1504/2001

Denna lag tillämpas på depositionsbanker i andelslagsform ( andelsbank ) och på andra kreditinstitut i andelslagsform, vilka nedan i denna lag benämns kreditinstitut. Denna lag tillämpas dessutom på andelsbanksaktiebolag enligt vad som föreskrivs i 7 kap. Bestämmelserna i denna lags 2 kap. tillämpas dessutom på centralinstitutet för sammanslutningen av andelsbanker och på dess medlemskreditinstitut.

På ett kreditinstitut och på centralinstitutet tillämpas lagen om andelslag (1488/2001), om inte nedan i denna lag eller i kreditinstitutslagen (1607/1993) bestäms något annat.

Minst hälften av kreditinstitutets stiftare och styrelseledamöter samt verkställande direktören och firmatecknare som avses i 5 kap. 15 § 2 mom. lagen om andelslag skall vara bosatta i, eller om stiftare är en juridisk person, ha hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte finansinspektionen beviljar kreditinstitutet rätt till avvikelse från detta krav. Rätt kan beviljas om det inte äventyrar en effektiv tillsyn över kreditinstitutet eller skötseln av det enligt försiktiga och sunda affärsprinciper.

Andelsbankerna, de andelsbanksaktiebolag som avses i 32 § och den affärsbank som är centralt finansiellt institut för andelsbankerna och vilka är medlemmar ( medlemskreditinstitut ) i ett andelslag ( centralinstitutet ) som är behörigt att styra dem utgör, tillsammans med centralinstitutet, sammanslutningarna i centralinstitutets konsolideringsgrupp och sammanslutningarna i den konsolideringsgrupp som avses i 5 § kreditinstitutslagen samt sådana kreditinstitut, finansiella institut samt tjänsteföretag varav en eller flera sammanslutningar som avses ovan i detta moment tillsammans med en eller flera sådana sammanslutningar som avses i detta moment äger över hälften, den sammanslutning av andelsbanker som avses i denna lag, om

Till sammanslutningen räknas dessutom ett sådant medlemskreditinstitut i centralinstitutet vars rösträtt till mer än hälften innehas av ett eller flera andra medlemskreditinstitut ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra medlemskreditinstitut eller med centralinstitutet.

Till centralinstitutets konsolideringsgrupp räknas centralinstitutet och dess holdingsammanslutning samt kreditinstitut, finansiella institut och tjänsteföretag som är dotterföretag till centralinstitutet eller dess holdingsammanslutning. Till konsolideringsgruppen räknas dessutom kreditinstitut eller finansiella institut eller tjänsteföretag som har gemensam förvaltning med centralinstitutet eller dess holdingsammanslutning eller med dotterföretag till dem eller gemensam ledning med centralinstitutet, dess holdingsammanslutning eller deras dotterföretag. Centralinstitutet är ett sådant finansiellt institut som avses i 3 § kreditinstitutslagen.

Centralinstitutet och den affärsbank som avses i 1 mom. 3 punkten har ett förvaltningsråd. Ledamöterna i centralinstitutets förvaltningsråd skall utgöra majoriteten i affärsbankens förvaltningsråd. Ordföranden för centralinstitutets styrelse är ordförande för den affärsbanks styrelse som avses i 1 mom. 3 punkten.

Centralinstitutet är skyldigt att ge medlemskreditinstituten anvisningar för deras verksamhet i syfte att trygga likviditeten, kapitaltäckningen och riskkontrollen samt skyldigt att utöva tillsyn över deras verksamhet.

När centralinstitutet ger anvisningar, utövar tillsyn, beviljar tillstånd eller annars fullgör sina i denna lag avsedda uppgifter får det inte utan grundad anledning försätta medlemskreditinstituten i sinsemellan olika ställning.

Den konsoliderade likviditeten för centralinstitutet och för de kreditinstitut som hör till detta skall vara tryggad enligt 7 kap. kreditinstituts-lagen. Likviditeten skall tryggas genom en kassareserv som utgör minst 10 procent av institutens samtliga skulder, med undantag för de skulder som medlemskreditinstituten har fått av medel som finska staten har givit för ett visst ändamål samt skulder hos Finlands Bank.

I centralinstitutets och medlemskreditinstitutens konsoliderade kassareserv ingår, av de poster som avses i 67 § 2 mom. kreditinstitutslagen,

Medlemskreditinstituten skall ha en kassareserv enligt 67 § kreditinstitutslagen. I kassareserven för ett medlemskreditinstitut kan ingå i 67 § 2 mom. angivna, inom en månad förfallande bruttofordringar hos den affärsbank som är centralt finansiellt institut för andelsbankerna.

Centralinstitutet eller ett medlemskreditinstitut eller en sammanslutning som hör till deras konsolideringsgrupper får inte i sin verksamhet ta så stora risker att centralinstitutets eller medlemskreditinstitutets eller hela sammanslutningens beräknade kapitaltäckning äventyras väsentligt. Centralinstitutet skall ha riskkontrollsystem som är tillräckliga för hela sammanslutningen. Ett medlemskreditinstitut och en sammanslutning som hör till samma konsolideringsgrupp som institutet skall ha riskkontrollsystem som är tillräckliga med hänsyn till verksamheten.

Ett medlemskreditinstitut skall enligt 69 och 71 § kreditinstitutslagen anmäla stora exponeringar minst fyra gånger om året till centralinstitutet, som i sin tur skall anmäla hela sammanslutningens stora exponeringar till finansinspektionen.

