131/1973

I denna lag föreskrivs om förfarandet vid tillsynen över de bestämmelser som arbetarskyddsmyndigheterna skall övervaka samt om sökande av ändring i arbetarskyddsmyndigheternas beslut. I fråga om arbetarskyddsförvaltningen och arbetarskyddsmyndigheternas övriga uppgifter föreskrivs särskilt. (30.4.2004/303)

En arbetarskyddsmyndighet har rätt att förrätta inspektioner som gäller arbetarskyddet på arbetsställen och andra för övervakningen nödvändiga objekt och rätt att vid behov anlita sakkunniga för undersökningar av arbetarskyddet på de ställen som är föremål för inspektion. (29.1.1993/145)

Om den som förrättar inspektion av arbetarskyddet används i denna lag benämningen förrättare av inspektion och om sakkunnig som avses i denna paragraf förrättare av undersökning. (29.1.1993/145)

Med produkt avses i denna lag en maskin, ett redskap eller en teknisk anordning eller ett tekniskt föremål samt en kemikalie eller ett föremål eller en anordning som innehåller en kemikalie. (29.1.1993/145)

I denna lag avses med ministerium social- och hälsovårdsministeriet. Med arbetarskyddsmyndighet avses i denna lag nämnda ministerium och distriktsmyndigheten för arbetarskyddet. (10.1.1997/10)

Arbetar i statens, kommuns eller annat offentligt samfunds ämbetsverk eller inrättning personer som berörs av någon lag angående arbetarskyddet, gäller angående ämbetsverket och inrättningen samt personerna i fråga i tillämpliga delar vad i denna lag är stadgat om arbetsgivare och arbetstagare.

I fråga om sådana i 1 mom. avsedda personer, vilka utför arbete utan att stå i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, tillämpas denna lag likväl på sätt genom förordning särskilt stadgas.

2 a § har upphävts genom L 5.11.2010/1053 , som träder i kraft 1.12.2010.

Ovan i 1 § 2 mom. avsedda inspektioner skall förrättas så ofta och så effektivt som det med tanke på tillsynen är nödigt. I syfte att utöva tillsyn över efterlevnaden av stadgandena angående arbete, som arbetstagare utför i hemmet, får inspektion likväl icke utan särskild orsak förrättas i bostaden.

Förrättare av inspektion eller undersökning äger rätt att företaga inspektion eller undersökning utan att därom i förväg underrätta arbetsgivaren eller dennes företrädare eller arbetstagarna eller deras företrädare. Förrättaren av inspektion eller undersökning skall likväl efter ankomsten till arbetsstället underrätta ovan nämnda personer om sin närvaro, såframt icke särskild orsak föreligger att förrätta inspektion eller undersökning utan anmälan därom. Har inspektion eller undersökning förrättats utan att anmälan därom gjorts före förrättandet, skall anmälan dock bringas till ovan nämnda personers kännedom innan förrättaren av inspektionen eller undersökningen avlägsnar sig från arbetsstället.

Förrättare av inspektion eller undersökning äger rätt:

En förrättare av inspektion eller undersökning har även rätt att få tillträde till platser där produkter som är avsedda att föras ut på marknaden eller överlämnas för begagnande tillverkas eller förvaras, samt rätt att ta prover av produkterna. Om inspektion eller undersökning gäller annars vad som stadgas i 3 § och i 1 mom. i denna paragraf. (29.1.1993/145)

Inspektion och undersökning skall förrättas så, att arbetarskyddets syfte uppnås utan att verksamheten på arbetsstället förorsakas onödig störning.

Den som vid utförande av i denna lag stadgat uppdrag erhållit vetskap om enskild persons hälsotillstånd eller ekonomiska ställning eller om företags ekonomiska ställning eller om affärs- eller yrkeshemlighet, får icke yppa dessa, om icke den, till vars förmån tystnadsplikten stadgats, samtycker till att uppgifterna yppas.

Ovan i 1 mom. avsedda uppgifter får likväl givas åt åklagar- eller polismyndighet i och för utredning av brott samt annars åt myndigheter, vilka enligt lag är berättigade att erhålla dylika uppgifter.

