360/1968

Skattepliktiga inkomster av näringsverksamhet äro de inkomster i penningar eller de förmåner med penningvärde, som erhållits i näringsverksamheten.

Inkomster som hänför sig till arrangemang som avses i lagen om beskattning av vissa gränsöverskridande hybridarrangemang (1567/2019) är dock skattepliktiga på det sätt som föreskrivs i den lagen. (30.12.2019/1569)

Ovan i 4 § avsedda skattepliktiga näringsinkomster är bland andra

Skattepliktiga är också följande korrigeringsposter:

Skattepliktig inkomst är inte

(30.12.2008/1077)

2 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/717 . (30.7.2004/717)

3 mom. har upphävts genom L 21.12.1990/1164 . (21.12.1990/1164)

Såsom överlåtelse anses inte utbyte av ett i 5 kap. 1 § lagen om aktiebolag (734/78) nämnt konvertibelt skuldebrev mot aktier i bolaget eller utnyttjande av rätten att teckna aktier i anslutning till ett i nämnda lagrum angivet optionslån. (30.12.1992/1539)

På yrkande av den skattskyldige anses vid beskattningen inte såsom överlåtelse överlåtelsen av en fastighet för ett naturskyddsområde enligt naturvårdslagen till den del fastigheten byts mot en annan fastighet. Vid beskattningen av den fastighet som erhållits vid bytet anses såsom avdragbar anskaffningsutgift den vid beskattningen av den överlåtna fastigheten oavskrivna delen av anskaffningsutgiften. (5.1.2023/44)

På yrkande av den skattskyldige anses vid beskattningen inte såsom överlåtelse överlåtelsen av en fastighet för ett skyddsområde enligt naturvårdslagen (1096/1996) till den del fastigheten byts mot en annan fastighet. Vid beskattningen av den fastighet som erhållits vid bytet anses såsom avdragbar anskaffningsutgift den vid beskattningen av den överlåtna fastigheten oavskrivna delen av anskaffningsutgiften. (22.12.2006/1219)

En överlåtelse av värdepapper mellan parterna i ett avtal om återköp eller lån av värdepapper ska inte i den första säljarens eller långivarens beskattning betraktas som överlåtelse, om

(14.12.2012/776)

Med avtal om återköp av värdepapper avses i 6 mom. avtal genom vilka värdepapper säljs med bindande återköpsvillkor och med avtal om lån av värdepapper avtal genom vilka ägaren av värdepapperen mot annat vederlag än köpeskillingen för dessa för en bestämd tid överlåter äganderätten till värdepapperen till den andra avtalsparten, som efter nämnda tid är skyldig att återställa motsvarande värdepapper till den ursprunglige ägaren. (30.12.1997/1385)

Dividend som ett samfund erhållit från ett inhemskt samfund eller från ett utländskt bolag som avses i artikel 2 i rådets direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 2013/13/EU och 2014/86/EU, är inte skattepliktig inkomst för samfundet. (29.6.2016/531)

Dividend som ett samfund erhållit från ett annat än i 1 mom. avsett samfund med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är inte skattepliktig inkomst för samfundet, om

Dividend från andra samfund än de som avses i 1 och 2 mom. utgör skattepliktig inkomst. Med avvikelse från 1 och 2 mom.

Med avvikelse från det som föreskrivs ovan är dividend som en andelsbank får från en i 3 § i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform (1504/2001) avsedd affärsbank som är centralt finansiellt institut för andelsbankerna, skattefri inkomst.

5 mom. har upphävts genom L 30.12.2014/1400 . (30.12.2014/1400)

Av dividend från ett bolag som inte är offentligt noterat och som en fysisk person eller ett dödsbo erhåller utgör 75 procent skattepliktig inkomst. Av dividend som en fysisk person eller ett dödsbo erhåller från ett offentligt noterat bolag utgör 85 procent skattepliktig inkomst. (30.12.2014/1400)

Förtäckt dividend är skattepliktig inkomst. (29.12.2022/1316)

På sådan i 33 a § 3 mom. och 33 b § 6 mom. i inkomstskattelagen avsedd utbetalning av medel som ska betraktas som dividend och som har gjorts från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet tillämpas det som föreskrivs i denna paragraf, med de undantag som anges i 6 c § i denna lag.

Med avvikelse från det som ovan i denna paragraf föreskrivs om dividender som ett samfund får är dividend skattepliktig inkomst till den del som

(30.12.2015/1599)

Ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som avses i 9 mom. 2 punkten är inte genuina i den utsträckning de inte grundar sig på giltiga kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten. Det som föreskrivs i nämnda lagrum hindrar inte tillämpningen av sådana bestämmelser eller avtalsbestämmelser vars syfte är att förhindra skatteflykt, skattebedrägeri eller missbruk. (30.12.2015/1599)

Det överlåtelsepris för i anläggningstillgångarna ingående aktier som ett i 6 § 1 mom. 1 punkten avsett samfund erhåller utgör inte skattepliktig inkomst, och anskaffningsutgiften för aktierna utgör inte en avdragbar utgift, om aktierna får överlåtas skattefritt.

Aktierna får överlåtas skattefritt, om

Överlåtelsepriset för aktier som får överlåtas skattefritt utgör dock skattepliktig inkomst till den del skillnaden mellan överlåtelsepriset och den oavskrivna anskaffningsutgiften beror på en i 42 § 1 mom. avsedd avskrivning på anskaffningsutgiften eller på att reserver eller ett understöd enligt 8 § 1 mom. 2 punkten har dragits av från anskaffningsutgiften. Överlåtelsepriset utgör likaså skattepliktig inkomst upp till det belopp som motsvarar en vid beskattningen avdragbar överlåtelseförlust som uppkommit vid en mellan koncernbolag tidigare företagen överlåtelse av dessa aktier till ett annat koncernbolag.

Förlust som uppkommit vid överlåtelse av andra i anläggningstillgångarna ingående aktier än sådana som får överlåtas skattefritt får avdras endast från sådana skattepliktiga överlåtelsevinster av i anläggningstillgångarna ingående aktier som erhållits under skatteåret och de fem därpå följande åren. Begränsningen gäller dock inte avdrag för förluster som uppkommit vid överlåtelse av aktier i sådana bolag som avses i 2 mom. 2 punkten. (30.12.2008/1077)

Om den skattskyldige inte har ägt de överlåtna aktierna under en oavbruten tid av minst ett år, avdras från den avdragbara överlåtelseförlusten vid uträkningen därav dividend som den skattskyldige under sin tid som ägare på basis av aktierna erhållit från det överlåtna bolaget, koncernbidrag som avses i lagen om koncernbidrag vid beskattningen (825/1986) eller andra med dessa jämförbara poster som har minskat bolagets förmögenhet.

Överlåtelseförlusten är inte avdragbar, om det bolag som överlåtelsen gäller har sitt hemvist i någon annan stat än Finland och bolaget inte är ett sådant bolag som avses i artikel 2 i Europeiska gemenskapernas råds direktiv om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, och mellan bolagets hemviststat och Finland under skatteåret inte är i kraft ett avtal för att undvika dubbelbeskattning som tillämpas på dividend som bolaget delar ut.

