713/2004

Pensionsskyddet omfattar också

I denna lag avses med

Pension i enlighet med denna lag intjänas i anställningar i medlemssamfund. Lagen gäller emellertid inte en anställning

I denna lag bestäms om grundpensionsskydd och rehabiliteringsförmåner. Medlemssamfund kan inte ordna eller upprätthålla på anställning grundat grundpensionsskydd för sina anställda på något annat sätt än det som föreskrivs i denna lag.

Den kommunala pensionsanstalten kan förutom grundpensionsskyddet även ordna tilläggspensionsskydd för anställda. Det är inte obligatoriskt för medlemssamfunden att ordna tilläggspensionsskydd.

Utöver vad som bestäms i 8 § kan ett medlemssamfund utöver pensionsskyddet enligt denna lag teckna en icke-formbunden pensionsförsäkring för sina anställda eller i enskilda fall bevilja dem en extra pension.

Anställda har rätt till pension och rehabilitering i enlighet med denna lag. Pensioner är ålderspension, förtida ålderspension, deltidspension, invalidpension, rehabiliteringsstöd och arbetslöshetspension. Anställdas förmånstagare har rätt till familjepension enligt denna lag på det sätt som bestäms i 5 kap. Beträffande de förmåner som hänför sig till rehabilitering gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag bestäms om pension och pensionstagare. Rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd kan dock betalas för en tid som är kortare än en månad.

Anställda har rätt att gå i ålderspension under tiden mellan uppnådd 63 och uppnådd 68 års ålder. En förutsättning är att den anställda inte längre är kvar i den anställning från vilken han eller hon pensioneras.

Ålderspension beviljas tidigast från ingången av kalendermånaden efter uppnådd 63 års ålder, dock tidigast från ingången av den månad som följer efter ansökan om pension. Om pension sökts inom tre månader från att anställningen upphörde, beviljas pensionen likväl från ingången av den kalendermånad som närmast följer efter det anställningen eller ett sådant arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som avses i någon annan arbetspensionslag eller företagarverksamheten upphörde.

Har en anställd två eller flera anställningar och avslutar en eller flera av dem för att gå i ålderspension, beviljas han eller hon utan hinder av 1 mom. såsom ålderspension även pension som intjänats på grundval av arbetsinkomster som har betalats för fortgående tjänstgöring innan ålderspensionen börjar löpa. Rätt till pension på grundval av arbetsinkomster som har betalats efter att ålderspensionen började löpa föreligger tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 68 års ålder uppnåddes.

En anställd har rätt till ålderspension enligt denna lag om han eller hon före 63 års ålder har fått ålderspension som för tiden före den 1 januari 1995 har ökat med 11/60 procent per månad med stöd av

För erhållande av ålderspension med stöd av 1 mom. förutsätts att den anställdes kommunala anställning inte fortsätter. Som ålder för ålderspension betraktas då pensionsåldern enligt de bestämmelser som nämns i 1 mom.

På ansökan beviljas ålderspension i förtid minskad med förtidsminskning enligt 42 § tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 62 års ålder uppnåtts, eller såsom uppskjuten efter att 68 års ålder uppnåtts ökad med uppskovsförhöjning enligt nämnda paragraf. En förutsättning är att den anställdes kommunala anställning inte fortsätter.

På förtida och uppskjuten ålderspension tilllämpas i övrigt vad som i denna lag bestäms om ålderspension.

Utan hinder av vad som bestäms i 11 § 1 mom. och ovan i 1 mom. har en anställd som får arbetslöshetsdagpenning med stöd av 6 kap. 9 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) rätt att få ålderspension vid 62 års ålder så att pensionen inte minskas med förtidsminskningen.

Berättigad till deltidspension är en anställd i åldern 58―67 år, förutsatt att

För familjevårdare uppfylls kravet på inkomster under tre kalenderår enligt 1 mom. 2 punkten dock om de årliga inkomsterna uppgår till minst 10 500 euro. Såsom anställning på heltid betraktas då sådant arbete i vilket arbetsinkomsterna uppgår till minst 875 euro per månad. Det förutsätts inte att arbetstiden minskas.

Om en anställd i samband med kommunaliseringen av verksamheten har övergått från tjänstgöring hos staten till tjänstgöring hos ett medlemssamfund, skall den statliga tjänstgöring som föregått kommunaliseringen beaktas när den i 1 mom. 2 punkten nämnda tidsperioden om sex månader räknas ut samt inkomsterna vid tjänstgöring hos staten beaktas i inkomsterna under tre år.

Förutsättningen för att en anställd som får deltidspension skall få ålderspension är att deltidsarbetet har upphört och att han eller hon innan deltidspensionen upphör och deltidsarbetet slutar har uppnått den ålder då han eller hon har rätt att gå i ålderspension. Om den anställde efter att ha fyllt 68 år fortsätter i deltidsarbete, omvandlas deltidspensionen utan hinder av vad som bestäms någon annanstans i denna lag till en lika stor ålderspension. När den anställde slutar att deltidsarbeta betalas den uppskjutna delen av ålderspensionen förhöjd enligt 42 § 2 mom. och ökad med det belopp som avses i 51 § 3 mom.

En anställd har rätt att få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan

Till rehabiliteringsstöd och invalidpension betalas rehabiliteringstillägg för den tid en i 17 § 3 mom. avsedd åtgärd pågår.

Anställda har på grund av nedsatt arbetsförmåga rätt till invalidpension eller i 25 § avsett rehabiliteringsstöd tills de fyller 63 år, på det sätt som bestäms i denna lag. Invalidpension beviljas tills vidare och rehabiliteringsstöd för viss tid.

