630/1998

Denna lag innehåller bestämmelser om grundläggande yrkesutbildning och om examina inom denna utbildning samt om handledande utbildning som inte leder till examen. (20.3.2015/246)

Bestämmelser om annan yrkesutbildning än sådan som avses i 1 mom. finns i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) .

Syftet med utbildning som avses i denna lag är att höja befolkningens yrkeskunnande, utveckla arbetslivet och svara mot dess behov av kunnande, främja sysselsättning och företagande samt stödja livslångt lärande.

Grundläggande yrkesutbildning är utbildning som avläggs enligt den av utbildningsanordnarens godkända läroplan som avses i 14 § och som leder till en yrkesinriktad grundexamen.

Som handledande utbildning som inte leder till examen kan ordnas handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning samt utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv.

I samband med den utbildning som avses i denna lag kan det för de studerande även ordnas annan verksamhet som nära anknyter till undervisningen.

Den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen har breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde.

En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som en grundläggande yrkesutbildning enligt denna lag eller som en fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om utbildningsområdena.

Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet utfärdas bestämmelser om yrkesinriktade grundexamina och om de kompetensområden som ingår i dem samt om fördelningen av examina enligt utbildningsområde. Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet får bestämmelser utfärdas om de principer som används vid bestämmande av examensbenämningarna.

Utbildningsstyrelsen bereder förslag till ändringar av den examensstruktur som avses i 2 mom.

Bestämmelser om den allmänna behörighet för fortsatta studier vid universitet och yrkeshögskolor som olika examina ger finns i 37 § i universitetslagen (558/2009) och i 20 § i yrkeshögskolelagen (351/2003) .

Den grundläggande yrkesutbildningens mål är att ge de studerande det kunnande och den yrkesskicklighet som krävs för en yrkesinriktad grundexamen enligt 4 § 1 mom. samt färdigheter i företagande. Målet för den handledande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning är att ge de studerande färdigheter för att söka till grundläggande yrkesutbildning och att stärka de studerandes förutsättningar att avlägga en yrkesinriktad grundexamen. Målet för utbildningen som handleder för arbete och ett självständigt liv är att ge de studerande som behöver särskilt stöd på grund av sjukdom eller skada undervisning och handledning enligt deras individuella mål och färdigheter. (20.3.2015/246)

Målet för utbildningen är dessutom att stödja de studerandes utveckling till goda och harmoniska människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver med tanke på förutsättningarna för fortsatta studier, en yrkesmässig utveckling, fritidsintressen och en mångsidig personlighetsutveckling.

När det gäller studerande under 18 år ska utbildningen genomföras i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna.

Den utbildning som ordnas för en studerande som behöver särskilt stöd har dessutom som mål att i samarbete med dem som producerar rehabiliteringstjänster främja en total rehabilitering av den studerande. (20.3.2015/246)

I yrkesutbildningen skall särskilt arbetslivets behov beaktas. Utbildningen skall ordnas i samarbete med näringslivet och arbetslivet i övrigt.

Till yrkesutbildningen kan enligt behov anslutas service- och utvecklingsverksamhet på området.

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse eller ett statligt affärsverk tillstånd att ordna utbildning. (12.8.2011/951)

Utbildning kan också, enligt vad vederbörande ministerium beslutar, ordnas i statliga läroanstalter.

Utbildning ordnas i yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter och andra läroanstalter samt i form av läroavtalsutbildning.

Utbildningen kan ordnas vid läroanstalter och som läroavtalsutbildning.

En förutsättning för att ett sådant tillstånd som avses i 8 § skall beviljas är att utbildning behövs och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.

I tillståndet anges utbildningsuppgiften, vilken innehåller behövliga bestämmelser om utbildningsstadier, utbildningsområden, examina, undervisningsspråket, de kommuner i vilka utbildningen kan ordnas, antalet studerande, en särskild utbildningsuppgift, den form i vilken utbildningen ordnas samt andra omständigheter som gäller ordnandet av utbildningen. I fråga om ändring av utbildningsuppgiften beslutar undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriet kan också utan ansökan ändra de bestämmelser som gäller utbildningsområdena, examina och antalet studerande samt andra bestämmelser ifall utbildningsutbudet avsevärt skiljer sig från utbildningsbehovet. (12.8.2011/951)

Ministeriet kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning om utbildningen inte längre uppfyller de krav som bestäms i 1 mom. för beviljande av tillstånd eller om utbildningen annars ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den.

Beslut om att ordna utbildning och att lägga ned verksamheten i en statlig läroanstalt fattas av ministeriet med iakttagande i tillämpliga delar av 1–3 mom.

En utbildningsanordnare skall bedriva samarbete med andra som ordnar yrkesutbildning, gymnasieutbildning och annan utbildning i området.

En utbildningsanordnare kan skaffa en del av de tjänster som avses i denna lag av en sådan utbildningsanordnare som avses i 9 § eller av någon annan sammanslutning eller stiftelse. Utbildningsanordnaren svarar för att de tjänster som skaffats ordnas i enlighet med denna lag.

I yrkesutbildningen är läroanstaltens undervisningsspråk antingen finska eller svenska. I en tvåspråkig läroanstalt är undervisningsspråket finska och svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, rommani eller teckenspråk. Dessutom kan en del av undervisningen meddelas på något annat språk än studerandes egna ovannämnda språk, om detta inte äventyrar studerandens möjligheter att följa undervisningen.

Om utbildningsanordnaren meddelar undervisning på fler än ett av de undervisningsspråk som avses i 1 mom. och studeranden har förmåga att studera på detta språk, får studeranden välja undervisningsspråket.

I en särskild undervisningsgrupp eller läroanstalt kan undervisningen huvudsakligen eller uteslutande meddelas på ett annat språk än de som nämns i 1 mom.

Grunden för dimensioneringen av yrkesinriktade grundexamina och handledande utbildningar inom den grundläggande yrkesutbildningen samt av de delar som ingår i dessa examina och utbildningar är en kompetenspoäng.

Omfattningen av en yrkesinriktad grundexamen är 180 kompetenspoäng. Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet får det föreskrivas att en examen får omfatta fler än 180 kompetenspoäng, om den reglering som gäller branschen förutsätter detta. Omfattningen av den handledande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning samt av den utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv är 60 kompetenspoäng.

Det kunnande som i genomsnitt förvärvats under ett år inom den grundläggande yrkesutbildningen och den handledande utbildningen motsvarar 60 kompetenspoäng. Den grundläggande yrkesutbildningen och den handledande utbildningen ska ordnas så att den studerande kan avlägga examen eller slutföra utbildningen på en tid som motsvarar dess omfattning.

Kompetenspoängen för examensdelarna och utbildningsdelarna i en handledande utbildning bestäms utifrån täckningen, svårighetsgraden och betydelsen av det kunnande som ingår i dem i förhållande till de krav på yrkesskicklighet och de mål för kunnandet som gäller hela examen eller hela handledande utbildningen.

En yrkesinriktad grundexamen inom den grundläggande yrkesutbildningen innehåller

I en examen eller ett kompetensområde inom examen ingår minst en obligatorisk yrkesinriktad examensdel och minst en valbar yrkesinriktad examensdel.

Till de gemensamma examensdelar som avses i 1 mom. 2 punkten hör

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hur examen byggs upp av de examensdelar som avses i 1 mom. samt om de gemensamma examensdelarnas omfattning och om de delområden som hör till dem.