När exponeringarna beräknas skall sammanslutningen likställas med ett kreditinstitut. Den utgående från sammanslutningens kapitalbas beräknade exponeringen får inte stiga till ett sådant belopp att den exponering som först nämns i 70 § 1 mom. kreditinstitutslagen överstiger 20 procent eller att den exponering som nämns såsom följande överstiger 15 procent eller summan av de stora exponeringar som avses i 2 mom. överstiger 500 procent.

Om sammanslutningens sammanlagda kundrisker överstiger den i 1 mom. angivna gränsen, skall centralinstitutet utan dröjsmål underrätta finansinspektionen om saken och vidta åtgärder för att uppfylla de krav som är förenade med exponeringarna. Finansinspektionen skall utsätta en tidsfrist inom vilken kraven skall vara uppfyllda eller framställa hos finansministeriet om upplösning av sammanslutningen.

De begränsningar av exponeringarna som avses i 70 och 106 § kreditinstitutslagen gäller medlemskreditinstitutens och dess konsolideringsgrupps exponeringar.

Centralinstitutet kan ge ett medlemskreditinstitut och dess konsolideringsgrupp tillstånd att avvika från en begränsning som gäller en enskild exponering. Den exponering som först nämns i 70 § 1 mom. kreditinstitutslagen får dock inte överstiga 50 procent, den exponering som nämns såsom följande får inte överstiga 40 procent och summan av de stora exponeringar som avses i 2 mom. inte 500 procent. Centralinstitutet kan ge enskilda kreditinstitut tillstånd för exponeringar på högst 250 000 euro, inom gränserna för maximibeloppen enligt detta moment.

Centralinstitutet får inte ge tillstånd som avses i 3 mom., om den ökning av förbindelserna som ett tillstånd möjliggör skulle leda till att medlemskreditinstitutets kapitaltäckning sjunker under den miniminivå som anges i 9 kap. kreditinstitutslagen.

För en i 69 § 2 mom. kreditinstitutslagen avsedd kundgrupps förbindelser som sammanlagt överstiger 5 miljoner euro skall centralinstitutets tillstånd utverkas. Den affärsbank som är centralt finansiellt institut för andelsbankerna samt en sammanslutning som hör till dess konsolideringsgrupp behöver dock inte ansöka om sådant tillstånd som här avses.

När den minsta kapitalbasen beräknas enligt 9 kap. kreditinstitutslagen skall sammanslutningen likställas med ett kreditinstitut. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur detta skall ske.

Den kapitaltäckning som beräknas för sammanslutningen skall överensstämma med 9 kap. kreditinstitutslagen. När kapitaltäckningen beräknas skall från sammanslutningens kapitalbas dras av kapitalbevis som har emitterats av ett medlemskreditinstitut eller av en sammanslutning i konsolideringsgruppen och som har tecknats av andelsbankernas säkerhetsfond samt andra poster i eget kapital.

Om sammanslutningens kapitalbas understiger det minimibelopp som avses i 9 kap. kreditinstitutslagen, skall centralinstitutet utan dröjsmål underrätta finansinspektionen om detta och vidta åtgärder för att uppfylla de krav som ställs på kapitalbasen. Finansinspektionen skall sätta ut en tidsfrist inom vilken kravet på sammanslutningens kapitalbas skall vara uppfyllt eller hos finansministeriet framställa om upplösning av sammanslutningen.

Vad som i 9 kap. kreditinstitutslagen föreskrivs om den minsta kapitalbasen tillämpas inte på ett medlemskreditinstitut eller dess konsolideringsgrupp, om inte något annat följer av 5 mom. Om ett medlemskreditinstituts kapitalbas eller konsoliderade kapitalbas understiger minimibeloppet enligt 9 kap. kreditinstitutslagen, skall kreditinstitutet dock utan dröjsmål vidta åtgärder för att höja sin kapitaltäckning till den föreskrivna nivån. Centralinstitutet skall sätta ut en tidsfrist för dessa åtgärder enligt de grunder som finansinspektionen bestämmer.

På ett medlemskreditinstitut vars kapitalbas eller konsoliderade kapitalbas inte efter den tidsfrist som avses i 4 mom. har nått upp till den föreskrivna nivån, tillämpas 80 och 91 § kreditinstitutslagen.

Om ett medlemskreditinstituts kapitalbas sjunker under det belopp som föreskrivs i 104 § 1 mom. kreditinstitutslagen eller den sammanlagda kapitalbas som föreskrivs i 3 mom., skall för medlemskreditinstitutet sättas ut en tid inom vilken kapitalbasen skall nå upp till minimibeloppet enligt de nämnda bestämmelserna. Tidsfristen skall sättas ut av centralinstitutet om medlemskreditinstitutets enligt 78 § kreditinstitutslagen beräknade minsta kapitalbas är minst 10 procent. Om minimibeloppet är lägre skall tidsfristen sättas ut av finansinspektionen. Om medlemskreditinstitutets minsta kapitalbas inte inom den utsatta tiden uppnår den föreskrivna nivån, kan finansinspektionen framställa hos ministeriet att kreditinstitutets koncession återkallas.

Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 3 § lagen om andelslag skall i centralinstitutets stadgar bestämmas att

I centralinstitutets stadgar kan bestämmas att dess dottersammanslutning utan hinder av 4 kap. 5 § lagen om andelslag får delta i andelsstämman samt att ett sådant dotterbolag har yttranderätt vid stämman, men inte rösträtt.