En anställd har rätt att få invalidpension

Vid bedömningen av sådan nedgång i arbetsförmågan som avses i 1 mom. 2 punkten beaktas den anställdes återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant till buds stående arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra med hänsyn till sin utbildning, tidigare verksamhet, ålder och boendeförhållanden samt andra därmed jämförbara omständigheter. Vid varierande arbetsförmåga beaktas de årliga inkomsterna.

Utöver vad som i 1 och 2 mom. bestäms om faktorer som skall beaktas vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt skall ett för en anställd påfrestande och slitsamt arbete samt arbetets krävande natur och ansvarsfullhet beaktas vid bedömningen av rätt till invalidpension för en anställd som fyllt 60 år, och har en lång förvärvsarbetskarriär, om dessa faktorer i kombination med sjukdom, lyte eller skada gör det oskäligt att fortsätta att arbeta.

Rehabiliteringsstöd beviljas för främjande av den anställdes rehabilitering för en så lång tid som han eller hon beräknas vara arbetsoförmögen på det sätt som avses i 24 §. När rehabiliteringsstöd beviljas skall den kommunala pensionsanstalten se till att en vård- eller rehabiliteringsplan har uppgjorts för den anställde.

Rehabiliteringsstöd kan beviljas en arbetsoförmögen anställd även för den tid beredningen av vård- eller rehabiliteringsplanen pågår.

Vad som på något annat ställe i denna eller någon annan arbetspensionslag bestäms om invalidpension och mottagare av sådan pension skall tillämpas på rehabiliteringsstöd och mottagare av sådant stöd.

Invalidpension beviljas antingen som full invalidpension eller som delinvalidpension. Full invalidpension beviljas till en anställd som har blivit oförmögen att sköta sin tjänst eller utföra sitt arbete eller vars arbetsförmåga är nedsatt på det sätt som avses i 24 § med minst tre femtedelar. I annat fall beviljas invalidpensionen i form av delinvalidpension

Invalidpension skall förvägras eller minskas, om den anställde uppsåtligen förorsakat sin arbetsoförmåga.

Invalidpensionen kan också minskas, om den anställde har förorsakat sin arbetsoförmåga genom grov oaktsamhet eller ådragit sig sjukdom, lyte eller skada genom en brottslig handling eller om han eller hon utan godtagbart skäl inte har samtyckt till undersökning som har föreskrivits och bekostas av den kommunala pensionsanstalten eller vård som föreskrivits av läkare. Likaså kan pensionen minskas, om arbetsoförmågan förorsakas av missbruk av alkohol eller andra rusmedel och den anställde vägrar att söka vård som bekostas av pensionsanstalten.

Förändras en invalidpensionstagares arbetsförmåga för minst ett år så att förändringen enligt 26 § inverkar på pensionens storlek, justeras pensionens belopp från början av den månad som närmast följer efter förändringen, om inte något annat följer av bestämmelserna i 112 §.

När förändringar i arbetsförmågan eller återfående av arbetsförmågan bedöms eller avbrytande av invalidpension övervägs skall förändringarna i pensionstagarens arbetsinkomster beaktas. Rätt till delinvalidpension föreligger inte under en tid då arbetsinkomsterna utgör mer än 60 procent av den stabiliserade medelinkomsten innan arbetsoförmågan börjar, eller till full invalidpension under en tid då arbetsinkomsterna utgör mer än 40 procent av nämnda medelinkomst och överskridningen av inkomstgränsen inte är tillfällig.

Utgör arbetsinkomsten minst 40 procent men högst 60 procent av den medelinkomst som avses i 2 mom. justeras pensionen till delinvalidpension. Utgör arbetsinkomsten över 60 procent av nämnda medelinkomst, dras invalidpensionen in eller avbryts utbetalningen av pensionen.

Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet upphör, kan utbetalningen av pensionen för att stödja en återgång till arbetet fortsättas i form av ett rehabiliteringsstöd motsvarande delinvalidpension även för kortare tid än ett år. Delinvalidpension kan betalas som full pension under den tid som rehabilitering enligt 17 § pågår.

Har pensionstagaren återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pension, dras invalidpensionen in från ingången av den kalendermånad som följer efter det att pensionstagaren återfått arbetsförmågan. Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas eller dras in, om pensionstagaren förvärvsarbetar. Rehabiliteringspenning kan dras in, om mottagaren utan giltig orsak har vägrat delta i yrkesinriktad rehabilitering eller utan giltig orsak har avbrutit en sådan rehabilitering.

Invalidpensionen justeras, avbryts eller dras in på ansökan av pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ på de villkor som anges ovan i 1 mom. och i 28 §. Pensionen justeras dock inte eller avbryts eller dras in för en längre tid än ett år före den närmast följande kalendermånaden efter pensionstagarens ansökan om justering eller pensionsanstaltens justeringsåtgärder. Om en invalidpension vars utbetalning avbrutits dras in, skall pensionen dras in från och med tidpunkten för avbrytandet.

En anställd vars rehabiliteringsstöd som innehåller pension för återstående tid har upphört, kan för en tid av högst tre månader för återgång till arbetslivet beviljas en återgångspenning som är lika stor som pensionen. Om han eller hon senare beviljas pension för samma tid, dras återgångspenningen av från pensionen.

Invalidpension ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnås. Härvid ändras delinvalidpensionen till en ålderspension som är lika stor som full invalidpension. Rätt till pension som intjänats under tiden för invalidpension föreligger på ansökan tidigast från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnås förutsatt att den anställde inte längre är kvar i den anställning från vilken han eller hon avgår med pension, eller från den tidpunkt då sådan ny pension på vilken bestämmelserna i 60 § inte är tilllämpliga beviljas efter att invalidpensionen upphört.