De handledande utbildningarna innehåller utbildningsdelar. Närmare bestämmelser om de utbildningsdelar som ingår i handledande utbildning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utbildningsstyrelsen bestämmer examensgrunderna för varje examen som ingår i den examensstruktur som avses i 4 a §.

I examensgrunderna anges

Utbildningsstyrelsen meddelar föreskrifter som gäller

Utbildningsstyrelsen bestämmer grunderna för de handledande utbildningarna.

I utbildningsgrunderna anges

Utbildningsanordnaren ska godkänna en läroplan som följer de examensgrunder som avses i 13 § eller de grunder för handledande utbildning som avses i 13 b §. I läroplanen bestäms det om den utbildning som ska ordnas. Läroplanen godkänns separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig utbildning och vid behov för utbildning på något annat språk. (20.3.2015/246)

Läroplanen ska utarbetas så att den ger den studerande möjligheter att på ett individuellt sätt förvärva och påvisa kunnandet.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de frågor som ska beslutas i läroplanen.

Utbildningsanordnaren ska ge den studerande och den som ansöker om att bli antagen som studerande information om den utbildning som ordnas.

Utbildningsanordnaren beslutar om de sätt som utbildningen genomförs på.

Utbildningsanordnaren avtalar skriftligen med arbetsgivaren om utbildning på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter. En förutsättning för avtalet är att arbetsplatsen där utbildningen sker har en tillräcklig produktions- och serviceverksamhet för att den utbildning och de yrkesprov som anges i examensgrunderna ska kunna genomföras, behövlig arbetsutrustning samt kompetenta anställda med sådan yrkeskunskap, utbildning och arbetslivserfarenhet att en ansvarig arbetsplatshandledare för den studerande kan utses bland dem. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de frågor som regleras i avtalet.

Inlärning i arbetet är sådan annan utbildning än läroavtalsutbildning som är målinriktad och handledd utbildning och som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter.

En yrkesinriktad grundexamen som avläggs inom den grundläggande yrkesutbildningen ska inbegripa kunnande genom inlärning i arbetet. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om omfattningen av inlärningen i arbetet.

Under tiden för inlärning i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har avtalat om att ingå ett arbetsavtal.

Utbildning som huvudsakligen ordnas på arbetsplatsen kan grunda sig på ett skriftligt arbetsavtal för viss tid (läroavtal) som ingås mellan en studerande som fyllt 15 år och arbetsgivaren. Ett läroavtal kan ingås om arbetsgivaren och en utbildningsanordnare som avses i 8 § på det sätt som närmare bestäms genom förordning har kommit överens om att ordna läroavtalsutbildning. Om läroavtalets innehåll och om utbildningsersättning som betalas till arbetsgivaren bestäms närmare genom förordning.

De studier inom läroavtalsutbildningen som ordnas på en arbetsplats i anslutning till de praktiska arbetsuppgifterna kompletteras med teoretiska studier. (3.10.2014/787)

Utan hinder av 27 § 2 och 3 mom., 31 och 35 § samt 37 § 2 och 3 mom. gäller om läroavtalsutbildning vad denna lag särskilt bestämmer om sådan utbildning eller vad som avtalas med stöd av 1 mom. Utan hinder av 9 § 2 mom. beslutar utbildningsanordnaren om antalet studerande i sådan grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning.

Den som deltar i grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning skall ges möjlighet att som en del av utbildningen avlägga en sådan fristående examen som föreskrivs i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

Läroavtalsutbildningen kan också grunda sig på ett skriftligt tidsbundet avtal ( tjänstemannaläroavtal ) som ingås mellan en tjänsteman och arbetsgivaren, om arbetsgivaren och utbildningsanordnaren har kommit överens om att ordna utbildning på det sätt som avses i 1 mom. Utbildningen grundar sig då inte på ett arbetsavtal och man tillämpar inte 18 § på den. Ett tjänstemannaläroavtal kan också ingås med en person som står i ett sådant offentligrättsligt anställningsförhållande som kan jämföras med ett tjänsteförhållande. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan genom en gemensam överenskommelse och med omedelbar verkan häva tjänstemannaläroavtalet. Utbildningsanordnaren kan häva läroavtalet efter att ha hört tjänstemannen och arbetsgivaren, om utbildningen inte följer denna lag eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den eller om bestämmelserna i avtalet mellan utbildningsanordnaren och arbetsgivaren inte följs. (21.12.2007/1341)

En företagare kan få läroavtalsutbildning i sitt eget företag, om utbildningsanordnaren och företagaren på det sätt som avses i 1 mom. har kommit överens om att ordna utbildning. Då baserar sig utbildningen dock inte på ett arbetsavtal och 18 och 19 § tillämpas inte på utbildningen. Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. betalas ingen utbildningsersättning till företagaren. Utbildningsersättning kan dock betalas till ett annat företag för de kostnader som orsakas av handledning och rådgivning till den företagare som får läroavtalsutbildning. Utbildningsanordnaren och företagaren kan genom ett gemensamt beslut häva avtalet om att ordna utbildning. Utbildningsanordnaren kan efter att ha hört företagaren häva avtalet, om bestämmelserna i denna lag och en med stöd av lagen utfärdad förordning eller bestämmelserna i det avtal som utbildningsanordnaren och företagaren ingått inte iakttas i utbildningen. (30.12.1998/1185)

Om inte något annat bestäms i denna lag eller i en förordning som utfärdas med stöd av den, skall på läroavtal tillämpas arbetsavtalslagen (55/2001) med undantag för dess 1 kap. 3 och 8 §, 2 kap. 4 och 5 §, 4 kap. 4 och 5 §, 6 kap., 7 kap. 1–5 § och 7–11 §, 9 och 10 kap. samt 13 kap. 3 och 4 §. (26.1.2001/76)

Ett läroavtal kan hävas med omedelbar verkan ifall den studerande och arbetsgivaren gemensamt kommer överens om detta. Utöver vad som bestäms i 1 kap. 4 § och 8 kap. 1 och 3 § arbetsavtalslagen kan läroavtalet ensidigt hävas om arbetsgivaren upphör med sitt företag, försätts i konkurs eller avlider. Med utbildningsanordnarens tillstånd kan ett läroavtal likaså hävas på de grunder som enligt arbetsavtalslagen berättigar till uppsägning av arbetsavtalet. Utbildningsanordnaren kan efter att ha hört den studerande och arbetsgivaren häva läroavtalet, om det i den utbildning som ordnas på arbetsplatsen inte iakttas bestämmelserna i denna lag eller en med stöd av lagen utfärdad förordning eller bestämmelserna i det avtal mellan utbildningsanordnaren och arbetsgivaren som avses i 17 §. (26.1.2001/76)

På studerande i läroavtalsutbildning tillämpas dessutom vad som bestäms om arbetstagares arbetstid, semester, skydd i arbetet samt annat skydd för arbetstagare.

Den läroavtalsutbildning för fångar som ordnas i anslutning till arbetet i straffanstalterna baserar sig inte på arbetsavtal. Vid sådan utbildning kan man avvika från bestämmelserna i denna paragraf.

