651/1988

Syftet med det samarbete mellan statens ämbetsverk och deras personal som regleras i denna lag är att bereda personalen möjlighet att påverka det beslutsfattande som har betydelse för arbetet och arbetsförhållandena och som gäller ämbetsverkets verksamhet samt på samma gång främja effektivitet och ekonomi inom statsförvaltningen.

Denna lag tillämpas på samarbete mellan arbetsgivaren och personalen i statens ämbetsverk och inrättningar. På statliga affärsverk tillämpas lagen så som stadgas i 18 § lagen om statens affärsverk. För ämbetsverken och inrättningarna används i lagen benämningen verk. (26.6.1992/591)

Lagen tillämpas varken i riksdagens kansli, republikens presidents kansli eller riksdagens justitieombudsmans kansli, i statens revisionsverk eller i Finlands Bank. Bestämmelserna i 15 a § tillämpas inte på republikens presidents verksamhet. (25.5.2007/606)

Verket skall i samband med arrangemang som gäller organisationen, personalens arbetsuppgifter och personalledningen också se till att arrangemangen dels främjar samarbetet mellan personalen och förmännen samt personalens interna samarbete och effektiviteten i arbetet, dels ger dem som hör till personalen möjlighet att påverka innehållet i arbetet och arbetsmiljön samt att få upplysningar om målen för arbetet, dess betydelse och resultat.

Samarbetsparter enligt denna lag är verket och dess personal. Samarbetet skall ordnas mellan tjänstemännen och arbetstagarna och deras förmän, mellan arbetsgivaren och personalen samt mellan företrädare för arbetsgivaren och för personalen.

Personalen kan vara representerad av en förtroendeman, en arbetarskyddsfullmäktig och de företrädare som personalen valt till ett samarbetsorgan enligt 5 § på det sätt som avtalas om företrädarna i de avtal som nämns i 15 §, samt de företrädare som personalen valt enligt 6 §.

Har något avtal enligt 15 § inte ingåtts om hur personalen skall vara representerad, är förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen samt de företrädare för personalen som valts på det sätt som stadgas i 6 § företrädare för personalen.

Om ett ärende gäller följderna av att uppgifter eller personal vid verket eller vid en del av det överförs till ett annat verk eller uppgifter överförs till ett privat företag, kan också det mottagande verket eller företaget redan före överföringen eller överlåtelsen vara samarbetspart. (14.12.1990/1102)

För samarbetet kan vid verket eller en del av detta tillsättas ett samarbetsorgan som består av företrädare för verket och personalen, eller både ett samarbetsorgan och ett organ som består av företrädare för personalen.

Vid verket kan även tillsättas samarbetsorgan för att behandla ett visst samarbetsärende.

Företräds personalen i verket enligt avtal som nämns i 15 § eller enligt 4 § 3 mom. av förtroendemannen, kan tjänstemännen och arbetstagarna i en personalgrupp som saknar förtroendeman bland sig välja en företrädare för samarbete enligt denna lag, om majoriteten av dem kräver det.

Har den förtroendeman som företräder personalen enligt avtal som nämns i 15 § eller enligt 4 § 3 mom. valts på ett sätt som förutsatt att de som deltar i valet tillhör en facklig förening, och är de som inte hör till föreningen i majoritet i personalgruppen, har de som inte tillhör föreningen rätt att bland sig välja en företrädare för samarbete enligt denna lag, om majoriteten av dem fordrar det.

En personalgrupp kan bildas av tjänstemän och arbetstagare med likartad tjänsteställning eller uppgift vid verket. En personalgrupp kan i de fall som nämns i 1 mom. även bildas av sådana medlemmar i föreningar inom samma centralorganisation för tjänstemannaföreningar som har olika tjänsteställning och uppgifter, om föreningarna har så många medlemmar att de vad storleken beträffar motsvarar verkets övriga personalgrupper.

Tjänstemännen och arbetstagarna skall i de fall som avses i 1 och 2 mom. se till att det anordnas val eller något annat förfarande genom vilket företrädare utses. Kan de inte komma överens om förfaringssättet, skall en arbetarskyddsfullmäktig som nämns 10 § lagen om tillsynen över arbetarskyddet (131/73) och som företräder tjänstemännen och arbetstagarna anordna valet. Val eller annat motsvarande förfarande skall ordnas så att alla tjänstemän och arbetstagare för vilka företrädare utses har möjlighet att delta.

Samarbetsförfarandet omfattar

Ett ämbetsverk och ett statligt affärsverk ska årligen fastställa en personal- och utbildningsplan.

Av personal- och utbildningsplanen ska med beaktande av ämbetsverkets eller det statliga affärsverkets storlek framgå åtminstone

I personal- och utbildningsplanen ska uppmärksamhet fästas vid

När personal- och utbildningsplanen behandlas ska arbetsgivaren på begäran redogöra för på vilket sätt man i fortsättningen ämnar upprätthålla yrkeskunnandet hos de tjänstemän som under en längre tid inte omfattats av åtgärder för utveckling av yrkeskunnandet.

