Go to front page
Statute Book of Finland

611/1978

Statute Book of Finland

Statutes published in the Statute Book of Finland as text and as PDF facsimiles

Lag om skatteuppbörd.

Type of statute
Lag
Date of Issue

Text of original statute

No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.Allmänna stadganden.

1 §.

Uppbörd, indrivning, återbäring och redovisning av statsskatt, kommunalskatt, kyrko-, skatt, folkpensionspremie, sjukförsäkringspremie, skogsvårdsavgift, arbetsgivares socialskyddsavgift, skatt på arv och gåva, omsättningsskatt, skatt på vissa försäkringspremier, bil- och motorcykelskatt samt förskott, annan prestation och förskottsinnehållning som erlägges genom förskottsuppbörd skall verkställas på sätt i denna lag stadgas.

Stadgandena i denna lag skall tillämpas även vid uppbörd, indrivning, återbäring och redovisning av andra skatter och avgifter om vilka så särskilt stadgas.

2 §.

Angående uppbörd av omsättningsskatt samt bil- och motorcykelskatt i samband med införsel till landet samt angående uppbörd av bil- och motorcykelskatt som påföres av bilregistercentralen är stadgat särskilt.

3 §.

Statsskatt, kommunalskatt och kyrkoskatt samt folkpensionspremie och sjukförsäkringspremie uppbäres gemensamt. I samband därmed uppbäres skogsvårdsavgift.

4 §.

Skattestyrelsen leder och övervakar skatteuppbörden. Skatteuppbördsmyndigheter är länsskatteverken.

Uppbördsmyndighet för omsättningsskatt är det länsskatteverk, inom vars verksamhetsområde beskattningen av den omsättningsskatteskyldige verkställes med stöd av 30 § 2 eller 3 mom. lagen angående omsättningsskatt.

2 kap.Skattekvittning.

5 §.

Skatteåterbäring, skall användas till kvittning mot skatterest, om i detta kapitel stadgade förutsättningar för kvittning föreligger. Skattekvittning verkställes även för erläggande av sådan skatterest, för vilken mottagaren av återbäringen ålagts att ansvara helt eller delvis.

Skattekvittning verkställes av länsskatteverk. Angående verkställd kvittning skall den betalningsskyldige erhålla meddelande.

6 §.

Vid skattekvittning avses:

1)

med skatt i 1 § avsedda skatter, avgifter och andra prestationer samt sjömansskatt, lotteriskatt, konjunkturdeposition i enlighet med lagen om konjunkturdepositioner vid affärsverksamhet (53/77) och investeringsskatt i enlighet med lagen om investeringsskatt på vissa husbyggen (54/77);

2)

med skatteåterbäring ovan avsedd skatt, som skall återbetalas, jämte ränta som skall erläggas därpå samt arvode för skatteuppbörd som skall utbetalas till omsättningsskatteskyldig;

3)

med skatterest ovan avsedd debiterad skatt, som icke erlagts inom utsatt tid.

Vad i detta kapitel stadgas om skatt gäller på motsvarande sätt skatte- eller avgiftstillägg, ränta som motsvarar skattetillägg och ränta som motsvarar dröjsmålsränta, dröjsmålsränta, restavgift samt plikt på konjunkturdeposition.

7 §.

Skatteåterbäring kvittas icke mot preskriberad skatt. Skattekvittning verkställes ej heller, om skatteåterbäring föranledes av befrielse från skatt eller av att skatt erlagts av misstag eller om de återburna medlen erlagts såsom utdelning ur den skattskyldiges konkursbo.

8 §.

Utgöres skatterest av flera olika skatter och förslår återbäring icke till erläggande av dem alla, skall återbäringen först användas till kvittning mot den skatt vars preskriptionsår är det tidigaste.