Med koncernbolag avses i denna paragraf bolag som hör till en koncern enligt 8 kap. 12 § i aktiebolagslagen (624/2006) eller bolag där en eller flera fysiska personer, juridiska personer eller sådana personer tillsammans i samtliga har sådant bestämmande inflytande som avses i 8 kap. 12 § i aktiebolagslagen. (30.12.2008/1077)

Sådan utbetalning av medel enligt 13 kap. 1 § 1 punkten i aktiebolagslagen som ett bolag som inte är offentligt noterat bolag gjort från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet ska betraktas som skattepliktig överlåtelse till den del som en kapitalplacering som den skattskyldige gjort i bolaget återbetalas till denne, om

När överlåtelsevinsten räknas ut avdras från utbetalningen av medel enligt 1 mom. den vid beskattningen icke avskrivna anskaffningsutgiften för aktien, dock högst den utbetalning av medel som ska betraktas som överlåtelse. Om den icke avskrivna anskaffningsutgiften för aktien är mindre än den utbetalning av medel som ska betraktas som överlåtelse, dras den icke avskrivna anskaffningsutgiften av.

Med avvikelse från 1 och 2 mom. är det belopp som erhållits vid utbetalning av medel enligt 1 mom. inte skattepliktig inkomst, om aktierna i det bolag som delar ut medel i aktieägarens beskattning är sådana i 6 b § 2 mom. avsedda aktier som får överlåtas skattefritt.

Från den vid beskattningen icke avdragna anskaffningsutgiften för aktierna avdras det belopp som dragits av vid uträkningen av överlåtelsevinsten enligt 2 mom. eller det belopp som skulle dras av vid uträkningen, om utbetalningen av medel inte skulle vara skattefri med stöd av 3 mom.

Med överskott från ett andelslag avses ränta på andelskapital och annat överskott enligt 16 kap. 1 § 1 mom. i lagen om andelslag (421/2013) som andelslaget har delat ut, med undantag av överskottsåterbäring som avses i 5 mom. i denna paragraf.

Av överskott som en fysisk person eller ett dödsbo erhåller från ett offentligt noterat andelslag utgör 85 procent skattepliktig inkomst och 15 procent skattefri inkomst. Ett andelslag är offentligt noterat då dess andel eller aktie vid tidpunkten för beslutet om utdelning av överskott är föremål för handel såsom avses i 33 a § 2 mom. i inkomstskattelagen.

Av överskott som en fysisk person eller ett dödsbo erhåller från andelslag som inte är offentligt noterade utgör 25 procent skattepliktig inkomst och 75 procent skattefri inkomst upp till 5 000 euro till den del dylika överskott, som hänförs till den skattskyldiges personliga kapitalinkomst eller inkomst av gårdsbruk, inte överskrider 5 000 euro. Av överskott som överskrider 5 000 euro är 75 procent skattepliktig inkomst och 25 procent skattefri inkomst.

På överskott som samfund får tillämpas vad som i 6 a § föreskrivs om dividend, dock så att vid uträkningen av den ägarandel som avses i 6 a § 3 mom. beaktas den skattskyldiges ägarandel i andelslagets andelskapital och aktiekapital.

Sådan för andelslaget avdragbar överskottsåterbäring som avses i 18 § 4 mom. och som fåtts från andelslaget är i sin helhet skattepliktig inkomst.

På sådan utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet som ska betraktas som överskott och som avses i 33 f § 1 mom. i inkomstskattelagen tillämpas vad som i denna paragraf föreskrivs om överskott. Utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet i ett annat än offentligt noterat andelslag anses dock, under de förutsättningar som föreskrivs i 6 c § i denna lag, vara skattepliktig överlåtelse och uträkningen av överlåtelsevinst sker enligt bestämmelserna i 6 c §. Vid upphörande av medlemskap i ett andelslag anses som skattepliktig överlåtelse även utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet, i stället för återbetalning av insatsen, till den del som utbetalningen motsvarar insatsen som har betalats.

Bestämmelserna i denna lag om överskott tillämpas dessutom på motsvarande sätt på vinstandel i och ränta på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder som en inhemsk sparbank betalar samt på ränta på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening betalar.

Avdragbara inom näringsverksamheten äro utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande samt därav härrörande förluster.

Anskaffningsutgiften för tillgångar som inte används för inkomstens förvärvande och som hör till de övriga tillgångar som avses i 12 a § är dock avdragbar på det sätt som anges i 42 a § 2 mom. (15.3.2019/308)

Utgifter som hänför sig till arrangemang som avses i lagen om beskattning av vissa gränsöverskridande hybridarrangemang är dock avdragsgilla på det sätt som föreskrivs i den lagen . (30.12.2019/1569)

Ovan i 7 § avsedda avdragbara utgifter äro bland andra:

2 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/774 . (20.8.2004/774)

Livförsäkringspremier är avdragbara endast då

(29.11.1996/926)

Utgiften för anskaffning av en bolagsandel i ett öppet bolag eller kommanditbolag som ingår i ett i 6 § 1 mom. 1 punkten avsett samfunds anläggningstillgångar är, till den del den överstiger överlåtelsepriset för bolagsandelen, avdragbar endast från sådana skattepliktiga överlåtelsevinster av till anläggningstillgångarna hörande aktier eller bolagsandelar som samfundet erhållit under skatteåret eller de fem därpå följande skatteåren. (30.12.2008/1077)

Förlust som uppkommit vid överlåtelse av i övriga tillgångar ingående aktier i andra bolag än sådana som avses i 6 b § 2 mom. 2 punkten samt bolagsandelar i öppna bolag och kommanditbolag får avdras endast från sådana skattepliktiga överlåtelsevinster av övriga tillgångar som uppkommit under skatteåret och de fem följande skatteåren.

Finansieringstillgångar är pengar, fordringar och andra finansieringsmedel.

Omsättningstillgångar äro handelsvaror, råämnen, halvfabrikat och övriga nyttigheter, vilka i näringsverksamheten äro avsedda för överlåtelse såsom sådana eller i förädlad form, ävensom bränslen och smörjämnen samt övriga nyttigheter, vilka i näringsverksamheten äro avsedda för förbrukning.

Investeringstillgångar äro penninginrättningarna samt försäkrings- och pensionsanstalterna tillhöriga värdepapper, fastigheter och annan sådan egendom, fordringar undantagna, som anskaffats för investering av medel eller tryggande av investeringar.

Anläggningstillgångar äro för bestående bruk i näringsverksamheten avsedda jordområden, värdepapper, byggnader, maskiner, inventarier och övriga föremål, patent och andra immateriella rättigheter, som kunna särskilt överlåtas, samt grus- och sandtäkter, gruvor, stenbrott, torvmossar och andra sådana nyttigheter. Jordområden, värdepapper och andra sådana nyttigheter äro förslitning icke underkastade anläggningstillgångar.

Övriga tillgångar är medel som hör till i 1 § 2 mom. avsedda samfunds verksamhet och som inte ska hänföras till näringsverksamhetens finansierings-, omsättnings-, investerings- eller anläggningstillgångar.

Nyttighet hänförs till omsättningstillgångarna räknat från den tidpunkt då den avsänts, levererats eller på annat sätt överlåtits till den skattskyldige, till dess den skattskyldige överlåtit den eller den förbrukats, förstörts eller på annat sätt förlorats. Nyttighet, som inköpts från utlandet, anses ha överlåtits och hänförs således till den skattskyldiges omsättningstillgångar omedelbart efter det att den förts ombord på fartyg, utgivits till annan fraktförare eller, om nyttigheten upplagrats utomlands, enligt vad som närmare bestäms genom förordning av finansministeriet, överlämnats till den skattskyldige. Genom skogsköpsavtal från ett visst område till ett fast pris inköpta, till kvaliteten bestämda träd hänförs till köparens omsättningstillgångar. Byggnad, konstruktion, maskin eller annan sådan av överlåtare förfärdigad nyttighet, som beställaren enligt avtal mottar efter särskild granskning, hänförs till överlåtarens omsättningstillgångar till dess den efter granskning mottagits.

