1535/1992

För förvärvsinkomst skall betalas skatt till staten, kommunen och församlingen.

För kapitalinkomst skall betalas skatt till staten. Kommunernas rätt till avkastningen av beskattningen av kapitalinkomster beaktas vid fördelningen av skatteinkomsterna så som denna lag och lagen om skatteuppbörd (611/78) stadgar.

För samfunds och samfällda förmåners inkomster skall betalas skatt till staten, kommunen och församlingen.

Om beräkning av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk, om källskatt på ränteinkomst, om beskattningsförfarandet samt om förskotts- och skatteuppbörd stadgas särskilt.

På beskattning av begränsat skattskyldigas inkomster och på gottgörelse för bolagsskatt tillämpas utöver denna lag vad som stadgas särskilt.

Med samfund avses i denna lag

Med sammanslutning avses i denna lag

Såsom sammanslutningar betraktas inte konsortier som två eller flera skattskyldiga som idkar näringsverksamhet har bildat för utförande av ett byggnadsarbete eller något annat därmed jämförbart arbete om vilket har överenskommits på förhand.

Som samfällda förmåner betraktas samfällda skogar, väglag, fiskelag och skifteslag samt andra med dessa jämförbara konsortier.

Vad denna lag stadgar om fastigheter tillämpas också på sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som tillsammans med besittningsrätten till marken kan överlåtas till tredje man utan att markägaren hörs.

Med makar avses i denna lag personer som har ingått äktenskap med varandra före skatteårets utgång.

På makar som i avsikt att upphöra med sin samlevnad antingen har bott åtskils hela skatteåret eller under skatteåret varaktigt har flyttat isär och på makar som inte vardera är allmänt skattskyldiga tillämpas dock inte stadgandena om makar i denna lag.

Stadgandena om makar i denna lag tillämpas även på personer som under skatteåret fortgående har levat under äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap med varandra och som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft ett gemensamt barn.

Med minderåriga barn avses i denna lag barn som före skatteårets ingång ^[1] inte har fyllt 17 år.

Vad denna lag stadgar om barn tillämpas även på barn till den skattskyldiges make och på den skattskyldiges eller hans makes adoptiv- och fosterbarn.

Med fosterbarn avses i denna lag barn som utan ersättning uppfostras hos någon annan än sina föräldrar, adoptivföräldrar eller maken till någondera av föräldrarna och vars försörjning inte berättigar någon annan till de avdrag för barn om vilka stadgas i denna lag. Har ett barn under skatteåret varit fosterbarn till två eller flera personer, har den av fosterföräldrarna rätt till avdrag som under skatteåret längst har försörjt barnet.

Är barnets föräldrar gifta med varandra vid utgången av skatteåret, anses båda föräldrarna under skatteåret ha försörjt barnet. Är barnets föräldrar inte gifta vid utgången av skatteåret eller har de i syfte att upphöra med sin samlevnad varaktigt bott åtskils, anses den förälder som anförtrotts vårdnaden om barnet ha försörjt det under skatteåret. Har båda föräldrarna anförtrotts vårdnaden om barnet eller har även den andra föräldern annars haft vårdnad om barnet, anses den av föräldrarna som under största delen av skatteåret har haft den omedelbara vårdnaden om barnet ha försörjt detta.

Skyldiga att betala skatt på inkomst är

Begränsat skattskyldiga är inte skyldiga att betala skatt för här förvärvad ränteinkomst på kontofordringar som har uppkommit vid utrikeshandeln, på medel som har deponerats i bank eller annan penninginrättning på obligationer, debenturer eller andra masskuldebrevslån eller på sådana till Finland upptagna lån som inte skall anses som jämförbara med kapitalplacering.

En utländsk kreditinrättning som har ett filialkontor i Finland är utan hinder av 2 mom. skyldig att betala skatt på all inkomst som filialkontoret har förvärvat.

En skattskyldig som endast en del av skatteåret har varit bosatt i Finland beskattas för denna tid enligt 1 mom. 1 punkten och för återstoden av året enligt 2 punkten.

Inkomst som förvärvats i Finland är bland annat

En person anses vara bosatt i Finland, om han har sitt stadigvarande bo och hemvist här eller om han vistas här över sex månader i följd, varvid tillfällig frånvaro inte anses medföra avbrott i vistelsen. En finsk medborgare anses dock vara bosatt i Finland även om han inte vistas här över sex månader i följd, tills tre år har förflutit efter utgången av det år under vilket han lämnade landet, om han inte visar att han inte under skatteåret har haft väsentlig anknytning till Finland. Visas inte något annat, anses en finsk medborgare efter nämnda tidpunkt inte vara bosatt i Finland.

Som bosatt i Finland anses även

Har en finsk medborgare som tjänstgör utomlands vid Förenta Nationerna eller något av dess fackorgan, vid Internationella atomenergiorganisationen eller i internationellt utvecklingssamarbete omedelbart innan han ingått tjänstgöringsavtalet varit bosatt i Finland i enlighet med 1 mom., anses han medan denna tjänstgöring pågår vara bosatt i Finland, om han inte visar att han under skatteåret inte har haft väsentlig anknytning till Finland. Under de förutsättningar om vilka stadgas ovan anses en sådan finsk medborgare vara bosatt i Finland, som i huvudsyssla stadigvarande står i något annat tjänsteförhållande till finska staten utomlands än ett som avses i 2 mom.

Den som tjänstgör vid en främmande stats diplomatiska eller annan därmed jämställbar beskickning i Finland eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul eller i Finland vid Förenta Nationerna, något av dess fackorgan eller Internationella atomenergiorganisationen eller vid någon annan betydelsefull internationell organisation eller något annat betydelsefullt internationellt organ, varom finansministeriet på framställning av utrikesministeriet har bestämt att det för viss tid skall jämställas med de ovan angivna organisationerna samt medlemmar av hans familj eller enskilda tjänstepersonal är, om de inte är finska medborgare, skyldiga att betala skatt endast

En begränsat skattskyldig som inte är finsk medborgare är inte skyldig att betala skatt i Finland för lön eller arvode som han har förvärvat genom arbete för en mellanstatlig konferens i Finland.

Den som är anställd på ett finskt fartyg eller luftfartyg och som inte enligt denna lag kan anses vara bosatt i Finland, är skyldig att betala skatt endast för den löneinkomst som han förvärvat på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning, för pensionsinkomst som direkt eller indirekt grundar sig på sådant arbete, liksom även för inkomst som har förvärvats här. Med finskt fartyg jämställs sådant utländskt fartyg som en finsk arbetsgivare hyr eller innehar på någon annan grund än hyra och med vilket följer endast en fåtalig besättning eller inte någon besättning alls.

Makar beskattas vid stats- och kommunalbeskattningen såsom särskilda skattskyldiga på basis av de inkomster som de har förvärvat.

Om makarna gemensamt bedriver näringsverksamhet eller jordbruk (företagarmakar), skall förvärvsinkomstandelen av den företagsinkomst som avses i 30 § fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsats. Om inte något annat visas, anses makarnas arbetsinsats vara lika stor.

Företagsmakarnas kapitalinkomstandel av företagsinkomsten fördelas mellan makarna enligt den andel de har i den nettoförmögenhet som hänför sig till verksamheten. Om inte något annat visas, anses makarnas andelar vara lika stora.

På beskattningen av inkomsten av skogsbruk som makarna bedriver gemensamt skall stadgandena om beskattningssammanslutningar tillämpas.

Beskattningssammanslutningar är inte särskilda skattskyldiga. För en sådan sammanslutning skall dock fastställas nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av jordbruket och nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av annan verksamhet. Den nettoinkomst av skogsbruket som avses i 11 § inkomstskattelagen för gårdsbruk skall också fastställas särskilt.

De för en beskattningssammanslutning fastställda, ovan nämnda nettoinkomsterna eller de negativa nettoinkomsterna skall fördelas mellan delägarna enligt deras andelar av sammanslutningens nettoinkomster eller negativa nettoinkomster.

Resultatet av jordbruk för en delägare i en beskattningssammanslutning beräknas genom att från hans andel av jordbrukets nettoinkomster eller negativa inkomster dra av de ränteutgifter som hänför sig till sammanslutningens jordbruk.

Näringssammanslutningar är inte särskilda skattskyldiga. För en sådan sammanslutning skall dock fastställas resultatet av näringsverksamheten, vilket efter avdrag av tidigare skatteårs förluster skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som dessa har av sammanslutningens inkomst. Visar näringsverksamheten förlust, skall denna dras av från resultaten av sammanslutningens näringsverksamhet under de följande skatteåren.

Om en näringssammanslutning utöver inkomst av näringsverksamhet har jordbruksinkomst och annan inkomst, skall för sammanslutningen särskilt för sig fastställas resultatet av jordbruk och inkomsten av den övriga verksamheten under skatteåret, vilka efter avdrag av de tidigare skatteårens förluster skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som de har av sammanslutningens inkomst. Visar jordbruket förlust, skall denna dras av från resultaten av sammanslutningens jordbruk under de följande skatteåren och visar övrig verksamhet förlust avdras denna från inkomsten av den övriga verksamheten.

Vid beräkningen av en näringssammanslutnings inkomst skall inte beaktas dividender, räntor eller vinstandelar som sammanslutningen har förvärvat i Finland och som är förknippade med rätt till gottgörelse för bolagsskatt, ej heller därtill ansluten gottgörelse för bolagsskatt. Sådana dividender, räntor, vinstandelar och gottgörelser för bolagsskatt som avses ovan skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som dessa har av sammanslutningens resultat.

En under skatteåret avliden persons dödsbo beskattas för detta år såväl för den avlidnes som för boets inkomst. På dödsboet tillämpas då de stadganden i denna lag som skulle ha tillämpats på den avlidne.

Dödsbon beskattas som särskilda skattskyldiga. Ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet beskattas dock som en särskild skattskyldig för tre skatteår efter det år då arvlåtaren avled och därefter som en sammanslutning.

Som skattepliktig inkomst för en dödsbodelägare anses inte den andel som han har fått av dödsboets inkomst.

Ett dödsbo är inhemskt, om arvlåtaren när han avled skall anses ha varit bosatt i Finland enligt denna lag. Dödsbon efter personer som avses i 12 § är dock inte inhemska.

I 5 § nämnda samfällda förmåner beskattas som särskilda skattskyldiga.

Som skattepliktig inkomst för delägarna i en samfälld förmån betraktas inte den andel som han har fått av den samfällda förmånens inkomst.

