Lag om Skatteförvaltningen
Uppdaterad- Ämnesord
- Skatteförvaltning
- Typ av författning
- Lag
- Förvaltningsområde
- Finansministeriet
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Ikraftträdande
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2010/503/ajantasa/2023-12-21/swe
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap.Uppgifter och organisation
1 §Skatteförvaltningen
För beskattningen finns Skatteförvaltningen som lyder under finansministeriet. Skatteförvaltningens tjänsteområde omfattar hela landet.
2 §Uppgifter
Skatteförvaltningen har till uppgift att verkställa beskattningen, utöva skattekontroll, uppbära, driva in och redovisa skatter och avgifter samt bevaka skattetagarnas rätt enligt vad som föreskrivs särskilt.
Skatteförvaltningen ska främja en riktig och enhetlig beskattning samt utveckla Skatteförvaltningens förmåga att tillhandlahålla tjänster.
Skatteförvaltningen ska fullgöra de utrednings-, försöks-, uppföljnings- och planeringsuppgifter samt de andra uppgifter som finansministeriet ålägger Skatteförvaltningen eller som Skatteförvaltningen har enligt särskilda bestämmelser eller föreskrifter.
2 a § (30.12.2013/1247)
2 a § gällde temporärt 1.1.2014–31.12.2016 genom L 1247/2013.
2 b § (21.12.2012/881)Delegering av uppgifter av biträdande art till privata aktörer
Skatteförvaltningen kan delegera uppgifter av biträdande art som hänför sig till uppgifterna enligt 2 § 1 mom. till en sådan privat aktör som har tillräckliga tekniska förutsättningar och tillräckligt kunnande för att sköta sådana uppgifter. Uppgifter av biträdande art är
mottagning och sortering av deklarationer och andra handlingar som ges in till Skatteförvaltningen samt lagring av handlingarna och registrering av de upplysningar som ingår i dem,
utskrivning och kuvertering av handlingar som Skatteförvaltningen sänder ut,
elektronisk delgivning enligt 18 och 19 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) samt hantering av samtycken i anslutning till delgivningen.
Den som arbetar med uppgifter av biträdande art handlar under straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon utför uppgifter enligt 1 mom. Bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen (412/1974) .
3 §Organisationens utformning
Skatteförvaltningens organisation samt enheternas och organens uppgifter kan utformas utifrån en funktionsindelning eller en områdesindelning eller enligt en gruppering av skatt- eller betalningsskyldiga.
Enheternas och organens verksamhet ska organiseras så att tillgången på tjänster samt och de språkliga rättigheterna tillgodoses.
4 §Enheter
Inom Skatteförvaltningen finns det enheter om vilkas antal, namn, verksamhetsområden och huvudsakliga uppgifter det föreskrivs genom förordning av statsrådet.
Bestämmelser om Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt finns i 24 §. Bestämmelser om Enheten för utredning av grå ekonomi finns i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (1207/2010) . Bestämmelser om Inkomstregisterenheten finns i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) . (12.1.2018/54)
En enhet inom Skatteförvaltningen kan ha lokala enheter, stödenheter och andra verksamhetsenheter.
Också Ålands skattebyrå ingår i Skatteförvaltningen. (21.12.2012/881)
5 §Organ
Inom Skatteförvaltningen finns en centralskattenämnd som meddelar förhandsavgöranden och en skattenämnd som behandlar rättelseyrkanden. Nämnderna har självständig beslutanderätt vid fullgörandet av sina uppdrag.
6 §Skatteförvaltningens och enheternas arbetsordningar
I Skatteförvaltningens arbetsordning ges närmare bestämmelser om Skatteförvaltningens organisation, enheter och uppgifter samt om organiseringen av dem och om huvudkontoren. I Skatteförvaltningens arbetsordning kan dessutom ges bestämmelser om enheternas interna organisation och verksamhetsenheter, enheternas uppgifter och organiseringen av dem samt om enheternas verksamhetsområden. Skatteförvaltningens arbetsordning publiceras i Finlands författningssamling.
I arbetsordningen för en enhet inom Skatteförvaltningen ges närmare bestämmelser om enhetens interna organisation och verksamhetsenheter, enhetens uppgifter och organiseringen av dem samt om enhetens verksamhetsområden.