Har till arbetarskyddsmyndighet gjorts anmälan om överträdelse av stadgande eller bestämmelse rörande arbetarskydd eller om bristfällighet eller missförhållande i fråga om arbetsställes säkerhet eller sanitära förhållanden, skall anmälarens namn hemlighållas, försåvitt det icke av ovan i 5 § 2 mom. nämnda orsaker är nödig att yppa detta. Förrättas med anledning av dylik anmälan inspektion på arbetsställe, får förrättaren av inspektionen icke meddela arbetsgivaren eller dennes företrädare, att inspektionen har förrättats på grund av gjord anmälan.

Tjänsteman inom arbetarskyddsförvaltningen får ej äga eller leda företag, rörelse eller inrättning, som är underställd hans inspektion, ej heller annars vara delaktig däri på sådant sätt, att han, enligt vad om domarjäv är stadgat, blir jävig i sin verksamhet. Han får icke heller äga patent- eller mönsterrätt till maskin, anordning, tillverkningsmetod eller modell som används i sådana företag, rörelser eller inrättningar.

Som förrättare av undersökning får icke anlitas person, som står i sådant förhållande till saken eller parterna i den, att han icke kan anses åtnjuta fullt förtroende.

I angelägenheter, som rör arbetarskyddet, skall arbetsgivaren och arbetstagarna samarbeta på sätt i detta kapitel stadgas.

Arbetsgivarnas och arbetstagarnas föreningar, vilkas verksamhet omfattar hela riket, äger likväl rätt att även överenskomma om att i detta kapitel avsett samarbete skall ordnas på annat sätt.

Vad som i 2 mom. stadgas om arbetsgivarnas förening skall på motsvarande sätt tillämpas på statliga myndigheter samt på kommunala arbetsmarknadsverket och den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation samt på en sådan myndighet som med stöd av bemyndigande av kommunala arbetsmarknadsverket eller den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation ingår avtal i stället för dem. (17.12.1993/1185)

Med avvikelse från vad som stadgas ovan kan arbetsgivaren och arbetstagarna eller deras representanter överenskomma om att samarbetet enligt detta kapitel skall ordnas på något annat sätt som bättre lämpar sig för förhållandena på arbetsstället, förutsatt att arbetstagarna också på detta sätt har åtminstone lika stora möjligheter att behandla de frågor som gäller arbetarskyddet på arbetsstället som vid samarbete som ordnas enligt denna lag. Om ett sådant arrangemang kan per gång överenskommas för högst den tid för vilken arbetsställets arbetarskyddsfullmäktig har utsetts eller utses. Arbetsgivaren skall på begäran anteckna resultatet av förhandlingarna om ordnande av samarbetet i det protokoll som uppgjorts över förhandlingarna och som parternas representanter undertecknar. Arbetsgivaren skall skriftligen informera personalen på arbetsstället om de arrangemang som vidtagits. (19.8.1994/768)

I avtalet får undantag dock inte göras från 10 och 11 §§. Det kan dock avtalas om vilka som vid val av arbetarskyddsfullmäktig och vicefullmäktige hör till arbetstagarna och vilka som hör till arbetstagarna i funktionärsställning. En myndighet som avses i 3 mom., kommunala arbetsmarknadsverket eller den kyrkans avtalsdelegation har dessutom rätt att komma överens om en verksamhetsperiod på högst fyra år för arbetarskyddsfullmäktigen och vicefullmäktige. (19.8.1994/768)

Arbetsgivare skall utse en person som ansvarar för i detta kapitel avsett samarbete och som är arbetsställets arbetarskyddschef , för såvitt han icke själv fungerar som sådan.

Arbetar flera än en arbetsgivares arbetstagare på samma arbetsställe skall arbetsgivarna sinsemellan samarbeta i syfte att främja arbetarskyddet, varvid de även har rätt att överenskomma om tillsättande av en gemensam arbetarskyddschef. På ett sådant arbetsställe skall huvudentreprenören eller en arbetsgivare i motsvarande ställning vidta lämpliga åtgärder i syfte att ordna samarbetet. (29.1.1993/145)

På arbetsställe, där minst tio arbetstagare regelbundet arbetar, skall arbetstagarna för två kalenderår i sänder bland sig utse en arbetarskyddsfullmäktig och två vicefullmäktige för att företräda dem vid samarbete rörande arbetarskyddet samt i förhållande till arbetarskyddsmyndigheterna. Även på annat arbetsställe kan arbetstagarna bland sig utse ovan avsedda fullmäktige. Arbetsställes arbetstagare i funktionärsställning äger rätt att bland sig utse en egen arbetarskyddsfullmäktig och två vicefullmäktige.