Ett väglag betalar skatt på inkomst till kommunen och församlingen enligt den inkomstskatteprocent som avses i 124 § 3 mom.

Konkursbon är inte särskilda skattskyldiga, och en konkurs ändrar inte heller i övrigt den skattskyldiges ställning vid beskattningen. Den del av skatten som baserar sig på konkursboets näringsverksamhet påförs likväl boet.

Fria från skatt på inkomst är

Aktiebolag som avses i 1 mom. 3 punkten är fria från skatt på inkomst, om alla aktier i bolaget sedan bolagets bildande har varit i en kommuns ägo och bolaget inte delar eller har delat ut dividend. Ett villkor för skattefriheten är även att bolaget inte bedriver annan verksamhet än sådan som nämns i 1 mom. 3 punkten samt att bolaget, utöver aktier i bostadsaktiebolag som berättigar till besittning av bostadslägenheter och fastigheter som är reserverade enbart för bostadsbruk, inte äger någon annan egendom än sådan som är nödvändig för dess verksamhet. Vid uthyrning av bostäder skall bolaget iaktta de grunder som kommunen har fastställt för val av hyresgäster.

Skatt på inkomst skall till kommunen och församlingen enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom. betalas av

Den evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund samt deras församlingar liksom även pensionsanstalter, pensionsstiftelser och pensionskassor som har grundats för deras anställda betalar skatt till kommunen enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 2 mom. och som avser kommunens andel av samfundsskatten.

Staten och dess inrättningar skall betala skatt endast för inkomst av gårdsbruksenheter och andra därmed jämförbara fastigheter, för inkomst av andra sådana fastigheter som inte används för allmänna ändamål samt för inkomst av industriell och annan rörelse som är jämförlig med privata företag. Staten är dock inte skattskyldig för inkomst som den får från affärs- eller produktionsföretag som huvudsakligen verkar för att tillgodose statliga inrättningars behov eller av fartygs-, flyg- och biltrafik, järnvägar, kanaler, hamnar eller post-, tele- och radioinrättningar. Finansministeriet bestämmer hur den statliga förvärvsverksamheten skall fördela sig mellan olika beskattningsenheter.

Landskap, kommuner och samkommuner, den evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet och deras församlingar samt andra religionssamfund är skattskyldiga enligt 1 och 2 mom. endast för inkomst av näringsverksamhet och inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som har använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål. Kommuner är inte skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område eller för inkomst av fastigheter inom detta.

Oy Alko Ab skall betala skatt enligt 1 mom. endast för inkomst av sina industrianläggningar och fastigheter samt av alkoholutskänkning. Såsom inkomst av tillverkning av alkoholhaltiga ämnen och denaturerade alkoholhaltiga ämnen som avses i 1 § alkohollagen (459/68) samt av fastighet som hör till en industrianläggning som används vid tillverkning av sådana ämnen anses 3 procent av tillverkningsvärdet av de alkoholhaltiga ämnen som under skatteåret har framställts vid industrianläggningen, minskat med tullavgifterna för råvarorna.

Såsom inkomst av fastighet anses även kapitalinkomst av skogsbruk.

Ett samfund är allmännyttigt då

Som allmännyttiga samfund kan bland annat anses lantbrukscentraler, lantbrukssällskap och lantmannagillen, arbetarföreningar, arbetsmarknadsorganisationer, ungdoms- och idrottsföreningar, med dem jämförbara föreningar som främjar hobby- och fritidsverksamhet baserad på frivilligt medborgararbete, i partiregistret införda partier samt deras medlems-, lokal-, parallell- eller understödsföreningar, liksom även andra samfund vars egentliga syfte är att påverka statliga angelägenheter eller att bedriva social verksamhet eller understöda vetenskap eller konst.

De allmännyttiga samfund som avses i 22 § är skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet. Dessutom är de skattskyldiga till kommunen och församlingen för inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som använts för andra än allmänna och allmännyttiga ändamål enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom.

Om befriande av sådana allmännyttiga samfund från inkomstskatt som bedriver samhälleligt betydelsefull verksamhet stadgas särskilt.

Som ett allmännyttigt samfunds inkomst av näringsverksamhet anses inte

Såsom inkomst av fastighet anses även kapitalinkomst av skogsbruk.

Vid beskattningen anses inte en sammanslutning bli upplöst eller en person som bedriver rörelse, utövar yrke eller bedriver jord- eller skogsbruk upphöra med sin verksamhet till den del de tillgångar och skulder som hänför sig till den tidigare verksamheten vid en ändring av verksamhetsformen överförs till samma värde, i följande fall:

De utgifter för den överförda verksamheten som inte har dragits av vid beskattningen skall efter en sådan ändring av verksamhetsformen som avses ovan dras av på samma sätt som om ändringen inte hade skett. Om hur driftsreservering skall räknas som skattepliktig inkomst i det fall att rörelseidkandet eller yrkesutövningen fortsätts i form av ett aktiebolag eller när en sammanslutning ombildas till ett samfund stadgas i 46 a § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Vid överlåtelse av egendom som hänför sig till den överförda verksamheten räknas ägartiderna från förvärv som skett före ändringen av verksamhetsformen.

I de fall som avses i 1 mom. 2 och 5 punkten anses de aktier och andelar i det nya bolaget som har erhållits vid ändringen av verksamhetsformen och som motsvarar den skattskyldiges tidigare andel ha erhållits vid den tidpunkt då den skattskyldige förvärvade sin andel i det bolag eller dödsbo som var verksamt innan verksamhetsformen ändrades.

Som anskaffningsutgift för egendom som den skattskyldige har överfört från en annan av sina förvärvskällor anses den del av anskaffningsutgiften som inte har dragits av vid beskattningen eller ett belopp som är högre än detta och som i den andra förvärvskällan skall betraktas som skattepliktigt överlåtelsepris.

Då en delägare i en sammanslutning tar ut egendom ur denna, anses vid beskattningen av sammanslutningen ett belopp som motsvarar den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett sannolikt överlåtelsepris som är lägre än detta som överlåtelsepris för egendomen. Det belopp som vid beskattningen av sammanslutningen skall räknas som överlåtelsepris anses vid beskattningen av delägaren som en utgift för anskaffning av egendomen.

Vid beskattningen av ett samfund som upplöses anses ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset för den egendom som fördelas såsom överlåtelsepris för denna. Vid beskattningen av ett öppet bolag eller kommanditbolag som upplöses anses ett belopp som motsvarar den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris såsom överlåtelsepris för den egendom som fördelas.

Vinst som har uppkommit vid fusion av samfund eller sammanslutningar är inte skattepliktig inkomst, och förlust inte avdragbar utgift.

Ett samfund eller en sammanslutning som fusioneras anses inte vid beskattningen bli upplöst. De av det överlåtande samfundets eller den överlåtande sammanslutningens avdragbara utgifter som inte har dragits av vid beskattningen skall dras av från det övertagande samfundets eller den övertagande sammanslutningens inkomster på samma sätt som om de hade dragits av från det överlåtande samfundets eller den överlåtande sammanslutningens inkomster. Vid överlåtelse av egendom som har överförts i samband med en fusion, räknas ägartiderna från det överlåtande samfundets eller den överlåtande sammanslutningens förvärv.

Överlåtande och övertagande samfund och sammanslutningar behandlas vid beskattningen som särskilda samfund och sammanslutningar tills fusionen har trätt i kraft.

Skattepliktig inkomst är, med nedan nämnda begränsningar, den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde. Den skattskyldige har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (naturliga avdrag) .

Fysiska personers och dödsbons inkomster indelas i två inkomstslag, nämligen kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Om samfunds och samfälld förmåns inkomster av annat slag än inkomst av näringsverksamhet och jordbruksinkomst skall i tillämpliga delar gälla vad som stadgas om beräkning av kapitalinkomst.

Den beskattningsbara inkomsten för fysiska personer och dödsbon beräknas separat i fråga om de olika skatteslagen. Resultatet av näringsverksamhet och jordbruk räknas ut vart för sig och beaktas efter avdrag av tidigare års fastställda förluster, på det sätt som stadgas nedan när den skattskyldiges förvärvs- och kapitalinkomst beräknas såsom företagsinkomst som skall fördelas .

Nettokapitalinkomsten beräknas genom att från kapitalinkomsten görs de naturliga avdragen. Skatteårets kapitalinkomst fastställs genom att från nettokapitalinkomsten dras av räntor som hänför sig till annan verksamhet än näringsverksamhet och jordbruk samt den förlust från förvärvskälla som avses i 59 §. Den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas genom att från skatteårets kapitalinkomst dras av sådana för tidigare år fastställda förluster som hänför sig till kapitalinkomstslaget.

Nettoförvärvsinkomsten beräknas genom att från förvärvsinkomsten görs de naturliga avdragen. Skatteårets förvärvsinkomst vid statsbeskattningen fastställs genom att från nettoförvärvsinkomsten görs de avdrag som skall göras vid statsbeskattningen, och skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen genom att från nettoförvärvsinkomsten görs de avdrag som skall göras vid kommunalbeskattningen. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statsbeskattningen och den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen bestäms genom att från skatteårets förvärvsinkomst vid statsbeskattningen och från skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen dras av sådana under tidigare år fastställda förluster som hänför sig till förvärvsinkomstslaget.

Ett samfunds och en samfälld förmåns beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet, beskattningsbara jordbruksinkomst och beskattningsbara inkomst av annan verksamhet skall beräknas särskilt genom att från skatteårets inkomst dras av tidigare skatteårs förluster av samma slag. Den beskattningsbara inkomsten för andra samfund än sådana som är delvis skattefria eller allmännyttiga utgörs av summan av de beskattningsbara inkomster som nämns ovan.

Utgifter för inkomstens förvärvande är bland annat

En förutsättning för att lön som har betalts till en familjemedlem som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv skall få dras av är att ersättningen för arbetet inte är högre än det belopp som skulle ha betalts till en anställd främmande person. Löner till den skattskyldiges make eller hans barn som under skatteåret har fyllt högst 14 år är inte avdragbara i något avseende.

Den skattskyldige har rätt att dra av fastighetsskatt till den del den hänför sig till inkomstförvärvet.

Avdragbara utgifter vid fastställande av nettoinkomsten är inte utgifterna för förvärv av skattefri inkomst, ej heller den skattskyldiges levnadskostnader, vilka omfattar bland annat bostadshyra och utgifter för skötseln av barn och hemmet.

