321/1999

Om gränsbevakningsväsendets gränsbevakningsuppgifter, tulluppgifter, räddnings- och biståndsuppgifter, polisuppgifter samt uppgifter vid övervakning av efterlevnaden av vissa bestämmelser inom gränsbevakningsväsendets bevakningsområde samt skyldighet att lämna handräckning till räddningsmyndigheter och polis samt om uppgifter med anknytning till det militära försvaret och om övriga uppgifter bestäms i lag.

Gränsbevakningsväsendet skall ytterligare

Chefen för gränsbevakningsväsendet leder gränsbevakningsväsendet och biträder i ärenden som hör till gränsbevakningsväsendets verksamhetsområde ministern i det ministerium som avses i 1 § 1 mom. lagen om gränsbevakningsväsendet, nedan vederbörande ministerium.

Om inte något annat bestäms, har chefen för gränsbevakningsväsendet rätt att avgöra andra än principiellt viktiga och omfattande ärenden som gäller gränsbevakningsväsendet och dess verksamhetsområde och om vilka beslut skall fattas vid vederbörande ministerium.

Till gränsbevakningsväsendet hör under chefen för gränsbevakningsväsendet följande förvaltningsenheter

Gränsbevakningssektionerna, sjöbevakningssektionerna, bevakningsflygdivisionen samt gräns- och sjöbevakningsskolan verkar under staben för gränsbevakningsväsendet.

Till staben för gränsbevakningsväsendet hör biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, en administrativ avdelning, en personalavdelning, en gräns- och sjöavdelning samt en teknisk avdelning. Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om den närmare sammansättningen för staben för gränsbevakningsväsendet och för övriga förvaltningsenheter inom gränsbevakningsväsendet.

Staben för gränsbevakningsväsendet sköter de administrativa och militära uppgifter som ankommer på den i egenskap av avdelning vid vederbörande ministerium och i dess egenskap av ledningsstab för gränsbevakningsväsendet.

Staben för gränsbevakningsväsendet kärar och svarar på statens vägnar samt bevakar vid domstolar och inför andra myndigheter statens rätt och fördel i alla ärenden som berör gränsbevakningsväsendet.

Staben för gränsbevakningsväsendet behandlar och avgör de ärenden som skall avgöras vid vederbörande ministerium och som gäller tillstånd som avses i 4 a § lagen om gränszon (403/1947), 3 § 2 mom. utlänningslagen (378/1991), 11 § 1 mom. passlagen (642/1986) och i 4 § förordningen om flygfotografering av vissa områden och objekt (858/1993) samt ärenden som gäller handräckning som lämnas utanför gränsbevakningsväsendets bevakningsområde.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet leder staben för gränsbevakningsväsendet och är vid förhinder för chefen för gränsbevakningsväsendet dennes ställföreträdare. Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet är samtidigt avdelningschef vid vederbörande ministerium.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet avgör de militära kommandomål samt på föredragning de förvaltningsärenden som skall behandlas vid staben för gränsbevakningsväsendet, om det inte bestäms eller med stöd av denna förordning föreskrivs att ärendet skall avgöras av någon annan tjänsteman.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet kan i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende som enligt förordning eller vad som föreskrivs med stöd av denna förordning skall avgöras av staben för gränsbevakningsväsendet eller av en tjänsteman vid staben.

Chefen och byråchefen vid administrativa avdelningen vid staben för gränsbevakningsväsendet har rätt att i ärenden som avses i 4 § 2 mom. utan särskilt förordnande bevaka statens rätt och fördel i domstolar och inför andra myndigheter samt vid förrättningar samt att i dessa ärenden företräda gränsbevakningsväsendet.

Den tjänsteman som har förordnats till uppgiften som avdelningschef för gräns- och sjöavdelningen vid staben för gränsbevakningsväsendet har rätt att avgöra ärenden som avses i 4 § 3 mom. och som gäller personers inresa eller utresa via något annat ställe än ett gränsövergångsställe som är öppet.