Arbetar hos olika arbetsgivare anställda arbetstagare på samma arbetsställe, äger dessa rätt att välja en gemensam arbetarskyddsfullmäktig för att företräda dem vid i detta kapitel avsett samarbete med samtliga arbetsgivare samt i förhållande till arbetarskyddsmyndigheterna.

3 mom. har upphävts genom L 17/1993. (8.1.1993/17)

Har för ett arbetsställe valts en förtroendeman eller förbindelseman enligt ett kollektivavtal eller ett förtroendeombud som avses i 13 kap. 3 § arbetsavtalslagen (55/2001) , företräder arbetarskyddsfullmäktigen arbetstagarna endast i angelägenheter som gäller säkerhet och hälsa i arbetet, om inte samma person har utsetts att vara verksam i båda uppgifterna. (26.1.2001/69)

Arbetsgivaren skall se till att arbetarskyddsfullmäktigen och vicefullmäktige har möjlighet att för skötseln av sina uppgifter få behörig utbildning om de bestämmelser och anvisningar som gäller arbetarskyddet samt om andra frågor som hänför sig till det.

Planeringen och uppläggningen av utbildningen av fullmäktige skall på behörigt sätt och i god tid behandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagarna eller företrädare för dem.

Utbildningen skall ske på arbetstid om inte något annat överenskoms mellan de parter som avses i 8 §. Utbildningen får inte medföra kostnader för arbetarskyddsfullmäktigen eller vicefullmäktige.

Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att för sitt uppdrag till påseende få handlingar och förteckningar vilka arbetsgivaren skall föra i enlighet med bestämmelserna om arbetarskyddet. Arbetarskyddsfullmäktigen har även rätt att ta del av utlåtanden och undersökningsresultat om hälsa och säkerhet i arbetet och att få kopior av samtliga ovan avsedda handlingar. Vad som föreskrivs ovan gäller även ett mellan arbetsgivaren och den som producerar företagshälsovårdstjänster ingånget avtal om ordnande av företagshälsovård eller arbetsgivarens beskrivning av företagshälsovård som han själv har ordnat samt verksamhetsplanen för företagshälsovården. (21.12.2001/1384)

Arbetarskyddsfullmäktig får ej på grund av denna uppgift försumma de skyldigheter arbetsförhållandet medför. Arbetsgivaren får ej utan giltigt skäl vägra att befria arbetarskyddsfullmäktig från dennes regelbundna arbete för sådan skälig tid, som denne behöver för handhavandet av arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter.

Arbetsgivaren skall ersätta arbetarskyddsfullmäktigen den förlust av förtjänst som denne förorsakas av att uppgifter rörande arbetarskyddet handhas under arbetstid. För nödvändiga uppdrag rörande arbetarskyddet, vilka utförts utom arbetstid och om vilka arbetarskyddsfullmäktigen har underrättat arbetsgivaren eller dennes företrädare, skall arbetsgivaren erlägga skälig ersättning.

Angående uppsägning av en arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal gäller på motsvarande sätt vad som i 7 kap. 10 § arbetsavtalslagen bestäms om uppsägning av förtroendemans och förtroendeombuds arbetsavtal. (26.1.2001/69)

Avtal, genom vilket arbetarskyddsfullmäktig i enlighet med denna paragraf tillkommande rättigheter begränsas, är ogiltigt.

Om ett arbete medför omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa för arbetstagaren, har arbetarskyddsfullmäktigen, med de begränsningar som stadgas i denna paragraf, rätt att avbryta arbetet för de arbetstagare som han företräder.

Arbetarskyddsfullmäktigen skall, när detta är möjligt med tanke på farans art och övriga omständigheter, på förhand och i varje fall så snart det kan ske utan fara meddela arbetsgivaren eller dennes företrädare att arbetet kommer att avbrytas. Sedan arbetsgivaren försäkrat sig om att fara som avses i 1 mom. inte föreligger, kan han bestämma att arbetet skall fortsätta. Om sitt förfarande och grunderna för det skall arbetsgivaren utan dröjsmål skriftligen underrätta arbetarskyddsmyndigheten.

Om ett visst arbete avbryts, får detta inte inskränka utförandet av arbete i större utsträckning än vad som är nödvändigt med hänsyn till säkerheten och sundheten i arbetet. När arbetet avbryts skall det ses till att den fara som avbrottet eventuellt medför blir så ringa som möjligt.