Som anskaffningsutgift för omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångar samt övriga tillgångar anses summan av de direkta utgifterna för anskaffning och framställning av tillgången. Till anskaffningsutgiften räknas dessutom de indirekta utgifter och ränteutgifter som med stöd av 4 kap. 5 § i bokföringslagen eller med stöd av de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i den nämnda lagen i bokföringen har räknats in i tillgångens anskaffningsutgift. (15.3.2019/308)

Anskaffningsutgiften för den skattskyldiges omsättningstillgångar vid skatteårets utgång bestämmes, om den skattskyldige ej visar annat, under antagande av, att tillgångar av samma slag överlåtits eller förbrukats i den ordning, vari de anskaffats.

När anskaffningsutgiften för värdeandelar fastställs, anses värdeandelarna vara överlåtna i den ordning som de har anskaffats, om inte den skattskyldige visar något annat. (30.12.1991/1677)

Såsom avdragbar anskaffningsutgift för finansierings-, omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångar, vilka erhållits i arv, som gåva eller genom ett annat därmed jämförligt fång utan vederlag, anses det sannolika överlåtelsepriset för nyttigheten vid tidpunkten för fånget eller ett lägre, sannolikt överlåtelsepris vid den tidpunkt då nyttigheten tas i bruk i näringsverksamheten. Har den skattskyldige erhållit hela rörelsen eller yrkesverksamheten utan vederlag, avdras dock anskaffningsutgiften för erhållna finansierings-, omsättnings-, investerings- eller anläggningstillgångar, som om den skulle ha dragits av från fångesmannens inkomster.

Såsom utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande anses inte:

I 7 § avsedda avdragbara förluster är i fråga om 2 och 3 punkten i detta moment med de undantag som nämns i 16 § bland annat

Avdragbara utgifter äro även:

Från näringsverksamheten anses dock inte härröra den del av räntorna som motsvarar den negativa återstod av det egna kapitalet som uppkommit på grund av privatuttag som från en enskild rörelse eller ett enskilt yrke eller från en näringssammanslutning har lyfts under olika år, multiplicerad med en ränteprocent som motsvarar Finlands Banks grundränta höjd med en procentenhet. Den negativa återstoden beräknas så att från det negativa kapitalet enligt balansräkningen för skatteåret avdras de uppkomna förluster som inte kan täckas med influtna vinstmedel, och till det läggs gjorda uppskrivningar samt i kommanditbolag de tysta bolagsmännens kapitalinsatser. (30.12.1992/1539)

Med avvikelse från 16 § 9 punkten är det belopp avdragbart som ett aktiebolag har betalat för egna aktier som det överlåtit till anställda, likväl högst aktiernas verkliga värde vid emissions- eller teckningstidpunkten, efter det att teckningspris som betalats av mottagarna har dragits av, om aktiebolaget har förvärvat aktierna på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument eller på en annan reglerad och myndighetsövervakad marknad. (14.12.2012/776)

Ett annat än ett offentligt noterat andelslags överskottsåterbäring till en medlem som idkar näringsverksamhet eller gårdsbruk är avdragbar, då

(30.12.2014/1400)

De räntor för samfund, öppna bolag och kommanditbolag som avses i 18 § 1 mom. 2 punkten är avdragsgilla på det sätt som anges i denna paragraf, om inte något annat föreskrivs i 18 b §.

Med ränteutgift och ränteinkomst avses i denna paragraf ränta och motsvarande andra prestationer som är ersättning för främmande kapital samt prestationer som uppkommer i samband med anskaffning av finansiering.

Ränteutgifterna är avdragsgilla till den del de motsvarar beloppet av ränteinkomsterna. Ränteutgifter som överstiger ränteinkomsterna ( nettoränteutgifter ) är avdragsgilla, om de under skatteåret uppgår till högst 500 000 euro. Överstiger nettoränteutgifterna under skatteåret ovannämnda belopp är nettoränteutgifterna inte avdragsgilla till den del de överstiger 25 procent av näringsverksamhetens resultat enligt 3 § i denna lag, vilket har ökats med ränteutgifter och avskrivningar som dras av i beskattningen samt erhållna koncernbidrag enligt lagen om koncernbidrag vid beskattningen och vilket har minskats med givna koncernbidrag och koncernavdrag enligt lagen om koncernavdrag för slutliga förluster i ett dotterbolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1198/2020) . De nettoränteutgifter som betalats till parter som inte är i koncerngemenskap dras av först. (30.12.2020/1199)

Med avvikelse från 3 mom. är nettoränteutgifterna avdragsgilla till den del de har betalats till parter som inte är i koncerngemenskap och

Om den skatteskyldige har ränteinkomster eller ränteutgifter för en verksamhet vars resultat beräknas med stöd av inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) eller inkomstskattelagen (1535/1992) , bildas beloppet av de i 3 mom. avsedda nettoränteutgifterna på grundval av den skattskyldiges samtliga ränteinkomster och ränteutgifter. Den icke avdragsgilla andelen av nettoränteutgifterna beräknas då på grundval av detta sammanlagda belopp. Vid beräkningen av det procentbaserade belopp som avses i 3 mom. används förutom näringsverksamhetens resultat som avses i 3 § även resultatet av jordbruk som avses i 1 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk och inkomst som beräknats med stöd av inkomstskattelagen, vilka alla räknas samman. Av nettoränteutgifternas icke avdragsgilla belopp inriktas på respektive förvärvskälla ett belopp som motsvarar förvärvskällans relativa andel av nettoränteutgifternas sammanlagda belopp. Om nettoränteutgifternas icke avdragsgilla belopp innehåller nettoränteutgifter som betalats såväl till parter som inte är i koncerngemenskap som till parter som är i koncerngemenskap, beräknas varje förvärvskällas relativa andel med beaktande av dess andel av det sammanlagda beloppet av nettoränteutgifterna i vardera gruppen. Till den del nettoränteutgifterna är avdragsgilla med stöd av 4 mom. 2 punkten inriktas de på den förvärvskälla till vilken de ränteutgifter som avses i den punkten hör.