Skattepliktig kapitalinkomst är, enligt vad som närmare stadgas nedan, avkastning av egendom, vinst av egendomsöverlåtelse och annan inkomst som kan anses ha influtit av egendom. Kapitalinkomst är inkomst av bland annat ränta, dividendinkomst från börsbolag, hyresinkomst, vinstandel, avkastning av livförsäkring, kapitalinkomst av skogsbruk, inkomst av marksubstanser och överlåtelsevinst. Kapitalinkomst är även kapitalinkomstandelen av dividend som erhållits från annat bolag än börsbolag, av den företagsinkomst som skall fördelas, av den inkomstandel som en delägare i en sammanslutning har erhållit och av inkomst av renskötsel.

Räntor och annan därmed jämförlig gottgörelse för investerat kapital är skattepliktig kapitalinkomst. I lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/90) stadgas särskilt om källskatt på räntor för depositioner och masskuldebrevslån.

Skattepliktig inkomst för en fysisk person eller ett inhemskt dödsbo är inte räntorna på depositioner som på konton för mottagande av depositioner från allmänheten har gjorts i en inhemsk depositionsbank på ett utländskt kreditinstituts filial i Finland eller på motsvarande konto i ett andelslags sparkassa. En förutsättning för skattefrihet är att den årliga räntan på kontot är högst 4,5 procent.

Försäkringsutbetalningar på grundval av livförsäkring är skattepliktig kapitalinkomst och utbetalningar på grundval av annan personförsäkring är förvärvsinkomst, enligt vad som stadgas nedan.

Av en utbetalning som grundar sig på en livförsäkring är endast försäkringens avkastning skattepliktig, om

Avkastningen av en försäkringsutbetalning utgör kapitalinkomst också i det fall att den försäkrades arbetsgivare har tecknat en försäkring som uppfyller villkoren enligt 2 mom.

Som försäkringsutbetalning anses utöver sparsumman även det belopp som erhållits såsom återbäring av försäkringspremier eller genom återköp samt ändringsvärdet, dvs. det värde som har räknats försäkringstagaren till godo då försäkringen ändrades till ett annat slag av försäkring.

En livförsäkrings avkastning beräknas så att från försäkringsutbetalningen dras av det sammanlagda beloppet av betalda försäkringspremier. När försäkringens avkastning beräknas skall i detta belopp endast inräknas premierna för sparlivförsäkring och därtill ansluten dödsfallsförsäkring enligt ett och samma försäkringsavtal. Om försäkringen har tecknats av den försäkrades arbetsgivare, skall såsom försäkringspremier dras av det belopp som ansetts ingå i den försäkrades lön.

Skattepliktig inkomst är inte

Skattepliktig inkomst är inte förmåner som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid (sytning) , till den del de utges i form av bostadsförmån, naturprodukter eller tjänster. Sytning i form av pengar är skattepliktig kapitalinkomst.

Avkastningen av genom testamente eller gåva erhållen livstids nyttjanderätt, pension eller annan förmån som tillkommer någon för den återstående livstiden eller ett visst antal år, är skattepliktig antingen såsom kapital- eller förvärvsinkomst enligt stadgandena om dessa förmåner.

Företagsinkomst enligt 30 § som skall fördelas anses som kapitalinkomst till ett belopp som motsvarar 15 procents årlig avkastning på den nettoförmögenhet som vid utgången av det föregående skatteåret hänförde sig till näringsverksamheten eller jordbruket. Har den skattskyldige under skatteåret börjat bedriva näringsverksamhet eller jordbruk, beräknas kapitalinkomstandelen på basis av den nettoförmögenhet som vid utgången av skatteåret hänför sig till näringsverksamheten eller jordbruket.

Den företagsinkomst som skall fördelas anses oberoende av nettoförmögenheten såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av sådana av den skattskyldige ägda värdepapper som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som ingår i näringsverksamhetens anläggningstillgångar. Med överlåtelsevinst av fastigheter och värdepapper som hör till anläggningstillgångarna avses skillnaden mellan överlåtelsepriset och anskaffningsutgiftens icke avskrivna del, till den del den inte har avsatts till en återanskaffningsreservering som avses i 43 § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

En fysisk persons och ett dödsbos andel av en beskattningssammanslutnings nettoinkomst av jordbruk, från vilken andel har dragits av delägarens till sammanslutningens jordbruk hänförliga ränteutgifter och den förlust av sammanslutningen som fastställts för delägarens jordbruk för tidigare skatteår, betraktas som kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en beräknad 15 procents årlig avkastning på delägarens sammanslutningsförmögenhet.

Med en delägares sammanslutningsförmögenhet avses hans andel av sammanslutningens jordbrukstillgångar vid utgången av det föregående skatteåret, minskad med den skuld för honom som då hänförde sig till sammanslutningens jordbruk.

En fysisk persons och ett inhemskt dödsbos andel av annan inkomst för en beskattningssammanslutning än jordbruksinkomst betraktas som kapitalinkomst. En andel av sammanslutningens nettoinkomst av skogsbruk enligt 11 § inkomstskattelagen för gårdsbruk anses dock som förvärvsinkomst.

En fysisk persons och ett dödsbos andel av resultatet av en näringssammanslutnings näringsverksamhet betraktas som kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 15 procents årlig avkastning på den andel av den till sammanslutningens näringsverksamhet hörande nettoförmögenheten, som han hade vid utgången av det föregående skatteåret.

Om näringssammanslutningen har jordbruksinkomst, anses en delägares andel av denna utgöra kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 15 procents årlig avkastning på den andel av den till sammanslutningen hörande nettoförmögenheten som tillkom honom vid utgången av föregående skatteår.

När den kapitalinkomstandel beräknas som avses i 1 och 2 mom. skall också beaktas sådana till sammanslutningens näringsverksamhet eller jordbruk hörande dividender, räntor, vinstandelar och gottgörelser för bolagsskatt som enligt 16 § 3 mom. har fördelats som inkomst för sammanslutningens delägare.

En delägares andel i resultatet av en näringssammanslutnings näringsverksamhet anses oberoende av nettoförmögenheten vara kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar hans andel i överlåtelsevinsten enligt 38 § 2 mom. av fastigheter och värdepapper som hör till anläggningstillgångarna.

En fysisk persons och ett inhemskt dödsbos andel av annan inkomst för en näringssammanslutning än inkomst av näringsverksamhet och jordbruksinkomst anses som kapitalinkomst.

När kapitalinkomstandelen beräknas enligt 38-40 §§ skall nettoförmögenheten räknas ut samt tillgångarna och skulderna värderas så som förmögenhetsskattelagen stadgar.

Till jordbrukstillgångarna räknas varken penningmedel eller fordringar, inte heller värdet enligt 17 § förmögenhetsskattelagen av en förmån på en gårdsbruksenhet.

Såsom tillgångar som hör till näringssammanslutningens näringsverksamhet anses inte dess fordringar hos delägarna.

Om de tillgångar som hör till sammanslutningens näringsverksamhet inbegriper bostad som avses i 48 § och som en delägare har använt för sig själv eller sin familj, skall värdet av bostaden dras av från delägarens andel av sammanslutningens tillgångar, när den kapitalinkomstandel beräknas som avses i 1 mom.

En skuld som en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag har använt för förvärv av bolagsandelar dras av från hans andel i de tillgångar som hör till en näringssammanslutnings näringsverksamhet.

Dividend och därtill ansluten gottgörelse för bolagsskatt som förvärvats från annat bolag än börsbolag betraktas som kapitalinkomst för mottagaren, upp till ett belopp som motsvarar en årlig 15 procents avkastning beräknad på det i förmögenhetsskattelagen angivna matematiska värdet av aktierna. Kapitalinkomstandelen av dividend som har betalts på utländska bolags och sådana avtalsmarknadsbolags aktier som nämns i värdepappersmarknadslagen (495/89) skall dock beräknas på aktiernas i förmögenhetsskattelagen angivna gängse värde under skatteåret före dividendutdelningsåret.

Hör till bolags tillgångar en bostad som avses i 48 § och som en delägare enligt 8 § 2 mom. lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet har använt som bostad för sig och sin familj, skall värdet av bostaden när kapitalinkomstandelen av dividend från bolaget beräknas, dras av från värdet av hans aktier.

Om i ett aktiebolag som bedriver näringsverksamhet en delägare, som enligt 2 § 6 mom. lagen om pension för arbetstagare inte anses stå i arbetsförhållande till aktiebolaget, har använt en skuld för förvärv av aktier, dras skulden av från värdet av hans aktier när kapitalinkomstandelen av dividender från bolaget räknas ut.

Skattepliktig kapitalinkomst är inkomsten av den första överlåtelsen mot vederlag av rätten att avverka stamvirke i den skattskyldiges skog (rotförsäljning) samt kapitalinkomstandelen vid leveransförsäljning av trävaror, såsom stockar, stolpar, massaved och brännved, som skall tillverkas eller har tillverkats av stamvirke och flis. Såsom kapitalinkomstandelen av inkomst som förvärvats genom leveransförsäljning anses försäljningsinkomsten med avdrag för värdet av leveransarbetet. Vad som sägs ovan tillämpas även på sådan inkomst av virkesförsäljning som har förvärvats med stöd av rätt till skogsavverkning som förbehållits vid överlåtelse av en fastighet.

Såsom kapitalinkomst av skogsbruk betraktas också försäkringsersättning eller annan ersättning för skog och likaså rotprisvärdet eller det gängse värdet av virke som tagits ut för användning i privathushåll eller som överförts till någon annan inkomstkälla. Vederlagsfri överlåtelse av avverkningsrätt utan överlåtelse av marken anses som skattepliktig, uppskattad enligt rotprisvärdet av uttag för eget bruk.

Värdet av virke som den skattskyldige har tagit ut för att uppföra eller reparera andra byggnader eller konstruktioner än sådana som han använder som sin egen bostad eller som annars är i hans personliga bruk anses inte som skattepliktig inkomst. Sådan inkomst är inte heller värdet av virke som den skattskyldige har tagit ut för uppvärmning eller annan egen förbrukning.

Inkomst av renskötsel är skattepliktig kapitalinkomst, med undantag av värdet av arbete som utförts för renskötseln.

Som inkomst av renskötsel anses den nettoavkastning som renskötseln uppskattas ha lämnat under det föregående renskötselåret i fråga om varje över ett år gammal ren som har räknats genom renbeteslagets försorg, med beaktande av de på orten normala kostnaderna för renboskap. Avkastningen skall uppskattas enligt de för beskattningen för respektive år fastställda intäktsgrunderna.