Ett beslut om att centralinstitutets stadgar skall ändras så att betalningsskyldigheten för dem som redan är medlemmar utökas genom en bestämmelse om extra avgifter är giltigt om det understöds av nio tiondedelar av de vid stämman företrädda rösterna.

För sådana stadgebestämmelser och ändringar i dem som avses i 1 mom. skall utverkas ministeriets fastställelse. Ministeriet skall inhämta finansinspektionens utlåtande om saken.

Utöver vad som föreskrivs på något annat ställe i lag skall i ett medlemskreditinstituts stadgar eller bolagsordning bestämmas att

En sådan ändring i ett medlemsinstituts stadgar som avser något annat än utträde ur centralinstitutet enligt 14 § får inte antecknas i handelsregistret om inte centralinstitutet har godkänt stadgeändringen.

Centralinstitutet får inte inleda sin verksamhet förrän ministeriet har fastställt dess stadgar och tillställt finansinspektionen

Om det sker någon förändring i de uppgifter som nämns i 1 mom. skall finansinspektionen utan dröjsmål underrättas.

Andelsbankerna, de andelsbanksaktiebolag som avses i 32 §, den affärsbank som är andelsbankernas centrala finansiella institut samt de kreditinstitut i vilka de nämnda sammanslutningarna ensamma eller tillsammans innehar mer än hälften av rösträtten kan ansluta sig som medlemmar till centralinstitutet genom att besluta att bestämmelser som avses i 11 § skall tas in i kreditinstitutets stadgar eller bolagsordning. Beslutet är giltigt endast om det har biträtts med minst två tredjedelar av deras röstetal som deltagit i omröstningen vid en andelsstämma eller om det vid en bolagsstämma har biträtts med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och de vid stämman företrädda aktierna.

Ett medlemskreditinstitut har rätt att utträda ur centralinstitutet genom ett beslut om ändring av stadgarna eller de bestämmelser i bolagsordningen som avses i 11 § samt genom ett skriftligt meddelande om detta till centralinstitutets direktion, förutsatt att den kapitaltäckning som beräknats för sammanslutningen uppfyller de i 8 § angivna kraven även efter utträdet. Beslutet är giltigt endast om det har biträtts med den röstmajoritet och aktiemajoritet som avses i 13 §. Kapitaltäckningen skall konstateras genom en uträkning som centralinstitutets revisorer bekräftar.

Ett medlemskreditinstitut kan uteslutas ur centralinstitutet enligt 3 kap. 5 § lagen om andelslag.

Ett medlemskreditinstitut som har utträtt eller uteslutits svarar dock för de skulder och förbindelser som ett annat medlemskreditinstitut i sammanslutningen eller som centralinstitutet har, om medlemskreditinstitutet eller centralinstitutet försätts i likvidation inom fem år från den bokslutsdag som närmast följer på utträdet eller uteslutningen. Ett medlemskreditinstitut som har utträtt eller uteslutits är också skyldigt att betala de extra avgifter som centralinstitutet med stöd av 45 § har rätt att uppbära av ett medlemskreditinstitut för den ovan nämnda tiden.

Finansministeriet kan ge centralinstitutet tillstånd att i sin firma använda benämningen ""bank"" eller en hänvisning till verksamheten som depositionsbank.

Vid upprättande av centralinstitutets bokslut och koncernbokslut samt vid revision skall kreditinstitutslagen iakttas. På ett medlemskreditinstitut tillämpas inte bestämmelserna om delårsrapport i 41 § kreditinstitutslagen.

Boksluten för centralinstitutet och medlemskreditinstituten samt för deras konsolideringsgrupper skall sammanställas till ett konsoliderat bokslut, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs eller bestäms om kreditinstituts koncernbokslut. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upprättande av konsoliderat bokslut. Det konsoliderade bokslutet omfattar även sammanslutningar av vilkas röstetal till mer än hälften innehas av de ovan nämnda sammanslutningarna tillsammans.

Centralinstitutets revisorer skall med iakttagande i tillämpliga delar av kreditinstitutslagen revidera det konsoliderade bokslutet, som skall föreläggas och tillkännages centralinstitutets ordinarie andelsstämma.

Centralinstitutets medlemskreditinstitut skall hålla en kopia av det bokslut som avses i 2 mom. framlagd för allmänheten och ge kopior av bokslutet med iakttagande av 40 kap. 2 och 4 mom. kreditinstitutslagen. Om centralinstitutet och medlemskreditinstituten skall upprättas en delårsrapport med iakttagande i tillämpliga delar av 2 mom. samt 41 § kreditinstitutslagen. Centralinstitutets medlemskreditinstitut skall ge var och en som begär det en kopia av den konsoliderade delårsrapporten så som föreskrivs i 40 § kreditinstitutslagen.

Finansministeriet kan på finansinspektionens framställning bestämma att sammanslutningen skall upplösas om den inte uppfyller de krav som föreskrivs i detta kapitel och om sammanslutningen inte inom den tid som finansinspektionen utsatt har ordnat sin verksamhet i överensstämmelse med detta kapitel.

