650/1990

Med bostadsrätt avses i denna lag till en enskild överlåten rätt att besitta en bostadslägenhet och eventuella andra lokaliteter i ett hus, för vars byggande beviljats sådant lån som avses i 6 § 1 mom. 8 punkten lagen om bostadsproduktion (247/1966) , för vilket lån har beviljats enligt 21 § aravalagen (1189/1993) eller 3 § lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993) eller 20 § lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) eller vars byggande, anskaffning eller ombyggnad har finansierats på något annat sätt och som ägs av ett sådant samfund som avses i 22 § eller 44 § 3 mom. aravalagen, 4 § lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån eller 5 § lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån eller av något annat sådant samfund eller någon annan sådan stiftelse som avses i 1 a § ( bostadsrättshus ). Bostadsrätten grundas genom ett avtal mellan den som äger bostadsrättshuset och den som får en bostadsrätt ( bostadsrättsavtal ). (14.2.2003/127)

Då bostadsrätten grundas, skall den som får rätten betala en bostadsrättsavgift till husägaren. Dessutom skall bostadsrättshavaren betala bruksvederlag enligt denna lag.

Ett villkor som påför bostadsrättshavaren någon annan betalningsskyldighet än en som nämns i denna lag som en förutsättning för eller på basis av bostadsrätten är utan verkan.

Ägare till ett bostadsrättshus kan vara följande samfund eller stiftelser:

Aktieägare i ett aktiebolag som avses i 1 mom. 2 punkten kan vara endast kommuner, samkommuner eller andra offentliga samfund eller sådana samfund eller stiftelser vilkas syfte är att vara delägare i ett ägarsamfund för att få till stånd sådan verksamhet som avses i denna lag.

Ett samfund eller en stiftelse som äger ett bostadsrättshus kan även utöva verksamhet eller vara delägare eller medlem i ett annat samfund eller en annan stiftelse, vars syfte är att producera tjänster i anslutning till sådan verksamhet som avses i denna lag.

Bestämmelser om skyldigheten för köpare vid exekutiva auktioner att uppfylla de förutsättningar som i denna lag ställs på ägare finns i 49 §.

Aktiekapitalet i ett aktiebolag som äger ett bostadsrättshus skall uppgå till minst 8 000 euro. Om bolaget inte äger andra bostadsrättshus än sådana som avses i 3 § 3 mom., skall aktiekapitalet uppgå till minst 80 000 euro.

Aktiebolag som äger bostadsrättshus är alltid privata aktiebolag.

I namnet på en husägare som sluter bostadsrättsavtal skall ingå ordet "bostadsrätt" eller "brbostäder". Ett annat samfund eller en annan person får inte i sitt namn eller sin verksamhet använda dessa ord och inte heller när samfundet eller personen på basis av ett avtal, en aktie eller en andel överlåter besittningen av en byggnad eller en del därav ( lägenhet ) till en annan använda namnet bostadsrättsavtal på avtalet eller benämningen bostadsrätt på besittningsrätten till byggnaden eller en del därav. I fråga om bostadsrättsföreningar gäller dessutom vad som bestäms särskilt om dem.

Bostadsrättsavtalet skall ingås och ändringar i det göras skriftligen. Ett muntligt avtal eller ett muntligt avtalsvillkor binder inte den som får en bostadsrätt. Av avtalet skall åtminstone framgå

De bostadsrättsavgifter som tas ut för byggnadskedet eller för annat anskaffningskede av bostadsrättshus får inte sammanlagt överstiga det belopp som behövs utöver eget kapital och ett aravalån eller lån som tas för finansiering av den anskaffningsvärdesandel som ligger till grund för aravalånebeloppet eller det räntestödslånebelopp som fastställs enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån. (14.2.2003/127)

I bostadsrättsavgift kan uppbäras högst 15 procent av den anskaffningsvärdesandel som ligger till grund för bostadslånet.

Om byggande eller anskaffning av ett bostadsrättshus finansieras på något annat sätt än enligt 1 mom., får de bostadsrättsavgifter som tas ut för bostadsrättshusets byggnads- eller anskaffningsskede inte tillsammans överstiga det belopp som utöver lån och eget kapital behövs för finansiering av det anskaffningsvärde på bostadsrättshuset som husägaren uppgett. I bostadsrättsavgifter kan då tas ut högst 30 procent av detta anskaffningsvärde. (14.2.2003/127)

Ägaren till ett bostadsrättshus skall öppna ett särskilt konto, på vilket innan bostadsrättshuset blir färdigt skall inbetalas

Medlen på kontot får inte användas till ändamål som är främmande med beaktande av byggandet eller annan anskaffning av det aktuella bostadsrättshuset, om inte något annat följer av denna eller någon annan lag.

Om husägaren har tagit ut reserverings- eller andra utgifter hos dem som anmält sig som bostadsrättshavare innan bostadsrättsavtal ingåtts eller hos bostadsrättshavarna innan huset blivit färdigt, skall även dessa sättas in på ett särskilt konto. Kontot får inte användas till ändamål som är främmande med tanke på syftet med insamlingen av medel, om inte något annat följer av denna eller någon annan lag.

Utöver vad som bestäms i denna paragraf kan som bostadsrättshavare godkännas endast en eller flera sådana personer som uppfyller villkoren i 4 a och 4 b §. Finns det inga sådana sökande den gången kan också någon annan än en ovan avsedd person godkännas. Finns det flera sådana andra sökande har den sökande vars ordningsnummer är lägre än de andras företräde till en bostad. (29.12.2005/1210)

Bostadsrättshavaren skall vara en person som kommunen har godkänt och som avses i 1 mom. eller en person på vilken bostadsrätten enligt denna lag kan överföras. (29.12.2005/1210)

Ett bostadsrättsavtal genom vilket bostadsrätten överförs till någon annan än en i 2 mom. angiven person är ogiltigt.

Kommunen skall för val av bostadsrättshavare förklara bostadsrätterna lediga att sökas. Också flera kommuner kan samfällt förklara bostadsrätterna i kommunerna lediga att sökas. Bostadsrätter som tas i bruk och som blir lediga skall ges sökande som uppfyller villkoren enligt 1 mom. i den ordningsföljd som ansökningarna har lämnats in.

Om överlåtelse av bostadsrätt och om dess övergång på basis av giftorätt eller arv eller testamente stadgas i 7 kap.

Kommunen godkänner såsom bostadsrättshavare de sökande som uppfyller kraven i denna paragraf i den ordning som deras ordningsnummer anger, om inte något annat följer av 4 b §. En sökande vars ansökan motsvaras av den erbjudna bostadsrätten har rätt att godkännas som bostadsrättshavare före sökande med ett högre ordningsnummer. Kommunen skall innan den godkänner en sökande som bostadsrättshavare kontrollera att erbjudandet om bostadsrätt inte kränker sökandenas rätt att bli godkända i den ordning som deras ordningsnummer anger. Innan en sökande godkänns som bostadsrättshavare skall det även klarläggas att sökanden är villig att ta emot den bostadsrätt som erbjuds. Sökanden kan också godkännas på villkor att han eller hon inom utsatt tid, som inte får vara längre än sex månader, uppfyller de krav på bostadsrättshavare som framgår av denna paragraf. Bostadsrätten gäller en bestämd eller tillräckligt specificerad lägenhet i ett bostadsrättshus som är färdigt eller under planering eller som planeras och byggs senare.

Den som ansöker om bostadsrätt skall vid utgången av ansökningstiden eller, om ansökningar kan lämnas in kontinuerligt, vid inlämnandet av ansökan

(29.12.2005/1210)

En förutsättning för att en sökande skall kunna godkännas som bostadsrättshavare är att han eller hon behöver en bostadsrättsbostad. Sökanden anses inte behöva en bostadsrättsbostad, om han eller hon

(29.12.2005/1210)

Behovet av bostadsrätt bedöms vid den tidpunkt då vederbörande godkänns som bostadsrättshavare. Bedömningen får inte grunda sig på utredningar som är äldre än ett år. Som förmögenhet enligt 3 mom. 2 punkten beaktas sökandens förmögenhet, om dess värde inte är ringa eller om den inte är nödvändig för att sökanden skall kunna få skälig utkomst av att idka näring eller utöva yrke. Om det i förmögenheten har skett en betydande förändring sedan utredningen gjordes, skall förmögenheten beaktas sådan den är vid den tidpunkt då sökanden godkänns.

Vad som i 3 mom. bestäms om kraven på godkännande av en bostadsrättshavare tillämpas inte

(29.12.2005/1210)

Om en bostadsrättsbostad eller bostadsrättsbostadsgrupp har byggts eller anskaffats för speciellt gruppboende, kan bostaden eller bostadsgruppen förklaras ledig att sökas av en grupp. När enskilda medlemmar i gruppen byts tillämpas inte bestämmelserna i 3–4 mom. i denna paragraf. Vad som bestäms i denna paragraf tillämpas inte heller när personer som har godkänts som bostadsrättshavare eller som i övrigt fått bostadsrätt enligt denna lag sinsemellan byter bostadsrätter.

Ändras ett hus till bostadsrättshus kan en person som på grundval av aktieinnehavare eller hyresrätt besitter en lägenhet och som fyllt 18 år eller en familjemedlem som bor i lägenheten och härleder sin rätt från honom eller henne utan hinder av 4 a § godkännas som bostadsrättshavare, eller också fortsätta att besitta lägenheten som hyresgäst eller som ägare eller delägare till de aktier som medför rätt till besittning av lägenheten. Härvid kan personen utan hinder av 4 a § också senare godkännas som bostadsrättshavare i fråga om en bostad som han eller hon eller familjen har besuttit redan innan huset ändrades till ett bostadsrättshus. Då en sådan bostad blir ledig, väljs bostadsrättshavaren så som föreskrivs i 4 och 4 a §.