7 §Information om ärendeansvarig enhet
I ett ärende som gäller beskattning ska Skatteförvaltningen på begäran av den som saken gäller uppge den enhet eller verksamhetsenhet inom Skatteförvaltningen som svarar för ärendet.
2 kap.Ledning och avgörande av ärenden
8 § (20.3.2015/286)Generaldirektör
Skatteförvaltningen leds av en generaldirektör.
Generaldirektören beslutar om utfärdandet av föreskrifter som faller under Skatteförvaltningens behörighet. Generaldirektören beslutar om utfärdandet av föreskrifter på föredragning av en behörig tjänsteman. Förslaget ska beredas avskilt från sådana förvaltningsbeslut som har samband med tillämpningen av förslaget.
Generaldirektören fastställer Skatteförvaltningens arbetsordning.
Generaldirektören kan överta avgörandet av ett ärende som enligt 9 § ska avgöras av en enhet inom Skatteförvaltningen. Generaldirektören kan likväl inte överta avgörandet av ett enskilt beskattningsärende eller ett i 24–29 § avsett ärende som hänför sig till bevakningen av skattetagarnas rätt.
9 §Enhetschefernas uppgifter och beslutanderätt
Varje enhet inom Skatteförvaltningen leds av chefen för enheten.
De ärenden som ankommer på en enhet avgörs av chefen för enheten eller någon annan tjänsteman enligt vad som föreskrivs i enhetens arbetsordning. Chefen för enheten fastställer enhetens arbetsordning.
10 §Närmare bestämmelser och föreskrifter
Genom förordning av statsrådet utfärdas detaljerade bestämmelser om personalen, tillsättande av tjänster, behörighetsvillkor och förordnande av ställföreträdare för generaldirektören, enhetscheferna och den ledande ordföranden för skatterättelsenämnden.
Genom förordning av statsrådet kan dessutom utfärdas närmare bestämmelser om den interna förvaltningen inom Skatteförvaltningen samt om de uppgifter som generaldirektören och andra chefstjänstemän har i anslutning till sin chefsställning.
I Skatteförvaltningens och enheternas arbetsordningar bestäms om andra vikariat, om den interna ledningen och om övriga frågor som gäller den interna förvaltningen.
3 kap.Centralskattenämnden
11 §Centralskattenämndens sammansättning
Centralskattenämnden har en ordförande och åtta andra medlemmar med en ersättare för var och en av dem. Statsrådet förordnar medlemmarna och ersättarna för fem år i sänder.
Statsrådet förordnar en av medlemmarna till vice ordförande.
Centralskattenämndens ordförande ska ha avlagt högre högskoleexamen. Alla medlemmar i centralskattenämnden ska vara väl förtrogna med skatteärenden och de ska företräda mångsidig kännedom om beskattningen. (12.12.2014/1089)
I nämnden ska Skatteförvaltningen, skattetagarna och de skattskyldiga vara företrädda.
12 §Beslutsfattande
Centralskattenämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden såsom ordförande samt minst fem andra medlemmar är närvarande.
Majoritetens åsikt blir nämndens beslut. Om rösterna faller lika blir den åsikt beslut som är förmånligare för den skattskyldige, eller om denna princip inte kan tillämpas, den åsikt som ordföranden har omfattat.
13 §Föredragning och hörande av sakkunniga
I centralskattenämnden avgörs ärendena på föredragning. Föredragningen sköts av de sekreterare som nämnden har anställt.
Nämnden har rätt att höra sakkunniga och begära yttranden av sakkunniga.
Vid behandlingen av ärenden i nämnden iakttas förvaltningslagen (434/2003) .
14 §Förhandsavgörande
Om det för lagens tillämpning i andra likadana fall eller med hänsyn till enhetligheten i beskattningspraxis är viktigt att få ett ärende avgjort eller om det finns något annat synnerligen vägande skäl till detta, kan centralskattenämnden på ansökan meddela förhandsavgörande om beskattningen.
Förhandsavgörande meddelas inte, om ärendet har avgjorts genom beslut av en enhet inom Skatteförvaltningen eller en ansökan som gäller ärendet är anhängig i en enhet inom Skatteförvaltningen.