I fråga om de begränsningar som gäller för kreditinstituts utdelningsbara överskott skall utöver 8 kap. 4 och 5 § lagen om andelslag iakttas det som i 38 § kreditinstitutslagen föreskrivs om ränta på kapitallån och om andra gottgörelserelaterade begränsningar samt det som i 81 § kreditinstitutslagen föreskrivs om kapitaltäckningsrelaterade begränsningar. De poster som avses ovan i denna paragraf skall inte heller hänföras till moderbolagets utdelningsbara överskott som beräknas utgående från koncernbalansräkningen.

Varje kreditinstitut skall ha en reservfond. Till övriga delar skall 8 kap. 9 § lagen om andelslag inte tillämpas på kreditinstitut.

När ett kreditinstituts reservfond, överkursfond och placeringsandelskapital nedsätts så att verkställigheten av nedsättningen i enlighet med 8 kap. 10 § 3 mom. och 11 § 3 mom. lagen om andelslag förutsätter registermyndighetens tillstånd, skall på insättarna inte tillämpas det som i 16 kap. 13―15 § föreskrivs om borgenärer.

Med avvikelse från 8 kap. 12 § 1 mom. får kreditinstitutets uppskrivningsfond användas endast för ökning av placeringsandelskapitalet, så som föreskrivs i 12 kap. lagen om andelslag.

Till ett kreditinstitut betalda belopp av andelskapitalet och tilläggsandelskapitalet samt av placeringsandelar med inlösningsvillkor får inte återbetalas om detta skulle leda till att kapitalbasen sjunker under det belopp som avses i 9 kap. kreditinstitutslagen.

Kreditinstitutets styrelse skall bestå av minst tre ledamöter. I stadgarna kan bestämmas att styrelseledamöternas mandat skall vara tidsbundet eller fortsätta tills vidare. Mandattiden upphör när den andelsstämma som beslutar om val av en ny ledamot avslutas, om inte något annat bestäms i stadgarna eller något annat beslutas vid val av ny ledamot.

Kreditinstitutet skall ha en verkställande direktör. Denne får vara styrelseordförande endast om kreditinstitutet har ett förvaltningsråd.

I stadgarna kan bestämmas att kreditinstitutet har ett förvaltningsråd.

Kreditinstitutets förvaltningsråd skall ha minst fem ledamöter.

På förvaltningsrådet skall i övrigt tillämpas det som i 5 kap. lagen om andelslag föreskrivs om förvaltningsråd.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när ett kreditinstitut i andelslagsform eller ett annat andelslag fusioneras med ett kreditinstitut i andelslagsform.

Kreditinstitutets fusionsplan skall, utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 4 § lagen om andelslag, innehålla en utredning om sådana i 74 § 1 mom. 2 och 3 punkten kreditinstitutslagen avsedda förbindelser vilkas borgenärer kan motsätta sig beviljande av sådant tillstånd som avses i 16 kap. 12 § lagen om andelslag.

De kreditinstitut som deltar i fusionen eller, när det är fråga om dotterbolagsfusion, det kreditinstitut som är moderföretag skall göra anmälan om fusionen till finansinspektionen. Anmälan, till vilken skall fogas fusionsplanen och de handlingar som avses i 16 kap. 12 § 2 mom. lagen om andelslag, skall tillställas finansinspektionen innan kreditinstitutet ansöker om tillstånd att verkställa fusionen. Finansinspektionen kan efter att ha fått anmälan kräva också andra uppgifter som den anser vara behövliga.

Registermyndigheten skall utan dröjsmål underrätta finansinspektionen om en sådan anmälan som avses i 16 kap. 14 § 2 mom. lagen om andelslag.

Finansinspektionen kan vid fusion som avses i 16 kap. 1 § 2 mom. 1 punkten lagen om andelslag motsätta sig att fusionen sker före den dag som avses i 16 kap. 14 § 1 mom. lagen om andelslag genom att underrätta registermyndigheten om detta, ifall att fusionen sannolikt äventyrar förutsättningarna för det övertagande kreditinstitutets koncession eller, om ett i fusionen deltagande kreditinstitut hör till centralinstitutet, ifall fusionen kunde äventyra sammanslutningens kapitaltäckning. De kreditinstitut som deltar i fusionen skall utan dröjsmål underrättas om att finansinspektionen motsätter sig fusionen. I 16 kap. 12 § lagen om andelslag avsett tillstånd att verkställa fusionen får inte beviljas om finansinspektionen i ett fall som avses ovan i detta moment motsätter sig den.

Besvär över finansinspektionens beslut som avses i denna paragraf skall behandlas i brådskande ordning.

Vad som i 16 kap. 13―15 § lagen om andelslag föreskrivs om borgenärer skall inte tillämpas på insättare. Det överlåtande kreditinstitutet skall emellertid underrätta insättarna om fusionen senast tre månader före den tidsfrist som registermyndigheterna sätter ut för de övriga borgenärerna med stöd av 16 kap. 14 § lagen om andelslag. I meddelandet skall uppges det övertagande kreditinstitutets firma och adress. Av meddelandet skall dessutom framgå att i det fall att det sammanlagda beloppet av en insättares insättningar i de kreditinstitut som deltar i fusionen överstiger den maximigräns för insättningsgarantin som anges i 65 j § kreditinstituts-lagen, skall på insättningsgarantin tillämpas 65 q § i den nämnda lagen. Insättaren har rätt att inom sex månader från mottagandet av meddelandet, utan hinder av de ursprungliga avtalsvillkoren säga upp en insättning som med stöd av 65 j § kreditinstitutslagen helt eller delvis faller utanför insättningsgarantin.