Kommendören för en sjöbevakningssektion och sjöbevakningssektionen, kommendören för en gränsbevakningssektion och gränsbevakningssektionen samt kommendören för bevakningsflygdivisionen och bevakningsflygdivisionen sköter de uppgifter som ankommer på gränsbevakningsväsendet enligt vad chefen för gränsbevakningsväsendet och staben för gränsbevakningsväsendet bestämmer.

Gräns- och sjöbevakningsskolan sköter utbildningen inom gränsbevakningsväsendet. Vid gräns- och sjöbevakningsskolan ges undervisning på både finska och svenska språket.

Närmare föreskrifter om förvaltningsenheternas uppgifter samt om behandling och avgörande av militära kommandomål och förvaltningsärenden ges av chefen för gränsbevakningsväsendet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet fastställer arbetsordningen för staben för gränsbevakningsväsendet samt instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan.

Staben för gränsbevakningsväsendet fastställer arbetsordningen för övriga förvaltningsenheter.

Officersexamen och generalstabsofficersexamen avläggs vid försvarsmakten. Undervisning för dessa examina kan även ges vid gräns- och sjöbevakningsskolan.

Institutofficersexamen vid gränsbevakningsväsendet avläggs vid gräns- och sjöbevakningsskolan. Undervisning för denna examen kan också ges någon annanstans än vid gräns- och sjöbevakningsskolan.

Vid gräns- och sjöbevakningsskolan

Vid gräns- och sjöbevakningsskolan ges utbildning till de värnpliktiga som tjänstgör inom gränsbevakningsväsendet och de som antagits till frivillig militärtjänst inom gränsbevakningsväsendet.

Undervisning inom en kurs som avläggs vid gräns- och sjöbevakningsskolan kan också ges någon annanstans än vid gräns- och sjöbevakningsskolan.

Som elev till grundkursen för gränsbevakare kan antas en person som

Som elev kan antas

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet studerar vid gräns- och sjöbevakningsskolan såsom tjänsteåliggande. Den som söker inträde till utbildning på basis av urvalsprov skall avge en skriftlig tjänstgöringsförbindelse att han, om han antas till elev, kommer att tjänstgöra vid gränsbevakningsväsendet under en av chefen för gränsbevakningsväsendet fastställd minimitid, räknat från den dag han genomgått kursen.

Om personen i fråga under den tid tjänstgöringsförbindelsen gäller säger upp sig eller blir uppsagd av någon annan orsak än sjukdom, skall han ersätta de kostnader som hans studier åsamkat staten enligt vad vederbörande ministerium närmare bestämmer.

I utbildning enligt 10 § 1 mom. 1―4 punkten vid gräns- och sjöbevakningsskolan skall ingå åtminstone följande läroämnen: förvaltning, gränsövervakning, gränskontroll, tullövervakning, räddnings- och biståndsverksamhet, militärt försvar, grunderna för polisverksamheten samt fysisk fostran.

För att genomgå grundkurs för gränsbevakare och sjöbevakare skall en elev visa att han besitter de kunskaper och färdigheter som anges i målen för grundkursen och som förutsätts i instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan i de läroämnen som nämns i 1 mom. Dessutom skall eleven avlägga ett prov i förståelse av det andra inhemska språket och en grundkurs i ett främmande språk. En elev som tjänstgör vid en sjöbevakningssektion skall ytterligare genomgå en kurs i sjöfart och sjömanskunskap. En elev som tjänstgör vid bevakningsflygdivisionen skall därtill uppnå sådana färdigheter att han kan ges i luftfartslagen (281/1995) avsett certifikat.