Parterna är på det sätt som avses i denna paragraf i koncerngemenskap med varandra, om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med närstående kretsar utövar bestämmande inflytande över bägge parter i skuldförhållandet på det sätt som avses i 31 § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande. Med parter som inte är i koncerngemenskap avses parter i ett skuldförhållande mellan vilka förutsättningen för ett sådant bestämmande inflytande som avses i detta moment inte uppfylls. Med parter som står i ett skuldförhållande avses räntebetalaren och den verkliga förmånstagaren till inkomst som motsvarar ränteutgiften. (16.12.2021/1144)

Om den skuld som ligger till grund för räntan har upptagits hos en part som inte är i koncerngemenskap, betraktas skulden som upptagen hos en part i en koncerngemenskap till den del som

De nettoränteutgifter som enligt 3 och 4 mom. är icke avdragsgilla ( icke avdragsgilla netto-ränteutgifter ) kan dras av från inkomsterna under de följande åren upp till beloppet av de avdragsgilla ränteutgifterna under respektive skatteår. Om nettoränteutgifter under skatteåret dras av på grundval av det procentbaserade belopp som avses i 3 mom., kan de icke avdragsgilla nettoränteutgifterna inte dras av på grundval av det belopp som avses i 4 mom. 1 punkten. Om nettoränteutgifter under skatteåret dras av på grundval av det belopp som avses i 4 mom. 1 punkten, kan icke avdragsgilla nettoränteutgifter inte dras av på grundval av det procentbaserade belopp som avses i 3 mom. Beloppet av de nettoränteutgifter som dras av under skatteåret och det belopp som dras av från de icke avdragsgilla nettoränteutgifter som betalats till parter som inte är i koncerngemenskap uppgår till högst 3 000 000 euro, om inte det i 3 mom. avsedda procentbaserade beloppet under skatteåret överstiger detta. Från icke avdragsgilla nettoränteutgifter dras först av nettoränteutgifter som betalats till parter som inte är i koncerngemenskap. Om den skattskyldige även med stöd av 5 mom. har icke avdragsgilla nettoränteutgifter som inriktats på verksamhet som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk eller inkomstskattelagen, kan dessa under de följande åren dras av från inkomsterna från den aktuella förvärvskällan upp till beloppet av de avdragsgilla nettoränteutgifterna under respektive skatteår, med iakttagande av vad som föreskrivs i detta moment och i 5 mom. Den skattskyldige ska yrka på avdrag för icke avdragsgilla nettoränteutgifter och utreda grunderna för avdraget.

Vid fusion av ett samfund överförs det överlåtande samfundets icke avdragsgilla nettoränteutgifter från tidigare år till det övertagande samfundet. Vid fission av samfund överförs det överlåtande samfundets icke avdragsgilla nettoränteutgifter från tidigare år till det övertagande samfundet till den del det är uppenbart att den icke avdragsgilla nettoränteutgiften har uppstått i verksamhet som överförts till det övertagande samfundet. Till övriga delar överförs icke avdragsgilla nettoränteutgifter i samma proportion som det överlåtande samfundets nettoförmögenhet enligt 2 kap. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) överförs till det övertagande samfundet.

Icke avdragsgilla nettoränteutgifter som uppkommit i ett i 1 § 2 mom. avsett samfunds enligt inkomstskattelagen beskattningsbara verksamhet skatteåret 2019 får dras av i näringsverksamhetens förvärvskälla på samma sätt som icke avdragsgilla nettoränteutgifter som uppkommit i näringsverksamhetens förvärvskälla. En skattskyldig på vilken bestämmelserna i denna paragraf inte tillämpas med stöd av 18 b § 1 mom. 3 punkten, får trots 8 mom. dra av icke avdragsgilla nettoränteutgifter som uppkommit under tidigare skatteår i deras helhet under skatteåren   2020–2022. (22.12.2021/1251)

Bestämmelserna i 18 a § tillämpas inte

(9.12.2022/1014)

Som ett fristående företag enligt 1 mom. 1 punkten betraktas inte ett samfund, öppet bolag eller kommanditbolag

Med finansiella företag avses i 1 mom. 2 punkten

Vid tillämpningen av 1 mom. 3 punkten betraktas

(22.12.2021/1251)

En i 1 mom. 4 punkten avsedd balansräkning ska upprättas i en medlemsstat i Europeiska unionen, i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Finland har ett gällande avtal för att undvika dubbelbeskattning. Med balansräkning avses en balansräkning enligt de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen. Om en balansräkning i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna inte har upprättats, används en balansräkning i enlighet med bokföringslagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och, om sådan saknas, en balansräkning i enlighet med motsvarande bestämmelser. Om koncernbalansräkningen har upprättats helt eller delvis enligt andra bestämmelser än den skattskyldiges balansräkning, kan en jämförelse göras endast om den skattskyldige lägger fram den fastställda koncernbalansräkningen i den form den skulle ha haft, om den hade upprättats enligt samma bestämmelser som den skattskyldiges balansräkning eller om den skattskyldige lägger fram sin balansräkning i den form den skulle ha haft, om den hade upprättats enligt samma bestämmelser som koncernbalansräkningen. När jämförelsen görs betraktas en skuld i koncernbalansräkningen som eget kapital till den del den har upptagits hos en aktör när aktören eller en aktör som är i intressegemenskap med den förstnämnda aktören på det sätt som avses i 2 mom. 3–5 punkten eller dessa tillsammans direkt eller indirekt har minst tio procent av kapitalet eller rösträtten i den skattskyldige eller en aktör som är i intressegemenskap med denne på det sätt som avses i den nämnda bestämmelsen eller har rätt att få minst tio procent av den vinst de avkastar. (22.12.2021/1251)

Vad som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten tillämpas dock inte, om i koncernbokslutet beloppet av de räntor som betalats till sådana aktörer som avses i sista meningen i 5 mom. är minst 20 procent av alla räntor som betalats till aktörer utanför koncernen. (9.12.2022/1014)

Av icke avdragsgilla nettoränteutgifter enligt 18 a § hos ett samfund, som genomför ett långsiktigt offentligt infrastrukturprojekt vars beställare är ett offentligt samfund, är ett belopp som motsvarar förhållandet mellan de nettoränteutgifter som betalats till andra än privata ägare och alla nettoränteutgifter avdragsgillt. Med privat ägare avses en aktör som äger en andel av ett samfunds kapital, eller en part som är i koncerngemenskap med aktören på det sätt som avses i 18 a § 6 mom., av vilka ingendera är ett sådant offentligt samfund som avses i 4 mom. 2 a-punkten, och vilken inte direkt eller indirekt i sin helhet ägs av ett sådant offentligt samfund som avses i 4 mom. 2 a-punkten. Den projektansvariga, lånekostnader, tillgångar och inkomster ska finnas i Europeiska unionen. De nettoränteutgifter som dragits av med stöd av detta moment minskar beloppet av de icke avdragsgilla nettoränteutgifter som avses i 18 a § 8 mom. (9.12.2022/1014)

Inkomst utgör intäkt för det skatteår under vilket den erhållits i pengar, i form av en fordran eller såsom annan förmån med penningvärde. Inkomstposter som är av ringa betydelse får likväl räknas som intäkt för det skatteår under vilket de influtit.

Om den skattskyldige i enlighet med 5 kap. 4 § i bokföringslagen eller i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen i sitt bokslut har redovisat en inkomst av en prestation som kräver lång framställningstid såsom intäkt på grundval av tillverkningsgraden, ska den inkomst som avses ovan räknas som intäkt för skatteåret. (30.12.2008/1077)

En ersättning för en helhetstjänst är intäkt för det skatteår under vilket helhetstjänsten överlåtits. Med helhetstjänst avses en samling tjänster bestående av planerings-, bygg-, finansierings-, och underhållstjänster som gäller en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre, vilken grundar sig på ett avtal som ingåtts för minst 10 år och för vilken vederlaget bestäms enligt objektets användning eller användbarhet. Av helhetstjänsten anses varje skatteår en sådan mängd ha överlåtits som motsvarar den faktiska användnings- eller användbarhetsmängden under skatteåret.