Vad som ovan i 1 mom. föreskrivs om insättare skall på motsvarande sätt tillämpas på det övertagande kreditinstitutets insättare, under förutsättning att de skall höras enligt 16 kap. 14 § lagen om andelslag.

För ett kreditinstitut som bildas i samband med en kombinationsfusion skall ansökas om koncession enligt 10 § kreditinstitutslagen. Till ansökan skall, utöver vad som föreskrivs i kreditinstitutslagen, fogas det av registermyndigheten beviljade tillstånd att verkställa fusionen som avses i 16 kap. 13 § lagen om andelslag.

Om de kreditinstitut som deltar i fusionen har ett sammanlagt andelskapital som understiger det belopp som föreskrivs i 13 § kreditinstituts-lagen, skall det kreditinstitut som bildas ha ett startkapital som uppgår till minst det sammanlagda beloppet av det andelskapital som innehas av de i fusionen deltagande kreditinstituten.

En kombinationsfusion får inte registreras om inte finansministeriets koncession till det övertagande kreditinstitutet registreras samtidigt.

Ett kreditinstitut kan, utöver vad som föreskrivs i 17 kap. 1 § 2 mom. lagen om andelslag, delas så att

På sådan delning som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten skall tillämpas 17 kap. lagen om andelslag, om inte något annat föreskrivs nedan.

Beslut om sådan delning som avses i 26 § 1 mom. skall fattas av det övertagande andelslagets stämma, om vederlaget består av andelar i det övertagande andelslaget eller om det ursprungliga kreditinstitutets medlemmar blir medlemmar i det övertagande andelslaget och beslutet om medlemsantagningen enligt det övertagande andelslagets stadgar skall fattas av andelsstämman eller fullmäktige.

På det ursprungliga kreditinstitutets delningsplan samt på registermyndighetens tillstånd att verkställa delningen skall tillämpas 22―24 §. Det som föreskrivs ovan i 23 § 3 mom. skall emellertid inte tillämpas på delning som avses i 17 kap. 1 § 2 mom. 1 punkten lagen om andelslag, om enbart kreditinstitut i andelslagsform bildas vid delningen.

Sådan kungörelse som avses i 2 mom. skall vid delning enligt 26 § 1 mom. 1 och 2 punkten utfärdas också på det övertagande andelslagets borgenärer, om delningen enligt ett sakkunnigutlåtande som avses i 17 kap. 2 § 1 mom. lagen om andelslag är ägnad att äventyra betalningen av det övertagande andelslagets skulder.

I fråga om det kreditinstitut som bildas vid delningen skall i tillämpliga delar iakttas vad som föreskrivs i 25 § 1 och 3 mom.

Vad som i 17 kap. 6 § 2 mom. lagen om andelslag föreskrivs om det ursprunliga andelslagets skulder tillämpas inte på skulder eller delar av skulder som kan ersättas ur den i 6 a kap. kreditinstitutslagen avsedda insättningsgarantifonden eller den i 6 kap. lagen om värdepappersföretag (579/1996) avsedda ersättningsfonden.

Vad som i 16 kap. 13―15 § lagen om andelslag föreskrivs om borgenärer skall tillämpas på den för vilken ett kreditinstitut har ställt borgen eller ingått någon annan därmed jämförbar förbindelse eller som på grund av ett med kreditinstitutet ingånget derivatavtal kan få en penningfordran om förbindelsen övergår på någon annan än ett annat kreditinstitut enligt vad som avses i 2 § lagen om kreditinstitut.

Ett kreditinstitut ( överlåtande kreditinstitut ) kan överlåta hela eller en del av sin affärsverksamhet till ett eller flera kreditinstitut eller företag ( övertagande företag ) enligt vad som föreskrivs i detta kapitel.

Kreditinstitutet kan överlåta sin affärsverksamhet så att

Det överlåtande kreditinstitutet kan överlåta sin affärsverksamhet även om det är försatt i likvidation, om inte kreditinstitutets egendom har börjat skiftas.

Det överlåtande kreditinstitutets andelsstämma beslutar om överlåtelse av affärsverksamhet enligt 29 § 2 mom. 1 punkten. På sammankallande av andelsstämman och beslutsfattandet tillämpas 4 kap. 12 § och 23 § 2 mom. lagen om andelslag.

Det överlåtande kreditinstitutets styrelse skall göra upp en överlåtelseplan för vilken i tillämpliga delar gäller 17 kap. 2 § lagen om andelslag, likväl inte 16 kap. 6 och 7 § i nämnda lag. På överlåtelseplanen skall dessutom tillämpas vad som föreskrivs i 22 §.

På överlåtelsen av kreditinstitutets affärsverksamhet skall dessutom tillämpas 23, 24 och 28 § samt i tillämpliga delar 16 kap. 13―16 § lagen om andelslag. Vad som föreskrivs i 23 § 3 mom. skall emellertid inte tillämpas på sådan överlåtelse av affärsverksamhet som avses ovan i 29 § 1 mom. 1 punkten, om överlåtelsen sker enbart till kreditinstitut som skall bildas. Det borgenärsförhörsförfarande som avses ovan i detta moment gäller emellertid endast överlåtbara skulder.

I fråga om överlåtelse av ett kreditinstituts affärsverksamhet skall i tillämpliga delar iakttas 17 kap. 6 § 2 mom. lagen om andelslag och 28 § 1 mom. i denna lag.