Arbetarskyddsmyndigheten skall, om man inte på arbetsstället annars kan enas om hur arbetet skall kunna utföras tryggt, genast vidta åtgärder för att få saken avgjord.

Har en arbetarskyddsfullmäktig avbrutit ett arbete i enlighet med denna paragraf, är han inte skyldig att ersätta den skada som avbrottet eventuellt orsakar.

På arbetsställe, där minst 20 arbetstagare regelbundet arbetar, skall för två år i sänder för samarbetet rörande arbetarskyddet inrättas en arbetarskyddskommission , som är sammansatt av företrädare för arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetstagarna i funktionärsställning och som har till uppgift att främja arbetsställets säkerhet och hälsosamhet.

Om antalet arbetsgivare eller arbetstagare, arbetets art eller arbetsförhållandena ger skäl därtill, kan en arbetarskyddskommission även eljest inrättas eller flera arbetarskyddskommissioner inrättas för samma arbetsställe.

Arbetsgivaren skall vidtaga nödiga åtgärder för inrättande av en arbetarskyddskommission på arbetsställe som avses i 1 och 2 mom. Kan överenskommelse icke nås om inrättande av arbetarskyddskommissioner, om antalet medlemmar i kommissionerna eller om de olika parternas representation, skall saken avgöras av distriktsmyndigheten för arbetarskyddet.

Val av arbetarskyddsfullmäktig, vicefullmäktige och medlemmar i arbetarskyddskommission skall anordnas så, att arbetsställets samtliga arbetstagare har möjlighet att deltaga i valet. Valets resultat skall skriftligen meddelas arbetsgivaren.

Arbetsgivaren skall meddela arbetarskyddschefens, arbetarskyddsfullmäktiges och vicefullmäktiges namn och adresser till distriktsmyndigheten för arbetarskyddet skriftligen eller så som ministeriet bestämmer. (10.1.1997/10)

Arbetarskyddschefen, arbetarskyddsfullmäktigen och vid behov hela arbetarskyddskommissionen skall vara närvarande vid inspektion och undersökning rörande arbetarskyddet, om förrättaren av inspektionen eller undersökningen finner det nödigt.

Angående medlem i arbetarskyddskommission gäller på motsvarande sätt vad i 11 § 2, 3 och 5 mom. angående arbetarskyddsfullmäktig är stadgat.

Observeras vid inspektion eller annars, att i arbetsställes byggnader, anordningar eller förhållanden förekommer bristfälligheter eller missförhållanden, vilka det är arbetsgivarens skyldighet att rätta eller avhjälpa, eller fullgör arbetsgivare icke de skyldigheter, som enligt denna lag eller med stöd av densamma utfärdade stadganden eller bestämmelser ankommer på honom, skall förrättaren av inspektionen, efter att ha rådgjort med arbetsgivaren eller dennes företrädare, giva vederbörliga anvisningar för rättelse av bristfälligheterna eller avhjälpande av missförhållandena. Tredskas arbetsgivaren eller tål saken icke uppskov, kan arbetarskyddsmyndighet, efter att ha hört vederbörarde, genom beslut förplikta arbetsgivaren att inom lämplig termin vidtaga nödiga åtgärder.

Arbetarskyddsmyndighet kan vid behov förplikta arbetsgivare att vidtaga i 1 mom. avsedda åtgärder vid vite eller vid äventyr, att det som lämnats ogjort utföres på hans bekostnad eller att arbetet på arbetsstället eller del därav avbrytes eller att användningen av anordning eller arbetsmetod förhindras. Vite kan föreläggas arbetsgivare, dennes företrädare eller vardera.

Kostnaderna för arbete, som arbetarskyddsmyndighet låtit utföra, betalas i förskott av statens medel och indrives hos den tredskande i den ordning som är stadgad angående indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.

Om inte något annat följer av 15 a-15 e §§, kan förfarande enligt denna paragraf tillgripas även mot den som utan att vara arbetsgivare, i någon lag som rör arbetarskyddet har förpliktats att iaktta stadgandena rörande arbetarskyddet. (29.1.1993/145)

Observeras vid inspektion eller annars att en produkt inte uppfyller de krav som ställts på den, kan ministeriet meddela förbud mot att den förs ut på marknaden eller överlämnas för begagnande, tills bristfälligheten avhjälpts. I stället för förbud kan ministeriet utfärda begränsningar eller uppställa villkor för att produkten får föras ut på marknaden eller överlämnas för begagnande.