Innan ett ärende som avses i 7 § avgörs skall verket förhandla om grunderna för den åtgärd som bereds samt om verkningarna av och alternativen för denna med de tjänstemän och arbetstagare som berörs av ärendet eller med deras företrädare.

Innan samarbetsförfarande inleds skall verket lämna de tjänstemän eller arbetstagare samt de företrädare för personalen som saken gäller de uppgifter som behövs för ärendets behandling. De uppgifter som avses ovan, såsom uppgifter om grunderna för en planerad personalminskning, en uppskattning av antalet tjänstemän och arbetstagare i olika grupper vilka berörs av minskningen, en uppskattning av den tid inom vilken avsikten är att genomföra de planerade minskningarna samt uppgifter om de principer enligt vilka de tjänstemän eller arbetstagare som berörs av minskningen utses skall ges skriftligen, om verket överväger att överföra minst tio tjänstemän eller arbetstagare till anställning på deltid, eller säga upp dem eller permittera dem för mer än 90 dagar. (23.5.1997/448)

Ett ärende som angår en enskild tjänsteman eller arbetstagare behandlas i första hand av arbetsgivaren och denna person tillsammans. Om arbetsgivaren eller tjänstemannen respektive arbetstagaren i ett ärende som angår honom kräver det, skall också arbetsgivaren och företrädaren för den personal till vilken tjänstemannen eller arbetstagaren hör sinsemellan förhandla om saken. Förflyttning av en tjänsteman eller arbetstagare till någon annan uppgift, till en annan statlig tjänst eller permanent till en annan ort på grund av gällande stadganden om förflyttningsskyldighet inom respektive förvaltningsområde behandlas dock endast av arbetsgivaren och denna person tillsammans.

Då ett ärende som hör till området för samarbetsförfarandet generellt gäller tjänstemännen och arbetstagarna vid verket eller någon av dess enheter, behandlas ärendet i samråd med företrädaren för personalen. Gäller ett sådant ärende flera personalgrupper som har egna företrädare, och har något samarbetsorgan som avses i 5 § 1 mom. inte tillsatts vid verket, skall förhandling som avses i 1 mom. anordnas vid ett gemensamt möte för arbetsgivaren och företrädarna för varje grupp.

Utöver vad som stadgas ovan hör till samarbetsförfarandet

Om ett ärende som behandlas i samarbetsförfarande, på grund av sin omfattning eller svårbegriplighet förutsätter det, skall företrädarna för personalen beredas möjlighet att höra en sakkunnig som arbetar inom verket i fråga. Om verket använder en utomstående sakkunnig i en sådan uppgift som enligt denna lag omfattas av samarbetsförfarande, skall även företrädarna för personalen beredas möjlighet att höra den sakkunniga. (23.5.1997/448)

Ett förhandlingsförslag skall, om inte något annat avtalas vid samarbetsförfarandet, i ärenden som nämns i 7 § 1-5 och 10 punkten göras skriftligen minst tre dagar innan förhandlingarna inleds. Om en åtgärd som avses i 7 § 1-5 eller 10 punkten emellertid uppenbart leder till att en eller flera tjänstemän eller arbetstagare överförs till anställning på deltid, sägs upp eller permitteras, är ovan nämnda tid fem dagar. I förslaget skall utöver tiden och platsen för inledande av förhandlingar ingå uppgifter om vilka ärenden som skall behandlas vid förhandlingarna. Till förslaget skall fogas de uppgifter som avses i 8 § 2 mom. Uppgifterna kan dock ges separat redan innan förhandlingarna inleds. (23.5.1997/448)

Då en företrädare för personalen begär att samarbetsförfarande skall inledas i ett ärende som nämns i 7 § 1-5 eller 10 punkten, skall verket göra ett förhandlingsförslag enligt 1 mom. eller lämna ett skriftligt meddelande om varför samarbetsförfarande inte anses nödvändigt.

I det fall att ett förhandlingsförslag som nämns i 8 a § inbegriper åtgärder som gäller minskning av arbetskraften, skall förslaget eller de omständigheter som framgår därav delges arbetskraftsmyndigheterna då förhandlingarna inleds, om inte motsvarande upplysningar har lämnats tidigare i något annat sammanhang.