Har inkomsten av renskötsel på grund av skada som drabbat renboskapen nedgått avsevärt mera än på orten i allmänhet, skall detta beaktas i skälig mån då inkomsten uppskattas.

Vinst som har erhållits vid överlåtelse av egendom utgör skattepliktig kapitalinkomst enligt vad som stadgas i detta kapitel.

Som överlåtelse betraktas inte utbyte av konvertibla skuldebrev som avses i 5 kap. 1 § lagen om aktiebolag (734/78) mot aktier i bolaget eller utnyttjande av den rätt att teckna aktier som hänför sig till ett däri nämnt optionslån. Vid överlåtelse av en sådan aktie räknas ägartiden från förvärvet av det konvertibla skuldebrevet eller rätten att teckna aktier.

Vinsten av egendomsöverlåtelse räknas ut så att från överlåtelsepriset dras av det sammanlagda beloppet av den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och utgifterna för vinstens förvärvande. Det belopp som skall dras av utgör för annan skattskyldig än samfund samt öppet bolag och kommanditbolag alltid dock minst 30 procent och, om den egendom som skall överlåtas har förvärvats före 1989, minst 50 procent av överlåtelsepriset.

Har den överlåtna egendomen förvärvats som utjämning vid avvittring, beräknas ägartiden och anskaffningsutgiften med hänsyn till det fång som är tidigare än avvittringen.

När ett öppet bolag eller ett kommanditbolag överlåter egendom som en bolagsman har satt in i bolaget då det grundades eller senare, eller när en bolagsman eller en tidigare bolagsman överlåter egendom som han har tagit ut ur bolaget, skall den ägartid som avses i 1 mom. räknas från den tidpunkt då egendomen sattes in i eller togs ut ur bolaget, om det inte är fråga om en sådan ändring av verksamhetsformen som avses i 24 §.

Vid uträkning av den vinst som erhållits vid överlåtelse av en andel i ett öppet bolag eller kommanditbolag skall till överlåtelsevinsten läggas det belopp varmed bolagsmannens privatuttag sammanlagt har överskridit summan av hans årliga vinstandelar och hans investeringar i bolaget.

Har egendom medan den varit i den skattskyldiges besittning drabbats av skada för vilken han har fått ersättning, skall denna fogas till överlåtelsepriset för överlåtelseåret och de fem föregående åren, om inte ersättningen har använts för att ersätta eller iståndsätta den förstörda eller skadade egendomen eller fogats till kapitalinkomsten av skogsbruk.

Vid uträkning av vinst som erhållits vid överlåtelse av ett fordon beaktas inte resekostnadsersättningar som arbetsgivaren har betalt.

Om den skattskyldige överlåter skog och inkomsten därav under hans ägartid har beskattats såsom nettoinkomst av skogsbruk, skall till överlåtelsepriset fogas rotvärdet av virke som avverkats på fastigheten för att överlåtas separat och av den vid en fastighetsöverlåtelse förbehållna avverkningsrätten, dock högst för överlåtelseåret och de fem föregående åren och endast för den tid för vilken hans inkomst har beskattats som nettoinkomst av skogsbruk, efter avdrag av den för samma år beskattade nettoinkomsten av skogsbruket.

Till anskaffningsutgiften för egendom räknas även utgifterna för grundlig förbättring av denna under den skattskyldiges ägartid. Som anskaffningsutgift för egendom som erhållits vederlagsfritt anses beskattningsvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen.

Vid uträkning av överlåtelsevinsten för skog skall från anskaffningsutgiften dras av beloppet av skogsavdrag som har gjorts med stöd av 55 §.

Anskaffningsutgiften för aktier och andelar som den skattskyldige tidigare har ägt skall inte beaktas vid uträkning av anskaffningsutgiften för aktier, andelar, optionslån eller konvertibla skuldebrev som tecknats med stöd av dem eller för förvärv av teckningsrätt som gäller dem.

Till värdeandelssystemet hänförliga andelar av viss egendom anses ha överlåtits i den ordning i vilken de har förvärvats, om inte den skattskyldige visar något annat.

Vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom är inte skattepliktig inkomst, om den skattskyldige överlåter

Då överlåtelsevinst av egen bostad räknas ut jämställs med byggnaden även platsen för den till den del dess areal inte överstiger 10 000 kvadratmeter eller, på planlagt område, inte är större än en i planen angiven tomt eller plats för byggnad. Har mindre än hälften av en lägenhet eller byggnad som använts såsom egen bostad använts som stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans familj, anses av överlåtelsevinsten endast den del som motsvarar denna användning utgöra skattefri inkomst. Har flera skattskyldiga tillsammans ägt sådana aktier eller andelar eller en sådan byggnad, tillämpas på den vinst eller andel därav som tillfallit var och en av dem vad som stadgas ovan.

Stadgandena om överlåtelsevinst av egen bostad tillämpas även på överlåtelse av bostadsrätt som avses i lagen om bostadsrättsbostäder (650/90). Ägartiden jämställs härvid med den tid bostadsrättsavtalet har varit i kraft.

Vinst av överlåtelse av fast egendom för ett skyddsområde som avses i lagen om naturskydd (71/23) är inte skattepliktig inkomst till den del fastigheten byts mot en annan fastighet. Anskaffningstiden för den fasta egendom som vid bytet har erhållits som vederlag räknas på basis av anskaffningstiden för den överlåtna egendomen.

Har på överlåtelsen tillämpats 1 mom. 3 punkten och överlåter mottagaren samma egendom innan fem år har förflutit från förvärvet skall, då beloppet av hans överlåtelsevinst räknas ut, från anskaffningsutgiften dras av det belopp av den skattepliktiga överlåtelsevinsten som med beaktande av 1 mom. 3 punkten inte har ansetts som hans fångesmans skattepliktiga inkomst.

När det skattepliktiga beloppet av överlåtelsevinst räknas ut skall från överlåtelsepriset dras av minst 80 procent, om

Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom skall dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendomen under skatteåret eller de tre följande åren i samma mån som vinst uppkommer, och den skall inte beaktas när underskottet för kapitalinkomstslaget fastställs. Med överlåtelseförlust jämställs förfallen option och sådan värdeminskning på ett värdepapper, som på grund av konkurs eller av någon annan därmed jämförbar orsak kan anses vara slutlig.

Som avdragbar överlåtelseförlust betraktas inte förlust vid överlåtelse av en bostad som den skattskyldige har använt som stadigvarande bostad för sig eller sin familj, sedvanligt bohag eller annan motsvarande egendom avsedd för personligt bruk.

Skattepliktig inkomst är inte, med de undantag som stadgas i 86 §, vad som förvärvats på grund av giftorätt eller som fördel av oskiftat bo, genom arv, såsom bidrag eller gottgörelse som avses i 8 kap. ärvdabalken eller genom testamente eller gåva.

Ersättning som en skattskyldig har fått på grund av patent, upphovsrätt eller någon annan därmed jämförbar rättighet är skattepliktig kapitalinkomst, om rättigheten har förvärvats genom arv eller testamente eller mot vederlag. I annat fall är den förvärvsinkomst.

Skattepliktig inkomst är inte

En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster dra av de utgifter som han har haft för att förvärva eller bibehålla dem.

Fysiska personer, dödsbon och av dem bildade beskattningssammanslutningar samt samfällda förmåner har rätt att före de avdrag som avses i 56 § göra skogsavdrag från den kapitalinkomst av skogsbruk som de förvärvat från en fastighet som skall anses som en gårdsbruksenhet.

Skogsavdraget utgör högst 40 procent av den kapitalinkomst av skogsbruk som den skattskyldige under skatteåret har förvärvat från skog som berättigar till skogsavdrag. Den skattskyldige har rätt att under sin ägartid göra skogsavdrag för högst 50 procent av anskaffningsutgiften för skogen.

Som anskaffningsutgift för skogen anses skogens andel av anskaffningsutgiften för fastigheten. Om äganderätten till fastigheten överlåts vidare vederlagsfritt, har den skattskyldige samma rätt att göra skogsavdrag som den föregående ägaren skulle ha haft.

Skogsavdrag görs på yrkande av den skattskyldige, och han skall i samband med yrkandet lägga fram utredning om förutsättningarna för det. Skogsavdraget under ett skatteår skall uppgå till minst 10 000 mark.

Utgifter som hänför sig till kapitalinkomst av skogsbruk är bland annat

Den skattskyldige får inte dra av utgifter till den del han erhållit skattefritt understöd eller annan skattefri ersättning för dem. Om avdraget har godkänts vid beskattningen, betraktas understödet eller ersättningen som inkomst.

Ett samfund får enligt vad som närmare bestäms genom förordning från sin inkomst dra av

En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster dra av räntorna på sina skulder, om skulden

Räntor som har betalts för den tid för vilken de har räknats ut är avdragbara endast till den del de hänför sig till skatteåret och det följande året.

En skattskyldig har inte rätt att dra av räntor som har betalts

En skattskyldig har inte heller rätt att dra av ränta som hänför sig till en sådan ränta enligt lagen om källskatt på ränteinkomst som inte skall anses vara skattepliktig ränteinkomst enligt denna lag.

Vid ränteavdrag avdras först räntorna för andra skulder än räntorna för en skuld för förvärv av den första bostaden enligt 131 § 3 och 4 mom.

Ränta på en skuld som en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag har använt för förvärv av en företagsandel dras av från hans andel i en näringssammanslutnings näringsinkomst innan kapitalinkomstandelen räknas ut på det sätt som stadgas i 40 §. Också räntan på en skuld som i ett aktiebolag som bedriver näringsverksamhet en delägare, som enligt 2 § 6 mom. lagen om pension för arbetstagare inte står i arbetsförhållande till bolaget, har använt för förvärv av aktier dras av från det sammanlagda beloppet för hans dividend från bolaget och gottgörelsen för bolagsskatt innan dividendens kapitalinkomstandel räknas ut så som stadgas i 42 §. Till den del räntor inte har dragits av från den inkomstandel eller den dividendinkomst som avses ovan dras de av från den skattskyldiges kapitalinkomster.

På yrkande som den skattskyldige framställt innan beskattningen för skatteåret har slutförts kan den förlust som under skatteåret uppkommit av näringsverksamhet och jordbruk samt den förlust som för en delägare i en beskattningssammanslutning uppkommit av sammanslutningens jordbruk helt eller delvis dras av från de kapitalinkomster som en fysisk person eller ett dödsbo har förvärvat under skatteåret. Förlusterna dras av från kapitalinkomsterna före räntorna, men efter utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande.

