1535/1992

För förvärvsinkomst skall betalas skatt till staten, kommunen och församlingen.

För kapitalinkomst skall betalas skatt till staten. Kommunernas rätt till avkastningen av beskattningen av kapitalinkomster beaktas vid fördelningen av skatteinkomsterna så som denna lag och lagen om skatteuppbörd (611/78) stadgar.

För samfunds och samfällda förmåners inkomster skall betalas skatt till staten, kommunen och församlingen.

Om beräkning av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk, om källskatt på ränteinkomst, om beskattningsförfarandet samt om förskotts- och skatteuppbörd stadgas särskilt.

På beskattning av begränsat skattskyldigas inkomster tillämpas utöver denna lag vad som föreskrivs särskilt. (30.7.2004/716)

Med samfund avses i denna lag

Med sammanslutning avses i denna lag

Såsom sammanslutningar betraktas inte konsortier som två eller flera skattskyldiga som idkar näringsverksamhet har bildat för utförande av ett byggnadsarbete eller något annat därmed jämförbart arbete om vilket har överenskommits på förhand.

Som samfällda förmåner betraktas samfällda skogar, väglag, fiskelag och skifteslag samt andra med dessa jämförbara konsortier.

Vad denna lag stadgar om fastigheter tillämpas också på sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som tillsammans med besittningsrätten till marken kan överlåtas till tredje man utan att markägaren hörs.

Med makar avses i denna lag personer som har ingått äktenskap med varandra före skatteårets utgång.

På makar som i avsikt att upphöra med sin samlevnad antingen har bott åtskils hela skatteåret eller under skatteåret varaktigt har flyttat isär och på makar som inte vardera är allmänt skattskyldiga tillämpas dock inte stadgandena om makar i denna lag.

Stadgandena om makar i denna lag tillämpas även på personer som under skatteåret fortgående har levat under äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap med varandra och som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft ett gemensamt barn.

Med minderåriga barn avses i denna lag barn som före skatteårets ingång inte har fyllt 17 år.

Vad denna lag stadgar om barn tillämpas även på barn till den skattskyldiges make och på den skattskyldiges eller hans makes adoptiv- och fosterbarn.

Med fosterbarn avses i denna lag barn som utan ersättning uppfostras hos någon annan än sina föräldrar, adoptivföräldrar eller maken till någondera av föräldrarna och vars försörjning inte berättigar någon annan till de avdrag för barn om vilka stadgas i denna lag. Har ett barn under skatteåret varit fosterbarn till två eller flera personer, har den av fosterföräldrarna rätt till avdrag som under skatteåret längst har försörjt barnet.

Är barnets föräldrar gifta med varandra vid utgången av skatteåret, anses båda föräldrarna under skatteåret ha försörjt barnet. Är barnets föräldrar inte gifta vid utgången av skatteåret eller har de i syfte att upphöra med sin samlevnad varaktigt bott åtskils, anses den förälder som anförtrotts vårdnaden om barnet ha försörjt det under skatteåret. Har båda föräldrarna anförtrotts vårdnaden om barnet eller har även den andra föräldern annars haft vårdnad om barnet, anses den av föräldrarna som under största delen av skatteåret har haft den omedelbara vårdnaden om barnet ha försörjt detta.

Vad som i denna lag föreskrivs om aktiebolag tillämpas också på europabolag som avses i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 om stadga för europabolag.

Vad som i denna lag föreskrivs om andelslag tillämpas också på europeiska kooperativa föreningar som avses i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCEföreningar).

Skyldiga att betala skatt på inkomst är

Begränsat skattskyldiga är inte skyldiga att betala skatt för här förvärvad ränteinkomst på kontofordringar som har uppkommit vid utrikeshandeln, på medel som har deponerats i bank eller annan penninginrättning på obligationer, debenturer eller andra masskuldebrevslån eller på sådana till Finland upptagna lån som inte skall anses som jämförbara med kapitalplacering.

Om en person som inte är bosatt i Finland eller ett utländskt samfund eller konsortium har ett fast driftställe i Finland för bedrivande av näringsverksamhet, är en sådan person, ett sådant samfund eller konsortium utan hinder av 1 mom. 2 punkten och 2 mom. skyldig att betala skatt på grund av inkomst för all inkomst som hänför sig till detta fasta driftställe. (18.12.1995/1549)

En skattskyldig som endast en del av skatteåret har varit bosatt i Finland beskattas för denna tid enligt 1 mom. 1 punkten och för återstoden av året enligt 2 punkten.

Med avvikelse från 3 mom. utgör den del av ett kommanditbolags inkomst som motsvarar bolagsandelen för en begränsat skattskyldig tyst bolagsman i kommanditbolag som bedriver enbart kapitalplaceringsverksamhet skattepliktig inkomst endast till den del inkomsten är skattepliktig, om den betalas direkt till den skattskyldige, samt förutsatt att på bolagsmannen tillämpas ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning mellan Finland och den stat där bolagsmannen i fråga har sitt hemvist. Om delägarens skattepliktiga inkomst överstiger delägarens andel i sammanslutningens inkomst, skall den överstigande delen betraktas som skattepliktig inkomst under de följande tio skatteåren efter hand som inkomstandelar inflyter. Med kommanditbolag som bedriver kapitalplaceringsverksamhet avses kommanditbolag där syftet enligt bolagsavtalet och det enda faktiska syftet är att bedriva kapitalplaceringsverksamhet. (15.7.2005/564)

Inkomst som förvärvats i Finland är bland annat

En person anses vara bosatt i Finland, om han har sitt stadigvarande bo och hemvist här eller om han vistas här över sex månader i följd, varvid tillfällig frånvaro inte anses medföra avbrott i vistelsen. En finsk medborgare anses dock vara bosatt i Finland även om han inte vistas här över sex månader i följd, tills tre år har förflutit efter utgången av det år under vilket han lämnade landet, om han inte visar att han inte under skatteåret har haft väsentlig anknytning till Finland. Visas inte något annat, anses en finsk medborgare efter nämnda tidpunkt inte vara bosatt i Finland.

Som bosatt i Finland anses även

Har en finsk medborgare som tjänstgör utomlands vid Förenta Nationerna eller något av dess fackorgan, vid Internationella atomenergiorganisationen eller i internationellt utvecklingssamarbete omedelbart innan han ingått tjänstgöringsavtalet varit bosatt i Finland i enlighet med 1 mom., anses han medan denna tjänstgöring pågår vara bosatt i Finland, om han inte visar att han under skatteåret inte har haft väsentlig anknytning till Finland. Under de förutsättningar om vilka stadgas ovan anses en sådan finsk medborgare vara bosatt i Finland, som i huvudsyssla stadigvarande står i något annat tjänsteförhållande till finska staten utomlands än ett som avses i 2 mom.

Den som tjänstgör vid en främmande stats diplomatiska eller annan därmed jämställbar beskickning i Finland eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul eller i Finland vid Förenta Nationerna, något av dess fackorgan eller Internationella atomenergiorganisationen eller vid någon annan betydelsefull internationell organisation eller något annat betydelsefullt internationellt organ, varom finansministeriet på framställning av utrikesministeriet har bestämt att det för viss tid skall jämställas med de ovan angivna organisationerna samt medlemmar av hans familj eller enskilda tjänstepersonal är, om de inte är finska medborgare, skyldiga att betala skatt endast

En begränsat skattskyldig som inte är finsk medborgare är inte skyldig att betala skatt i Finland för lön eller arvode som han har förvärvat genom arbete för en mellanstatlig konferens i Finland.

Den som är anställd på ett finskt fartyg eller luftfartyg och som inte enligt denna lag kan anses vara bosatt i Finland, är skyldig att betala skatt endast för den löneinkomst som han förvärvat på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning, för pensionsinkomst som direkt eller indirekt grundar sig på sådant arbete, liksom även för inkomst som har förvärvats här. Med finskt fartyg jämställs sådant utländskt fartyg som en finsk arbetsgivare hyr eller innehar på någon annan grund än hyra och med vilket följer endast en fåtalig besättning eller inte någon besättning alls.

Med fast driftställe avses en plats på vilken det för näringsverksamhetens stadigvarande bedrivande finns en särskild plats för affärsverksamhet eller där särskilda anordningar vidtagits, såsom en plats där företagets ledning, filial, kontor, industrianläggning, produktionsanläggning, verkstad eller butik eller annat stadigvarande inköps- eller försäljningsställe finns. Till fast driftställe hänförs även en i bruk varande gruva eller annan fyndighet, stenbrott, torvmosse, grustag eller annan därmed jämförlig plats eller, då till näringsverksamheten hörande försäljning av parcellerade eller för parcellering avsedda fastigheter bedrivs, dessa fastigheter och vid byggnadsentreprenad den plats där sådan verksamhet bedrivits i betydande omfattning, samt vid bedrivande av linjetrafik även rörelsens serviceställe eller en annan särskild stadigvarande plats för affärsverksamhet som betjänar trafiken.

Makar beskattas vid stats- och kommunalbeskattningen såsom särskilda skattskyldiga på basis av de inkomster som de har förvärvat.

Om makarna gemensamt bedriver näringsverksamhet eller jordbruk (företagarmakar), skall förvärvsinkomstandelen av den företagsinkomst som avses i 30 § fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsats. Om inte något annat visas, anses makarnas arbetsinsats vara lika stor.

Företagsmakarnas kapitalinkomstandel av företagsinkomsten fördelas mellan makarna enligt den andel de har i den nettoförmögenhet som hänför sig till verksamheten. Om inte något annat visas, anses makarnas andelar vara lika stora.

På beskattningen av inkomsten av skogsbruk som makarna bedriver gemensamt skall stadgandena om beskattningssammanslutningar tillämpas.

Beskattningssammanslutningar är inte särskilda skattskyldiga. För en sådan sammanslutning ska dock fastställas nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av jordbruket och nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av annan verksamhet. (22.12.2009/1251)

Beskattningssammanslutningar är inte särskilda skattskyldiga. För en sådan sammanslutning skall dock fastställas nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av jordbruket och nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av annan verksamhet. Den nettoinkomst av skogsbruket som avses i 11 § inkomstskattelagen för gårdsbruk skall också fastställas särskilt.

De för en beskattningssammanslutning fastställda, ovan nämnda nettoinkomsterna eller de negativa nettoinkomsterna skall fördelas mellan delägarna enligt deras andelar av sammanslutningens nettoinkomster eller negativa nettoinkomster.

Resultatet av jordbruk för en delägare i en beskattningssammanslutning beräknas genom att från hans andel av jordbrukets nettoinkomster eller negativa inkomster dra av de ränteutgifter som hänför sig till sammanslutningens jordbruk.

Näringssammanslutningar är inte särskilda skattskyldiga. För en sådan sammanslutning skall dock fastställas resultatet av näringsverksamheten, vilket efter avdrag av tidigare skatteårs förluster skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som dessa har av sammanslutningens inkomst. Visar näringsverksamheten förlust, skall denna dras av från resultaten av sammanslutningens näringsverksamhet under de följande skatteåren.

Om en näringssammanslutning utöver inkomst av näringsverksamhet har jordbruksinkomst och annan inkomst, skall för sammanslutningen särskilt för sig fastställas resultatet av jordbruk och inkomsten av den övriga verksamheten under skatteåret, vilka efter avdrag av de tidigare skatteårens förluster skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som de har av sammanslutningens inkomst. Visar jordbruket förlust, skall denna dras av från resultaten av sammanslutningens jordbruk under de följande skatteåren och visar övrig verksamhet förlust avdras denna från inkomsten av den övriga verksamheten.

Vid beräkningen av en näringssammanslutnings inkomst av näringsverksamhet och av jordbruk ingår de dividender som sammanslutningen fått i denna inkomst i sin helhet. Från de andelar som fördelats för beskattning som delägarnas inkomst skall avdras den del av den i andelarna ingående dividendinkomsten som är skattefri inkomst enligt 6 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) eller 5 § 14 punkten i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) , vilka bestämmelser gäller beskattning av delägaren. Om inkomstandelen inte är tillräckligt stor för att avdraget skall kunna göras, görs avdraget under de tio följande skatteåren, efter hand som inkomst inflyter, från den skattskyldiges inkomstandel av samma inkomstkälla i samma näringssammanslutning. (30.7.2004/716)

Vid beräkningen av en näringssammanslutnings övriga inkomst skall inte beaktas dividender som sammanslutningen har fått. Dividender skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som dessa har av sammanslutningens inkomst. Dividender räknas som delägarens inkomst i enlighet med de bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller delägaren. (30.7.2004/716)

För en i Finland bosatt delägare i en utländsk sammanslutning fastställs en andel av resultatet av sammanslutningens näringsverksamhet, resultatet av jordbruk och inkomsten från övrig verksamhet. Dessa beskattas som inkomst för delägaren efter att från dessa dragits av delägarens andel av tidigare skatteårs förluster från sammanslutningens näringsverksamhet, jordbruk och övriga verksamhet. Delägarens andelar av förlusterna dras av från delägarens andelar av de följande skatteårens resultat av näringsverksamhet, resultat av jordbruk och resultat av övrig verksamhet i tillämpliga delar så som stadgas i V avdelningen.

Inkomst för europeiska ekonomiska intressegrupperingar fördelas för beskattning av delägarna så som i denna lag stadgas om sammanslutningars inkomst. En delägares andel av en europeisk ekonomisk intressegrupperings förlust dras av från delägarens inkomst för skatteåret.

En under skatteåret avliden persons dödsbo beskattas för detta år såväl för den avlidnes som för boets inkomst. På dödsboet tillämpas då de stadganden i denna lag som skulle ha tillämpats på den avlidne.

Dödsbon beskattas som särskilda skattskyldiga. Ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet beskattas dock som en särskild skattskyldig för tre skatteår efter det år då arvlåtaren avled och därefter som en sammanslutning.

Som skattepliktig inkomst för en dödsbodelägare anses inte den andel som han har fått av dödsboets inkomst.

Ett dödsbo är inhemskt, om arvlåtaren när han avled skall anses ha varit bosatt i Finland enligt denna lag. Dödsbon efter personer som avses i 12 § är dock inte inhemska.

I 5 § nämnda samfällda förmåner beskattas som särskilda skattskyldiga.

Som skattepliktig inkomst för delägarna i en samfälld förmån betraktas inte den andel som han har fått av den samfällda förmånens inkomst.

Ett väglag betalar skatt på inkomst till kommunen och församlingen enligt den inkomstskatteprocent som avses i 124 § 3 mom.

Konkursbon är inte särskilda skattskyldiga, och en konkurs ändrar inte heller i övrigt den skattskyldiges ställning vid beskattningen. Den del av skatten som baserar sig på konkursboets näringsverksamhet påförs likväl boet.

Fria från skatt på inkomst är

Aktiebolag som avses i 1 mom. 3 punkten är fria från skatt på inkomst, om alla aktier i bolaget sedan bolagets bildande har varit i en kommuns ägo och bolaget inte delar eller har delat ut dividend. Ett villkor för skattefriheten är även att bolaget inte bedriver annan verksamhet än sådan som nämns i 1 mom. 3 punkten samt att bolaget, utöver aktier i bostadsaktiebolag som berättigar till besittning av bostadslägenheter och fastigheter som är reserverade enbart för bostadsbruk, inte äger någon annan egendom än sådan som är nödvändig för dess verksamhet. Vid uthyrning av bostäder skall bolaget iaktta de grunder som kommunen har fastställt för val av hyresgäster.

Skatt på inkomst skall till kommunen och församlingen enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom. betalas av

Den evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund samt deras församlingar liksom även pensionsanstalter, pensionsstiftelser och pensionskassor som har grundats för deras anställda betalar skatt till kommunen enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom. och som avser kommunens andel av samfundsskatten. (30.12.1999/1343)

Staten och dess inrättningar skall betala skatt endast för inkomst av gårdsbruksenheter och andra därmed jämförbara fastigheter, för inkomst av andra sådana fastigheter som inte används för allmänna ändamål samt för inkomst av industriell och annan rörelse som är jämförlig med privata företag. Staten är dock inte skattskyldig för inkomst som den får från affärs- eller produktionsföretag som huvudsakligen verkar för att tillgodose statliga inrättningars behov eller av fartygs-, flyg- och biltrafik, järnvägar, kanaler, hamnar eller post-, tele- och radioinrättningar. Finansministeriet bestämmer hur den statliga förvärvsverksamheten skall fördela sig mellan olika beskattningsenheter.

Landskap, kommuner och samkommuner, den evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet och deras församlingar samt andra religionssamfund är skattskyldiga enligt 1 och 2 mom. endast för inkomst av näringsverksamhet och inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som har använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål. Kommuner är inte skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område eller för inkomst av fastigheter inom detta.

5 mom. har upphävts genom L 29.12.1994/1465 . (29.12.1994/1465)

Såsom inkomst av fastighet anses även kapitalinkomst av skogsbruk.

De universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) är skyldiga att betala skatt endast på sina näringsinkomster. De är dessutom skyldiga att betala skatt till kommunen och församlingen på inkomster av fastighet eller del av fastighet som används för andra än allmänna ändamål enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom. i denna lag. Vad som ovan föreskrivs om universitetens skattskyldighet gäller även Helsingfors universitet inbegripet inkomster av de tillgångar som avses i 75 § 1 mom. i universitetslagen.

Ett samfund är allmännyttigt då

Som allmännyttiga samfund kan bland annat betraktas lantbrukscentraler, lantbrukssällskap och lantmannagillen, arbetarföreningar, arbetsmarknadsorganisationer, ungdoms- och idrottsföreningar, med dem jämförbara föreningar som främjar hobby- och fritidsverksamhet baserad på frivilligt medborgararbete, i partiregistret införda partier och deras medlems-, lokal-, parallell- eller understödsföreningar, liksom även andra samfund vars egentliga syfte är att påverka statliga angelägenheter eller att bedriva social verksamhet eller understöda vetenskap eller konst. Som allmännyttiga samfund kan också betraktas ett för stöd till kandidater vid allmänna val förbehållet förmögenhetskomplex. (24.4.2009/275)

De allmännyttiga samfund som avses i 22 § är skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet. Dessutom är de skattskyldiga till kommunen och församlingen för inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som använts för andra än allmänna och allmännyttiga ändamål enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom.

Om befriande av sådana allmännyttiga samfund från inkomstskatt som bedriver samhälleligt betydelsefull verksamhet stadgas särskilt.

Som ett allmännyttigt samfunds inkomst av näringsverksamhet anses inte

Såsom inkomst av fastighet anses även kapitalinkomst av skogsbruk.