Den som ansöker om bostadsrätt skall anmäla sig hos den kommun inom vilken bostadsrätt söks. Flera kommuner kan även bilda ett gemensamt ansökningsområde. Kommunen ger den som ansöker om bostadsrätt ett ordningsnummer i enlighet med vad som bestäms i 2–4 mom. i denna paragraf. Sökanden skall även anmäla sig hos ägaren eller den kommande ägaren till det hus i vilket han eller hon vill få bostadsrätt. Vid ansökan om bostadsrätt meddelar den sökande sitt namn, sin adress och sin personbeteckning och lägger fram de utredningar som krävs för godkännande som bostadsrättshavare. Det ankommer på husägaren att bjuda ut bostadsrätter och ta emot svar på erbjudandena.

För identifiering av dem som får bostadsrätter som tas i bruk eller blir lediga inom ansökningsområdet skall kommunen förklara att de i 1 mom. avsedda ordningsnumren offentligt och allmänt kan sökas. Ordningsnumren skall förklaras lediga att sökas inom en angiven tid ( ansökningstid ). De ansökningar som kommit in inom ansökningstiden behandlas i enlighet med 3 mom. 1 punkten. Efter ansökningstidens utgång kan ansökan om ordningsnummer lämnas in kontinuerligt. Ansökningar som kommit in efter ansökningstidens utgång behandlas i enlighet med 3 mom. 2 punkten. Om ett tillräckligt antal ansökningar inte har kommit in, kan en ny ansökningstid utsättas, varvid de ansökningar som då kommer in behandlas i enlighet med 1 punkten. Att sökanden tidigare ansökt om eller erhållit ett ordningsnummer utgör inte något hinder för erhållande av nya ordningsnummer antingen inom samma eller ett annat ansökningsområde. Om sökanden inom ett ansökningsområdet har flera ordningsnummer, mot vilka någon bostadsrättsbostad inte har erhållits, beslutar han eller hon om vilket ordningsnummer som används vid ansökan. (29.12.2005/1210)

De som ansöker om bostadsrätt får på basis av de i 2 mom. avsedda ansökningarna sitt ordningsnummer på följande sätt:

Om en sökande har erbjudits en bostad som motsvarar hans eller hennes anmälan och som skäligen motsvarar behovet av bostad, och om han eller hon tre gånger har vägrat ta emot en sådan bostad, skall kommunen ge honom eller henne ett ordningsnummer efter de andra sökandena. Som en vägran att ta emot en erbjuden bostadsrätt anses också att en sökande inom en av husets ägare utsatt skälig tid inte besvarar ett erbjudande som getts honom eller henne eller en uppmaning att precisera sin anmälan, eller inte lägger fram behövlig utredning om det som krävs för en bedömning av behovet av en bostadsrättsbostad. Tidsfristen får inte vara kortare än två veckor.

En sökande kan, utan att ordningsnumret ändras, ändra eller precisera sin anmälan till husets ägare om vilket slag av bostadsrättsbostad han eller hon önskar. Husägaren kan, innan erbjudandena ges, uppmana dem som ansökt om de bostadsrätter som då delas ut att precisera sina anmälningar. Uppmaningen att precisera en anmälning skall delges skriftligen de sökande som saken gäller under den adress de uppgivit.

En husägare är skyldig att allmänt och offentligt meddela när han är redo att ta emot anmälningar från personer som önskar bli bostadsrättshavare. Anmälningar kan tas emot under den uppgivna anmälningstiden eller kontinuerligt eller enbart för ett visst hus eller allmänt för sådana hus som ifrågavarande ägare äger eller kommer att äga. Husägaren kan vidare bestämma att anmälningarna är i kraft under en bestämd tid, som skall anges i det ovan nämnda meddelandet. Husägaren kan vidare fordra att anmälningarna för att vara i kraft skall förnyas inom en viss tid. Även denna förpliktelse skall omnämnas i meddelandet eller också, om de sökande åläggs denna skyldighet efter det att de anmält sig, skall ett allmänt och offentligt meddelande om saken utfärdas, och vidare skall var och en av dem som anmält sig få ett separat skriftligt meddelande under uppgiven adress.

Den som ansöker om bostadsrätt får anmäla sig till flera husägare samt informera husägaren om vilka andra husägare som han eller hon tidigare har anmält sig till och som han eller hon väntar sig att skall erbjuda bostadsrätt i sitt hus. Den som ansöker om bostadsrätt får även återta en anmälan som han eller hon har gjort till en husägare, om han eller hon inte längre än intresserad av att få bostadsrätt i ett hus som denne äger eller kommer att äga.

Husägaren skall informera den kommun inom vars område bostadsrätter i hans bostadsrättshus erbjuds om sitt meddelande om att han tar emot anmälningar av personer som önskar bli bostadsrättshavare. Kommunen skall se till att de som ansöker om bostadsrätt också av kommunen får uppgift om vilka husägare som tar emot anmälningar och när de gör det.

Vad som föreskrivs i 4, 4 a, 4 c och 4 d § tillämpas inte på bostadsrättshavare i ett sådant bostadsrättshus som avses i 3 § 3 mom., om inte husägaren bestämmer något annat. Vad som föreskrivs i 4 b § tillämpas bara till den del det är fråga om företräde för en boende då det gäller att godkännas som bostadsrättshavare.

En bostadsrättshavare och den som bor tillsammans med honom eller henne i bostadsrättsbostaden har rätt att delta i förvaltningen av och beslutsfattande som gäller bostadsrättshuset samt att för detta få uppgifter minst i den omfattning som föreskrivs i lagen om samförvaltning i hyreshus (649/1990) . Statens bostadsfonds behörighet enligt 20 § i nämnda lag gäller likväl inte bostadsrättshus som avses i 3 § 3 mom. i denna lag. (12.1.2007/22)

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte om huset ägs av en bostadsrättsförening. Bestämmelser om rättigheterna för bostadsrättshavaren och en person som härleder sin rätt från honom eller henne att delta i bostadsrättsföreningens beslutsfattande finns i lagen om bostadsrättsföreningar (1072/1994) .

Statens bostadsfond kan ge allmänna anvisningar vid valet av bostadsrättshavare i andra än i 3 § 3 mom. avsedda bostadsrättshus.

Vad som stadgas i denna lag gäller även sedan det lån som nämns i 1 § 1 mom. har återbetalts.

I bostadsrättsavtalet kan inte göras avvikelser från denna lag till nackdel för bostadsrättshavaren eller den vars rätt härleder sig från bostadsrättshavarens.

Då ett bostadsrättshus eller de aktier som medför rätt att besitta en bostadslägenhet i huset har befriats från begränsningarna i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse enligt denna lag och de anteckningar som avses i 51 § har utplånats på behörigt sätt, upphör även tillämpningen av denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den på bostadsrättshuset och på de aktier som medför rätt att besitta en bostadslägenhet i huset. Bestämmelser om befrielse från begränsningarna finns i 50 b §. (29.12.2005/1210)

Äger husägaren inte längre sådana hus som omfattas av begränsningarna i denna lag i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse, upphör tillämpningen av lagen även på en sådan ägare, på aktierna i huset och på aktieägarna, dock med beaktande av vad som bestäms i 1 c §. (29.12.2005/1210)

Erbjuds i ett hus som redan har befriats från begränsningarna en lägenhet på nytt för besittning med stöd av boenderätt, skall bestämmelserna i denna lag tillämpas på huset och husägaren. (29.12.2005/1210)

Om en ägare enligt denna lag även äger sådana hus eller lägenheter som inte har erbjudits för besittning med stöd av bostadsrätt, tillämpas denna lag inte på dessa hus och lägenheter eller på aktier som medför rätt att besitta dessa lägenheter.

Husägaren skall ställa lägenheten till bostadsrättshavarens förfogande den dag då denne enligt bostadsrättsavtalet har rätt att få lägenheten i sin besittning.

Då bostadsrättshavaren får lägenheten i sin besittning skall den vara i ett sådant skick som bostadsrättshavaren skäligen kan förutsätta med hänsyn till avtalets innehåll, lägenhetens ålder, de lokala boendeförhållandena och andra omständigheter.

Husägaren skall även under den tid bostadsrättshavaren har lägenheten i sin besittning hålla lägenheten i ett sådant skick som avses i 1 mom.

Bostadsrättshavaren har rätt till befrielse från eller skälig sänkning av bruksvederlaget för den tid under vilken han inte kunnat använda lägenheten på grund av dröjsmål med överlåtelsen av besittningen eller på grund av dess bristfälliga skick eller under den tid lägenheten annars varit i bristfälligt skick. Bostadsrättshavaren har dock inte denna rätt, om dröjsmålet med överlåtelsen av besittningen av lägenheten eller dess bristfälliga skick berott på en omständighet som han är ansvarig för. Då det är fråga om en brist i lägenhetens skick som uppkommit under den tid lägenheten har varit i bostadsrättshavarens besittning, har han inte heller ovan nämnda rätt från en tidigare tidpunkt än den då husägaren fick vetskap om bristen.

Bostadsrättshavaren har rätt till ersättning för en skada som han åsamkas på grund av ett i 8 § nämnt avtalsbrott från husägarens sida, om inte husägaren visar att avtalsbrottet eller skadan inte beror på försummelse eller annan vårdslöshet från hans sida.

Om en husägare försummar en uppgift som enligt denna lag åligger honom eller i övrigt handlar i strid med bestämmelserna i denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, kan regionförvaltningsverket utsätta en tidsfrist inom vilken uppgiften ska utföras eller förfarandet korrigeras. Regionförvaltningsverket kan förena utförandet av uppgiften eller korrigeringen av förfarandet med vite.

Innan ett åläggande eller en föreskrift enligt 1 mom. ges ska husägaren beredas tillfälle att bli hörd. Beslut om föreläggande av vite ska delges så som bestäms i viteslagen (1113/1990) .

En husägare är skyldig att i skälig mån ersätta en direkt skada som orsakas av att den som ansöker om att bli bostadsrättshavare eller mottagare av en överlåtelse av bostadsrätt eller den som godkänts som bostadsrättshavare eller mottagare av en överlåtelse inte får den bostadsrätt han eller hon ansökt om på grund av husägarens eller dennes representants felaktiga förfarande.

Blir lägenheten förstörd eller förbjuder myndigheterna att den används som bostad, upphör bostadsrättsavtalet att gälla.