Ett lagakraftvunnet förhandsavgörande som gäller inkomstskatt eller mervärdesskatt ska på yrkande av sökanden iakttas med bindande verkan vid den beskattning för vilken det har meddelats. Avgöranden enligt lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990) och lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) ska dock den som är skyldig att uppbära skatt iaktta efter att ha fått del av beslutet eller, om den skattskyldige är sökande, sedan denne har yrkat att beslutet ska iakttas.
15 §Ansökan
Ansökan om meddelande av förhandsavgörande ska göras skriftligen. I ansökan ska den fråga specificeras i vilken förhandsavgörande söks och den utredning läggas fram som behövs för att ärendet ska kunna avgöras.
16 §Ändringssökande
Ändring i förhandsavgöranden får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.
Förhandsavgörande får överklagas av
sökanden,
Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt,
den kommun som har rätt att anföra besvär över den beskattning som förhandsavgörandet gäller.
I centralskattenämndens beslut genom vilket det har bestämts att förhandsavgörande inte meddelas får ändring inte sökas genom besvär.
17 §Förfarandet vid ändringssökande och verkan av ändringssökande på ärenden som gäller källskatt
Besvärsskriften ska lämnas till högsta förvaltningsdomstolen inom besvärstiden. Besvärstiden är trettio dagar från delfåendet av beslutet.
Besvär som gäller förhandsavgörande behandlas skyndsamt i högsta förvaltningsdomstolen.
Förhandsavgöranden enligt lagen om källskatt på ränteinkomst och lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst ska iakttas trots besvär. Beslut som har meddelats på besvär över ett förhandsavgörande ska den som är skyldig att uppbära skatten iaktta räknat från det att denne har fått del av beslutet.
4 kap.Skatterättelsenämnden
18 §Ordförande
Vid skatterättelsenämnden finns en tjänst som ledande ordförande och tjänster som ordförande.
Ordförandena är ordföranden för sektionerna.
Den ledande ordföranden svarar för organiseringen och utvecklandet av rättelsenämndens verksamhet. Den ledande ordföranden fastställer nämndens arbetsordning.
Behörighetsvillkor för en ordförande är högre högskoleexamen och god förtrogenhet med beskattningen. Behörighetsvillkor för den ledande ordföranden är dessutom i praktiken visad ledarförmåga.
19 §Medlemmar
Medlemmarna i skatterättelsenämnden föreslås av Skatteförvaltningen, kommunerna och olika skattebetalargrupper. Skatteförvaltningen förordnar medlemmarna och deras personliga ersättare för fem kalenderår.
Skatteförvaltningen ber om förslag till medlemmar i skatterättelsenämnden av kommunerna, Finlands Kommunförbund rf och av de olika skattebetalargrupperna. Förslagen till medlemmar ska lämnas till Skatteförvaltningen i god tid innan medlemmarnas mandatperiod börjar.
Medlemmarna i nämndens sektion för Åland förordnas bland personer med hemkommun på Åland. Skatteförvaltningen ska bereda Ålands landskapsregering tillfälle att bli hörd innan medlemmarna i sektionen för Åland förordnas.
Om ett uppdrag som medlem i rättelsenämnden blivit vakant under mandatperioden informerar Skatteförvaltningen den aktör som förslagit medlemmen om detta för att aktören ska kunna föreslå en ny medlem för den återstående mandatperioden.
Rättelsenämndens medlemmar ska vara förtrogna med beskattning.
20 §Sektioner
Skatterättelsenämnden arbetar uppdelad i sektioner. Bestämmelser om sektionernas antal, huvudsakliga uppgifter och placeringsorter ingår i Skatteförvaltningens arbetsordning. I rättelsenämnden finns också en sektion för Åland.
Varje sektion har en ordförande och fyra medlemmar. Av medlemmarna föreslås en av Skatteförvaltningen, en av kommunerna och två av olika skattebetalargrupper.
Om sektionens huvudsakliga uppgift är att behandla ärenden där enbart staten är skattetagare kan den dock bestå av en ordförande och två medlemmar, och i så fall ska en av medlemmarna föreslås av Skatteförvaltningen och en av skattebetalargrupperna. (9.9.2016/782)
21 § (21.12.2012/881)Beslutförhet
En sektion är beslutför när ordföranden och minst två medlemmar är närvarande.
