588/2013

Syftet med denna lag är att säkerställa förutsättningar för att den nationella och regionala elmarknaden och Europeiska unionens inre elmarknad ska fungera effektivt, säkert och miljömässigt hållbart, så att slutförbrukarna kan garanteras en god elleveranssäkerhet, konkurrenskraftiga elpriser och skäliga principer för tjänsterna. De främsta metoderna för att uppnå detta är att trygga en sund och fungerande ekonomisk konkurrens vid produktion och leverans av el samt att upprätthålla skäliga och jämlika principer för tjänsterna inom elnätsverksamheten.

Elföretagen har till uppgift att sörja för de tjänster som sammanhänger med kundernas och elnätsanvändarnas elanskaffning och att främja en effektiv och sparsam användning av elektricitet i såväl sin egen som kundernas och elnätsanvändarnas verksamhet.

Denna lag tillämpas på elmarknaden samt på produktion, import, export, leverans, överföring och distribution av el. Bestämmelserna i II avdelningen samt 7 och 12 kap. tillämpas inte på försvarsförvaltningen och inte heller på Försvarsfastigheter.

Lagens bestämmelser om nätinnehavare tillämpas på näringsidkare som utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet och i sin besittning har ett elnät i Finland, om inte Energimyndigheten har fattat ett beslut om att befria nätinnehavaren från tillståndsplikten.

Lagens bestämmelser om detaljförsäljare tillämpas på elleverantörer som levererar el direkt till slutförbrukarna via en distributionsnätsinnehavares distributionsnät, om inte något annat bestäms nedan.

I denna lag avses med

I elnät i Finland får elnätsverksamhet utövas endast med Energimarknadsverkets tillstånd ( elnätstillstånd ). Elnätstillstånd kan inte överföras på någon annan.

Tillståndsplikten omfattar inte

(15.7.2021/730)

Elnätstillstånd beviljas om den sökande uppfyller de tekniska, ekonomiska och organisatoriska krav som ställs på den elnätsverksamhet som ansökan gäller. Tillståndet beviljas tills vidare eller av särskilda skäl för viss tid.

Elnätstillståndet kan förenas med villkor som är nödvändiga med tanke på förutsättningarna för beviljande av tillståndet. Tillståndet eller tillståndsvillkoren kan ändras med tillståndshavarens samtycke eller också annars, om ändringen grundar sig på en ändring i lagstiftningen eller ett avgörande som en fullföljdsdomstol har meddelat eller om ändringen är nödvändig på grund av väsentliga förändringar i verksamhetsförutsättningarna.

Energimarknadsverket ska underrätta Europeiska kommissionen om att elnätstillstånd beviljats en stamnätsinnehavare. Dessutom ska beslutet om att tillstånd beviljats offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Den som söker elnätstillstånd ska uppfylla följande allmänna krav:

En sökande som ansöker om elnätstillstånd för stamnätsinnehavare ska utöver kraven i 6 § äga ett stamnät i Finland och uppfylla de krav i 5 kap. som gäller stamnätsinnehavares oberoende. Oberoendet ska ha säkerställts i enlighet med förfarandet enligt 5 kap. i denna lag och artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 om den inre marknaden för el, nedan elhandelsförordningen . (23.3.2023/497)

En sökande som har ingått i ett vertikalt integrerat företag ska utöver kraven i 1 mom. också uppvisa dokumentation på att anställda som i det företaget utfört uppgifter som hör till stamnätsinnehavaren inte har överförts till företag som producerar eller levererar el.

Energimarknadsverket ska i elnätstillståndet förordna en stamnätsinnehavare till systemansvarig stamnätsinnehavare .

En sökande som ansöker om elnätstillstånd för systemansvarig stamnätsinnehavare ska utöver kraven i 6 och 7 § dessutom uppfylla följande krav:

(18.1.2019/108)

I elnätstillståndet för systemansvariga stamnätsinnehavare kan man ställa villkor som hänför sig till

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren kan med Energimarknadsverkets tillstånd anförtro ett intressebolag som den systemansvarige stamnätsinnehavaren äger tillsammans med stamnätsinnehavare från andra EES-stater funktioner som hänför sig till den riksomfattande balansavräkningen. På tillståndsbeslutet tillämpas bestämmelserna i 5 § om beviljande av elnätstillstånd och bestämmelserna i 3 mom. om de villkor som i elnätstillståndet kan ställas på systemansvariga stamnätsinnehavare.

I elnätstillståndet för distributionsnätsinnehavare bestämmer Energimarknadsverket ett geografiskt ansvarsområde för distributionsnätsinnehavaren gällande distributionsnätet. Efter det att elnätstillståndet beviljats kan Energimarknadsverket av vägande skäl ändra distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde.

Distributionsnätsinnehavaren kan avtala med andra innehavare av elnätstillstånd om ändring av ansvarsområdet. Abonnenterna i området och Energimarknadsverket ska underrättas om ändringen.

Den distributionsnätsinnehavare vars ansvarsområde överförs till en annan tillståndshavare är ansvarig för området tills överföringen på behörigt sätt har anmälts till Energimarknadsverket och abonnenterna i området. Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska ges i anmälan och om anmälningsförfarandet.

En sökande som ansöker om elnätstillstånd för elnätsverksamhet i ett distributionsnät ska utöver de krav som anges i 6 § också uppfylla de krav som i 6 kap. ställs på juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet, om

Elnätstillstånd för slutna distributionsnät kan på ansökan beviljas en sökande som utövar elnätsverksamhet i ett distributionsnät eller högspänningsdistributionsnät inom ett geografiskt avgränsat område för industriell verksamhet eller näringsverksamhet eller område där gemensamma tjänster tillhandahålls, när nätet inte levererar el till konsumenter, om

Elnätstillstånd för slutna distributionsnät får emellertid inte beviljas sökande inom vars elnät el levereras till konsumenter, om det inte är fråga om elleverans till ett litet antal konsumenter som har sådana förbindelser med sökanden som baserar sig på ett anställningsförhållande eller motsvarande förbindelser.

På slutna distributionsnät och innehavare av slutna distributionsnät tillämpas det som i denna lag bestäms om högspänningsdistributionsnät, distributionsnät och innehavare av distributionsnät, om inte något annat föreskrivs särskilt. På tillståndsbeslutet tillämpas det som i 5 § föreskrivs om beviljande av elnätstillstånd.

Energimyndigheten kan i enskilda fall för viss tid tillåta att elnätsverksamhet utövas utan elnätstillstånd, om nätinnehavaren har beviljats undantag enligt artikel 63 i elhandelsförordningen. Befrielse kan beviljas för högst den tid som undantaget enligt den artikeln gäller. Befrielsen får inte överföras på någon annan.

Bestämmelserna om nätinnehavare i denna lag tillämpas inte på en nätinnehavare som fått befrielse. Energimyndigheten kan dock i sitt beslut om befrielse från tillståndsplikten ställa villkor som gäller tillgången till nätet via sammanlänkningen i fråga samt driftsäkerheten. Villkoren för tillgången till nätet kan hänföra sig till

En distributionsnätsinnehavare har ensamrätt att bygga distributionsnät på sitt ansvarsområde.

Andra får bygga distributionsnät på ansvarsområdet, om

För byggande av en elledning med en nominell spänning på minst 110 kilovolt ska projekttillstånd begäras hos Energimarknadsverket. För byggande av en elledning med en nominell spänning på minst 110 kilovolt vilken sträcker sig över riksgränsen ska projekttillstånd begäras hos ministeriet. Projekttillstånd som beviljats för byggande av en elledning som sträcker sig över riksgränsen kan inte överföras på någon annan.

Projekttillstånd behövs emellertid inte för byggande av en intern elledning i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp.

I projekttillståndet bestäms inte var elledningen ska dras. Innan projekttillstånd har beviljats behövs inte någon områdesreservering eller kommunens samtycke enligt 17 § i fråga om hur ledningen ska dras.

Om ett energiprojekt av gemensamt intresse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 förutsätter ett projekttillstånd enligt 1 mom., ska på behandlingen av tillståndet utöver denna lag tillämpas nämnda förordning av Europaparlamentet och rådet samt lagen om tillståndsförfarandet för energiprojekt av gemensamt intresse inom Europeiska unionen (684/2014) .

Bestämmelser om de uppgifter och utredningar som ska ingå i en ansökan om projekttillstånd utfärdas genom förordning av statsrådet.

En förutsättning för att projekttillstånd ska beviljas är att elledningen behövs för att trygga elöverföringen. En förutsättning för att projekttillstånd ska beviljas för en elledning som överskrider riksgränsen är dessutom att byggandet av elledningen också i övrigt är ändamålsenligt med tanke på utvecklingen och ömsesidigheten på elmarknaden.

Om ansökan inte gäller en elledning som överskrider riksgränsen, ska projekttillstånd trots bestämmelserna i 1 mom. beviljas för

Till projekttillståndet kan sådana villkor fogas som ska anses nödvändiga med tanke på förutsättningarna för tillstånd.

Dragning av en elledning med en nominell spänning på minst 110 kilovolt kräver kommunens samtycke, om inte rätten att placera elledningen grundar sig på ett sådant inlösningsförfarande som avses i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977) och elledningen byggs någon annanstans än på ett område som i planen har reserverats för detta ändamål. Kommunen får inte vägra samtycke eller ställa villkor för det utan giltiga skäl som baserar sig på områdesplaneringen eller som hänför sig till miljöaspekter eller andra omständigheter, om vägran eller villkoren medför oskäligt förfång för tryggandet av elöverföringen eller för sökanden.

Distributionsnätsinnehavaren ska se till att kommunerna informeras om planeringen av anläggandet av ett distributionsnät. Distributionsnätsinnehavaren ska i samråd med kommunerna inom sitt ansvarsområde även i övrigt se till att samarbetet är tillräckligt för att nätet ska kunna placeras med beaktande av kommunernas synpunkter på markanvändningen.