Beror förstörelsen av lägenheten på husägarens försummelse eller annan vårdslöshet, har bostadsrättshavaren rätt till ersättning för den skada som han har åsamkats.

Förfaller bostadsrättsavtalet med stöd av 1 mom. innan bostadsrättshavaren har rätt att ta lägenheten i sin besittning och underrättar inte husägaren utan dröjsmål sedan han fått vetskap om grunden för avtalets upphörande bostadsrättshavaren därom, har denne rätt till ersättning för den skada som beror på husägarens försummelse.

Bostadsrättshavaren får utföra underhålls- och ändringsarbeten i lägenheten enligt vad som stadgas i denna paragraf.

Bostadsrättshavaren skall på förhand underrätta husägaren om väsentliga underhålls- och ändringsarbeten.

Bostadsrättshavaren får inte utan tillstånd av husägaren

Husägaren har rätt att övervaka att underhålls- eller ändringsarbetena utförs utan att byggnaden skadas och i enlighet med god byggnadssed.

Då bostadsrättshavaren med husägarens tillstånd gjort nödvändiga underhållsarbeten på lägenheten har han rätt till skälig ersättning av husägaren.

Husägaren har rätt att få tillträde till lägenheten då det är nödvändigt med tanke på lägenhetens vård, skick, eller underhålls- eller ändringsarbeten eller för att utföra reparationer. Besöket i lägenheten skall ske på en tid som är lämplig för bostadsrättshavaren, om inte arbetet är brådskande eller annars av en sådan art att detta inte är möjligt.

När en anmälan enligt 23 § 2 mom. gjorts till husägaren om avstående från bostadsrätt, har husägaren rätt att visa lägenheten vid en tidpunkt som är lämplig för husägaren och bostadsrättshavaren. (14.2.2003/127)

Bostadsrättshavaren är skyldig att ersätta husägaren för skador som han uppsåtligen eller av försummelse eller annan vårdslöshet förorsakar på lägenheten. Bostadsrättshavaren är dock inte ansvarig för sedvanligt slitage som orsakas av att lägenheten används för det ändamål som avses i bostadsrättsavtalet.

Bostadsrättshavaren skall även ersätta husägaren för skador som någon som med hans tillstånd vistas i lägenheten uppsåtligen eller genom försummelse eller annan vårdslöshet orsakat på lägenheten. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för skador som orsakats av den som utför arbete på uppdrag av husägaren eller för dennes räkning.

Vad som stadgas i 1 och 2 mom. gäller i tillämpliga delar även gemensamma lokaliteter och anordningar för fastigheten eller byggnaden som bostadsrättshavaren på basis av bostadsrättsavtalet får använda.

Det skadestånd som bostadsrättshavaren skall betala kan jämkas, om detta är skäligt med beaktande av orsakerna till skadan, bostadsrättshavarens möjligheter att förutse och förhindra skadans uppkomst, försäkringarna och försäkringsmöjligheterna samt andra omständigheter.

Bostadsrättshavaren skall utan dröjsmål meddela husägaren skador och brister på lägenheten. Detta skall ske utan dröjsmål, om reparationer måste utföras omedelbart för att förhindra att skadan blir större.

Om lägenheten inte används på en lång tid, skall bostadsrättshavaren anmäla detta till husägaren samt bereda honom möjlighet att komma in i lägenheten.

En bostadsrättshavare som underlåter att göra en i 1 och 2 mom. nämnd anmälan eller att bereda husägaren tillträde till lägenheten svarar för de skador som försummelsen orsakar.

Hos bostadsrättshavaren får uppbäras ett skäligt bruksvederlag.

Bruksvederlagets belopp skall bestämmas så att vederlagsinkomsten täcker de utgifter som vid en måttfull ekonomiförvaltning uppkommer av finansieringen och underhållet av till samfundet hörande bostadsrättsbostäder och därtill anslutna lokaliteter.

Grunderna för bestämmandet av bruksvederlaget ska dessutom vara sådana att vederlaget fördelas på ett skäligt sätt mellan lägenheterna. Vederlaget kan bestämmas så att olika utgiftsposter har olika betalningsgrunder, såsom lägenhetens yta eller den faktiska förbrukningen eller användningen av el eller någon annan nyttighet. (13.11.2020/793)

Bruksvederlaget får inte överstiga de hyror som i allmänhet betalas på orten för likvärdiga lägenheter.

Om det i den byggnad där lägenheten finns har installerats lägenhetsspecifika mätare som mäter vattenförbrukningen, ska den ersättning för vatten som tas ut hos bostadsrättshavaren grunda sig på den tillförlitligt uppmätta faktiska förbrukningen. Bostadsrättshavaren ska i samband med uttaget av ersättningen ges information om den faktiska vattenförbrukning som utgör grund för ersättningen och om de energikostnader som hänför sig till den samt om andra grunder för bestämmande av ersättningen. Förbruknings- och faktureringsuppgifterna om vatten ska vara korrekta och tillförlitliga. En faktura ska vara tydligt specificerad. Bostadsrättshavarens förbruknings- och faktureringsuppgifter ska lämnas till bostadsrättshavaren eller göras tillgängliga för honom eller henne avgiftsfritt och i en lättbegriplig form. Närmare bestämmelser om bestämmandet av den ersättning som avses i denna paragraf samt om den information som ska ges om vattenförbrukningen och i samband med uttaget av ersättningen utfärdas genom förordning av statsrådet. (13.11.2020/793)

Med bruksvederlag kan sådana utgifter täckas som orsakas bostadsrättshusets ägare av

Det bruksvederlag som tas ut för en bostadsrättsbostad kan användas till att täcka utgifterna både för det bostadsrättshus där bostaden finns och för samma ägares andra bostadsrättshus ( utjämning av bruksvederlag ). Sådana i bruksvederlaget ingående utgifter för skötseln av bostadsrättshuset som den boende kan påverka genom sin egen verksamhet får dock inte utjämnas mellan olika bostadsrättshus. Bruksvederlagen får inte heller utjämnas mellan i 3 § 3 mom. avsedda fritt finansierade bostadsrättshus och bostadsrättshus som finansierats med arava- eller räntestödslån.

Vattenkostnader får inte utjämnas mellan olika bostadsrättsbostäder, om grunden för den ersättning som tas ut hos bostadsrättshavarna för dessa kostnader är den tillförlitligt uppmätta faktiska förbrukningen. (13.11.2020/793)

Närmare bestämmelser om vad som ska anses vara en skälig avsättning enligt 1 mom. 3 punkten, om de allmänna principer som ska iakttas vid bestämmande av bruksvederlag och om förfarandena vid utjämning av bruksvederlag får utfärdas genom förordning av statsrådet. Av särskilda skäl får Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet på ansökan och på villkor som centralen ställer bevilja en låntagare tillstånd att avvika från de maximala belopp som med stöd av detta moment föreskrivs för en avsättning.

Till en aktieägare eller någon annan som gjort en placering i eget kapital i det samfund som äger ett bostadsrättshus kan, om inte annat följer av någon annan lag, betalas dividend eller annan gottgörelse och för detta tas ut bruksvederlag, dock med beaktande av vad som i 16 § föreskrivs om hur bruksvederlaget bestäms och i 18 § om skäliga bruksvederlag.

Den som äger ett bostadsrättshus ska oberoende av leverantör konkurrensutsätta de till värdet mest betydande disponent-, förvaltnings- och servicetjänsterna och övriga fastighetsförvaltningstjänsterna samt underhållsarbetena, om kostnaderna för dessa ska täckas med det bruksvederlag som tas eller enligt plan ska tas ut. Om upphandlingens värde utan mervärdesskatt överstiger det nationella tröskelvärde som föreskrivs i 15 § 1 punkten i lagen om offentlig upphandling (348/2007) , ska upphandlingen konkurrensutsättas, om inte något annat följer av tvingande brådskande skäl eller av någon annan lag. Upphandlingen får inte delas upp eller beräknas med exceptionella metoder i syfte att undgå tillämpning av detta moment.

För sådana ägare till bostadsrättshus som är i lagen om offentlig upphandling avsedda upphandlingsenheter gäller vad som i den lagen föreskrivs om skyldigheten att konkurrensutsätta upphandlingar.

De boende har rätt att lägga fram förslag till konkurrensutsättning av upphandlingar och delta i konkurrensutsättningen i enlighet med förfarandet i lagen om samförvaltning i hyreshus.

Den som äger ett bostadsrättshus ska ge de boende i bostadsrättshuset uppgifter om grunderna för hur bruksvederlaget bestäms och utjämnas, om hur utjämningen påverkar bruksvederlaget samt om användningen av de medel som insamlats genom bruksvederlag i enlighet med lagen om samförvaltning i hyreshus.

Bostadsrättshusets ägare ska i kalkylen över bestämmandet av bruksvederlaget separat för varje samfund, utjämningsgrupp och hus ange

Den som äger ett bostadsrättshus ska utifrån sin bokföring från räkenskapsperioden i samband med upprättelse av bokslutet göra upp en efterkalkyl som gäller hela samfundet, utjämningsgruppen och bostadsrättshuset och av vilken det framgår

Det överskott eller underskott som avses i 3 mom. 4 punkten ska med avdrag för de medel som samlats in för avsättningar beaktas när bruksvederlaget för de följande åren bestäms.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet övervakar bestämningen av bruksvederlag för andra lägenheter som besitts med stöd av bostadsrätt än lägenheter i sådana bostadsrättshus som avses i 3 § 3 mom. samt de uppgifter som lämnas om dem med stöd av 16 d §.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet eller en tjänsteman som centralen har förordnat har rätt att av bostadsrättshusets ägare för granskning och användning få alla handlingar och upptagningar som anses behövliga för tillsynen samt rätt att ta sådana kopior av dem som behövs för tillsynen. Bostadsrättshusets ägare ska dessutom utan obefogat dröjsmål lämna de uppgifter och utredningar vilka begärts av den som är behörig att utföra granskningen och vilka behövs för tillsynen.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan genom sitt beslut befullmäktiga en annan myndighet eller en utomstående sakkunnig att utföra i 2 mom. avsedda granskningar. En utomstående sakkunnig kan på begäran av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet bistå vid granskningen. På utomstående revisorer och sakkunniga tillämpas 16 § i statsunderstödslagen (688/2001) .