Förlust som uppkommit av näringsverksamhet eller jordbruk som makar idkar gemensamt skall dras av från kapitalinkomsterna endast om båda makarna yrkar det. Förlusten skall härvid dras av från makarnas kapitalinkomster enligt de andelar som avses i 14 § 2 mom.

Den andel en delägare i en beskattningssammanslutning har i nettoförluster av sammanslutningens övriga verksamhet dras av från hans kapitalinkomster.

Om summan av en fysisk persons eller ett dödsbos avdragbara utgifter för inkomstens förvärvande samt för ränteutgifter och från kapitalinkomsterna avdragbara förluster enligt 59 § överstiger summan av de skattepliktiga kapitalinkomsterna, utgör skillnaden ett sådant underskott i kapitalinkomstslaget på grund av vilket den skattskyldige har rätt att göra en underskottsgottgörelse som avses i 131-134 §§.

När underskottsgottgörelsen räknas ut beaktas de andelar av underskottet som härrör från kostnader för inkomstens förvärvande samt från förluster och räntor i den ordning som de dras av från kapitalinkomsterna enligt 58 § 6 mom. och 59 §. Till den del underskottet inte har beaktats som ett avdrag från skatten skall det fastställas som en sådan till kapitalinkomstslaget hänförlig förlust som enligt 118 § skall dras av från den skattskyldiges kapitalinkomster under de följande åren.

Förvärvsinkomst är annan inkomst än kapitalinkomst som avses i 2 kap.

Skattepliktig förvärvsinkomst är bland annat lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande samt förmån eller ersättning som erhållits i stället för sådan inkomst.

Skattepliktig förvärvsinkomst är också sådan nettoinkomst av skogsbruk som avses i 11 § inkomstskattelagen för gårdsbruk.

Av företagsinkomst som skall fördelas, av den inkomstandel som tillkommer en delägare i en sammanslutning och av dividend utgör den andel förvärvsinkomst som inte enligt 38-42 §§ är kapitalinkomst.

Förvärvsinkomst är även förtäckt dividend som avses i 57 § beskattningslagen.

Skattepliktig förvärvsinkomst är värdet av det arbete som en skattskyldig eller dennes make, den skattskyldiges hemmavarande barn som före skatteåret fyllt 14 år och en delägare i ett dödsbo eller i en beskattningssammanslutning eller en medlem av hans familj under skatteåret har utfört genom att i samband med leveransförsäljning från gårdsbruksenhetens skog eller annan därmed jämförbar försäljning upparbeta eller transportera virke (leveransarbete) .

Leveransarbetet skall uppskattas i pengar till det belopp som för detta arbete skulle ha betalts i lön till en anställd.

Värdet av leveransarbetet anses likväl utgöra skattepliktig inkomst endast till den del den virkesmängd som de ovan nämnda personerna har upparbetat eller transporterat sammanlagt överstiger 125 kubikmeter.

Den del av leveransarbetet som är skattepliktig skall fördelas såsom förvärvsinkomst mellan de personer som avses i 1 mom., i förhållande till deras arbetsinsatser.

Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivaren är skattepliktig förvärvsinkomst för den skattskyldige och skall uppskattas till gängse värde enligt vad skattestyrelsen årligen närmare bestämmer.

Från personalfonder erhållna fondandelar och överskott är skattepliktig förvärvsinkomst.

Som förvärvsinkomst anses rätten att på grundval av ett arbetsförhållande teckna aktier eller andelar i ett företag till lägre pris än det gängse. Förmånen är skattepliktig till den del nedsättningen på aktiens eller andelens pris överstiger 10 procent av aktiens eller andelens gängse pris. Om förmånen inte kan utnyttjas av en majoritet av de anställda, är nedsättningens belopp i sin helhet skattepliktig inkomst.

Det gängse priset på en offentligt noterad aktie eller andel är det genomsnittliga pris som har räknats ut för kalendermånaden före emissionsbeslutet. Om det genomsnittliga priset på en offentligt noterad aktie under den kalendermånad som följer efter den första noteringen är lägre än det ovan angivna priset, skall skatteplikten för förmånen och dennas värde bestämmas på grundval av det lägre värdet.

Skattepliktig förvärvsinkomst utgör också rätten att på grundval av ett konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt teckna aktier och andelar i arbetsgivarföretaget, till den del det betalda priset är lägre än värdepapperets gängse värde vid emissionen av lånet. Om en i samband med konvertibla skuldebrev eller optionslånearrangemang använd akties eller andels värde inte kan bestämmas enligt det värde som den har vid den nämnda tidpunkten, bestäms skatteplikten för förmånen enligt den tidpunkt då aktien eller andelen tecknades.

Såsom skattepliktig förvärvsinkomst betraktas ränteförmåner i samband med lån som erhållits på grundval av anställning, till den del den årliga räntan på lånet är lägre än Finlands Banks grundränta ökad med en procentenhet.

Av arbetsgivaren betalda försäkringspremier för en arbetstagares sparlivförsäkring är skattepliktig förvärvsinkomst för den försäkrade.

Som skattepliktig förvärvsinkomst betraktas också av arbetsgivaren betalda premier för individuell frivillig pensionsförsäkring, till den del de inte vore avdragbara om den skattskyldige själv hade betalt premierna eller 60 procent av dem vore avdragbara. Premierna för en sådan försäkring utgör dock inte skattepliktig inkomst för arbetstagaren, om de är begränsat avdragbara enligt 8 § 2 mom. lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. De skall inte heller anses som skattepliktig inkomst för arbetstagaren enbart på den grunden att en försäkring som arbetsgivaren har tecknat skall betalas i ett för allt.

Som skattepliktig inkomst anses inte, om inte något annat följer av vad som stadgas ovan, sedvanliga och skäliga förmåner som anställda och personer som får pension för tidigare anställning hos arbetsgivaren erhåller av denne och som utgörs av

Som skattepliktig inkomst betraktas inte heller sådana inom branschen sedvanliga och skäliga förmåner som skattskyldiga vilka är anställda hos trafikidkare eller uppbär pension på basis av en sådan anställning får av arbetsgivaren i form av fri- eller rabattbiljetter för resor.

Skattepliktig inkomst är inte skäliga ersättningar för täckande av särskilda kostnader och den ökning av levnadskostnaderna som skötseln av ett riksdagsmannauppdrag medför.

Såsom i 1 mom. nämnd skälig ersättning betraktas talmannens anslag enligt lagen om riksdagsmannaarvode (328/47) och, om inte något annat visas, 80 procent av en riksdagsmans kostnadsersättning.

Skattepliktig inkomst är inte rätten till gratis resor i samband med skötseln av ett riksdagsmannauppdrag.

Skattepliktig inkomst är inte kostnadsersättningar för resor, dagtraktamenten, måltidsersättningar och logiersättningar som arbetsgivaren har betalt för arbetsresor.

I branscher där arbetstagaren ofta måste byta arbetsställe på grund av att det för branschen typiska arbetet är kortvarigt anses av resekostnadsersättningarna för de dagliga resorna mellan bostaden och det särskilda arbetsstället endast kostnadsersättningen för själva resan vara skattefri inkomst, i det fall att den skattskyldige inte har någon egentlig arbetsplats. Om arbetstagaren dock inte har tillfälle att utnyttja av arbetsgivaren ordnad arbetsplatsbespisning på ett särskilt arbetsställe eller i dess omedelbara närhet, anses det enligt vad skattestyrelsen årligen närmare bestämmer att dessutom också i resekostnadsersättningarna för dagliga resor mellan bostaden och ett särskilt arbetsställe ingående måltidsersättning skall vara skattefri.

Med arbetsresa avses en resa som en skattskyldig tillfälligt företar till ett särskilt arbetsställe för att utföra arbetsuppgifter.

Inom branscher där arbetstagaren ofta måste byta arbetsställe på grund av att det för branschen typiska arbetet är kortvarigt skall också de dagliga resorna mellan bostaden och ett särskilt arbetsställe betraktas som arbetsresa, under förutsättning att den skattskyldige inte har någon egentlig arbetsplats.

Som arbetsresa betraktas inte resa mellan den skattskyldiges bostad och den egentliga arbetsplatsen och inte heller veckosluts- och liknande resor som under pågående arbetskommendering har företagits mellan bostaden och det särskilda arbetsstället.

Skattestyrelsen meddelar årligen på förhand närmare föreskrifter om grunderna för och beloppen av skattefria ersättningar, efter att ha berett kostnadsersättningsdelegationen tillfälle att bli hörd. Närmare stadganden om delegationen utfärdas genom förordning.

Skattestyrelsen fastställer beloppen av skattefria dagtraktamenten och målstidsersättningar som arbetsgivaren betalar för arbetsresor, utgående från de av statens arbetsmarknadsverk uträknade resekostnadsbeloppen. När inrikesdagtraktamenten fastställs skall från summan dras av en 15 procents andel för inbesparade levnadskostnader. Det sålunda uträknade beloppet skall dras av från de sammanlagda resekostnaderna också när utrikesdagtraktamenten fastställs. Skattestyrelsen fastställer, i överensstämmelse med de maximikilometerersättningar som statens arbetsmarknadsverk har räknat ut, den skattefria kilometerersättning som skall betalas till en skattskyldig för arbetsresor som denne har företagit med fordon som han äger eller besitter.

Med sjöarbetsinkomst avses löneinkomst i pengar eller pengars värde för arbete som ombord på ett finskt fartyg med en bruttodräktighet om minst 100 registerton i samband med fartygets trafik utförs i anställning hos en redare eller någon annan därmed jämställbar, av skattestyrelsen bestämd arbetsgivare som sköter fartygets trafik, under förutsättning att

Med kustfart avses inrikes trafik utanför skärgårdsområdet på Finska viken, Bottniska viken och Östersjön norr om 57:e breddgraden, dock inte trafik från Viborgska viken till Santio i Virolahti kommun längs den inre farleden, inte heller trafik utanför Fagerö i Sibbo kommun eller utanför Porkala udd eller Hangö udd, om fartyget annars används inom skärgården vid kusten.

Med utrikesfart avses trafik mellan en ort i Finland och en ort i en främmande stat eller trafik utanför området för kustfart.

Med finska fartyg jämställs sådana utländska fartyg som en finsk arbetsgivare förhyr eller innehar på annan grund än hyra och med vilket följer endast en fåtalig besättning eller ingen besättning alls.

