Lag om ändring av lagen om statens pensioner
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 56/2001 (Publicerad 10.5.2001)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 20 maj 1966 om statens pensioner ( 280/1966 ) 15 § 5 mom., sådant det lyder i lag 625/2000, samt
fogas till lagen en ny 3 a och en ny 3 b §, till 14 §, sådan den lyder i lagarna 696/1985, 1671/1995 och 837/1996, ett nytt 5 mom., till lagen en ny 16 b §, till 23 §, sådan den lyder i lagarna 1189/1994 och 293/1999, ett nytt 5 mom., till 23 b §, sådan den lyder i lag 1231/1995, nya 5―8 mom., till 25 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1528/1993, ett nytt 3 mom. och till 25 a §, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 2 mom. som följer:
3 a §
Om förmånstagaren har omfattats av pensionsskydd såväl enligt denna lag som enligt lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare (202/1964) eller enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1―2 eller 10―13 punkten lagen om pension för arbetstagare (395/1961) ( pensionslagar för den privata sektorn ) och om han eller hon vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade sådan anställning som omfattas av denna lag, skall statskontoret i egenskap av sista pensionsanstalt
1) ge en beslutssammanställning som upptar statskontorets beslut samt beslut av pensionsanstalter som sköter pensionsskydd enligt lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare samt enligt pensionslagar för den privata sektorn och motsvarande familjepensionsskydd, och
2) sköta utbetalningen av de pensioner som avses i beslutssammanställningen och pensionsanstaltens övriga uppgifter i anslutning till pensionerna.
Om förmånstagarens pensionsskydd vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats i den kommunala pensionsanstalt som sköter pensionsskyddet enligt lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare eller i en pensionsanstalt som sköter pensionsskyddet enligt pensionslagar för den privata sektorn, skall denna pensionsanstalt i egenskap av sista pensionsanstalt sköta de uppgifter som avses i 1 mom. även i fråga om pensionsskyddet enligt denna lag.
Dock gäller att om den till pension berättigande tiden mellan pensionsfallet och pensionsåldern ( återstående tid ) eller motsvarande förtjänst beaktas på någon annan grund än arbetstagarens sista arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet när pensionens belopp räknas ut, är sista pensionsanstalt utan hinder av 1 och 2 mom. den pensionsanstalt där pensionsskyddet för den återstående tiden eller motsvarande pensionsskydd har ordnats.
Om statskontoret i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 1 mom. avgör rätten till invalidpension med stöd av 9 § 1 mom. a- eller b-punkten eller om det är fråga om rätten till individuell förtidspension och om arbetstagarens månatliga pension från en pensionsanstalt enligt 10 d § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare ( pensionsanstalt inom den privata sektorn ) är större än tre gånger det belopp som avses i 1 § 1 mom. 2 punkten lagen om pension för arbetstagare, skall statskontoret före beslutet begära att pensionsanstalten inom den privata sektorn ger en bedömning av pensionssökandens arbetsförmåga. Om statskontoret och pensionsanstalten inom den privata sektorn då är av olika åsikt om pensionssökandens arbetsförmåga, tillämpas inte 1 mom.
En pensionsanstalt som betalar ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension eller generationsväxlingspension, avträdelseersättning eller avträdelsestöd betraktas som sista pensionsanstalt även när pensionstagaren beviljas ny pension. Om pensionstagaren dock söker invalidpension där den återstående tiden eller motsvarande förtjänst skall eller borde beaktas när pensionsbeloppet räknas ut, tillämpas inte på invalidpensionen vad som i 1―4 mom. bestäms om sista pensionsanstalt.
Om den återstående tiden eller motsvarande förtjänst skall eller borde beaktas i pensioner både enligt denna lag och enligt lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare eller enligt pensionslagarna för den privata sektorn när pensionsbeloppet räknas ut, tillämpas inte vad som i 1―4 mom. föreskrivs om sista pensionsanstalt, om inte pensionsanstalterna kommer överens om något annat.
Närmare bestämmelser om sista pensionsanstalt och dess uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.
Om det är oklart vilken pensionsanstalt som enligt denna paragraf och enligt den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den är behörig att handlägga pensionsansökan, avgörs ärendet på pensionsanstaltens begäran av pensionsskyddscentralen. Ändring får inte sökas särskilt i pensionsskyddscentralens beslut i ett sådant ärende.
3 b §
Pension skall sökas på en blankett som fastställts för ändamålet. Till ansökan skall fogas den utredning som statskontoret bestämmer.