Bestämmelser om tidsfristen för en husägare för korrigering av en försummelse av en i denna lag föreskriven uppgift eller för korrigering av ett förfarande som annars är lagstridigt och om det vite som förenas med tidsfristen finns i 9 a §. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan göra en anmälan till det behöriga regionförvaltningsverket för inledande av åtgärder enligt 9 a §.

Om husägaren vill höja bruksvederlaget, skall han skriftligen meddela bostadsrättshavaren detta. Samtidigt skall han meddela grunden för höjningen och det nya bruksvederlaget. Höjningen träder i kraft tidigast vid ingången av den betalningsperiod som följer två månader efter det meddelandet gjordes.

Husägaren behöver dock inte särskilt meddela sådan förhöjning av ersättning för värme, vatten eller annan till lägenheten hörande nyttighet som grundar sig på ökad förbrukning eller en ökning av antalet personer som bor i lägenheten, om det har avtalats om att särskild ersättning skall utges för nyttigheten enligt förbrukning eller antalet personer som bor i lägenheten. Bostadsrättshavaren skall få besked om förbrukningen för varje betalningsperiod.

Bostadsrättshavaren kan låta frågan om huruvida bruksvederlaget för bostaden eller andra lokaliteter som han eller hon besitter med stöd av ett bostadsrättsavtal är skäligt och riktigt prövas av domstol. Domstolen får dock inte sänka bruksvederlaget, om det endast i ringa mån överstiger ett bruksvederlag som kan anses skäligt. Bruksvederlaget kan dock sänkas om det strider mot lag eller avtalet. (14.2.2003/127)

Ett yrkande som gäller prövning av om vederlaget är skäligt och riktigt kan inte väckas efter det besittningen av lägenheten med stöd av bostadsrättsavtalet har upphört. (14.2.2003/127)

Domstolen skall i sitt utslag om sänkning av bruksvederlaget bestämma när sänkningen träder i kraft. Söks ändring i underrättens beslut, skall bruksvederlaget dock betalas till tidigare belopp till dess hovrätten har avgjort frågan, om inte något annat avtalas.

Beslutar domstolen sänka bruksvederlaget, skall den med beaktande av sänkningens belopp, grunderna för sänkningen och andra i ärendet framkomna omständigheter samtidigt på tjänstens vägnar bestämma om husägaren helt eller delvis skall återbära överbetalt bruksvederlag. Återbäringen får dock inte bestämmas från en tidigare tidpunkt än två år före delgivningen av sänkningsyrkandet.

Vad 17-19 §§ stadgar tillämpas inte när husägaren är en bostadsrättsförening. Om ändring av bruksvederlaget i sådana fall stadgas i lagen om bostadsrättsföreningar (1072/94) .

Bostadsrättshavaren är skyldig att betala bruksvederlag för den tid rätten att besitta lägenheten består samt också därefter, om han fortfarande besitter lägenheten.

Om lägenheten överlåts av husägaren till en ny bostadsrättshavare eller en ny innehavare av någon annan rättighet under den tid för vilken den som avstår från sin bostadsrätt enligt 1 mom. skall betala bruksvederlag, upphör betalningsskyldigheten för den som avstår från sin bostadsrätt, om inte annat avtalats mellan den som avstår från sin bostadsrätt och den nya boende. (29.12.2005/1210)

Bruksvederlaget skall betalas senast den andra dagen efter betalningsperiodens början, om inte något annat har överenskommits om betalningstiden. Såsom betalningsperiod anses en månad eller någon annan tid för vilken vederlaget enligt avtalet skall betalas.

Ett förbehåll enligt vilket bostadsrättshavaren skall betala förskott på vederlaget är ogiltigt.

Bruksvederlaget får alltid betalas genom post- eller bankgiro eller som postanvisning. Betalningen anses ha skett den dag som posten eller banken antecknat som betalningsdag på betalarens kvitto eller den dag då en postanvisning under husägarens adress enligt betalarens kvitto lämnats till posten.

Om vederlaget betalas på något annat sätt än det som anges i 1 mom., skall husägaren ge bostadsrättshavaren ett kvitto på betalningen.

På den ort där lägenheten finns får vederlaget betalas i husägarens affärslokal eller på en annan av honom bestämd plats.

En bostadsrättshavare kan till högst ett överlåtelsepris som fastställts enligt 24 § överlåta bostadsrätten till

(14.2.2003/127)

Vill bostadsrättshavaren överlåta sin bostadsrätt till någon annan än en person som nämns i 1 mom. 2 punkten skall han eller hon meddela husägaren detta. Om inte husägaren inom tre månader från meddelandet har anvisat någon mottagare, är husägaren på bostadsrättshavarens yrkande skyldig att lösa in bostadsrätten till ett pris som avses i 24 §. Någon skyldighet att lösa in bostadsrätten föreligger dock inte förrän den faktiska besittningen av bostadsrättsbostaden har upphört. Hos den till vilken husägaren senare överlåter den inlösta bostadsrätten får husägaren ta ut högst det pris som nämns i 24 §. (14.2.2003/127)

Den som överlåter en bostadsrätt skall i samband med överlåtelsen eller inlösningen visa upp bostadsrättsavtalet i original för husägaren, som skall göra en anteckning därpå om överlåtelsen, priset och dess betalning samt om att överlåtarens bostadsrätt har upphört. Den som överlåter sin bostadsrätt blir inte fri från sina skyldigheter som bostadsrättshavare förrän anteckning gjorts om att bostadsrätten har upphört att gälla. I 20 § stadgas om när skyldigheten att betala bruksvederlag upphör. Husägaren skall ingå ett nytt bostadsrättsavtal med mottagaren.

Vad denna lag stadgar om överlåtelse av bostadsrätt tillämpas även på överlåtelse av bostadsrätt genom tvångsverkställighet.

Vad som stadgas i 39 § äktenskapslagen om makes samtycke och dess betydelse tillämpas även vid överlåtelse av bostadsrätt.

Priset på en bostadsrätt får inte överstiga det maximipris som bestäms enligt 2 mom.

Till maximipriset hänförs följande poster:

Kommunen skall fastställa maximipriset enligt 2 mom. i denna paragraf för en bostadsrätt som gäller en lägenhet i ett annat än ett i 3 § 3 mom. avsett bostadsrättshus. Husägaren skall i detta syfte visa upp behövlig utredning för kommunen. (12.1.2007/22)

4 mom. har upphävts genom L 17.12.1993/1195 . (17.12.1993/1195)

Överlåtelse av en bostadsrätt till någon annan än den som nämns i 23 § är ogiltig.

Har mottagaren förbundit sig att betala ett pris som överstiger maximipriset enligt 24 §, är förbindelsen ogiltig till den del priset överstiger det tillåtna maximipriset.

Om kapitalvärdet av en bostadsrätt pantsätts skall bostadsrättshavaren eller panthavaren, för att pantsättningen skall bli bindande gentemot bostadsrättshavarens borgenärer, underrätta husägaren om pantsättningen, och bostadsrättshavaren skall överlämna sitt bostadsrättsavtal i original till panthavaren. Denne skall underrätta husägaren om att panträtten har upphört. Även bostadsrättshavaren kan underrätta husägaren, om han samtidigt för denne visar upp sitt bostadsrättsavtal i original.

Om bostadsrätten överlåts eller löses in enligt 23 §, gäller panträtten inte mottagarens eller dennes efterträdares bostadsrätt, om bostadsrättshavaren var i god tro när bostadsrättsavtalet ingicks.

En husägare som har underrättats om pantsättningen är skyldig att övervaka att panthavarens rätt inte kränks i samband med överlåtelse eller inlösen av bostadsrätten. Han är då även skyldig att ersätta skada som panthavaren har åsamkats av försummelse av denna skyldighet.

Om panthavarens rätt att driva in sin fordran ur bostadsrättens kapitalvärde gäller på motsvarande sätt 10 kap. 2 § handelsbalken inklusive paragrafens 3 mom. Om överlåtelse av bostadsrätten för panthavarens räkning gäller på motsvarande sätt 23-25 §§.

Den som äger ett bostadsrättshus skall sörja för att det för inlösning av bostadsrätter, enligt vad som föreskrivs nedan, finns antingen fonderade medel eller andra medel, vilkas användning inte kränker borgenärernas rätt.

Bestämmelser om fonden för bostadsrättsinlösning finns i 51 e §.

Bestämmelser om bostadsrättsföreningarnas inlösningsgarantifond finns i 9 kap. lagen om bostadsrättsföreningar.

Vid bedömningen av huruvida reserveringsskyldigheten enligt denna paragraf har fullgjorts i tillräcklig omfattning kan rådande efterfrågan på och utbud av bostäder beaktas. Reserveringen kan anses tillräcklig, om den täcker den betalningsskyldighet som orsakas av de kända och sannolika inlösningarna under innevarande och därpå följande räkenskapsperiod och något annat inte följer av särskilda skäl. (29.12.2005/1210)

Följer inget annat av 2 mom. eller av 26 c § får en husägare använda medel som avses i 51 e § eller annat eget kapital eller andra medel som enligt bokslutet influtit under den föregående eller tidigare räkenskapsperioder till att lösa in bostadsrätter. För betalning av den indexförhöjning och den finansieringsandel för ombyggnad av en lägenhet som avses i 24 § 2 mom. 2 och 3 punkten och som ingår i bostadsrättens inlösningspris skall dock i första hand användas andra medel eller annat eget kapital än posten bostadsrättsavgifter i balansräkningen. Bestämmelser om nedsättning av posten bostadsrättsavgifter i balansräkningen till följd av inlösning av en bostadsrätt och om en ökning av posten sedan bostadsrätten på nytt har överlåtits finns i 51 d §. (29.12.2005/1210)

Är ägaren ett aktiebolag, får inlösningspriset för bostadsrätten betalas om full täckning kvarstår för det bundna egna kapitalet och andra icke utdelningsbara poster enligt bolagets, och om bolaget är ett moderbolag, koncernens balansräkning för den senast avslutade räkenskapsperioden.