För institutofficersexamen skall en elev visa att han besitter de kunskaper och färdigheter som anges i målen för institutofficersexamen och som förutsätts i instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan i de läroämnen som nämns i 1 mom. och dessutom i ledarskap, taktik, pedagogik och didaktik och krigsteknik samt genomgå kurs i åtminstone modersmålet, det andra inhemska språket och ett främmande språk. En elev som tjänstgör vid en sjöbevakningssektion skall ytterligare genomgå en kurs i sjöfart och sjömanskunskap samt i ledning av sjöräddningsverksamhet. En elev som utbildas för uppgiften som pilot på ett av bevakningsflygdivisionens luftfartyg eller för uppgiften att underhålla ett sådant luftfartyg skall uppnå sådana färdigheter att han kan ges i luftfartslagen (281/1995) avsett certifikat.

Läroämnen i undervisning som leder till officersexamen och generalstabsofficersexamen och i vidareutbildning för officerare samt i gränsbevakningskurs för specialofficerare är de läroämnen som nämns i 1 mom. och dessutom sjöräddningsverksamhet, i vilka en elev skall uppnå de kunskaper och färdigheter som förutsätts i instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan och som ett framgångsrikt ledande av gränsbevakningsväsendets uppgifter kräver.

Elevernas studieprestationer bedöms enligt bedömningsgrunder som är specificerade i instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan.

En elev har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom.

En elevs studier kan avbrytas på grund av sjukdom eller otillräckliga framsteg eller av andra giltiga skäl.

Innan studierna avbryts skall eleven höras. Eleven skall meddelas orsaken till avbrytandet av studierna.

Andra elever än gränsbevakningsväsendets tjänstemän kan av giltiga skäl enligt 1 mom. relegeras från gräns- och sjöbevakningsskolan. I fråga om studier som bedrivs av värnpliktiga och de som antagits till frivillig militärtjänst iakttas vad som särskilt bestäms om dem.

Om inrättande, ändring och indragning av tjänsterna som generalmajor samt motsvarande och högre officerstjänster bestäms särskilt.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om inrättande, ändring och indragning av andra tjänster vid gränsbevakningsväsendet än de som avses i 1 mom. samt om placeringen av tjänster inom förvaltningsenheterna, med undantag av de tjänster som avses i 6 § 1 mom.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om de förutsättningar under vilka en person kan utnämnas till tjänsteman i ett tjänsteförhållande för viss tid vid gränsbevakningsväsendet.

Av den som utnämns till en tjänst vid gränsbevakningsväsendet krävs att han är finsk medborgare och att han uppfyller de allmänna behörighetsvillkor för statstjänst som anges i 6 och 8 § statstjänstemannalagen (750/1994). Dessutom skall han ha oklanderliga levnadsvanor och vara pålitlig.

Av en person som utnämns till en militär tjänst krävs dessutom att han har fullgjort sin värnplikt i vapentjänst i aktiv trupp samt att han till sin hälsa och fysiska kondition är lämplig för tjänsten.

Vad som bestäms ovan i 2 mom. gäller inte den som med stöd av 12 § 1 mom. självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har rätt att i stället för att fullgöra värnplikt tjänstgöra på motsvarande sätt vid lots- och fyrinrättningen eller inom annan civilförvaltning.

Särskilt behörighetsvillkor för löjtnantsoch premiärlöjtnantstjänst är officersexamen. För andra officerstjänster fordras dessutom att den som utnämns till tjänsten har tillräcklig praktisk erfarenhet av tjänstgöring i närmast lägre officerstjänst.

För tjänst som överstelöjtnant och kommendör samt major och kommendörkapten fordras förutom officersexamen en av chefen för gränsbevakningsväsendet föreskriven vidareutbildning.

För tjänst som överste och kommodor fordras förutom officersexamen en examen för generalstabsofficer och erfarenhet av tjänstgöring vid minst två förvaltningsenheter inom gränsbevakningsväsendet. För tjänst som chef och biträdande chef för gränsbevakningsväsendet samt generalmajor och konteramiral fordras förutom vad som föreskrivs ovan i praktiken visad god ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap i en uppgift som chef för en förvaltningsenhet inom gränsbevakningsväsendet eller som avdelningschef vid staben för gränsbevakningsväsendet.