Berättigad till arbetslöshetspension är en långvarigt arbetslös anställd som är född före 1950 när han eller hon har fyllt 60 år fram till det att han eller hon fyller 63 år, förutsatt att

Arbetslöshetspension beviljas tills vidare.

Uppfyller en anställd de villkor som anges ovan i denna paragraf när han eller hon har fyllt 62 år, beviljas ålderspension så som föreskrivs i 13 § 3 mom.

Beträffande arbetslöshetspension och mottagare av arbetslöshetspension gäller med nedan nämnda undantag i tillämpliga delar vad som bestäms om invalidpension och invalidpensionstagare.

Arbetslöshetspension utbetalas inte

Arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension från och med ingången av månaden efter den under vilken pensionstagaren fyller 63 år. När arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension tillämpas dock inte bestämmelserna i 73 §. Om andra meningen i 49 § tillämpats på arbetslöshetspension som ändras till ålderspension, läggs pension för återstående tid till ålderspensionen. Förfarandet är detsamma när en arbetslöshetspension med stöd av 1 mom. har ändrats till invalidpension och invalidpensionen senare ändras till ålderspension.

Pensionen tillväxer årligen på grundval av pensionsgrundande arbetsinkomster som omfattas av denna lag för ettvart år med

Pensionen för den återstående tiden utgörs av den inkomst för återstående tid som avses i 53 §

För sådan tid under vilken den anställde har fått invalidpension tillväxer pensionen från ingången av det år då arbetsoförmågan börjar till utgången av den månad då pensionen upphör på grundval av den inkomst för återstående tid som avses i 53 § så som föreskrivs i 59 § med

När pensionstillväxten per månad beräknas används som tillväxtprocent 1/12 av den tillväxtprocent som nämns i 1―3 mom. Tillväxer pensionen på basis av 1 mom. enligt olika tillväxtprocent för arbetsinkomster som betalats under ett kalenderår, fås tillväxtprocenten för året genom att medeltalet av tillväxtprocenten per månad räknas ut för månaderna från ingången av året eller från upphörandet av den tidigare pensionen till utgången av året, dock högst till dess pensionen börjar löpa, och genom att detta tal multipliceras med 12.

En förtroendevald tjänar in pension för varje kalenderår för de ersättningar för inkomstbortfall och separata arvoden för viss tid som ett medlemssamfund utbetalat under ett kalenderår.

Beviljas pensionen i form av förtida ålderspension, minskas pensionen med 0,6 procent för varje månad för vilken pensionen betalas ut före ingången av den månad som följer på den då den anställde fyller 63 år. Minskningen beräknas på den pension som den anställde har tjänat in fram till den tidpunkt då pensionen börjar.

Börjar ålderspensionen senare än från ingången av månaden efter den under vilken den anställde fyllde 68 år, höjs pensionen med 0,4 procent för varje månad varmed begynnelsetidpunkten för pensionen uppskjuts.

När deltidspension bestäms, betraktas som stabiliserad inkomst den i 53 § avsedda inkomst för återstående tid på grundval av vilken den anställdes invalidpension skulle ha beräknats, om den anställde vid tidpunkten för deltidspensionens början hade blivit arbetsoförmögen.

Har den anställde rätt att få deltidspension också enligt någon annan arbetspensionslag, utgör deltidspensionen enligt denna lag samma relativa andel av den i 1 mom. nämnda skillnaden mellan förvärvsinkomsterna som de av denna lag omfattade inkomster som beaktats i den stabiliserade inkomsten utgör av motsvarande inkomster enligt de lagar på grundval av vilka deltidspension beviljas.

Deltidspensionens maximibelopp är 75 procent av de samordnade arbetspensioner som den anställde har tjänat in innan deltidspensionen börjar samt av pension som den anställde tjänat in enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller tiden för studier (644/2003) före nämnda tidpunkt. Om den anställde har rätt till deltidspension också enligt någon annan arbetspensionslag och den här avsedda gränsdragningen minskar deltidspensionen, görs minskningen med beaktande av dessa lagar och i proportion till de arbetsinkomster som beaktats i den förvärvsinkomst som stabiliserats enligt dem. Med sådan pension kan jämställas en motsvarande förmån som intjänats i en främmande stat eller i tjänst hos en internationell organisation. Om uppgifter inte fås om nämnda förmån, kan som pension som skall beaktas vid beräkningen av maximibeloppet användas en sådan teoretisk pension som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren skulle ha tjänat in om hans eller hennes på arbetet i en främmande stat baserade försäkringstid skulle ha varit tjänstgöring som omfattats av denna lag.

Om en anställd är helt och hållet förhindrad att utföra förvärvsarbete på grund av yrkesinriktad rehabilitering, är rehabiliteringspenningen lika stor som det sammanräknade belopp av pensioner enligt arbetspensionslagarna, förhöjt med 33 procent, som den anställde skulle ha rätt till om han eller hon vid den dag för rehabiliteringsfallet som avses i 17 § 1 mom. 2 punkten hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension. Om den sökande fortsätter i ett arbete som omfattas av en arbetspensionslag efter det att han eller hon har fått ett beslut om sin rätt till yrkesinriktad rehabilitering, anses dagen innan rehabiliteringsåtgärden inleddes som den tidpunkt som avses i det här momentet.

Om en anställd under den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår tjänar mer än hälften av den pensionsgrundande inkomst på vilken pensionsdelen för återstående tid räknas ut för pension som avses i 1 mom., utgör rehabiliteringspenningen hälften av beloppet av full rehabiliteringspenning enligt 1 mom.