Enligt vad som bestäms och föreskrivs i fråga om arbetstagare svarar arbetsgivaren för studerandens skydd i arbetet vid utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter även då studeranden inte står i arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller i därmed jämförbart offentligrättsligt anställningsförhållande till arbetsgivaren. Utbildningsanordnaren ska underrätta arbetsgivaren om ansvaret för skyddet i arbetet.

Studerande som för en längre tid eller regelbundet behöver särskilt stöd i sitt lärande och sina studier på grund av inlärningssvårigheter, skada, sjukdom eller någon annan orsak ska få specialundervisning. Med specialundervisning avses planenligt pedagogiskt stöd enligt den studerandes individuella mål och färdigheter samt särskilda undervisnings- och studiearrangemang.

Målet för specialundervisningen är att den studerande kan uppnå de krav på yrkesskicklighet och de mål för kunnandet som anges i examens- eller utbildningsgrunderna. I specialundervisningen kan dock avvikelser göras från examensgrunderna genom att anpassa kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet samt bedömningen av kunnandet i den omfattning detta är nödvändigt med hänsyn till den studerandes individuella mål och färdigheter.

Utbildningsstyrelsen kan i examensgrunderna bestämma till vilka delar avvikelse från kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet inte får göras inom ramen för den anpassning som avses i 2 mom.

Utbildningsanordnaren beslutar om den studerandes undervisning ges som specialundervisning samt om den anpassning som avses i 19 a § 2 mom. Utbildningsanordnaren ska för genomförandet av specialundervisningen utarbeta en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas för den studerande, som uppdateras vid behov. Närmare bestämmelser om utarbetandet av planen och dess innehåll utfärdas genom förordning av statsrådet. Den studerande och den studerandes vårdnadshavare eller lagliga företrädare ska höras innan det fattas beslut i ovan avsedda frågor och innan den individuella planen om ordnandet av undervisningen fastställs.

Undervisnings- och kulturministeriet kan med stöd av 9 § bestämma att utbildningsanordnaren ska ha en särskild utbildningsuppgift att sköta ordnandet av specialundervisning och utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv samt utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter i anknytning till specialundervisningen.

Förutom i den specialundervisning som avses i 19 a § får avvikelse från kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet samt bedömningen av kunnandet i examens- eller utbildningsgrunderna göras även om

Målet för de särskilda studiearrangemangen är att den studerande kan avlägga en examen eller genomgå en utbildning även om han eller hon av orsaker som avses i 1 mom. till någon del inte kan uppnå kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt examens- eller utbildningsgrunderna. Avvikelser från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet får göras endast i den omfattning detta är nödvändigt av de orsaker som avses i 1 mom.

Utbildningsanordnaren beslutar om de särskilda studiearrangemangen. Den studerande och den studerandes vårdnadshavare eller lagliga företrädare ska höras innan det fattas beslut, om de särskilda studiearrangemangen inte grundar sig på den studerandes förslag.

Utbildningsstyrelsen kan i examens- eller utbildningsgrunderna bestämma till vilka delar avvikelse från kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet inte får göras inom ramen för de särskilda studiearrangemang som avses i denna paragraf.

Undervisningen är offentlig, med undantag för den undervisning som ordnas på arbetsplatser. Rätten att få följa undervisningen kan av grundad anledning begränsas.

Undervisnings- och kulturministeriet eller Utbildningsstyrelsen kan bevilja tillstånd till ett sådant försök som behövs för att utveckla utbildningen enligt denna lag. Försökstillstånd kan beviljas sådana utbildningsanordnare som har förutsättningar att genomföra försöket på ett sätt som motsvarar dess syften och utan att äventyra de studerandes utbildningsrelaterade rättigheter. Försökstillstånd beviljas för viss tid, dock högst sex år.

I försök kan med tillstånd av undervisnings- och kulturministeriet göras avvikelser från examinas namn och kompetensområden, uppbyggnaden och omfattningen av examen samt omfattningen av handledande utbildning. I försök kan med tillstånd av Utbildningsstyrelsen göras avvikelser från examens- och utbildningsgrunderna. En examen inom försöket ska till sitt syfte och innehåll vara sådan att den ger det kunnande och den yrkesskicklighet som krävs för examen samt behörighet för fortsatta studier. (20.3.2015/246)

De utbildningsanordnare som deltar i ett försök väljs efter ansökan. I försöket tas ett behövligt antal utbildningsanordnare med, så att målsättningen för försöket kan uppnås. Vid valet beaktas representativiteten i regionalt och språkligt hänseende, om det är motiverat med hänsyn till omfattningen av och syftet med försöket.

Utbildningsstyrelsen bestämmer de examens- eller utbildningsgrunder som ska iakttas i försöket. (20.3.2015/246)

Syftet med utvärderingen av utbildningen är att säkerställa att syftet med denna lag nås och att stödja en utveckling av utbildningen och att förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen ska också utvärdera utbildningen samt delta i extern utvärdering av verksamheten.

Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013) .

De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras.

Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet.

Syftet med bedömningen av den studerande är att handleda och uppmuntra den studerande i studierna, att utveckla den studerandes förutsättningar att utvärdera sig själv, att ge information om den studerandes kunnande samt att säkerställa att kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet i examens- eller utbildningsgrunderna uppnås. (20.3.2015/246)

Den studerandes inlärning och kunnande ska bedömas mångsidigt och tillräckligt ofta under utbildningen.

Inlärningen bedöms genom att den studerande ges muntlig eller skriftlig respons.

Bedömningen av den studerandes inlärning görs av den lärare som ansvarar för undervisningen. Vid inlärning i arbetet görs bedömningen av den studerandes inlärning även av en person som arbetsgivaren utser.

Vid läroavtalsutbildning görs bedömningen av inlärningen för de teoretiska studiernas del av den lärare som ansvarar för undervisningen. Vid utbildning på arbetsplatsen görs bedömningen av inlärningen av en person som arbetsgivaren utser.

Den studerandes kunnande bedöms genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i examens- eller utbildningsgrunderna. Om avvikelser i kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examens- eller utbildningsgrunderna gjorts genom anpassning enligt 19 a § eller på grund av sådana särskilda studiearrangemang som avses i 21 §, bedöms den studerandes kunnande genom att jämföra det med den studerandes individuella mål. (20.3.2015/246)

Inom utbildning som leder till en yrkesinriktad grundexamen ska den studerandes yrkeskunnande bedömas på basis av yrkesprov samt vid behov på annat sätt. I yrkesprovet visar den studerande sitt kunnande i arbetssituationer och arbetsuppgifter på en arbetsplats, i en läroanstalt eller på någon annan plats som utbildningsanordnaren anvisar.

På basis av bedömningen av kunnandet ges vitsord för examensdelar, yrkesprov, delområden i gemensamma examensdelar och för utbildningsdelar i handledande utbildning. Bestämmelser om skalan för bedömning av kunnandet utfärdas genom förordning av statsrådet. (20.3.2015/246)

Utbildningsanordnaren utarbetar en plan för genomförandet av bedömningen av kunnandet och för de metoder som används vid bedömningen av kunnandet.

För planeringen och genomförandet av yrkesprov skall utbildningsanordnaren tillsätta ett eller flera organ, där medlemmarna företräder utbildningsanordnaren, lärarna och de studerande samt arbets- och näringslivet inom respektive bransch eller branscher. Två eller flera utbildningsanordnare kan också ha ett gemensamt organ.