Har inte verket och företrädarna för personalen i samarbetsförfarande kommit överens om något annat förfaringssätt och följer inte något annat av 2 och 3 mom., anses verket ha fullgjort den förhandlingsskyldighet som avses i 8 §, om ärendet har behandlats på det sätt som bestäms i 8 § eller i det samarbetsorgan som avses i 5 §. Under samarbetsförfarandet är det möjligt att på initiativ av vem som helst som deltar i samarbetsförfarandet komplettera de uppgifter som getts före samarbetsförfarandet. Om samförstånd i ett ärende inte har nåtts i samarbetsförfarandet, kan verket börja fullfölja ärendet sedan det har underrättat dem som deltagit i samarbetsförfarandet om de åtgärder om vilka beslut har fattats i saken.

Om en åtgärd som omfattas av förhandlingsskyldighet enligt 7 § 1-5 eller 10 punkten uppenbart leder till att en eller flera tjänstemän eller arbetstagare överförs till anställning på deltid, sägs upp eller permitteras, anses verket inte ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet förrän enighet har nåtts i saken i ett samarbetsförfarande enligt denna lag eller förrän, i syfte att nå enighet, först grunderna för åtgärderna och åtgärdernas verkningar och därefter separat alternativen har diskuterats med avseende på en begränsning av den krets av personer som är föremål för minskningen samt en lindring av följderna av minskningen, och det har gått minst sju dagar från det att förhandlingarna inleddes. Om åtgärden uppenbart medför att minst tio tjänstemän eller arbetstagare överförs till anställning på deltid eller sägs upp eller permitteras för mer än 90 dagar, är ovan nämnda tid dock minst sex veckor från det att förhandlingarna inleddes. Om inte något annat avtalas, kan förhandlingarna om alternativen i sistnämnda fall börja tidigast sju dagar efter att förhandlingar förts om grunderna och verkningarna.

Har samarbetsförfarande inletts före överföringen av uppgifter eller personal vid verket eller en del av det till ett annat verk, skall i fråga om det mottagande verket som förhandlingstid räknas också den tid under vilken det har varit part i förhandlingarna.

Verket skall på begäran se till att tidpunkterna för de möten som ingår i förhandlingar enligt 7 §, deltagarna, förhandlingsresultatet eller parternas ståndpunkter antecknas i protokollet. Förhandlingsparterna justerar och undertecknar protokollet.

Verket skall informera företrädarna för den personalgrupp vars arbetsuppgifter saken angår om ett planerat avtal om anlitande av arbetskraft utom verket. Härvid skall en redogörelse ges för den planerade omfattningen av arbetskraften, arbetsuppgifterna och tiden för avtalets bestånd.

Om respektive företrädare för personalen, efter att ha fått den information som avses i 1 mom., senast den andra arbetsdagen därefter kräver det, skall ärendet behandlas i samarbetsförfarande, dock inte utöver en vecka efter det kravet framställdes. Verket får inte under denna tid sluta det avtal som behandlingen gäller.

Den behandling som avses i 2 mom. krävs dock inte, om avsikten är att låta utomstående arbetskraft utföra arbete som verkets personal enligt vedertagen praxis inte utför, eller då det är fråga om ett kortvarigt och brådskande arbete eller ett sådant installations-, reparations- eller servicearbete som det inte är möjligt att låta verkets egen personal utföra.

1 mom. har upphävts genom L 23.5.1997/448 . (23.5.1997/448)

Verket skall utan dröjsmål informera tjänstemännen och arbetstagarna samt företrädarna för dem om avgörandet i ett ärende som omfattas av samarbetsförfarandet. (23.5.1997/448)

Verket skall dessutom inom ramen för sin lönestatistik för personalens företrädare lägga fram lönestatistik i överensstämmelse med vad som därom har överenskommits i de statistiksamarbetsavtal som gäller tjänstemännen och arbetstagarna.

Ett statligt affärsverk på vilket lagen om statens affärsverk tillämpas skall dessutom för företrädarna för personalen lägga fram affärsverkets bokslut så snart statsrådet har godkänt det samt minst två gånger om året en redogörelse för affärsverkets ekonomiska situation, och dessutom utan dröjsmål ändringar som i väsentlig mån avviker från den utveckling som angetts i de ovan nämnda redogörelserna. (23.5.1997/448)

Ett verk i en tvåspråkig kommun är skyldigt att lämna de upplysningar och redogörelser som avses i 1-4 mom. på landets båda språk, om de som bildar den språkliga minoriteten är minst tio till antalet och utgör över tio procent av personalen.

I ett ärende som avses i 7 eller 10 § kan verket fatta beslut utan samarbetsförfarande, när rikets säkerhet eller landets försvar kräver det eller äventyrande av den allmänna ordningen eller förhållandena till främmande makter utgör hinder för förfarandet.

Verket kan fatta beslut i ett ärende som avses i 7 eller 10 § utan föregående samarbetsförfarande, om äventyrande av ämbetsverkets verksamhet eller andra särskilt vägande orsaker utgör hinder för förfarandet. Härvid skall saken utan dröjsmål behandlas i den ordning som 8 § stadgar så snart det inte längre finns någon grund för avvikelse från det normala förfarandet. Samtidigt skall orsakerna till det avvikande förfarandet redas ut.