Om ett samtycke av kommunen enligt 1 mom. krävs för genomförande av ett sådant energiprojekt av gemensamt intresse som avses i den förordning av Europaparlamentet och rådet som avses i 14 § 4 mom., ska på behandlingen av kommunens samtycke utöver denna lag tillämpas nämnda förordning av Europaparlamentet och rådet samt lagen om tillståndsförfarandet för energiprojekt av gemensamt intresse inom Europeiska unionen. (22.8.2014/685)

Nätinnehavare ska tillhandahålla parterna på elmarknaden sina elnätstjänster på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Tjänster får inte tillhandahållas på villkor som är ogrundade eller som uppenbarligen begränsar konkurrensen inom elhandeln.

För att garantera sina nätanvändare tillgång på el av tillräckligt god kvalitet ska nätinnehavaren upprätthålla, driva och utveckla sitt elnät och förbindelserna till andra nät i enlighet med de föreskrivna kraven på elnätsverksamhet och nätanvändarnas rimliga behov.

Elnätet ska planeras, byggas och upprätthållas så att

(15.7.2021/730)

Särskilda bestämmelser utfärdas om elnätens elsäkerhet.

Nätinnehavaren ska på begäran och mot skälig ersättning till sitt elnät ansluta de eldriftsställen, kraftverk och energilagringsanläggningar inom sitt verksamhetsområde som uppfyller de tekniska kraven. Anslutningsvillkoren och de tekniska kraven ska vara öppna, objektiva och icke-diskriminerande och beakta elsystemets driftsäkerhet och effektivitet. (23.3.2023/497)

Nätinnehavaren ska publicera de tekniska kraven för anslutning och en skälig tid inom vilken nätinnehavaren behandlar de anbudsförfrågningar som gäller anslutning.

Nätinnehavaren ska på begäran från den som ska anslutas ge denne en omfattande och tillräckligt detaljerad uppskattning av anslutningskostnaderna och en bedömning av när anslutningen kan levereras. Anslutningen till elnätet ska ske inom 24 månader från det att anslutningsavtalet ingåtts, om det är möjligt för nätinnehavaren att inom den tiden göra sådana investeringar i elnätet som anslutningen kräver på ett sätt som är skäligt ur nätinnehavarens synvinkel och icke diskriminerande ur nätanvändarnas synvinkel.

En stamnätsinnehavare eller en innehavare av ett högspänningsdistributionsnät får inte vägra ansluta ett nytt kraftverk eller en ny energilagringsanläggning med hänvisning till eventuella framtida begränsningar i den tillgängliga överföringskapaciteten av nätet.

I stamnätsinnehavares och högspänningsdistributionsnäts innehavares villkor för anslutning av kraftverk och energilagringsanläggningar får det för att påskynda anslutningen och säkerställa den anslutna enhetens ekonomiska effektivitet ställas upp sådana begränsningar för en anslutningspunkts garanterade effekt som avviker från allmän anslutningspraxis eller uppställa driftsmässiga begränsningar för anslutningen, om anslutningen inte är möjlig inom normal tidsplan på grund av otillräcklig överföringskapacitet eller utan att försämra nätets driftsäkerhet. Begränsningen ska dock inte tillämpas om abonnenten står för sådana kostnader för säkerställande av anslutningen som inte kan anses omfattas av utvecklingsskyldigheten enligt 19 §.

Nätinnehavaren ska inom gränserna för överföringskapaciteten för sitt elnät, mot skälig ersättning sälja elöverförings- och eldistributionstjänster till dem som behöver sådana.

En nätinnehavare ska ordna förutsättningar för att

Nätinnehavaren ska för sin del ordna förutsättningar för att nätanvändare och innehavare av energilagringsanläggningar genom att sluta relevanta överförings- och distributionsavtal och erlägga avgifterna för dem får rätt att använda hela landets elnät utgående från sina anslutningspunkter, med undantag av utlandsförbindelser.

En nätinnehavare ska lämna nätanvändare, innehavare av energilagringsanläggningar och kunder de uppgifter de behöver för att få effektiv tillgång till nätet och använda det effektivt.

En nätinnehavare ska på begäran lämna nätanvändare, innehavare av energilagringsanläggningar och kunder ett anbud om anslutning till elnätet samt om överförings- och distributionstjänster för el. I anbudet om anslutning ska anges de tekniska kraven för anslutning.

En nätinnehavare som vägrar erbjuda anslutning eller överförings- eller distributionstjänster ska ge relevanta och betydelsefulla uppgifter om skälen till sin vägran. Till vägran ska fogas en uppgift om att nätanvändare, innehavare av energilagringsanläggningar och kunder om de så önskar har möjlighet att föra ärendet till Energimyndigheten för avgörande i tvistlösningsförfarande, samt Energimyndighetens kontaktuppgifter.

Nätinnehavaren ska sörja för säker, tillförlitlig och effektiv drift av sitt elnät samt för att alla de stödtjänster som behövs för säker, tillförlitlig och effektiv drift av elnätet samt de tjänster efterfrågeflexibilitet och energilagringsanläggningar förutsätter är tillgängliga.

Nätinnehavaren ska samarbeta och koordinera sin verksamhet med andra nätinnehavare för att säkerställa säker, tillförlitlig och effektiv drift av nätet samt för att utnyttja resurserna på bästa möjliga sätt. Nätinnehavaren ska sörja för att tillräckliga uppgifter lämnas till innehavarna av andra elnät som kopplats samman med innehavarens nät, så att säker och effektiv drift, koordinerad utveckling och kompatibilitet kan säkerställas i det sammanlänkade elnätet.

Närmare bestämmelser om det informationsutbyte mellan nätinnehavarna som krävs för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av sammankopplade elnät samt säkerställandet av koordinerad utveckling och kompatibilitet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Nätinnehavaren ska ordna den mätning av elleveranser i sitt nät som ligger till grund för balansavräkningen och faktureringen samt registreringen av mätuppgifterna och deras anmälan till parterna på elmarknaden. De mätuppgifter som behövs vid balansavräkningen och faktureringen ska lämnas per eldriftsställe eller per mätning.

Nätinnehavaren ska sörja för en adekvat cybersäkerhet i sina mätningssystem och i informationsöverföringen av mätuppgifter. För att säkerställa en hög nivå på cybersäkerheten i sina mätningssystem och i informationsöverföringen av mätuppgifter ska nätinnehavaren på ett adekvat sätt beakta den bästa tillgängliga tekniken i förhållande till de kostnader som orsakas av anskaffningen och användningen av systemen.

Vid ordnandet av mättjänster ska nätinnehavaren verka för att nätanvändarna använder el effektivt och sparsamt och främja möjligheterna att styra elförbrukningen. Innan mätapparaturen installeras ska slutförbrukarna ges adekvat rådgivning och information om utnyttjandet av mätapparaturen samt om insamlandet och behandlingen av personuppgifter i enlighet med Europeiska unionens dataskyddslagstiftning och den kompletterande nationella lagstiftningen.

Nätinnehavaren kan antingen tillhandahålla mättjänster som eget arbete eller skaffa tjänsterna hos utomstående. Tjänster kan därvid skaffas också hos andra parter på elmarknaden.

Om en nätanvändare eller innehavaren av ett ellager beställer av nätinnehavaren mättjänster som överskrider de föreskrivna kraven, kan nätinnehavaren debitera beställaren av tjänsten för skäliga kostnader som uppstår av en sådan mättjänst.

Närmare bestämmelser om mätning av elleveranser i elnät utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla

Nätinnehavaren ska skaffa energi för att täcka överföringsförluster i sitt elnät och reservkraft för driften av sitt elnät i enlighet med öppna, icke-diskriminerande och marknadsbaserade förfaranden.

Anskaffningsvillkoren för produkter och tjänster som är nödvändiga för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av ett elnät ska vara objektiva, öppna och icke-diskriminerande samt kompatibla med andra nätinnehavares motsvarande villkor. I villkoren ska det säkerställas att alla nätanvändare och parter på elmarknaden som uppfyller kraven har möjlighet att erbjuda nätinnehavarna sina tjänster. Villkoren ska dessutom uppfylla de krav de nationella standardiseringsprodukterna ställer, om sådana nationella standardiseringsprodukter som avses i 6 c § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden (590/2013) har fastställts för anskaffning av produkter och tjänster som krävs för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av elnät. Beredningen av villkoren ska koordineras med stamnätsinnehavaren med systemansvar och andra nätinnehavare, och vid beredningen ska berörda nätanvändare och parter på elmarknaden höras.

Nätinnehavaren ska för sitt elnät skaffa behövliga icke-frekvensrelaterade stödtjänster, med undantag för helt integrerade nätkomponenter, i ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsbaserat förfarande. Energimyndigheten får på ansökan bevilja en nätinnehavare undantag från anskaffningsskyldigheten för viss tid, om en marknadsbaserad anskaffning av icke-frekvensbaserade stödtjänster inte är ekonomiskt effektiv för nätinnehavaren. Nätinnehavaren får beviljas undantag i högst fem år åt gången.

Försäljningspriserna och försäljningsvillkoren för nättjänsterna samt grunderna för hur de bestäms ska vara objektiva och icke-diskriminerande för alla nätanvändare. Undantag från dem får göras endast av särskilda skäl. Försäljningsvillkor som riktas till konsumenter ska dessutom meddelas på ett klart och lättbegripligt språk och får inte omfatta sådana hinder för konsumenternas utövande av sina rättigheter som inte följer direkt av avtal.

Prissättningen av nättjänsterna ska vara skälig enligt en helhetsbedömning.

I prissättningen av nättjänsterna får inte finnas villkor som är ogrundade eller som uppenbarligen begränsar konkurrensen inom elhandeln. Elsystemets driftsäkerhet och effektivitet samt de kostnader och fördelar som följer av att ett kraftverk ansluts till nätet ska emellertid beaktas i prissättningen.

I prissättningen av och försäljningsvillkoren för nättjänster får inte förekomma villkor som är skadliga med tanke på den totala effektiviteten hos elproduktionen, elöverföringen, eldistributionen och elleveranserna samt energieffektiviteten.

Prissättningen för nättjänster får inte innehålla villkor som kan förhindra att nätinnehavare eller detaljförsäljare på elmarknaden tillhandahåller systemtjänster för efterfrågeflexibilitet och åtgärder för styrning av efterfrågan. Prissättningen för nättjänster ska beakta de kostnader och den nytta flexibiliteten och åtgärderna för styrning av efterfrågan medför.