Vid ansökan om invalidpension skall statskontoret tillställas ett läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd. Utlåtandet skall innehålla en vård- eller rehabiliteringsplan. Statskontoret får dock godkänna också ett läkarutlåtande av annat slag eller en motsvarande utredning. Statskontoret kan också på egen bekostnad inhämta ett läkarutlåtande, om sökanden vårdas på sjukhus eller om det finns något annat särskilt skäl därtill.
Den som söker eller uppbär invalidpension är, om han eller hon åläggs därtill av statskontoret, skyldig att för utredning av invaliditeten låta undersöka sig hos en av statskontoret namngiven läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av statskontoret. Statskontoret skall då ersätta kostnaderna för undersökningen. Till kostnaderna räknas också skäliga resekostnader och ett skäligt dagtraktamente för en resa som enligt åläggandet har gjorts till en annan ort. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får ansökan avgöras med stöd av erhållen utredning.
Pensionsansökan anses gjord den dag den inkommit till en pensionsanstalt som anges i en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1―13 punkten lagen om pension för arbetstagare eller till pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som en sådan pensionsanstalt eller pensionsskyddscentralen har bemyndigat därtill. Inlämnar inte sökanden på uppmaning inom en av statskontoret utsatt skälig tid en tilläggsutredning som behövs för att ansökan skall kunna avgöras, anses ansökan dock ha blivit gjord först sedan den utredning som behövs för att ansökan skall kunna avgöras har inkommit till statskontoret.
Närmare bestämmelser om ansökan om pension utfärdas genom förordning av statsrådet.
14 §
Bestämmelserna i denna paragraf skall också tillämpas på förmåner som statskontoret betalar med stöd av 3 a § 1 mom. i egenskap av sista pensionsanstalt.
15 §
Om beloppet av ålderspension eller sådan full invalidpension, vars storlek inte har fastställts med tillämpning av 5 a §, innan pensionens maximibelopp räknas ut enligt 11 eller 12 § understiger fem mark i månaden, kan statskontoret betala pensionen som ett engångsbelopp. Engångsbeloppet beräknas enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställt. Den som fått engångsbetalning är därefter inte med anledning av samma pensionsfall berättigad till pension på grundval av de anställningar som engångsbetalningen baserade sig på. Har för viss tid beviljad invalidpension utbetalts som ett engångsbelopp, kan pensionstagaren dock beviljas pension för den tid under vilken hans eller hennes arbetsoförmåga fortgår efter utgången av nämnda tid. Ovan nämnda belopp justeras årligen vid ingången av januari månad enligt det indextal som fastställs för tillämpning av första meningen i 9 § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare. Vad som i detta moment bestäms om pensionens engångsbelopp tillämpas på det sammanlagda beloppet av de pensioner som ingår i den sista pensionsanstaltens beslutssammanställning enligt 3 a § 1 och 2 mom.
16 b §
Har statskontoret i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 1 mom. betalt ut pensioner enligt en pensionslag för den privata sektorn eller enligt lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare eller enligt motsvarande familjepensionsskydd, skall den återkräva dessa pensionskostnader jämte ränta senast under det kalenderår som följer på utbetalningsåret. Förskott kan också uppbäras för ändamålet. Pensionskostnaderna återkrävs enligt vad pensionsskyddscentralen, statskontoret och den kommunala pensionsanstalten närmare avtalar särskilt om saken.
Om en pensionsanstalt som avses i 3 a § 2 mom. i egenskap av sista pensionsanstalt har betalt ut pension enligt denna lag, skall den få ersättning för dessa pensionskostnader jämte ränta enligt vad som bestäms i 1 mom.
23 §
Angående sökande av ändring i en beslutssammanställning som statskontoret har givit i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 1 mom. samt behandlingen av besvärsärendet gäller vad som föreskrivs i denna paragraf och i 23 b § 5―8 mom. När statskontorets beslut ingår i en beslutssammanställning som en annan pensionsanstalt givit i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 2 mom. söks ändring och behandlas besvärsärendet enligt vad som föreskrivs i lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare eller i en pensionslag för den privata sektorn. I sådana fall skall den kommunala pensionsanstalten eller pensionsanstalten inom den privata sektorn, till den del besvären gäller pensionsskydd enligt denna lag, begära utlåtande om besvären av statskontoret. Utlåtande begärs inte, om besvären enbart gäller bedömning av arbetsförmågan.