Vid beskattningen anses inte en sammanslutning bli upplöst eller en person som bedriver rörelse, utövar yrke eller bedriver jord- eller skogsbruk upphöra med sin verksamhet till den del de tillgångar och skulder som hänför sig till den tidigare verksamheten vid en ändring av verksamhetsformen överförs till samma värde, i följande fall:

De utgifter för den överförda verksamheten som inte har dragits av vid beskattningen skall efter en sådan ändring av verksamhetsformen som avses ovan dras av på samma sätt som om ändringen inte hade skett. Under det skatteår då ändringen av verksamhetsformen sker får aktiebolaget av anskaffningsutgiften för överförda anläggningstillgångar och andra utgifter med lång verkningstid som avskrivningar dra av högst ett belopp som motsvarar maximiavskrivningen under skatteåret minskat med beloppet av de avskrivningar som under skatteåret godtas i överlåtarens beskattning. En driftsreservering inräknas i rörelsens, yrkesutövarens eller sammanslutningens skattepliktiga inkomst för det skatteår då ändringen av verksamhetsformen skedde, enligt vad 46 a § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet stadgar. (20.12.1996/1126)

Vid överlåtelse av egendom som hänför sig till den överförda verksamheten räknas ägartiderna från förvärv som skett före ändringen av verksamhetsformen.

I de fall som avses i 1 mom. 2 och 5 punkten anses de aktier och andelar i det nya bolaget som har erhållits vid ändringen av verksamhetsformen och som motsvarar den skattskyldiges tidigare andel ha erhållits vid den tidpunkt då den skattskyldige förvärvade sin andel i det bolag eller dödsbo som var verksamt innan verksamhetsformen ändrades. Då ett andelslag ombildas till aktiebolag eller en ekonomisk förening till andelslag på det sätt som avses i 1 mom. 6 punkten, anses de aktier i det nya aktiebolaget eller de andelar i det nya andelslaget som motsvarar den skattskyldiges tidigare andel ha erhållits vid den tidpunkt då den skattskyldige förvärvade sin andel i det andelslag eller den ekonomiska förening som var verksamt innan verksamhetsformen ändrades. (30.12.1998/1170)

Överför en fysisk person, ett dödsbo eller en sammanslutning sin näringsverksamhet eller sitt jord- eller skogsbruk till ett aktiebolag som skall bildas eller när ett öppet bolag eller kommanditbolag ombildas till ett aktiebolag så som avses i denna paragraf, anses skatteåret för den skattskyldige eller den sammanslutning som föregick aktiebolaget gå ut när aktiebolaget antecknas i handelsregistret. (20.12.1996/1126)

Vad som föreskrivs i 1–3 mom. tillämpas också då ett sparbanksaktiebolag i enlighet med 90–92 § sparbankslagen (1502/2001) bildas för att fortsätta en sparbanks verksamhet eller då ett andelsbanksaktiebolag i enlighet med 31 och 32 § lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform (1504/2001) bildas för att fortsätta en andelsbanks verksamhet. (28.12.2001/1515)

Som anskaffningsutgift för egendom som den skattskyldige har överfört från en annan av sina förvärvskällor anses den del av anskaffningsutgiften som inte har dragits av vid beskattningen eller ett belopp som är högre än detta och som i den andra förvärvskällan skall betraktas som skattepliktigt överlåtelsepris.

När en delägare i en sammanslutning sätter in egendom eller rättigheter i sammanslutningen, skall i delägarens beskattning såsom överlåtelsepris betraktas egendomens eller rättighetens sannolika överlåtelsepris vid den tidpunkt då egendomen tillfördes sammanslutningen. I beskattningen av sammanslutningen skall motsvarande belopp betraktas såsom egendomens eller rättighetens anskaffningsutgift.

När en delägare i en sammanslutning tar ut fastighet, byggnad, konstruktion, värdepapper eller rättighet ur sammanslutningen, skall såsom överlåtelsepris betraktas egendomens eller rättighetens sannolika överlåtelsepris. Såsom överlåtelsepris för annan egendom, tjänst eller förmån som tas ut ur sammanslutningen betraktas den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Samma belopp som i beskattningen av sammanslutningen betraktas såsom överlåtelsepris skall i delägarens beskattning betraktas såsom anskaffningsutgift.

Vid beskattningen av ett samfund som upplöses skall såsom överlåtelsepris för den egendom som skiftas betraktas egendomens sannolika överlåtelsepris. Vid beskattningen av ett öppet bolag eller kommanditbolag som upplöses skall såsom egendomens, förmånens eller rättighetens överlåtelsepris betraktas ett belopp som motsvarar överlåtelsepriset vid privatuttag enligt 26 § 2 mom.

Vid fusion av samfund eller sammanslutningar iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i 52, 52 a, 52 b och 52 h § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och vid fission av samfund bestämmelserna i 52, 52 c och 52 h § i nämnda lag.

Skattepliktig inkomst är, med nedan nämnda begränsningar, den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde. Den skattskyldige har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (naturliga avdrag) .

Fysiska personers och dödsbons inkomster indelas i två inkomstslag, nämligen kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Om samfunds och samfälld förmåns inkomster av annat slag än inkomst av näringsverksamhet och jordbruksinkomst skall i tillämpliga delar gälla vad som stadgas om beräkning av kapitalinkomst.

Den beskattningsbara inkomsten för fysiska personer och dödsbon beräknas separat i fråga om de olika skatteslagen. Resultatet av näringsverksamhet och jordbruk räknas ut vart för sig och beaktas efter avdrag av tidigare års fastställda förluster, på det sätt som stadgas nedan när den skattskyldiges förvärvs- och kapitalinkomst beräknas såsom företagsinkomst som skall fördelas .

Nettokapitalinkomsten beräknas genom att från kapitalinkomsten görs de naturliga avdragen. Skatteårets kapitalinkomst fastställs genom att från nettokapitalinkomsten dras av räntor som hänför sig till annan verksamhet än näringsverksamhet och jordbruk samt den förlust från förvärvskälla som avses i 59 §. Den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas genom att från skatteårets kapitalinkomst dras av sådana för tidigare år fastställda förluster som hänför sig till kapitalinkomstslaget.

Nettoförvärvsinkomsten beräknas genom att från förvärvsinkomsten görs de naturliga avdragen. Skatteårets förvärvsinkomst vid statsbeskattningen fastställs genom att från nettoförvärvsinkomsten görs de avdrag som skall göras vid statsbeskattningen, och skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen genom att från nettoförvärvsinkomsten görs de avdrag som skall göras vid kommunalbeskattningen. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statsbeskattningen och den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen bestäms genom att från skatteårets förvärvsinkomst vid statsbeskattningen och från skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen dras av sådana under tidigare år fastställda förluster som hänför sig till förvärvsinkomstslaget.

Ett samfunds och en samfälld förmåns beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet, beskattningsbara jordbruksinkomst och beskattningsbara inkomst av annan verksamhet skall beräknas särskilt genom att från skatteårets inkomst dras av tidigare skatteårs förluster av samma slag. Den beskattningsbara inkomsten för andra samfund än sådana som är delvis skattefria eller allmännyttiga utgörs av summan av de beskattningsbara inkomster som nämns ovan.

Utgifter för inkomstens förvärvande är bland annat

En förutsättning för att lön som har betalts till en familjemedlem som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv skall få dras av är att ersättningen för arbetet inte är högre än det belopp som skulle ha betalts till en anställd främmande person. Löner till den skattskyldiges make eller hans barn som under skatteåret har fyllt högst 14 år är inte avdragbara i något avseende.

Den skattskyldige har rätt att dra av fastighetsskatt till den del den hänför sig till inkomstförvärvet.

Avdragbara utgifter vid fastställande av nettoinkomsten är inte utgifterna för förvärv av skattefri inkomst och inte heller den skattskyldiges levnadskostnader, vilka omfattar bland annat bostadshyra och utgifter för skötseln av barn och hemmet. Utgifter för förvärvande av dividendinkomst är dock avdragbara oberoende av att dividendinkomsten med stöd av 33 a–33 d § är skattefri inkomst. (30.7.2004/716)

Ersättningar som till sitt belopp motsvarar dividend och som den skattskyldige enligt ett avtal om återköp eller lån av aktier eller ett annat sådant avtal eller ett avtalskomplex bestående av två eller flera med varandra sammanhängande avtal har betalt i stället för dividenden och genom vilka rätten till dividenden för viss tid eller tills vidare har övergått på den skattskyldige ( dividendersättning ), är inte avdragbara utgifter till den del den dividend i stället för vilken den skattskyldige har betalt dividendersättning utgör skattefri inkomst för den skattskyldige. Dividendersättning anses ha blivit betald även om ingen separat överenskommelse om betalning av sådan har ingåtts. (30.7.2004/716)

Den skattskyldige har rätt att dra av resekostnader och skäliga logikostnader för resor till en sådan sekundär arbetsplats som avses i 71 § som utgifter för inkomstens förvärvande till den del arbetsgivaren inte har ersatt dem. Om resan företas på något annat sätt än med ett allmänt kommunikationsmedel, räknas avdraget enligt 93 § 2 mom. Begränsningar av möjligheten till avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen tillämpas på dessa resor endast till den del det är fråga om resor mellan en på grund av den sekundära arbetsplatsens läge nödvändig separat inkvarteringsplats och den sekundära arbetsplatsen. (30.12.1998/1170)

En skattskyldig har rätt att i en situation som avses i 72 a § 2 mom. dra av resekostnaderna såsom utgifter för inkomstens förvärvande för den tid som överskrider två år endast i det fall att den skattskyldige på grund av en arbetsresa har övernattat i tillfällig inkvartering som är nödvändig till följd av det särskilda arbetsställets läge. Resekostnader som föranleds av de dagliga resorna har den skattskyldige likväl rätt att dra av på det sätt som anges i 93 §. (29.12.2005/1227)

Skattepliktig kapitalinkomst är, enligt vad som närmare bestäms nedan, avkastning av egendom, vinst av egendomsöverlåtelse och annan inkomst som kan anses ha influtit av egendom. Kapitalinkomst är inkomst av bland annat ränta, dividendinkomst i enlighet med vad som bestäms i 33 a–33 d §, hyresinkomst, vinstandel, avkastning av livförsäkring, kapitalinkomst av skogsbruk, inkomst av marksubstanser och överlåtelsevinst. Kapitalinkomst är även kapitalinkomstandelen av den företagsinkomst som skall fördelas, av den inkomstandel som en delägare i en sammanslutning har erhållit och av inkomst av renskötsel.

Räntor och annan därmed jämförlig gottgörelse för investerat kapital är skattepliktig kapitalinkomst. Som gottgörelse som motsvarar ränta betraktas även sådan gottgörelse jämförlig med ränta som borgensmannen eller någon annan som ställt säkerhet erhållit av den ursprungliga gäldenären och som borgensmannen eller någon annan mottagare av gottgörelse har dragit av i beskattningen. I lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990) bestäms särskilt om källskatt på räntor för depositioner och masskuldebrevslån. (30.12.1998/1170)

2 mom. har upphävts genom L 23.12.1999/1218 . (23.12.1999/1218)

Skattepliktig inkomst för en fysisk person är inte räntorna på sådant underhållsbidrag som med stöd av lagen om underhåll för barn (704/1975) har fastställts att betalas till barn. (21.8.1998/677)

Av dividender från offentligt noterade bolag utgör 70 procent kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst.

Med dividender från offentligt noterade bolag avses dividender från ett sådant bolag vars aktier, när beslut om dividendutdelning fattas, är föremål för

(2.11.2007/955)

Dividender från bolag som inte är offentligt noterade är skattefri inkomst upp till det belopp som motsvarar en årlig nio procents avkastning beräknad på det i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) angivna matematiska värdet för skatteåret för aktierna. Till den del beloppet av sådana dividender som den skatteskyldige får överstiger 60 000 euro utgör 70 procent av dividenderna kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst. (29.12.2011/1515)

Dividender från bolag som inte är offentligt noterade är skattefri inkomst upp till det belopp som motsvarar en årlig nio procents avkastning beräknad på det i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) angivna matematiska värdet för skatteåret för aktierna. Till den del beloppet av sådana dividender som den skatteskyldige får överstiger 90 000 euro utgör 70 procent av dividenderna kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst. (22.12.2005/1143)

Av den del av dividenderna som överstiger den i 1 mom. avsedda årliga avkastningen utgör 70 procent förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst.

Utan hinder av vad som någon annanstans i lag föreskrivs om skatteplikt för dividender, utgör en dividend förvärvsinkomst, om grunden för dividendutdelningen enligt en bestämmelse i bolagsordningen, ett beslut av bolagsstämman, ett delägaravtal eller något annat avtal är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort. Dividenden utgör inkomst för den vars arbetsinsats det gäller. (26.6.2009/469)

Har en delägare som enligt 1 d § i lagen om pension för arbetstagare (395/1961) inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget såsom bostad för sig eller sin familj under skatteåret använt en bostad som hör till bolagets tillgångar, skall värdet av bostaden dras av från värdet av hans eller hennes aktier när den i 1 mom. avsedda årliga avkastningen räknas ut.

Ett till bolagets tillgångar hörande penninglån som tagits av en delägare i ett aktiebolag som bedriver näringsverksamhet och av hans eller hennes familjemedlemmar dras av från värdet av delägarens aktier när den i 1 mom. avsedda årliga avkastningen räknas ut, om delägaren ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger minst 10 procent av bolagets aktier eller har en motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför. Lånet dras i första hand av från värdet av låntagarens egna aktier och till den överskjutande delen från värdet av familjemedlemmarnas aktier i förhållande till aktieinnehavet.

Dividend från ett utländskt samfund utgör skattepliktig inkomst så som bestäms i 33 a och 33 b §, om

Dividend från andra utländska samfund än de som avses i 1 mom. utgör skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet.

Den i 33 b § 1 mom. avsedda årliga avkastningen på aktier i utländska bolag beräknas på aktiernas gängse värde som de hade i ägarens besittning vid utgången av skatteåret före dividendutdelningsåret. Med gängse värde avses egendomens sannolika överlåtelsepris. (22.12.2005/1143)

Av en i 29 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) avsedd förtäckt dividend utgör 70 procent förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst.

Vad som i denna lag bestäms om dividendinkomst tillämpas på motsvarande sätt på ränta på andelskapital, placeringsandelar och tilläggsandelar som andelslag betalar och på vinstandel i och ränta på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder som inhemska sparbanker betalar samt på ränta på garantikapital som ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar betalar. För fysiska personer och dödsbon utgör dessa inkomster till 70 procent skattepliktig kapitalinkomst till den del det av den skattskyldige under skatteåret erhållna beloppet av inkomster som avses i detta moment överstiger 1 500 euro. Om den skattskyldiges inkomst av detta slag utgör inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk, anses den skattefria delen hänföra sig till den personliga inkomsten, inkomsten av jordbruk och inkomsten av näringsverksamhet, i denna ordning.

Med dividend jämställs dividendersättning som erhålls i stället för dividend.

Dividend som ett aktiebolag, ett andelslag, en sparbank och ett ömsesidigt försäkringsbolag får och som skall beskattas enligt denna lag utgör skattepliktig inkomst så som bestäms i 6 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Dividend som ett annat samfund får och som skall beskattas enligt denna lag utgör skattepliktig inkomst i sin helhet.

Försäkringsutbetalningar som erhållits med stöd av livförsäkring eller med stöd av i 34 a § avsedd frivillig individuell pensionsförsäkring är skattepliktig kapitalinkomst och utbetalningar som erhållits med stöd av annan personförsäkring är skattepliktig förvärvsinkomst enligt vad som bestäms nedan.

Som livförsäkring betraktas endast ett sådant försäkringsavtal som har bestämmelser om den försäkrade och förmånstagaren och som hör till livförsäkringsklasserna 1–3 enligt lagen om försäkringsklasser (526/2008) . Pensionsförsäkring betraktas dock inte som livförsäkring. Som livförsäkringsutbetalning betraktas utöver sparsumman även det belopp som erhållits såsom återbäring av försäkringspremier eller genom återköp samt det värde som räknades försäkringstagaren till godo då försäkringen ändrades till ett annat slag av försäkring ( ändringsvärde ).

Av en utbetalning som grundar sig på en livförsäkring är endast försäkringens avkastning skattepliktig, om

Avkastningen av en livförsäkring utgör kapitalinkomst också i det fall att den försäkrades arbetsgivare har tecknat en försäkring som uppfyller villkoren enligt 3 mom.

Om ett försäkringsavtal innehåller flera försäkringar, fördelas försäkringspremien vid beskattningen på försäkringsmatematiska grunder mellan de olika försäkringarna.

Pension och annan försäkringsutbetalning som grundar sig på frivillig individuell pensionsförsäkring som tecknats av en fysisk person samt belopp erhållet på grund av återköp, liksom även utbetalning enligt 54 d § som grundar sig på ett avtal som avses i lagen om bundet långsiktigt sparande (1183 /2009) ( långsiktigt sparavtal ) är skattepliktig kapitalinkomst.

Pension eller utbetalning räknas som mottagarens kapitalinkomst förhöjd med 20 procent, om

Förhöjningen ovan i 2 mom. påförs dock inte till den del det visas att inbetalningarna inte har avdragits vid beskattningen i Finland.

Pension som ska betalas i ett för allt är skattepliktig förvärvsinkomst enligt 81 §.

Frivillig pensionsförsäkring anses vara sådan ålderspensionsförsäkring och familjepensionsförsäkring samt till sådan försäkring ansluten invalidpensionsförsäkring och arbetslöshetspensionsförsäkring på vilken baserad pension är avsedd att betalas i upprepade poster årsvis eller med kortare mellanrum under den försäkrades eller förmånstagarens återstående livstid, eller under minst två års tid.

Det sammanlagda beloppet av vinstutdelning, ränteinkomster, överlåtelsevinster och andra inkomster som influtit av medel placerade enligt långsiktiga sparavtal minskat med kostnader, överlåtelseförluster och andra förluster för de placerade medlen anses som inkomst enligt 1 mom. under det skatteår under vilket den avtalsbaserade utbetalningen har erhållits.

När spararen eller någon annan som har rätt till sparmedlen har avlidit räknas sparmedlen som dödsboets eller testamentstagarens skattepliktiga kapitalinkomst enligt värdet på dödsdagen.

Pension och annan försäkringsutbetalning som grundar sig på frivillig individuell pensionsförsäkring som tecknats av den skattskyldige eller dennes make är skattepliktig kapitalinkomst. Också familjepension som grundar sig på en sådan försäkring är kapitalinkomst, om pensionstagaren är den försäkrades bröstarvinge, make eller dennes bröstarvinge.

Pension som skall betalas i ett för allt är skattepliktig förvärvsinkomst enligt vad som bestäms i 81 §.

Frivillig pensionsförsäkring anses vara sådan ålderspensionsförsäkring och familjepensionsförsäkring samt till sådan försäkring ansluten invalidpensionsförsäkring och arbetslöshetspensionsförsäkring på vilken baserad pension är avsedd att betalas i upprepade poster halvårsvis eller med kortare mellanrum under den försäkrades eller förmånstagarens återstående livstid, eller under minst två års tid.