Nätinnehavarens försäljningsvillkor för nättjänster ska skapa förutsättningar för efterfrågeflexibilitetens deltagande på elmarknaden, om det ankommer på nätinnehavaren att ordna deltagandet. Försäljningsvillkoren ska beakta elsystemets driftsäkerhet och effektivitet. Försäljningsvillkoren får inte innehålla villkor som ogrundat förhindrar att efterfrågeflexibilitet som tillhandahålls av aggregatorer deltar på elmarknaden.

25 § har upphävts genom L 23.3.2023/497 .

Nätinnehavaren får inte ta ut en separat avgift för prestationer som hänför sig till ett byte av elleverantör eller oberoende aggregator.

Nätinnehavaren får höja sina avgifter för elöverföring och eldistribution med högst 8 procent jämfört med de avgifter som nätinnehavaren tagit ut för elöverföring och eldistribution under de tolv månader som omedelbart föregår höjningen. Om nätinnehavaren under den period på tolv månader som börjar från och med höjningen höjer avgifterna för elöverföring och eldistribution ytterligare, får summan av de avgiftshöjningar som tas ut under denna tid inte heller överstiga 8 procent av beloppet av de avgifter som tagits ut under de tolv månader som föregick den första höjningen. (15.7.2021/730)

Den maximala godtagbara höjningen beräknas utifrån den genomsnittliga totalavgift som nätinnehavaren tar ut av varje kundgrupp som representerar användarna av elnätet under en granskningsperiod på tolv månader. Den maximala godtagbara höjningen beräknas då utifrån priset på elöverföring och eldistribution inklusive skatt enligt den högsta skattesats som tillämpas på nätanvändarna i varje kundgrupp, exklusive höjningar som genomförs under den granskningsperiod som börjar vid tidpunkten för höjningen och som gäller skatter och skatteliknande avgifter som baserar sig på nätanvändarnas elanvändning och mervärdesskatt. Kundgrupperna ska anges så att de på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt beskriver nätinnehavarens användning av elnätet och särdragen hos nätanvändarna.

Den maximala godtagbara höjningen beräknas dock i stamnätet utifrån stamnätsanvändarnas sammanräknade elöverföringsavgifter under en granskningsperiod på tolv månader och i högspänningsdistributionsnät separat utifrån den genomsnittliga totalavgiften för varje nätanvändare under en granskningsperiod på tolv månader, om beräkningsgrunden enligt 2 mom. inte kan användas i stamnätet eller högspänningsdistributionsnätet. Den maximala godtagbara höjningen beräknas då utifrån priset på elöverföring och eldistribution inklusive skatt, exklusive höjningar som genomförs under den granskningsperiod som börjar vid tidpunkten för höjningen och som gäller skatter och skatteliknande avgifter som baserar sig på nätanvändarnas elanvändning och mervärdesskatt.

Till den maximala godtagbara höjningen räknas inte sådana höjningar av avgifter för elöverföring eller eldistribution som beror på att en tidsbunden rabatt för högst sex månader som nätinnehavaren beviljat användarna av elnätet upphör och som grundar sig på villkoren i ett beslut av Energimyndigheten om fastställande enligt 10 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden (590/2013) , och inte heller sådana höjningar av avgifter för elöverföring eller eldistribution som beror på att en tidsbunden rabatt som nätinnehavaren beviljat användarna av elnätet upphör och som grundar sig på Energimyndighetens föreläggande med stöd av 14 § i den lagen om att nätinnehavaren ska sänka sina avgifter för elöverföring eller eldistribution på grund av överskott.

Vid beräkning av den maximala godtagbara höjning av avgifter för elöverföring eller eldistribution som får göras av nya nätinnehavare som bildas genom företagsomstrukturering eller som tar över en verksamhet räknas som avgiftsbelopp för den granskningsperiod som föregick höjningen summan av de avgifter som de nätinnehavare som ingår i företagsomstruktureringen har tagit ut under granskningsperioden.

Energimyndigheten kan på ansökan i enskilda fall ge nätinnehavare tillstånd att avvika från bestämmelsen i 1 mom., om det är nödvändigt för att förutsättningarna för beviljande av elnätstillstånd eller nätinnehavarens lagstadgade skyldigheter ska kunna uppfyllas.

Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om de kundgrupper som avses i 2 mom. och hur de ska anges.

Nätinnehavaren ska publicera uppgifter om de allmänna försäljningsvillkoren och försäljningspriserna för sina nättjänster samt grunderna för hur de bestäms.

Nätinnehavaren ska underrätta Energimarknadsverket om gällande försäljningsvillkor och försäljningspriser för sina nättjänster samt om grunderna för hur de bestäms. Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska ges i anmälan och om anmälningsförfarandet.

Nätinnehavaren ska publicera uppgifter om prisnivån på sina nättjänster, nätverksamhetens effektivitet, kvalitet och lönsamhet, utveckling av elnät och sådana nyckeltal för sitt elnät som beskriver verksamheten på elmarknaden. Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka nyckeltal denna skyldighet ska gälla, vilka formler och anvisningar som ska följas vid beräkning av nyckeltalen och hur nyckeltalen ska publiceras.

Nätinnehavaren ska genom ändamålsenlig planering förbereda sig för störningar i elnätet under normala förhållanden, för genomförande av ransoneringsåtgärder som föranleds av störningar i tillgången på el i elsystemet och för sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen. Nätinnehavaren ska göra upp en beredskapsplan och i behövlig omfattning delta i beredskapsplanering som ska trygga försörjningsberedskapen. Beredskapsplanen ska uppdateras åtminstone en gång per tre år och när det sker en betydande förändring i omständigheterna.

Närmare bestämmelser om innehållet i beredskapsplanen får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla nödvändigt ordnande av elnätsverksamhet och elöverföring eller eldistribution i syfte att säkerställa ledningen av och säkerheten i samhället, befolkningens försörjning och näringslivets funktionsförmåga.

Beredskapsplanen och ändringar i den ska lämnas till Energimyndigheten. Energimyndigheten har rätt att inom sex månader från det att den mottagit beredskapsplanen kräva att nätinnehavaren gör ändringar i planen om den inte uppfyller de krav som föreskrivs.

Vid störningar ska nätinnehavaren i syfte att eliminera störningarna och begränsa effekten av dem samarbeta med andra elnätsinnehavare och räddningsmyndigheterna, polisen, de kommunala myndigheterna, vägmyndigheterna och innehavare av andra samhällstekniska nät inom sitt verksamhetsområde. Nätinnehavaren ska vid störningar delta i arbetet med att skapa en lägesbild som hänför sig till verksamhetsområdet och lämna den myndighet som svarar för att lägesbilden skapas de uppgifter den behöver för detta.

Distributionsnätsinnehavaren ska för det samarbete som avses i 1 mom. ordna en separat teleförbindelse till sitt kontrollrum eller en annan plats varifrån nätinnehavarens åtgärder för att eliminera störningarna leds.

Nätinnehavare ska sörja för riskhanteringen i fråga om de kommunikationsnät och informationssystem som denne använder.

Nätinnehavare ska utan dröjsmål lämna Energimyndigheten en anmälan om sådana betydande informationssäkerhetsrelaterade störningar som är riktade mot kommunikationsnät eller informationssystem som denne använder och som kan leda till att eldistributionen i eldistributionsnätet avbryts i betydande omfattning.

Om det ligger i allmänt intresse att en störning anmäls kan Energimyndigheten ålägga den som tillhandahåller tjänsten att informera allmänheten om saken eller, efter att ha hört den anmälningspliktiga, själv informera om saken.

Energimyndigheten ska bedöma om en sådan störning som avses i 2 mom. berör de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen och vid behov underrätta de berörda medlemsstaterna.

Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om när en sådan störning som avses i 1 mom. är betydande samt om innehållet i och utformningen av anmälan och hur den ska lämnas in.

Nätinnehavaren får inte bedriva näringsverksamhet som avser energilagringsanläggningar.

Trots 1 mom. får nätinnehavaren äga, utveckla, förvalta och driva energilagringsanläggningar som utgör nätinnehavarens helt integrerade nätkomponenter. På nätinnehavarens ansökan ska Energimyndigheten bevilja nätinnehavaren tillstånd att äga, utveckla, förvalta och driva sådana energilagringsanläggningar.

Energimyndigheten kan för viss tid på högst fem år bevilja nätinnehavaren undantagstillstånd för att äga, utveckla, förvalta och driva andra energilagringsanläggningar än de som nämns i 2 mom., om nätinnehavaren behöver sådana energilagringsanläggningar för att fullgöra sitt ansvar för säker, tillförlitlig och effektiv drift av elnätet eller om en stamnätsinnehavare behöver icke-frekvensrelaterade stödtjänster som sådana energilagringsanläggningar producerar för att fullgöra sitt ansvar för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av elnätet. Undantagstillstånd får beviljas om

På ansvarsområdet för en nätinnehavare som beviljats ett undantagslov enligt 3 mom. ska Energimyndigheten innan undantagslovet löper ut genomföra ett offentligt hörande om tillgången till sådana energilagringstjänster som avses i momentet för att utreda om tillräckliga energilagringstjänster är tillgängliga och om andra aktörer är intresserade av att investera i sådana energilagringsanläggningar. Det offentliga hörandet ska genomföras efter en anbudstävling som ordnas i enlighet med 3 mom. 1 punkten. Om anbudstävlingen och det offentliga hörandet enligt Energimyndighetens bedömning visar att andra aktörer kan producera sådana energilagringstjänster som avses i 3 mom. kostnadseffektivt på ansvarsområdet, ska Energimyndigheten ålägga nätinnehavaren att successivt avstå från de berörda energilagringsanläggningarna inom 18 månader från att undantagslovet löper ut. På förfarandet för avståendet och på den ersättning som bestäms för att nätinnehavaren avstår från sina energilagringsanläggningar tillämpas vad som i 24 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden föreskrivs om åtgärder med anledning av återkallande av ett elnätstillstånd.

Energimyndigheten ska underrätta kommissionen och Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter om tillstånd enligt 2 mom. som beviljats stamnätsinnehavaren samt undantag enligt 3 mom. I anmälan ska anges de betydande uppgifter som inverkat på beslutet och motiveringarna till beslutet.