Rehabiliteringstillägget utgör 33 procent av det samordnade beloppet av rehabiliteringsstöd eller invalidpension.

Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning är lika stort som invalidpensionen, och utöver understödet betalas inte rehabiliteringstillägg. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan betalas ut för högst sex månader. Rehabiliteringsunderstödet enligt prövning bestäms som ett engångsbelopp och betalas i en eller flera poster.

Beloppet av full invalidpension bestäms enligt 40 §. Delinvalidpensionen utgör hälften av full pension.

Arbetslöshetspensionen är lika stor som den invalidpension enligt denna lag som skulle ha beviljats den anställde, om han eller hon vid tidpunkten för pensionsfallet hade varit berättigad till invalidpension. När pension för återstående tid beräknas tillämpas dock 53―58 och 68―72 §, sådana dessa lagrum lyder den 31 december 2004. Till arbetslöshetspensionen läggs dock inte pension för återstående tid.

Såsom till pension berättigande räknas sådana arbetsinkomster som den anställde har tjänat från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av den månad under vilken 68 års ålder uppnåtts. Till pension berättigar dock inte inkomsterna under det år då arbetsoförmågan börjar, om den återstående tiden då invalidpensionen bestäms räknas som pensionsberättigande så som föreskrivs i 53 §.

För en anställd som har uppburit deltidspension utökas för tiden i deltidspension ålderspensionen med 1/16 procent och invalidpensionen med 1/8 procent av den skillnad mellan förvärvsinkomsterna som det föreskrivs om i 43 §, för varje månad för vilken den anställde har fått deltidspension. Skillnaden mellan förvärvsinkomsterna är härvid den skillnad mellan arbetsinkomsterna på grundval av vilken deltidspensionen för första gången har bestämts. Om deltidspension har betalats ut också på grundval av någon annan arbetspensionslag, utgör skillnaden mellan förvärvsinkomsterna i enlighet med den lagen samma relativa andel av skillnaden som pension enligt denna lag utgör av summan av deltidspensionerna.

Om pension för återstående tid räknas med i pension som tjänas in genom deltidsarbete som utförts vid sidan av deltidspension, skall pension för återstående tid räknas ut enligt 40 § 2 mom. 2 punkten också i fråga om den skillnad mellan förvärvsinkomsterna som avses i 43 § 1 mom.

Pension för deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension tillväxer på det sätt som föreskrivs i 40 § 1 och 2 mom.

Till pension berättigar också de förmåner som nämns nedan i 1―9 punkten och som den anställde har fått från ingången av kalendermånaden efter den då han eller hon fyllde 18 år fram till utgången av kalenderåret före pensionsfallet. En förutsättning är att den anställde före ingången av året för pensionsfallet har minst 12 566,70 euro i arbetsinkomster enligt en arbetspensionslag. Förmånerna berättigar dock inte till pension för tid under vilken den anställde har fått annan pension än familjepension enligt en arbetspensionslag. Sådan pensionsrätt som avses i denna paragraf bestäms enligt de arbets- och förvärvsinkomster som förmånerna grundar sig på som följer:

För tid under vilken en sådan förmån som avses i 1 mom. 1 punkten har betalats till den anställde, utgör den arbetsinkomst som nämnda förmån grundar sig på förhöjd med koefficienten 1,17 grunden för pensionen. För den tid under vilken förmånen har betalats till arbetsgivaren, utgör den arbetsinkomst som nämnda förmån grundar sig på omvandlad med koefficienten 0,17 grunden för pensionen. Om emellertid förmånen på grund av att förvärvsinkomster saknas eller de har varit låga har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, är grunden för pensionen 523,61 euro i månaden. Om förmånen på grund av en återgång till arbetet har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, är grunden för förmånen beloppet av den minimidagpenning som betalats till den anställde.

Grund för pensionen är 75 procent av de inkomster som ligger till grund för den förmån som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och 65 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för den förmån som avses i 4―9 punkten.

Om en pensionstagare är berättigad till pension enligt två eller flera arbetspensionslagar behandlas och avgörs den del av pensionen som intjänats på basis av de inkomster som nämns i 1―3 mom. av den sista pensionsanstalt som avses i 7 kap. eller, om bestämmelserna gällande sista pensionsanstalt inte tillämpas, den pensionsanstalt som avses i 10 d § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare eller, om förmånstagaren inte har arbetsinkomster enligt pensionslagar för den privata sektorn, den pensionsanstalt där pensionsskyddet har ordnats på basis av det sista förvärvsarbetet. Ansvaret för den pension som intjänats på basis av dessa förmåner delas mellan pensionsanstalterna på det sätt som föreskrivs i 12 § 1 mom. 6 punkten lagen om pension för arbetstagare.

När invalidpensionen bestäms skall även den återstående tiden räknas såsom till pension berättigande tid. En förutsättning är dock att den anställde under de tio kalenderår som föregick det år då arbetsoförmågan började har haft minst 12 566,70 euro i sådana arbetsinkomster som omfattas av en arbetspensionslag.

Den arbetsinkomst som pensionen för den återstående tiden grundar sig på ( inkomst för den återstående tiden ) bestäms på grundval av de arbetsinkomster enligt en arbetspensionslag vilka den anställde har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började ( granskningstiden ). När inkomsten för den återstående tiden bestäms skall årsinkomsterna justeras enligt 71 §. Inkomsten för den återstående tiden är summan av de på så sätt justerade arbetsinkomster som erhållits under granskningstiden dividerad med 60.

När inkomsten för den återstående tiden bestäms medräknas också en under granskningstiden erhållen, med lönekoefficienten justerad inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en sådan förmån som nämns i 52 §.