Om på försäkringen grundad pension, med avvikelse från bestämmelsen i 3 mom., betalas under en kortare tid än två år, eller om pension betalas eller någon annan utbetalning görs i strid med 54 d § 2 mom., räknas det utbetalda beloppet som kapitalinkomst förhöjt med 50 procent. Förhöjning påförs dock inte till den del den skatteskyldige visar att försäkringspremierna inte har avdragits vid beskattningen i Finland.

Om pension som grundar sig på en försäkring eller utbetalning som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal betalas under en kortare tid än 10 år, kortare tid än enligt 54 d § 4 mom. 1 punkten eller 54 d § 5 mom. eller om pension betalas eller någon annan utbetalning görs i strid med 54 d § 2 mom., räknas det utbetalda beloppet som kapitalinkomst förhöjt med 50 procent. Förhöjning påförs dock inte till den del den skattskyldige visar att premierna och inbetalningarna inte har avdragits vid beskattningen i Finland.

Om arbetstagarens ålderspensionsålder enligt en pensionslag höjs efter att utbetalningen av pension eller annan utbetalning har inletts, kan pensionen eller utbetalningen med avvikelse från 54 d § 2 mom. 1 punkten betalas som om pensionsåldern inte hade höjts.

Om rätten till pension eller utbetalning eller sparmedel överlåts eller pantsätts i strid med 54 d § 4 mom. 2 punkten, räknas det belopp som erhållits som lån, överlåtelsepris eller på annat sätt som kapitalinkomst förhöjt med 50 procent för den försäkrade, spararen eller den som har rätt till medlen. Om pensionen eller betalningen tas ut senare avdras det belopp som tidigare räknats som inkomst från det skattepliktiga beloppet, dock inte den förhöjda andelen.

Den skattskyldige anses ha mottagit pensionen eller utbetalningen också då sparmedel i samband med utmätning eller på annat sätt används till hans eller hennes fördel.

Pension eller utbetalning anses inte ha blivit mottagen, om försäkringstagaren eller spararen säger upp avtalet och ingår ett nytt avtal som uppfyller förutsättningarna enligt 54 d § med en försäkringsgivare eller tjänsteleverantör som avses i 54 d § 9 mom. Förutsättningen är att de influtna sparmedlen överförs direkt till den tjänsteleverantör eller försäkringsgivare som avses ovan och som är part i det nya avtalet.

Sparmedlen anses ha blivit överförda enligt 5 mom. direkt till den nya tjänsteleverantören eller försäkringsgivaren också om förskottsinnehållning i samband med överföringen har verkställts på sparmedlen, om Skatteförvaltningen, efter att den skattskyldige har lämnat en utredning om att sparmedlen inte enligt 6 mom. ska räknas som skattepliktig inkomst, återbär det innehållna beloppet till den nya tjänsteleverantören eller försäkringsgivaren.

Om sparmedlen överförs till en annan än en försäkringsgivare eller tjänsteleverantör enligt 5 mom. eller om det nya avtalet inte uppfyller förutsättningarna enligt 54 d §, räknas sparmedlens värde vid tidpunkten för överföringen som försäkringstagarens eller spararens kapitalinkomst förhöjd med 50 procent. Om pensionen eller förmånen tas ut senare avdras det belopp som tidigare räknats som inkomst från det skattepliktiga beloppet, dock inte den förhöjda andelen.

Vad som föreskrivs i 7 mom. tillämpas på motsvarande sätt då sparmedel överförs till en försäkringsanstalt i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och det är uppenbart att åtgärden har vidtagits i syfte att undgå skatt på pensionen. Detsamma gäller överförande av sparmedel från en försäkringsanstalt i en annan medlemsstat till en försäkringsanstalt i en tredje medlemsstat.

En livförsäkrings avkastning beräknas så att från försäkringsutbetalningen dras av det sammanlagda beloppet av betalda försäkringspremier. När försäkringens avkastning beräknas skall i detta belopp endast inräknas premierna för sparlivförsäkring och därtill ansluten dödsfallsförsäkring enligt ett och samma försäkringsavtal. Om försäkringen har tecknats av den försäkrades arbetsgivare, skall såsom försäkringspremier dras av det belopp som ansetts ingå i den försäkrades lön.

Skattepliktig inkomst är inte

Försäkringsersättning som grundar sig på dödsfallsförsäkring som hänför sig till en pensionsförsäkring enligt 34 a § är dock skattepliktig kapitalinkomst för förmånstagaren eller, om förmånstagaren inte har fastställts, för dödsboet upp till pensionsförsäkringens sparbelopp.

Skattepliktig inkomst är inte

Skattepliktig inkomst är inte förmåner som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid (sytning) , till den del de utges i form av bostadsförmån, naturprodukter eller tjänster. Sytning i form av pengar är skattepliktig kapitalinkomst.

Avkastningen av genom testamente eller gåva erhållen livstids nyttjanderätt, pension eller annan förmån som tillkommer någon för den återstående livstiden eller ett visst antal år, är skattepliktig antingen såsom kapital- eller förvärvsinkomst enligt stadgandena om dessa förmåner.

Företagsinkomst enligt 30 § som ska fördelas betraktas såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på den nettoförmögenhet som vid utgången av det föregående kalenderåret hörde till näringsverksamheten eller jordbruket. På yrkande som den skattskyldige eller företagarmakar framställer innan beskattningen för skatteåret har slutförts betraktas såsom kapitalinkomstandel av den företagsinkomst som ska fördelas likväl ett belopp som motsvarar en 10 procents årlig avkastning. Har den skattskyldige under skatteåret inlett näringsverksamhet eller jordbruk, räknas kapitalinkomstandelen enligt den nettoförmögenhet som vid utgången av skatteåret hörde till näringsverksamheten eller jordbruket. På yrkande som den skattskyldige eller företagarmakar framställer innan beskattningen för skatteåret har slutförts betraktas den företagsinkomst som ska fördelas likväl i sin helhet som förvärvsinkomst, om inte något annat följer av 2 mom. (22.12.2009/1251)

Företagsinkomst enligt 30 § som skall fördelas betraktas såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på den nettoförmögenhet som vid utgången av det föregående skatteåret hörde till näringsverksamheten eller jordbruket. På yrkande som den skattskyldige eller företagarmakar framställer innan beskattningen för skatteåret har slutförts betraktas såsom kapitalinkomstandel av den företagsinkomst som skall fördelas likväl ett belopp som motsvarar en 10 procents årlig avkastning. Har den skattskyldige under skatteåret inlett näringsverksamhet eller jordbruk, räknas kapitalinkomstandelen enligt den nettoförmögenhet som vid utgången av skatteåret hörde till näringsverksamheten eller jordbruket. (30.7.2004/716)

Den företagsinkomst som skall fördelas anses oberoende av nettoförmögenheten såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av sådana av den skattskyldige ägda värdepapper som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som ingår i näringsverksamhetens anläggningstillgångar. Med överlåtelsevinst av fastigheter och värdepapper som hör till anläggningstillgångarna avses skillnaden mellan överlåtelsepriset och anskaffningsutgiftens icke avskrivna del, till den del den inte har avsatts till en återanskaffningsreservering som avses i 43 § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

En fysisk persons och ett dödsbos andel av en beskattningssammanslutnings nettoinkomst av jordbruk betraktas efter avdrag av delägarens ränteutgifter för sammanslutningens jordbruk och delägarens för tidigare skatteår fastställda förluster av sammanslutningens jordbruk såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av sammanslutningens förmögenhet. På yrkande som delägaren framställer innan beskattningen för skatteåret har slutförts betraktas såsom kapitalinkomstandel likväl ett belopp som motsvarar en 10 procents årlig avkastning. På yrkande som delägaren framställer innan beskattningen för skatteåret har slutförts betraktas inkomstandelen av jordbruk för delägaren i beskattningssammanslutningen likväl i sin helhet som förvärvsinkomst. (22.12.2009/1251)

En fysisk persons och ett dödsbos andel av en beskattningssammanslutnings nettoinkomst av jordbruk betraktas efter avdrag av delägarens ränteutgifter för sammanslutningens jordbruk och delägarens för tidigare skatteår fastställda förluster av sammanslutningens jordbruk såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av sammanslutningens förmögenhet. På yrkande som delägaren framställer innan beskattningen för skatteåret har slutförts betraktas såsom kapitalinkomstandel likväl ett belopp som motsvarar en 10 procents årlig avkastning. (30.7.2004/716)

Med en delägares sammanslutningsförmögenhet avses hans andel av sammanslutningens jordbrukstillgångar vid utgången av det föregående skatteåret, minskad med den skuld för honom som då hänförde sig till sammanslutningens jordbruk.

En fysisk persons och ett dödsbos andel av en beskattningssammanslutnings annan inkomst än av jordbruk betraktas som kapitalinkomst. (22.12.2009/1251)

En fysisk persons och ett inhemskt dödsbos andel av annan inkomst för en beskattningssammanslutning än jordbruksinkomst betraktas som kapitalinkomst. En andel av sammanslutningens nettoinkomst av skogsbruk enligt 11 § inkomstskattelagen för gårdsbruk anses dock som förvärvsinkomst.

En fysisk persons och ett dödsbos andel av resultatet av en näringssammanslutnings näringsverksamhet betraktas såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av den nettoförmögenhet som vid utgången av det föregående skatteåret hörde till näringssammanslutningens näringsverksamhet. (30.7.2004/716)

Om näringssammanslutningen har jordbruksinkomst, anses en delägares andel av denna utgöra kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av den nettoförmögenhet som vid utgången av det föregående skatteåret hörde till sammanslutningens jordbruk. (30.7.2004/716)

Den skattefria delen av en i 16 § 3 mom. avsedd dividend som hänför sig till sammanslutningens näringsverksamhet eller jordbruk avdras från den andel en fysisk person eller ett dödsbo som är delägare har i inkomsten av näringsverksamhet eller jordbruk innan kapitalinkomstandelen räknas ut. (30.7.2004/716)

En delägares andel i resultatet av en näringssammanslutnings näringsverksamhet anses oberoende av nettoförmögenheten vara kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar hans andel i överlåtelsevinsten enligt 38 § 2 mom. av fastigheter och värdepapper som hör till anläggningstillgångarna.

En fysisk persons och ett inhemskt dödsbos andel av annan inkomst för en näringssammanslutning än inkomst av näringsverksamhet och jordbruksinkomst anses som kapitalinkomst.

När kapitalinkomstandelen enligt 38–40 § beräknas skall nettoförmögenheten räknas ut samt tillgångarna och skulderna värderas så som lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen föreskriver. (22.12.2005/1143)

2 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1143 . (22.12.2005/1143)

3 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1143 . (22.12.2005/1143)

Om en bostad som den skattskyldige under skatteåret har använt såsom bostad för sig själv eller sin familj ingår i den förmögenhet som hänförs till sammanslutningens näringsverksamhet, skall värdet av bostaden dras av från delägarens andel av sammanslutningens förmögenhet när kapitalinkomstandelen i 1 mom. beräknas. (20.12.1996/1126)

En skuld som en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag har använt för förvärv av bolagsandelar dras av från hans andel i de tillgångar som hör till en näringssammanslutnings näringsverksamhet.

När kapitalinkomstandelen beräknas enligt 38-40 §§ skall nettoförmögenheten enligt 1 mom. ökas med ett belopp som motsvarar 30 procent av de förskottsinnehållning underkastade löner inom näringsverksamheten eller jordbruket vilka har betalts ut under tolvmånadersperioden omedelbart före skatteårets utgång. (20.12.1996/1126)

42 § har upphävts genom L 30.7.2004/716 .

Skattepliktig kapitalinkomst är inkomsten av den första överlåtelsen mot vederlag av rätten att avverka stamvirke i den skattskyldiges skog ( rotförsäljning ) samt kapitalinkomstandelen vid leveransförsäljning av trävaror, såsom stockar, stolpar, massaved och brännved, som skall tillverkas eller har tillverkats av stamvirke och flis. Såsom kapitalinkomstandelen av inkomst som förvärvats genom leveransförsäljning anses försäljningsinkomsten med avdrag för värdet av leveransarbetet. Kapitalinkomst av skogsbruk är även annan skogsbruksinkomst än inkomst av stamvirke, såsom inkomst av överlåtelse av avverkningsrester, stubbar, andra skogsbränslen, barrträdskvistar till dekorationer, vägkäppar, julgranar eller motsvarande. Vad som föreskrivs ovan i detta moment skall också tillämpas på sådan inkomst av virkesförsäljning som har förvärvats med stöd av rätt till skogsavverkning som förbehållits vid överlåtelse av en fastighet. (22.12.2005/1155)

Såsom kapitalinkomst av skogsbruk betraktas också försäkringsersättning eller annan ersättning för skog och likaså rotprisvärdet eller det gängse värdet av virke som tagits ut för användning i privathushåll eller som överförts till någon annan inkomstkälla. Till kapitalinkomst av skogsbruk räknas också understöd och bidrag som erhållits för skogsbruk. Vederlagsfri överlåtelse av avverkningsrätt utan överlåtelse av marken anses som skattepliktigt uttag för eget bruk enligt rotprisvärdet. (22.12.2005/1155)

Värdet av virke som den skattskyldige har tagit ut för att uppföra eller reparera andra byggnader eller konstruktioner än sådana som han använder som sin egen bostad eller som annars är i hans personliga bruk anses inte som skattepliktig inkomst. Sådan inkomst är inte heller värdet av virke som den skattskyldige har tagit ut för uppvärmning eller annan egen förbrukning.

Med avvikelse från 43 § 1 mom. är inte inkomsten av försäljning av förstagallringsvirke för fysiska personer, dödsbon, beskattningssammanslutningar och samfällda skogar skattepliktig kapitalinkomst av skogsbruk, om

De utgifter som hänför sig till skattefria inkomster av försäljning av förstagallringsvirke är inte avdragsgilla vid beskattningen.

Med avvikelse från 43 § 1 mom. och om 43 a § inte tillämpas på inkomsten av virkesförsäljning, är inkomsten av virkesförsäljning från skog för fysiska personer, dödsbon, beskattningssammanslutningar och samfällda skogar skattepliktig kapitalinkomst av skogsbruk som följer:

Av utgifterna för förvärvande av den inkomst av virkesförsäljning som avses i 1 mom. 1 punkten är 50 procent avdragsgilla vid beskattningen och av utgifterna enligt 2 och 3 punkten är 75 procent avdragsgilla.

Som utgifter enligt 2 mom. betraktas

På stöd enligt 43 a, 43 b och 55 § tillämpas kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse, nedan de minimis-förordningen. Beloppet av de minimis-stöd via beskattningen får inte överstiga 200 000 euro under skatteåret. Totalbeloppet av alla de minimis-stöd som stödmottagaren erhåller får inte överstiga 200 000 euro under skatteåret och de två föregående skatteåren.

Med avvikelse från 1 mom. får stödbeloppet enligt det momentet för skattskyldiga som under skatteåret eller under de två föregående skatteåren haft inkomster som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk inte överstiga 192 500 euro under skatteåret och de två föregående skatteåren.

Som tidpunkt för beviljandet av stöd betraktas den tidpunkt då beskattningen blivit klar. Som beloppet av statligt stöd anses skillnaden mellan det belopp som utan stödåtgärder skulle ha fastställts som skattebelopp och den faktiska fastställda skatten.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna paragraf utfärdas vid behov genom förordning av finansministeriet.

Inkomst av renskötsel är skattepliktig kapitalinkomst, med undantag av värdet av arbete som utförts för renskötseln.

Som inkomst av renskötsel anses den nettoavkastning som renskötseln uppskattas ha lämnat under det föregående renskötselåret i fråga om varje över ett år gammal ren som har räknats genom renbeteslagets försorg, med beaktande av de på orten normala kostnaderna för renboskap. Avkastningen skall uppskattas enligt de för beskattningen för respektive år fastställda intäktsgrunderna.

Har inkomsten av renskötsel på grund av skada som drabbat renboskapen nedgått avsevärt mera än på orten i allmänhet, skall detta beaktas i skälig mån då inkomsten uppskattas.

Efter att ha hört Skatteförvaltningen fastställer statsrådet varje år senast den 10 december de intäktsgrunder som avses i 2 mom. Renbeteslagsföreningen ska senast den 31 oktober för statsrådet lägga fram ett förslag till intäktsgrunder för renskötseln. (11.6.2010/504)

Statsrådet fastställer, efter att ha hört skattestyrelsen, varje år senast den 10 december de intäktsgrunder som avses i 2 mom. Renbeteslagsföreningen skall senast den 31 oktober för statsrådet lägga fram ett förslag till intäktsgrunder för renskötseln. (18.12.1995/1565)

Vinst som har erhållits vid överlåtelse av egendom utgör skattepliktig kapitalinkomst enligt vad som stadgas i detta kapitel.

Som överlåtelse betraktas inte utbyte av konvertibla skuldebrev som avses i 5 kap. 1 § i lagen om aktiebolag (734/1978) mot aktier i bolaget eller utnyttjande av den rätt att teckna aktier som hänför sig till ett däri nämnt optionslån. Vid överlåtelse av en sådan aktie räknas ägartiden från förvärvet av det konvertibla skuldebrevet eller rätten att teckna aktier. Som överlåtelse betraktas inte heller aktiebyte som avses i 52 f § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, om inte något annat följer av 52 h § i nämnda lag. Dessutom iakttas bestämmelserna i 52 f § 3 mom. (22.12.2005/1136)

Med vinst vid överlåtelse av egendom jämställs vinst av ett sådant terminsavtal som avses i 50 § 3 mom. 1 och 2 punkten. Vinsten beräknas dock utan att överlåtelsepriset minskas med det minimibelopp som avses i 46 § 1 mom. (29.10.1999/980)

Som överlåtelse anses vid beskattningen av ett aktiebolag inte överlåtelse av egna aktier som aktiebolaget innehar. (30.12.2008/1078)

Vinsten av egendomsöverlåtelse räknas ut så att från överlåtelsepriset dras av det sammanlagda beloppet av den icke-avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och utgiften för vinstens förvärvande. Det belopp som skall dras av utgör för annan skattskyldig än samfund samt öppet bolag och kommanditbolag alltid dock minst 20 procent och, om den egendom som skall överlåtas har varit hos överlåtaren i minst 10 års tid, minst 40 procent av överlåtelsepriset. (30.7.2004/728)

Har den överlåtna egendomen förvärvats vid avvittring, beräknas ägartiden och anskaffningsutgiften med hänsyn till det fång som är tidigare än avvittringen. (30.12.1993/1502)

När ett öppet bolag eller ett kommanditbolag överlåter egendom som en bolagsman har satt in i bolaget då det grundades eller senare, eller när en bolagsman eller en tidigare bolagsman överlåter egendom som han har tagit ut ur bolaget, skall den ägartid som avses i 1 mom. räknas från den tidpunkt då egendomen sattes in i eller togs ut ur bolaget, om det inte är fråga om en sådan ändring av verksamhetsformen som avses i 24 §.