Energimyndigheten får meddela närmare bestämmelser om ordnandet av en sådan anbudstävling som avses i 3 mom. 1 punkten.

En stamnätsinnehavare och en sådan nätinnehavare som utövar juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet kan anskaffa och leverera el, om syftet med verksamheten är att

Stamnät är

Stamnätsinnehavaren ska för varje tillsynsperiod som gäller prissättning av överföringstjänster senast nio månader innan tillsynsperioden börjar fastställa vilka elledningar, transformator- och kopplingsstationer och andra anläggningar som hör till innehavarens stamnät och publicera beslutet om fastställande. Före fastställandet ska stamnätsinnehavaren ge sina nätanvändare samt de myndigheter och andra intressentgrupper som saken berör tillfälle att framföra sin åsikt om förslaget till fastställande. Stamnätsinnehavaren kan stryka elledningar, transformator- och kopplingsstationer och andra anläggningar ur ett publicerat beslut innan nästa tillsynsperiod börjar endast av vägande skäl.

Stamnätsinnehavarens beslut om fastställande och ändringar i beslutet ska lämnas till Energimarknadsverket. Om beslutet om fastställande strider mot lagen har Energimarknadsverket rätt att inom tre månader från mottagandet av en sådan anmälan kräva att stamnätsinnehavaren gör ändringar i beslutet.

En avtalspart i fråga om stamnätsinnehavarens nättjänst har rätt att inom en månad från det att stamnätsinnehavaren har publicerat sitt beslut om fastställande begära att Energimarknadsverket ska pröva huruvida beslutet eller ändringar i det är lagenliga. Den som begärt prövningen har rätt att överklaga det beslut som Energimarknadsverket fattat med anledning av begäran.

I fråga om sin organisation och sitt beslutsfattande ska stamnätsinnehavaren se till

De rättigheter som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten är

Om den person som avses i 1 mom. är staten eller ett annat offentligt organ, ska två separata offentliga organ som utövar bestämmande inflytande, å ena sidan, i en stamnätsinnehavare eller över ett stamnät och, å andra sidan, i ett företag som producerar eller levererar el eller naturgas, vid tillämpningen av 1 mom. inte anses vara samma person.

Slutförbrukare som bedriver verksamhet inom produktion eller leverans av el, antingen direkt eller genom ett företag där de har bestämmande inflytande antingen enskilt eller gemensamt med någon annan slutförbrukare, ska inte vid tillämpningen av 1 mom. 1 punkten betraktas som företag som producerar eller levererar el, förutsatt att slutförbrukaren eller slutförbrukarna och det företag där den eller de har bestämmande inflytande är nettoförbrukare av el uttryckt i årligt genomsnitt och förutsatt att det ekonomiska värdet av den el som de levererar till tredje part är obetydligt i förhållande till deras övriga affärsverksamhet.

Stamnätsinnehavarens oberoende enligt 32 § ska säkerställas i enlighet med det förfarande som anges i denna paragraf och artikel 51 i elhandelsförordningen. I förfarandet kan stamnätsinnehavaren beviljas undantag från kraven i 32 § 1 mom., om stamnätet den 3 september 2009 tillhörde ett vertikalt integrerat företag och det finns arrangemang som garanterar ett mer effektivt oberoende för stamnätsinnehavaren än bestämmelserna i kapitel VI avsnitt 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU, nedan elmarknadsdirektivet .

Stamnätsinnehavaren ska till Energimyndigheten anmäla alla planerade affärstransaktioner och andra på dess organisation eller beslutsfattande inverkande åtgärder som kan komma att kräva en omprövning av huruvida transaktionerna och åtgärderna uppfyller kraven i 32 §.

Energimyndigheten ska inleda förfarandet för säkerställande

Energimyndigheten ska fatta ett interimistiskt beslut i ett ärende som gäller säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende inom fyra månader från det att stamnätsinnehavarens anmälan eller Europeiska kommissionens begäran anlände. Det anses att ett interimistiskt beslut har fattats, om Energimyndigheten inte har meddelat beslut inom denna tid. Energimyndigheten ska utan dröjsmål meddela Europeiska kommissionen det interimistiska beslutet så att säkerställandet kan slutföras i enlighet med artikel 51 i elhandelsförordningen. Tillsammans med anmälan ska Energimyndigheten lämna Europeiska kommissionen sådana uppgifter som är av betydelse för behandlingen av ärendet. I ett interimistiskt beslut får ändring inte sökas särskilt.

Stamnätsinnehavaren ska underrätta Energimarknadsverket om situationer som skulle leda till att en eller flera personer från tredjeländer får bestämmande inflytande över stamnätet eller stamnätsinnehavaren.

Energimarknadsverket ska utan dröjsmål meddela ministeriet och Europeiska kommissionen, om

Stamnätsinnehavarens oberoende ska säkerställas i enlighet med det förfarande som anges i denna paragraf i en situation som avses i 34 §.

Energimyndigheten ska fatta ett interimistiskt beslut i ett ärende som gäller säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende inom fyra månader från det att stamnätsinnehavarens anmälan begäran anlände. I ett interimistiskt beslut får ändring inte sökas särskilt. Energimyndigheten ska utan dröjsmål meddela Europeiska kommissionen det interimistiska beslutet samt begära ett yttrande enligt 36 § av ministeriet och ett yttrande av Europeiska kommissionen om huruvida stamnätsinnehavaren uppfyller kraven enligt artikel 43 i elmarknadsdirektivet. Tillsammans med anmälan ska Energimyndigheten lämna ministeriet och Europeiska kommissionen sådana uppgifter som är av betydelse för behandlingen av ärendet.

Energimyndigheten ska inom två månader från utgången av den period som reserverats för Europeiska kommissionens i 2 mom. och 36 § avsedda yttrande fatta sitt slutliga beslut om säkerställandet av stamnätsinnehavarens oberoende. När Energimyndigheten fattar sitt slutliga beslut ska den beakta Europeiska kommissionens yttrande så noggrant som möjligt. Om Europeiska kommissionen inte har avgett något yttrande inom den period som föreskrivits, ska den inte anses ha några invändningar mot Energimyndighetens interimistiska beslut.

Energimyndigheten ska fatta ett negativt beslut i fråga om säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende, om

Energimyndigheten ska foga ministeriets och Europeiska kommissionens yttranden till sitt slutliga beslut.

Ministeriet ska lämna Energimarknadsverket ett yttrande om huruvida säkerställandet av stamnätsinnehavarens oberoende i en sådan situation som avses i 34 § äventyrar energileveranssäkerheten nationellt eller inom Europeiska unionen. Yttrandet ska lämnas till Energimarknadsverket så att verket har tillräckligt med tid för att behandla yttrandet. Vid prövningen av ärendet ska ministeriet beakta

Ministeriet ska för sitt yttrande begära ett yttrande av Europeiska kommissionen om huruvida säkerställandet äventyrar energileveranssäkerheten inom Europeiska unionen. I sitt eget yttrande ska ministeriet beakta Europeiska kommissionens yttrande så noggrant som möjligt. Ministeriet kan avvika från Europeiska kommissionens yttrande, om säkerställandet äventyrar energileveranssäkerheten i Finland eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen.

I ministeriets yttrande får ändring inte sökas särskilt.

Stamnätsinnehavaren eller parterna får inte påbörja affärstransaktioner eller vidta åtgärder som avses i 33 § 2 mom. eller 34 § 1 mom. innan stamnätsinnehavarens oberoende har säkerställts för affärstransaktionen eller åtgärden i fråga, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller det vid behandlingen av ärendet bestäms något annat.

Det som föreskrivs i 1 mom. hindrar inte att en inlösenskyldighet eller inlösenrätt enligt 18 kap. 1 § 1 mom. i aktiebolagslagen (624/2006) fullgörs eller utövas eller att tillstånd för en fusion enligt 16 kap. i den lagen beviljas. Fusionen får dock inte registreras innan stamnätsinnehavarens oberoende har säkerställts med avseende på fusionen.

Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på beslut som gäller utnämning av ledamöter i stamnätsinnehavarens förvaltningsråd eller styrelse eller i ett organ som enligt lag företräder företaget.

På förslag av Energimarknadsverket kan marknadsdomstolen bestämma att en affärstransaktion eller åtgärd ska hävas, om säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende har vägrats för affärstransaktionen eller åtgärden i fråga. Innan Energimarknadsverket lägger fram sitt förslag ska det rådgöra med parterna om frivilligt hävande av affärstransaktionen eller åtgärden. Om det avtalas att affärstransaktionen eller åtgärden hävs frivilligt, ställer Energimarknadsverket de villkor som ska iakttas.

Oberoende av ett tidigare beslut kan Energimarknadsverket fatta ett nytt beslut i ett ärende som gäller säkerställande av en stamnätsinnehavares oberoende, om stamnätsinnehavaren eller parterna har gett felaktiga eller vilseledande uppgifter som i väsentlig mån har inverkat på beslutet eller om en affärstransaktion eller åtgärd har genomförts i strid med 37 §. Ett nytt beslut kan fattas endast av vägande skäl om mer än fem år har förflutit sedan det tidigare beslutet vann laga kraft eller affärstransaktionen eller åtgärden genomfördes.

Stamnätsinnehavaren får endast bedriva sådan näringsverksamhet som är tillåten enligt denna lag eller elhandelsförordningen. Dessutom har stamnätsinnehavaren rätt att bedriva näringsverksamhet i andra nät än elnätet, om en behörig myndighet har beviljat stamnätsinnehavaren en koncession som krävs för sådan näringsverksamhet.

Det föreskrivs särskilt i lag om andra uppgifter i elsystemet för den systemansvariga stamnätsinnehavaren än de som föreskrivs i denna lag eller elhandelsförordningen.