23 b §
En besvärsskrift som gäller en beslutssammanställning som statskontoret har givit i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 1 mom. skall tillställas statskontoret inom den tid som föreskrivs i 23 § 2 mom. Statskontoret skall begära utlåtande om besvären av pensionsanstalten inom den privata sektorn eller av den kommunala pensionsanstalten till den del besvären gäller pensionsskydd som sköts av dessa. Gäller överklagandet av en beslutssammanställning enbart bedömning av arbetsförmågan begärs utlåtande bara om det är fråga om en situation som avses i 3 a § 4 mom.
Om samtliga pensionsanstalter vilkas beslut besvären gäller godkänner ändringssökandens yrkanden till den del de gäller ifrågavarande pensionsanstalts beslut, skall statskontoret i egenskap av sista pensionsanstalt ge en ny, rättad beslutssammanställning. I en på detta sätt rättad beslutssammanställning får ändring sökas enligt denna lag. Rättar någon av ovan avsedda pensionsanstalter inte sitt beslut i enlighet med ändringssökandens yrkanden, skall statskontoret inom 30 dagar från besvärstidens utgång tillställa den besvärsinstans som avses i 3 mom. besvärsskriften samt de utlåtanden som givits med anledning av den. Besvären över beslutssammanställningen behandlas då även till övriga delar enligt 3 och 4 mom.
Gäller överklagandet av beslutssammanställningen enbart bedömning av arbetsförmågan och godkänner statskontoret i egenskap av sista pensionsanstalt de yrkanden som framförts i den besvärsskrift som tillställts den, skall det ge en ny, rättad beslutssammanställning. Om statskontoret inte rättar beslutssammanställningen, tillämpas det förfarande som föreskrivs i 3 och 4 mom. Är det fråga om en situation som avses i 3 a § 4 mom. och godkänner pensionsanstalten inom den privata sektorn inte ändringssökandens yrkanden, skall statskontoret hänskjuta besvären till den del de gäller beslut av pensionsanstalten inom den privata sektorn till den pensionsnämnd som avses i 20 § lagen om pension för arbetstagare, och i fråga om besvären tillämpas det förfarande som föreskrivs i 21 och 21 a § lagen om pension för arbetstagare.
När ett ärende som gäller besvär över en beslutssammanställning behandlas i statens pensionsnämnd eller försäkringsdomstolen eller när det är fråga om att till förmån för pensionstagaren undanröja eller rätta en lagakraftvunnen beslutssammanställning eller om det i beslutssammanställningen förekommer ett sådant fel som avses i 26 eller 27 § lagen om förvaltningsförfarande (598/1982), skall denna lag och lagen om förvaltningsförfarande tillämpas, om inte något annat föreskrivs i lagen om försäkringsdomstolen (14/1958).
25 §
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också när statskontoret i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 1 mom. utan grund har betalt ut förmåner enligt denna lag. Till den del statskontoret utan grund har betalt ut förmåner enligt lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare eller enligt pensionslagar för den privata sektorn, fattas återkravsbeslutet av de pensionsanstalter som sköter förmånerna enligt vad som föreskrivs i dessa lagar. Statskontoret skall dock i egenskap av sista pensionsanstalt ge en beslutssammanställning över de förmåner som återkrävs samt återkräva beloppet. Om statskontoret sköter återkravet genom kvittning, skall 1 mom. tillämpas och såsom den pensionsrat som avses där betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsrater som statskontoret i egenskap av sista pensionsanstalt skall betala.
25 a §
Vad som bestäms i denna paragraf gäller även en beslutssammanställning som statskontoret ger i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 3 a § 1 mom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
Lagen tillämpas på pensionsansökningar som blir anhängiga efter att lagen har trätt i kraft. Lagen tillämpas dock inte, om pensionssökanden på grundval av eget tjänste- eller arbetsförhållande eller egen verksamhet som företagare får pension enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1―4 eller 10―13 punkten lagen om pension för arbetstagare, pensionen har beviljats innan lagen träder i kraft och utbetalningen av pensionen har inletts när lagen träder i kraft. Detta gäller så länge pensionen betalas utan avbrott eller när avbruten pension börjar betalas på nytt.
Det belopp som anges i 15 § 5 mom. motsvarar det löneindextal som fastställts för 1966.
Genom denna lag upphävs 6 och 7 § förordningen den 9 december 1966 om statens pensioner (611/1966), av dem 7 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 1673/1995.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 19/2001
ShUB 5/2001
RSv 30/2001
Helsingfors den 4 maj 2001
Republikens President TARJA HALONENSocial- och hälsovårdsminister Maija Perho