Vid uträkning av den vinst som erhållits vid överlåtelse av en andel i ett öppet bolag eller kommanditbolag skall till överlåtelsevinsten läggas det belopp varmed bolagsmannens privatuttag sammanlagt har överskridit summan av hans årliga vinstandelar och hans investeringar i bolaget.

Har egendom medan den varit i den skattskyldiges besittning drabbats av skada för vilken han har fått ersättning, skall denna fogas till överlåtelsepriset för överlåtelseåret och de fem föregående åren, om inte ersättningen har använts för att ersätta eller iståndsätta den förstörda eller skadade egendomen eller fogats till kapitalinkomsten av skogsbruk.

Vid uträkning av vinst som erhållits vid överlåtelse av ett fordon beaktas inte resekostnadsersättningar som arbetsgivaren har betalt.

Om den skattskyldige överlåter skog och inkomsten därav under hans ägartid har beskattats såsom nettoinkomst av skogsbruk, skall till överlåtelsepriset fogas rotvärdet av virke som avverkats på fastigheten för att överlåtas separat och av den vid en fastighetsöverlåtelse förbehållna avverkningsrätten, dock högst för överlåtelseåret och de fem föregående åren och endast för den tid för vilken hans inkomst har beskattats som nettoinkomst av skogsbruk, efter avdrag av den för samma år beskattade nettoinkomsten av skogsbruket.

Vid uträkning av överlåtelsevinsten för skog ska till överlåtelsevinsten läggas beloppet av skogsavdrag som har gjorts med stöd av 55 §, dock högst ett belopp som motsvarar 60 procent av anskaffningsutgiften för skogen. (30.12.2008/1085)

Till anskaffningsutgiften för egendom räknas även utgifterna för grundlig förbättring av denna under den skattskyldiges ägartid. Som anskaffningsutgift för egendom som erhållits vederlagsfritt anses beskattningsvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen. Anskaffningsutgiften räknas dock ut av gåvogivarens anskaffningsutgift om gåvomottagaren överlåter den egendom han erhållit innan ett år har förflutit från gåvan. (30.7.2004/728)

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2008/1085 . (30.12.2008/1085)

Anskaffningsutgiften för aktier och andelar som den skattskyldige tidigare har ägt skall inte beaktas vid uträkning av anskaffningsutgiften för optionslån, optionsrätt, konvertibla skuldebrev eller teckningsrätt som tecknats på basis av dem. Anskaffningsutgiften för en aktie eller en andel som den skattskyldige tidigare har ägt samt anskaffningsutgiften för en aktie eller en andel som tecknats på basis av den delas i anskaffningsutgift både för aktien eller andelen som ägts tidigare och för aktien eller andelen som tecknats på basis av den. Om en fondemission och en nyemission skett samtidigt, skall den sammanlagda anskaffningsutgiften för en tidigare ägd aktie och aktier som erhållits med stöd av den i en emission fördelas som anskaffningsutgift för samtliga aktier. (30.7.2004/728)

Till värdeandelssystemet hänförliga andelar av viss egendom, fondandelar i placeringsfonder och andelar i fondföretag anses ha överlåtits i den ordning som de har förvärvats i, om inte den skattskyldige visar något annat. När ordningen för överlåtelse av egendom fastställs ska egendomen anses ha förvärvats vid samma tidpunkt som dess ägartid räknas från vid beskattningen av överlåtelsevinst. (7.12.2007/1141)

Om egendom har överlåtits till ett lägre pris än det gängse priset så att det är fråga om en affär av gåvokaraktär som avses i 18 § 3 mom. i lagen om skatt på arv och gåva, delas överlåtelsen utgående från förhållandet mellan det pris som betalats och det gängse värdet i en del som överlåtits mot vederlag och en vederlagsfri del. Anskaffningsutgift för en andel som överlåtits mot vederlag är den del av anskaffningsutgiften för egendomen som hänför sig till denna. (30.7.2004/728)

Vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom är inte skattepliktig inkomst, om den skattskyldige överlåter

Då överlåtelsevinst av egen bostad räknas ut jämställs med byggnaden även platsen för den till den del dess areal inte överstiger 10 000 kvadratmeter eller, på planlagt område, inte är större än en i planen angiven tomt eller plats för byggnad. Har mindre än hälften av en lägenhet eller byggnad som använts såsom egen bostad använts som stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans familj, anses av överlåtelsevinsten endast den del som motsvarar denna användning utgöra skattefri inkomst. Har flera skattskyldiga tillsammans ägt sådana aktier eller andelar eller en sådan byggnad, tillämpas på den vinst eller andel därav som tillfallit var och en av dem vad som stadgas ovan.

Stadgandena om överlåtelsevinst av egen bostad tillämpas även på överlåtelse av bostadsrätt som avses i lagen om bostadsrättsbostäder (650/90) . Ägartiden jämställs härvid med den tid bostadsrättsavtalet varit i kraft. Vid överlåtelse av egendom som erhållits vid avvittring skall den ägartid som skattefriheten av egen bostad förutsätter beräknas från det fång som föregår fånget vid avvittringen och tiden för boende från den tidpunkt då den skattskyldige har börjat använda bostaden som skall överlåtas som egen stadigvarande bostad. (29.12.1994/1465)

Vinst av överlåtelse av fast egendom för ett skyddsområde som avses i naturvårdslagen (1096/1996) är inte skattepliktig inkomst till den del fastigheten byts mot en annan fastighet. Anskaffningstiden för den fasta egendom som vid bytet har erhållits som vederlag räknas på basis av anskaffningstiden för den överlåtna egendomen. (22.12.2006/1218)

Om 1 mom. 3 punkten har tillämpats på överlåtelsen och om mottagaren överlåter samma egendom vidare innan fem år har förflutit från förvärvet ska, då beloppet av hans eller hennes överlåtelsevinst räknas ut, det belopp av den skattepliktiga överlåtelsevinsten som i enlighet med 1 mom. 3 punkten inte har ansetts som hans eller hennes fångesmans skattepliktiga inkomst dras av från anskaffningsutgiften eller från det belopp som enligt bestämmelserna i 46 § 1 mom. eller 49 § åtminstone ska dras av från överlåtelsepriset. (30.12.2010/1410)

Om 1 mom. 3 punkten har tillämpats på överlåtelsen och om mottagaren överlåter samma egendom vidare innan fem år har förflutit från förvärvet ska, då beloppet av hans eller hennes överlåtelsevinst räknas ut, det belopp av den skattepliktiga överlåtelsevinsten som i enlighet med 1 mom. 3 punkten inte har ansetts som hans eller hennes fångesmans skattepliktiga inkomst dras av från anskaffningsutgiften eller från det belopp som enligt bestämmelserna i 46 § 1 mom. eller 49 § åtminstone ska dras av från överlåtelsepriset. (22.12.2009/1248)

Har på överlåtelsen tillämpats 1 mom. 3 punkten och överlåter mottagaren samma egendom innan fem år har förflutit från förvärvet skall, då beloppet av hans överlåtelsevinst räknas ut, från anskaffningsutgiften dras av det belopp av den skattepliktiga överlåtelsevinsten som med beaktande av 1 mom. 3 punkten inte har ansetts som hans fångesmans skattepliktiga inkomst.

Överlåtelsevinst av egendom som en fysisk person eller ett dödsbo får är inte skattepliktig inkomst, om de sammanlagda överlåtelsepriserna för egendom som överlåtits under skatteåret är högst 1 000 euro. Vid tillämpningen av bestämmelsen beaktas inte överlåtelse av egendom för vars del någon annanstans i lag föreskrivs att den erhållna vinsten är skattefri, och inte heller överlåtelse av sedvanligt bohag eller annan motsvarande egendom avsedd för personligt bruk. (22.12.2005/1128)

Bestämmelserna i 1 mom. 3 punkten om överlåtelse av fast egendom som hör till lant- och skogsbruk tillämpas vid överlåtelse av jordbruksjord också på överlåtelse av rättigheter till samlat gårdsstöd inom ramen för GJP för den jordbruksjord som överlåts till mottagaren. (15.7.2005/558)

Överlåtelsevinst som en fysisk person eller ett dödsbo får vid överlåtelse av åker mellan den 1 januari 2009 och den 31 december 2010 är inte skattepliktig inkomst, om åkern har överlåtits för odling till en person som bedriver yrkesmässigt jordbruk. Med åker avses en åker som införts i åkerskiftesregistret i enlighet med lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) . Med den som bedriver yrkesmässigt jordbruk avses en fysisk person som aktivt bedriver jordbruk antingen för egen räkning eller som delägare i en sammanslutning och som fått sådant stöd som avses i 2 § 1 punkten i lagen om återbäring av accis på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006) det skatteår då överlåtelsen skedde eller det skatteår som följde på överlåtelseåret. Om bestämmelserna i detta moment har tillämpats på överlåtelsen och om mottagaren, som är släkt med överlåtaren på det sätt som avses i 1 mom. 3 punkten, överlåter åkern vidare innan fem år har förflutit från förvärvet, ska bestämmelserna i 5 mom. tillämpas på motsvarande sätt. Om en mottagare som inte är släkt med överlåtaren på det sätt som avses i 1 mom. 3 punkten överlåter åkern vidare innan fem år har förflutit från förvärvet, ska 60 procent av åkerns anskaffningsutgift dras av då överlåtelsevinsten räknas ut. (22.12.2009/1248)

Vinst som erhållits från överlåtelse av egendom är inte skattepliktig inkomst, om en fysisk person eller ett dödsbo överlåter fast egendom till en kommun den 1 februari 2008 eller därefter, senast den 31 mars 2009.

När det skattepliktiga beloppet av en överlåtelsevinst för en annan skattskyldig än ett samfund, ett öppet bolag eller ett kommanditbolag räknas ut skall från överlåtelsepriset dras av minst 80 procent, om (30.12.1993/1502)

Den i 1 mom. avsedda lättnaden tillämpas inte vid överlåtelse av egendom till ett statligt affärsverk för annat ändamål än naturskyddsändamål, för försvarsmaktens behov, forskningsändamål eller något annat liknande samhälleligt ändamål. (30.7.2004/728)

Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom ska dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår, och förlusten beaktas inte när underskottet för kapitalinkomstslaget fastställs. (30.12.2010/1410)

Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom skall dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de tre följande åren allteftersom vinst uppstår och förlusten inte beaktas när underskottet för kapitalinkomstslaget fastställs. (29.10.1999/980)

Som avdragbar överlåtelseförlust betraktas inte förlust vid överlåtelse av sådan bostad för vilken överlåtelsevinsten enligt 48 § är skattefri, och inte heller förlust som uppkommit vid överlåtelse av sedvanligt bohag eller annan motsvarande egendom avsedd för personligt bruk. Som avdragbar överlåtelseförlust betraktas inte heller förlust som föranletts av överlåtelser som avses i 48 § 6 mom., om de sammanlagda anskaffningsutgifterna för den egendom som överlåtits under skatteåret och som skall beaktas enligt det nämnda momentet uppgår till högst 1 000 euro. (22.12.2005/1128)

Med överlåtelseförlust jämställs också

(29.10.1999/980)

Skattepliktig inkomst är inte, med de undantag som stadgas i 86 §, vad som förvärvats på grund av giftorätt eller som fördel av oskiftat bo, genom arv, såsom bidrag eller gottgörelse som avses i 8 kap. ärvdabalken eller genom testamente eller gåva.

Ersättning som en skattskyldig har fått på grund av patent, upphovsrätt eller någon annan därmed jämförbar rättighet är skattepliktig kapitalinkomst, om rättigheten har förvärvats genom arv eller testamente eller mot vederlag. I annat fall är den förvärvsinkomst.

Skattepliktig inkomst är inte

Skattepliktig kapitalinkomst för en fysisk person är den vid skatteårets utgång obetalda delen av ett penninglån som erhållits av aktiebolaget under skatteåret, om den skattskyldige, hans familjemedlemmar eller dessa tillsammans direkt eller indirekt äger minst 10 procent av bolagets aktier eller har en motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför.

En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster dra av de utgifter som han har haft för att förvärva eller bibehålla dem.

En skattskyldig kan också dra av de utgifter som han har haft för förvaltning och förvaring av värdepapper, värdeandelar och annan med dessa jämförbar egendom, till den del utgifterna under skatteåret överstiger självriskandelen om 50 euro. Självriskandelen anses täcka utgifterna för förvaltning och förvaring av egendom också till den del egendomen eller avkastningen inte är skattepliktig. (24.6.2004/561)

En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster som utgifter för inkomstens förvärvande också dra av eftermarknadsgottgörelse . Med eftermarknadsgottgörelse avses en gottgörelse som någon fått eller betalt i samband med överlåtelse av masskuldebrev och som motsvarar den ränta som har uppkommit under tiden mellan räntebetalningsdagen och dagen för överlåtelsen av masskuldebrevslånet.

En skattskyldig har rätt att som utgifter för inkomstens förvärvande från sina kapitalinkomster dra av kursförlust på skuld för inkomstens förvärvande som upptagits i utländsk valuta. Kursförlust på skuld som hänför sig till inkomst som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst är inte avdragbar.

En skattskyldig har rätt att som utgift för inkomstens förvärvande från sina kapitalinkomster dra av det belopp som han återbetalt av ett delägarlån som med stöd av 53 a § räknas som inkomst, om återbetalningen har skett senast det femte skatteåret efter det år då lånet lyftes.

Den skattskyldige har rätt att avdra premier för sin egen pensionsförsäkring och inbetalningar enligt sitt långsiktiga sparavtal enligt 34 a § till ett belopp av sammanlagt 5 000 euro per år. Det högsta avdragsgilla beloppet är dock 2 500 euro, om den skattskyldiges arbetsgivare under skatteåret har betalat premier för frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för den skattskyldige. Premierna och inbetalningarna kan avdras tidigast för det skatteår under vilket den försäkrade eller den som har rätt till medlen fyller 18 år och senast för det år under vilket utbetalningen av pension eller annan utbetalning har inletts. Avdragsrätten gäller försäkring som tecknats av den skattskyldige eller av dennes make och där den skattskyldige är försäkrad, samt långsiktigt sparavtal som har ingåtts av den skattskyldige eller av dennes make och där den skattskyldige har rätt till medlen enligt lagen om bundet långsiktigt sparande.

En förutsättning för avdragsrätten är att enligt avtalsvillkoren

Premier för pensionsförsäkring som ska betalas i ett för allt är inte avdragsgilla.

En förutsättning för avdragsrätten är ytterligare att enligt avtalet

Om pension eller annan utbetalning börjar betalas senare än när den skattskyldige uppnår åldern för ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare, förkortas den tioårsperiod som föreskrivs i 4 mom. 1 punkten med två år för varje helt levnadsår med vilket den skattskyldiges ålder överskrider pensionsåldern när utbetalningen av pensionen eller utbetalningen inleds, dock med högst fyra år.

Premierna enligt 1 mom. kan också omfatta premier som hänför sig till dödsfallsförsäkring som har samband med pensionsförsäkringen, om ersättningen vid dödsfall inte överskrider pensionsförsäkringens besparing.

En förutsättning för avdragsrätten är ytterligare att försäkringsanstalten, inlåningsbanken, fondbolaget eller värdepappersföretaget i ett avtal enligt 1 mom. har förbundit sig att tillställa Skatteförvaltningen sådana av Skatteförvaltningen bestämda uppgifter som behövs för beskattningen och på det sätt som Skatteförvaltningen bestämmer.

Vad som i 1 mom. bestäms om en försäkring som tecknats av arbetsgivaren tillämpas på motsvarande sätt på en försäkring som ett öppet bolag tecknat för sin bolagsman, ett kommanditbolag för sin ansvariga bolagsman och ett aktiebolag för en sådan aktieägare som enligt 7 § i lagen om pension för arbetstagare inte anses stå i anställningsförhållande vid tillämpningen av nämnda lag.

Premierna för en frivillig pensionsförsäkring är avdragsgilla endast om försäkringen har tecknats i en försäkringsanstalt som har sitt hemvist eller fast driftställe inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Inbetalningarna enligt ett långsiktigt sparavtal är avdragsgilla endast om avtalet har ingåtts med en tjänsteleverantör som har sitt hemvist eller fast driftställe i Finland. Med undantag av en person som under de närmaste fem åren före flyttningen har varit allmänt skattskyldig i Finland är dock premierna för en försäkring som betalats av en person som från utlandet flyttat till Finland avdragsgilla enligt 1–8 mom. i denna persons beskattning för flyttningsåret och för de tre följande åren, om premierna grundar sig på en försäkring som har tecknats minst ett år innan personen flyttade till Finland.

Den skattskyldige har rätt att avdra premier för sin egen i 34 a § avsedda frivilliga individuella pensionsförsäkring till ett belopp av 5 000 euro i året. Det högsta avdragsgilla beloppet är dock 2 500 euro, om den skattskyldiges arbetsgivare under skatteåret har betalat premier för frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för den skattskyldige. Avdragsrätten gäller försäkring som tecknats av den skattskyldige eller av dennes make och där den skattskyldige är försäkrad.

En förutsättning för avdragsrätten är dock att enligt avtalsvillkoren pension i form av ålderspension börjar betalas tidigast då den försäkrade fyllt 62 år och att försäkringen inte kan återköpas vid lägre ålder på andra grunder i samband med den försäkrades situation än på grund av dennes arbetslöshet under minst ett års tid, på grund av bestående invaliditet eller på grund av makes död eller på grund av äktenskapsskillnad. Premier för pensionsförsäkring som skall betalas i ett för allt är inte avdragsgilla.

Vad som i 1 mom. bestäms om en försäkring som tecknats av arbetsgivaren tillämpas på motsvarande sätt på en försäkring som ett öppet bolag tecknat för sin bolagsman, ett kommanditbolag för sin ansvariga bolagsman och ett aktiebolag för en sådan aktieägare som enligt 1 d § i lagen om pension för arbetstagare inte anses stå i anställningsförhållande vid tillämpningen av nämnda lag.

Premier för frivillig pensionsförsäkring som tecknats i en annan försäkringsanstalt än en sådan som har sitt hemvist eller fast driftställe inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är inte avdragsgilla. Premier för försäkring som betalats av en person som från utlandet flyttat till Finland, med undantag av en person som under de närmaste fem åren före flyttningen har varit allmänt skattskyldig i Finland, är dock enligt 1–3 mom. avdragsgilla i denna persons beskattning för flyttningsåret och för de tre följande åren, om premierna grundar sig på en försäkring som har tecknats minst ett år innan personen flyttade till Finland.

Fysiska personer, dödsbon och av dem bildade beskattningssammanslutningar samt samfällda förmåner har rätt att före de avdrag som avses i 56 § göra skogsavdrag från den kapitalinkomst av skogsbruk som de förvärvat från en fastighet som skall anses som en gårdsbruksenhet.