Bestämmelserna i 1 mom. och 27 c § tillämpas inte, om beställaren och genomföraren av en helhetstjänst är i intressegemenskap med varandra enligt 31 § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande. (16.12.2021/1144)

Räntor och hyror, som erhållits i förskott, liksom även andra sådana inkomstposter, vilkas storlek bestämmes på basen av tid och vilka delvis eller i sin helhet kunna anses hänföra sig till minst två skatteår efter det, varunder de erhållits, periodiseras på den skattskyldiges yrkande med lika stora årliga belopp som intäkt under de skatteår, för vilka de erhållits, andra inkomstposter än räntor dock på högst 10 år.

Överlåtelsepris och annat vederlag för anläggningstillgångar periodiseras på det sätt, som stadgas i 30 §, 33 § 2 mom., 41 § och 43 §.

Uppskrivning av försäkringsanstalts investeringstillgångar utgör intäkt för det skatteår, under vilket uppskrivningen gjorts i bokföringen.

Utgift utgör, såvitt ej nedan annat stadgas, kostnad för det skatteår under vilket skyldigheten att erlägga utgiften uppstått. Obetydliga utgiftsposter får likväl räknas som kostnad för det skatteår under vilket de erlagts. (11.12.1981/859)

Förlust utgör, såvitt ej nedan annat stadgas, kostnad för det skatteår, varunder den konstaterats.

Ränta och hyra liksom även annan sådan utgift, vars storlek bestämmes på basen av tid, utgör kostnad för det skatteår, för vilket den erlägges. Till byggnadstiden hänförliga räntor på lån för finansiering av byggande av nytt kraftverk, gruva och annan industriinrättning må dock på den skattskyldiges yrkande avdragas medelst årliga avskrivningar om högst 10 procent.

Den i 18 § 1 mom. 4 punkten avsedda räntan på en kapitalinvestering som har gjorts av staten eller statens säkerhetsfond utgör kostnad för det skatteår för vilket den betalas.

Utgift, som under tre eller flera skatteår medför inkomst eller bibehåller densamma, avdrages, såvitt ej nedan annat stadgas, medelst lika stora årliga avskrivningar under sin sannolika verkningstid eller, om dess sannolika verkningstid överstiger 10 år, under 10 skatteår.

Utgifter för forskningsverksamhet för främjande av affärsverksamheten, med undantag för anskaffningsutgifter för byggnad eller konstruktion eller för del av byggnad eller konstruktion, vilka avsetts för varaktigt bruk, utgöra kostnader för det skatteår, varunder skyldighet att erlägga dem uppstått, dock så, att dessa utgifter på den skattskyldiges yrkande kunna avdragas medelst avskrivningar under två eller flera skatteår.

Sådana kursvinster på skulder och fordringar som härrör från näringsverksamheten, med undantag för finansiella instrument enligt 5 § 8–10 och 13 punkten i denna lag vilka värderas till verkligt värde, och som intäktsförts i resultaträkningen utgör intäkt för det skatteår och kursförluster kostnad för det skatteår under vilket kursen på utländsk valuta har förändrats. Om sådana skulder eller fordringar som avses ovan skyddas mot valutakursförändringar med terminsavtal eller motsvarande säkringsinstrument, utgör en orealiserad värdestegring på säkringsinstrumentet intäkt för det skatteår och en värdeminskning kostnad för det skatteår under vilket ökningen eller minskningen har tagits upp som intäkt eller kostnad i resultaträkningen.

Indexvinster på skulder och fordringar som härrör från näringsverksamheten och har intäktsförts i resultaträkningen utgör intäkt och indexförluster kostnad för det skatteår under vilket pris- eller kostnadsindex eller någon annan jämförelsegrund har förändrats.

Överskottsåterbäringar dras av från intäkterna under det skatteår för vilket de delas ut.

Med avvikelse från vad om periodisering av inkomster och utgifter är stadgat utgör yrkesutövares, som skött sin bokföring och uppgjort sin resultaträkning i enlighet med 27 och 30 § bokföringslagen, inkomster intäkt för det skatteår under vilket de influtit, och hans utgifter kostnad för det skatteår under vilket de erlagts. Överlåtelsepris och andra vederlag för anläggningstillgångar samt utgifter för anskaffning av omsättnings- och anläggningstillgångar periodiseras dock i enlighet med stadgandena i 2 och 3 kap., såvida de inte är av ringa betydelse eller obetydliga på sätt som avses i 19 och 22 §.

Den avgift för kärnavfallshantering som påförts den skattskyldige att betalas till statens kärnavfallshanteringsfond utgör kostnad för skatteåret före det år då avgiften fastställdes. Det överskott som kärnavfallshanteringsfonden enligt kärnenergilagen har återburit till den skattskyldige utgör intäkt för skatteåret före det år då återbäringen fastställdes.

De utgifter som föranleds av produktionen av en i 19 a § avsedd helhetstjänst och de räntor under byggnadstiden som hänför sig till finansieringen av byggandet av en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre avdras genom lika stora årliga avskrivningar under den återstående avtalsperioden från och med det skatteår under vilket objektet har tagits i bruk.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på kostnader för underhåll av vägen, järnvägen, byggnaden eller den bestående konstruktionen samt det till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöret endast till den del kostnadens sannolika verkningstid är minst tre år.

Den ersättning ( premie ) som utställaren av en option erhåller för sitt åtagande är skattepliktig inkomst under det skatteår då optionen har utställts.

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. är den premie som utställaren av en sådan option med en löptid om högst 18 månader som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument eller på en annan reglerad och myndighetsövervakad marknad erhåller, intäkt för det skatteår under vilket avtalet stängs, utnyttjas eller förfaller. Om utställaren av en säljoption till följd av att optionen utnyttjas köper den underliggande egendomen, anses det belopp som motsvarar anskaffningspriset för den avtalsenliga underliggande egendomen minskat med ett belopp som motsvarar premien utgöra den anskaffningsutgift som är avdragbar vid beskattningen av den förvärvade egendomen. (14.12.2012/776)

Den premie som innehavaren av en option erlägger till utställaren av optionen är avdragbar utgift för det skatteår under vilket optionsavtalet stängs, utnyttjas eller förfaller. Om innehavaren av en köpoption utnyttjar optionen genom att förvärva den underliggande egendomen, anses det belopp som motsvarar anskaffningspriset för den avtalsenliga underliggande egendomen ökat med den erlagda premien utgöra anskaffningsutgift för egendomen.

Vad som föreskrivs i denna paragraf tilllämpas om inte något annat föreskrivs i 5 § 8–10 och 13 punkten, 8 § 1 mom. 2 a–2 c- och 17 punkten eller 27 e §. (30.12.2008/1077)

De värdestegringar på finansiella instrument och placeringar som avses i 5 § 8–10 och 13 punkten samt 8 § 1 mom. 2 a–2 c- och 17 punkten är skattepliktig inkomst och värdeminskningar på dem avdragsgill utgift för det skatteår under vilket posterna har tagits upp som intäkter och kostnader i resultaträkningen. Den vid beskattningen oavskrivna anskaffningsutgiften för ovan avsedda finansiella instrument och placeringar utgör egendomens ursprungliga anskaffningsutgift ökat och minskat med de ovan avsedda beloppen som vid beskattningen räknas som intäkter eller kostnader.

Det belopp enligt 18 § 3 mom. som har betalats för egna aktier får dras av det skatteår då de aktier som ska överlåtas till anställda tecknas eller emitteras.