Organet har till uppgift att

(3.10.2014/787)

Organets ordförande och övriga medlemmar utses för högst tre år i sänder. Till ordförande för organet skall utses en medlem som inte företräder de studerande. En medlem som företräder de studerande skall ha fyllt 15 år. En medlem som företräder de studerande har rätt att närvara och yttra sig när organet behandlar rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studerande. I fråga om jäv för medlemmarna tillämpas vad som föreskrivs i 27–29 § i förvaltningslagen (434/2003) .

Utbildningsanordnaren beslutar närmare om organets övriga uppgifter, arbetssätt och beslutsfattande samt om arvoden till organets medlemmar.

Besluten om bedömningen av kunnandet i en examensdel, ett delområde i de gemensamma examensdelarna eller i en handledande utbildning fattas av den lärare eller, om lärarna är många, av de lärare gemensamt som ansvarar för undervisningen. (20.3.2015/246)

Angående bedömningen av yrkesprov beslutar de lärare och företrädare för arbetslivet som utsetts av det organ som avses i 25 a §, gemensamt eller var för sig. Om bedömningen av yrkeskunnandet i en examensdel görs inte bara genom yrkesprov utan också på annat sätt, fattas beslut om denna bedömning av den lärare som svarar för undervisningen eller de teoretiska studierna eller, om lärarna är många, av lärarna gemensamt.

Bestämmelser om den kompetens som ska krävas av sådana i 2 mom. avsedda andra bedömare än lärare utfärdas genom förordning av statsrådet. I fråga om jäv för dem tillämpas vad som föreskrivs i 27–29 § i förvaltningslagen.

En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på bedömningen av hans eller hennes kunnande. Bestämmelser om förfarandet utfärdas genom förordning av statsrådet.

En studerande kan muntligen eller skriftligen begära omprövning av det vitsord som getts på basis av den bedömning av kunnandet som avses i 25 § 3 mom. hos rektor eller hos den som enligt 25 b § fattat beslut om bedömningen. Begäran om omprövning ska göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att få veta resultaten av bedömningen samt hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne.

En studerande får skriftligen begära omprövning av det beslut som avses i 2 mom. hos det organ som avses i 25 a § inom 14 dagar efter det att han eller hon har fått del av beslutet. Om beslutet uppenbart är felaktigt kan organet bestämma att ny bedömning ska företas.

Utbildningsanordnaren ska ge den studerande möjlighet att ta om påvisandet av kunnandet, om studerandens kunnande bedöms som underkänt. Utbildningsanordnaren ska också ge möjlighet att höja ett godkänt vitsord som getts på basis av den bedömning av kunnandet som avses i 25 § 3 mom.

Om den studerandes kunnande bedöms som underkänt, ska utbildningsanordnaren vid behov ge den studerande möjlighet att på annat sätt visa att han eller hon har förvärvat sådant kunnande som gör det möjligt att gå vidare i studierna.

Utbildningsanordnaren ska ge den studerande ett examensbetyg när han eller hon med godkänt resultat har avlagt de examensdelar som krävs för examen.

Utbildningsanordnaren ska ge den studerande ett betyg över slutförd utbildning, när den studerande har slutfört en handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning eller en utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv.

Utbildningsanordnaren ska ge den studerande ett betyg över avlagda examensdelar eller utbildningsdelar, om den studerande säger upp sin studieplats innan examen har avlagts eller den handledande utbildningen har slutförts. Ett betyg över avlagda examensdelar eller utbildningsdelar ska på den studerandes begäran också ges under studiernas gång.

Närmare bestämmelser om innehållet i betygen och undertecknandet av dem samt om bilagorna till betygen utfärdas genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka uppgifter som ska antecknas i betygen och bilagorna till dem.

Utbildningsanordnaren får dock inte ge ett examensbetyg eller ett betyg över avlagda examensdelar, om den studerande på grund av anpassning enligt 19 a § eller särskilda studiearrangemang enligt 21 § inte har uppnått examensdelarnas centrala krav på yrkesskicklighet och mål för kunnandet. I sådana fall ska utbildningsanordnaren ge ett betyg över den studerandes kunnande.

Den som ansöker om att bli antagen såsom studerande har rätt att fritt söka till vilken yrkesutbildning han önskar.

Om förfarandet vid ansökan till yrkesutbildning gäller vad som bestäms om detta genom förordning och vid behov föreskrivs med stöd av den.

Om beslutet om antagning meddelas inom ramen för ansökningsförfaranden som föreskrivits med stöd av 26 § och i vilka man kan söka till flera utbildningar med en enda ansökan, får meddelande om att ansökan avslagits delges sökanden per post genom brev.

Om resultatet av antagningen har meddelats genom ett brev, ska utbildningsanordnaren på sökandens begäran ge ett skriftligt beslut om antagningen jämte anvisning om ändringssökande. Sökanden ska framställa en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar efter att ha fått meddelandet om resultatet av antagningen för kännedom.

I det förfarande som avses i denna paragraf iakttas i övrigt vad som i förvaltningslagen föreskrivs om att ge beslut.

Som studerande till utbildning som leder till en yrkesinriktad grundexamen eller som studerande till handledande utbildning kan antas den som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs. Som studerande kan även antas någon annan som av utbildningsanordnaren anses ha tillräckliga förutsättningar att klara studierna. (20.3.2015/246)

2 mom. har upphävts genom L 12.8.2011/951 . (12.8.2011/951)

Utbildningsanordnaren beslutar om övriga grunder för antagningen av studerande liksom även om eventuella inträdes- eller lämplighetsprov. Enhetliga antagningsgrunder skall tillämpas på samtliga sökande.

En studerande kan antas för att avlägga en yrkesinriktad examen eller en del av denna som privatstuderande.

Undervisnings- och kulturministeriet kan besluta närmare om grunderna för antagning av studerande. (12.8.2011/951)

En omständighet i anslutning till sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas den som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i anslutning till studierna, om kraven i 32 § på säkerhet vid studierna så förutsätter och om detta hinder inte kan undanröjas med rimliga åtgärder.

I fråga om studier som avses i 32 § ska som hinder för antagning som studerande också betraktas beslut om indragning av studierätten enligt 32 § i denna lag, 11 § 9 punkten i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, 25 a § i yrkeshögskolelagen (351/2003) eller 43 a § i universitetslagen (558/2009) , om omständigheter som har samband med skyddet för andras hälsa och säkerhet förutsätter det.

Utbildningsanordnaren ska ge den som ansöker om att bli antagen som studerande information om vilka krav på hälsotillstånd och andra förutsättningar som hänför sig till studierna.

Utbildningsstyrelsen bestämmer om de krav på hälsotillståndet som hänför sig till studier som avses i 32 §. (3.10.2014/787)

Den som ansöker om att bli antagen som studerande ska på begäran av utbildningsanordnaren lämna sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för bedömning av antagningen.

Den som ansöker om att bli antagen som studerande ska på begäran av utbildningsanordnaren ge information om beslut om indragning av studierätten då det är fråga om studier som avses i 32 §.

Utbildningsanordnaren har trots sekretessbestämmelserna rätt att av andra utbildningsanordnare, yrkeshögskolor och universitet få sådana nödvändiga uppgifter om beslut om indragning av den sökandes studierätt och grunderna för detta som förutsätts för antagningen som studerande.