Skogsavdraget utgör högst 60 procent av den skattepliktiga kapitalinkomst av skogsbruk som den skattskyldige under skatteåret har förvärvat från skog som berättigar till skogsavdrag. Summan av de skogsavdrag som den skattskyldige har gjort för skatteåret och för tidigare skatteår minskad med det belopp som med stöd av 46 § 8 mom. har lagts till den skattepliktiga överlåtelsevinsten för skog får inte överstiga 60 procent av de sammanräknade anskaffningsutgifterna för de skogar som den skattskyldige äger vid utgången av skatteåret och som berättigar till skogsavdrag. (30.12.2008/1085)

Som anskaffningsutgift för skogen anses skogens andel av anskaffningsutgiften för fastigheten. Om äganderätten till fastigheten överlåts vidare vederlagsfritt, har den skattskyldige samma rätt att göra skogsavdrag som den föregående ägaren skulle ha haft. Om en del av de fastigheter som överlåtaren äger överlåts vederlagsfritt, motsvarar beloppet av den överförda skogsavdragsrätten den proportionella andel som anskaffningsutgiften för den skog som förvärvet gäller utgör av de totala anskaffningsutgifterna som ligger till grund för överlåtarens skogsavdrag. (30.12.2008/1085)

Skogsavdrag görs på yrkande av den skattskyldige, och han skall i samband med yrkandet lägga fram utredning om förutsättningarna för det. Skogsavdraget under ett skatteår skall uppgå till minst 1 500 euro. (26.10.2001/896)

Utgifter som hänför sig till kapitalinkomst av skogsbruk är bland annat

Den skattskyldige får inte dra av utgifter till den del han erhållit skattefritt understöd eller annan skattefri ersättning för dem. Om avdraget har godkänts vid beskattningen, betraktas understödet eller ersättningen som inkomst.

Ett samfund får enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet från sin inkomst dra av

Ovan i 1 mom. 2 punkten avsedda av Skatteförvaltningen angivna aktörer ska årligen till Skatteförvaltningen lämna uppgifter om de avdragsgilla donationer som de mottagit, vem som gjort donationerna och för vilket ändamål donationen använts. Dessutom ska verksamhetsberättelsen, resultaträkningen och balansräkningen för det senast avslutade verksamhetsåret lämnas till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om hur och när uppgifterna ska lämnas.

Ett samfund får enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet från sin inkomst dra av

Ovan i 1 mom. 2 punkten avsedda av Skattestyrelsen angivna aktörer ska årligen till Skattestyrelsen lämna uppgifter om de avdragsgilla donationer som de mottagit, vem som gjort donationerna och för vilket ändamål donationen använts. Till Skattestyrelsen ska dessutom lämnas verksamhetsberättelsen, resultaträkningen och balansräkningen för det senast avslutade verksamhetsåret. Skattestyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur och när uppgifterna ska lämnas.

En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster dra av räntorna på sina skulder, om skulden

(29.12.2011/1515)

En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster dra av räntorna på sina skulder, om skulden

(20.12.1996/1126)

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. har den skattskyldige rätt att från sina kapitalinkomster dra av 75 procent av räntorna på sina skulder, om skulden hänför sig till anskaffning eller grundlig reparation av en stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans eller hennes familj ( bostadsskuld ). (29.12.2011/1515)

Räntor som har betalts för den tid för vilken de har räknats ut är avdragbara endast till den del de hänför sig till skatteåret och det följande året.

En skattskyldig har inte rätt att dra av räntor som har betalts

Den skattskyldige har inte heller rätt att dra av räntor som gäller

(29.12.2009/1741)

Den skattskyldige har inte heller rätt att dra av räntor som gäller

(20.8.2004/772)

Vid ränteavdrag avdras först räntorna för andra skulder än räntorna för en skuld för förvärv av den första bostaden enligt 131 § 3 och 4 mom.

Ränta på en skuld som en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag har använt för förvärv av en bolagsandel dras av från hans eller hennes andel i en näringssammanslutnings näringsinkomst innan kapitalinkomstandelen räknas ut på det sätt som bestäms i 40 §. (30.7.2004/716)

Såsom skattepliktig inkomst enligt 1 mom. 3 punkten anses inte delägarlån som med stöd av 53 a § räknas som den skattskyldiges inkomst. (26.6.1998/475)

Borgensmannen eller någon annan som ställt säkerhet har rätt att dra av räntorna på en skuld som han betalt på basis av en förbindelse eller räntorna på en annan skuld som han tagit upp för att betala denna, vilka löpt sedan gäldenären konstaterades vara insolvent. Dessa räntor är dock avdragsgilla endast om den ursprungliga gäldenären hade haft rätt att dra av dem som räntor som hänför sig till näringsverksamhet eller jordbruk.

Om den ursprungliga gäldenären i enlighet med sitt ansvar har betalt borgensmannen eller någon annan som ställt säkerhet gottgörelse, har han enligt räntebestämmelserna rätt att dra av en sådan andel av gottgörelsen som motsvarar räntan på skulden.

Med avvikelse från bestämmelserna i 58 § 2 mom. har en skattskyldig rätt att från sina kapitalinkomster dra av 85 procent av räntorna på sina bostadsskulder skatteåret 2012 och 80 procent skatteåret 2013. (29.12.2011/1515)

På yrkande som den skattskyldige framställt innan beskattningen för skatteåret har slutförts kan den förlust som under skatteåret uppkommit av näringsverksamhet och jordbruk samt den förlust som för en delägare i en beskattningssammanslutning uppkommit av sammanslutningens jordbruk helt eller delvis dras av från de kapitalinkomster som en fysisk person eller ett dödsbo har förvärvat under skatteåret. Förlusterna dras av från kapitalinkomsterna före räntorna, men efter utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande.

Förlust som uppkommit av näringsverksamhet eller jordbruk som makar idkar gemensamt skall dras av från kapitalinkomsterna endast om båda makarna yrkar det. Förlusten skall härvid dras av från makarnas kapitalinkomster enligt de andelar som avses i 14 § 2 mom.

Den andel en delägare i en beskattningssammanslutning har i nettoförluster av sammanslutningens övriga verksamhet dras av från hans kapitalinkomster.

Om summan av en fysisk persons eller ett dödsbos avdragbara utgifter för inkomstens förvärvande samt för ränteutgifter och från kapitalinkomsterna avdragbara förluster enligt 59 § överstiger summan av de skattepliktiga kapitalinkomsterna, utgör skillnaden ett sådant underskott i kapitalinkomstslaget på grund av vilket den skattskyldige har rätt att göra en underskottsgottgörelse som avses i 131-134 §§.

När underskottsgottgörelsen räknas ut beaktas de andelar av underskottet som härrör från kostnader för inkomstens förvärvande samt från förluster och räntor i den ordning som de dras av från kapitalinkomsterna enligt 58 § 6 mom. och 59 §. Till den del underskottet inte har beaktats som ett avdrag från skatten skall det fastställas som en sådan till kapitalinkomstslaget hänförlig förlust som enligt 118 § skall dras av från den skattskyldiges kapitalinkomster under de följande åren.

Ovan i 54 d § avsedda premier och inbetalningar avdras från kapitalinkomsten efter i 1 mom. avsedda avdrag. Om avdragens sammanlagda belopp är större än de skattepliktiga kapitalinkomsternas sammanlagda belopp, har den skattskyldige rätt att från skatten göra i 131 a och 132–134 § avsedd särskild underskottsgottgörelse. Förlust som hänför sig till kapitalinkomstslaget fastställs inte på grundval av premierna och inbetalningarna. (29.12.2009/1741)

Ovan i 54 d § avsedda försäkringspremier avdras från kapitalinkomsten efter i 1 mom. avsedda avdrag. Om avdragens sammanlagda belopp är större än de skattepliktiga kapitalinkomsternas sammanlagda belopp, har den skattskyldige rätt att från skatten göra i 131 a och 132–134 § avsedd särskild underskottsgottgörelse. Förlust som hänför sig till kapitalinkomstslaget fastställs inte på grundval av försäkringspremier. (20.8.2004/772)

Förvärvsinkomst är annan inkomst än kapitalinkomst som avses i 2 kap.

Skattepliktig förvärvsinkomst är bland annat lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande samt förmån eller ersättning som erhållits i stället för sådan inkomst.

3 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1155 . (22.12.2005/1155)

Förhöjning som betalas på grund av försenad betalning av lagstadgad pension, av ersättningar som betalas med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) , patientskadelagen (585/1986) eller trafikförsäkringslagen (279/1959) eller av lagstadgade sociala förmåner eller frivilliga tilläggsförmåner från pensionsstiftelser eller försäkringsanstalter, skall vid beskattningen anses vara samma inkomst som den inkomst till vilken förhöjningen hänför sig. Förhöjning som betalas på grund av att en ovan nämnd skattefri betalning har försenats är skattefri.

Av företagsinkomst som skall fördelas och av den inkomstandel som tillkommer en delägare i en sammanslutning utgör den andel förvärvsinkomst som enligt 38–41 § inte är kapitalinkomst, samt dividend och förtäckt dividend på det sätt som bestäms i 33 b–33 d §.

Skattepliktig förvärvsinkomst är värdet av det arbete som en skattskyldig eller dennes make, den skattskyldiges hemmavarande barn som före skatteåret fyllt 14 år och en delägare i ett dödsbo eller i en beskattningssammanslutning eller en medlem av hans familj under skatteåret har utfört genom att i samband med leveransförsäljning från gårdsbruksenhetens skog eller annan därmed jämförbar försäljning upparbeta eller transportera virke (leveransarbete) .

Leveransarbetet skall uppskattas i pengar till det belopp som för detta arbete skulle ha betalts i lön till en anställd.

Värdet av leveransarbetet anses likväl utgöra skattepliktig inkomst endast till den del den virkesmängd som de ovan nämnda personerna har upparbetat eller transporterat sammanlagt överstiger 125 kubikmeter.

Den del av leveransarbetet som är skattepliktig skall fördelas såsom förvärvsinkomst mellan de personer som avses i 1 mom., i förhållande till deras arbetsinsatser.

Vårdpeng, vårdtillägg eller kommunalt tillägg för vård av barn enligt lagen om hemvård och privat vård av barn (1128/1996) är förvärvsinkomst för den förälder eller annan vårdnadshavare till vilken inkomsten betalas. Betalas vårdpengen, vårdtillägget eller det kommunala tillägget direkt till vårdproducenten, är betalningen dock inte inkomst för föräldern eller den andra vårdnadshavaren utan för vårdproducenten.

När det gäller pensionsstöd enligt lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa (39/2005) skall bestämmelserna om pension tillämpas vid beskattningen.

Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivaren är skattepliktig förvärvsinkomst för den skattskyldige och ska uppskattas till gängse värde. Skatteförvaltningen bestämmer årligen beräkningsgrunderna för det gängse värdet. (11.6.2010/504)

Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivaren är skattepliktig förvärvsinkomst för den skattskyldige och skall uppskattas till gängse värde enligt vad skattestyrelsen årligen närmare bestämmer.

En personlig kollektivtrafikbiljett som arbetsgivaren ger arbetstagaren för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är skattefri inkomst till ett värde av högst 300 euro. Dessutom är biljetten skattefri inkomst till den del förmånen överstiger 600 euro, dock inte högre än till 3 400 euro. (22.12.2009/1251)

En personlig kollektivtrafikbiljett som arbetsgivaren ger arbetstagaren för resor mellan bostaden och arbetsplatsen värderas till 75 procent av biljettens gängse värde. (22.12.2005/1128)

Från personalfonder erhållna fondandelar och överskott utgör skattepliktig förvärvsinkomst till 80 procent. I övrigt är inkomsten skattefri.

Som förvärvsinkomst anses rätten att på grundval av ett arbetsförhållande teckna aktier eller andelar i ett företag till lägre pris än det gängse. Förmånen är skattepliktig till den del nedsättningen på aktiens eller andelens pris överstiger 10 procent av aktiens eller andelens gängse pris. Om förmånen inte kan utnyttjas av en majoritet av de anställda, är nedsättningens belopp i sin helhet skattepliktig inkomst.

Det gängse priset på en offentligt noterad aktie eller andel är det genomsnittliga pris som har räknats ut för kalendermånaden före emissionsbeslutet. Om det genomsnittliga priset på en offentligt noterad aktie under den kalendermånad som följer efter den första noteringen är lägre än det ovan angivna priset, skall skatteplikten för förmånen och dennas värde bestämmas på grundval av det lägre värdet.

Skattepliktig förvärvsinkomst utgör också en på ett arbetsförhållande baserad rätt att på grundval av ett konverteringslån, ett optionslån, en optionsrätt eller någon annan med dessa jämförbar överenskommelse eller förbindelse erhålla eller förvärva aktier eller andelar i ett samfund till ett pris som är lägre än det gängse priset ( anställningsoption ). Som förmånens värde anses aktiens eller andelens gängse värde vid den tidpunkt när anställningsoptionen används, minskat med det sammanlagda pris som den skattskyldige har betalt för aktien eller andelen och optionen. Förmånen betraktas som inkomst för det skatteår under vilket anställningsoptionen används. Anställningsoptionen anses bli använd när den skattskyldige erhåller eller förvärvar de aktier eller andelar som den gäller. Överlåtelse av anställningsoptionen jämställs med användning. Som förmånens värde anses då överlåtelsepriset för optionen, minskat med det pris som överlåtaren har betalt för den. En förmån som erhållits genom en anställningsoption räknas som skattepliktig förvärvsinkomt för den ursprungliga mottagaren av optionen även om han har avstått från sin rätt genom att ge anställningsoptionen vidare som gåva eller annars har överlåtit optionen till någon inom hans intressesfär. Dessa överlåtelser betraktas inte som användning av en anställningsoption. (19.6.1997/584)

Såsom skattepliktig förvärvsinkomst betraktas ränteförmåner i samband med lån som erhållits på grundval av anställning, till den del den årliga räntan på lånet är lägre än referensräntan, om räntan på lånet är bunden till den referensränta som allmänt tillämpas på marknaden. Om räntan på lånet inte är bunden till referensräntan betraktas ränteförmånen som skattepliktig förvärvsinkomst till den delen den årliga räntan på lånet är lägre än 12 månaders euriborränta den första dagen av året.

Såsom skattepliktig förvärvsinkomst betraktas ränteförmåner i samband med lån som erhållits på grundval av anställning, till den del den årliga räntan på lånet är lägre än den grundränta enligt 1 § lagen om vissa referensräntor (996/1998) som fastställs av vederbörande ministerium.

Premier för en arbetstagares sparlivförsäkring och för frivillig individuell pensionsförsäkring som betalats av arbetsgivaren utgör skattepliktig förvärvsinkomst för den försäkrade.

Av arbetsgivaren betalda premier för frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare och som uppfyller villkoren i 54 d § 2 mom. 1 punkten, 4 mom. 1 punkten samt 5 och 7 mom. anses utgöra skattepliktig förvärvsinkomst för den försäkrade, dock endast till den del premiernas sammanlagda belopp under skatteåret överstiger 8 500 euro. (29.12.2009/1741)

Av arbetsgivaren betalda premier för frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare och som uppfyller villkoren i 54 d § 2 mom. anses utgöra skattepliktig förvärvsinkomst för den försäkrade, dock endast till den del premiernas sammanlagda belopp under skatteåret överstiger 8 500 euro.

Om den skattskyldige har av olika arbetsgivare tecknade i 2 mom. avsedda försäkringar, inräknas av samtliga arbetsgivare betalda premier i det ovan nämnda maximibeloppet.

Vad som i denna paragraf bestäms om en försäkring som tecknats av arbetsgivaren tillämpas på motsvarande sätt på en försäkring som ett öppet bolag tecknat för sin bolagsman, ett kommanditbolag tecknat för sin ansvariga bolagsman och ett aktiebolag tecknat för en sådan aktieägare som inte enligt 1 d § i lagen om pension för arbetstagare anses stå i anställningsförhållande vid tillämpningen av nämnda lag.

Utan hinder av vad som bestäms i 2 mom. anses av arbetsgivaren betalda premier utgöra skattepliktig förvärvsinkomst, om försäkringen har tecknats i en annan försäkringsanstalt än en sådan som har sitt hemvist eller fast driftställe i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Premier för sådan försäkring som betalats av arbetsgivaren utgör inte skattepliktig förvärvsinkomst för flyttningsåret och de tre följande åren för en person som från utlandet flyttat till Finland, med undantag av en person som under de närmaste fem åren före flyttningen har varit allmänt skattskyldig i Finland, till den del premierna inte överstiger 8 500 euro, om premierna grundar sig på en försäkring som har tecknats minst ett år innan personen flyttade till Finland.

Som skattepliktig inkomst anses inte, om inte något annat följer av vad som stadgas ovan, sedvanliga och skäliga förmåner som anställda och personer som får pension för tidigare anställning hos arbetsgivaren erhåller av denne och som utgörs av

Som skattepliktig inkomst betraktas inte heller sådana inom branschen sedvanliga och skäliga förmåner som skattskyldiga vilka är anställda hos trafikidkare eller uppbär pension på basis av en sådan anställning får av arbetsgivaren i form av fri- eller rabattbiljetter för resor.

Skattepliktig inkomst uppkommer inte när en arbetsgivare tillfälligt ordnar vård för ett sjukt barn under den tid som arbetstagaren skulle ha rätt till vårdledighet med fulla löneförmåner. Som tillfällig betraktas en vårdperiod på längst fyra dagar på grund av samma sjukdomsfall. (15.12.2000/1086)

Skattepliktig inkomst uppkommer inte heller av privat bruk av telekommunikationsförbindelser som ordnats för arbetstagarens yrkesmässiga bruk. (24.6.2004/561)

Som förmåner enligt 1 mom. 4 punkten betraktas också årliga förmåner till högst 400 euro för sådan frivillig motions- och kulturverksamhet för arbetstagaren som arbetsgivaren erbjuder. I detta moment avses med kulturverksamhet besök på museer, teatrar, opera, biografer, konserter, konstutställningar eller andra motsvarande evenemang eller tillställningar med anknytning till olika konstområden. Som kulturverksamhet betraktas också besök i vetenskapscenter och på idrottsevenemang samt deltagande i handledda, aktivitetsbaserade konstkurser. En förutsättning är att förmånen står till förfogande endast för arbetstagaren. (19.12.2008/946)

Skattepliktig inkomst är inte skäliga ersättningar för täckande av särskilda kostnader och den ökning av levnadskostnaderna som skötseln av ett riksdagsmannauppdrag medför.