Särskilda behörighetsvillkor för specialofficerstjänst är

Särskilda behörighetsvillkor för institutofficerstjänst är

Särskilda behörighetsvillkor för sjöbevakartjänst och gränsbevakartjänst är

Med avvikelse från vad som i 1 mom. 1 punkten bestäms om behörighetsvillkoren krävs inte av den som utnämns till en militär tjänst för viss tid som yngre gränsbevakare att personen har genomgått del 1 av grundkursen för gränsbevakare.

Särskilda behörighetsvillkor för civila tjänster är

Särskilda behörighetsvillkor för andra civila tjänster är sådan skicklighet och förmåga som skötseln av de till tjänsten hörande uppgifterna kräver.

Tjänsterna vid gränsbevakningsväsendet besätts utan att de förklaras lediga.

Beslut om att en tjänst skall lämnas obesatt fattas av den utnämnande myndigheten. Beslut om att en tjänst som avses i 15 § 1 mom. skall lämnas obesatt fattas likväl av vederbörande minister. Beslut om att en annan officerstjänst och en tjänst som avses i 6 § 1 mom. skall lämnas obesatt fattas av chefen för gränsbevakningsväsendet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet, biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, generalmajor och konteramiral utnämns av republikens president på framställning av statsrådet.

Till övriga officerstjänster vid gränsbevakningsväsendet utnämns tjänstemännen av republikens president på föredragning av vederbörande minister vid föredragning av militära utnämningsärenden.

Till övriga tjänster vid gränsbevakningsväsendet utnämns

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet förordnas till sin uppgift av den utnämnande myndigheten.

En överste och kommodor förordnas till sina uppgifter av chefen för gränsbevakningsväsendet. En överstelöjtnant, kommendör, major och kommendörkapten förordnas av chefen för gränsbevakningsväsendet till uppgiften som avdelningschef och biträdande avdelningschef vid staben för gränsbevakningsväsendet, till uppgiften som kommendör och biträdande kommendör för en sjöbevakningssektion och gränsbevakningssektion samt bevakningsflygdivisionen samt till uppgiften som chef och biträdande chef för skolan.

Chefen för en förvaltningsenhet förordnar en kapten, kaptenlöjtnant, premiärlöjtnant och löjtnant till uppgift vid förvaltningsenheten samt en överstelöjtnant, kommendör, major och kommendörkapten till någon annan än en i 2 mom. avsedd uppgift.

Beslut om förflyttning av en tjänsteman till någon annan tjänst eller uppgift inom gränsbevakningsväsendet fattas av den myndighet som enligt 24 § förordnar tjänstemannen till hans uppgift.

Beslut om förflyttning av en tjänsteman från en förvaltningsenhet till en annan fattas av chefen för gränsbevakningsväsendet med undantag för tjänstemän som avses i 23 § 1 mom. och 3 mom. 1 punkten.

Vid förflyttning av en tjänsteman till någon annan tjänst vid ett ämbetsverk utanför gränsbevakningsväsendet eller för tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare än staten samt vid ställande av en tjänsteman till statsrådets disposition tillämpas vad som bestäms i 41 och 42 §§ statstjänstemannaförordningen (971/1994).

När beslut fattas om beviljande av tjänsteledighet för chefen och biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet tillämpas 21 § 2 mom. statstjänstemannaförordningen.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om beviljande av annan än i 1 mom. avsedd tjänstledighet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om permittering av en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet och om ombildning av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid. Vederbörande ministerium fattar beslut i ett sådant ärende i fråga om chefen för gränsbevakningsväsendet.

Beslut om att en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet sägs upp med stöd av 25 eller 26 § statstjänstemannalagen och att ett tjänsteförhållande upplöses skall fattas av den utnämnande myndigheten. Om en myndighet som lyder under staben för gränsbevakningsväsendet beslutar om uppsägning eller om upplösning av ett tjänsteförhållande, skall ett utlåtande i ärendet inhämtas hos staben för gränsbevakningsväsendet innan något beslut fattas.