Utöver vad som föreskrivs i 27 § 1 mom. krävs för antagning som studerande till handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning att

En person kan dock antas som studerande trots att han eller hon har avlagt en examen eller slutfört en utbildning som avses i 1 mom. 1 punkten, om det av särskilda skäl är motiverat att personen genomgår handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning för att förvärva färdigheter för fortsatta studier.

En studerande har rätt till en trygg studiemiljö.

Till läroanstalten får inte medföras och under arbetsdagen får inte innehas sådana föremål eller ämnen som enligt någon annan lag inte får innehas eller med vilka den egna eller någon annans säkerhet kan äventyras eller som särskilt lämpar sig för att skada egendom och i fråga om vilka det inte finns någon godtagbar orsak för att de ska få innehas.

Utbildningsanordnaren ska utarbeta en plan för användning av disciplinära åtgärder och för de tillhörande förfaringssätten. Utbildningsstyrelsen ska meddela föreskrifter om hur planen ska utarbetas. (29.12.2016/1500)

I avsikt att främja den interna ordningen, ostörda studier samt trygghet och trivsel i läroanstalten ska utbildningsanordnaren godkänna en ordningsstadga eller meddela andra ordningsbestämmelser som ska tillämpas vid läroanstalten.

Den ordningsstadga och de andra ordningsbestämmelser som avses i 4 mom. får innehålla sådana regler om praktiska arrangemang och ett korrekt uppförande som är nödvändiga för tryggheten och trivseln i läroanstalten samt närmare bestämmelser om de föremål och ämnen som avses i 2 mom. och om deras användning och förvaring. Dessutom kan regler meddelas om hur läroanstaltens egendom får hanteras och om hur man får vistas och röra sig i läroanstaltens lokaler och på läroanstaltens område.

En studerande har rätt att få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att uppnå kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet enligt examens- eller utbildningsgrunderna. (20.3.2015/246)

En studerande har rätt att få personlig och annan behövlig studiehandledning.

Utbildningsanordnaren ska tillsammans med den studerande göra upp en personlig studieplan utifrån den studerandes individuella mål och val. Planen ska uppdateras under studietiden.

En studerande har rätt att få tidigare förvärvat kunnande som motsvarar kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examens- eller utbildningsgrunderna identifierat och erkänt. Genom erkännande av kunnandet är det möjligt att få vissa examensdelar eller utbildningsdelar helt eller delvis avlagda. (20.3.2015/246)

I fråga om identifiering och erkännande av den studerandes kunnande iakttas bestämmelserna om bedömning av kunnandet i 25 §, bestämmelserna om beslut om bedömningen av kunnandet i 25 b § och bestämmelserna om omprövning av bedömningen i 25 c §.

Utbildningsstyrelsen kan bestämma om principerna för dimensioneringen av identifieringen och erkännandet av kunnande samt om omvandlingen av vitsord.

En studerande ska hos utbildningsanordnaren ansöka om identifiering och erkännande av tidigare förvärvat kunnande. Den studerande ska visa en sådan utredning som identifieringen och erkännandet av kunnandet förutsätter.

En yrkesinriktad grundexamen ska avläggas inom en tid som med högst ett år överskrider den tid som examen avses omfatta, om inte den studerande av grundad anledning beviljas förlängning.

En handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning ska slutföras inom ett år, om inte den studerande på grund av sjukdom eller någon annan särskild orsak beviljas förlängning.

Tiden för slutförandet av en utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv bestäms utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Utbildningsanordnaren beslutar om tiden för slutförandet av utbildningen. Utbildningstiden kan vara högst tre år.

En studerande som inte har avlagt examen eller slutfört utbildningen inom den tid som föreskrivs i 1–3 mom. anses ha avgått. En studerande som utan att anmäla giltigt skäl uteblir från undervisningen anses även ha avgått, om det är uppenbart att han eller hon inte har för avsikt att fortsätta studierna.

När studierna eller utövandet av yrket är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller kundsäkerheten eller säkerheten i trafiken kan utbildningsanordnaren dra in studierätten, om

När studierna eller studierelaterad inlärning i arbetet i väsentlig utsträckning förutsätter arbete med minderåriga, kan utbildningsanordnaren dra in studierätten om det behövs i syfte att skydda minderåriga och om den studerande har dömts till straff för ett brott som avses i 17 kap. 18, 18 a eller 19 §, 20 kap., 21 kap. 1–3 eller 6 §, 31 kap. 2 § eller 50 kap. 1, 2, 3, 4 eller 4 a § i strafflagen (39/1889) .

Innan studierätten dras in ska utbildningsanordnaren i samråd med den studerande utreda den studerandes möjligheter att söka sig till någon annan utbildning. Den studerande kan med sitt samtycke överflyttas till sådan annan utbildning hos utbildningsanordnaren i fråga om vilken den studerande uppfyller antagningsvillkoren.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om de studier som omfattas av denna paragraf.

Om det finns grundad anledning att misstänka att en studerande har ett hinder i anslutning till hälsotillståndet eller funktionsförmågan enligt 32 § 1 mom. 2 punkten, kan den studerande åläggas att genomgå kontroller och undersökningar som utförs av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, om de är nödvändiga för att utreda den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga. Utbildningsanordnaren svarar för kostnaderna för kontroller och undersökningar som denna har bestämt att ska utföras.

Utbildningsanordnaren har trots sekretessbestämmelserna rätt att för bedömning av studierätten få ett skriftligt utlåtande av en av anordnaren anvisad läkare med självständig rätt att utöva yrket, av vilket framgår att den studerande har genomgått kontroll eller undersökning för utrönande av hälsotillståndet, samt en på kontrollen eller undersökningen grundad bedömning av den studerandes funktionsförmåga med anledning av de krav på hälsotillståndet som studierna ställer.

Utbildningsanordnaren har trots sekretessbestämmelserna rätt att av en annan utbildningsanordnare, en yrkeshögskola och ett universitet få sådana nödvändiga uppgifter om beslut om indragning av den studerandes studierätt och grunderna för detta som förutsätts för bedömning av studierätten.

Den studerande ska för bedömning av studierätten enligt 32 § 2 mom. på begäran av utbildningsanordnaren visa upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 3 mom. i straffregisterlagen (770/1993) , om den studerande under studierna eller inlärning i arbetet sköter uppgifter som i väsentlig grad förutsätter arbete bland minderåriga.

Utbildningsanordnaren är trots sekretessbestämmelserna skyldig att ge Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som ålagts verket och som gäller pågående behandling av indragning av studierätten enligt 32 § samt beslut om indragning av studierätten eller överföring till annan utbildning inklusive beslutsgrunderna.

Den som har fått sin studierätt indragen med stöd av 32 § 1 mom. 2 punkten kan hos utbildningsanordnaren anhålla om återställande av studierätten. Studierätten ska återställas om den sökande visar att orsakerna till indragningen av studierätten inte längre föreligger. Den studerande ska lämna utbildningsanordnaren utlåtanden om sitt hälsotillstånd.

Utbildningsanordnaren är trots sekretessbestämmelserna skyldig att till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården lämna de uppgifter om beslut om återställande av studierätten och grunderna för beslutet som är nödvändiga för att verket ska kunna sköta de uppgifter som föreskrivits för det.

Angående en studerandes skyldighet att hemlighålla vad han får veta vid utbildning som ordnats i anslutning till praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen gäller vad som särskilt bestäms om tystnadsplikt för arbetstagare och tjänsteinnehavare i motsvarande uppgifter.