Bland skatter som preskriberas under ett och samma år tillämpas följande kvittningsordning:

1)

i 1 § 1 mom. beskattningslagen avsedda skatter och avgifter samt förskott eller annat belopp som debiterats med stöd av lagen om förskottsuppbörd och sjukförsäkringslagen;

2)

arbetsgivares socialskyddsavgift och lotteriskatt;

3)

övriga skatter till staten;

4)

skogsvårdsavgift; samt

5)

konjunkturdeposition.

9 §.

Har fullföljdsinstans återförvisat beskattning eller av länsskatteverk utförd debitering för verkställande av ny beskattning eller debitering eller i enlighet med 97 § beskattningslagen hänskjutit beskattningen till annan skattenämnd, användes de influtna medlen till kvittning mot den nya skatten.

Skatt, som med stöd av 84 § beskattningslagen skall återbetalas, användes till kvittning mot skatt, vilken fastställts vid skatterättelse eller efterbeskattning, som avses i samma lagrum.

I denna paragraf avsedda kvittningar verkställes före skattekvittning som avses i 5 §.

10 §.

Skattekvittningsdag är den sista dagen i den månad, under vilken skatteuppbördsmyndigheten erhållit kännedom om återbäringen. Då förskott som skall återbäras kvittas mot skatterest, är skattekvittningsdagen den sista oktober under beskattningsåret.

Vid verkställande av skattekvittning beräknas på återbäringen ränta samt på skatterest påföljder av dröjsmål till skattekvittningsdagen. På den del av ovan i 9 § 1 mom. avsedd skatteåterbäring som kvittas mot ny skatt erlägges icke ränta.

Har skattskyldig påförts statsskatt eller för en och samma inkomst kommunalskatt i två eller flera kommuner och bibehålles till följd av ändringssökande annan skatt än den som den skattskyldige betalt eller för vars betalning förskott använts, erlägges icke, i fråga om den skatt som skall återbäras, ränta på den del vilken kvittas mot den skatt som bibehållits.

11 §.

Mottagares av skatteåterbäring konkurs eller honom beviljat ackord eller utmätning av skatteåterbäring utgör icke hinder för verkställande av kvittning.

12 §.

Betalningsskyldig, som anser enligt denna lag verkställd kvittning vara obefogad eller felaktig, får framställa rättelseyrkande i saken till länsskatteverket. I det meddelande, som enligt 5 § skall tillställas betalningsskyldig, skall nämnas till vilket länsskatteverk och på vilket sätt rättelseyrkandet skall framställas.

Befinnes kvittning obefogad eller felaktig, skall skatteuppbördsmyndigheten till vederbörande återbetala vad som kvittats till för högt belopp jämte stadgad ränta.

Betalningsskyldig, som icke nöjes åt länsskatteverkets beslut i ärende som gäller rättelse av skattekvittning, får söka ändring däri hos länsrätten, med iakttagande av vad i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden är stadgat.

3 kap.Redovisning av skatteintäkter till skattetagarna.

13 §.

Till staten, kommunerna, församlingarna och folkpensionsanstalten (skattetagarna) redovisas månatligen dem tillkommande belopp av de förskottsinnehållningar som influtit.

14 §.

Finansministeriet fastställer årligen de relativa andelar, vilka motsvaras av det belopp som av de influtna förskottsinnehållningarna beräknas utgöra inkomstskatt till staten, kommunalskatt, kyrkoskatt samt den försäkrades folkpensions- och sjukförsäkringspremie ( skattetagargruppernas utdelning ) samt de andelar, enligt vilka den del av förskottsinnehållningarna som fastställts skola utgöra kommunalskatt och kyrkoskatt beräknas fördela sig på kommunerna och församlingarna ( kommunernas utdelning och församlingarnas utdelning ). Angående de grunder som skall iakttagas vid fastställande av skattetagargruppernas, kommunernas och församlingarnas utdelning stadgas genom förordning.