Såsom i 1 mom. nämnd skälig ersättning betraktas talmannens och vice talmännens anslag enligt lagen om riksdagsmannaarvode (328/1947) , en riksdagsmans telekommunikationsersättning samt en riksdagsmans kostnadsersättning. (9.6.2000/530)

Skattepliktig inkomst är inte rätten till gratis resor i samband med skötseln av uppdraget som riksdagsledamot eller medlem av statsrådet eller bostadsförmånen inklusive därtill hörande tjänster i samband med skötseln av uppdraget som statsminister. (8.12.2006/1097)

Skattepliktig inkomst är inte skäliga ersättningar för täckande av särskilda kostnader och den ökning av levnadskostnaderna som skötseln av uppdraget som ledamot i Europaparlamentet medför. Som en skälig ersättning som avses i detta moment betraktas den allmänna kostnadsersättningen, det fasta reseanslaget, reseanslaget, dagtraktamentet, ersättningen för datatrafik och anslaget för sekreterarhjälp eller annan med dem jämförbar ersättning. (24.2.1995/227)

Skattepliktig inkomst är inte kostnadsersättningar för resor, dagtraktamenten, måltidsersättningar och logiersättningar som arbetsgivaren har betalt för arbetsresor. Skattepliktig inkomst är inte heller kostnadsersättningar eller skäliga logiersättningar för resor som arbetstagaren för att sköta sina arbetsuppgifter på något annat än i 72 § 1 mom. nämnt sätt gör till sin sekundära arbetsplats. Som sekundär arbetsplats betraktas ett ordinarie verksamhetsställe för arbetsgivaren eller ett samfund som hör till samma intressesfär som arbetsgivaren, om det är beläget på en annan ort eller i en annan stat än den egentliga arbetsplats som skall betraktas som arbetstagarens primära arbetsplats. (30.12.1998/1170)

I branscher där arbetstagaren ofta måste byta arbetsställe på grund av att det för branschen typiska arbetet är kortvarigt anses av resekostnadsersättningarna för de dagliga resorna mellan bostaden och det särskilda arbetsstället endast kostnadsersättningen för själva resan vara skattefri inkomst, i det fall att den skattskyldige inte har någon egentlig arbetsplats. Om arbetstagaren dock inte har tillfälle att utnyttja av arbetsgivaren ordnad arbetsplatsbespisning på ett särskilt arbetsställe eller i dess omedelbara närhet, anses det dessutom att också en måltidsersättning som ingår i resekostnadsersättningarna för dagliga resor mellan bostaden och ett särskilt arbetsställe ska vara skattefri. Skatteförvaltningen bestämmer årligen beloppet av den skattefria måltidsersättningen. (11.6.2010/504)

I branscher där arbetstagaren ofta måste byta arbetsställe på grund av att det för branschen typiska arbetet är kortvarigt anses av resekostnadsersättningarna för de dagliga resorna mellan bostaden och det särskilda arbetsstället endast kostnadsersättningen för själva resan vara skattefri inkomst, i det fall att den skattskyldige inte har någon egentlig arbetsplats. Om arbetstagaren dock inte har tillfälle att utnyttja av arbetsgivaren ordnad arbetsplatsbespisning på ett särskilt arbetsställe eller i dess omedelbara närhet, anses det enligt vad skattestyrelsen årligen närmare bestämmer att dessutom också i resekostnadsersättningarna för dagliga resor mellan bostaden och ett särskilt arbetsställe ingående måltidsersättning skall vara skattefri.

Med resekostnadsersättning för arbetsresa som betalts av arbetsgivaren jämställs sådan resekostnadsersättning som ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § betalt för en resa som gjorts till förmån för det allmännyttiga samfundet på uppdrag av detta också i de fall när den skattskyldige inte står i anställningsförhållande till det allmännyttiga samfundet eller inte annars får lön för det arbete som resan ansluter sig till. Av denna resekostnadsersättning är dock endast följande skattefri inkomst:

(26.10.2001/896)

Med arbetsresa avses en resa som en skattskyldig tillfälligt företar till ett särskilt arbetsställe för att utföra arbetsuppgifter.

Med arbetsresa avses en resa till arbetsstället också om

(19.12.2008/946)

Inom branscher där arbetstagaren ofta måste byta arbetsställe på grund av att det för branschen typiska arbetet är kortvarigt skall också de dagliga resorna mellan bostaden och ett särskilt arbetsställe betraktas som arbetsresa, under förutsättning att den skattskyldige inte har någon egentlig arbetsplats.

Som arbetsresa betraktas inte resa mellan den skattskyldiges bostad och den egentliga arbetsplatsen och inte heller veckosluts- och liknande resor som under pågående arbetskommendering har företagits mellan bostaden och det särskilda arbetsstället.

Som tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe enligt 72 § betraktas arbete på samma arbetsställe i högst två år.

Som tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe betraktas likväl arbete i högst tre år på samma arbetsställe, om det är fråga om arbete som pågår under en begränsad tid på ett arbetsobjekt på vilket utförs sådant arbete som till sin natur är tillfälligt arbete och som upphör på arbetsstället när arbetet är slutfört. För den tid som överskrider två år är ersättningarna för resekostnader skattefri inkomst endast när den skattskyldige på grund av en arbetsresa har övernattat i tillfällig inkvartering som är nödvändig till följd av det särskilda arbetsställets läge och arbetet utförs på ett arbetsställe som befinner sig på mer än 100 kilometers avstånd från den skattskyldiges bostad och egentliga arbetsplats. (19.12.2008/946)

Om en arbetsperiod som har överenskommits att räcka högst den tid som anges i 1 eller 2 mom. fortgår en längre tid av orsaker som skäligen inte har kunnat förutses, betraktas arbetet som tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe ända tills den tidsfrist för tillfälligt arbete som anges i 1 eller 2 mom. upphör. (19.12.2008/946)

Tidsfristerna tillämpas om det särskilda arbetsstället under den tid som avses i 1 eller 2 mom. har varit den skattskyldiges huvudsakliga arbetsställe. Tidsfristen börjar räknas från början, om den skattskyldiges arbete på samma arbetsställe har avbrutits för en sammanhängande period av minst sex månader och den skattskyldige under denna tid har arbetat på ett annat arbetsställe.

Med egentlig arbetsplats avses den plats där den skattskyldige arbetar stadigvarande.

Har den skattskyldige på grund av arbetets rörlighet ingen sådan plats där han stadigvarande arbetar, anses såsom egentlig arbetsplats den plats där han avhämtar arbetsorder, förvarar arbetsplagg, redskap och material vilka han använder i arbetet, eller någon annan i fråga om arbetets utförande motsvarande plats.

Med egentlig arbetsplats avses inte ett arbetsställe dit arbetstagaren gör en arbetsresa som avses i 72 § 2 mom.

Skatteförvaltningen meddelar årligen på förhand närmare föreskrifter om grunderna för och beloppen av skattefria ersättningar för resekostnader, efter att ha gett kostnadsersättningsdelegationen tillfälle att bli hörd. Närmare bestämmelser om delegationen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utgående från de resekostnadsbelopp som statens arbetsmarknadsverk räknat ut fastställer Skatteförvaltningen beloppen av skattefria dagtraktamenten och målstidsersättningar som arbetsgivaren betalar för arbetsresor. När inrikesdagtraktamenten fastställs ska en 15 procents andel för inbesparade levnadskostnader dras av från summan. Det på så sätt uträknade beloppet ska dras av från de sammanlagda resekostnaderna också när utrikesdagtraktamenten fastställs. Skatteförvaltningen fastställer, i överensstämmelse med de maximikilometerersättningar som statens arbetsmarknadsverk har räknat ut, den skattefria kilometerersättning som betalas till en skattskyldig för arbetsresor som han eller hon har företagit med fordon som han eller hon äger eller besitter.

Skattestyrelsen meddelar årligen på förhand närmare föreskrifter om grunderna för och beloppen av skattefria ersättningar, efter att ha berett kostnadsersättningsdelegationen tillfälle att bli hörd. Närmare stadganden om delegationen utfärdas genom förordning.

Skattestyrelsen fastställer beloppen av skattefria dagtraktamenten och målstidsersättningar som arbetsgivaren betalar för arbetsresor, utgående från de av statens arbetsmarknadsverk uträknade resekostnadsbeloppen. När inrikesdagtraktamenten fastställs skall från summan dras av en 15 procents andel för inbesparade levnadskostnader. Det sålunda uträknade beloppet skall dras av från de sammanlagda resekostnaderna också när utrikesdagtraktamenten fastställs. Skattestyrelsen fastställer, i överensstämmelse med de maximikilometerersättningar som statens arbetsmarknadsverk har räknat ut, den skattefria kilometerersättning som skall betalas till en skattskyldig för arbetsresor som denne har företagit med fordon som han äger eller besitter.

Med sjöarbetsinkomst avses löneinkomst i pengar eller pengars värde för arbete som ombord på ett fartyg med en bruttodräktighet om minst 100 registerton i samband med fartygets trafik utförs i anställning hos en redare eller någon annan därmed jämställbar, av Skatteförvaltningen bestämd arbetsgivare som sköter fartygets trafik, under förutsättning att (22.12.2009/1321)

Med kustfart avses inrikes trafik utanför skärgårdsområdet på Finska viken, Bottniska viken och Östersjön norr om 57:e breddgraden, dock inte trafik från Viborgska viken till Santio i Virolahti kommun längs den inre farleden, inte heller trafik utanför Fagerö i Sibbo kommun eller utanför Porkala udd eller Hangö udd, om fartyget annars används inom skärgården vid kusten.

Med utrikesfart avses trafik mellan en ort i Finland och en ort i en främmande stat eller trafik utanför området för kustfart.

4 mom. har upphävts genom L 21.12.2000/1165 . (21.12.2000/1165)

Fastställelse som avses i 1 mom. kan sökas av arbetsgivare eller skattskyldiga.

Sjöarbetsinkomst är också

(17.6.2011/772)

Sjöarbetsinkomst är också

(21.12.2000/1165)

Som sjöarbetsinkomst betraktas inte inkomst av

Som skattepliktig inkomst betraktas inte ersättning för en genomsnittlig skälig ökning av rese- och levnadskostnader och som arbetsgivaren har betalat till en skattskyldig som erhåller ovan avsedd sjöarbetsinkomst för resor från bostaden till fartygets ankomst- och avgångshamn och tillbaka. Skattefri inkomst är dock endast ersättningar för resor på grund av semester och kompensationsledighet samt för andra resor vars kostnader arbetsgivaren är skyldig att ersätta enligt lagen om sjöarbetsavtal. (17.6.2011/772)

Skattepliktig inkomst är inte ersättning som motsvarar en genomsnittlig skälig ökning av rese- och levnadskostnader och som arbetsgivaren har betalt till en skattskyldig som erhåller sjöarbetsinkomst som avses ovan för resor från bostaden till fartygets ankomst- och avgångshamn och tillbaka. Skattefri inkomst är dock endast ersättningar för resor på grund av semester och kompensationsledighet samt för andra resor vilkas kostnader arbetsgivaren enligt sjömanslagen är skyldig att ersätta.

Skatteförvaltningen meddelar årligen närmare föreskrifter om grunderna för och beloppen av skattefria resekostnadsersättningar i fråga om personer som erhåller sjöarbetsinkomst. (11.6.2010/504)

Skattestyrelsen meddelar årligen närmare föreskrifter om grunderna för och beloppen av skattefria resekostnadsersättningar.

Skattepliktig inkomst är inte

Pension som avses i 1 mom. 4 punkten anses dock som skattepliktig inkomst om beslutet om betalning av pensionen har fattats före den 1 januari 1996 eller pensionstagarens hemviststat inte får beskatta pensionen enligt ett gällande avtal mellan Finland och denna stat för undvikande av dubbelbeskattning. (18.12.1995/1549)

Lön för arbete som utförts utomlands ( utlandsarbetsinkomst ) är inte skattepliktig inkomst om den skattskyldiges utlandsvistelse på grund av detta arbete varar minst sex månader utan avbrott ( utlandstjänstgöring ). Som utlandsarbetsinkomst anses inte lön som arbetsstaten enligt ett gällande avtal mellan Finland och arbetsstaten för att undvika dubbelbeskattning inte primärt får beskatta, inkomst från en i 66 § avsedd förmån på grundval av arbetsförhållande och inte heller lön som har uppburits från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligt samfund eller från Finpro rf eller för arbete ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg. (21.12.2000/1165)

Som utlandsarbetsinkomst enligt 1 mom. anses dock inkomst från en förmån enligt 66 § som baserar sig på ett arbetsförhållande, om

(21.12.2000/1165)

Utlandstjänstgöring anses inte bli avbruten av att den skattskyldige efter att ha inlett tjänstgöringen vistas i Finland i medeltal högst sex dagar per sådan hel månad som hans tjänstgöring kan anses vara eller har varat. En förutsättning är dock att han inte vistas i Finland flera än 60 dagar på förhand av det antal dagar som uträknats på detta sätt och att han efter en sådan vistelse i Finland återvänder till tjänstgöringsstaten för att fortsätta samma utlandstjänstgöring. Denna anses inte heller bli avbruten, om den skattskyldiges vistelse i Finland beror på tvingande, av honom och hans arbetsgivare oberoende, oväntade orsaker och den skattskyldige efter en sådan vistelse i Finland återvänder till tjänstgöringsstaten för att fortsätta utlandstjänstgöringen.

Utlandstjänstgöring som inte längre kan betraktas som oavbruten anses ha upphört den dag då den skattskyldige efter att ha avslutat sin tjänstgöring skulle ha kunnat lämna tjänstgöringsstaten.

Har den skattskyldiges utlandstjänstgöring upphört av vägande, av den skattskyldige och hans arbetsgivare oberoende, oförutsedda orsaker, anses inte arbetsinkomsten utomlands som skattepliktig inkomst på den grunden att utlandstjänstgöringen inte har varat minst sex månader så som det har antagits.

Skadestånd och därmed jämförbara ersättningar är inte skattepliktiga, om de inte har erhållits i stället för skattepliktig inkomst eller som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst.

Ersättningar på grund av personförsäkring som utgivits i stället för skattepliktig inkomst eller annars som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst är skattepliktiga.

2 mom. har upphävts genom L 8.12.1995/1389 . (8.12.1995/1389)

Skattepliktiga ersättningar är inte

Av en pension, som grundar sig på en försäkring som den skattskyldige har betalt i ett för allt eller som han annars erhållit genom köp, byte eller mot annat vederlag än en fastighet eller genom ett annat med dem jämförbart förvärv mot vederlag, är följande andel skattepliktig förvärvsinkomst:

Av återbäringen, återköpsvärdet eller ändringsvärdet av premierna för en pensionsförsäkring som har betalts i ett för allt är försäkringens avkastning skattepliktig inkomst.

Skattepliktig inkomst är inte

Stipendier, studiebidrag och andra understöd samt pris som erhållits från andra än staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund eller från Nordiska rådet är dock skattepliktig inkomst till den del det sammanlagda beloppet av dem samt av stipendier, andra understöd, studiebidrag och pris som erhållits från offentligrättsliga samfund och Nordiska rådet, efter avdrag av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande, under skatteåret överstiger det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium.

Finansministeriet kan på ansökan besluta att ett ovan angivet pris som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet är skattefri inkomst i sin helhet.

Som stipendier enligt 1 mom. betraktas även stipendier och understöd som avses i 1 § lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare. (30.12.1993/1502)

Skattepliktig inkomst är inte pris i sådana nationella eller internationella, i konstnärligt hänseende betydelsefulla tävlingar på konstens område som finansministeriet har bestämt.

Finansministeriet bestämmer årligen på förhand, på framställning av undervisningsministeriet, vilka tävlingar som avses i 1 mom.

Skattepliktig inkomst är inte pris i annan form än pengar eller någon därmed jämförbar prestation som en elev i grundskola, gymnasium, kvällsgymnasium, yrkesskola eller någon annan därmed jämförbar läroinrättning har fått vid en tävling i ett läs- eller övningsämne som har anordnats för eleverna.

Skattepliktig inkomst är inte vinster från lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning. Sådan inkomst är dock vinster som kan anses som skälig ersättning för någon prestation eller som kan betraktas som lön enligt lagen om förskottsuppbörd.

8 § har upphävts genom L 8.12.1995/1389 .

Arvode, pension och familjepension samt därutöver av staten bekostade bostads- och andra förmåner för handhavande av republikens presidents ämbetsuppdrag är inte skattepliktig inkomst.

Skattepliktig inkomst är inte strejkunderstöd eller annat därmed jämförbart understöd om högst 16 euro per dag som med anledning av stridsåtgärd har erhållits från en arbetsmarknadsorganisation.

Skattepliktig är inte den inkomst som plockaren har fått vid överlåtelse av vilda bär, svampar och kottar eller sådana vilda växter och växtdelar som insamlas för att användas som människoföda eller läkemedel eller vid tillverkningen av läkemedel, om inkomsten inte skall anses som lön. Skattepliktig är inte heller den ersättning som överlåtaren har erhållit för överlåtelse av modersmjölk.

Skattepliktig inkomst är inte sådant underhållsbidrag för barn som har fastställts genom dom eller avtal enligt lagstiftningen om underhåll för barn eller som annars erhålls för sådant underhåll.

Skattepliktigt är inte sådant underhåll i form av pengar eller varor som på basis av en frivillig förbindelse eller någon annan förpliktelse på bestämda tider betalas till en tidigare make eller till en make som på grund av söndring i äktenskapet är stadigvarande bosatt på annat håll.

Skattepliktig inkomst är inte

Skattepliktig inkomst är inte understöd som fås av statens medel för vård eller reparation av det byggnadsarv som utses av miljöministeriet eller museiverket.

Skattepliktig inkomst är inte

Skattepliktig inkomst är inte den ekonomiska nytta som en gärningsman på grundval av sådan medling som avses i lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005) får genom att med en arbetsprestation gottgöra den skada som orsakats målsäganden av ett brott.

Som utgift för inkomstens förvärvande anses även kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, beräknade enligt kostnaderna för anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Sådana kostnader kan dock dras av till ett belopp av högst 7 000 euro och endast till den del de under skatteåret överstiger 600 euro ( självriskandel ). (19.12.2008/946)

Anses något annat än ett allmänt fortskaffningsmedel som billigaste fortskaffningsmedel enligt 1 mom., ska man när avdraget räknas ut beakta den skäliga kostnadsökning som användningen av fortskaffningsmedlet för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medför. Skatteförvaltningen meddelar årligen närmare föreskrifter om beräkningsgrunderna för avdraget. (11.6.2010/504)

Anses något annat än ett allmänt fortskaffningsmedel som billigaste fortskaffningsmedel enligt 1 mom., räknas avdraget ut så som skattestyrelsen årligen närmare bestämmer med beaktande av den skäliga kostnadsökning som användningen av fortskaffningsmedlet för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medför.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas då avdraget räknas ut för kostnaderna för resor som avses i 72 § 4 mom. (29.12.2011/1515)

Stadgandena i 1 och 2 mom. tillämpas då avdraget räknas ut för kostnaderna för resor som avses i 72 § 3 mom.