Sektionen kan dock, i en sammansättning med ordföranden och en medlem som företräder skattebetalarna, avgöra ett ärende där skattebeloppet med anledning av en begäran om omprövning kan ändras med högst 6 000 euro, om ordföranden och medlemmen är eniga om avgörandet.
22 §Förfarande
Den berörda enheten inom Skatteförvaltningen bereder det ärende som ska behandlas i rättelsenämnden och lägger fram ett förslag till avgörande för nämnden.
Skatterättelsenämnden har rätt att höra sakkunniga och begära yttranden av sakkunniga.
Om ordföranden eller en medlem har deltagit i ett beskattningsbeslut, får han eller hon inte i skatterättelsenämnden behandla ett rättelseyrkande som gäller ärendet i fråga.
På förfarandet i skatterättelsenämnden tillämpas i övrigt vad som bestäms i förvaltningslagen. (9.9.2016/782)
23 §Arbetsordning
I skatterättelsenämndens arbetsordning ges närmare föreskrifter om uppgiftsfördelningen mellan nämndens sektioner, ordförandenas uppgiftsfördelning och ersättararrangemang samt organiseringen av verksamheten i övrigt.
5 kap.Bevakning av skattetagarnas rätt och annan talan
24 §Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och enhetens uppgifter
Vid Skatteförvaltningen finns Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Såsom part i ärenden som gäller beskattningen för enheten skattetagarnas talan på det sätt som föreskrivs i denna lag och någon annanstans i lag.
Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt har till uppgift att bevaka statens, kommunernas, församlingarnas, Folkpensionsanstaltens, skogsvårdsföreningarnas och skogscentralernas rätt vid beskattningen och vid sökande av ändring i beskattningen samt även i andra ärenden som avses i förvaltningslagen eller lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) när enheten anser att
det behövs för lagens tillämpning i andra likadana fall eller för en enhetlig beskattnings- eller rättspraxis,
ärendet är ekonomiskt betydelsefullt, eller
bevakningen av skattetagarnas rätt i övrigt förutsätter det.
Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt har självständig beslutanderätt vid fullgörandet av sin rättsbevakningsuppgift.
25 §Hörande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt innan ett ärende avgörs samt delgivning av beslut
Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om hörande av skattetagare, kan en enhet inom Skatteförvaltningen, centralskattenämnden eller skatterättelsenämnden som behandlar ett ärende som gäller beskattning, förhandsavgörande eller begäran om omprövning ge Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs. (21.12.2012/881)
Innan ett ärende avgörs kan förvaltningsdomstolen ge Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att lämna ett bemötande eller yttrande, samt delge beslutet med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod. Enheten ska utan dröjsmål genom automatisk kvittens eller på annat sätt bekräfta att den har mottagit det elektroniska dokumentet. Enheten anses ha fått del av beslutet när den har kvitterat mottagandet.
26 § (21.12.2012/881)Meddelande från Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vid förhandsavgörande
I ett ärende som gäller Skatteförvaltningens eller centralskattenämndens förhandsavgörande kan Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt inom den besvärstid som föreskrivits för den, av särskilda skäl med bindande verkan meddela att den inte utövar sin rätt att söka ändring.
27 § (21.12.2023/1198)Utövande av kommunens, församlingens och Folkpensionsanstaltens rätt att söka ändring
Kommunens, församlingens och Folkpensionsanstaltens rätt att söka ändring kan utövas av de nämnda skattetagarna och, oberoende av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, dessutom av de personer vid enheten som har utsetts för uppgiften. Dessa personer biträder kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten också i övrigt i frågor som gäller bevakningen av deras rätt.
Finlands Kommunförbund rf utser de personer som avses i 1 mom. på framställning av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Ett beslut att utse en person kan av särskilda skäl återkallas i samma ordning som det fattats.
27 § har ändrats genom L 1198/2023 , som trädde i kraft 1.1.2024. Den tidigare formen lyder:
27 §Utövande av kommunens, församlingens och Folkpensionsanstaltens rätt att söka ändring
Kommunens, församlingens och Folkpensionsanstaltens rätt att söka ändring kan utövas av de nämnda skattetagarna och, oberoende av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, dessutom av de skatteombud vid enheten som har utsetts för uppgiften. Dessa skatteombud biträder kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten också i övrigt i frågor som gäller bevakningen av deras rätt.