Utdelning justeras, om väsentliga förändringar i de grunder som skall iakttagas vid fastställandet av den beräknas ändra den fastställda utdelningen. Innan utdelning fastställes och justeras skall finansministeriet höra kommunernas centralorganisationer, kyrkostyrelsen, det ortodoxa kyrkosamfundets kyrkostyrelse och folkpensionsanstalten.

Inträffar en väsentlig förändring i den kommunala eller kyrkliga indelningen eller är det av andra synnerliga skäl påkallat, kan finansministeriet fastställa kommuns och församlings utdelning med avvikelse från vad i 1 mom. är stadgat.

15 §.

Till skattetagarna redovisas månatligen den debiterade förskottsinnehållning som influtit under skatteåret enligt ovan i 14 § avsedd utdelning och den debiterade förskottsinnehållning som influtit efter skatteåret innan rättelse enligt 16 § har skett, månatligen enligt den utdelning enligt vilken förskottsinnehållningarna under skatteårets sista månad redovisats.

16 §.

Efter slutförd beskattning rättas de belopp vilka redovisats enligt 13 och 15 §§ så, att de motsvarar de belopp som beräknas ha influtit till de olika skattetagarna av de skatter som motsvarar personlig inkomst. Angående de grunder som skall iakttagas vid rättelse av utdelningarna stadgas genom förordning. På grundval av de rättade utdelningarna erlägges i samband med redovisningen för december månad de tilläggsbelopp som skall betalas till skattetagarna och återindrives överbetalda belopp.

De debiterade förskottsinnehållningar som efter rättelse inflyter för skatteåret redovisas enligt den rättade utdelningen.

17 §.

De belopp som på grundval av rättelse i enlighet med 16 § skall erläggas till skattetagarna betalas förhöjda med ett genom förordning fastställt procenttal. En förhöjning enligt samma procenttal uppbäres av de skattetagare, som på grundval av 16 § skall återbetala vad de erhållit till ett för stort belopp.

18 §.

Till skattetagare redovisas månatligen det belopp som genom förskottsbetalning influtit till skattetagaren i skatter och avgifter i enlighet med beskattningslagen och i andra än i 13―16 §§ avsedda prestationer med avdrag av det belopp som jämte eventuell ränta återburits till de skattskyldiga.

19 §.

Vid den första redovisningen enligt 18 § efter slutförd beskattning avdrages av skattetagaren dennas andel av förskott som enligt 108 § beskattningslagen skall återbäras till de skattskyldiga. Det belopp som skall avdragas erhålles då från summan av

1)

det belopp som enligt 13, 15 och 16 §§ redovisats till skattetagaren,

2)

skattetagarens andel av de förskottsinnehållningar som räknats de skattskyldiga till godo, men vilka icke influtit,

3)

debiterat förskott och

4)

det belopp som vid den slutliga skatteuppbörden skall uppbäras för skattetagaren avdrages de skatter som debiterats skattetagaren till godo.

20 §.

Skall av skattetagare återindrivas överbetalt belopp, avdrages detta i samband med följande redovisning. Skall redovisning annars rättas, göres rättelse i samband med följande redovisning.

21 §.

Återindrives hos skattetagare på grund av ändring i utdelningen i enlighet med 14 §, rättelse i enlighet med 16 §, av 19 § föranledda åtgärder eller rättelse av redovisning redan betalda prestationer, kan finansministeriet på skattetagarens ansökan bevilja anstånd med återindrivningen. För anståndstiden uppbäres genom förordning fastställd ränta.

22 §.

I debiterad rat anses ingå olika skattetagares skatter, avgifter eller förskott i samma förhållande som de vid påförandet av ifrågavarande skatt har debiterats envar skattetagare till godo.

Influten debiterad rat eller del därav redovisas till skattetagarna i det förhållande den innehåller olika skattetagares skatter, avgifter och förskott.

23 §.