Stamnätet ska planeras, byggas och upprätthållas så att

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren kan dock göra undantag från kravet i 1 mom. 4 punkten

Stamnätsinnehavaren ska göra upp en tioårig utvecklingsplan för sitt stamnät och dess förbindelser till andra elnät. Stamnätsinnehavaren ska använda utvecklingsplanen som underlag när den unionsomfattande nätutvecklingsplan utarbetas som det föreskrivs om i elhandelsförordningen. Utvecklingsplanen har ingen annan rättsverkan för stamnätsinnehavaren, nätanvändarna eller de myndigheter som övervakar stamnätsinnehavaren. Utvecklingsplanen ska uppdateras med två års intervaller.

Utvecklingsplanen ska innehålla

Utvecklingsplanen ska publiceras. Innan utvecklingsplanen publiceras ska stamnätsinnehavaren ge sina nätanvändare samt de myndigheter och andra intressentgrupper som saken berör tillfälle att framföra sin åsikt om utvecklingsplanen.

Stamnätsinnehavaren ska sköta de uppgifter som hänför sig till det system med kompensationsbetalningar mellan stamnätsinnehavare som det föreskrivs om i elhandelsförordningen.

Stamnätsinnehavaren sköter stamnätsinnehavarens uppgifter med avseende på det regionala samordningscentrumet enligt elhandelsförordningen, samt ansvarar för antagandet av en ram för samarbete och samordning mellan samordningscentrum.

Stamnätsinnehavaren svarar för sin andel av kostnaderna för det regionala samordningscentrumets kostnader. Stamnätsinnehavaren har rätt att i sin överföringsavgift inkludera sin andel av skäliga och relevanta kostnader för det regionala samordningscentrumet.

Stamnätsinnehavaren ska ta ut en överföringsavgift för import från och export till tredjeländer av el till och från sitt nät, om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland eller av avtal som stamnätsinnehavaren har ingått och som grundar sig på ömsesidighet när det gäller elsystemets driftsäkerhet och effektivitet samt på marknadsbetingelserna.

Till den systemansvariga stamnätsinnehavarens ansvarsområde hör rikets territorium med undantag för landskapet Åland.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren svarar inom sitt ansvarsområde för de uppgifter som omfattas av systemansvaret och för andra uppgifter som hör till stamnätsinnehavaren enligt denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den och enligt elhandelsförordningen och bestämmelser som antagits med stöd av den.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska svara för att Finlands elsystem är tekniskt funktionsdugligt och driftsäkert så att elsystemet fungerar tillförlitligt och säkert samt ha hand om de uppgifter som omfattas av det riksomfattande balanseringsansvaret och om den riksomfattande balansavräkningen på ett ändamålsenligt och för parterna på elmarknaden jämlikt och icke-diskriminerande sätt ( systemansvar ). Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska upprätthålla och utveckla sina verksamheter och tjänster inom systemansvaret samt upprätthålla, driva och utveckla sitt elnät och övriga anläggningar som behövs för att sköta systemansvaret samt förbindelserna till andra nät så att elsystemet och de tjänster systemansvaret omfattar fungerar tillförlitligt, säkert och effektivt och så att förutsättningarna kan tryggas för en effektiv funktion av den nationella och regionala elmarknaden och av Europeiska unionens inre marknad för el. Vid skötseln av sina uppgifter ska den systemansvariga stamnätsinnehavaren beakta det regionala samordningscentrumets koordinerade åtgärder och rekommendationer enligt vad som föreskrivs i elhandelsförordningen.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren kan ställa sådana villkor för anslutning av kraftverk, energilagringsanläggningar och belastningar samt elnät till elsystemet och för användning av elsystemet och de anslutna kraftverken, energilagringsanläggningarna, belastningarna och elnäten som är nödvändiga för att systemansvaret ska kunna fullgöras. Villkoren kan tillämpas i enskilda fall efter det att Energimyndigheten har fastställt dem i enlighet med 10 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. De fastställda villkoren kan tillämpas även om de överklagats, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren har för en begränsad tid rätt att begränsa elöverföringen eller avbryta den helt om det är nödvändigt för att eliminera eller hantera sådana störningar som uppstår i elsystemet. Den systemansvariga stamnätsinnehavaren har rätt att när elsystemets driftssäkerhet hotas styra användningen, produktionen, importen och exporten av el som anslutits till elsystemet med beaktande av samhällets allmänna livsviktiga behov, eventuella myndighetsföreskrifter, gällande planer på och skyldigheter för hantering av effektbrist och utredning av störningar samt rådande förhållanden. Begränsningen eller styrningen får i varje enskilt fall hållas i kraft så länge det är nödvändigt för att återställa elsystemet till normalläge.

Närmare bestämmelser om hur systemansvaret ska fullgöras och om dess innehåll får utfärdas genom förordning av ministeriet.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska sörja för att den kortvariga balansen mellan elproduktionen och elförbrukningen hela tiden upprätthålls inom dennes ansvarsområde ( riksomfattande balanseringsansvar ). Det riksomfattande balanseringsansvaret omfattar alla de åtgärder och resurser som krävs för att fullgöra ansvaret och som ska tillses eller garanteras för respektive balansavräkningsperiod.

Anskaffnings- och köpevillkoren för den balanskraft och balanshanteringskapacitet som behövs för fullgörande av det riksomfattande balanseringsansvaret ska vara jämlika och icke-diskriminerande för parterna på elmarknaden, de ska grunda sig på marknadsbaserade förfaranden, och i dem får inte ingå villkor som är ogrundade eller uppenbarligen begränsar konkurrensen inom elhandeln. I villkoren ska dock de krav som följer av elsystemets driftsäkerhet och effektivitet beaktas. Villkoren ska dessutom erbjuda nätanvändarna relevanta incitament att balansera sin inmatning och sitt uttag av el och skapa förutsättningar för efterfrågeflexibilitet, producenter av el från förnybara källor, innehavare av energilagringsanläggningar och aggregatorer att delta på balanseringsmarknaden.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska inom sitt ansvarsområde sörja för att områdets elbalans och de balansansvarigas elbalanser klarläggs ( riksomfattande balansavräkning ). I den riksomfattande balansavräkningen ska man för varje balansavräkningsperiod klarlägga balansavvikelserna mellan balanskraftsenheten och de balansansvariga samt balansavvikelserna mellan balanskraftsenheten och balanskraftsenheterna inom andra stamnätsinnehavares ansvarsområden.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska i fråga om de tjänster som hör till systemansvaret publicera och till Energimarknadsverket anmäla gällande försäljnings- och anskaffningsvillkor och grunderna för hur de bestäms, gällande försäljnings- och anskaffningspriser och grunderna för hur de bestäms samt de villkor som avses i 45 § 2 mom.

Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska publiceras och anmälas samt om förfarandet för publicering och anmälan.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren har till uppgift att inom sitt ansvarsområde i samarbete med elföretagen utveckla det informationsutbyte som krävs för elhandeln och balansavräkningen. Utvecklingsverksamheten ska främja det informationsutbyte som krävs för elhandeln och balansavräkningen så att utbytet är effektivt och att det är jämlikt och icke-diskriminerande med avseende på elmarknadsparterna, nätinnehavarna och de balansansvariga, samt främja en adekvat informationssäkerhetsnivå vid informationsutbytet. Utvecklingsarbetet ska dessutom främja utvecklingen av efterfrågeflexibilitet och andra mervärdestjänster samt förutsättningarna för den småskaliga elproduktionens tillträde till nät.

Utvecklingen av informationsutbytet enligt 1 mom. omfattar åtminstone

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren svarar inom sitt ansvarsområde för ordandet av det centraliserade informationsutbyte och den centraliserade informationshantering som marknadsprocesserna för den elhandel som bedrivs i distributionsnäten förutsätter samt för balansavräkningen i distributionsnäten ( centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln ). De centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln omfattar

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska upprätthålla och utveckla sina de funktioner och tjänster enligt 1 mom. samt de system som krävs för skötseln av dem och gränssnitten till systemen hos andra elföretag så att tjänsterna och systemen fungerar effektivt och är lättanvända, att deras informationssäkerhetsnivå är adekvat och att förutsättningarna för en effektivt fungerande detaljhandelsmarknad för el kan tryggas.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska tillhandahålla detaljförsäljarna och distributionsnätsinnehavarna centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt samt se till att dataskyddet för de personuppgifter och företagshemligheter som behandlas i dess datasystem samt för sådana uppgifter som är känsliga med hänsyn till försvaret, beredskapen för undantagsförhållanden och befolkningsskyddet samt skyddsarrangemangen för informations- och kommunikationssystemen har ordnats på tillbörligt sätt.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska sörja för hanteringen av risker i samband med de datasystem som den använder för produktion av centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln. Vid riskhanteringen ska hänsyn tas till

Den systemansvariga överföringsnätsinnehavaren ska utan dröjsmål göra en anmälan till Energimyndigheten om de datasystem som överföringsnätsinnehavaren använder för produktion av centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln drabbas av betydande störningar och om de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln utsätts för eller hotas av betydande kränkningar av datasäkerheten eller av andra incidenter som gör att tjänsterna inte fungerar eller som väsentligen stör dem. I fråga om behandlingen av en sådan anmälan tillämpas förfarandet enligt 29 a §. Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om innehållet i anmälningarna, om anmälningarnas form och om hur de lämnas in.

De uppgifter som avses i 49 och 49 a § finansieras med separata avgifter som den systemansvariga stamnätsinnehavaren har rätt att ta ut hos dem som använder stamnätsservicen, balanstjänsten eller centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln. Avgifterna får täcka de skäliga kostnader som skötseln av uppgifterna orsakat den systemansvariga stamnätsinnehavaren och en skälig vinst. Grunderna för bestämmande av avgifterna ska vara objektiva och icke-diskriminerande.

De serviceavgifter som enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln tar ut ska basera sig på de tjänster som användarna utnyttjar. Avgifterna får inte basera sig på marknadsvärdet för de uppgifter som enheten samlar in med stöd av 49 a §.

Uppgifter om avgifterna och grunderna för hur de bestäms ska publiceras.