På periodisering av inkomster av sådana sparlivförsäkringar och kapitaliseringsavtal som inte bygger på en beräkningsränta och av förluster i anknytning till avtalen tillämpas vad som föreskrivs i 35 § i inkomstskattelagen. På periodisering av inkomster av sådana sparlivförsäkringar, kapitaliseringsavtal och pensionsförsäkringar som avses i 35 b § i inkomstskattelagen och av förluster i anknytning till avtalen tillämpas vad som föreskrivs i 35 b § i inkomstskattelagen.

Anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar utgör kostnad för det skatteår då omsättningstillgångarna överlåtits, förbrukats eller förlorats. Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som den skattskyldige innehar vid skatteårets utgång utgör dock kostnad för skatteåret till den del varmed den överstiger den sannolika utgiften för anskaffning av motsvarande omsättningstillgångar vid skatteårets utgång eller det överlåtelsepris som vid samma tidpunkt sannolikt skulle erhållas för ifrågavarande omsättningstillgångar eller nettorealiseringsvärdet enligt de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen. (30.12.2008/1077)

Om inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid har räknats som intäkt för skatteåret så som avses i 19 § 2 mom., skall motsvarande del av anskaffningsutgiften för nyttigheten dras av som kostnad för skatteåret. (30.12.1992/1539)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.1992/1539 . (30.12.1992/1539)

Anskaffningsutgiften för investeringstillgångar samt en uppskrivning som avses i 5 § 6 punkten utgör kostnad för det skatteår under vilket investeringstillgångarna har överlåtits eller gått förlorade. Anskaffningsutgiften för investeringstillgångarna vid skatteårets slut samt den ovan nämnda uppskrivningen utgör dock kostnad för skatteåret till den del med vilken de överstiger den sannolika utgiften för anskaffning av motsvarande investeringstillgångar vid skatteårets slut eller det överlåtelsepris som vid samma tidpunkt sannolikt skulle erhållas för investeringstillgångarna i fråga. (30.12.1992/1539)

Med avvikelse från vad i 1 mom. är stadgat avskrivas anskaffningsutgift för byggnad, som hör till investeringstillgångarna, och den del av ovan i 5 § 6 punkten avsedda uppskrivning som motsvarar sagda utgift, på samma sätt som anskaffningsutgiften för motsvarande till anläggningstillgångarna hörande byggnad.

Utgifterna för anskaffning av maskiner, inventarier och andra med dem jämförbara lösa anläggningstillgångar avskrivas i en post, som beräknas på utgiftsresten.

Utgiftsresten är summan av anskaffningsutgifterna för lösa anläggningstillgångar, vilka tagits i bruk under skatteåret, och de oavskrivna anskaffningsutgifterna för lösa anläggningstillgångar, vilka tagits i bruk tidigare, minskad med de överlåtelsepris och övriga vederlag, som under skatteåret erhållits för lösa anläggningstillgångar. Vid beräkning av utgiftsresten betraktas såsom utgifter för anskaffning av lösa anläggningstillgångar även utgifterna för utvidgning, förändring, förnyelse och andra motsvarande grundförbättringar av lösa anläggningstillgångar samt, på den skattskyldiges yrkande, även större reparationsutgifter.

Avskrivningen för skatteåret får vara högst 25 procent av utgiftsresten. (26.6.1998/473)

Har vid beräkning av utgiftsresten någon del av de överlåtelsepriser och övriga vederlag som under skatteåret erhållits för lösa anläggningstillgångar inte avdragits, betraktas denna del som skattepliktig intäkt för skatteåret. På försäkringsersättning eller annat vederlag som erhållits med anledning av eldsvåda eller annat skadefall tillämpas dock 43 §. (30.12.1992/1539)

Utgiftsrester om högst 1 200 euro får avskrivas på en gång. (17.12.2020/1079)

Anskaffningsutgifterna för hissar, värmecentralers maskiner och anläggningar, spisar, kylskåp och frysboxar, luftväxlings- och luftkonditioneringsanläggningar, centralantenner och andra dylika nyttigheter avskrivas och för dem erhållna överlåtelsepris och övriga vederlag beaktas såsom intäkt på sätt i 30 § stadgas, även då sagda nyttigheter utgöra beståndsdelar av byggnad.

Anskaffningsutgifterna för kraftöverföringsledningar som hör till riksomfattande eller lokalt kraftledningsnät skall avskrivas samt för dem erhållna överlåtelsepris och övriga vederlag beaktas såsom intäkt på det sätt som stadgas i 30 §. (13.2.1987/130)

Visar den skattskyldige, att det gängse värdet av alla hans ovan i 30 och 31 § avsedda anläggningstillgångar vid skatteårets utgång på grund av egendomens värdenedgång, förstörelse, skada eller av annan orsak är mindre än utgiftsresten, minskad med avskrivningen för skatteåret, får från utgiftsresten göras en sådan tilläggsavskrivning, att utgiftsresten nedgår till sagda gängse värde.

Med avvikelse från 30 § avskrivs, när den skattskyldige yrkar det, anskaffningsutgiften för förslitning underkastade lösa anläggningstillgångar i dess helhet under det skatteår då tillgångarna har tagits i bruk, om

(26.10.2001/898)

Som liten anskaffning som avses i 1 mom. 2 punkten anses en till anläggningstillgångarna hänförlig nyttighet eller, om flera sådana nyttigheter tillsammans bildar en organisk helhet, en sådan helhet som nyttigheterna bildar. I små anskaffningar får under skatteåret avdras sammanlagt högst 3 600 euro. (17.12.2020/1079)

Av anskaffningsutgiften för bil som använts i yrkesmässig trafik avdras, när den skattskyldige yrkar det, under det skatteår då bilen tagits i bruk högst 25 procent, under de två följande skatteåren högst 20 procent och under de därpå följande skatteåren högst 15 procent.

Överlåtelsepris och övriga vederlag för sådana lösa anläggningstillgångar, vilkas anskaffningsutgift avskrivits i enlighet med denna paragraf, betraktas som intäkt för det skatteår under vilket överlåtelsepriset eller vederlaget erhållits.

Med avvikelse från 30 § avdras anskaffningsutgiften för andra vattenfarkoster än sådana som direkt används inom näringsverksamheten genom årliga avskrivningar på högst 10 procent.

Anskaffningsutgiften för byggnad och konstruktion avdrages genom avskrivningar, som bestämmas på grund av den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften.

Skatteårets avskrivning får uppgå till högst

(30.12.1992/1539)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.1992/1539 . (30.12.1992/1539)

Såsom anskaffningsutgift för andra än i 30 och 31 § avsedda anläggningstillgångar anses jämväl utgift för tillgångarnas utvidgning, ändring, förnyelse samt andra motsvarande grundförbättringsutgifter ävensom på den skattskyldiges yrkande större reparationsutgifter.

Anskaffningsutgiften för skyddsrum, den mot skyddsrummet svarande delen av anskaffningsutgiften för byggnad, anskaffningsutgifterna för konstruktioner, anläggningar, maskiner och andra nyttigheter för förhindrande av vatten- och luftförening samt den av anslutning till distributionsnät för naturgas föranledda anskaffningsutgiften för naturgasrörnät avdrages genom årliga avskrivningar om högst 25 procent.