Beslut om att en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet sägs upp med stöd av 27 § statstjänstemannalagen fattas av chefen för gränsbevakningsväsendet. Beslut om uppsägning av de tjänstemän som avses i 6 § 1 mom. samt 15 § 1 mom., fattas dock av den utnämnande myndigheten.

Avgångsåldern för en tjänsteman i militär tjänst är

Avgångsåldern för en tjänsteman i civil tjänst är 65 år.

Gränsbevakningsmän enligt 2 § 8 punkten lagen om gränsbevakningsväsendet är

En gränsbevakningsman skall i tjänsten och i sitt privatliv uppföra sig så att gränsbevakningsväsendets anseende inte skadas.

En gränsbevakningsman skall upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som arbetsuppgifterna kräver.

Föredragande i statsrådet är chefen och biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, de tjänstemän som tjänstgör som chefer för avdelningarna vid staben för gränsbevakningsväsendet och byråchefen vid administrativa avdelningen.

Kommendören för en gränsbevakningssektion sköter uppgiften som gränsfullmäktig och biträdande kommendören för gränsbevakningssektionen uppgiften som ställföreträdare för gränsfullmäktig.

Som en del av företagshälsovården ordnar gränsbevakningsväsendet gratis sjukvård för sina tjänstemän. Till gratis sjukvård hör läkarvård, som även omfattar nödvändiga undersökningar för att bestämma sjukdomen och vården, samt vård på sjukhus till den del sådan vård kan ges på försvarsmaktens sjukhus.

I 51 § 1 mom. lagen om gränsbevakningsväsendet avsedd gränsbevakningsmyndighet är chefen för en förvaltningsenhet beträffande den som tjänstgör vid förvaltningsenheten.

En gränsbevakningsman får inte ta emot eller inneha en i 18 § 4 mom. statstjänstemannalagen avsedd bisyssla till vilken hör räddande, skyddande eller bevakning av egendom eller upprätthållande av ordning eller säkerhet, anordnande av resor, idkande av trafik, handel med skjutvapen, sprängämnen eller andra farliga ämnen, import eller export av varor eller detektivverksamhet.

Bisysslotillstånd för en tjänsteman beviljas av staben för gränsbevakningsväsendet, om inte beviljandet med stöd av 18 § 1 punkten statstjänstemannaförordningen hör till vederbörande ministerium.

En bisyssla som avses i 18 § 3 mom. statstjänstemannalagen skall en tjänsteman utan dröjsmål anmäla till staben för gränsbevakningsväsendet, om inte något annat bestäms om anmälningsskyldigheten.

Beslut om utnämning av en person till tjänsteman i tjänsteförhållande för viss tid om högst ett år fattas av chefen för förvaltningsenheten.

Beslut om utnämning av en person till tjänsteman i tjänsteförhållande för viss tid som varar över ett år fattas av statsrådet när beslutet om utnämning till motsvarande tjänst fattas av republikens president. I övriga fall fattas utnämningsbeslutet av den myndighet som utnämner till motsvarande tjänst.

För en person som utnämns till tjänsteman i tjänsteförhållande för viss tid gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms om tjänstemän i denna förordning.

I fråga om en officers och institutofficers militära grader gäller inom gränsbevakningsväsendet vad som bestäms i 5 och 6 § förordningen om militära grader och tjänstgöringsgrader (500/1994).

De militära graderna för specialofficerare i militära tjänster vid gränsbevakningsväsendet är ingenjör-, pilot- och teknikerlöjtnant, ingenjör-, pilot- och teknikerpremiärlöjtnant, ingenjör-, pilot- och teknikerkapten eller kaptenlöjtnant samt ingenjörmajor eller ingenjörkommendörkapten.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer vilken militär förmansställning, krigsmans utbildning, tjänsteställning eller uppgift en officers, institutofficers och specialofficers militära grad motsvarar samt meddelar föreskrifter om sådan tjänstgöringsgrad som skall användas i stället för militär grad.