Ägaren eller ett samfund som hör till samma koncern som ägaren får inte ställa säkerhet för betalning av inlösningspriset för en bostadsrätt eller av poster som ingår i priset. Bestämmelser om ägarens rätt att höra till bostadsrättsföreningarnas inlösningsgarantifond finns i lagen om bostadsrättsföreningar. Poster som ingår i inlösningspriset minskar det belopp som för den senast avslutade räkenskapsperioden får användas för vinstutdelning.

Har sådana medel använts för inlösning av bostadsrätter som enligt denna lag inte får användas, är ägarsamfundets styrelse och, om utdelningen av medel grundar sig på en oriktig balansräkning, den revisor som deltagit i fastställandet eller granskningen av balansräkningen skyldig att enligt 10 kap. 3 § i revisionslagen (1141/2015) ersätta ägarsamfundet för skada som uppkommit på detta sätt. Bestämmelser om straff för aktiebolagsbrott finns i 25 kap. 1 § i aktiebolagslagen (624/2006) samt om straff för bostadsaktiebolagsbrott och bostadsaktiebolagsförseelse i 27 kap. 1 och 2 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) . Är ägaren en bostadsrättsförening tillämpas dessutom vad som bestäms i 76 § i lagen om bostadsrättsföreningar. Bestämmelser om straff för bostadsrättsföreningsförseelse finns i 83 § i lagen om bostadsrättsföreningar. Är ägaren en stiftelse tillämpas dessutom vad som bestäms i 8 kap. 1 och 3 § i stiftelselagen (487/2015) och i 9 § i lagen om införande av stiftelselagen (488/2015) . (18.9.2015/1223)

Inlösningarna av bostadsrätter betalas i den ordning som de har förfallit till betalning. Om flera inlösningar förfaller till betalning samma dag betalas de så länge det är möjligt enligt denna paragraf, om inte husägaren och de som har rätt till inlösning kommer överens om något annat. Till den del husägaren enligt vad som bestäms i denna paragraf inte får betala en bostadsrättsinlösning som förfallit till betalning, är husägaren skyldig att betala dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) på det obetalda beloppet. Vad som bestäms i 1–4 mom. gäller även sådan försenad betalning jämte dröjsmålsränta som avses i detta moment.

Då ett samfund eller en stiftelse som äger en bostadsrätt upplöses eller försätts i konkurs skall först skulderna betalas, dock inte kapitallån, och därefter de bostadsrättsinlösningar som grundar sig på 23 § till dem som avstår från sin bostadsrätt. Är ägaren ett aktiebolag skall bostadsrättsinlösningarna betalas innan medel kan delas ut till kapitallånets borgenärer eller aktieägarna på basis av deras aktieinnehav.

Bostadsrättshavaren skall använda lägenheten som stadigvarande bostad för sig eller för sig och sin familj.

Bostadsrättshavaren får överlåta högst hälften av lägenheten i någon annans besittning.

Bostadsrättshavaren får inte annars överlåta besittningen av lägenheten till en annan, om inte något annat följer av 28 §.

Bostadsrättshavaren får tillfälligt överlåta lägenheten till någon annan, om han eller hon på grund av sitt arbete, sina studier eller av någon annan motsvarande orsak tillfälligt vistas på en annan ort eller om något annat särskilt skäl för överlåtelsen föreligger. Lägenheten får dock överlåtas för en oavbruten tid av högst två år. Lägenheten får överlåtas för längre tid om ovan avsett skäl föreligger och husägaren inte har grundad anledning att motsätta sig överlåtelsen.

Innan besittningen överlåts skall bostadsrättshavaren skriftligen underrätta husägaren därom. Samtidigt skall den överenskomna eller sannolika tiden för överlåtelsen av besittningen uppges.

Om besittningen överlåts för en tid av mer än två år, skall bostadsrättshavaren senast en månad innan det förflutit två år från överlåtelsen skriftligen underrätta husägaren om saken. Om husägaren inte godkänner överlåtelsen, skall husägaren inom 14 dagar efter att ha mottagit meddelandet föra grunden för sin vägran till domstol för prövning. Om domstolen godkänner grunden för vägran skall den förbjuda överlåtelsen. Om domstolen förkastar husägarens talan, kan lägenheten tillfälligt överlåtas till någon annan trots att husägaren söker ändring.

Den till vilken bostadsrättshavaren har överlåtit besittningen av lägenheten eller en del av den ansvarar för skador som han vore skyldig att ersätta om han var bostadsrättshavare. Har inte något annat avtalats med husägaren, svarar bostadsrättshavaren alltjämt för de skyldigheter som han har enligt bostadsrättsavtalet, samt för sådan skada som den som besitter lägenheten är skyldig att ersätta husägaren.

En make som med stöd av giftorätt har rätt att vid avvittring erhålla den andra makens egendom ( utjämning ), får såsom utjämning göra anspråk på en bostadsrätt som tillhör den andra maken, om

Om det enligt 24 § fastställda kapitalvärdet av bostadsrätten överstiger den utjämning som tillkommer maken eller om maken inte har rätt till utjämning, har han på de villkor som anges i 1 mom. 1 och 2 punkten rätt att i samband med avvittringen lösa in den andra makens bostadsrätt genom att till denne i pengar betala skillnaden mellan bostadsrättens värde och den utjämning som han eventuellt har rätt till. Vad som sägs ovan tillämpas på motsvarande sätt vid avskiljning av makars egendom.

Har bostadsrätten pantsatts till säkerhet för skuld som bostadsrättshavarmaken har gjort i syfte att anskaffa bostadsrätten, är det en förutsättning för att bostadsrätten skall kunna överföras så som avses i 1 och 2 mom. att den make som får bostadsrätten betalar skulden eller övertar ansvaret för den. Skuldens belopp skall då dras av från bostadsrättens värde när utjämning utges och den mellanskillnad som avses i 2 mom. beräknas. Borgenären kan inte utan vägande skäl vägra godta ovan nämnda betalning av skulden eller överflyttande av ansvaret för skulden.

En make har likväl inte den rätt som anges i 1 och 2 mom., om överföringen av bostadsrätten till honom med beaktande av äktenskapets längd och andra omständigheter skulle vara oskälig för bostadsrättshavaren.

Denna paragraf tillämpas på motsvarande sätt på en bostadsrätt som tillhör makarna gemensamt.

Efter bostadsrättshavarens död hör bostadsrätten till dödsboet.

Övergår bostadsrätten genom arv eller universaltestamente till någon som vid arvlåtarens död inte bodde i lägenheten, har en person som avses i 27 § 1 mom. och som vid arvlåtarens död stadigvarande bodde i lägenheten rätt att inom tre månader från det han fick vetskap om fånget lösa in bostadsrätten. Finns det flera som vill utnyttja sin inlösningsrätt, har de denna rätt gemensamt. Inlösningspriset fastställs med iakttagande av 24 §.

Övergår bostadsrätten genom arv eller testamente till någon som enligt denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser inte kan ta emot en bostadsrätt och inlöses inte bostadsrätten på det sätt som anges i 2 mom. eller överlåts den inte inom en av husägaren utsatt skälig tid till någon som avses i 2 mom. eller 23 § 1 mom. 1 eller 3 punkten, har husägaren rätt att lösa in bostadsrätten till det pris som avses i 24 §. (14.2.2003/127)

Vad som stadgas i 3 mom. skall inte tillämpas så länge lägenheten med stöd av ärvdabalken är i den efterlevande makens besittning.

Överlåts en bostadsrätt som utjämning eller inlöses den med stöd av 30 eller 31 §, skall på motsvarande sätt iakttas 23 § 3 mom. Husägaren skall ingå ett nytt bostadsrättsavtal med den som fått bostadsrätten genom arv eller testamente.

Har bostadsrättshavarens egendom upplåtits till konkurs och har konkursboet inte inom en av husägaren utsatt tid om minst 14 dagar meddelat att det övertar ansvaret för de skyldigheter som följer av bostadsrättsavatalet, eller har bostadsrättshavaren inte inom samma tid ställt säkerhet för fullgörande av sina skyldigheter, har husägaren rätt att häva bostadsrättsavtalet. Härvid tillämpas 38 §.

Ställer bostadsrättshavaren säkerhet efter utgången av den i 1 mom. nämnda tiden, har husägaren inte rätt att häva avtalet om säkerheten har ställts innan hävningsmeddelandet delgavs.

Innehar två eller flera en bostadsrätt tillsammans, kan en andel av den överlåtas endast till en annan delägare eller med de andra delägarnas samtycke till en person som avses i 23 § 1 mom. Överlåtelse till någon annan är ogiltig. Priset får uppgå till högst ett belopp som motsvarar andelen av det maximipris som fastställs enligt 24 §. En prisförbindelse är ogiltig till den del priset överstiger det tillåtna maximipriset.

Vad som stadgas i 23 § 3 och 4 mom. gäller på motsvarande sätt även överlåtelse av andel i en bostadsrätt.

Innehar två eller flera en bostadsrätt tillsammans och önskar någon av dem upplösa samäganderättsförhållandet får domstolen, om delägarna inte kan komma överens om överlåtelse enligt 34 § 1 mom., på ansökan av en delägare bestämma att hela bostadsrätten skall överlåtas enligt 23 §. Till mottagare kan då utses en delägare eller, om två eller flera av dem vill bli mottagare, dessa tillsammans. En delägare har rätt att framför andra bli mottagare.

Husägaren har rätt att häva bostadsrättsavtalet,

Om ett förfarande som nämns i 1 mom. är av liten betydelse, föreligger dock inte rätt att häva bostadsrättsavtalet.

Vad som stadgas i 1 mom. 2-6 punkten och 2 mom. gäller i tillämpliga delar också sådana gemensamma lokaliteter och anordningar i fastigheten eller byggnaden som bostadsrättshavaren använder med stöd av sin bostadsrätt.

Husägaren skall åberopa hävningsgrunden inom en skälig tid efter att den kommit till hans kännedom. Husägaren förlorar likväl inte sin hävningsrätt så länge den situation som avses i 1 mom. fortgår.

Om husägarens rätt att häva avtalet stadgas dessutom i 33 och 42 §§.