Om det finns grundad anledning att misstänka att en produkt strider mot bestämmelserna, kan ministeriet tills vidare förbjuda att produkten förs ut på marknaden eller överlämnas för begagnande, tills det utretts att produkten uppfyller kraven.

Om ärendet inte tål uppskov, kan förrättaren av inspektion meddela ett sådant temporärt förbud som avses i 1 och 2 mom. Ärendet skall då i brådskande ordning hänskjutas till ministeriet.

Trots att en produkt är märkt eller godkänd på behörigt sätt kan ministeriet meddela ett förbud enligt 15 a § eller utfärda begränsningar eller uppställa villkor för att produkten förs ut på marknaden eller överlämnas för begagnande, om det på goda grunder kan visas att produkten medför fara för arbetstagare.

Ministeriet kan i de fall som avses i 15 a § 1 och 2 mom. och 15 b § ålägga en tillverkare, importör, försäljare eller någon annan som fört ut produkten på marknaden eller överlämnat den för begagnande att dra bort produkten från marknaden eller ta den ur bruk. Den som fört ut produkten på marknaden eller överlämnat den för begagnande svarar för de kostnader som denna åtgärd medför.

Om ministeriet har meddelat förbud eller utfärdat begränsning eller uppställt villkor enligt 15 a eller 15 b § eller utfärdat förordnande enligt 15 c §, kan ministeriet förplikta den som fört ut produkten på marknaden eller överlämnat den för begagnande att på lämpligt sätt informera om åtgärden samt om produktinnehavarens rättigheter.

Ministeriet kan ålägga den som fört ut produkten på marknaden eller överlämnat den för begagnande att vidta de åtgärder som nämns i 15 a-15 d §§ vid vite eller en åtgärd som avses i 15 c § vid äventyr att det som lämnats ogjort utförs på den försumliges bekostnad.

Konstateras vid inspektion eller annars, att bristfällighet eller missförhållande på arbetsställe medför fara till liv eller hälsa för arbetstagare, och rättar arbetsgivaren icke inom utsatt tid bristfälligheten eller avhjälper missförhållandet, kan förrättaren av inspektionen, efter att ha hört vederbörande, förbjuda användningen av anordning eller arbetsmetod eller fortsättandet av arbetet tills bristfälligheten blivit rättad eller missförhållandet avhjälpt. Är faran till liv eller hälsa omedelbar, skall förrättaren av inspektionen, efter att ha hört vederbörande, genast utfärda här avsett förbud.

Ett förbud enligt 1 mom. skall omedelbart iakttas, och förrättaren av inspektionen skall ofördröjligen hänskjuta saken till distriktsmyndigheten för arbetarskyddet för avgörande. Distriktsmyndigheten skall behandla ärendet i brådskande ordning. (8.1.1993/17)

Det förfarande som avses i denna paragraf kan riktas även mot ensamföretagare som avses i 6 § 4 mom. lagen om skydd i arbete. (11.6.1993/510)

Göres försök att hindra eller störa i denna lag avsedd inspektion eller undersökning, skall chefen för polisdistriktet giva handräckning för utförandet av inspektionen eller undersökningen. Likaledes skall chefen för polisdistriktet giva nödig handräckning vid verkställighet av i detta kapitel avsedda tvångsmedel.

I beslut som en distriktsmyndighet för arbetarskyddet har meddelat i egenskap av arbetarskyddsmyndighet får ändring sökas genom besvär hos länsrätten. I beslut av länsrätten i egenskap av besvärsmyndighet får den som anser att beslutet kränker hans rätt söka ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen meddelar besvärstillstånd. Tillstånd kan meddelas endast om det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller med hänsyn till en enhetlig rättstillämpning är av vikt att saken prövas av högsta förvaltningsdomstolen.

I beslut av ministeriet i egenskap av arbetarskyddsmyndighet får den som anser att beslutet kränker hans rätt söka ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. (10.1.1997/10)

Besvärsärenden skall i länsrätten och högsta förvaltningsdomstolen behandlas i brådskande ordning.

I arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrås beslut som gäller de tillstånd till undantag som avses i 9 § lagen om arbetsrådet och om vissa tillstånd till undantag inom arbetarskyddet (400/2004) kan rättelse yrkas skriftligen hos arbetsrådet på det sätt som bestäms i nämnda lag. (19.5.2004/401)

Besvär över arbetarskyddsmyndighets beslut skall anföras inom trettio dagar från den dag då ändringssökanden fått del av beslutet. Gäller besvären beslut, genom vilket någon ådömts vite, är besvärstiden likväl fjorton dagar.