Finlands Kommunförbund rf utser de skatteombud som avses i 1 mom. på framställning av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Ett beslut att utse ett skatteombud kan återkallas i samma ordning som det har fattats.
28 §Förfarandet i brottmål
I fråga om de skatter och avgifter som enligt gällande bestämmelser ska tas ut av Skatteförvaltningen har Skatteförvaltningen rätt att på alla skattetagares vägnar anmäla ett ärende som gäller skattebrott eller något annat brott som hänför sig till beskattningen till förundersökningsmyndigheten för undersökning, och att genom ett ombud som Skatteförvaltningen förordnat föra talan i brottmål samt i ärenden som gäller skadestånd på grund av brott. Anmälningar om brott som gäller bilskatt, bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar, skatter som omfattas av punktskattelagens (182/2010) tillämpningsområde och mervärdesskatt på import av varor görs till Tullen och delges samtidigt polisen. (11.8.2017/528)
Skatteförvaltningen har dessutom rätt att anmäla ärenden som gäller bokföringsbrott till förundersökningsmyndigheten för undersökning.
29 §Förande av talan i övriga fall
Utöver det som i denna lag och i lagen om skatteuppbörd (11/2018) föreskrivs om förande av talan, kärar och svarar Skatteförvaltningen på statens vägnar samt bevakar statens rätt och fördel i ärenden som gäller Skatteförvaltningen hos domstol, vid skiljeförfarande, hos andra myndigheter och i förrättningar, samt för statens talan i fråga om avtal som gäller Skatteförvaltningen. (12.1.2018/28)
Finansministeriet har rätt att i stället för Skatteförvaltningen föra talan hos allmänna domstolar i principiellt viktiga ärenden som gäller statens ersättnings- eller återbetalningsskyldighet och som hänför sig till tolkningen av EU-rätten. (21.12.2012/881)
6 kap.Beskattningskostnader
30 §Beskattningskostnaderna och deras fördelning
Kostnaderna för beskattningen betalas av staten. Dessa kostnader utgörs av de omkostnader för Skatteförvaltningen som anges i den ordinarie statsbudgeten och justeras på grundval av bokslutet för det föregående året. Vid beräkningen av kostnaderna beaktas även de mervärdesskatteutgifter som ansluter sig till Skatteförvaltningens ovan nämnda utgifter.
Av de årliga kostnader som avses i 1 mom. tar staten ut sammanlagt 14,2 procent av kommunerna, sammanlagt 3,2 procent av den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar och 5,6 procent av Folkpensionsanstalten. (29.6.2021/622)
31 §Beräkning av kommuners och församlingars andelar
Av kommunernas årliga beskattningskostnader svarar en enskild kommun för ett belopp som fås på följande sätt:
med talet 0,3 multipliceras den proportionella andel som summan av den kalkylerade kommunalskatten enligt 3 a § i lagen om skatteredovisning (532/1998) och kommunens andel av samfundsskatten utgör av motsvarande summa för hela landet, räknad enligt den beskattning som verkställts under det föregående året,
med talet 0,7 multipliceras den proportionella andel som kommunens invånarantal vid ingången av året före uppbördsåret utgör av invånarantalet i hela landet,
med summan av de tal som har räknats ut i enlighet med 1 och 2 punkten multipliceras den i 30 § 2 mom. angivna andel av beskattningskostnaderna som kommunerna tillsammans ska betala.
Av de årliga beskattningskostnaderna för församlingarna inom den evangelisk-lutherska kyrkan svarar en enskild församling för ett belopp som fås på följande sätt:
med talet 0,3 multipliceras den proportionella andel som summan av den kalkylerade kyrkoskatten utgör av motsvarande summa i hela landet, räknad enligt den beskattning som verkställts under det föregående året,
med talet 0,7 multipliceras den proportionella andel som antalet i kyrkböckerna vid ingången av året före uppbördsåret såsom närvarande antecknade medlemmar i församlingen utgör av antalet såsom närvarande antecknade medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan,
med summan av de tal som har räknats ut i enlighet med 1 och 2 punkten multipliceras den i 30 § 2 mom. angivna andel av beskattningskostnaderna som församlingarna tillsammans ska betala.