En studerande skall delta i undervisningen ifall han inte har beviljats befrielse från den.

En studerande skall utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt.

Bestämmelser om skyldigheten för en studerande att ersätta den skada som han eller hon har orsakat finns i skadeståndslagen (412/1974) . (30.12.2013/1269)

Utbildningsanordnaren kan ålägga en studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande är narkotikapåverkad i studierelaterade praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet eller att den studerande är narkotikaberoende. En ytterligare förutsättning är att testet är nödvändigt för att klarlägga den studerandes funktionsförmåga och att den studerande sköter uppgifter som kräver särskild noggrannhet, pålitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där den studerandes handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende

Med intyg över narkotikatest avses ett intyg som utfärdats av en av utbildningsanordnaren anvisad legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, av vilket framgår att den studerande har genomgått test för utrönande av användning av sådan narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen, samt en på testet grundad utredning om huruvida den studerande har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att den studerandes funktionsförmåga är nedsatt. Intyget ska visas upp inom en rimlig tid som utsätts av utbildningsanordnaren. Den studerandes vårdnadshavare ska underrättas om att intyg över narkotikatest krävs.

Utbildningsanordnaren ska i samarbete med aktörer inom elevvården göra upp skriftliga instruktioner för förebyggande av användningen av rusmedel och ingripande i missbruksproblem bland de studerande.

Utbildningsanordnaren svarar för kostnaderna för intyg över narkotikatest som avses i denna paragraf.

På narkotikatestning av studerande tillämpas i övrigt vad som i 19 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001) föreskrivs om testning av arbetstagare.

En studerande kan ges en skriftlig varning om han eller hon

Om handlingen eller försummelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig olämpligt på det sätt som avses i 1 mom. efter en skriftlig varning, kan den studerande avstängas från läroanstalten för viss tid, högst ett år, samt uppsägas från elevhemmet för en viss tid eller för den tid som återstår av studierna.

En studerande som stör undervisningen, beter sig våldsamt eller hotfullt eller äventyrar någon annans hälsa eller säkerhet kan bli tillsagd att lämna klassrummet eller ett annat rum där undervisningen ges för den tid som återstår av lektionen, eller en tillställning som arrangeras av läroanstalten.

En studerande kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om det föreligger en risk för att säkerheten för en annan studerande eller person som arbetar vid läroanstalten eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av elevens våldsamma eller hotfulla beteende eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande.

Om en studerande vägrar att genomgå kontroller och undersökningar enligt 32 a § 1 mom. för konstaterande av hälsotillståndet, kan den studerande avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på behövliga kontroller och undersökningar. En studerande som vägrar att visa upp ett straffregisterutdrag enligt 32 a § 4 mom. kan avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på att visa upp ett straffregisterutdrag.

Beslut om skriftlig varning till en studerande fattas av rektorn. Beslut om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid, uppsägning från elevhemmet samt om avhållande från studier fattas av ett av utbildningsanordnaren tillsatt kollegialt organ. Beslut om avstängning för en tid på högst tre månader och uppsägning från elevhemmet kan, i enlighet med utbildningsanordnarens beslut, fattas av rektorn. I organet ska ingå representanter för åtminstone utbildningsanordnaren, elevvården, lärarna, arbetslivet och de studerande. Utbildningsanordnaren utser organets ordförande och övriga medlemmar för högst tre år i sänder. I ett ärende som gäller indragning och återställande av studierätten utser utbildningsanordnaren dessutom en representant för det ställe där den studerande får inlärning i arbetet. Till ordförande för organet ska utses någon annan medlem än den som företräder de studerande. Den medlem som företräder de studerande ska ha fyllt 15 år. Den medlem som företräder de studerande har rätt att närvara och yttra sig på organets möten. Organets röstberättigade medlemmar handlar under tjänsteansvar. Närmare beslut om organets sätt att arbeta och fatta beslut fattas av utbildningsanordnaren. Två eller flera utbildningsanordnare kan också ha ett gemensamt organ. (29.12.2016/1500)

Innan beslut om indragning av studierätten fattas ska behövlig expertutredning och annan utredning skaffas, och den studerande och den studerandes vårdnadshavare ska ges tillfälle att bli hörda.

Innan en studerande avstängs från läroanstalten, uppsägs från elevhemmet eller ges en skriftlig varning, ska den handling eller försummelse som är orsaken till disciplinstraffet specificeras, behövlig utredning skaffas samt den studerande ges tillfälle att bli hörd. Innan en studerande avstängs från läroanstalten eller uppsägs från elevhemmet ska också den studerandes vårdnadshavare höras. Den studerandes vårdnadshavare ska underrättas om andra åtgärder enligt 35 §.

I fråga om disciplinstraff, indragning av studierätten och avhållande från studier ska ett skriftligt beslut meddelas, och åtgärder enligt 35 § 3 och 4 mom. ska registreras.

Samtidigt som beslut fattas om indragning av studierätten, avstängning för viss tid, uppsägning från elevhemmet eller avhållande från studier ska det beslutas om verkställighet innan beslutet har vunnit laga kraft och om verkställighetstidpunkten.

Lyder en studerande inte en uppmaning att avlägsna sig enligt 35 § 2 mom. har rektorn och läraren rätt att avlägsna honom eller henne från klassrummet eller ett annat undervisningsutrymme, eller från en skoltillställning. Rektorn och läraren har också rätt att avlägsna en studerande från skolans område, om den studerande inte avlägsnar sig efter att ha fått veta att han eller hon avstängts från undervisningen enligt 35 § 2 mom.

Försöker en studerande som skall avlägsnas förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få honom eller henne avlägsnad och som med hänsyn till den studerandes ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara.

Rektorn och läraren kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna eleven. Om läraren eller rektorn använt sig av maktmedel skall han eller hon lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren.

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen (39/1889) .

Under den tid då åtal mot en studerande är anhängigt vid allmän domstol får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas mot den studerande.

Om en domstol har frikänt en studerande, får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas annat än på grund av en sådan omständighet som inte kan betraktas som ett brott men som kan medföra en disciplinär bestraffning.

Om en domstol har dömt en studerande till straff, får han eller hon inte av samma skäl påföras disciplinstraff. En studerande kan dock avstängas för viss tid eller uppsägas från elevhemmet för en viss tid eller för den tid som återstår av studierna, om det med hänsyn till den studerandes brott eller omständigheter i samband med det är motiverat.

Rektorn och en lärare har rätt att tillsammans eller var för sig under arbetsdagen frånta en studerande ett förbjudet föremål eller ämne enligt 28 § 2 mom.

Försöker en studerande som innehar ett föremål eller ämne som ska omhändertas förhindra omhändertagandet genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att omhänderta föremålet eller ämnet och som med hänsyn till studerandens ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en samlad bedömning av situationen kan anses vara försvarbara. Rätten att använda maktmedel gäller enbart föremål och ämnen som äventyrar den studerandes eller andras säkerhet.

Maktmedelsredskap får inte användas vid omhändertagande enligt 1 eller 2 mom. Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.