Ett högspänningsdistributionsnät ska planeras, byggas och upprätthållas så att

Ett distributionsnät ska planeras, byggas och upprätthållas så att

Distributionsnätsinnehavaren kan bestämma en målnivå för driftstället med avvikelse från 1 mom. 3 punkten i enlighet med de lokala förhållandena, om

Utvecklingen av distributionsnätsinnehavarens distributionsnät ska grunda sig på en öppen utvecklingsplan för distributionsnätet som ska innehålla

Utvecklingsplanen ska innehålla detaljerade åtgärder som är fördelade på perioder om två kalenderår och som systematiskt och långsiktigt förbättrar distributionsnätets tillförlitlighet och säkerhet och som leder till att distributionsnätet uppfyller de krav som föreskrivs i 51 och 119 §. I utvecklingsplanen ska man utifrån nätanvändarnas rimliga behov fästa vikt vid att eltillgången tryggas på elförbrukningsplatser med funktioner och tjänster som är viktiga för att säkerställa ledningen av och säkerheten i samhället, befolkningens försörjning eller näringslivets funktionsförmåga. Utvecklingsplanen ska säkerställa öppenheten när det gäller behövliga flexibilitetstjänster på medellång och lång sikt. Vid placeringen av de elledningar som ingår i utvecklingsplanen ska man i den mån det är möjligt utnyttja dragningar som är gemensamma med andra samhällstekniska nät.

Utvecklingsplanen ska utarbetas minst vartannat år. Distributionsnätsinnehavaren ska höra relevanta nätanvändare och innehavare av stamnät och högspänningsdistributionsnät om utvecklingsplanen. Distributionsnätsinnehavaren ska publicera utvecklingsplanen tillsammans med resultaten av hörandet.

Utvecklingsplanen och resultaten av hörandet ska lämnas till Energimyndigheten. Energimyndigheten har rätt att inom sex månader från det att den mottagit planen kräva att distributionsnätsinnehavaren gör ändringar i den, om

Energimyndigheten får utfärda närmare föreskrifter om de uppgifter som ska ges i utvecklingsplanen, om hur planen ska lämnas till Energimyndigheten samt om ordnandet av det hörande som avses i 3 mom.

Distributionsnätsinnehavaren ska i mån av möjlighet utnyttja flexibilitetstjänster för att effektivera driften och utvecklingen av sitt distributionsnät samt för att hantera överföringsbegränsningar vid överföringar inom sitt ansvarsområde eller över ansvarsområdets gränser. Distributionsnätsinnehavaren ska anskaffa flexibilitetstjänsterna i ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsbaserat förfarande. Anskaffningsvillkoren för flexibilitetstjänster ska vara jämlika och icke-diskriminerande för producenterna av flexibilitetstjänster, och i dem får inte ingå villkor som är ogrundade eller uppenbarligen begränsar konkurrensen. Anskaffningsvillkoren för flexibilitetstjänster ska främja genomförandet av energieffektivitetsåtgärder och kostnadseffektiviteten. Villkoren ska publiceras.

Distributionsnätsinnehavaren ska publicera tillräckliga uppgifter om behovet av flexibilitet samt om den anskaffade och aktiverade flexibilitetskapaciteten.

Energimyndigheten får på ansökan bevilja distributionsnätsinnehavaren undantag från anskaffningsskyldigheten enligt 1 mom., om en marknadsbaserad anskaffning av flexibilitetstjänster inte är ekonomiskt effektiv eller om den skulle leda till allvarliga snedvridningar på marknaden eller ökade överföringsbegränsningar.

En distributionsnätsinnehavare ska ha offentliga allmänna avtalsvillkor för sådana nätanvändare som ansluter sig till ett distributionsnät med en nominell spänning på högst 20 kilovolt.

Distributionsnätsinnehavare ska ha allmänna och lättillämpliga förfaranden för anslutning av småskalig elproduktion och högeffektiv kraftvärme enligt 3 § 19 punkten i energieffektivitetslagen (1429/2014) till distributionsnätet.

Distributionsnätsinnehavaren ska tillämpa ett förfarande för nätanslutning efter enkel anmälan varigenom anläggningar eller enheter för aggregerad produktion som tillhör egenanvändare av förnybar energi och demonstrationsprojekt för förnybar energi med en elkapacitet på högst 10,8 kW ska anslutas till nätet efter en anmälan till distributionsnätsinnehavaren. Distributionsnätsinnehavaren får inom två månader från anmälan avslå den begärda anslutningen eller föreslå en alternativ anslutningspunkt av motiverade skäl rörande säkerhet eller systemkomponenternas tekniska inkompatibilitet. Om distributionsnätsinnehavaren fattar ett positivt beslut om anslutning eller inte fattar något beslut om anslutning inom en månad från anmälan, får kraftverket eller enheten för aggregerad produktion anslutas till distributionsnätet.

Distributionsnätsinnehavaren ska erbjuda sina distributionsnätsanvändare olika eldistributionstjänster som motsvarar deras behov.

I distributionsnätet får priset på eldistributionen inte vara beroende av nätanvändarens geografiska läge inom nätinnehavarens ansvarsområde. Inom de delar av distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde som är geografiskt åtskilda ska dock egna distributionspriser tillämpas. Energimarknadsverket kan i enskilda fall bevilja undantag från tillämpningen av separata priser på eldistributionen, om kostnadsnivåerna och prissättningsgrunderna inom de olika delarna av distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde inte avviker från varandra på ett betydande sätt.

De nättjänster som används för elproduktion ska prissättas i distributionsnät och högspänningsdistributionsnät oberoende av övriga bestämmelser i denna avdelning enligt följande:

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om distributionsavgifterna för elproduktionen i distributionsnät och högspänningsdistributionsnät. Bestämmelserna kan gälla sättet att bestämma distributionsavgifterna och de till den överförda energimängden relaterade gränsvärden som ska ställas för distributionsavgifterna och som distributionsnätsinnehavaren ska följa.

Om distributionsnätsinnehavaren tar ut avgifter som hänför sig till anskaffningen av tjänster för säker, tillförlitlig och effektiv drift, ska avgifterna avspegla de kostnader anskaffningarna medför för distributionsnätsinnehavaren.

57 § har upphävts genom L 23.3.2023/497 .

57 a § har upphävts genom L 23.3.2023/497 .

Distributionsnätsinnehavaren ska i erbjudanden som gäller anslutningsavtal ge abonnenten uppgifter om nivån på leveranssäkerheten i distributionsnätet och om planer som inverkar på den vid anslutningspunkten.

Distributionsnätsinnehavaren ska med två års mellanrum eller oftare ge sina distributionsnätsanvändare anvisningar för hur de ska förbereda sig för störningar i eldistributionen.

Distributionsnätsinnehavaren ska på en distributionsnätsanvändares begäran eller på eget initiativ ge användaren individuella beredskapsanvisningar, om användarens elförbrukning kräver att eltillgången garanteras bättre än vid den vanliga leveranssäkerhet som tillämpas i nätdelen. Nätinnehavaren ska då på nätanvändarens begäran ge en uppskattning av huruvida det är förmånligare att skapa beredskapen genom nätanvändarens egna åtgärder eller genom utveckling av distributionsnätet.

Om eldistributionen i distributionsnätet avbryts i betydande omfattning, ska distributionsnätsinnehavaren utan dröjsmål informera distributionsnätsanvändarna om detta. Samtidigt ska användarna ges en uppskattning av felets eller avbrottets varaktighet och omfattning.

Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i och formen för de meddelanden som avses i 1 mom.

Om en distributionsnätsinnehavare i vars distributionsnät för en spänning på 400 volt det under vart och ett av de tre senaste kalenderåren årligen överförts en elmängd på minst 200 gigawattimmar är verksam som en del av ett företag eller av en företagsgrupp där samma aktör har bestämmande inflytande och som bedriver elproduktion eller utför elleveranser, ska nätinnehavaren till sin juridiska form, sin organisation och sitt beslutsfattande vara oberoende av företagets eller företagsgruppens elproduktion och elförsäljning ( juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet ). En ändring av företagsstrukturen beträffande juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet ska genomföras inom två år från utgången av det kalenderår då det tröskelvärde som avses i detta moment uppnåddes.

En nätinnehavare som bedriver juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet ska se till att verksamhetens varumärke skiljer sig från varumärkena för de enheter vid företaget eller företagsgruppen som producerar eller levererar el. Nätinnehavaren ska i sin kommunikation använda sitt eget namn och varumärke.

Genom förordning av ministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om krav på oberoende i fråga om organisation och beslutsfattande för en nätinnehavare som utövar juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet. Kraven ska tillämpas på nätinnehavare som har minst 50 000 nätanvändare. Kraven kan gälla

Den som hör till ledningen för en nätinnehavare som utövar juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet och som har minst 50 000 nätanvändare får inte vara verkställande direktör för ett företag som svarar för elproduktion eller elleverans och inte medlem av styrelsen eller motsvarande organ i ett sådant företag, om en och samma aktör har bestämmande inflytande över nätinnehavaren och företaget.

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att bedriva näringsverksamhet i andra nät än elnätet, om en behörig myndighet har beviljat distributionsnätsinnehavaren en koncession som krävs för sådan näringsverksamhet.

Distributionsnätsinnehavaren får inte bedriva näringsverksamhet som avser laddning av elfordon. Distributionsnätsinnehavaren får dock upprätthålla laddningsstationer för elfordon för eget bruk.

Energimyndigheten kan bevilja distributionsnätsinnehavaren tillstånd att bedriva annan näringsverksamhet än den som är tillåten enligt denna lag eller elhandelsförordningen, om näringsverksamheten behövs för att distributionsnätsinnehavaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller elhandelsförordningen.

På slutna distributionsnät och deras innehavare tillämpas inte 23, 23 a och 26 a §, 27 § 3 mom., 28, 29, 29 a, 29 b, 50–52, 52 a, 53, 53 a, 54–56, 56 a, 58 och 59 § och 61 a § 2 mom.

Bestämmelserna i 24 a och 24 b § och i 27 § 1 och 2 mom. tillämpas på innehavare av slutna distributionsnät endast om Energimyndigheten för dem har fastställt villkor och metoder enligt 11 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden.

63 § har upphävts genom L 23.3.2023/497 .

Producenten ska underrätta Energimarknadsverket om byggnadsplanen för och idrifttagandet av ett kraftverk och om långvarigt eller bestående avvecklande av ett kraftverk. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om innehållet i anmälningsskyldigheten och om anmälningsförfarandet.