32 § Uttagande av beskattningskostnader samt ändringssökande (10.6.2022/437)
Skatteförvaltningen tar årligen i samband med skatteredovisningarna i mars, juni, september och december av de skattetagare som avses i 30 § 2 mom. ut deras andelar av de beskattningskostnader som Skatteförvaltningen har fastställt. Kostnadernas storlek och den enskilda skattetagarens andel av dem ska anges i det beslut som gäller uttagandet.
Om en skattetagare inte nöjer sig med beslutet, ska skattetagaren under den kalendermånad som följer efter uttagandet begära omprövning hos Skatteförvaltningen. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. (10.6.2022/437)
7 kap.Särskilda bestämmelser
33 §Behandling och avgörande av förvaltningsklagan
Förvaltningsklagan som har anförts över Skatteförvaltningens eller dess tjänstemäns verksamhet avgörs av generaldirektören. I arbetsordningen kan det dock bestämmas att en klagan som har anförts hos en enhet inom Skatteförvaltningen över enhetens eller dess tjänstemäns verksamhet avgörs av chefen för enheten, bortsett från klagan över enhetschefens åtgärder, som avgörs av generaldirektören.
Förvaltningsklagan över åtgärder av generaldirektören, dennes ställföreträdare eller Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och dess tjänstemän avgörs av finansministeriet. En klagan som har anförts hos Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt över dess tjänstemans åtgärder avgörs dock av chefen för enheten, bortsett från klagan över enhetschefens åtgärder. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt klagomålsärende som handläggs inom Skatteförvaltningen.
34 § (27.1.2017/60)Förvaring av handlingar som gäller ändringssökande
Efter att besvär har avgjorts sänder förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen handlingarna till Skatteförvaltningen för förvaring.
35 §Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 september 2010.
Genom denna lag upphävs lagen av den 18 april 2008 om Skatteförvaltningen (237/2008) och lagen av den 26 juli 1996 om centralskattenämnden (535/1996) jämte ändringar.
De som är ordförande, vice ordförande, medlemmar och suppleanter i centralskattenämnden när denna lag träder i kraft fortsätter i sina uppgifter till utgången av sin mandatperiod.
Vad som i denna lag bestäms om skatterättelsenämnder tillämpas på den skatterättelsenämnd vid Skatteförvaltningen som inleder sin verksamhet den 1 januari 2013.
Skatterättelsenämnderna vid skatteverken, Koncernskattecentralens skatterättelsenämnd och skatterättelsenämnden vid Ålands skattebyrå, som är verksamma vid denna lags ikraftträdande, fortsätter till utgången av sin innevarande mandatperiod, och på dem tillämpas de bestämmelser som gäller vid denna lags ikraftträdande. Till och med den 31 december 2012 ska rättelseyrkanden riktas till skatterättelsenämnden vid det skatteverk som har verkställt eller som borde ha verkställt beskattningen eller som har fastställt den grund enligt vilken sammanslutningens inkomst och förmögenhet samt förlust och skulder fördelas mellan delägarna. Skatterättelsenämnden vid Koncernskattecentralen är behörig i fråga om de beslut som Koncernskattecentralen fattar och skatterättelsenämnden vid Ålands skatteverk är behörig i fråga om de beslut som Ålands skatteverk fattar. I Skatteförvaltningens arbetsordning kan det emellertid utfärdas bestämmelser om rättelsenämndernas eller deras sektioners uppgifter, om det till följd av ändringar i Skatteförvaltningens organisation eller för att främja en jämn fördelning av uppgifterna är behövligt att ändra det förfarande genom vilket rättelsenämndernas uppgifter bestämt.
Om verksamhetsområdet för en enhet inom Skatteförvaltningen vid denna lags ikraftträdande omfattar något annat område än hela landet, kan det i Skatteförvaltningens arbetsordning bestämmas att uppgifterna ska överföras till en annan enhet inom Skatteförvaltningen, med iakttagande av de bestämmelser som gäller vid denna lags ikraftträdande.