Det överlåtande kreditinstitutets tillgångar, skulder, avsättningar och reserver samt förbindelser övergår i enlighet med överlåtelseplanen till det övertagande företaget när överlåtelsen har registrerats.

En medlem i det överlåtande andelslaget som inte har biträtt beslutet om överlåtelse av affärsverksamheten, har vid sådan överlåtelse som avses i 29 § 2 mom. 1 punkten rätt att avgå ur kreditinstitutet så som föreskrivs i 16 kap. 11 § lagen om andelslag. En medlem som avses i detta moment får rätt till återbetalning av insatsen då verkställigheten av överlåtelsen har registrerats.

Om det överlåtande kreditinstitutets samtliga tillgångar, skulder och förbindelser samt övriga rättigheter och förpliktelser i enlighet med 30 § 2 mom. 1 punkten till bokföringsvärdet överförs till ett kreditinstitut i aktiebolagsform som bildas för att fortsätta det överlåtande kreditinstitutets verksamhet och om vederlaget består enbart av aktier i det övertagande kreditinstitutet, skall på överlåtelsen inte tillämpas 30 § 2―4 mom. På kreditinstitut tillämpas inte 18 kap. lagen om andelslag.

Ett kreditinstitut som i enlighet med 1 mom. överlåter sin affärsverksamhet skall samtidigt fatta beslut om att träda i likvidation eller avstå från sin koncession.

När andelsstämman i enlighet med denna paragraf beslutar om överlåtelse av kreditinstitutets affärsverksamhet till ett kreditinstitut i aktiebolagsform, skall andelsstämman i enlighet med kreditinstitutslagen samt lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform (1501/2001) godkänna en bolagsordning för kreditinstitutet, om inte nedan föreskrivs något annat. På ett sådant kreditinstitut i aktiebolagsform som avses i denna paragraf skall, om inte något annat föreskrivs i detta kapitel, tillämpas lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform.

I bolagsordningen för ett i 31 § avsett kreditinstitut som bildas för att fortsätta en andelsbanks verksamhet kan tas in en bestämmelse om att kreditinstitutet är ett andelsbanksaktiebolag. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 8 § kreditinstitutslagen skall ett andelsbanksaktiebolag i sin firma utöver den beteckning som anger bankens sammanslutningsform även använda ordet eller sammansättningsleden "andelsbank".

Om den överlåtande andelsbanken är medlem i ett centralinstitut som avses i 3 §, skall också andelsbanksaktiebolaget ansluta sig som medlem till centralinstitutet.

Ett andelsbanksaktiebolag kan ombildas till affärsbank genom ändring av bolagsordningen.

En andelsbank om har ombildats till ett andelslag och överlåtit sin affärsverksamhet till ett andelsbanksaktiebolag skall i syfte att främja sina medlemmars ekonomi eller näringsverksamhet genom förmedling av andelsbanksaktiebolaget bedriva bankverksamhet så att andelslagets medlemmar deltar i andelslagets verksamhet genom att nyttja andelsbanksaktiebolagets tjänster. På andelslagets beslut om överlåtelse av aktier som det har tecknat skall tillämpas 4 kap. 12 § och 23 § 2 mom. lagen om andelslag.

Finansministeriet kan i enlighet med detta kapitel på ansökan av ett kreditinstitut återkalla dess koncession utan att kreditinstitutet behöver försättas i likvidation. Innan ansökan avgörs skall finansinspektionens utlåtande inhämtas om den.

Till ansökan skall fogas

Ett kreditinstitut som på det sätt som avses i 31 § 1 mom. överlåter hela sin affärsverksamhet, behöver inte foga de utredningar till ansökan som avses i 2 mom.

Beslut om att ett kreditinstitut avstår från sin koncession skall fattas i den ordning som föreskrivs i 4 kap. 12 § och 23 § 2 mom. lagen om andelslag.

Registermyndighetens tillstånd skall utverkas för avstående från koncession. I fråga om koncessionen gäller i tillämpliga delar 16 kap. 13―15 § lagen om andelslag samt 27 § i denna lag.

Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf skall inte tillämpas på ett kreditinstitut som har överlåtit hela sin affärsverksamhet på det sätt som avses i 31 § 1 mom.

Finansministeriet skall göra registreringsanmälan om ett sådant beslut om återkallande av koncession som avses i 33 §. Återkallandet av koncessionen träder i kraft då beslutet har registrerats. Ett beslut om återkallande av ett sådant kreditinstituts koncession som avses i 33 § 3 mom. får emellertid inte registreras om inte det övertagande kreditinstitutets koncession registreras samtidigt.

På kreditinstituts likvidation tillämpas lagen om andelslag om inte något annat föreskrivs nedan i denna lag.

Registermyndigheten och domstolen skall senast den dag som anges i 19 kap. 4 § lagen om andelslag begära finansinspektionens utlåtande om avregistrering eller försättande i likvidation.

På upplösning av kreditinstitut tillämpas inte 24 § handelsregisterlagen (129/1979).

Finansministeriet skall samtidigt som det beslutar om återkallande av ett kreditinstituts koncession försätta det i likvidation, om inte något annat följer av 8 kap. Likvidationen börjar då finansministeriet har fattat beslutet om återkallande av koncessionen och om försättandet i likvidation.

Finansministeriets beslut som avses i 1 mom. skall iakttas trots att ändring har sökts, om inte besvärsinstansen bestämmer något annat.