Fastställelse som avses i 1 mom. kan sökas av arbetsgivare eller skattskyldiga.

Sjöarbetsinkomst är också

Som sjöarbetsinkomst betraktas inte inkomst av

Skattepliktig inkomst är inte ersättning som motsvarar en genomsnittlig skälig ökning av rese- och levnadskostnader och som arbetsgivaren har betalt till en skattskyldig som erhåller sjöarbetsinkomst som avses ovan för resor från bostaden till fartygets ankomst- och avgångshamn och tillbaka. Skattefri inkomst är dock endast ersättningar för resor på grund av semester och kompensationsledighet samt för andra resor vilkas kostnader arbetsgivaren enligt sjömanslagen är skyldig att ersätta.

Skattestyrelsen meddelar årligen närmare föreskrifter om grunderna för och beloppen av skattefria resekostnadsersättningar.

Skattepliktig inkomst är inte

Skattepliktig inkomst är inte lön som den skattskyldige har erhållit för arbete som han utfört utomlands i anställning hos en och samma arbetsgivare eller i en och samma stat utomlands ( arbetsinkomst utomlands ), om hans utlandsvistelse på grund av detta arbete ( utlandstjänstgöring ) har varat eller kan antas vara minst sex månader utan avbrott. Löneinkomsten är dock skattepliktig, om den har betalts av staten, en kommun eller något annat finskt offentligrättsligt samfund eller om den erhållits för arbete på ett finskt fartyg eller luftfartyg.

Utlandstjänstgöring anses inte bli avbruten av att den skattskyldige efter att ha inlett tjänstgöringen vistas i Finland i medeltal högst sex dagar per sådan hel månad som hans tjänstgöring kan anses vara eller har varat. En förutsättning är dock att han inte vistas i Finland flera än 60 dagar på förhand av det antal dagar som uträknats på detta sätt och att han efter en sådan vistelse i Finland återvänder till tjänstgöringsstaten för att fortsätta samma utlandstjänstgöring. Denna anses inte heller bli avbruten, om den skattskyldiges vistelse i Finland beror på tvingande, av honom och hans arbetsgivare oberoende, oväntade orsaker och den skattskyldige efter en sådan vistelse i Finland återvänder till tjänstgöringsstaten för att fortsätta utlandstjänstgöringen.

Utlandstjänstgöring som inte längre kan betraktas som oavbruten anses ha upphört den dag då den skattskyldige efter att ha avslutat sin tjänstgöring skulle ha kunnat lämna tjänstgöringsstaten.

Har den skattskyldiges utlandstjänstgöring upphört av vägande, av den skattskyldige och hans arbetsgivare oberoende, oförutsedda orsaker, anses inte arbetsinkomsten utomlands som skattepliktig inkomst på den grunden att utlandstjänstgöringen inte har varat minst sex månader så som det har antagits.

Skadestånd och därmed jämförbara ersättningar är inte skattepliktiga, om de inte har erhållits i stället för skattepliktig inkomst eller som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst.

Ersättningar på grund av personförsäkring som utgivits i stället för skattepliktig inkomst eller annars som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst är skattepliktiga.

Av engångsersättning som på grund av personförsäkring betalas ut för invaliditet är 50 procent skattepliktig inkomst.

Skattepliktiga ersättningar är inte

Av en pension, som grundar sig på en försäkring som den skattskyldige har betalt i ett för allt eller som han annars erhållit genom köp, byte eller mot annat vederlag än en fastighet eller genom ett annat med dem jämförbart förvärv mot vederlag, är följande andel skattepliktig förvärvsinkomst:

Av återbäringen, återköpsvärdet eller ändringsvärdet av premierna för en pensionsförsäkring som har betalts i ett för allt är försäkringens avkastning skattepliktig inkomst.

Skattepliktig inkomst är inte

Stipendier, studiebidrag och andra understöd samt pris som erhållits från andra än staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund eller från Nordiska rådet är dock skattepliktig inkomst till den del det sammanlagda beloppet av dem samt av stipendier, andra understöd, studiebidrag och pris som erhållits från offentligrättsliga samfund och Nordiska rådet, efter avdrag av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande, under skatteåret överstiger det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium.

Finansministeriet kan på ansökan besluta att ett ovan angivet pris som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet är skattefri inkomst i sin helhet.

Skattepliktig inkomst är inte pris i sådana nationella eller internationella, i konstnärligt hänseende betydelsefulla tävlingar på konstens område som finansministeriet har bestämt.

Finansministeriet bestämmer årligen på förhand, på framställning av undervisningsministeriet, vilka tävlingar som avses i 1 mom.

Skattepliktig inkomst är inte pris i annan form än pengar eller någon därmed jämförbar prestation som en elev i grundskola, gymnasium, kvällsgymnasium, yrkesskola eller någon annan därmed jämförbar läroinrättning har fått vid en tävling i ett läs- eller övningsämne som har anordnats för eleverna.

Skattepliktig inkomst är inte vinster från lotterier som avses i 2 § lotteriskattelagen. Sådan inkomst är dock vinster som kan anses som skälig ersättning för någon prestation eller som kan betraktas som lön enligt lagen om förskottsuppbörd.

Skattepliktig inkomst vid kommunalbeskattningen är arv som tillfallit annan än make eller arvinge i rakt upp- eller nedstigande led, bidrag och gottgörelse som avses i 8 kap. ärvdabalken, testamente och gåva till den del denna inkomst har erhållits från en och samma arvlåtare eller donator och under skatteåret uppgår till ett värde av sammanlagt över 15 000 mark.

Arvode och pension samt därutöver av staten bekostade bostads- och andra förmåner för handhavande av republikens presidents ämbetsuppdrag är inte skattepliktig inkomst.

Skattepliktig inkomst är inte strejkunderstöd eller annat därmed jämförbart understöd om högst 70 mark per dag som med anledning av stridsåtgärd har erhållits från en arbetsmarknadsorganisation.

Skattepliktig är inte den inkomst som plockaren har fått vid överlåtelse av vilda bär, svampar och kottar eller sådana vilda växter och växtdelar som insamlas för att användas som människoföda eller läkemedel eller vid tillverkningen av läkemedel, om inkomsten inte skall anses som lön. Skattepliktig är inte heller den ersättning som överlåtaren har erhållit för överlåtelse av modersmjölk.

Skattepliktig inkomst är inte sådant underhållsbidrag för barn som har fastställts genom dom eller avtal enligt lagstiftningen om underhåll för barn eller som annars erhålls för sådant underhåll.

Skattepliktigt är inte sådant underhåll i form av pengar eller varor som på basis av en frivillig förbindelse eller någon annan förpliktelse på bestämda tider betalas till en tidigare make eller till en make som på grund av söndring i äktenskapet är stadigvarande bosatt på annat håll.

Skattepliktig inkomst är inte

Som utgifter för inkomstens förvärvande anses även kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, beräknade enligt kostnaderna för anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Sådana kostnader kan dock dras av till ett belopp av högst 16 000 mark och endast till den del de under skatteåret överstiger 2 000 mark.

Anses något annat än ett allmänt fortskaffningsmedel som billigaste fortskaffningsmedel enligt 1 mom., räknas avdraget ut så som skattestyrelsen årligen närmare bestämmer med beaktande av den skäliga kostnadsökning som användningen av fortskaffningsmedlet för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medför.

Stadgandena i 1 och 2 mom. tillämpas då avdraget räknas ut för kostnaderna för resor som avses i 72 § 3 mom.

Har en skattskyldig använt motorsåg eller röjsåg vid fällning av träd, upparbetning av virke, skogsröjning eller annat med skogsröjning jämförbart arbete, anses som utgift för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst av sådant arbete kostnaderna för användningen av sågen till ett belopp om 30 procent eller, om den skattskyldige yrkar på detta, 40 procent av den nämnda löneinkomsten. Har ett arbetslag om två personer använt samma såg, anses dessa kostnader utgöra 20 procent av varderas löneinkomst av arbetet och, om arbetslaget bestått av tre personer, 15 procent av vars och ens löneinkomst av arbetet. På basis av vad den skattskyldige visar beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande eller bibehållande de verkliga kostnaderna för användningen av motorsåg, om de är större än vad som nämns ovan.

Har en skattskyldig använt häst och körredskap eller traktor vid skogskörslor eller andra körslor, anses som utgift för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst kostnaderna för användning av häst och körredskap eller traktor till ett belopp om 60 procent av löneinkomsten av skogskörslor och 50 procent av löneinkomsten av andra körslor. På basis av vad den skattskyldige visar beaktas som utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande de verkliga kostnaderna för användning av häst och körredskap eller traktor, om de är större än vad som nämns ovan.

Utgör den löneinkomst som avses i 1 mom. minst en tredjedel av den skattskyldiges inkomster, anses ytterligare 5 procent av löneinkomsten, dock högst 1 400 mark, utgöra utgifter för förvärvande eller bibehållande av denna löneinkomst (skogsarbetaravdrag) .

Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av

Den skattskyldige får med undantag av avdraget för inkomstens förvärvande inte dra av utgifter för förvärvande eller bibehållande av sjöarbetsinkomst.

Den skattskyldige har rätt att från sin förvärvsinkomst dra av arbetstagares lagstadgade pensionspremie och lagstadgad arbetslöshetsförsäkringspremie, de premier som han betalt för sig och sin makes obligatoriska eller lagstadgade pensionsförsäkring samt premierna för sådant registrerat eller genom en pensionsfond eller i pensionskassa kollektivt ordnat tilläggspensionsskydd som ansluter sig till pension. Även premierna för tilläggspensionsskydd som ordnats kollektivt i ett försäkringsbolag är helt avdragbara förutsatt att det så ordnade tilläggspensionsskyddet i fråga och förmånerna motsvarar högst det registrerade tilläggspensionsskyddet.

Dessutom har den skattskyldige rätt att upp till 50 000 mark om året från sina eller makens inkomster dra av premierna för annan frivillig pensionsförsäkring än sådan som avses i 1 mom., om

Om pensionen enligt försäkringsavtalet börjar löpa innan pensionstagaren fyllt 65 år, skall den procentandel som avses i 2 mom. 2 punkten minskas med 3,3 procentenheter för varje begynnande år varmed pensionsåldern underskrider 65 år.