Förutsättningen för att personer som tjänstgör som officerare skall befordras till löjtnant är att de avlagt officersexamen.

Förutsättningen för att personer som tjänstgör som specialofficerare skall befordras till ingenjör-, pilot- eller teknikerlöjtnant är att de utnämns till en militär tjänst som luftfarkostbefälhavare, militäringenjör, militärtekniker eller militärövertekniker.

Förutsättningen för att personer som tjänstgör som institutofficerare skall befordras till militärmästare, fänrik eller underlöjtnant är att de avlagt sådan institutofficersexamen som avses i 19 § 1 punkten.

Befordran av officerare, institutofficerare och specialofficerare till militära grader som är högre än de som nämns i 36 § förutsätter att personen i fråga har tjänstgjort i närmast lägre militära grad under minst två år.

Undantag kan av särskilda skäl göras från den i 1 mom. föreskrivna tiden.

De militära graderna för sjöbevakare och gränsbevakare i militära tjänster samt för gränsbevakningsväsendets personal i civila tjänster är desamma som för dem som hör till reserven enligt vad som särskilt bestäms om dem.

Tjänstgöringsgraderna för sjöbevakare och gränsbevakare kan vara yngre sjöbevakare, yngre gränsbevakare, äldre sjöbevakare, äldre gränsbevakare, översjöbevakare och övergränsbevakare.

De tjänstgöringsgrader om vilka bestäms i 2 mom. kan vara av olika klass så som chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer.

Republikens president befordrar på föredragning av vederbörande minister personer som tjänstgör inom gränsbevakningsväsendet till fänriks och underlöjtnants grad samt till de militära grader som avses i 2 § 1 mom. 8―17 punkten förordningen om militära grader och tjänstgöringsgrader och till en motsvarande specialofficersgrad.

Chefen för en förvaltningsenhet befordrar personer som tjänstgör vid förvaltningsenheten till andra militära grader än de som avses i 1 mom.

Om de militära graderna för värnpliktiga som fullgör sin värnplikt och kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst vid gränsbevakningsväsendet och om befordran till dessa grader gäller vad som bestäms eller föreskrivs om motsvarande militära grader inom försvarsmakten samt om befordran till dem. Den militära graden för en soldat motsvaras dock vid gränsbevakningsväsendet av gränsjägare.

Gränsbevakningsväsendets emblem är ett björnhuvud med svärd och granris.

Chefen för gränsbevakningsväsendet fastställer de miniatyrflaggor och vimplar vilka såsom befälstecken skall användas på gränsbevakningsväsendets fartyg och motorfordon.

Användning av gränsbevakningsväsendets emblem och befälstecken för andra behov än de som gränsbevakningsväsendet har som myndighet är förbjudet utan tillstånd av staben för gränsbevakningsväsendet.

Vederbörande ministerium fastställer gränsbevakningsväsendets uniformer. Uniformen för en gränsbevakningsman som tjänstgör i en militär tjänst är gränsbevakningsväsendets militäruniform. Uniformen för övriga tjänstemän är gränsbevakningsuniform.

Närmare föreskrifter om sammansättningen och användningen av uniformen samt om skydds- och specialbeklädnad för gränsbevakningsväsendets tjänstemän meddelas av chefen för gränsbevakningsväsendet, som även fastställer de specialtecken och specialemblem som skall användas på uniformen samt på skydds- och specialbeklädnaden.

Tjänstemän i militära tjänster vid gränsbevakningsväsendet är skyldiga att använda uniform.

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan förordna eller berättiga även andra tjänstemän än de som avses i 1 mom. att använda uniform.