Anskaffningsutgiften för patent och annan till sin giltighetstid begränsad immateriell rättighet, vilken separat kan överlåtas, samt för en sådan till sin giltighetstid icke begränsad immateriell rättighet, vilken separat kan överlåtas, avskrives medelst lika stora årliga avskrivningar under 10 år eller under sådan kortare ekonomisk brukstid, som den skattskyldige gjort sannolik.

Av anskaffningsutgiften för grus- och sandtäkt, gruva, stenbrott, torvmosse eller annan sådan egendom avskrives varje skatteår en mot den förbrukade ämnesmängden svarande del.

Anskaffningsutgiften för andra än ovan avsedda anläggningstillgångar, såsom järnvägar, broar, kajer, dammar och bassänger avdrages medelst lika stora årliga avskrivningar under egendomens sannolika ekonomiska brukstid eller, om denna brukstid är längre än 40 år, under 40 års tid.

Visar den skattskyldige, att det gängse värdet av andra än i 30 och 31 § avsedda, förslitning underkastade anläggningstillgångar vid skatteårets utgång på grund av egendomens värdenedgång eller skada eller av annan orsak är lägre än den icke avskrivna delen av dess anskaffningsutgift, får anskaffningsutgiften minskas med en sådan tilläggsavskrivning, att dess oavskrivna del blir lika stor som det gängse värdet, likväl så, att av anskaffningsutgiften för i 36 § avsedda anläggningstillgångar tilläggsavskrivning får göras endast på grund av skada å egendomen eller annan därmed jämförlig orsak.

Skattepliktiga överlåtelsepriser och andra vederlag, som har erhållits för någon annan än en i 30 eller 31 § nämnd, förslitning underkastad anläggningstillgång som har överlåtits, förstörts eller gått förlorad genom stöld eller av någon annan orsak, betraktas såsom intäkt, och den avdragbara, oavskrivna delen av anskaffningsutgiften dras av under det skatteår då anläggningstillgången har överlåtits eller förlusten har konstaterats, med de undantag som anges i 43 §.

Visar den skattskyldige att det gängse värdet av andra värdepapper än aktier eller av någon annan förslitning icke-underkastad anläggningstillgång än ett markområde vid skatteårets slut är väsentligt lägre än anskaffningsutgiften eller den med avskrivningar enligt denna bestämmelse tidigare minskade anskaffningsutgiften, får på anskaffningsutgiften göras en sådan avskrivning att anskaffningsutgiftens oavskrivna del motsvarar tillgångens gängse värde.

De skattepliktiga överlåtelsepriserna och övriga vederlag för markområden, värdepapper och andra sådana anläggningstillgångar som inte är underkastade förslitning beaktas som intäkt, och anskaffningsutgiften eller den avdragbara delen därav avskrivs, med de undantag som anges i 6 b och 43 §, under det skatteår under vilket anläggningstillgången har överlåtits, förstörts eller skadats. Anskaffningsutgiften för andra än i 6 b § 1 mom. avsedda aktier som får överlåtas skattefritt och som ägs av ett i 6 § 1 mom. 1 punkten avsett samfund är i enlighet med de i 6 b § 4–6 mom. ingående bestämmelserna om överlåtelseförlust avdragbar, när aktierna har överlåtits eller gått slutgiltigt förlorade.

Vid periodisering av utgifterna för anskaffning av övriga tillgångar iakttas bestämmelserna om anläggningstillgångar i 30–33, 33 a och 34–41 §. De skattepliktiga överlåtelsepriserna och övriga vederlag för markområden, värdepapper och andra sådana tillgångar som inte är underkastade förslitning beaktas som intäkt, eller så avskrivs den avdragbara delen, med de undantag som anges i 8 a §, under det skatteår under vilket tillgångarna har överlåtits, förstörts, skadats eller gått slutgiltigt förlorade.

Anskaffningsutgiften för tillgångar som avses i 7 § 2 mom. får med avvikelse från 1 mom. dras av under det skatteår under vilket tillgångarna har överlåtits eller gått förlorade. Avdragbart är då emellertid högst det belopp som motsvarar det skattepliktiga överlåtelsepriset eller ett annat vederlag.

Har anläggningstillgångar förstörts eller skadats genom en eldsvåda eller något annat skadefall, avdras vid beräkning av den utgiftsrest som avses i 30 § den icke avdragna delen samt den försäkringsersättning eller det andra vederlag som erhållits för de förslitning underkastade anläggningstillgångar som avses i 33 § 3 mom. samt 34, 36 och 39 §, med undantag för den del som motsvarar den icke avskrivna anskaffningsutgiften, från anskaffningsutgiften för de förslitning underkastade anläggningstillgångar som den skattskyldige tagit i bruk under skatteåret eller de två följande skatteåren eller för aktier som berättigar till innehav av lokaliteter eller från utgifterna för iståndsättande av tillgångarna ( återanskaffningsreservering för förslitning underkastade anläggningstillgångar ). (26.6.1998/473)

Om den skattskyldige överlåter en byggnad som inrymmer hans lokaliteter eller aktier som berättigar till innehav av lokaliteter, skall överlåtelsepriset, med undantag av den del som motsvarar den icke avskrivna anskaffningsutgiften, dras av från anskaffningsutgiften för en byggnad som inrymmer den skattskyldiges lokaliteter och som denne tagit i bruk under skatteåret eller de två följande skatteåren eller för aktier som berättigar till innehav av lokaliteter eller från utgifterna för iståndsättande av sådana ( återanskaffningsreservering för lokaliteter ).

En återanskaffningsreservering bildas på yrkande av den skattskyldige. För att en återanskaffningsreservering skall kunna bildas krävs att den skattskyldige fortsätter med sin näringsverksamhet och har gjort motsvarande reservering i sin bokföring.

Har överlåtelsepriset eller ett annat vederlag eller någon del därav inte dragits av enligt 1 eller 2 mom., räknas det icke avskrivna beloppet förhöjt med 20 procent som skattepliktig inkomst för det skatteår under vilket avdraget senast borde ha gjorts.

Skatteförvaltningen kan på ansökan av den skattskyldige av särskilda skäl förlänga den i 1 och 2 mom. angivna tiden med högst tre år. Om överlåtelsepriset eller vederlaget eller någon del av det inte heller under den förlängda tiden har dragits av, räknas det icke avdragna beloppet förhöjt med 40 procent som skattepliktig inkomst för det skatteår under vilket avdraget senast borde ha gjorts. (11.6.2010/506)

Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 5 mom. finns i lagen om beskattningsförfarande. (9.9.2016/788)

44 § har upphävts genom L 30.12.1992/1539 .

På utgift, som skattskyldig i sin näringsverksamhet erlagt för deltagande i anskaffningen och användningen av annan tillhörig anläggningstillgång, tillämpas stadgandena i detta kapitel angående anskaffningsutgiften för motsvarande anläggningstillgångar, likväl så, att ifall brukstiden är begränsad, anskaffningsutgiften avskrives under brukstiden medelst lika stora årliga avskrivningar.

De utgifter som den skattskyldige har åsamkats på grund av sin kärnavfallshanteringsskyldighet enligt kärnenergilagen dras av under det skatteår då skyldigheten att betala utgifterna har uppkommit också då det är fråga om en anskaffningsutgift för anläggningstillgångar.

Handels- och industriministeriet ger på begäran av skattemyndigheten eller den skattskyldige utlåtande om huruvida anskaffningen av anläggningstillgångar hör till kärnavfallshanteringen.