Skatteuppbördsmyndighet erlägger kommuners, församlingars och folkpensionsanstaltens i 13 § avsedda andelar under den månad, under vilken förskottsinnehållningarna enligt 19 § 2 mom. lagen om förskottsuppbörd borde erläggas till skatteuppbördsmyndighet. Såsom influten förskottsinnehållning anses härvid de förskottsinnehållningar, vilka erlagts på skatteuppbördsmyndighets postgirokonto senast under den tid som avses i samma lagrum eller som statlig myndighet eller inrättning i enlighet med finansministeriets i sagda paragrafs 3 mom. avsedda beslut har redovisat till skatteuppbördsmyndigheten och vilka icke tidigare redovisats till skattetagarna.

Folkpensionsanstaltens andelar av de medel som influtit såsom arbetsgivares socialskyddsavgift erlägges till folkpensionsanstalten under samma tid som motsvarande förskottsinnehållningar i enlighet med 1 mom.

Andra än kommunernas, församlingarnas, folkpensionsanstaltens, skogsvårdsföreningarnas och distriktsskogsnämndernas i 13 § avsedda andelar erlägges under den månad som följer efter den då de influtit. Såsom månad då de influtit betraktas den kalendermånad, under vilken de influtna medlen registrerats på skatteuppbördsmyndighetens postgirokonto.

24 §.

Angående redovisning av sjömansskatt är stadgat särskilt.

4 kap.Särskilda stadganden.

25 §.

Angående det minsta belopp som enligt denna lag skall uppbäras och återbäras stadgas genom förordning.

Ingår i prestation som inbetalts på skatteuppbördsmyndighets konto pennin, bokföres de såsom tillfällig inkomst till staten.

26 §.

Har till myndighet eller betalningsskyldig eller annan sakägare på grund av räknefel eller annat misstag eller av annan orsak uppburits mindre skatt eller återburits mer än som vederbort och är skillnaden mindre än ett genom förordning fastställt belopp, lämnas det oindrivet. Åtgärder för indrivning kan dock vidtagas, om samma betalningsskyldigs felprestationer är talrika eller om särskilt skäl till indrivning annars föreligger.

27 §.

På utsökning av skatter, avgifter och andra belopp som uppbäres enligt denna lag tillämpas vad i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg är stadgat.

28 §.

Vid sådan rättegång angående i denna lag avsedda skatter och avgifter, som icke gäller sökande av ändring i beskattningen, bevakar skattestyrelsen och länsskatteverket utom statens fördel även vederbörande kommuners, församlingars, skogsvårdsföreningars och distriktsskogsnämnders samt folkpensionsanstaltens rätt, såvida icke dessa skattetagare gör det själva.

29 §.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

30 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Efter lagens ikraftträdande redovisas före den 1 januari 1979 debiterade skatter jämte påföljder av dröjsmål i enlighet med de stadganden som var i kraft vid tiden för debiteringen. Debiterade förskottsinnehållningar och arbetsgivares socialskyddsavgifter redovisas dock så som de borde ha redovisats, om de hade erlagts vid de regelmässiga tidpunkterna för ifrågavarande prestationer enligt lagen om förskottsuppbörd och lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift.

Med avvikelse från vad i 13 och 18 §§ är stadgat redovisas för januari, februari och mars 1979 till kommun, församling och folkpensionsanstalten samma belopp som skulle erläggas såsom den sista månatliga raten enligt 50 § lagen om förskottsuppbörd utan eventuella retroaktiva höjningar och nedsättningar, eller ett av finansministeriet fastställt annat belopp. Rättelser i belopp som redovisats såsom förskottsinnehållningar göres i samband med den första rättelsen enligt 16 § och övriga rättelser i samband med redovisningen för april 1979.

Av verkställigheten av denna lag förutsatta åtgärder kan vidtagas innan lagen träder i kraft.

Nådendal den 11 augusti 1978.

Republikens President Urho KekkonenFinansminister Paul Paavela

Top of page