Husägaren får inte häva bostadsrättsavtalet på någon grund som anges i 36 § 1 mom. 3-6 punkten, om han inte givit bostadsrättshavaren en skriftlig varning. Varningen skall delges i den ordning som stadgas för delgivning av stämning eller annars bevisligen.

Fullgör bostadsrättshavaren efter varningen utan dröjsmål sina skyldigheter eller sker annars rättelse, har husägaren inte rätt att häva bostadsrättsavtalet.

Varning krävs dock inte om bostadsrättshavarens i 36 § 1 mom. nämnda förfarande har upprepats och honom redan tidigare givits en varning med anledning därav, eller om bostadsrättshavaren i de fall som nämns i 36 § 1 mom. 4 eller 6 punkten har förfarit synnerligen klandervärt.

Om husägaren vill utnyttja sin rätt enligt denna lag att häva bostadsrättsavtalet, skall han ge ett skriftligt meddelande om hävningen. I meddelandet skall anges grunden för hävningen och den tidpunkt då avtalet upphör att gälla, om avsikten är att detta skall ske senare och inte omedelbart då meddelandet om hävning delges.

Meddelande om hävning skall delges i den ordning som stadgas för delgivning av stämning eller annars bevisligen.

Såsom meddelande om hävning anses också stämning om vräkning av bostadsrättshavaren med anledning av att bostadsrättsavtalet har hävts. (1.11.1996/807)

Flyttningsdag då ett bostadsrättsavtal upphör att gälla på grund av hävning är den vardag som följer efter den då bostadsrättsavtalet upphör. Bostadsrättshavaren skall på flyttningsdagen ställa hälften av lägenheten till husägarens förfogande samt följande dag överlåta hela lägenheten i hans besittning. Om flyttningsdagen eller dagen efter flyttningsdagen är en helgfri lördag, helgdag, självständighetsdagen, första maj eller jul- eller midsommaraftonen, skall lägenheten på ovan nämnt sätt stå till husägarens förfogande första vardagen därefter.

Sedan bostadsrättsavtalet upphört till följd av att husägaren hävt avtalet eller avtalet upphört med stöd av 10 §, skall husägaren inom tre månader till bostadsrättshavaren betala ett överlåtelsepris enligt 24 §.

Av den med vilken husägaren ingår ett nytt bostadsrättsavtal om lägenheten får han uppbära högst ett pris enligt 24 §.

Vad som stadgas i 23 § 3 mom. tillämpas även då avtalet upphör så som anges i 1 mom.

Använder makarna en lägenhet som de besitter med stöd av en bostadsrätt som sitt gemensamma hem, svarar de solidariskt för de skyldigheter som följer av bostadsrättsavtalet. Den make som inte är part i bostadsrättsavtalet svarar, om den andra maken flyttar bort från lägenheten, så länge han bor kvar i lägenheten för att de skyldigheter som följer av bostadsrättsavtalet fullgörs.

I ett ärende som gäller en i 1 mom. nämnd lägenhet skall vardera maken ges tillfälle att bli hörd, om skäl till detta prövas föreligga.

Med make jämställs den som lever under äktenskapsliknande förhållanden med bostadsrättshavaren.

Då ett bostadsrättsavtal ingås eller avtalsvillkoren ändras, då bostadsrättshavaren byts ut eller i en därmed jämförlig situation kan överenskommelse ingås om att bostadsrättshavaren skall ställa en skälig säkerhet för den skada som husägaren kan åsamkas av att bostadsrättshavaren försummar sina skyldigheter som bostadsrättshavare.

Ställs inte den i 1 mom. angivna säkerheten inom överenskommen tid, har husägaren rätt att häva avtalet. Sådan rätt föreligger likväl inte om säkerhet har ställts före delgivningen av hävningsmeddelandet.

43 § har upphävts genom L 30.12.1992/1578 .

Med undantag för hävningsmeddelande får de meddelanden som avses i denna lag sändas per post i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress. Har meddelandet sänts på behörigt sätt, får avsändaren åberopa det även om det försenas eller inte kommer fram till mottagaren.

Stämning som avses i denna lag får delges någondera maken, om makarna använder den i bostadsrättsavtalet nämnda lägenheten som sin gemensamma bostad.

Bostadslägenheterna i ett bostadsrättshus ska i första hand användas som bostadsrättshavarnas bostäder. I andra hand kan bostadslägenheterna användas som hyreslägenheter.

Kommunen kan av särskilda skäl bevilja tillstånd till att en bostadslägenhet används för något annat ändamål än boende, när tillståndet gäller endast en liten del av samtliga bostadslägenheter i huset. Kommunen ska innan användningsändamålet ändras göra anmälan om tillståndet till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, som kan bestämma att en så stor del av det statliga bostadslånet eller aravalånet som motsvarar den lägenhet som avses i tillståndet ska återbetalas eller bestämma att staten befrias från den statsborgen för lägenheten om vilken föreskrivs i lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån (868/2008) . Det får inte bestämmas att lånet ska återbetalas eller att staten ska befrias från borgensansvaret, om bostadsutrymmen ändras till gemensamma lokaler för de boende eller så att de används för något annat ändamål som förbättrar boendeförhållandena för de boende.

För den tid som en bostad används i strid med 1 och 2 mom. är husägaren skyldig att till staten betala en halv procent per kalendermånad av den del av anskaffningsvärdet för huset eller husgruppen som hänför sig till bostaden, uträknat enligt lägenhetsytan. Sker betalningen inte frivilligt, fattar Statskontoret beslut i saken på yrkande av kommunen. Det belopp som ska betalas till staten kan sänkas om det annars skulle bli oskäligt.

Det som bestäms i 2 och 3 mom. gäller inte bostadsrättshus som avses i 3 § 3 mom.

Det samfund som äger bostadsrättshuset får inte fusioneras med ett annat samfund, och samfundsformen får inte ändras utan statskontorets tillstånd. Samfundet får inte heller upplösas utan sådant tillstånd, om inte upplösandet följer av domstolens beslut eller av en i lag stadgad skyldighet.

Med avvikelse från 1 mom. behövs statskontorets tillstånd inte, om samfundet inte äger andra bostadsrättshus än sådana som avses i 3 § 3 mom. (14.2.2003/127)

Ett bostadsrättshus eller en aktie i det bolag som äger huset får endast överlåtas till kommunen eller till en av Statens bostadsfond godkänd mottagare, som kan beviljas aravalån eller räntestödslån för bostadsrättshus. Aktien får dessutom överlåtas till någon annan av Statens bostadsfond godkänd mottagare som kan anses motsvara en överlåtare av aktier. Annan överlåtelse är ogiltig. (12.1.2007/22)

Om ett bostadsrättshus får en ny ägare är bostadsrättsavtalen för lägenheterna i huset bindande för den nya ägaren.

Bestämmelser om överlåtelse av ett bostadsrättshus som avses i 3 § 3 mom. eller aktier i det bolag som äger ett sådant bostadsrättshus finns i 47 b §. Om samma ägare har både sådana bostäder som avses i denna paragraf och sådana bostäder som avses i 47 b § och aktier i bolaget överlåts, tillämpas vad som föreskrivs i denna paragraf. (14.2.2003/127)

Finns i ett bostadsrättshus andra lägenheter än bostadslägenheter och en aktie i det bolag som äger bostadsrättshuset medför rätt att besitta en sådan lägenhet, skall på denna aktie inte tillämpas vad som stadgas i 47 och 48-51 §§.

Ett i 3 § 3 mom. avsett bostadsrättshus eller aktier i det bolag som äger ett sådant bostadsrättshus får utan kommunens godkännande överlåtas inte bara till en sådan mottagare som avses i 47 § utan även till ett annat samfund som avses i 1 a §. Annan överlåtelse är ogiltig.

Om bostadsrättshuset byter ägare, binder de bostadsrättsavtal som gäller lägenheterna i huset den nya ägaren.

Priset på ett bostadsrättshus får uppgå till högst det belopp som överlåtaren har betalt för finansieringen av anskaffningsvärdet justerat med förändringen i byggnadskostnadsindex. Dessutom är överlåtaren berättigad att få den del av bostadslånen eller i deras ställe tagna lån och lån som har godkänts med bättre förmånsrätt och för vilkas betalning han fortfarande svarar. Vid beräkning av priset beaktas även den del av nödvändiga förbättringslån eller andra lån för täckande av husets godtagbara utgifter samt för i motsvarande syfte betald ökning av det egna kapitalet som överlåtaren fortfarande ansvarar för.

En aktie i ett bolag som äger ett bostadsrättshus får överlåtas till högst priset för teckning av aktien justerat med förändringar i byggnadskostnadsindex.

En annan post av eget kapital som betalts i samband med aktieteckning för finansieringen av bostadsrättshusets anskaffningsvärde behandlas vid överlåtelsen så som teckningspriset. Vid beräkning av aktiens pris beaktas dessutom av ägaren betald ökning av det egna kapitalet för täckande av bostadsrättshusets godtagbara utgifter.

Om bolaget har beviljats något annat lån enligt aravalagen än ett lån som avses i 21 § i nämnda lag, skall vid fastställande av aktiens pris utöver de poster som avses ovan i 2 och 3 mom. beaktas det överlåtelsepris som bestäms enligt 9 § lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93) . (17.12.1993/1195)

Statens bostadsfond fastställer det överlåtelsepris som avses i denna paragraf. (12.1.2007/22)

Aktier i ett bolag som äger ett bostadsrättshus vilka överlåtaren har fått i sin ägo genom att förvärva hela eller en del av aktiestocken i bolaget, får överlåtas till högst det överlåtelsepris som fastställs enligt 2 mom.

Till överlåtelsepriset räknas följande poster:

Det tillåtna överlåtelsepriset för en aktie i bolaget beräknas av överlåtelsepriset för hela aktiestocken i proportion till aktiernas antal, om den aktie som överlåts inte har ett eget anskaffningspris och överlåtaren äger hela aktiestocken.