Den informationsskyldighet som 11 § 1 och 2 mom. stadgar gäller inte ärenden i vilka verket enligt 1 mom. kan fatta beslut utan samarbetsförfarande.

13 § har upphävts genom L 21.5.1999/623 .

Verket skall befria de företrädare för personalen som avses i denna lag från normala tjänste- och arbetsuppgifter för den tid som de behöver för samarbetsförfarande enligt lagen samt för sådana förberedelser som företrädarna tillsammans vidtar i direkt anslutning till förfarandet.

Behörig statlig myndighet och sådana tjänstemanna- och arbetstagarföreningar till vars egentliga ändamål hör att bevaka tjänstemännens och arbetstagarnas intressen i tjänste- och arbetsförhållanden och som samfällt i stor utsträckning representerar den personal som avtalet gäller kan ingå avtal som avses i 4 § 2 mom. och som gäller företrädare för personalen. De kan genom avtal också avvika från vad som i 4 och 5 §§ föreskrivs om samarbetsparter, i 7 § om ärenden som omfattas av samarbetsförfarandet, i 7 a § om personal- och utbildningsplaner, i 8 § om samarbetsförfarandet, i 8 a § om förhandlingsförslag, i 9 § om förhandlingsskyldighetens innehåll och dess fullgörande, i 9 a § om anteckning om förhandlingar, i 11 § om arbetsgivarens informationsskyldighet och i 14 § om befrielse av företrädare för personalen från arbete. Samarbetsförfarandet enligt 8 § 4 mom. får dock inte utvidgas genom avtal. (23.5.1997/448)

Angående avtal som slutits med stöd av 1 mom. gäller vad lagen om statens tjänstekollektivavtal (664/70) stadgar om allmänna avtal. Vid avtalet bundna arbetsgivare får inom området för avtalet också tillämpa bestämmelserna i avtalet på de tjänstemän och arbetstagare som inte är bundna av detta.

Behörig statlig myndighet enligt 1 mom. är finansministeriet för hela statsförvaltningens del, ministerierna för egen och underlydande ämbetsverks del samt de verk för egen del som har tillräcklig beredskap och tillräckliga förutsättningar att ingå avtal och som förvaltningsområdets ministerium har berättigat till det. I ett avtal för ett ministerium eller ett verk får inte överenskommas på annat sätt om något som med stöd av denna lag har avtalats mellan finansministeriet och tjänstemanna- och arbetstagarföreningarna. (23.5.1997/448)

De parter som avses i 1 och 3 mom. kan komma överens om förhandlingsförfarandet för avtal enligt denna lag. Om en sådan överenskommelse gäller vad 2 mom. stadgar om avtal enligt 1 mom.

Om en fråga som avses i 7 § 1-5 eller 10 punkten uppsåtligen eller genom uppenbar oaktsamhet har avgjorts utan att 8 § 1 eller 3-5 mom., 8 a eller 9 § har iakttagits, och en tjänsteman eller arbetstagare i detta sammanhang har överförts till anställning på deltid, sagts upp eller permitterats, har han rätt att få högst 20 månaders lön som gottgörelse av arbetsgivaren. (23.5.1997/448)

När gottgörelsens storlek bestäms skall beaktas graden av försummelse i fråga om samarbetsskyldigheten, arbetsgivarens förhållanden i allmänhet och annan ersättningsskyldighet på grund av samma åtgärder. Om försummelsen med beaktande av förhållandena skall anses vara ringa, behöver gottgörelse inte dömas ut.

En tjänstemans eller arbetstagares rätt till gottgörelse har förfallit, om talan inte har väckts inom ett år från det rätten uppkom.

En tjänsteman eller arbetstagare som företräder verket såsom arbetsgivare och som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte iakttar vad 8, 10, 11 eller 14 § stadgar skall för brott mot samarbetsskyldighet inom verk dömas till böter. Ansvarsfördelningen mellan dem som företräder arbetsgivaren bestäms enligt de grunder som stadgas i 47 kap. 7 § strafflagen.

2 mom. har upphävts genom L 21.5.1999/623 . (21.5.1999/623)

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1988.

Personalen företräds vid samarbete enligt denna lag av de personer som i verket när lagen träder i kraft är företrädare för personalen enligt reglementet för ämbetsverksdemokrati eller förordningen om tillämpningen av lagen om samarbete inom företag på statens produktions- och affärsinrättningar (514/80) , till dess avtal enligt 15 § har ingåtts för verket. Har avtal för verket inte ingåtts före den 1 april 1989, representeras personalen av de företrädare om vilka stadgas i 4 § 3 mom., om inte finansministeriet och tjänstemannaföreningarnas centralorganisationer kommer överens om något annat.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter kan vidtas innan den träder i kraft.