Producenten ska underrätta Energimarknadsverket om planerade underhållsstopp under perioden mellan den 1 december och 28 februari vid kraftverk med en effekt på minst 100 megavoltampere och separat elproduktion. Anmälan ska göras minst sex månader före den planerade tidpunkten för då underhållsstoppet ska inledas. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i anmälan och om anmälningsförfarandet.

Energimarknadsverket får bestämma att ett underhållsstopp vid ett kraftverk enligt 1mom. ska infalla under någon annan tid än tiden mellan den 1 december och 28 februari, om det finns grundad anledning att misstänka att tillgången på el inte skulle räcka till för att motsvara efterfrågan på el i Finland under den tid som anmälts för underhållsstoppet. Beslut om flyttning av underhållsstoppet ska fattas senast tre månader före den tidpunkt då underhållsstoppet enligt anmälan ska inledas. Beslut om flyttning får inte fattas, om en flyttning av underhållsstoppet skulle medföra risk för tekniska fel i kraftverket eller äventyra säkerheten vid drift av kraftverket. Före ett beslut om flyttning ska Energimarknadsverket höra Säkerhets- och kemikalieverket och, om underhållsstoppet gäller ett kärnkraftverk, Strålsäkerhetscentralen. Ett beslut om flyttning ska iakttas även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten har förbjudit att beslutet verkställs eller bestämt att verkställigheten ska avbrytas.

Slutförbrukare har rätt att tillhandahålla efterfrågeflexibilitet på en organiserad marknadsplats, antingen självständigt eller genom en aggregators förmedling. Den som upprätthåller marknadsplatsen får inte ställa upp sådana villkor för tillträde till en organiserad marknadsplats, som ogrundat diskriminerar efterfrågeflexibilitet jämfört med elproduktion.

En slutförbrukare ska ersätta de kostnader slutförbrukarens öppna leverantör eller balansansvariga orsakats under aktivering av efterfrågeflexibilitet som slutförbrukaren självständigt genomfört på dagen före- och intradagsmarknaden eller balanseringsmarknaden. En balansavvikelse som orsakas av efterfrågeflexibilitet som en slutförbrukare självständigt aktiverar ska korrigeras i slutförbrukarens öppna leverantörs eller balansansvarigas elbalans.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska bestämma kalkylmetoden för den ersättning som avses i 2 mom. Kalkylmetoden ska baseras på energieffekten av den efterfrågeflexibilitet slutförbrukaren själv aktiverar till slutförbrukarens öppna leverantörs eller dennes balansansvarigas elbalans samt på referenspriset, som kan variera enligt marknadsplats. Kalkylmetoden ska vara jämlik och icke-diskriminerande med avseende på parterna på elmarknaden, och den får inte förhindra att efterfrågeflexibilitet som slutförbrukaren själv tillhandahåller deltar på en elmarknad som avses i 2 mom.

Det föreskrivs om fastställandet av den kalkylmetod som avses i 2 mom. i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. Innan kalkylmetoden lämnas för fastställelse ska den systemansvariga stamnätsinnehavaren höra berörda nätanvändare och parter på elmarknaden. Den fastställda kalkylmetoden ska publiceras.

Närmare bestämmelser om verifiering av den efterfrågeflexibilitet en slutförbrukare självständigt tillhandahåller och om beaktande av efterfrågeflexibiliteten i balansavräkningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla

En elleverantör ska bevara viktiga uppgifter om alla sina affärstransaktioner gällande elleveransavtal samt de uppgifter om sina affärstransaktioner gällande elderivat med grossister och stamnätsinnehavare som anges i en förordning eller ett beslut avseende riktlinjer som Europeiska kommissionen antagit under minst fem år efter utgången av den räkenskapsperiod under vilken affärstransaktionen genomfördes. Uppgifter som ska bevaras är åtminstone

En detaljförsäljare som har betydande marknadsinflytande på en distributionsnätsinnehavares ansvarsområde ska på ansvarsområdet leverera el till skäligt pris till konsumenterna och till andra slutförbrukare vars driftställe är utrustat med huvudsäkringar på högst 3 x 63 ampere eller till vars eldriftsställe högst 100 000 kilowattimmar el köps per år ( leveransskyldighet ). Om det inte finns någon detaljförsäljare med betydande marknadsinflytande inom distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde, är den detaljförsäljare leveransskyldig som med mängden levererad el som måttstock har den största marknadsandelen på det aktuella ansvarsområdet när det gäller el som anskaffas av slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten.

En leveransskyldig detaljförsäljare ska erbjuda de konsumenter och andra slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten olika elförsäljningsavtal som motsvarar deras behov. De elförsäljningsavtal som erbjuds får inte vara enbart elleveransavtal med dynamiska priser eller elförsäljningsavtal som bygger på någon annan variabel storhet. En detaljförsäljare ska ha offentliga detaljförsäljningsvillkor och detaljförsäljningspriser eller, om det är fråga om elleveransavtal med dynamiska priser eller något annat elförsäljningsavtal som bygger på en variabel storhet, grunder för hur priserna bestäms för de slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten. I dem får inte ingå oskäliga eller diskriminerande villkor eller sådana villkor som begränsar konkurrensen inom elhandeln. Detaljhandelspriserna eller grunderna för hur priserna bestäms ska meddelas på ett lättbegripligt och tydligt jämförbart sätt. (23.3.2023/497)

Energimyndigheten kan bestämma att en detaljförsäljare som avses i denna paragraf ska leverera el till de slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten på de villkor som anges i 2 mom. (23.3.2023/497)

En i 67 § avsedd detaljförsäljare ska till Energimyndigheten ge in de försäljningsvillkor och försäljningspriser eller, om det är fråga om elleveransavtal med dynamiska priser eller elförsäljningsavtal som bygger på någon annan variabel storhet, de grunder för hur priserna bestäms som avses i 67 § 2 mom. innan de införs.

Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter om försäljningsvillkoren och försäljningspriserna eller grunderna för hur priserna bestäms som ska ges in till myndigheten, hur uppgifterna ska specificeras och hur de ska lämnas.

En detaljförsäljare som levererar el till mer än 200 000 slutförbrukare ska erbjuda elleveransavtal med dynamiska priser till slutförbrukare vars driftsställe är anslutet till distributionsnätet och är utrustat med mätutrustning som uppfyller kraven på mätprecision för elleveransavtal med dynamisk prissättning. Inom distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde ska en sådan detaljförsäljare som avses i 67 § dessutom erbjuda elleveransavtal med dynamiska priser till slutförbrukare vars driftsställe är anslutet till det distributionsnätet och är utrustat med mätutrustning som uppfyller kraven på mätprecision för elleveransavtal med dynamiska priser.

69 § har upphävts genom L 23.3.2023/497 .

69 a § har upphävts genom L 23.3.2023/497 .

Detaljförsäljare ska publicera uppgifter som beskriver den genomsnittliga prisnivån på den levererade elen.

Detaljförsäljaren ska meddela Energimarknadsverket uppgifter om omfattningen av sin elförsäljningsverksamhet och den genomsnittliga prisnivån på den levererade elen och sådana uppgifter om sin elförsäljningsverksamhet som beskriver elmarknadens funktion.

Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka nyckeltal skyldigheten att publicera och att lämna en anmälan ska gälla, vilka formler och anvisningar som ska följas vid beräkning av nyckeltalen och på vilket sätt de nyckeltal som beskriver den genomsnittliga prisnivån på el ska publiceras.

Om el levereras till slutförbrukare via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp, ska fastighetsinnehavaren på behörigt sätt ordna mätningen av levererad el. Om slutförbrukaren vill byta elleverantör ska den elförbrukning som mäts med lägenhetsspecifik mätapparatur enkelt och på ett tekniskt tillförlitligt sätt genom distansavläsningsfunktioner eller mätimpulser som sänds ut från mätapparaturen då kunna både sammanföras med och avskiljas från den totala förbrukning som uppmätts i fastigheten eller fastighetsgruppen. Mätningen ska också ordnas på ett sådant sätt att de kostnader den orsakar slutförbrukarna och elleverantörerna är så små som möjligt.

Slutförbrukaren har rätt att utan separat ersättning till sitt förfogande få mätuppgifterna om sin egen elförbrukning som fastighetsinnehavaren har samlat från mätapparaturen i en lägenhet eller lokal som slutförbrukaren besitter. Slutförbrukaren har rätt att till sitt förfogande få uppgifterna om den elförbrukning som uppmätts i en lägenhet eller lokal som denne besitter också i det fall att faktureringen av elinköpet i dennes fall inte grundar sig på uppmätt elförbrukning. (22.10.2021/891)

Om ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp utgör ett mätområde kan fastighetsinnehavaren och den nätinnehavare som är ansvarig för ordnandet av gränspunktsmätning avtala att fastighetsinnehavaren ordnar gränspunktsmätningen mellan elnätet och fastighetsnätet. Fastighetsinnehavaren kan då utföra gränspunktsmätningen antingen som eget arbete eller skaffa tjänsterna hos utomstående. (22.10.2021/891)

Närmare bestämmelser om mätning av elleveranser i ett internt nät i en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla

(22.10.2021/891)

Fastighetsinnehavaren ska se till att slutförbrukarna har möjlighet att ingå elnätsavtal och elförsäljningsavtal enligt vilka leveransen sker via distributionsnätsinnehavarens distributionsnät. I detta syfte ska fastighetsinnehavaren ge slutförbrukaren rätt att använda fastighetens eller motsvarande fastighetsgrupps interna elnät. Om el levereras till slutförbrukarna via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp, ska slutförbrukaren ersätta fastighetsinnehavaren för de kostnader som ändringsarbeten med anknytning till elmätningen har förorsakat när slutförbrukaren övergår till att köpa sin el via distributionsnätet.