Statens bostadsfond fastställer det överlåtelsepris som avses i denna paragraf. (12.1.2007/22)

Överlåts ett bostadsrätthus som överlåtaren fått i sin ägo genom fusion med det bolag som ägt huset, får bostadsrättshuset överlåtas till högst det överlåtelsepris som fastställs enligt 2 mom.

Till överlåtelsepriset räknas följande poster:

Om det fusionerade bolaget ägde även andra hus vid tidpunkten för fusionen, utgör anskaffningsvärdet för det hus som överlåts en andel av köpesumman för aktierna i bolaget enligt förhållandet mellan husens bokföringsvärden.

Vad som föreskrivs i 1–3 mom. tillämpas även på sådana överlåtelser där det hus som överlåts har förvärvats på något annat sätt än vid fusion, men överlåtaren även har förvärvat aktierna i det bolag som ägt huset och fortfarande äger dem eller redan har överlåtit dem vidare eller upplöst bolaget varvid aktierna inte längre finns.

Statens bostadsfond fastställer det överlåtelsepris som avses i denna paragraf. (12.1.2007/22)

Ovan i 3 § 3 mom. avsedda bostadsrättshus eller en aktie i det bolag som äger ett sådant bostadsrättshus får överlåtas utan att kommunen fastställer överlåtelsepriset, men högst till det pris som avses i 48, 48 a eller 48 b §.

Statens bostadsfond kan vid behov, innan den fattar ett i 47 § avsett beslut, höra den kommun där det hus som skall överlåtas finns, eller den kommun som är bolagets hemort då en aktie i det bolag som äger huset överlåts. Hörande av kommunen förutsätter att den varken direkt eller indirekt är part i överlåtelsen.

Statens bostadsfond skall, efter att ha fattat ett i 47 § avsett beslut, meddela detta till den kommun där det hus som skall överlåtas finns, eller till den kommun som är bolagets hemort då överlåtelsen gäller en aktie i det bolag som äger huset.

Vad som föreskrivs ovan om överlåtelse av och överlåtelsepris på andra bostadsrättshus än de som avses i 3 § 3 mom. eller aktier i bolag som äger sådana andra hus gäller samtliga rättshandlingar vilkas faktiska syfte är överlåtelse av ett bostadsrättshus, om mottagaren av överlåtelsen känner till eller borde känna till rättshandlingens faktiska syfte.

Utan hinder av denna lag kan ett bostadsrättshus och en aktie i det bolag som äger huset säljas genom offentlig auktion på det sätt som stadgas i konkursstadgan och utsökningslagen eller, om det är fråga om en pantsatt aktie, på det sätt som anges i pantsättningsavtalet. Den för vars räkning en offentlig auktion förrättas är dock berättigad till högst ett pris som bestäms enligt detta kapitel.

Skillnaden mellan försäljningspriset och det pris som avses i detta kapitel skall betalas till Statens bostadsfond. (12.1.2007/22)

Vid byte av ägaren till ett bostadsrättshus eller en aktie på det sätt som avses i 1 mom. skall köparen utan dröjsmål se till att han uppfyller de förutsättningar som enligt 1 a–1 c § i denna lag ställs på ägare. (14.2.2003/127)

Om statskontoret i syfte att trygga statens fordringar ropar in sådan egendom som avses i denna lag, skall statskontoret utan dröjsmål och senast inom fem år, om det inte finns grundad anledning att hålla egendomen längre tid i statskontorets ägo, vidta åtgärder för att överlåta egendomen till ett sådant samfund eller en sådan stiftelse som enligt denna lag kan vara ägare. (14.2.2003/127)

Har överlåtelse skett enligt detta kapitel till kommunen eller en av kommunen godkänd mottagare, men till ett högre pris än vad som stadgas, är ett avtalsvillkor om priset ogiltigt till den del det avtalade priset överstiger det tillåtna överlåtelsepriset.

Till det överlåtelsepris som avses i 48, 48 a, 48 b, 49 eller 50 § räknas inte lån som tagits för förvärv av en fastighet eller aktier i det bolag som äger fastigheten eller andra lån som överlåtaren ansvarar för eller den del av sådana lån som mottagaren tar på sig ansvaret för.

Ägaren till ett bostadsrättshus kan få befrielse från begränsningarna enligt denna lag i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse, om bostadslägenheterna i det hus som befrielsen avses gälla enligt avtalen om besittning av lägenheterna redan används för annat än bostadsrättsändamål eller senare kommer att användas för sådana ändamål. (29.6.2012/386)

För befrielse från begränsningarna förutsätts dessutom att åtgärden främjar en fungerande bostadsmarknad på området i fråga eller förebygger att bostäder blir stående tomma samt ekonomiska förluster till följd av det, och att

(19.12.2008/870)

Om ett hus har beviljats lån enligt 2 mom., ska befrielse sökas hos Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan på de villkor som den ställer helt eller delvis bevilja befrielse från begränsningarna enligt denna lag i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse, om de i 1 och 2 mom. avsedda förutsättningarna föreligger. (29.6.2012/386)

Den som äger ett sådant hus som inte avses i 2 mom. kan befria huset och de aktier som medför rätt att besitta en bostadslägenhet i huset från begränsningarna i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse enligt denna lag från och med den tidpunkt då de i 1 mom. avsedda förutsättningarna föreligger.

I 5 § föreskrivs om verkningarna av befrielsen från begränsningar i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse när det gäller tillämpningen av denna lag.

För att de i 51 § avsedda anteckningarna om ett bostadsrättshus och om de aktier som medför rätt att besitta bostadslägenheter i huset skall kunna utplånas skall Statens bostadsfond utan dröjsmål lämna ett meddelande om befrielsen eller, om beslutet om befrielse har varit villkorligt, omedelbart efter det att fonden har konstaterat att villkoren uppfyllts. Genom förordning kan föreskrivas närmare om förfarandet när ett sådant meddelande lämnas. Statens bostadsfond skall också hålla uppgifterna om vilka hus och vilka aktier som medför rätt att besitta bostadslägenheter i dessa hus som bostadsfonden har befriat från begränsningarna samt uppgifterna om huruvida befrielsen är villkorlig och inom vilken tidsfrist villkoren skall vara uppfyllda tillgängliga för allmänheten.

Med anledning av ett beslut om befrielse skall den ägare som avses i 50 b § 4 mom. utan dröjsmål vidta åtgärder för utplånande av de anteckningar som avses i 51 §. Med anledning av ett beslut om befrielse skall ägaren till ett hus som avses i 50 b § 2 mom. också vidta åtgärder för utplånande av de anteckningar som avses i 51 § 2 mom. Genom förordning kan närmare bestämmelser utfärdas om på vilket sätt det visas att den i detta moment avsedda skyldigheten har fullgjorts.

Med anledning av ett beslut om befrielse skall ägaren till ett hus som avses i 50 b § 2 eller 4 mom. för allmänheten hålla tillgängliga uppgifterna om vilka hus och vilka aktier som medför rätt att besitta en bostadslägenhet som har befriats eller kommer att befrias från begränsningar i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse enligt denna lag, och när anteckningarna om det hus som befriats eller kommer att befrias från begränsningar och om de aktier som medför rätt att besitta en bostadslägenhet i huset kommer att strykas i bolagsordningen och aktierna.

Om det konstateras att ägaren till ett hus som avses i 50 b § 2 mom. har försummat den skyldighet som avses i denna paragraf eller att anteckningen om att huset befriats från begränsningar är felaktig, skall anteckningen korrigeras på anmälan av statskontoret.

Anteckning om de begränsningar som avses i 45 § 1 mom., 47 och 47 b §, 48 § 1 mom. samt 48 b och 48 c § ska göras i inteckningsregistret.

I bolagsordningen för ett aktiebolag som äger ett hus ska det finnas ett omnämnande av de begränsningar som avses i 46, 47 och 47 b §, 48 § 2–4 mom. och 48 a §. Dessutom ska anteckningar om sådana begränsningar som avses i 47, 47 b, 48 och 48 a–48 c § samt 49 § 4 mom. nämnas i aktiebreven och, om lagen om ett bostadsdatasystem (1328/2018) är tillämplig på aktierna i bolaget, anmälas till bostadsdatasystemet, när anteckningarna avser aktier.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet är skyldig att utan dröjsmål så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet vidta åtgärder i syfte att åstadkomma de anteckningar som avses i 1 och 2 mom. efter det att centralen har beviljat ett lån enligt 50 b § 2 mom. eller godkänt ett lån som ett räntestödslån eller borgenslån enligt 50 b § 2 mom.

Ägaren till ett bostadsrättshus är ansvarig för att de anteckningar som avses i 1 och 2 mom. har gjorts innan ägaren erbjuder bostadsrättsavtal för bostäder i ett hus som denne äger eller kommer att få i sin ägo. Närmare bestämmelser om hur det visas att skyldigheten enligt detta moment har fullgjorts får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om skyldigheten att utplåna de anteckningar som avses i 1 och 2 mom. efter det att begränsningarna i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse har upphört finns i 50 c §.

Bokslut skall, om inte något annat följer av 2 mom., upprättas enligt bestämmelserna i bokföringslagen (1336/1997) och i den speciallag som gäller husägarsamfundet eller husägarstiftelsen samt enligt bestämmelserna i detta kapitel. Bokföringsnämnden kan enligt vad som anges i bokföringslagen ge anvisningar och utlåtanden om upprättandet av ett bokslut enligt denna lag för ett samfund eller en stiftelse som äger ett bostadsrättshus.

Om ägaren till ett bostadsrättshus vid sidan av verksamhet enligt denna lag utövar även annan verksamhet, skall ägarens bokföring ordnas så att riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten enligt denna lag kan anges separat i ägarens bokslut. Till en sådan ägares bokslut skall fogas en separat resultaträkning för verksamheten enligt denna lag och i form av noter anges övriga uppgifter om verksamheten enligt denna lag i enlighet med vad som bestäms i denna lag och i tillämpliga delar i bokföringslagen.

Utöver vad som föreskrivs i bokföringslagen skall följande uppgifter ges som noter till bokslutet:

Utöver vad som föreskrivs i bokföringslagen skall verksamhetsberättelsen innehålla uppgifter om

Styrelsen skall i verksamhetsberättelsen framlägga förslag till åtgärder som gäller husägarsamfundets eller husägarstiftelsens vinst eller förlust.