Premierna för frivillig pensionsförsäkring är enligt 2 mom. avdragbara också i det fall att den i 2 mom. 2 punkten eller i 3 mom. angivna procentgränsen överskrids, om

Till den del en frivillig pensionsförsäkring inte uppfyller villkoren i 1-4 mom. har den skattskyldige rätt att dra av 60 procent av premierna, dock högst 30 000 mark om året. Samma avdragsrätt gäller premier som arbetsgivaren har betalt och som enligt 68 § räknas som hans inkomst. Premierna för pension som betalas i ett för allt och för folkpensionsförsäkring är inte alls avdragbara. En förutsättning för att premierna för en försäkring för den skattskyldige eller hans make skall vara avdragbara är dessutom att premierna för samma försäkring inte har dragits av från inkomsten av näringsverksamhet eller jordbruk.

Som frivillig pensionsförsäkring anses ålders- och familjepensionsförsäkring samt därtill ansluten invalid- och arbetslöshetspensionsförsäkring om därpå grundad pension skall betalas periodiskt varje halvår eller med kortare mellanrum under den försäkrades eller förmånstagarens återstående livstid eller under minst två år. Vid tillämpningen av denna paragraf beaktas av folkpensionen endast basdelen och tilläggsdelen.

Vid stats- och kommunalbeskattningen beviljas under de förutsättningar om vilka stadgas nedan sådana allmänt skattskyldiga som erhåller sjöarbetsinkomst enligt 74 § avdrag för sjöarbetsinkomst från nettoförvärvsinkomsten.

Det avdrag för sjöarbetsinkomst som vid statsbeskattningen beviljas utgör 18 procent av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst 39 500 mark.

Det avdrag för sjöarbetsinkomst som vid kommunalbeskattningen beviljas utgör 30 procent av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst 67 500 mark.

Utan hinder av 3 mom. höjs avdraget för sjöarbetsinkomst vid kommunalbeskattningen med 1 000 mark för varje hel kalendermånad under vilken fartyget inte anlöper finsk hamn eller annars rör sig inom finskt territorium, om den skattskyldige då arbetar på fartyget. Vid utgången av en tidsperiod som berättigar till förhöjning beviljas dock denna även för del av en kalendermånad.

Har en under skatteåret i Finland bosatt persons skattebetalningsförmåga med beaktande av de inkomster och den förmögenhet som står till hans och hans familjs förfogande, av någon särskild orsak, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, nedgått väsentligt, avdras från nettoförvärvsinkomsten ett skäligt belopp, dock inte mera än 8 000 mark. Avdraget beviljas i hela tusental mark.

På basis av kostnader som enbart beror på sjukdom kan den skattskyldiges skattebetalningsförmåga anses ha blivit väsentligt nedsatt endast om det totala beloppet av den skattskyldiges och hans familjs sjukdomskostnader under skatteåret uppgår till minst 4 000 mark och samtidigt utgör minst 10 procent av den skattskyldiges sammanlagda nettokapital- och nettoförvärvsinkomster. Som familjemedlemmar betraktas den skattskyldiges make och minderåriga barn.

Vid statsbeskattningen har den skattskyldige eller makarna tillsammans rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av 8 400 mark, om den skattskyldige eller makarna under skatteåret har försörjt ett barn som har fyllt minst 3 men högst 7 år.

Vid statsbeskattningen görs från den skattskyldiges förvärvsinkomst ett pensionsinkomstavdrag.

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att från full folkpension, som har multiplicerats med talet 2,22 dras av den minsta beskattningsbara inkomsten enligt den progressiva inkomstskatteskalan, varefter återstoden avrundas till följande fulla hundramarksbelopp.

Pensionsinkomstavdraget kan dock inte vara större än pensionsinkomsten. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 70 procent av det belopp varmed nettoförvärvsinkomsten överstiger det fulla pensionsinkomstavdraget.

Då fullt pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen räknas ut, anses som full folkpension vad som under skatteåret sammanlagt har betalts till en ensamstående i form av folkpensionens basdel och tilläggsdel till fullt belopp i den första kommungruppen.

Vid kommunalbeskattningen skall från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst göras ett pensionsinkomstavdrag.

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att från full folkpension, som har multiplicerats med 1,37 dras av beloppet av fullt grundavdrag, varefter återstoden avrundas till följande fulla hundramarksbelopp. Pensionsinkomstavdraget kan likväl inte vara större än pensionsinkomsten. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, skall avdraget minskas med 70 procent av den överskjutande delen.

Då fullt pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen räknas ut, anses som full folkpension vad som under skatteåret sammanlagt har betalts till en ensamstående i form av folkpensionens basdel och tilläggsdel till fullt belopp i den första kommungruppen.

När det fulla pensionsinkomstavdraget räknas ut för makar, av vilka den ena får folkpension eller familjepension enligt lagen om familjepension och den andra folkpension, ovan nämnd familjepension eller frontmannapension, skall såsom full folkpension betraktas basdelen ökad med 85 procent av den i 2 mom. nämnda tilläggsdelen. Det sistnämnda sammanlagda beloppet anses vid uträkning av pensionsinkomstavdragets fulla belopp som makens fulla folkpensionsbelopp också i det fall att endast den ena av makarna får ovan nämnd familjepension eller folkpension, som har börjat löpa den 1 september 1991 eller därefter, och den andra maken inte får folkpension, frontmannapension eller sådan familjepension som avses ovan.

Det sammanlagda belopp som avses i 2 mom. betraktas dock som folkpensionens fulla belopp för en make när pensionsinkomstavdraget räknas ut, om tilläggsdelen bestäms enligt den tilläggsdel som betalas till en ensamstående.

En skattskyldig eller makar tillsammans har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av 10 500 mark för varje minderårigt barn som han eller de har försörjt under skatteåret.

Från en skattskyldig fysisk persons nettoförvärvsinkomst skall dras av 12 500 mark, om han under skatteåret har försörjt ett minderårigt barn och stadgandena om makar i denna lag inte tillämpas på honom.

Vid kommunalbeskattningen dras från en skattskyldig fysisk persons nettoförvärvsinkomst av 2 600 mark, om han genom sjukdom, lyte eller kroppsskada åsamkats bestående men på grund av vilket hans invaliditetsgrad enligt lämnade uppgifter är 100 procent. Om procenttalet är lägre, dock minst 30 procent, beviljas i avdrag en mot procenttalet svarande del av 2 600 mark. Avdraget beviljas dock högst till beloppet av annan nettoförvärvsinkomst än pensionsinkomst.

Har den skattskyldige under skatteåret fått invalidpension som baserar sig på lagstadgat minimipensionsskydd, anses hans invaliditetsgrad utan särskild utredning vara 100 procent om full pension har beviljats, och 50 procent om delpension har beviljats, såvida inte den skattskyldiges invaliditetsgrad på basis av lämnade uppgifter anses vara högre. Den skattskyldige bibehåller sin rätt till invalidavdrag enligt invalidpensionen även efter att invalidpensionen har ombildats till ålderspension.

Genom förordning utfärdas närmare stadganden om de grunder enligt vilka invaliditetsgraden skall fastställas samt om den utredning som krävs för invalidavdrag.

Invalidavdragets storlek bestäms på basis av annan förvärvsinkomst vid statsbeskattningen än pensionsinkomst, efter att avdrag för inkomstens förvärvande har gjorts.

Utan hinder av 1 och 2 mom. får en skattskyldig som 1982 har haft skattepliktig inkomst, vid kommunalbeskattningen göra invalidavdrag till samma belopp som han hade rätt till vid kommunalbeskattningen för 1982, om han inte med stöd av gällande stadganden har rätt till större invalidavdrag.

Om en skattskyldig har fått studiepenning enligt lagen om studiestöd för högskolestuderande (111/92), skall från hans nettoförvärvsinkomst göras studiepenningsavdrag vid kommunalbeskattningen. Dess fulla belopp är 13 000 mark, dock högst beloppet av studiepenningen. Avdraget minskas med 50 procent av det belopp varmed beloppet av den skattskyldiges förvärvsinkomst överstiger avdragets fulla belopp.

Om en skattskyldig fysisk person som hela skatteåret varit bosatt i Finland har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 8 800 mark, skall från denna dras av detta inkomstbelopp. Om förvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, skall avdraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

En skattskyldig fysisk person som inte hela skatteåret har varit bosatt i Finland får göra pensionsförsäkringspremieavdrag endast om avdraget hänför sig till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken här skall betalas skatt.

Rätt till barnavårds- och pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen samt till andra avdrag från förvärvsinkomsterna vid kommunalbeskattningen än grundavdrag har endast sådana fysiska personer som största delen av skatteåret har varit bosatta i Finland.

Om delägare i ett inhemskt dödsbo är den avlidnes barn eller fosterbarn som under skatteåret har fått underhåll av boets tillgångar, beviljas boet, då så yrkas, för åren efter den avlidnes dödsår i fråga om barnet barnavdrag, barnavårdsavdrag och ensamförsörjaravdrag.

Är den efterlevande maken delägare i dödsboet, beviljas boet även i fråga om denna pensionsförsäkringspremieavdrag samt invalidavdrag vid kommunal- och statsbeskattningen.

De avdrag som nämns ovan görs från boets inkomst och inkomstskatt endast om den efterlevande maken inte har krävt att de i första hand skall dras av från hans egna inkomster eller hans egen inkomstskatt, och endast på basis av den del av boets inkomst som, då 14 § följs i tillämpliga delar, kan betraktas som den efterlevandes förvärvsinkomst.

Stadgandena om avdrag för den efterlevande maken tillämpas också på en annan delägare i dödsboet, då värdet av det arbete som han utfört i fråga om skogsbruk har räknats som inkomst för boet.

Pensionsförsäkringspremieavdrag, barnavårdsavdrag och barnavdrag skall göras från den makes förvärvsinkomst som har yrkat på avdraget. Om avdraget inte kan göras så som makarna har yrkat, skall det i första hand göras från den makes inkomster vars nettoförvärvsinkomst vid statsbeskattningen är större. Barnavårdsavdrag eller barnavdrag som beviljas för varje barn särskilt får dock inte delas upp så att det görs från båda makarnas inkomst.

Fysiska personer och inhemska dödsbon skall betala skatt till staten för sin beskattningsbara förvärvsinkomst enligt den progressiva inkomstskatteskalan och för sin beskattningsbara kapitalinkomst enligt inkomstskatteprocenten. Övriga skattskyldiga skall betala inkomstskatt för sin beskattningsbara inkomst enligt inkomstskatteprocenten.