Om den anställde under granskningstiden har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd eller utbildningsdagpenning till ett belopp som motsvarar grunddagpenningen enligt ovan nämnda lag eller grundstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice, beaktas när inkomsten för den återstående tiden bestäms såsom arbetsinkomst 1 047,22 euro för varje hel månad för vilken nämnda förmån har erlagts. På motsvarande sätt beaktas även dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, om den har beviljats till ett belopp motsvarande grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Om den anställde när inkomsten för den återstående tiden bestäms utöver sådana inkomster som avses i 3 och 4 mom. inte har haft sådana arbetsinkomster som avses i 2 mom. under granskningstiden, har den anställde inte rätt till pension för den återstående tiden.

Om den anställdes arbetsinkomster under granskningstiden är mindre än den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård av ett barn under tre år och pensionsskyddet till följd av detta skulle ha sjunkit med minst 20 procent, används, utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf, på ansökan av den anställde såsom inkomst enligt 1 mom. den arbetsinkomst som barnavårdstiden inte har minskat.

Utan hinder av vad som bestäms i 53 § 2 mom. skall när inkomsten för den återstående tiden bestäms även beaktas inkomster som erhållits under det år då arbetsoförmågan började fram till utgången av den månad under vilken den anställde blivit arbetsoförmögen, om

Om den anställde har blivit arbetsoförmögen före utgången av det kalenderår under vilket han eller hon fyller 23 år, är granskningstiden, utan hinder av vad som bestäms i 53 § 2 mom., tiden mellan ingången av månaden efter den under vilken den anställde fyllde 18 år och utgången av den månad under vilken den anställde blev arbetsoförmögen. Härvid är inkomsten för den återstående tiden summan av de enligt 71 § justerade arbetsinkomster som erhållits under granskningstiden dividerad med det antal månader som ingår i samma period.

Inkomst för den återstående tiden som omfattas av denna lag utgör samma relativa andel av summan av de inkomster för återstående tid som bestäms i 53 § 2―4 och 6 mom. samt 54 § 1 och 2 mom. som de arbetsinkomster som omfattas av denna lag utgör av summan av inkomster enligt alla arbetspensionslagar under den granskningstid som avses i 53 § 2 mom. och 54 § 2 mom.

Skall till en anställd som har invalidpension senare betalas pension på grund av ålder eller ny arbetsoförmåga, räknas såsom till pension berättigande tid även den tid för vilken den anställde var berättigad till den tidigare pensionen. Såsom till pension berättigande räknas dock inte sådan tid för vilken rätt till pension inte föreligger enligt 28 § 2 mom. När pension enligt denna lag bestäms för tiden med invalidpension, används såsom grund den relativa andel av inkomsterna för den återstående tiden som motsvarar den andel som beloppet av arbetsinkomster enligt denna lag utgör av summan av inkomster enligt alla arbetspensionslagar.

Pensionen fastställs enligt samma grunder som den tidigare pensionen, om en anställd som har fått invalidpension senare beviljas pension på grund av sådan ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att den tidigare pensionen upphörde. Förfarandet är detsamma, om pension beviljas med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare pensionen. Börjar ålderspensionen innan två år har förflutit från det att den tidigare invalidpensionen upphörde, bestäms ålderspensionen enligt samma grunder som invalidpensionen.

Beviljas en anställd som har fått rehabiliteringspenning enligt denna lag invalidpension på grund av arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att tiden för betalning av rehabiliteringspenning löpte ut, bestäms pensionen på de grunder enligt vilka den skulle ha bestämts om arbetsoförmågan hade börjat när tiden för utbetalning av rehabiliteringspenning började.

När den pensionsgrundande arbetsinkomsten bestäms skall lön eller annat vederlag som har betalats eller enligt överenskommelse skall betalas som ersättning för arbete beaktas. Ett sådant vederlag anses höra till den pensionsgrundande arbetsinkomsten också när det i stället för arbetsgivaren är ett konkursbo, en sådan myndighet enligt lönegarantilagen (866/1998) som sörjer för lönegarantin eller någon annan betalare ( ställföreträdande betalare ) som betalar ut det till den anställde.

Har vederlag för arbete avtalats att helt eller delvis gottgöras med

Såsom sådant vederlag för arbete som avses i 1 mom. betraktas dock bland annat inte

I en sådan situation som avses i 3 mom. 10 punkten förutsätts dessutom att ett avtal som är förpliktande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalning av vinstpremier och att ägarna vid en bolagsstämma fattar ett bindande beslut om betalning av kontanta vinstpremier efter räkenskapsperiodens slut och att vinstpremierna betalas efter detta. En förutsättning är dessutom att ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (725/1978) eller på något annat motsvarande sätt.

När en anställd sänds utomlands från Finland för att arbeta eller när han eller hon anställs utomlands hos en finländsk arbetsgivare så att han eller hon kommer att omfattas av denna lag, är den pensionsgrundande arbetsinkomsten med avvikelse från vad som anges i 1―4 mom. sådan lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland. Om motsvarande arbete inte finns i Finland, betraktas som arbetsinkomst en lön som i övrigt kan anses motsvara nämnda arbete.

Då pensionen räknas ut avdras från arbetsinkomsterna under respektive år ett belopp som motsvarar det i 133 § avsedda procenttalet för löntagarnas pensionsavgift eller den förhöjda avgiften för 53 år fyllda.

När löntagarnas pensionsavgift dras av skall 7 a § lagen om pension för arbetstagare iakttas i tilllämpliga delar. Motsvarande avdrag görs också från sådana arvoden som veterinärer får av andra än medlemssamfund och som enligt 14 § 1 mom. veterinärvårdslagen (685/1990) skall beaktas i pensionslönen.