Om den skattskyldige under skatteåret har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller dagpenning för tryggande av försörjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, minskas hans eller hennes självriskandel med 55 euro för varje full ersättningsmånad. Självriskandelen är dock minst 110 euro. Till en full ersättningsmånad anses höra ett belopp som motsvarar 21,5 ersättningsdagar. (22.12.2009/1208)

Om den skattskyldige under skatteåret har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd eller sysselsättningsstöd för arbetslivsträning eller dagpenning för tryggande av försörjningen enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, minskas hans eller hennes självriskandel med 55 euro för varje full ersättningsmånad. Självriskandelen är dock minst 110 euro. Till en full ersättningsmånad anses höra ett belopp som motsvarar 21,5 ersättningsdagar. (19.12.2008/946)

Har en skattskyldig använt motorsåg eller röjsåg vid fällning av träd, upparbetning av virke, skogsröjning eller annat med skogsröjning jämförbart arbete, anses som utgift för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst av sådant arbete kostnaderna för användningen av sågen till ett belopp om 30 procent eller, om den skattskyldige yrkar på detta, 40 procent av den nämnda löneinkomsten. Har ett arbetslag om två personer använt samma såg, anses dessa kostnader utgöra 20 procent av varderas löneinkomst av arbetet och, om arbetslaget bestått av tre personer, 15 procent av vars och ens löneinkomst av arbetet. På basis av vad den skattskyldige visar beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande eller bibehållande de verkliga kostnaderna för användningen av motorsåg, om de är större än vad som nämns ovan.

Har en skattskyldig använt häst och körredskap eller traktor vid skogskörslor eller andra körslor, anses som utgift för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst kostnaderna för användning av häst och körredskap eller traktor till ett belopp om 60 procent av löneinkomsten av skogskörslor och 50 procent av löneinkomsten av andra körslor. På basis av vad den skattskyldige visar beaktas som utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande de verkliga kostnaderna för användning av häst och körredskap eller traktor, om de är större än vad som nämns ovan.

Utgör den löneinkomst som avses i 1 mom. minst en tredjedel av den skattskyldiges inkomster, anses ytterligare 5 procent av löneinkomsten, dock högst 240 euro, utgöra utgifter för förvärvande eller bibehållande av denna löneinkomst ( skogsarbetsavdrag ). (26.10.2001/896)

Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av

Den skattskyldige får med undantag av avdraget för inkomstens förvärvande inte dra av utgifter för förvärvande eller bibehållande av sjöarbetsinkomst.

Om den skattskyldige på grund av sin egentliga arbetsplats läge har hyrt en bostad för eget bruk ( bostad på arbetsorten ) och även har en annan bostad där han eller hon bor med sin make eller minderåriga barn ( stadigvarande bostad ), avdras som den skattskyldiges utgifter för inkomstens förvärvande 250 euro för varje sådan hel kalendermånad då den skattskyldige haft två bostäder ( avdrag för bostad på arbetsorten ). Avdraget beviljas dock högst till ett belopp som motsvarar den hyra som den skattskyldige betalat för bostaden på arbetsorten. För att avdraget ska beviljas förutsätts det att den stadigvarande bostaden är belägen över 100 kilometer från bostaden på arbetsorten och den egentliga arbetsplats på grund av vars läge bostaden på arbetsorten har skaffats.

Den skattskyldige beviljas avdrag för bostad på arbetsorten under de förutsättningar som anges i 1 mom. även när den skattskyldige utöver bostaden på arbetsorten har en stadigvarande bostad på grund av en annan egentlig arbetsplats läge, även om den skattskyldige bor ensam i den stadigvarande bostaden.

Om den skattskyldige på grund av den egentliga arbetsplatsens läge har beviljats bostadsförmån av arbetsgivaren, beviljas den skattskyldige avdrag för bostad på arbetsorten under de förutsättningar som fastställs i 1 och 2 mom. I detta fall beviljas avdraget högst till ett belopp som motsvarar bostadens naturaförmånsvärde.

Avdrag beviljas inte om den skattskyldige har fått skattefri ersättning eller förmån med anledning boende på annan ort eller till den del som den skattskyldige med stöd av någon annan bestämmelse har dragit av kostnader i anknytning till användningen av bostaden i sin beskattning för skatteåret. Hushållsavdrag utgör dock inget hinder för beviljande av avdrag för bostad på arbetsorten.

Om båda makarna uppfyller villkoren för avdraget och båda har yrkat på avdrag beviljas avdraget den make vars nettoförvärvsinkomst är större.

Den skattskyldige har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av arbetstagarens lagstadgade pensionspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie samt de premier som han eller hon betalat för sin egen och sin makes obligatoriska pensionsförsäkring. (22.12.2005/1115)

En förutsättning för att den skattskyldiges egna eller makens pensionsförsäkringspremier är avdragsgilla är ytterligare att premier för samma försäkring inte har dragits av från inkomst av näringsverksamhet eller av lantbruk.

Premierna för en obligatorisk pensionsförsäkring dras av från den makes förvärvsinkomst som har yrkat på avdrag. Yrkandet skall framställas innan beskattningen för avdragsåret har slutförts. Om avdraget inte kan göras så som makarna har yrkat, görs avdraget i första hand från den makes inkomster vars nettoförvärvsinkomst i statsbeskattningen är större.

Vad som ovan i denna paragraf bestäms om obligatorisk pensionsförsäkring tillämpas på motsvarande sätt på sådan pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare (468/1969) och lagen om pension för lantbruksföretagare (467/1969) vars tecknande inte är obligatoriskt på grund av att arbetsinkomsten är liten eller på grund av odlingsarealens storlek. Detsamma gäller motsvarande utländska pensionsförsäkringar.

Dessutom har en i 1 a § i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) avsedd stipendiat rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av avgiften för den obligatoriska grupplivförsäkringen enligt nämnda lag samt olycksfallsförsäkringspremien enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981) . (22.12.2009/1251)

Den skattskyldige har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av premier som han eller hon betalat för i en pensionsstiftelse, i en pensionskassa eller i ett försäkringsbolag kollektivt ordnat tilläggspensionsskydd upp till ett belopp av 5 procent av den lön som den arbetsgivare som ordnat pensionsskyddet under skatteåret betalat till den skattskyldige, dock högst 5 000 euro i året. Premierna är inte avdragsgilla till den del deras belopp överstiger det belopp som arbetsgivaren betalat för tilläggspensionsskyddet. En ytterligare förutsättning för att premierna skall vara avdragsgilla är att pension i form av ålderspension börjar betalas tidigast då den försäkrade fyllt 60 år.

Med kollektivt tilläggspensionsskydd avses frivilligt tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnar för en av arbetstagare bestående personkrets som bestäms gruppvis enligt arbetsområde eller enligt andra motsvarande grunder så att pensionsskyddet inte i verkligheten gäller namngivna eller annars individuellt bestämda personer. Ett arrangemang som är avsett att gälla endast en i arbetsgivarens tjänst varande person åt gången utgör inte kollektivt tilläggspensionsskydd.

Premier för frivillig pensionsförsäkring som tecknats i en annan försäkringsanstalt än en sådan som har sitt hemvist eller fast driftställe i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är inte avdragsgilla. Premier för sådan försäkring som betalats av en person som från utlandet flyttat till Finland, med undantag för en person som under de närmaste fem åren före flyttningen har varit allmänt skattskyldig i Finland, är dock avdragsgilla i denna persons beskattning för flyttningsåret och för de tre följande åren, om premierna grundar sig på en försäkring som har tecknats minst ett år innan personen flyttade till Finland.

Vid stats- och kommunalbeskattningen beviljas under de förutsättningar om vilka föreskrivs nedan de som erhåller sjöarbetsinkomst enligt 74 § avdrag för sjöarbetsinkomst från nettoförvärvsinkomsten. (4.11.2005/858)

Det avdrag för sjöarbetsinkomst som vid statsbeskattningen beviljas utgör 18 procent av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst 6 650 euro. (26.10.2001/896)

Det avdrag för sjöarbetsinkomst som vid kommunalbeskattningen beviljas utgör 30 procent av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst 11 350 euro. (26.10.2001/896)

Utan hinder av 3 mom. höjs avdraget för sjöarbetsinkomst vid kommunalbeskattningen med 170 euro för varje hel kalendermånad under vilken fartyget inte anlöper finsk hamn eller annars rör sig inom finskt territorium, om den skattskyldige då arbetar på fartyget. Vid utgången av en tidsperiod som berättigar till förhöjning beviljas dock denna även för del av en kalendermånad. (26.10.2001/896)

Har en skattskyldigs skattebetalningsförmåga med beaktande av de inkomster och den förmögenhet som står till hans och hans familjs förfogande, av någon särskild orsak, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, nedgått väsentligt, avdras från nettoförvärvsinkomsten ett skäligt belopp, dock inte mera än 1 400 euro. Avdraget beviljas i hela hundra euro. (4.11.2005/858)

På basis av kostnader som enbart beror på sjukdom kan den skattskyldiges skattebetalningsförmåga anses ha blivit väsentligt nedsatt endast om det totala beloppet av den skattskyldiges och hans familjs sjukdomskostnader under skatteåret uppgår till minst 700 euro och samtidigt utgör minst 10 procent av den skattskyldiges sammanlagda nettokapital- och nettoförvärvsinkomster. Som familjemedlemmar betraktas den skattskyldiges make och minderåriga barn.

Fysiska personer och dödsbon får från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 250 000 euro som gjorts för att främja vetenskap eller konst till ett universitet eller en högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller en universitetsfond i anknytning till dessa.

99 § har upphävts genom L 17.12.1993/1235 .

Vid statsbeskattningen görs från den skattskyldiges förvärvsinkomst ett pensionsinkomstavdrag.

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 3,80 dras av den minsta beskattningsbara inkomsten enligt den progressiva inkomstskatteskalan, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro. (30.12.2010/1410)

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 3,78 dras av den minsta beskattningsbara inkomsten enligt den progressiva inkomstskatteskalan, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro. (22.12.2009/1251)

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 3,65 dras av den minsta beskattningsbara inkomsten enligt den progressiva inkomstskatteskalan, varefter återstoden avrundas till följande hela tio euro. (19.12.2008/946)

Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 44 procent av det belopp som nettoförvärvsinkomsten överstiger det fulla pensionsinkomstavdraget med. (30.12.2010/1410)

Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 46 procent av det belopp som nettoförvärvsinkomsten överstiger det fulla pensionsinkomstavdraget med. (19.12.2008/946)

Då fullt pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen räknas ut anses som full folkpension det belopp som under skatteåret har betalats till en ensamstående såsom full folkpension. (7.12.2007/1141)

Vid kommunalbeskattningen skall från en skattskyldig pensionstagares nettoförvärvsinkomst göras ett pensionsinkomstavdrag.

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att beloppet av full folkpension multipliceras med 1,37, varefter produkten minskas med 1 480 euro och resten avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Är den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 55 procent av det överskjutande beloppet. (30.12.2010/1410)

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att beloppet av full folkpension multipliceras med 1,37, varefter produkten minskas med 1 480 euro och resten avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Är den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 56 procent av det överskjutande beloppet. (22.12.2009/1251)

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas så att beloppet av full folkpension multipliceras med 1,37, varefter produkten minskas med beloppet av fullt grundavdrag och resten avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Är den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 62 procent av det överskjutande beloppet. (19.12.2008/946)

Då fullt pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen räknas ut anses som full folkpension det belopp som under skatteåret har betalats till en ensamstående såsom full folkpension. (7.12.2007/1141)

4 mom. har upphävts genom L 19.12.2008/946 . (19.12.2008/946)

102 § har upphävts genom L 17.12.1993/1235 .

103 § har upphävts genom L 17.12.1993/1235 .

Vid kommunalbeskattningen dras från en skattskyldig fysisk persons nettoförvärvsinkomst av 440 euro, om han genom sjukdom, lyte eller kroppsskada åsamkats bestående men på grund av vilket hans invaliditetsgrad enligt lämnade uppgifter är 100 procent. Om procenttalet är lägre, dock minst 30 procent, beviljas i avdrag en mot procenttalet svarande del av 440 euro. Avdraget beviljas dock högst till beloppet av annan nettoförvärvsinkomst än pensionsinkomst. (26.10.2001/896)

Har den skattskyldige under skatteåret fått invalidpension som baserar sig på lagstadgat minimipensionsskydd, anses hans invaliditetsgrad utan särskild utredning vara 100 procent om full pension har beviljats, och 50 procent om delpension har beviljats, såvida inte den skattskyldiges invaliditetsgrad på basis av lämnade uppgifter anses vara högre. Den skattskyldige bibehåller sin rätt till invalidavdrag enligt invalidpensionen även efter att invalidpensionen har ombildats till ålderspension.

Genom förordning utfärdas närmare stadganden om de grunder enligt vilka invaliditetsgraden skall fastställas samt om den utredning som krävs för invalidavdrag.

Invalidavdragets storlek bestäms på basis av annan förvärvsinkomst vid statsbeskattningen än pensionsinkomst, efter att avdrag för inkomstens förvärvande har gjorts.

Utan hinder av 1 och 2 mom. får en skattskyldig som 1982 har haft skattepliktig inkomst, vid kommunalbeskattningen göra invalidavdrag till samma belopp som han hade rätt till vid kommunalbeskattningen för 1982, om han inte med stöd av gällande stadganden har rätt till större invalidavdrag.

Om en skattskyldig har fått i lagen om studiestöd avsedd studiepenning, ska från hans nettoförvärvsinkomst göras kommunalbeskattningens studiepenningsavdrag. Avdragets fulla belopp är 2 600 euro, dock högst beloppet av studiepenningen. Avdraget minskas med 50 procent av det belopp som beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger studiepenningsavdragets fulla belopp med.

Vid kommunalbeskattningen görs från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst ett förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts för en annans räkning, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, dividender som skall beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som skall fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning. (30.7.2004/716)

Avdraget utgör 51 procent av det belopp varmed de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro upp till ett inkomstbelopp av 7 230 euro och 28 procent av det belopp som överstiger detta. Avdraget är dock högst 3 570 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 14 000 euro minskar avdraget med 4,5 procent av det belopp som nettoförvärvsinkomsten överstiger 14 000 euro med. (7.12.2007/1141)

Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 2 850 euro, ska från denna dras av detta inkomstbelopp. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 2 250 euro, ska från denna dras av detta inkomstbelopp. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 2 200 euro, ska från denna dras av detta inkomstbelopp. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 1 480 euro, skall från denna dras av detta inkomstbelopp. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, skall avdraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

107 § har upphävts genom L 4.11.2005/858 .

Dödsboet beviljas pensionsförsäkringspremieavdrag och invalidavdrag vid kommunal- och statsbeskattningen för den efterlevande maken, om den efterlevande maken är delägare i dödsboet och han eller hon inte har yrkat att de i första hand skall dras av från hans eller hennes egna inkomster eller inkomstskatt.

109 § har upphävts genom L 17.12.1993/1235 .

Fysiska personer och inhemska dödsbon skall betala skatt till staten för sin beskattningsbara förvärvsinkomst enligt den progressiva inkomstskatteskalan och för sin beskattningsbara kapitalinkomst enligt inkomstskatteprocenten. Övriga skattskyldiga skall betala inkomstskatt för sin beskattningsbara inkomst enligt inkomstskatteprocenten.

På kapitalinkomst betalas 30 procent i inkomstskatt ( inkomstskattesats för kapitalinkomst ). Till den del den beskattningsbara kapitalinkomsten för en skattskyldig överstiger 50 000 euro betalas 32 procent i inkomstskatt ( höjd inkomstskattesats för kapitalinkomst ). Inkomstskattesatsen för samfund är 24,5 procent. Inkomstskattesatsen för samfällda förmåner är 28 procent. Angående fördelningen av samfundsskatten och skatten på samfällda förmåner mellan olika skattetagare bestäms i lagen om skatteredovisning (532/1998) . (29.12.2011/1515)

Inkomstskatteprocenten på kapitalinkomst är 28. Inkomstskatteprocenten för samfund och samfällda förmåner är 26. Angående fördelningen av samfundsskatten och skatten på samfällda förmåner mellan olika skattetagare bestäms i lagen om skatteredovisning (532/1998) . (30.7.2004/716)

Inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,1740 procent. Angående fördelningen av skatten från dessa samfund mellan kommunen och församlingen bestäms i lagen om skatteredovisning. Inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. är 5,7183 procent. (29.12.2011/1515)

Inkomstskatteprocenten för den inkomst som delvis skattefria samfund vilka avses i 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,1724. Angående fördelningen av skatten från dessa samfund mellan kommunen och församlingen bestäms i lagen om skatteredovisning. Inkomstskatteprocenten för samfund som avses i 21 § 2 mom. är 5,7174. (22.12.2009/1365)

Inkomstskatteprocenten för den inkomst som delvis skattefria samfund vilka avses i 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,1828. Angående fördelningen av skatten från dessa samfund mellan kommunen och församlingen bestäms i lagen om skatteredovisning. Inkomstskatteprocenten för samfund som avses i 21 § 2 mom. är 5,7278. (22.12.2006/1218)

Om den skatteskala som skall tillämpas vid varje års beskattning av förvärvsinkomst stadgas särskilt.

5 mom. har upphävts genom L 10.7.1998/533 . (10.7.1998/533)

Med avvikelse från bestämmelserna i 124 § 3 mom. är inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,5068 procent. Angående fördelningen av skatten från dessa samfund mellan kommunen och församlingen bestäms i lagen om skatteredovisning. Inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. är 6,9433 procent.

Med avvikelse från 124 § 3 mom. är inkomstskatteprocenten för den inkomst som delvis skattefria samfund vilka avses i 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 8,9804. Angående fördelningen av skatten från dessa samfund mellan kommunen och församlingen bestäms i lagen om skatteredovisning. Inkomstskatteprocenten för samfund som avses i 21 § 2 mom. är 8,3174.

Med avvikelse från 124 § 3 mom. är inkomstskatteprocenten för den inkomst som delvis skattefria samfund vilka avses i 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 8,9908. Angående fördelningen av skatten från dessa samfund mellan kommunen och församlingen bestäms i lagen om skatteredovisning. Inkomstskatteprocenten för samfund som avses i 21 § 2 mom. är 8,3278.

Med avvikelse från bestämmelserna i 124 § 3 mom. är inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,4970 procent. Angående fördelningen av skatten från dessa samfund mellan kommunen och församlingen bestäms i lagen om skatteredovisning. Inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. är 6,9433 procent.

På stöd i form av skogsavdrag enligt 55 § samt på stöd i form av en lägre skattesats än inkomstskattesatsen för kapitalinkomst och den höjda inkomstskattesatsen för kapitalinkomst för samfällda förmåner tillämpas kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse, nedan de minimis-förordningen . Beloppet av de minimis-stöd via beskattningen får inte överstiga 200 000 euro under skatteåret. Totalbeloppet av alla de minimis-stöd som stödmottagaren erhåller får inte överstiga 200 000 euro under skatteåret och de två föregående skatteåren.

Det stöd som avses i 1 mom. får, med avvikelse från bestämmelserna i det momentet, inte överstiga 192 500 euro under skatteåret och de två föregående skatteåren för de skattskyldiga som under skatteåret eller under de två föregående skatteåren haft inkomster som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk.

Som tidpunkt för beviljandet av stöd betraktas den tidpunkt då beskattningen blivit klar. Som statligt stöd betraktas skillnaden mellan skattens belopp utan stödåtgärder och beloppet av den faktiska fastställda skatten.