Gränsbevakningsmännen har ett tjänstetecken som fastställs av vederbörande ministerium och som skall medföras vid tjänsteutövning. Tjänstetecknet skall visas upp vid behov och på begäran, när det är möjligt utan att tjänsteuppdraget äventyras.

Andra tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet ges ett personkort som fastställs av vederbörande ministerium.

Staten förser gränsbevakningsmännen med sådana maktmedels- och skyddsredskap som gränsbevakningsväsendets uppgifter förutsätter. Vid användningen av maktmedel mot en person enligt 24 § 1 mom. lagen om gränsbevakningsväsendet får en gränsbevakningsman använda endast sådana maktmedelsredskap som han fått utbildning i att använda.

Beträffande tillämpningen av militära disciplinlagen (331/1983) vid gränsbevakningsväsendet gäller vad som bestäms i militära disciplinförordningen (969/1983) och i denna förordning. Kommendören för en bevakningssektion och bevakningsflygdivisionen samt chefen för skolan är sådana kommendörer för truppförband som avses i 12 § militära disciplinlagen.

Förundersökningen i ett ärende som gäller ett militärt brott och som behandlas vid gränsbevakningsväsendet förrättas av en gränsbevakningsman, om inte undersökningen på grund av sakens natur skall skötas av polisen.

Ett sådant utlåtande av en militärjurist som avses i 31 § militära disciplinlagen ges i ett militärt disciplinärende som behandlas vid gränsbevakningsväsendet av en av staben för gränsbevakningsväsendet förordnad tjänsteman som har avlagt juris kandidatexamen.

Dagorder som avses i 46 § militära disciplinlagen är den beslutsförteckning som chefen för gränsbevakningsväsendet offentliggör för förvaltningsenheterna och den beslutsförteckning som chefen för en förvaltningsenhet offentliggör för den personal som tjänstgör inom förvaltningsenheten.

Staben för gränsbevakningsväsendet granskar minst en gång om året de straff- och tillrättavisningskartotek som finns vid gränsbevakningsväsendet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om det förfarande som skall iakttas när en varning enligt 24 § statstjänstemannalagen ges.

Om varning som ges en tjänsteman beslutar chefen för den förvaltningsenhet där tjänstemannen tjänstgör, om inte något annat bestäms.

En tjänsteman som avses i 6 § 1 mom. åtalas för brott i tjänsten i Helsingfors hovrätt.

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet eller den som vid gränsbevakningsväsendet fullgör sin värnplikt eller fullgör frivillig militärtjänst för kvinnor kallas till förhör eller hörande som verkställs av polisen eller någon annan myndighet som har hand om undersökningen genom förmedling av chefen för den förvaltningsenhet där den som kallas till förhör tjänstgör.

I kallelsen skall nämnas tid och plats för förhöret eller hörandet samt vad saken gäller. Om den som kallats på grund av ett tjänsteåliggande inte kan infinna sig för att höras eller till förhör, skall vederbörande chef utan dröjsmål anmäla detta till den myndighet som utfärdat kallelsen.

Om en brådskande sjuktransport som avses i 6 § 3 mom. lagen om gränsbevakningsväsendet kräver att på behörigt sätt utbildad personal följer med patienten under transporten enligt 5 § 3 mom. förordningen om sjuktransport (565/1994), skall den som av gränsbevakningsväsendet anhåller om transport anvisa en sådan person som ledsagare för patienten.

Utöver vad i 1―22 § förordningen om förundersökning och tvångsmedel (575/1988) bestäms om registrering av förundersökning och omständigheter som gäller användning av tvångsmedel skall brottmål som även på annat sätt kommit till gränsbevakningsväsendets eller en gränsbevakningsmans kännedom registreras.

Som registrering av brottmål som behandlas i strafforderförfarande anses bevarande av kopian av ett delgivet straffanspråk och av brottmål som behandlas som ordningsbotsärende bevarande av kopian av ett delgivet ordningsbotsföreläggande. I ett brottmål med anledning av vilket en gränsbevakningsman har gett en anmärkning enligt 45 § 1 mom. lagen om gränsbevakningsväsendet registreras den misstänktes personuppgifter, brottsbenämningen, gärningstiden och gärningsplatsen.