När finansministeriet beslutar om försättande av ett kreditinstitut i likvidation skall ministeriet samtidigt utse en eller flera likvidatorer. På likvidatorerna tillämpas i övrigt 19 kap. 6 § lagen om andelslag. Också finansinspektionen kan, utöver vad som föreskrivs i det nämnda lagrummet, ansöka om ett sådant förordnande som avses i 19 kap. 6 § 2 mom. lagen om andelslag.

Likvidatorerna skall göra sådan anmälan som avses i 19 kap. 8 § lagen om andelslag till finansinspektionen och insättningsgarantifonden samt, när likvidationen inte är baserad på ett beslut som avses i 38 §, till finansministeriet.

Likvidatorerna skall utan dröjsmål efter att finansministeriet har beslutat återkalla koncessionen sammankalla kreditinstitutets högsta beslutande organ för att besluta om åtgärder med anledning av att kreditinstitutet fusioneras med ett annat kreditinstitut, om korrigering av koncessionsförutsättningarna i något annat avseende eller om upplösning av kreditinstitutet.

Likvidatorerna skall hos finansministeriet ansöka om återkallande av koncessionen omedelbart efter att koncessionsförutsättningarna har upphört eller då koncessionen inte längre behövs för ett ändamålsenligt fortsättande av likvidationen.

Likvidatorerna skall tillställa slutredovisningen samt den anmälan som avses i 19 kap. 18 § lagen om andelslag finansinspektionen för kännedom.

Ett kreditinstitut kan försättas i konkurs på ansökan av kreditinstitutet eller dess borgenärer, med iakttagande av vad som föreskrivs i konkursstadgan (31/1868) och nedan i detta kapitel.

När en borgenär ansöker om att ett kreditinstitut skall försättas i konkurs skall domstolen omedelbart underrätta finansministeriet om ansökan. Domstolen skall skjuta upp behandlingen av ärendet med högst en månad, om finansministeriet framställer en begäran om detta inom en vecka efter att ha mottagit det meddelande som avses i detta moment.

En borgenär vars fordran uteslutande är baserad på ett tillgodohavande som till fullt belopp ersätts ur insättningsgarantifonden, kan inte ansöka om att kreditinstitutet skall försättas i konkurs på grund av en sådan fordran.

Om en andelsbanks egendom har avträtts till konkurs behöver insättarna inte bevaka sina tillgodohavanden på inlåningskonton. Vad som i detta moment föreskrivs om insättare tillämpas inte på insättningsgarantifonden, till vilken insättarnas rättigheter har övergått med stöd av 65 j § 7 mom. kreditinstitutslagen.

Ett kreditinstituts borgenärer är, om inte något annat följer av avtalsvillkoren, skyldiga att ta emot betalning också för skulder som inte har förfallit till betalning, när kreditinstitutet har försatts i likvidation eller konkurs. En borgenär är i så fall berättigad till ersättning för skada som orsakas av att den avtalade räntan skiljer sig från en lägre marknadsränta.

Då en andelsbank har försatts i likvidation eller konkurs, skall den genom en kungörelse uppmana insättare som inte under tio år före likvidationens eller konkursens början har använt sitt konto i banken att inom två år från utfärdandet av kungörelsen anmäla sig hos banken, vid äventyr att kontoinnehavaren annars förlorar sin talerätt mot kreditinstitutet. Uppmaningen skall dessutom sändas till insättarna per brev, under adresser som banken känner till.

Om kapitalbasen i ett medlemskreditinstitut som avses i 2 kap. underskrider den gräns som bestäms i 9 kap. kreditinstitutslagen, har sammanslutningens centralinstitut rätt att under räkenskapsperioden hos sammanslutningens medlemskreditinstitut på de grunder som nämns i centralinstitutets stadgar i extra avgifter ta ut högst fem tusendelar av den sammanräknade omslutningen för de balansräkningar som senast fastställts för medlemskreditinstituten, för att användas till stödåtgärder som skall förhindra likvidation av medlemskreditinstitutet.

Centralinstitutet och medlemskreditinstituten är solidariskt ansvariga för de skulder som på grund av likvidation eller konkurs inte kan betalas av centralinstitutets eller ett medlemskreditinstituts tillgångar. Det ansvar som avses ovan fördelas mellan centralinstitutet och medlemskreditinstituten i förhållande till de senast fastställda balansräkningarnas omslutning.

Om det vid centralinstitutets eller ett medlemskreditinstituts likvidation eller konkurs konstateras att skulderna är större än tillgångarna skall likvidatorerna utan dröjsmål, innan egendomen avträds till konkurs, göra upp en beräkning av det bristande beloppet och ett fördelningsschema för hur bristen skall täckas med avgifter som tas ut hos centralinstitutet och medlemskreditinstituten. Likvidatorerna eller konkursförvaltningen skall lägga fram denna utredning för finansinspektionen, som fastställer fördelningsschemat efter att ha inhämtat centralinstitutets utlåtande i ärendet. Finansinspektionen skall sätta ut en tid för betalningarna. De betalningar som inte har gjorts inom utsatt tid kan indrivas i utsökningsväg med stöd av det fastställda fördelningsschemat, så som föreskrivs om verkställighet av en laga kraft vunnen dom. Om en betalning inte kan drivas in skall likvidatorerna eller konkursförvaltningen fördela det bristande beloppet mellan centralinstitutet och de övriga medlemskreditinstituten.