Från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten görs ett arbetsinkomstavdrag. Till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten på förvärvsinkomster till staten, görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts för en annans räkning, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, dividender som ska beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning.

Avdraget utgör 7,1 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 945 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,1 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. (29.12.2011/1515)

Avdraget utgör 5,9 procent av det belopp varmed de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 740 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,2 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. (30.12.2010/1410)

Avdraget utgör 5,2 procent av det belopp varmed de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 650 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,2 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. (22.12.2009/1251)

Avdraget utgör 5,2 procent av det belopp varmed de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 600 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,2 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.

Från inkomstskatten till staten på förvärvsinkomst för en skattskyldig avdras 115 euro, om han genom sjukdom, lyte eller kroppsskada har åsamkats bestående men, på grund av vilket hans invaliditetsgrad enligt lämnade uppgifter är 100 procent eller, om procenttalet är lägre, dock minst 30 procent, en mot procenttalet svarande del av 115 euro. (4.11.2005/858)

Har den skattskyldige under skatteåret fått invalidpension som baserar sig på obligatoriskt pensionsskydd, anses hans invaliditetsgrad utan särskild utredning vara 100 procent om full pension har beviljats, och 50 procent om delpension har beviljats, såvida inte den skattskyldiges invaliditetsgrad enligt lämnade uppgifter anses vara högre. Den skattskyldige bibehåller sin rätt till invalidavdrag enligt invalidpensionen även efter att invalidpensionen har ombildats till ålderspension. Genom förordning utfärdas närmare stadganden om de grunder enligt vilka invaliditetsgraden skall fastställas samt om de uppgifter som krävs för invalidavdrag.

Om en skattskyldig på vilken stadgandena om makar i denna lag tillämpas inte har påförts inkomstskatt eller om denna inte förslår till invalidavdrag vid statsbeskattningen, görs avdraget eller avdras det icke avdragna beloppet från inkomstskatten för den skattskyldiges make.

Från inkomstskatten till staten på förvärvsinkomst för en skattskyldig som under skatteåret har betalt underhållsbidrag som fastställts genom avtal eller dom enligt lagstiftningen om underhåll för barn, avdras en åttondedel av det underhållsbidrag som han betalt under skatteåret, dock högst 80 euro per minderårigt barn.

En skattskyldig får från skatten dra av en del av de belopp som han eller hon har betalt för arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som han eller hon använder ( hushållsavdrag ). Till avdrag berättigar normalt hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete samt arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostad eller fritidsbostad. Avdraget är högst 2 000 euro om året och beviljas endast i den utsträckning som den i 127 b § avsedda avdragbara delen av kostnaderna överstiger 100 euro. (29.12.2011/1515)

En skattskyldig får från skatten dra av en del av de belopp som han eller hon har betalt för arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som han eller hon använder ( hushållsavdrag ). Till avdrag berättigar normalt hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete samt arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostad eller fritidsbostad. Avdraget är högst 3 000 euro om året och beviljas endast i den utsträckning som den i 127 b § avsedda avdragbara delen av kostnaderna överstiger 100 euro. (19.12.2008/946)

Som normalt omsorgs- eller vårdarbete betraktas inte sådana hälso- och sjukvårdstjänster vilkas försäljning är skattefri enligt 34–36 § i mervärdesskattelagen (1501/ 1993) . Reparation eller installation av hushållsmaskiner eller anordningar i hushållet betraktas inte som sådant arbete som innebär underhåll av bostad. På arbete som innebär installation, underhåll och handledning i fråga om data- och informationstekniska apparater, program, dataskydd och dataförbindelser tillämpas dock vad som i 1 mom. föreskrivs om arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostad. (19.12.2008/946)

Hushållsavdrag beviljas inte, om direkt för samma arbetsprestation har erhållits stöd för närståendevård, servicesedel som beviljats av kommunen för social- och hälsovård, stöd som avses i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, lönesubvention enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) eller stöd enligt lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare (1078/2005) . Avdrag beviljas inte heller med anledning av arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av en bostad, om reparationsunderstöd för reparation av bostaden har beviljats av statens eller något annat offentligt samfunds medel. När avdrag beviljas beaktas dock inte energiunderstöd som beviljas för ändring av uppvärmningssätt i småhus enligt lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter (1184/2005) . (22.12.2006/1218)

Hushållsavdrag beviljas inte för arbete som den skattskyldige själv har utfört, och inte heller för arbete som har utförts av en person som bor i samma hushåll som den skattskyldige som yrkar på avdrag. (22.12.2006/1218)

Bestämmelserna i 1 mom. gäller också arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som används av den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, adoptivföräldrar eller fosterföräldrar eller av dessa personers släktingar i rätt uppstigande led eller dessa personers make. (30.12.2004/1273)

Den skattskyldige får dra av

Den skattskyldige får dra av

Hushållsavdraget görs i första hand från inkomstskatten till staten. Avdraget görs från skatten på förvärvsinkomsten och skatten på kapitalinkomsten enligt förhållandet mellan dessa skattebelopp. Avdraget från skatten på förvärvsinkomsten görs sedan övriga avdrag gjorts och före underskottsgottgörelsen. Till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten, görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. (22.12.2005/1115)

Makar beviljas hushållsavdrag på det sätt som de har yrkat innan beskattningen för det skatteår som avdraget gäller har slutförts. Om avdraget inte kan göras så som makarna yrkat, beviljas det i första hand den make vars inkomstskatt till staten för förvärvs- och kapitalinkomster efter avdragen från skatten är större. Till den del hushållsavdraget eller en del av det inte kan göras från inkomstskatten för den make som yrkat avdrag, avdras det icke avdragna beloppet från den andra makens skatter på samma sätt som det skulle ha dragits av om den andra maken själv hade yrkat avdrag.

En sådan i 16 c § i lagen om studiestöd avsedd skattskyldig som avlagt en till avdrag berättigande examen inom föreskriven tid får från skatten dra av ett belopp som motsvarar amorteringarna på studielånet ( studielånsavdrag ).

Avdrag beviljas per år till ett sammanlagt belopp som är högst 30 procent av den del av den skattskyldiges till avdrag berättigande studielån som överstiger 2 500 euro. Med ett till avdrag berättigande studielån avses ett sådant studielån enligt lagen om studiestöd som har uppkommit mellan utgången av den termin som föregår den första dagen för sådana högskolestudier som avses i 16 c § i lagen om studiestöd och början av den termin som följer efter den dag då en till avdrag berättigande examen avlades, exklusive de kapitaliserade räntorna på studielånet under denna tid ( studielånsavdragets maximibelopp ).

Studielånsavdragets maximibelopp beräknas på basis av högst det lånebelopp som motsvarar studielånsbeloppet enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga med stöd av universitetslagen (645/1997) eller yrkeshögskolelagen (351/2003) , när det studielånsbelopp som motsvarar maximibeloppet av statsborgen beaktas för nio månader per läsår. Till den del examens omfattning inte utgör hela år, beaktas vid beräkning av maximibeloppet studielånet för fem månader per ett halvt läsår. Det maximala lånebeloppet enligt examens omfattning beräknas enligt de bestämmelser om maximibeloppet av statsborgen för studielån som gäller vid den tidpunkt då examen avläggs.

Folkpensionsanstalten avgör om den skattskyldige är berättigad till studielånsavdrag och fastställer studielånsavdragets maximibelopp. Skatteförvaltningen beviljar avdraget årligen på basis av de amorteringar på studielånet som en till studielånsavdrag berättigad skattskyldig har gjort under de tio närmaste åren efter det år då examen avlades.

Om en studielåntagare betalar av på ett studielån som på basis av statsborgen har betalts av statens medel, har han eller hon på basis av amorteringen till borgensmannen rätt till studielånsavdrag på samma villkor som om han eller hon skulle betala av ett egentligt studielån enligt lagen om studiestöd.

Vad som föreskrivs i denna paragraf gäller på motsvarande villkor skattskyldiga som har omfattats av studiestödssystemet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i landskapet Åland och som under skatteåret har amorterat på ett studielån som motsvarar ett studielån enligt lagen om studiestöd.

Studielånsavdraget görs i första hand från inkomstskatten till staten. Avdraget görs från skatten på förvärvsinkomsten och skatten på kapitalinkomsten enligt förhållandet mellan dessa skattebelopp. Till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten, görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. Avdraget görs efter de övriga avdrag som görs från inkomstskatten samt efter de underskottsgottgörelser som avses i 131 och 131 a §. (22.12.2005/1115)

Om beloppet av studielånsavdraget överstiger beloppet av de skatter som påförts den skattskyldige under skatteåret, uppstår för den skattskyldige på grundval av skillnaden ett skatteunderskott vid studielånsavdrag , vilket på det sätt som föreskrivs i 1 mom. avdras från de skatter som påförs den skattskyldige de följande åren, under högst 10 skatteår allteftersom skatt påförs.

Skatteunderskotten vid studielånsavdrag avdras före det studielånsavdrag som beviljas på basis av amorteringarna under skatteåret och i den ordning de har uppkommit. Skatteunderskottet vid studielånsavdrag avdras under högst 15 år efter det år då examen avlades.

Har en fysisk person eller ett dödsbo under skatteåret haft en förvärvsinkomst om minst 2 500 euro, som skall anses ha influtit i förskott eller efterskott för två eller flera år och som utgör minst en fjärdedel av det sammanlagda beloppet av hans nettoförvärvsinkomst under skatteåret, skall inkomstutjämning verkställas vid beskattningen av en sådan engångsinkomst, om detta yrkas innan beskattningen har slutförs. (26.10.2001/896)

Som förvärvsinkomst som influtit under två eller flera år kan bland annat anses

Såsom engångsinkomst som har influtit för två eller flera år anses den sammanlagda inkomsten av försäljning av ett eller flera av en konstnärs verk vid en eller flera försäljningar under ett kalenderår.

Om en engångsinkomst som avses i 1 mom. ingår i resultatet av näringsverksamhet eller jordbruk, skall som den engångsinkomst som görs till föremål för inkomstutjämning betraktas en lika stor relativ andel av engångsinkomstens totalbelopp som förvärvsinkomstens andel utgör av den skattskyldiges resultat av näringsverksamheten eller jordbruket.

För inkomstutjämningen skall den i 128 § angivna engångsinkomsten delas med antalet år som inkomsten anses hänföra sig till, dock högst med fem.

Den skatt som skall betalas på en del av engångsinkomsten skall räknas ut så att en av inkomstdelarna läggs till den skattskyldiges övriga beskattningsbara förvärvsinkomst för skatteåret, varefter från den skatt som har uträknats på summan av dessa inkomster dras av skatten på skatteårets övriga beskattningsbara förvärvsinkomst. Skatten på engångsinkomsten räknas ut så att skatten på en del av engångsinkomsten multipliceras med antalet år till vilka inkomsten hänför sig. Skatten på engångsinkomsten, i samband med inkomstutjämning dock minst 15 procent av engångsinkomsten, skall debiteras som skatt för skatteåret.

Fysiska personer och dödsbon skall för sin i kommunalbeskattningen beskattningsbara inkomst betala inkomstskatt till kommunen enligt en inkomstskattesats som fastställs enligt 66 § kommunallagen (365/1995) .

Understiger inkomst som fastställs för en skattskyldig 10 euro, påförs inte kommunalskatt.

Underskottsgottgörelse är en mot inkomstskatteprocenten svarande andel av det under skatteåret uppkomna, i 60 § angivna underskottet inom kapitalinkomstslaget, dock högst 1 400 euro. Detta maximibelopp skall ökas med 400 euro om den skattskyldige eller makarna tillsammans har försörjt ett minderårigt barn, och med 800 euro om antalet sådana barn varit två eller flera. Skall bestämmelserna om makar tillämpas på en skattskyldig, höjs maximibeloppet av den makes underskottsgottgörelse vars på förvärvsinkomsterna fastställda inkomstskatt till staten är större, om inte makarna yrkat på något annat. (30.7.2004/728)

Är det fråga om en skattskyldig på vilken tillämpas stadgandena om maken och överstiger den mot inkomstskatteprocenten svarande andelen av ett under samma skatteår uppkommet underskott inom ett kapitalinkomstslag som avses i 60 § maximibeloppet av den underskottsgottgörelse som avses i 1 mom., skall maximibeloppet av den skattskyldiges underskottsgottgörelse ökas med det belopp varmed makens underskottsgottgörelse underskrider maximibeloppet av hans underskottsgottgörelse.

Den mot inkomstskatteprocenten svarande andelen enligt 1 mom. av underskottet i fråga om kapitalinkomstslag skall ökas med två procentenheter till den del underskottet härrör från räntor för en bostadsskuld för förvärv av den första bostaden. (30.7.2004/728)

Bostadsskuld kan anses ha upptagits för förvärv av den första bostaden, om

En höjning av underskottsgottgörelsen på grund av räntan på skuld för anskaffning av den första bostaden beviljas högst för det år då den första bostaden togs i bruk och för de nio följande skatteåren.

6 mom. har upphävts genom L 22.12.2009/1251 , som träder i kraft 1.1.2010. Den tidigare formen lyder: (22.12.2009/1251)

Med avvikelse från 1 mom. tillämpas maximibeloppet av underskottsgottgörelse inte under skatteåren 2005–2009, till den del underskottsgottgörelsen beror på räntorna på skuld som en företagardelägare använt till förvärv av aktier eller på återbetalat delägarlån som med stöd av 54 c § är avdragbart. Med företagardelägare avses en delägare som enligt 1 d § i lagen om pension för arbetstagare inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget i fråga. Räntan på skuld som använts till förvärv av aktier och återbetalt delägarlån dras av efter de kostnader för inkomstens förvärvande, förluster och räntor som avses i 60 § 2 mom. (30.7.2004/716)

Om det sammanlagda beloppet av en fysisk persons i 60 § 1 mom. avsedda avdrag och enligt 54 d § avdragsgilla premier och inbetalningar är större än de skattepliktiga kapitalinkomsternas sammanlagda belopp, avdras från skatten på förvärvsinkomst en andel av det överskjutande beloppet motsvarande inkomstskattesatsen för kapitalinkomst, dock högst en andel av nämnda premier och inbetalningar som motsvarar inkomstskattesatsen för kapitalinkomst ( särskild underskottsgottgörelse ).

Om det sammanlagda beloppet av en fysisk persons i 60 § 1 mom. avsedda avdrag och enligt 54 d § avdragsgilla premier och inbetalningar är större än de skattepliktiga kapitalinkomsternas sammanlagda belopp, avdras från skatten på förvärvsinkomst en andel av det överskjutande beloppet motsvarande kapitalinkomsternas inkomstskatteprocent, dock högst en andel av nämnda premier och inbetalningar som motsvarar inkomstskatteprocenten för kapitalinkomster ( särskild underskottsgottgörelse ).

Om det sammanlagda beloppet av en fysisk persons i 60 § 1 mom. avsedda avdrag och enligt 54 d § avdragsgilla försäkringspremier är större än de skattepliktiga kapitalinkomsternas sammanlagda belopp, avdras från skatten på förvärvsinkomst en andel av det överskjutande beloppet motsvarande kapitalinkomsternas inkomstskatteprocent, dock högst en andel av försäkringspremierna som motsvarar inkomstskatteprocenten för kapitalinkomster ( särskild underskottsgottgörelse ).

Underskottsgottgörelsen skall dras av från den inkomstskatt som på den skattskyldiges förvärvsinkomst skall betalas till staten, efter att från skatten har dragits av invalidavdraget vid statsbeskattningen och underhållspliktsavdraget vid statsbeskattningen. Det belopp som dras av enbart från statens inkomstskatt utgör dock högst tre fjärdedelar av underskottsgottgörelsens belopp.

Särskild underskottsgottgörelse avdras i första hand från den inkomstskatt som skall betalas till staten för förvärvsinkomst, efter det att från skatten dragits av andra avdrag som skall dras av från skatten, med undantag av studielånsavdraget. Särskild underskottsgottgörelse avdras efter underskottsgottgörelse. (10.6.2005/409)

Den del av underskottsgottgörelsen som inte har dragits av enligt 132 § enbart från statsskatten skall dras av från den skattskyldiges inkomstskatt till staten och från kommunalskatten, från sjukförsäkringens sjukvårdspremie och från kyrkoskatten. Gottgörelsen skall i så fall efter att avdrag enligt 132 § har gjorts fördelas mellan respektive skatter i förhållande till dessas belopp.

Till den del särskild underskottsgottgörelse överskrider beloppet av den inkomstskatt som skall betalas på förvärvsinkomsten avdras den särskilda underskottsgottgörelsen från kommunalskatten, från sjukförsäkringens sjukvårdspremie och från kyrkoskatten i förhållande till dessa skatters belopp, efter det att från dessa skatter har dragits av andra avdrag.

Har en skattskyldig, på vilken tillämpas denna lags stadganden om makar, inte för sin beskattningsbara förvärvsinkomst påförts inkomstskatt till staten eller andra sådana skatter som avses i 124 §, eller förslår dessa inte till avdrag av underskottsgottgörelsen, skall gottgörelsen eller det icke avdragna beloppet av den, om den skattskyldige yrkar på det innan beskattningen har slutförts, dras av från den skatt som av makens beskattningsbara förvärvsinkomst tillfaller staten och från de övriga skatter som avses i 133 §, som om gottgörelsebeloppet hade dragits av från de skatter som har påförts den skattskyldige.

Vad som i 1 mom. bestäms om underskottsgottgörelse tillämpas på motsvarande sätt på särskild underskottsgottgörelse. Särskild underskottsgottgörelse avdras dock från makes skatt utan särskilt yrkande. (20.8.2004/772)

Regeringen har rätt att för att undanröja eller lindra internationell dubbelbeskattning under förutsättning av ömsesidighet ingå avtal med en främmande stat om fördelning av beskattningsrätten mellan nämnda stat och Finland i fråga om viss inkomst eller om att en skattskyldig helt eller delvis befrias från att betala skatt i Finland. Beskattning enligt ett sådant avtal anses ha skett enligt denna lag.

2 mom. har upphävts genom L 18.12.1995/1549 . (18.12.1995/1549)

3 mom. har upphävts genom L 18.12.1995/1549 . (18.12.1995/1549)

4 mom. har upphävts genom L 18.12.1995/1549 . (18.12.1995/1549)

1 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1143 . (22.12.2005/1143)

2 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1143 . (22.12.2005/1143)

De inkomstskatter som fastställs enligt denna lag sänks, om en person som är bosatt i Finland

(9.12.2005/968)

I de fall som avses i 3 mom. fastställs inkomstskatten till ett belopp som tillsammans med skatten till utlandet på den nämnda inkomsten motsvarar den inkomstskatt som den skattskyldige varit skyldig att betala om hela förvärvsinkomsten hade varit sådan inkomst som beskattas endast i Finland eller får beskattas i Finland. (9.12.2005/968)

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.