegarantiansökningar enligt 25 § tillämpas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft, om betalning enligt lönegarantin av en fordran som grundar sig på dom första gången har sökts innan denna lag träder i kraft och inget annat följer av tillämpningen av bestämmelserna om ändringssökande enligt 1 mom.

De bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas ännu på räkningen för 1998 till arbetslöshetsförsäkringsfonden.

Statens fordringar som grundar sig på lönegarantibeslut som fattats innan denna lag träder i kraft preskriberas senast vid utgången av 2008.