Inkomstskatteprocenten på kapitalinkomst är 25. Inkomstskatteprocenten för samfund och samfällda förmåner är likaså 25, och den fördelar sig mellan skattetagarna så att

statens andel är 12,96 procentenheter,

kommunens andel 11,20 procentenheter och

församlingens andel 0,84 procentenheter.

Inkomstskatteprocenten för den inkomst som partiellt skattefria samfund, väglag och allmännyttiga samfund vilka avses i 21 § 1 mom. har erhållit från en fastighet är 12,04, och den fördelas mellan kommunen och församlingen enligt 2 mom.

Om den skatteskala som skall tillämpas vid varje års beskattning av förvärvsinkomst stadgas särskilt.

Rätt till den andel av skatten som enligt 2 mom. tillkommer församlingen har församlingar inom den evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet.

Den inkomstskatt som den skattskyldige skall betala fastställs i hela mark så att överstigande belopp inte beaktas.

Från inkomstskatten till staten på förvärvsinkomst för en skattskyldig som största delen av skatteåret har bott i Finland avdras 660 mark, om han genom sjukdom, lyte eller kroppsskada har åsamkats bestående men, på grund av vilket hans invaliditetsgrad enligt lämnade uppgifter är 100 procent eller, om procenttalet är lägre, dock minst 30 procent, en mot procenttalet svarande del av 660 mark.

Har den skattskyldige under skatteåret fått invalidpension som baserar sig på obligatoriskt pensionsskydd, anses hans invaliditetsgrad utan särskild utredning vara 100 procent om full pension har beviljats, och 50 procent om delpension har beviljats, såvida inte den skattskyldiges invaliditetsgrad enligt lämnade uppgifter anses vara högre. Den skattskyldige bibehåller sin rätt till invalidavdrag enligt invalidpensionen även efter att invalidpensionen har ombildats till ålderspension. Genom förordning utfärdas närmare stadganden om de grunder enligt vilka invaliditetsgraden skall fastställas samt om de uppgifter som krävs för invalidavdrag.

Om en skattskyldig på vilken stadgandena om makar i denna lag tillämpas inte har påförts inkomstskatt eller om denna inte förslår till invalidavdrag vid statsbeskattningen, görs avdraget eller avdras det icke avdragna beloppet från inkomstskatten för den skattskyldiges make.

Från inkomstskatten till staten på förvärvsinkomst för en skattskyldig som under skatteåret har betalt underhållsbidrag som fastställts genom avtal eller dom enligt lagstiftningen om underhåll för barn, avdras en åttondedel av det underhållsbidrag som han betalt under skatteåret, dock högst 450 mark per minderårigt barn.

Har en fysisk person eller ett inhemskt dödsbo under skatteåret haft en förvärvsinkomst om minst 15 000 mark, som skall anses ha influtit i förskott eller efterskott för två eller flera år och som utgör minst en fjärdedel av det sammanlagda beloppet av hans nettoförvärvsinkomst under skatteåret, skall inkomstutjämning verkställas vid beskattningen av en sådan engångsinkomst, om detta yrkas innan beskattningen har slutförs.

Som förvärvsinkomst som influtit under två eller flera år kan bland annat anses

Såsom engångsinkomst som har influtit för två eller flera år anses den sammanlagda inkomsten av försäljning av ett eller flera av en konstnärs verk vid en eller flera försäljningar under ett kalenderår.

Om en engångsinkomst som avses i 1 mom. ingår i resultatet av näringsverksamhet eller jordbruk, skall som den engångsinkomst som görs till föremål för inkomstutjämning betraktas en lika stor relativ andel av engångsinkomstens totalbelopp som förvärvsinkomstens andel utgör av den skattskyldiges resultat av näringsverksamheten eller jordbruket.

För inkomstutjämningen skall den i 128 § angivna engångsinkomsten delas med antalet år som inkomsten anses hänföra sig till, dock högst med fem.

Den skatt som skall betalas på en del av engångsinkomsten skall räknas ut så att en av inkomstdelarna läggs till den skattskyldiges övriga beskattningsbara förvärvsinkomst för skatteåret, varefter från den skatt som har uträknats på summan av dessa inkomster dras av skatten på skatteårets övriga beskattningsbara förvärvsinkomst. Skatten på engångsinkomsten räknas ut så att skatten på en del av engångsinkomsten multipliceras med antalet år till vilka inkomsten hänför sig. Skatten på engångsinkomsten, i samband med inkomstutjämning dock minst 15 procent av engångsinkomsten, skall debiteras som skatt för skatteåret.

Fysiska personer och dödsbon skall för sin förvärvsinkomst betala inkomstskatt till kommunen så att varje mark av den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen motsvarar ett skatteöre.

Skulle antalet skatteören som fastställs för en skattskyldig i kommunen understiga etthundra, skall de inte debiteras.

Om uttaxeringen per skatteöre stadgas i kommunallagen.

Underskottsgottgörelse är en mot inkomstskatteprocenten svarande andel av det under skatteåret uppkomna, i 60 § angivna underskottet inom kapitalinkomstslaget, dock högst 8 000 mark. Detta maximibelopp skall ökas med 2 000 mark om den skattskyldige eller makarna tillsammans har försörjt ett minderårigt barn, och med 4 000 mark om antalet sådana barn varit två eller flera. Skall stadgandena om makar tillämpas på en skattskyldig, höjs maximibeloppet av den makes underskottsgottgörelse vars på förvärvsinkomsterna fastställda inkomstskatt till staten är större, om inte makarna yrkat på något annat.

Är det fråga om en skattskyldig på vilken tillämpas stadgandena om maken och överstiger den mot inkomstskatteprocenten svarande andelen av ett under samma skatteår uppkommet underskott inom ett kapitalinkomstslag som avses i 60 § maximibeloppet av den underskottsgottgörelse som avses i 1 mom., skall maximibeloppet av den skattskyldiges underskottsgottgörelse ökas med det belopp varmed makens underskottsgottgörelse underskrider maximibeloppet av hans underskottsgottgörelse.

Den mot inkomstskatteprocenten svarande andelen enligt 1 mom. av underskottet i fråga om kapitalinkomstslag skall ökas med fem procentenheter till den del underskottet härrör från räntor för en bostadsskuld för förvärv av den första bostaden.

Bostadsskuld kan anses ha upptagits för förvärv av den första bostaden, om

En höjning av underskottsgottgörelsen på grund av räntan på skuld för anskaffning av den första bostaden beviljas högst för det år då den första bostaden togs i bruk och för de nio följande skatteåren.

Underskottsgottgörelsen skall dras av från den inkomstskatt som på den skattskyldiges förvärvsinkomst skall betalas till staten, efter att från skatten har minskats av invalidavdraget vid statsbeskattningen och underhållspliktsavdraget vid statsbeskattningen. Det belopp som dras av enbart från statens inkomstskatt utgör dock högst tre fjärdedelar av underskottsgottgörelsens belopp.

Den del av underskottsgottgörelsen som inte har dragits av enligt 132 § skall dras av från den skattskyldiges inkomstskatt till staten och kommunalskatt, från den försäkrades folkpensions- och sjukförsäkringspremie och från kyrkoskatten. Gottgörelsen skall i så fall efter att avdrag enligt 132 § har gjorts fördelas mellan respektive skatter i förhållande till dessas belopp.

Har en skattskyldig, på vilken tillämpas denna lags stadganden om makar, inte för sin beskattningsbara förvärvsinkomst påförts inkomstskatt till staten eller andra sådana skatter som avses i 124 §, eller förslår dessa inte till avdrag av underskottsgottgörelsen, skall gottgörelsen eller det icke avdragna beloppet av den, om den skattskyldige yrkar på det innan beskattningen har slutförts, dras av från den skatt som av makens beskattningsbara förvärvsinkomst tillfaller staten och från de övriga skatter som avses i 133 §, som om gottgörelsebeloppet hade dragits av från de skatter som har påförts den skattskyldige.

Regeringen har rätt att för att undanröja eller lindra internationell dubbelbeskattning under förutsättning av ömsesidighet ingå avtal med en främmande stat om fördelning av beskattningsrätten mellan nämnda stat och Finland i fråga om viss inkomst eller om att en skattskyldig helt eller delvis befrias från att betala skatt i Finland. Beskattning enligt ett sådant avtal anses ha skett enligt denna lag.

Har Finlands beskattningsrätt begränsats genom ett avtal för att undvika internationell dubbelbeskattning eller genom något annat internationellt avtal, eller har Finland helt avstått från att använda sin beskattningsrätt i fråga om viss inkomst tillämpas, i den mån detta enligt avtalet är tillåtet, vid beskattningen av den skattskyldige här den skattesats som hade bort tillämpas om hans beskattningsbara inkomst hade fastställts utan att bestämmelserna i avtalet hade beaktats.

Den skattskyldige får inte dra av utgifter för förvärvande eller bibehållande av inkomst som enligt ett avtal som avses i 1 eller 2 mom. är befriad från skatt i Finland även om de annars hade fått dras av enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, inkomstskattelagen för gårdsbruk eller denna lag.

Leder ett avtal som avses i 1 mom. till att utländsk skatt skall avräknas från den skatt som skall fastställas i Finland, skall från den skatt som betalas här för samma inkomst avräknas det belopp som visas ha blivit betalt i den främmande staten. Härvid anses även det belopp, som en finsk myndighet har överfört eller överför till en behörig myndighet i den andra staten för att användas till avkortning av den skattskyldiges skatt, såsom betalt i den främmande staten. Avräkningen får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar en lika stor del av skatten här som det i den främmande staten erhållna inkomstbeloppet utgör av den skattskyldiges nettoinkomst.

Överstiger den statsskatt som skall betalas på en under skatteåret i Finland bosatt fysisk persons eller ett inhemskt dödsbos under skatteåret beskattningsbara kapital- och förvärvsinkomst och förmögenhet, samt den på grundval av förvärvsinkomsten påförda kommunal- och kyrkoskatten samt folkpensions- och sjukförsäkringspremien sammanlagt 70 procent av det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges vid statsbeskattningen fastställda beskattningsbara kapital- och förvärvsinkomst, skall den överskjutande delen av statsskatten inte påföras den skattskyldige.

Skatteförhöjning som har påförts en skattskyldig med stöd av 77 § beskattningslagen skall dock med avvikelse från 1 mom. debiteras i sin helhet, och den skall inte beaktas vid uträkningen av skatternas och avgifternas maximibelopp.

Vid beskattningen av makar beror det på deras sammanlagda inkomster och skatter om skatt inte skall påföras dem då 1 mom. tillämpas.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.