För det år då en anställd fyller 53 år betraktas såsom procenttal för löntagarnas pensionsavgift ett procenttal som är medeltalet av pensionsavgiftsprocenten enligt 1 mom., vägt med det antal månader som bestämts så som föreskrivs i 40 § 4 mom.

Har en anställd inkomster som omfattas av denna lag under minst tre kalenderår i följd före året för pensionsfallet och dessa uppgår till minst 6 000 euro under varje år, tillväxer pensionen för året för pensionsfallet på grundval av inkomsterna under året före året för pensionsfallet. Inkomsterna under förgående år multipliceras med antalet månader från ingången av året för pensionsfallet till utgången av månaden för pensionsfallet och divideras med 12.

Om inkomsterna under året före året för pensionsfallet likväl avviker mer än 10 procent från de genomsnittliga inkomsterna under de två föregående åren, tillämpas inte vad som föreskrivs i 1 mom. utan pensionen för året för pensionsfallet tillväxer på grundval av inkomster som omfattas av denna lag och som betalats före pensionsfallet.

De inkomstgränser och penningbelopp som anges i denna lag samt inkomsten för vart och ett av de år för vilket pensionen räknas ut justeras med en koefficient om vilken föreskrivs i 7 b § lagen om pension för arbetstagare ( lönekoefficient ).

Invalidpension, delinvalidpension eller rehabiliteringsstöd höjs med den nedan nämnda koefficienten från ingången av det kalenderår före vilket pension eller rehabiliteringsstöd har betalats för sammanlagt fem hela kalenderår. Förhöjningen bestäms enligt den anställdes ålder vid ingången av året för förhöjningen så att förhöjningsprocenten är 21 när den anställde är i åldern 24―26 år. Förhöjningsprocenten sjunker för varje levnadsår med 0,7 procentenheter. När den anställdes ålder är över 55 år, görs ingen förhöjning.

Om en i 1 mom. avsedd engångsförhöjning inte ingick i förmånslåtarens pension eller om förmånslåtaren inte erhöll pension vid sin död, ökas förmånslåtarens invalidpension, som beaktas som grund för familjepension, med den engångsförhöjning som förmånslåtaren skulle ha fått om invalidpensionen hade fortsatt under den tid som avses i 1 mom. Engångsförhöjningen läggs till familjepensionen från början av det kalenderår före vilket förmånslåtarens invalidpension eller rehabiliteringsstöd skulle ha fortgått sammanlagt fem fulla kalenderår.

Pensionsskyddet anpassas till förändringen i den förväntade medellivslängden efter 2009 genom att pensionen när ålderspensionen börjar, omvandlas med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket den anställde fyllde 62 år. Om ålderspensionen dock börjar före det år då 62 års ålder uppnås, omvandlas ålderspensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket pensionen började. Efterlevandepension omvandlas vid pensionsjämkningen med den livslängdskoefficient som fastställts för det ifrågavarande året.

När en invalidpension ändras till ålderspension vid 62 års ålder eller senare, justeras pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år den anställde fyller 62 år. Om en invalidpension ändras till ålderspension före det år då 62 års ålder uppnås, justeras pensionen dock med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionen ändras till ålderspension.

Som livslängdskoefficient används den koefficient som social- och hälsovårdsministeriet årligen fastställer med stöd av 7 h § lagen om pension för arbetstagare.

Pension enligt denna lag samordnas genom att följande förmåner dras av från pensionen:

Om en anställd beviljas ålderspension enligt 13 § efter uppnådd 68 års ålder förrättas samordningen så att den motsvarar 68 års ålder.

Om en anställd har rätt till en i 1 mom. nämnd förmån betalas i pension enligt denna lag av skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av alla i 4 mom. avsedda grundpensioner och de förmåner som nämns i 1 mom. en lika stor del som pensionen enligt denna lag utgör av samtliga grundpensioner.

De grundpensioner som avses i 3 mom. är de pensioner som anges i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. beaktas vid samordning av pensioner inte sådan på lagen om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkringslagen eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst grundad ersättning, som en anställd åtnjutit under minst tre års tid före pensionsfallet, till den del ersättningen inte överstiger en ersättning som motsvarar ersättningsnivån före pensionsfallet och inte heller på sådan ersättning grundad familjepension. Såsom nytt pensionsfall betraktas härvid inte att arbetslöshetspension förändras till invalidpension, delinvalidpension till arbetslöshetspension eller invalidpension till ålderspension, inte heller uppkomsten av rätt att erhålla familjepension efter pensionstagare. Likaså beaktas inte heller vid samordning av pensioner en sådan ersättning enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst som grundar sig på skada vilken uppkommit under krigen åren 1939―1945.

Vid samordningen beaktas även en förmån från en främmande stat som motsvarar en förmån som avses i 1 mom. Om den återstående tiden skall beaktas enligt två eller flera staters pensionslagstiftning när den anställdes pension bestäms, förhindras överlappande återstående tid genom att en sådan förmån från en främmande stat som motsvarar en förmån som avses i 4 mom. beaktas i den återstående tiden när det är fråga om en förmån som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tilllämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, nedan förordningen om social trygghet, eller en överenskommelse om social trygghet som är förpliktande för Finland.

Samordning som avses i 76 § förrättas på nytt, om

Dagpenning som avses i 1 mom. 2 punkten samordnas dock inte om dagpenningen har beviljats en person som erhåller delinvalidpension och om den grundar sig på olycksfall som inträffat medan delinvalidpensionen utbetalades.