Ett medlemskreditinstitut i likvidation eller konkurs får fortsätta sin verksamhet endast med samtycke av centralinstitutet, även om de förutsättningar för fortsatt verksamhet som avses i denna lag föreligger.

Centralinstitutets styrelse eller, om centralinstitutet är i likvidation eller konkurs, likvidatorerna eller konkursförvaltningen skall fördela eventuell förlust mellan de kreditinstitut som hör till sammanslutningen, så att de svarar för förlusten enligt 46 § 2 mom.

Vid centralinstitutets och dess medlemsinstituts likvidation eller konkurs skall i övrigt iakttas 9 kap.

Andelsbankssammanslutningen övervakas av finansinspektionen och av det centralinstitut som avses i 3 §.

Centralinstitutet övervakar att dess medlemskreditinstitut och deras konsolideringsgrupper verkar i enlighet med de för finansmarknaden gällande lagarna och förordningarna, de anvisningar och föreskrifter som myndigheterna utfärdat och de anvisningar som centralinstitutet utfärdat samt enligt sina stadgar och bolagsordningar. Om centralinstitutet vid tillsynen observerar att ett tillsynsobjekts verksamhet inte överensstämmer med de ovan nämnda bestämmelserna, skall centralinstitutet utan dröjsmål underrätta finansinspektionen om saken.

Medlemskreditinstituten och de företag som hör till deras konsolideringsgrupper är skyldiga att ge centralinstitutet all den information och alla de utredningar som det behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag. Centralinstitutet kan sätta ut en tid inom vilken uppgifterna skall ges. Finansinspektionen får utan hinder av tystnadsplikten enligt 18 § lagen om finansinspektionen (503/1993) lämna centralinstitutet uppgifter som avses i detta moment, om centralinstitutet inte inom den utsatta tiden får uppgifter från medlemskreditinstitut eller företag som hör till dess konsolideringsgrupp.

Centralinstitutet och medlemskreditinstituten samt företag som hör till deras konsolideringsgrupper är skyldiga att ge finansinspektionen alla de uppgifter och utredningar som den behöver för en konsoliderad tillsyn över sammanslutningen samt för en konsoliderad tillsyn över centralinstitutet och medlemskreditinstituten.

När centralinstitutet utövar den tillsyn som avses i 50 och 51 § skall i fråga om centralinstitutets och dess företrädares rättigheter i tillämpliga delar iakttas vad som i 10 och 11 § lagen om finansinspektionen föreskrivs om finansinspektionens och dess företrädares rätt att sammankalla och närvara samt rätt att granska och få uppgifter.

Om ansvar och jäv för centralinstitutet och dess företrädare gäller, när de utövar den tillsyn som avses i 50 och 51 §, vad som i lagen om finansinspektionen föreskrivs om finansinspektionen och dess företrädare.

Vad som i 94 § kreditinstitutslagen föreskrivs om kreditinstitut skall på motsvarande sätt tillämpas på centralinstitutet. De till sammanslutningen hörande företagen, den säkerhetsfond som centralinstitutets medlemskreditinstitut hör till samt medlemskreditinstitutens ömsesidiga försäkringsbolag får dessutom, utan hinder av den nämnda paragrafen, lämna uppgifter till varandra. Sådana uppgifter som avses i detta moment får emellertid ges endast den som berörs av den tystnadsplikt som föreskrivs i ovan nämnda paragraf eller som har motsvarande tystnadsplikt.

Tillsynsavgift som avses i 20 § och vite som avses i 23 § lagen om finansinspektionen och som gäller andelsbankssammanslutningen, skall föreläggas centralinstitutet.

Angående sådan skadeståndsskyldighet för kreditinstituts stiftare, medlemmar, förvaltningsråds- och styrelseledamöter samt verkställande direktören som grundar sig på överträdelse av denna lag föreskrivs i kreditinstitutslagen. I fråga om väckande av skadeståndstalan som baserar sig på den skadeståndsskyldighet som avses ovan gäller vad som föreskrivs i 20 kap. lagen om andelslag. Bestämmelser om revisorernas skadeståndsskyldighet finns i revisionslagen (936/1994).

Finansinspektionen och centralinstitutet i det fall att andelsbanken hör till andelsbankssammanslutningens centralinstitut har, om de anser att insättarnas eller placeringsandelsägarnas intresse kräver det, rätt att väcka skadeståndstalan för kreditinstitutets räkning mot en person eller sammanslutning som avses i 97 c § kreditinstitutslagen.

Till straff för brott mot den i 53 § föreskrivna tystnadsplikten döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen (39/1889), om inte strängare straff för gärningen bestäms på något annat ställe i lag.

Den som grovt försummar sin till uppgifterna hörande upplysningsskyldighet enligt 51 § 1 mom. skall för andelsbanksförseelse dömas till böter, om inte gärningen är ringa eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag.

Bestämmelser om ombildning av ett kreditinstitut till aktiebolag finns i 7 kap.

En andelsbank eller ett andelsbanksaktiebolag får inte ta emot insättningar av eller ta upp kredit hos en annan andelsbank eller ett annat andelsbanksaktiebolag.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1 mom. får en andelsbank och ett andelsbanksaktiebolag förvärva masskuldebrev som emitterats av en annan andelsbank eller av ett annat andelsbanksaktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och genom den upphävs andelsbankslagen (1271/1990) av den 28 december 1990 jämte ändringar.