De rättigheter och skyldigheter som avses i denna paragraf gäller också under den tid som en studerande deltar i utbildning eller verksamhet enligt läroplanen eller någon annan plan som godkänts av utbildningsanordnaren och som utarbetats med stöd av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

En lärare och rektorn har rätt att under arbetsdagen granska de saker som en studerande har med sig och de förvaringsutrymmen i skolan som studeranden förfogar över och att utföra en ytlig granskning av studerandens kläder för att omhänderta ett föremål eller ämne som avses i 28 § 2 mom. och med vilket den egna säkerheten eller någon annans säkerhet kan äventyras, om det är uppenbart att studeranden innehar sådana föremål eller ämnen och studeranden trots begäran vägrar att överlämna dem eller inte på ett tillförlitligt sätt visar att han eller hon inte innehar sådana.

Studeranden ska meddelas orsaken till granskningen innan den utförs.

Granskningen får utföras endast av en person som är av samma kön som den studerande. Vid granskningen ska förutom den som utför granskningen även en annan myndig person som hör till läroanstaltens personal närvara. På den studerandes begäran ska en person som hör till läroanstaltens personal och som den studerande utser närvara vid granskningen om denna person är tillgänglig.

Avvikelse från det sätt att utföra granskningen på som föreskrivs i 3 mom. får dock göras om det på grund av sakens brådskande natur är absolut nödvändigt med tanke på säkerheten.

De rättigheter och skyldigheter som avses i denna paragraf gäller också under den tid som en studerande deltar i utbildning eller verksamhet enligt läroplanen eller någon annan plan som godkänts av utbildningsanordnaren och som utarbetats med stöd av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

De åtgärder som avses i 35 d och 35 e § ska genomföras på ett så säkert sätt som möjligt. Åtgärderna får inte ingripa i studerandens personliga integritet i större omfattning än vad som är nödvändigt för att trygga studieron och säkerheten. Vid omhändertagande av föremål och ämnen och vid granskning av en studerande ska den diskretion som omständigheterna kräver iakttas. Användningen av åtgärderna ska planeras i läroanstalterna och anvisningar ska ges om användningen.

En lärare eller rektor som använt sig av maktmedel enligt 35 d § ska lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren. Granskning av en studerande och omhändertagande av föremål och ämnen ska registreras. En minderårig studerandes vårdnadshavare ska så fort som möjligt informeras om omhändertagande och granskning.

Föremål och ämnen enligt 35 d § som omhändertagits av en studerande ska överlämnas till studerandens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare eller till studeranden om han eller hon är myndig. Föremålen och ämnena ska dock överlämnas till polisen eller till någon annan i lag föreskriven myndighet, om studeranden, dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare inte har laglig rätt att inneha dem.

Före överlämnandet ska föremålet eller ämnet förvaras omsorgsfullt. Överlämnandet ska ske så fort som möjligt efter det att föremålet eller ämnet har omhändertagits. Narkotika, skjutvapen, vapendelar, patroner, projektiler, gassprayer och explosiva varor som har omhändertagits ska omedelbart överlämnas till polisen. De föremål och ämnen som ska överlämnas till studeranden överlämnas efter arbetsdagens slut.

Om vårdnadshavaren inte inom tre månader efter det att han eller hon fått meddelande om omhändertagandet avhämtar föremålet eller ämnet får det bevisligen förstöras. Överlämnande och förstörande av föremål och ämnen ska registreras.

Utbildningsanordnaren ska främja alla studerandes delaktighet och se till att alla studerande har möjlighet att delta i läroanstaltens verksamhet och utveckling samt att de har möjlighet att uttrycka sin åsikt i frågor som gäller de studerandes ställning. De studerande ska ges möjlighet att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den samt i beredningen av den ordningsstadga som avses i 28 § 4 mom.

Varje läroanstalt där det ordnas i denna lag avsedd utbildning ska ha en studerandekår som består av läroanstaltens studerande. Studerandekåren kan vara gemensam för flera läroanstalter. Utbildningsanordnaren ska säkerställa tillräckliga verksamhetsförutsättningar för studerandekåren. Studerandekårens uppgift är att främja samarbetet mellan de studerande, öka de studerandes påverkningsmöjligheter och delaktighet och utveckla samarbetet mellan de studerande och utbildningsanordnaren. Studerandekårerna bidrar även till att förbereda de studerande för ett aktivt och kritiskt medborgarskap. Utbildningsanordnaren ska höra studerandekåren innan de planer och regler som nämns i 1 mom. fastställs och, om det inte på grund av ärendets natur är onödigt, före andra beslut som inverkar på de studerandes ställning.

Utbildningsanordnaren ska regelbundet utreda de studerandes och deras vårdnadshavares åsikter om läroanstaltens och utbildningsanordnarens verksamhet.

Den verksamhet som avses i denna paragraf ska planeras som en del av läroplanen och övriga planer som grundar sig på läroplanen eller i samband med dem.

Inom den utbildning som avses i denna lag är undervisningen avgiftsfri för den studerande. Avgifter kan dock tas ut hos sådana studerande som avses i 27 § 4 mom. Undervisnings- och kulturministeriet kan av särskilda skäl ge tillstånd att ta ut avgifter hos de studerande även i andra fall. (20.3.2015/246)

En studerande som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen kräver att studeranden är närvarande på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar. Genom förordning bestäms när studierna är heltidsstudier. Vid utbildning som enligt den utbildningsuppgift som avses i 9 § 2 mom. meddelas vid internatskola eller på något annat sätt som bestäms genom förordning, har studeranden utöver vad som bestäms ovan dessutom dagligen rätt till andra avgiftsfria måltider.

Det är avgiftsfritt för studeranden att bo i studiebostäder som utbildningsanordnaren anvisar.

Om stöd som beviljas studeranden för resor samt om studiestöd bestäms särskilt.

Bestämmelser om de studerandes rätt till studerandevård finns i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) .

Utbildningsstyrelsen föreskriver om de centrala principerna för samarbetet mellan hemmet och läroanstalten och för studerandevården samt om målen för den studerandevård som hör till undervisningsväsendet. Utbildningsstyrelsen ska bereda föreskriften i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd. (3.10.2014/787)

Utbildningsanordnaren ska i sin läroplan ange formerna för samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt för studerandevården. Utbildningsanordnaren ska till denna del utarbeta läroplanen i samarbete med de myndigheter som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av social- och hälsovården i kommunen. (3.10.2014/787)

Studerande som får specialundervisning har rätt att få sådana biträdestjänster, övriga elevvårdstjänster samt särskilda hjälpmedel vilka är en förutsättning för att de skall kunna delta i undervisningen. Om andra tjänster och stödåtgärder som ordnas för handikappade bestäms särskilt.

Utöver vad som bestäms i 37 § kan en studerande inom sådan specialundervisning som avses i 20 § 2 mom. avgiftsfritt ges läroböcker och annat skolmaterial, behövliga resor varje vecka mellan inkvarteringsstället och hemmet, helpension i elevhem eller på annat inkvarteringsställe samt personlig arbetsutrustning.

Utöver vad som bestäms i 37 § 1 mom. har en studerande i läroavtalsutbildning under den tid som han eller hon deltar i teoretisk undervisning rätt att få dagpenning, familjebidrag samt ersättning för rese- och inkvarteringskostnader enligt vad undervisnings- och kulturministeriet beslutar. Om den studerande får lön för samma tid eller har rätt till andra lagstadgade förmåner än de som anges i denna lag, har han eller hon dock med avvikelse från det ovan nämnda endast rätt till ersättning för rese- och inkvarteringskostnader.

39 a § har upphävts genom L 19.12.2014/1227 .