För täckande av den anskaffningsvärdesandel som avses i 3 § skall bostadsrättsavgifter som betalats till husägarsamfundet eller husägarstiftelsen tas upp som en särskild post under eget kapital i balansräkningen, om kapitalet är indelat i eget och främmande kapital i husägarens balansräkning. Är ägaren ett aktiebolag, tas bostadsrättsavgifterna upp som en särskild post under fritt eget kapital.

Posten bostadsrättsavgifter i balansräkningen skall nedsättas till den del annat eget kapital eller, om ägaren är ett aktiebolag, annat fritt eget kapital enligt balansräkningen för den senast avslutade räkenskapsperioden inte har använts för bostadsrättsinlösning. Om posten bostadsrättsavgifter har minskats på grund av bostadsrättsinlösning, skall ett tillägg till motsvarande belopp till posten bostadsrättsavgifter i balansräkningen göras efter att husägaren på nytt har överlåtit bostadsrätten. (29.12.2005/1210)

Medel som avses i 1 mom. får inte medan verksamhet enligt denna lag pågår delas ut till aktieägare, motsvarande ägare av en andel i det samfund som äger ett bostadsrätthus eller till en medlem i samfundet eller till någon som gjort en placering i eget kapital i samfundet, om det inte är fråga om en situation som avses i 2 mom. Sedan verksamhet i enlighet med denna lag har upphört får medel delas ut till ovan avsedda endast under samma förutsättningar och endast om det i den speciallag som gäller ägarsamfundet ges rätt att dela ut aktiekapital eller andra bolagsmedel till samfundets ägare eller den som gjort en placering i eget kapital i samfundet.

Ägare till bostadsrättshus skall för fullgörandet av sin skyldighet att lösa in bostadsrätter inrätta en fond för bostadsrättsinlösning. Till fonden skall inbetalas ett belopp som på basis av bolagsordningen, samfundets stadgar eller beslut av ett beslutfört organ enligt lagstiftningen om samfundet skall avsättas till denna fond. Är ägaren ett aktiebolag, får till fonden göras inbetalningar endast av sådana medel som enligt 12 kap. 2 § lagen om aktiebolag hade kunnat användas för vinstutdelning.

Fonden för bostadsrättsinlösning får användas endast för att lösa in bostadsrätter som avses i 23 § eller för att täcka en förlust enligt balansräkningen för den senast avslutade räkenskapsperioden, om förlusten inte kan täckas med annat eget kapital eller, om ägaren är ett aktiebolag, med annat fritt kapital.

Till den del de medel som avsatts till inlösningsfonden har tagits ut i bruksvederlag, skall efter användningen av inlösningsfonden ett belopp som motsvarar inlösningen eller annan användning, med beaktande av den speciallag som gäller samfundet, så snart som möjligt återföras till inlösningsfonden.

Fonden för bostadsrättsinlösning skall i balansräkningen tas upp som en särskild post under eget kapital, om kapitalet är indelat i eget och främmande kapital i husägarens balansräkning. Är ägaren ett aktiebolag, tas fonden upp som en särskild post under fritt eget kapital.

En husägare får inte ge penninglån till en delägare eller en medlem i ägarsamfundet eller ägarstiftelsen eller en medlem i styrelsen, direktionen eller ett motsvarande beslutfört organ i samfundet eller stiftelsen eller en medlem i boendekommittén eller motsvarande, disponent, revisor eller övervakare eller till någon som till någon av dessa står i ett sådant förhållande som avses i 4 kap. 7 § 1 mom. 6 punkten i revisionslagen. Detsamma gäller ställande av säkerhet för skuld. (18.9.2015/1223)

Husägaren får bevilja andra än dem som nämns i 1 mom. penninglån eller ställa säkerhet för deras skuld endast om penninglånet eller ställandet av säkerheten behövs för underhållet eller användningen av en fastighet, byggnad eller bostadsrättsbostad som tillhör husägaren.

På en ägare som avses i 15 a § aravalagen tillämpas dessutom vad som i aravalagen bestäms om att bevilja lån eller ställa säkerhet för någon annans skuld.

På en ägare som avses i 24 § lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån tillämpas dessutom vad som i nämnda lag bestäms om att bevilja lån eller ställa säkerhet för någon annans skuld.

Är ägaren ett aktiebolag, skall utöver 1–3 mom. iakttas vad som bestäms i 12 kap. 7 och 8 § lagen om aktiebolag.

Vid upprättande av koncernbokslut skall, utöver vad som föreskrivs i bokföringslagen och i någon annan lag, i tillämpliga delar iakttas bestämmelserna i 51 b–51 e §.

I modersamfundets verksamhetsberättelse skall sådana utredningar som avses i 51 c § ges om koncernen. I verksamhetsberättelsen för ett dotterföretag skall anges moderföretagets namn.

I noterna till ett koncernbokslut skall alltid nämnas vilken egendom som är underställd de begränsningar för användning och överlåtelse som avses i denna lag samt vilket samfund eller vilken stiftelse inom koncernen som äger egendomen och på vilket sätt samfundet eller stiftelsen äger den.

Noterna till bokslutet för ett samfund eller en stiftelse som äger aktier i ett bolag som äger ett bostadsrättshus skall innehålla ett omnämnande av vilka aktier som är underställda begränsningar för användning och överlåtelse enligt denna lag.

Med kommun avses i denna lag den kommun där bostadsrättshuset finns. Vid överlåtelse av aktier i ett bolag som äger ett bostadsrättshus är den kommun som avses i 47 § dock bolagets hemkommun.

De uppgifter som enligt denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser hör till kommunen sköts av kommunstyrelsen, om inte fullmäktige har bestämt att de helt eller delvis skall skötas av någon nämnd och om något annat inte följer av lag.

En sökande får begära omprövning av ett beslut av en kommunal myndighet, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet eller Statskontoret på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) . Omprövning av ett beslut av ett kommunalt organ, en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare ska dock begäras hos kommunstyrelsen eller den nämnd som avses i 52 § 2 mom. i denna lag.

Ett beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Ett beslut som gäller godkännande av en bostadsrättshavare eller av en mottagare vid en överlåtelse får dock överklagas genom besvär endast i det fall att den ändringssökandes ansökan har avslagits på grund av att denne inte uppfyller förutsättningarna för bostadsrättshavare eller mottagare eller om felaktigt förfarande har åsamkat honom eller henne skada. Förvaltningsdomstolens beslut får inte överklagas genom besvär.

54 a § har upphävts genom L 7.8.2015/1047 .

Ett beslut enligt denna lag delges så som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003) . Ett beslut enligt vilket någon har godkänts som bostadsrättshavare eller mottagare får dock delges genom att kommunstyrelsens eller nämndens protokoll läggs fram så som föreskrivs i kommunallagen (365/1995) , varvid delfåendet anses ha ägt rum den dag då beslutet lades fram.

Ett beslut av en kommunal myndighet får verkställas innan det har vunnit laga kraft, om inte ändringssökande med anledning av beslutet blir överflödigt till följd av verkställigheten eller besvärsinstansen förbjuder verkställighet.

Husägaren har rätt att få handräckning av polisen, om han vägras tillträde som avses i 13 §.

Bostadsrättshavaren har rätt att få handräckning av polisen, om husägaren uppenbart utan rättslig grund hindrar bostadsrättshavaren att använda den rätt som han har enligt bostadsrättsavtalet eller denna lag.

Miljöministeriet får fastställa blankettformulär för ansökande om bostadsrätt och för bostadsrättsavtal samt för behövliga meddelanden mellan husägaren och bostadsrättshavaren samt för andra handlingar.

Rätten för ägaren till ett bostadsrättshus att välja byggherre eller leverantör av nyttigheter som ägaren behöver får inte begränsas genom arrangemang som grundar sig på medlemskap eller delägarskap i en annan sammanslutning eller på avtal eller någon annan förbindelse. Bestämmelser, villkor eller förbindelser som står i strid med förbudet är ogiltiga.

Om huset ägs av en bostadsrättsförening tillämpas utöver vad som föreskrivs i 1 mom. vad som föreskrivs i lagen om bostadsrättsföreningar.

En bostadsrättshusägare har rätt att åberopa ett avtal som gäller byggande av bostadsrättshus och fastigheter som byggs eller anskaffats för ägaren eller underhåll eller service eller ombyggnad eller annan renovering av hus och fastigheter som denna ägare äger, även om husägaren inte är part i avtalet.

En byggherre är skyldig att se till att en säkerhet för byggnadsskedet och för tiden efter byggnadsskedet ställs till förmån för bostadsrättshusets ägare för fullgörande av ett byggnadsavtal, så som anges i denna paragraf. Säkerheten skall vara en bankdeposition, bankgaranti eller en för ändamålet lämplig annan säkerhet.

Säkerheten för byggnadsskedet skall, när bostadsrätter börjar bjudas ut, uppgå till minst tio procent eller en genom förordning av statsrådet fastställd större minimiandel av entreprenadpriset enligt avtalet om byggande. Säkerheten skall gälla till dess husägaren frigör den. Säkerheten skall dock gälla minst tre månader efter att byggnaden har godkänts för användning.

När säkerheten för byggnadsskedet upphör att gälla skall den ersättas med en säkerhet för tiden efter byggnadsskedet som skall uppgå till minst två procent eller en genom förordning av statsrådet fastställd större minimiandel av entreprenadpriset enligt avtalet om byggande. Säkerheten skall gälla till dess husägaren frigör den. Säkerheten skall dock gälla minst ett år efter att säkerheten för byggnadsskedet har upphört att gälla.

Om husägaren utan skäl har vägrat att frigöra säkerheten eller om det inte är möjligt att erhålla husägarens samtycke utan väsentlig olägenhet eller väsentligt dröjsmål, kan domstol på ansökan ge tillstånd till att säkerheten frigörs helt eller delvis.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag meddelas vid behov i fråga om 50 c och 51 § genom förordning av statsrådet och i fråga om 16 § 4 mom., 51 a § 2 mom. och 58 § genom förordning av miljöministeriet.