Skatteförvaltningen får före ikraftträdandet inrätta, utlysa och tillsätta de tjänster som verkställigheten av lagen förutsätter samt fatta andra beslut om behövliga tjänstearrangemang. I fråga om placering, behörighetsvillkor och utnämningsförfarandet i fråga om tjänster som hänför sig till verkställigheten av lagen tillämpas härvid de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Skatteförvaltningen får också fastställa den nya Skatteförvaltningens arbetsordning.
Vad som någon annanstans i lagstiftningen föreskrivs eller i övrigt bestäms om Skattestyrelsen eller skatteverk eller om andra i denna lag avsedda myndigheter som är behöriga vid beskattning gäller efter denna lags ikraftträdande Skatteförvaltningen.
De föreskrifter och anvisningar som Skattestyrelsen har utfärdat och som gäller vid denna lags ikraftträdande gäller enligt vad som bestäms i dem.
Den som vid denna lags ikraftträdande är ordförande i rättelsenämnden är efter ikraftträdandet behörig för tjänsten som ordförande i rättelsenämnden.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
FiUB 12/2010
RSv 37/2010
Ikraftträdelsestadganden
21.12.2010/1208:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
RP 163/2010 , FiUB 45/2010, RSv 228/2010
30.12.2010/1414:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och gäller till och med den 31 december 2013.
RP 122/2010 , RP 258/2010 , FiUB 47/2010, RSv 240/2010
21.12.2012/881:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Lagens 8 § 2 mom. och 2 b § träder dock i kraft den 28 december 2012.
På ärenden som gäller förhandsbesked eller förhandsavgörande och som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.
På besvär som anförts hos Helsingfors förvaltningsdomstol och anhängiggjorts innan denna lag trädde i kraft tillämpas 34 § sådan den lyder vid ikraftträdandet.
RP 76/2012 , FiUB 29/2012, RSv 136/2012
30.12.2013/1247:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och gäller till och med den 31 december 2016.
RP 105/2013 , RP 181/2013 , FiUB 22/2013, RSv 148/2013
12.12.2014/1089:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
RP 122/2014 , FiUB 25/2014, RSv 179/2014
20.3.2015/286:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.
RP 298/2014 , FvUB 50/2014, RSv 323/2014
22.5.2015/656:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2016.
RP 302/2014 , FiUB 41/2014, RSv 285/2014
9.9.2016/782:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
När medlemmar utses till den sektion som avses i 20 § 3 mom. första gången efter lagens ikraftträdande ska de förordnas för skatterättelsenämndens återstående mandattid.
RP 29/2016 , FiUB 9/2016, RSv 104/2016
16.12.2016/1195:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
Lagens 30 § 2 mom. tillämpas första gången på de årliga beskattningskostnaderna för 2017.
RP 159/2016 , FiUB 17/2016, RSv 178/2016
27.1.2017/60:
Denna lag träder i kraft den 1 november 2017.
RP 237/2016 , FiUB 34/2016, RSv 255/2016
11.8.2017/528:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
Lagens 30 § 2 mom. tillämpas första gången när de årliga beskattningskostnaderna för kalenderåret 2018 tas ut. När de årliga beskattningskostnaderna för kalenderåret 2017 tas ut tillämpas 30 § 2 mom. i den lydelse det hade vid lagens ikraftträdande.
RP 45/2017 , FiUB 3/2017, RSv 67/2017
28.12.2017/1130:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
Denna lag tillämpas första gången när de årliga beskattningskostnaderna för kalenderåret 2018 tas ut.
RP 152/2017 , FiUB 23/2017, RSv 178/2017
12.1.2018/28:
Denna lag träder i kraft den 1 november 2019.
RP 97/2017 , FiUB 26/2017, RSv 182/2017
12.1.2018/54:
Denna lag träder i kraft den 16 januari 2018.
RP 134/2017 , FiUB 20/2017, RSv 167/2017
29.6.2021/622:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. Lagen tillämpas första gången på de årliga beskattningskostnaderna för 2023.
RP 241/2020 , ShUB 16/2021, RSv 111/2021
10.6.2022/437:
Denna lag träder i kraft den 16 juni 2022.
RP 90/2021 , LaUB 7/2022, RSv 55/2022
21.12.2023/1198:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
RP 34/2023 , FiUB 8/2023, RSv 46/2023