Varje läroanstalt där det ordnas utbildning enligt denna lag skall ha en rektor som svarar för verksamheten. Vid tvåspråkiga läroanstalter skall det finnas en rektor för vardera språkgruppen eller en rektor som fullständigt behärskar läroanstaltens bägge undervisningsspråk.

En utbildningsanordnare skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Utbildningsanordnaren kan dessutom ha timlärare samt annan personal.

I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Undervisnings- och kulturministeriet kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. Ett universitet kan i ett enskilt fall förklara en person behörig att ge yrkesutbildning på något konstområde. (12.8.2011/951)

41 § har upphävts genom L 30.12.2013/1269 .

Uppgifter enligt 27 b, 32 a, 32 b och 34 a § om hälsotillståndet hos en studerande eller den som ansöker om att bli antagen som studerande får behandlas endast av dem som bereder eller fattar beslut om antagningen som studerande, indragning eller återställande av studierätten eller disciplinåtgärder eller ger utlåtanden i sådana frågor.

Uppgifter om en studerandes straffregisterutdrag enligt 32 a § får behandlas endast av dem som bereder eller fattar beslut om indragning av studierätten.

Utbildningsanordnaren ska definiera de uppgifter som innebär hantering av känslig information.

Utbildningsanordnaren ska förvara den känsliga informationen separat från övriga personuppgifter. Den känsliga informationen ska avföras ur registret omedelbart när det inte längre föreligger någon grund för att bevara den för de lagstadgade uppgifterna, dock senast fyra år från det att informationen fördes in i registret.

På behandlingen av personuppgifter tillämpas personuppgiftslagen (523/1999) , om inte något annat bestäms i denna lag.

På den verksamhet som avses i denna lag tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

En utbildningsanordnare har trots sekretessbestämmelserna vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som förutsätts för planering och ordnande av utbildningen.

Utbildningsanordnaren ska trots sekretessbestämmelserna på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de uppgifter som de bestämmer och som krävs för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen.

Den som har information om de studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga och som är nödvändig för skötseln av uppgifter, har trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut den till

Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. (20.3.2015/276)

Uppgifter ur de register som avses i denna lag får lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning till den som har rätt att få uppgifterna. Innan en sådan teknisk anslutning öppnas ska den som lämnar ut uppgifterna försäkra sig om att uppgifterna kommer att skyddas på behörigt sätt.

Om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag, får omprövning av beslut som fattats med stöd av denna lag begäras hos regionförvaltningsverket på det sätt som anges i förvaltningslagen, om beslutet gäller

Ett sådant beslut av en utbildningsanordnare som avses i denna lag och som gäller skriftlig varning till en studerande, avstängning av en studerande för viss tid, uppsägning från elevhem, avhållande från studier eller en förmån eller rättighet enligt 37, 38 och 39 § får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996) , om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag.

Ett beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning enligt 44 § får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag.

Ett sådant beslut av en utbildningsanordnare som avses i denna lag och som gäller indragning eller återställande av studierätten får överklagas genom besvär hos rättsskyddsnämnden för studerande på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut av rättsskyddsnämnden för studerande finns i lagen om rättsskyddsnämnden för studerande (956/2011) .

Besvär över ett beslut som gäller skriftlig varning till en studerande, avstängning för viss tid, uppsägning från elevhem, indragning eller återställande av studierätten, avhållande från studier eller ett ärende som avses i 44 a § 2 mom. ska anföras samt omprövning i ett ärende som avses i 44 § begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Ärenden som avses i denna paragraf ska behandlas skyndsamt.

Ett beslut om avstängning av en studerande för viss tid, uppsägning från elevhem, indragning av studierätten eller avhållande från studier kan verkställas även om det överklagas, om inte förvaltningsdomstolen eller rättsskyddsnämnden för studerande beslutar något annat.

Beslut om tiden och platsen för en namngiven studerandes studier eller beslut om annan individuell uppläggning av studierna får inte överklagas genom besvär. Besvär får inte heller anföras i ett ärende som avses i 35 § 3 och 4 mom.

Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 44 § har avgjorts och ett beslut som har meddelats med anledning av begäran om omprövning av bedömning får inte överklagas genom besvär.

Om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag, får ett beslut av förvaltningsdomstolen överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Namn på examina och examensbenämningar som avses i denna lag får användas endast om examina som har avlagts enligt denna lag.

För utbildning enligt denna lag beviljas finansiering för driftskostnader så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) . (22.12.2005/1072)

Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet föreskrivs om de ersättningar som utbildningsanordnarna betalar till arbetsgivarna för utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med de praktiska arbetsuppgifterna. (12.8.2011/951)

Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet föreskrivs om grunderna för avgifter som tas ut hos de studerande med stöd av denna lag enligt vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) . (12.8.2011/951)

Om en i denna lag avsedd avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen.

Avgiften får indrivas utan dom eller beslut så som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961) .

I fråga om utbildning som enligt utbildningsuppgiften i 9 § 2 mom. ordnas såsom avgiftsbelagd service skall, utan hinder av 26 §, 27 § 2 och 3 mom., 31 § samt 37 § 2–4 mom. gälla vad som särskilt avtalas i avtalet om anskaffning av denna utbildning.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar:

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Grunder för läroplanen som har fastställts med stöd av de lagar som nämns i 50 § 2 mom. samt föreskrifter om utbildningens struktur och examina gäller tills beslut har fattats enligt denna lag. Studerande kan antas för att avlägga examina på institutnivå och på yrkeshögskolenivå fram till en tidpunkt som statsrådet bestämmer. På antagningen av studerande och avläggandet av examina tillämpas då de bestämmelser och föreskrifter som gäller när denna lag träder i kraft.

Läroplaner som har godkänts med stöd av de lagar som nämns i 50 § 2 mom. kan iakttas i utbildningen tills utbildningsanordnaren godkänner en läroplan enligt denna lag.

Organ som har tillsatts med stöd av de lagar som nämns i 50 § 2 mom. fortsätter till utgången av mandatperioden, om inte utbildningsanordnaren beslutar något annat. På sammansättningen av organen och valet av medlemmar till dem tillämpas till slutet av mandatperioden de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

Huvudmän för läroanstalter som när denna lag träder i kraft är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 50 § 2 mom. fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt denna lag.

Tillstånd att upprätthålla en läroanstalt som har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 50 § 2 mom. ändras när denna lag träder i kraft till sådana tillstånd att ordna utbildning som avses i 9 §. En utbildningsanordnare som när denna lag träder i kraft driver en specialyrkesläroanstalt, har en sådan särskild utbildningsuppgift som avses i 20 § 2 mom., om inte undervisnings- och kulturministeriet beslutar något annat. (12.8.2011/951)

Ministeriet beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillstånden att upprätthålla en läroanstalt så att de överensstämmer med denna lag.

En studerande som har inlett sina studier innan denna lag träder i kraft har rätt till åtminstone de studiesociala förmåner som gäller vid ikraftträdandet.

När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare i läroanstalter som är verksamma med stöd av lagarna i 50 § 2 mom. och personer som arbetar i läroavtalsutbildningens förvaltningsuppgifter i sina tidigare uppgifter.

Läroavtalsutbildning som har inletts innan denna lag träder i kraft slutförs enligt de bestämmelser om läroavtalsutbildning som gäller vid ikraftträdandet.