I fråga om en person som gripits med stöd av 17 § 2 mom. och 18 § lagen om gränsbevakningsväsendet antecknas person- eller andra identifieringsuppgifter, uppgifter om den åtgärd i samband med gränsövervakning eller gränskontroll som har lett till gripandet, uppgifter om säkerhetsvisitation och om omhändertagande av egendom som följd av denna eller om annat omhändertagande av egendom enligt 20 § i nämnda lag, uppgifter om transport av den gripne, uppgifter om tidpunkt och plats för gripandet, uppgifter om när gripandet har upphört samt uppgifter om återlämnande eller annan behandling av omhändertagen egendom.

Om rätten att registera de uppgifter som skall antecknas och som avses i 52―53 § i gränsbevakningsväsendets straffdataregister eller i något annat register som förs med hjälp av automatisk databehandling föreskrivs i lagen om gränsbevakningsväsendet.

Om avstående från bärgarlön enligt 60 § 2 mom. lagen om gränsbevakningsväsendet samt om fördelning av bärgarlön enligt 60 § 3 mom. i samma lag beslutar chefen för gränsbevakningsväsendet.

Om man inte avstår från bärgarlön delas en femtedel av den andel som överskrider driftskostnaderna för sjöräddningsarbetet ut till de tjänstemän som tjänstegjorde på fartyget under sjöräddningsarbetet samt till dem som tjänstegjorde med stöd av vänpliktslagen (452/1950) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995). Bärgarlönen fördelas i förhållande till tjänstemännens månadslöner. I fråga om dem som inte är tjänstemän betraktas hälften av den lägsta månadslönen för gränsbevakningsväsendets tjänstemän som det belopp som motsvarar månadslönen. Bärgarlönen för en person som tjänstgör på ett fartyg kan likväl uppgå till högst en månadslön.

Med avvikelse från vad som i 29 § föreskrivs om avgångsålder bestäms avgångsåldern i vissa fall enligt följande:

Kravet på minst reservunderofficersutbildning enligt 11 § 1 mom. 1 punkten gäller inte den som med stöd av 12 § 1 mom. självstyrelselagen för Åland har rätt att i stället för att fullgöra värnplikt tjänstgöra på motsvarande sätt vid lots- och fyrinrättningen eller inom annan civilförvaltning.

Kravet på att en elev har genomgått del 1 av grundkursen för gränsbevakare enligt 11 § 2 mom. 2 punkten gäller inte den som söker inträde till studier för institutofficersexamen som ger behörighet för ett luftfartygs pilotuppgifter eller underhållsuppgifter.

Chefen för gränsbevakningsväsendet be-stämmer vilka kurser, examina och vidareutbildning enligt denna förordning motsvaras av kurser, examina och vidareutbildning som har avlagts innan denna förordning träder i kraft. Chefen för gränsbevakningsväsendet kan av särskilda skäl bevilja undantag från kraven enligt 11 § 1 mom. 1―3 punkten.

Med anledning av reformen av utbildningssystemet ges under övergångsperioden 1999―2006 de officerare, specialofficerare och institutofficerare som tjänstgör i gränsbevakningsmans uppgifter och alla sjöbevakare och gränsbevakare vilka erhållit utbildning enligt det tidigare utbildningssystemet kompletterande utbildning som uppgifterna som ankommer på gränsbevakningsman förutsätter.

Beslut i ärenden som avses i 35 § 3 och 4 mom. statstjänstemannalagen gällande en tjänstemans rätt att kvarstå i sin tjänst eller uppgift efter avgångsåldern fattas av chefen för gränsbevakningsväsendet i fråga om en tjänsteman som utnämns av någon annan än republikens president.

Vederbörande ministerium meddelar vid behov närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.