Samordning förrättas inte på nytt om en förmån som avses i 1 mom. beviljas eller dess belopp förändras för kortare tid än för fyra månader räknat från att förmånen börjar utbetalas eller dess belopp förändras.

Samordning förrättas på nytt räknat från den tidpunkt då en förmån som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten beviljas eller dess belopp förändras eller då pensionsanstalten får kännedom om att en förmån som avses i 1 mom. 3 punkten beviljas eller förändras.

Pensionen justeras kalenderårsvis så som föreskrivs i 9 § lagen om pension för arbetstagare.

Grunden för familjepensionen är den ålderspension eller fulla invalidpension som förmånslåtaren fick vid sin död. I förmånslåtarens ålderspension beaktas härvid inte omvandling av pensionen enligt 73 §. Om förmånslåtaren fick arbetslöshetspension eller sådan invalidpension som avses i 39 § 1 mom. utan tillägg för pensionsdelen för återstående tid, läggs denna pensionsdel till den pension av förmånslåtaren som utgör grund för familjepensionen. Likaså läggs ny pension som förmånslåtaren tjänat in för tiden med pension till den pension efter förmånslåtaren som utgör grund för familjepensionen.

Vid samordning av familjepension iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 76 och 77 §. Om samordning förrättas på nytt, beaktas vid tillämpningen av 76 § 1 mom. 2 och 3 punkten familjepension som motsvarar en sådan förmån som avses där.

Får den efterlevande maken inte pension som nämns i 1 mom., anses som den efterlevandes på inkomster grundade pension den pension som hade beviljats om den efterlevande maken den dag då förmånslåtaren avled eller den dag då ett i 2 mom. nämnt barn fyller 18 år hade blivit så arbetsoförmögen att rätt till full invalidpension hade uppkommit. Detsamma gäller även motsvarande förmån från en främmande stat eller en internationell organisation. Om uppgifter inte fås om nämnda förmån, kan som nämnda på den efterlevandes förvärvsarbete grundade pension betraktas en sådan teoretisk pension som den efterlevande hade beviljats om försäkringstiden baserad på arbete i en främmande stat eller hos en internationell organisation hade varit tjänstgöring som omfattas av denna lag.

Efterlevandepensionen minskas vid pensionsjämkningen, om den efterlevande makens i 88 § nämnda pensioner överstiger pensionsjämkningsgrunden. Pensionsjämkningsgrunden är 649,69 euro per månad, om förmånslåtarens enligt 84 § beräknade pension och pensionerna enligt arbetspensionslagarna tillsammans överstiger nämnda belopp. Pensionsjämkningsgrunden utgörs av det sammanlagda beloppet av de nämnda pensionerna, om detta belopp överstiger 324,77 euro men inte 649,69 euro. I övriga fall är pensionsjämkningsgrunden 324,77 euro.

Den kommunala pensionsanstalten kan meddela förhandsbeslut om

Pensionsanstalten skall på ansökan av det medlemssamfund som saken gäller meddela beslut om huruvida lön eller annat vederlag som betalas till en anställd är sådan arbetsinkomst enligt 68 § som ökar pensionen och som omfattas av denna lag.

En anställd har rätt att få förhandsbeslut om huruvida han eller hon uppfyller förutsättningarna för erhållande av

Ett förhandsbeslut som avses i 1 mom. 1 punkten är bindande för pensionsanstalten, om en pensionsansökan som grundar sig på beslutet inlämnas inom nio månader eller en av medlemssamfundet och den anställde avtalad längre tid efter det beslutet vunnit laga kraft. Ett förhandsbeslut som avses i 1 mom. 2 punkten är bindande för pensionsanstalten, om en rehabiliteringsplan som godkänns av pensionsanstalten lämnas in till pensionsanstalten inom nio månader efter det beslutet vunnit laga kraft.

Om en anställd har omfattats av pensionsskydd såväl enligt denna lag som enligt en annan pensionslag för den offentliga sektorn eller en pensionslag för den privata sektorn och om han eller hon vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade en sådan anställning som omfattats av denna lag, skall den kommunala pensionsanstalten ( sista pensionsanstalt )

Om för den anställde vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats pensionsskydd i en annan pensionsanstalt inom den offentliga sektorn eller i en pensionsanstalt inom den privata sektorn, skall denna pensionsanstalt i egenskap av sista pensionsanstalt sköta de uppgifter som avses i 1 mom. även i fråga om pensionsskyddet enligt denna lag.

Om den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i detta kapitel avgör rätten till invalidpension med stöd av 24 § 1 mom. 1 punkten och om den anställdes månatliga pension från en i 10 d § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare avsedd pensionsanstalt inom den privata sektorn är större än tre gånger det belopp som avses i 1 § 1 mom. 3 punkten lagen om pension för arbetstagare, skall den kommunala pensionsanstalten före beslutet begära att pensionsanstalten inom den privata sektorn ger en bedömning av pensionssökandens arbetsförmåga. Om den kommunala pensionsanstalten och pensionsanstalten inom den privata sektorn då är av olika åsikt om pensionssökandens arbetsförmåga, tillämpas inte på pensionsskydd enligt pensionslagarna för den privata sektorn vad som i 103 § 1 mom. bestäms om sista pensionsanstalt.

Utbetalning av ålderspension, deltidspension och arbetslöshetspension börjar vid ingången av den kalendermånad som följer på det att rätten till erhållande av pension har uppstått.