Angående ändringsökande skall i övrigt iakttagas vad om ändringssökande i förvaltningsärenden är stadgat, likväl så, att besvärsskriften skall tillställas den myndighet, som meddelat beslutet, och denna skall överstyra handlingarna i ärendet jämte eget utlåtande till besvärsmyndigheten.

En arbetarskyddsmyndighet kan för förhindrande av tredska som äventyrar arbetets säkerhet och hälsosamhet bestämma att dess beslut skall iakttas trots att ändring har sökts.

Om ett kontrollorgan som avses i 2 a § vägrar sådant säkerställande som är avsett att påvisa överensstämmelse, skall beslutet motiveras. Rättelse i kontrollorganets beslut får sökas genom ett skriftligt rättelseyrkande hos ministeriet inom 14 dygn från delfåendet. I kontrollorganets beslut får ändring inte sökas genom besvär. I ministeriets beslut söks ändring så som bestäms i 18 § 2 mom.

Vederbörande ministerium kan vid behov bestämma att en arbetsgivare eller någon annan som ämnar börja låta utföra sådant arbete som omfattas av arbetarskyddsmyndigheternas tillsyn skall göra anmälan om inledande av arbetet till den behöriga arbetarskyddsmyndigheten.

Den som tillhandahåller sådan privat arbetskraftsservice som avses i lagen om arbetskraftsservice (1005/1993) och som har gjort en grundanmälan om sin verksamhet enligt handelsregisterlagen (129/1979) , är skyldig att meddela arbetarskyddsmyndigheten att verksamheten har inletts. Om fullgörande av anmälningsskyldigheten bestäms vid behov genom förordning. (26.3.1999/419)

Arbetarskyddsmyndigheten kan förbjuda uthyrning av arbetskraft till utlandet och annonsering om uthyrningen, om arbetsgivaren underlåter att göra anmälan enligt 1 mom. eller annars väsentligt bryter mot anställningsvillkoren i ett arbete som utförs utomlands.

Arbetsgivare är skyldig att ofördröjligen till arbetarskyddsmyndighet anmäla sådant olycksfall i arbetet eller av arbetet föranlett fall av yrkessjukdom, med anledning av vilket i enlighet med lagen den 20 augusti 1948 om olycksfallsförsäkring (608/48) undersökning på platsen för olycksfallet skall företagas.

Har en läkare hos den som utfört arbete konstaterat en yrkessjukdom eller något annat av arbetet orsakat sjukligt tillstånd som avses i yrkessjukdomslagen (1343/88) , skall han utan dröjsmål och utan hinder av sekretesstadganden enligt fastställt formulär anmäla saken till distriktsmyndigheten för arbetarskyddet. Ministeriet bestämmer särskilt om distriktsmyndighetens förpliktelse att tillställa ministeriet de statistiska uppgifterna i anmälningarna. Anmälan skall innehålla den insjuknades personuppgifter, uppgifter om arbetsgivaren och arbetsplatsen samt om exponeringens art och längd samt uppgifter om sjukdomens art, konstaterandet av sjukdomen och om den olägenhet som sjukdomen orsakat samt försäkringsanstaltens namn. Om läkaren misstänker att en sjukdom utgör en yrkessjukdom, skall han göra sig förtrogen med arbetstagarens arbetsförhållanden i fråga om de negativa faktorer som kan bidra till att en yrkessjukdom uppkommer. (10.1.1997/10)

Distriktsmyndigheten för arbetarskyddet skall tillställa institutet för arbetshygien de uppgifter som ingår i en sådan anmälan som avses i 1 mom. för införande i det register över arbetsrelaterade sjukdomar som institutet för arbetshygien i syfte att fullgöra uppgifter enligt lagen och förordningen om institutets för arbetshygien verksamhet och finansiering (159/78 och 501/78) upprätthåller för forskning, utredningar, diagnostisering, behandling och förebyggande som gäller yrkessjukdomar och andra av arbetet orsakade sjukliga tillstånd. Om rätt för institutet för arbetshygien att från försäkringsanstalter eller försäkringsanstalternas gemensamma organ få uppgifter för registret över arbetsrelaterade sjukdomar stadgas särskilt. Om arbetarskyddsmyndigheternas rätt att få uppgifter som behövs för statistik och som gäller arbetsgivarens olycksfallsanmälan till försäkringsanstaken stadgas särskilt. (26.11.1993/1037)

En produkts tillverkare, importör, installationsaffär eller försäljare kan åläggas att göra anmälan om produkten till arbetarskyddsmyndigheten. Angående ibruktagandet av arbetsmetod, med vilken fara till liv eller hälsa kan vara förenad, kan vederbörande åläggas skyldighet att göra likadan anmälan.