En depositionsbank samt ett kreditinstitut får dra av en under skatteåret gjord kreditförlustreservering, vars belopp är högst 0,6 procent av summan av institutets fordringar vid skatteårets utgång. Det sammanlagda beloppet av oupplösta kreditförlustreserveringar som gjorts under skatteåret eller tidigare får dock inte överstiga fem procent av summan av institutets fordringar vid skatteårets utgång. Har en depositionsbank med stöd av affärsbankslagen (1269/1990) , sparbankslagen (1270/1990) eller andelsbankslagen (1271/1990) , vilka upphävts, eller ett kreditinstitut med stöd av lagen om finansieringsverksamhet (1544/1991) överfört sina kreditförlustreserveringar till en reservfond, får det sammanlagda beloppet av de oupplösta kreditförlustreserveringar som banken eller kreditinstitutet gjort under skatteåret eller tidigare inte överstiga det ovan angivna högsta beloppet av kreditförlustreserveringar minskat med överföringen till reservfonden. (30.12.2008/1077)

Om en depositionsbank eller ett kreditinstitut, som enligt 1 mom. har överfört sina kreditförlustreserveringar till reservfonden, under skatteåret har överfört de fordringar som ligger till grund för kreditförlustreserveringen till en annan depositionsbank eller ett annat kreditinstitut som hör till samma koncern till minst ett belopp som motsvarar summan av de fordringar som den depositionsbank eller det kreditinstitut som gjort överföringen uppvisade i det bokslut som följer efter överföringen, beaktas beloppet av den överföring som gjorts till reservfonden i nämnda depositionsbankers eller kreditinstituts beskattning vid uträkningen av det högsta beloppet av kreditförlustreserveringen i förhållande till överförda fordringar och sådana fordringar som ligger till grund för kreditförlustreserveringen i det följande bokslutet för den depositionsbank eller det kreditinstitut som överfört fordringarna. När depositionsbanker eller kreditinstitut fusioneras, anses beloppet av de kreditförlustreserveringar som den överlåtande depositionsbanken eller det överlåtande kreditinstitutet överfört till reservfonden begränsa det högsta beloppet av kreditförlustreserveringarna i den övertagande depositionsbankens eller det övertagande kreditinstitutets beskattning så som om beloppet hade beaktats vid beskattningen av den depositionsbank eller det kreditinstitut som fusioneras.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2008/1077 . (30.12.2008/1077)

4 mom. har upphävts genom L 30.12.2008/1077 . (30.12.2008/1077)

Om det sammanlagda beloppet av kreditförlustreserveringarna eller det sammanlagda beloppet av dem och av överföringen till reservfonden överstiger det högsta beloppet av de avdragbara kreditförlustreserveringar som avses i denna paragraf, skall den del som överstiger det högsta beloppet av kreditförlustreserveringarna beaktas såsom skattepliktig inkomst under det skatteår under vilket det högsta beloppet har överskridits.

En enskild näringsidkare och yrkesutövare samt en sammanslutning och ett dödsbo som endast har fysiska personer eller dödsbon som delägare får dra av en under skatteåret gjord driftsreservering. De sammanlagda under skatteåret och tidigare gjorda, icke upplösta driftsreserveringarna får dock inte överstiga 30 procent av summan av de förskottsinnehållning underkastade löner vilka har betalts under 12 månader omedelbart före utgången av räkenskapsperioden. Med avvikelse från vad som stadgas ovan får en sammanslutning eller ett dödsbo som under skatteåret 1993 har bildat en övergångsreservering som avses i 9 mom. e-punkten i ikraftträdelsestadgandet inte göra en driftsreservering.

Den del av driftsreserveringarna som överstiger det i 1 mom. nämnda maximibeloppet för driftsreserveringar räknas som skattepliktig inkomst för det skatteår under vilket maximibeloppet har överskridits.

Om den skattskyldige upphör med sin näringsverksamhet, om sammanslutningen eller dödsboet inte längre uppfyller villkoren enligt 1 mom., om sammanslutningen ombildas till ett samfund eller om rörelsen eller yrket eller sammanslutningens eller dödsboets näringsverksamhet i fortsättningen så som avses i 24 § inkomstskattelagen bedrivs i form av ett aktiebolag, räknas driftsreserveringarna som skattepliktig inkomst för det skatteår under vilket verksamheten har upphört eller någon annan förändring som avses i detta moment har inträffat.

En skattskyldig som är ansvarig för åtgärder som hör till kärnavfallshanteringen får vid beskattningen för år 1982 från sin inkomst avdra totalbeloppet av den reservering för kärnavfallshantering som handels- och industriministeriet med stöd av 4 och 5 § atomenergilagen (356/57) har fastställt för nämnda år. Vid beskattningen för åren 1983–1987 får den skattskyldige avdra skillnaden mellan de reserveringar för kärnavfallshantering som handels- och industriministeriet har fastställt för skatteåret och för det närmast föregående året. Vid beskattningen för dessa år kan dock högst följande belopp avdras:

2 mom. har upphävts genom L 17.6.1988/562 . (17.6.1988/562)

En skattskyldig som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet och som på grund av en garantiförbindelse eller annan motsvarande förpliktelse ansvarar för fel i en av honom producerad byggnad, bro, kaj, väg eller damm eller därmed jämförbar konstruktion, ett luftfartyg, ett fartyg vars skrov har en största längd om minst 10 meter, eller en större maskinenhet, får dra av en garantireservering som motsvarar de förväntade utgifterna för garantireparationer på en nyttighet som han har överlåtit under skatteåret.

En utgift som motsvaras av en garantireservering och som har avdragits med stöd av 1 mom. är inte avdragbar vid beskattningen. Den del av garantireserveringen som överstiger utgifterna för garantireparationer räknas som skattepliktig inkomst för det skatteår under vilket garantitiden har utgått.

Överföringar till ersättningsansvaret och premieansvaret samt belopp som krävs för täckning av ansvarsskuld anses som kostnad för det skatteår under vilket överföringen enligt lag ägt rum eller ansvarsskulden täckts.

En försäkringsanstalt som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring får dra av en reservering, vars maximibelopp är beloppet av den överföring till det ofördelade tilläggsförsäkringsansvaret enligt 14 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) .

En pensionsstiftelse och en pensionskassa som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006) får dra av en reservering, vars maximibelopp är beloppet av överföringen till tilläggsförsäkringsansvaret enligt 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.

Om reserveringens belopp överstiger beloppet för det tilläggsförsäkringsansvar som avses i de bestämmelser som nämns i 2 mom. under två på varandra följande skatteår, räknas den överskjutande delen som beskattningsbar inkomst för en pensionsstiftelse eller pensionskassa för det sistnämnda skatteåret. För ett försäkringsbolag räknas som beskattningsbar inkomst från och med det sistnämnda skatteåret det belopp av den överskjutande delen av reserveringen som enligt 18 § 1 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag ska överföras till det fördelade tilläggsförsäkringsansvaret.

Visar den skattskyldige, att priset för icke levererade varor, vilka beställts medels bindande skriftligt avtal till fast pris i inhemsk eller utländsk valuta och vilka efter leveransen skola hänföras till den skattskyldiges omsättningstillgångar, på bokslutsdagen är minst 10 procent lägre än det avtalade priset, har han rätt att såsom kostnad för skatteåret avdraga en mot prisnedgången svarande del av beställningspriset.