Om den anställde har fått det intyg av arbetskraftsbyrån som avses i 36 § 1 mom. 3 punkten senare än en månad efter utfärdandet av det intyg över arbetslöshetsdagpenning som avses i 36 § 1 mom. 2 punkten, börjar arbetslöshetspensionen löpa vid ingången av den kalendermånad som följer efter det att intyget från arbetskraftsbyrån utfärdades.

Familjepension kan betalas retroaktivt för ett år innan ansökan gjordes och arbetslöshetspension eller deltidspension för sex månader innan ansökan gjordes. Av giltigt skäl kan familjepension samt arbetslöshets- och deltidspension även betalas retroaktivt för längre tid.

Full invalidpension betalas, om inte något annat bestäms nedan i denna paragraf, tidigast från ingången av den kalendermånad som följer närmast på den i 27 § sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden för dagpenning, dvs. de 150 första betalningsdagarna och de därpå följande, i nämnda paragraf närmare angivna fem eller fyra fulla kalendermånaderna. Om den anställde har fyllt 63 år innan den i 27 § sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden löper ut, räknas pensionen som invalidpension, men beviljas som ålderspension från ingången av månaden efter den då den anställde fyllde 63 år.

Den kommunala pensionsanstalten kan betala ut ålderspension och full invalidpension som ett engångsbelopp, om pensionsbeloppet före samordning enligt 76 och 77 § understiger 12,72 euro i månaden. Om pensionsanstalten betalar invalidpension som ett engångsbelopp, betalar den samtidigt också ålderspension som beviljas efter invalidpensionen som ett engångsbelopp. Som ett engångsbelopp kan pensionsanstalten likaså betala ut en familjepension och en pension som med stöd av förordningen om social trygghet betalas från Finland till ett barn i form av skillnaden mellan de förmåner som barnet skulle ha rätt till från Finland och de förmåner som barnets bosättningsland har beviljat, om beloppet understiger 12,72 euro. Engångsbeloppet beräknas enligt grunder som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet och som avses i 19 b § 5 mom. lagen om pension för arbetstagare.

Pensionsförhöjning betalas inte om förhöjningen understiger 5,39 euro.

Beviljas full invalidpension retroaktivt enligt 112 § 1 mom. för samma tid för vilken dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats, skall pensionen betalas till sjukförsäkringsfonden till den del den motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen som betalats för samma tid.

Har en pensionstagare fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice för den tid för vilken han eller hon beviljas pension retroaktivt, skall den kommunala pensionsanstalten på yrkande av Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan till den del pensionen motsvarar beloppet av arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, utbildningsstöd eller förtjänststöd.

Har en pensionstagare tillfälligt fått av Folkpensionsanstalten utbetalad pension enligt 45 § 2 mom. folkpensionslagen för den tid, för vilken han eller hon på grund av besvär som avses i 153 § beviljas pension retroaktivt, skall pensionsanstalten betala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av pension som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp för samma tid. Förfarandet kan vara detsamma, om pensionsanstalten på grund av besvär som avses i 153 § fortsätter utbetalningen av det beviljade rehabiliteringsstödet retroaktivt eller om pensionstagaren har fått pension enligt folkpensionslagen för den tid, för vilken den kommunala pensionsanstalten i enlighet med 162 § rättar ett tidigare beslut eller annars justerar beloppet av beviljad pension eller efter ett beslut om rättelse beviljar förlängning av rehabiliteringsstödet retroaktivt.

Beviljas en person ålderspension retroaktivt för samma tid för vilken han eller hon har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas pensionen till sjukförsäkringsfonden till den del den motsvarar beloppet av den dagpenning som betalats för samma tid.

Anställda som omfattas av denna lag är skyldiga att betala pensionsavgift.

Pensionsavgiften utgör en sådan andel av de i 68 § avsedda inkomster som skall beaktas i pensionen och som motsvarar pensionsavgiftsprocentsatsen enligt 12 b § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare.

En eller flera legitimerade läkare skall i pensionsanstalten delta i beredningen av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering samt av andra ärenden som innehåller medicinska frågor. Läkaren kan anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa vad som i 23 § lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) bestäms om formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden.

Den som får invalidpension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om han eller hon återfår sin arbetsförmåga, börjar förvärvsarbeta eller om rehabiliteringen avbryts.

Utöver det som bestäms i 1 mom. är medlemssamfunden skyldiga att på begäran lämna pensionsanstalten och en besvärsinstans som avses i denna lag alla de uppgifter om en anställds arbete och förhållanden i arbetet samt övriga motsvarande uppgifter som kan erhållas av medlemssamfunden, som är nödvändiga för ordnandet av pensionsskyddet och för avgörandet av ett anhängigt pensionsärende eller i övrigt är nödvändiga vid fullgörandet av åligganden enligt denna lag.

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har den kommunala pensionsanstalten rätt att, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, lämna uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag enligt följande:

Statsrådet förordnar på framställning av inrikesministeriet kommunernas pensionsnämnds ordförande och vice ordförande samt övriga medlemmar för högst fem kalenderår i sänder. Om någon plats blir ledig under mandatperioden, förordnas en efterträdare för återstoden av perioden. I övrigt gäller om deras rätt att kvarstå i uppdraget vad som bestäms om innehavare av domartjänst. Medlemmarna av pensionsnämnden handlar under domaransvar. En medlem som inte tidigare har avlagt domared eller avgett motsvarande försäkran skall göra det inför pensionsnämnden innan han eller hon tillträder uppdraget.

Anställda har rätt att överföra sin pensionsrätt enligt denna lag till Europeiska gemenskaperna så som bestäms i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999). Till den del lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i denna lag, tillämpas bestämmelserna i den förstnämnda lagen på pensionsrätt som överförs till Europeiska gemenskaperna och som återförs därifrån.