För att säkerställa en säker användning av en produkt eller arbetsmetod som avses i 1 mom. kan behörig arbetarskyddsmyndighet bestämma att installations-, ibruktagnings- och underhållsinspektioner eller andra behövliga inspektioner i anslutning till användningen skall förrättas, om det inte särskilt har bestämts att en sådan inspektion skall verkställas.

Gör den arbetstagare som saken gäller eller arbetarskyddsfullmäktige inom en månad efter det inspektionen förrättades skriftlig anmärkning till arbetarskyddsmyndigheten om att denna inte vidtagit åtgärder som avses i 15 eller 16 §, fastän i lagen nämnt skäl därtill föreligger skall, om inspektionen inte skall förrättas utanför Finland, utan dröjsmål förrättas ny inspektion.

Om det finns sannolika skäl att befara att någon har begått en gärning som är straffbar enligt lagstiftningen om arbetarskyddet eller 47 kap. strafflagen, skall arbetarskyddsmyndigheten anmäla saken till allmänna åklagaren. Anmälan behöver likväl inte göras, om allmänt intresse med hänsyn till överträdelsens obetydlighet och arbetarskyddet på arbetsstället inte påkallar anmälan. (21.4.1995/689)

Arbetarskyddsmyndighet eller av denna förordnad tjänsteman skall beredas tillfälle att vara närvarande och bli hörd, när i förundersökningen och i domstolen behandlas arbetsbrottmål, samt att under behandlingen ställa frågor till parterna och vittnena. (11.7.1997/700)

Vad som bestäms i 1 och 2 mom. gäller dock inte i 47 kap. 6 a § strafflagen avsett anlitande av utländsk arbetskraft som saknar tillstånd. (30.4.2004/303)

Bestämmelser om den anmälningsskyldighet som hänför sig till arbetstillstånd och om hörande av arbetarskyddsmyndigheten finns i 86 § 2 och 3 mom. utlänningslagen (301/2004) . (30.4.2004/303)

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 5 § döms enligt 38 kap. 2 § 2 mom. strafflagen, om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare straff för den stadgas på något annat ställe än i 38 kap. 1 § strafflagen. (21.4.1995/689)

Till straff för brott mot den tystnadsplikt för tjänstemän och offentligt anställda arbetstagare som avses i 6 § döms enligt 40 kap. 5 § strafflagen, om inte strängare straff för gärningen stadgas på något annat ställe i lag. (21.4.1995/689)

Den som bryter mot bestämmelserna i 21 §, 21 a § 1 mom. eller 22 eller 23 § i denna lag eller mot bestämmelser som med stöd av denna lag har utfärdats angående tillämpningen av dem, skall för försummelse att iaktta anmälningsplikt dömas till böter. (26.3.1999/419)

4 mom. har upphävts genom L 419/1999. (26.3.1999/419)

Om straff för brott mot arbetarskyddsföreskrifterna samt för orsakande av bristfällighet eller missförhållande som strider mot arbetarskyddsföreskrifterna eller möjliggörande av att ett sådant tillstånd fortgår stadgas i 47 kap. 1 § strafflagen.

Om straff för överträdelse av förbud som utfärdats med stöd av 21 a § 2 mom. stadgas i 47 kap. 6 § 2 mom. strafflagen.

Om straff för kränkning av en arbetarskyddsfullmäktigs rättigheter stadgas i 47 kap. 4 § strafflagen.

27 § har upphävts genom L 17/1993.

Denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden samt uppgift om den arbetarskyddsmyndighets namn, adress och telefonnummer, vars direkta tillsyn arbetsstället är underställt, ävensom uppgift om arbetarskyddschefens och arbetarskyddsfullmäktiges namn skall på åtgärd av arbetsgivaren hållas till påseende på lämpligt ställe.

Närmare bestämmelser angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.