En oberoende aggregator ska ersätta de kostnader slutförbrukarens öppna leverantör eller dennes balansansvariga orsakats under aktivering av efterfrågeflexibilitet som den oberoende aggregatorn genomfört på dagen före- och intradagsmarknaden eller balanseringsmarknaden. Ersättningen kan också beakta den nytta oberoende aggregatorer medför för andra parter på elmarknaden. Ersättningen för nyttan får dock inte överstiga de kostnader kundens öppna leverantör eller den balansansvariga orsakats under den efterfrågeflexibilitet den oberoende aggretorn aktiverat. Den balansavvikelse som orsakats av aktiveringen av efterfrågeflexibiliteten ska dessutom korrigeras i kundens öppna leverantörs eller balansansvarigas elbalans.

Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska bestämma kalkylmetoden för den ersättning som avses i 1 mom. Kalkylmetoden ska baseras på energieffekten av de aggregeringstjänster den oberoende aggregatorn tillhandahåller för kundens öppna leverantörs eller balansansvarigas elbalans samt på referenspriset, som kan variera enligt marknadsplats. Kalkylmetoden ska vara jämlik och icke-diskriminerande med avseende på parterna på elmarknaden, och den får inte förhindra att efterfrågeflexibilitet som en oberoende aggregator tillhandahåller deltar på en elmarknad som avses i 1 mom.

Det föreskrivs om fastställandet av den kalkylmetod som avses i 1 mom. i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. Innan kalkylmetoden lämnas för fastställelse ska den systemansvariga stamnätsinnehavaren höra berörda nätanvändare och parter på elmarknaden. Den fastställda kalkylmetoden ska publiceras.

Närmare bestämmelser om verifiering av den efterfrågeflexibilitet en oberoende aggregator tillhandahåller, beaktande av efterfrågeflexibiliteten i balansavräkningen och betalning av ekonomisk ersättning som berör efterfrågeflexibilitet får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla

Slutandet av aggregeringsavtal för en slutförbrukare förutsätter inte samtycke av slutförbrukarens nätinnehavare eller elleverantör.

Elleverantören får inte tillämpa sådana ogrundade eller diskriminerande villkor eller avgifter för slutförbrukare, som begränsar möjligheten att sluta aggregeringsavtal med en oberoende aggregator.

Parterna på elmarknaden är ansvariga för att deras elproduktion och elanskaffningsavtal täcker deras elanvändning och elleveranser under respektive balansavräkningsperiod ( balansansvar ).

Närmare bestämmelser om balansansvarets innehåll och om de procedurer som hänför sig till genomförandet av balansansvaret utfärdas genom förordning av statsrådet.

Nätinnehavaren och den balansansvariga är skyldiga att ha hand om balansavräkningen. En balansavräkning ska grunda sig på elmätning eller en kombination av mätning och typbelastningskurva och på anmälningar som gäller leveranserna. Om längden på balansavräkningsperioden är kortare än en timme, ska den energimängd per timme som mätts av timmätningsapparatur vid ett eldriftsställe eller kraftverk som anslutits till distributionsnätet vid balansavräkningen fördelas enligt belastningskurva eller annan föreskriven beräkningsregel på de balansavräkningsperioder som ingår i timmen i fråga. Närmare bestämmelser om de metoder som ska användas i balansavräkningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utöver vad som i 4 kap. föreskrivs om nättjänster ska balansavräkningstjänster tillhandahållas parterna på elmarknaden på jämlika och icke-diskriminerande villkor. I utbudet av balansavräkningstjänster får det inte förekomma ogrundade villkor eller villkor som uppenbarligen begränsar konkurrensen i elhandeln.

Nätinnehavare, elleverantörer och oberoende aggregatorer ska utan dröjsmål fullgöra de åtgärder de ansvarar för enligt marknadsprocessen för byte av elleverantör eller oberoende aggregator när en kund i enlighet med avtalsvillkoren begär byte av elleverantör eller oberoende aggregator. Närmare bestämmelser om marknadsprocessen för byte av elleverantör och oberoende aggregator samt för de frister som ska iakttas i den får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Parterna på elmarknaden och nätinnehavarna ska göra de anmälningar som krävs för elhandeln, genomförandet av balansansvar och balansavräkningen och som hör till deras ansvar. Varje anmälan ska göras inom föreskriven tid och enligt föreskrivet anmälningsförfarande. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälningsskyldigheten utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om anmälningsförfarandet utfärdas genom förordning av ministeriet.

Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare som bedriver elnätsverksamhet i distributionsnätet ska anlita centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln och se till att deras datasystem och system för informationsöverföring är kompatibla med de datasystem som används av enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln. Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare ska sörja för att de uppgifter som dessa ansvarar för och lämnar till enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln är felfria samt för att de felaktiga uppgifter som de lämnat korrigeras utan dröjsmål.

Annan än en i 1 mom. avsedd nätinnehavare, vars elnät har en gemensam gränspunktsmätning med det mätområde som distributionsnätet utgör, samt fastighetsinnehavare, vars fastighets eller motsvarande fastighetsgrupps interna elnät utgör ett mätområde som har en gemensam gränspunktsmätning med det mätområde som distributionsnätet utgör, ska ordna informationsutbyte i anknytning till nämnda gränspunktsmätning med enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln. Den nätinnehavare eller fastighetsinnehavare som är ansvarig för ordnandet av gränspunktsmätning ska sörja för att de system som denne ansvarar för, som används i informationsöverföringen för nämnda gränspunktsmätning, är kompatibla med informationssystemen hos enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln. Nätinnehavaren och fastighetsinnehavaren ska sörja för att de mätuppgifter som dessa ansvarar för och lämnar till enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln är felfria samt för att de felaktiga mätuppgifter som de har lämnat korrigeras utan dröjsmål.

Detaljförsäljare, nätinnehavare som avses i 1 och 2 mom. och fastighetsinnehavare som avses i 2 mom. ska hos enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln registrera sig som användare av den tjänst de använder. Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska godkänna detaljförsäljarens, nätinnehavarens och fastighetsinnehavarens registrering, om denne uppfyller de i 1 och 2 mom. avsedda krav som dess verksamhet inom elsystemet förutsätter i fråga om kompatibilitet mellan informationssystemen och systemen som används för informationsöverföring, och denne har slutit ett tjänsteavtal om den tjänst som denne använder, vars villkor Energimyndigheten har fastställt i enlighet med 10 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. Registrering ska göras innan

Elföretag ska upprätthålla och utveckla sina funktioner och tjänster i anslutning till marknadsprocesserna för elhandeln, fullgörandet av balansansvaret och balansavräkningen samt de system som behövs för skötseln av dem och funktionernas förbindelser till systemen hos andra elföretag, så att tjänsterna och systemen fungerar effektivt och är lättanvända, att deras informationssäkerhetsnivå är adekvat och att förutsättningarna för en effektivt fungerande elmarknad kan tryggas.

Bestämmelser om ordnandet av centrala informationsutbytestjänster för elhandeln finns i 5 kap.

Elföretag ska bevara de uppgifter som företagen fått vid utförande av de uppdrag eller fullgörande av de skyldigheter som föreskrivs i denna lag och som hänför sig till de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln, marknadsprocesserna för elhandeln, fullgörandet av balansansvar och balansavräkningen i sex års tid från den händelse som uppgiften hänför sig till eller, om det är fråga om uppgifter om ett avtal, i sex års tid från det att avtalet upphört gälla. Personuppgifterna ska avföras ur registret hos ett elföretag när den ovannämnda tiden har löpt ut, om det inte finns någon annan rättslig grund för behandling av dem därefter.

För entydig identifiering av personer får det i samband med de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln användas personbeteckning eller annan identifikationsuppgift med motsvarande egenskaper som personbeteckningen med avseende på identifiering av personer. Utöver vad som i övrigt föreskrivs om behandling av personbeteckningar, får ett elföretag behandla personbeteckningar för att kunna utföra sina uppgifter eller fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Dessutom får detaljförsäljaren eller distributionsnätsinnehavaren behandla personbeteckningar också för att entydigt identifiera sina kunder när de är slutförbrukare.

Nätinnehavaren ska till slutförbrukare och elproducenter eller till en aktör de har utsett lämna en kopia av de mät- och förbrukningsuppgifter avseende slutförbrukarens eller elproducentens egen elförbrukning och elproduktion, som nätinnehavaren samlat in med mätutrustningen på driftsstället. Till en slutförbrukare hos vilken fjärravläsningsapparatur installerats eller en aktör denne har utsett ska dessutom på slutförbrukarens begäran lämnas uppgifter som beskriver dennes tidigare elförbrukning under olika tidsperioder och som möjliggör en detaljerad granskning av slutförbrukarens elförbrukning. Uppgifterna ska lämnas i maskinläsbart standardformat som lätt kan redigeras, per driftsställe eller per mätning.

Elföretaget ska till en slutförbrukare som är företagets kund eller till en aktör denne har utsett lämna uppgifter om slutförbrukarens elavtal och sådana andra uppgifter om slutförbrukaren som slutförbrukaren behöver för byte av elleverantör eller aggregator, efterfrågeflexibilitet eller andra tjänster hos elföretag.

En elleverantör och en oberoende aggregator ska på slutförbrukarens begäran lämna en slutförbrukare som är deras kund eller en aktör denne har utsett en kopia av uppgifter om den efterfrågeflexibilitet elleverantörens eller den oberoende aggregatorn genomfört med kundlasterna.

De uppgifter som avses i 1–3 mom. ska lämnas till slutförbrukaren utan särskild ersättning. Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare kan ange enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln som den som lämnar ut uppgifter enligt 1 och 2 mom.

I fråga om de uppgifter som avses i 1–3 mom. får Energimyndigheten meddela närmare bestämmelser om

Ett elföretag ska ha slutförbrukarens uttryckliga samtycke till att till någon annan utlämna sådana mät- och förbrukningsuppgifter som kan kopplas till slutförbrukaren och som gäller slutförbrukarens elförbrukning eller elproduktion, eller andra uppgifter som slutförbrukaren behöver för byte av elleverantör, om elföretaget erhållit uppgiften i fråga vid utförandet av uppdrag eller fullgörandet av skyldigheter enligt denna lag i samband med de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln, marknadsprocesserna för elhandeln, fullgörandet av balansansvar eller balansavräkningen. Uppgiften får dock lämnas ut utan slutförbrukarens samtycke om

Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln får inte i en i 1 mom. 6 punkten avsedd situation lämna ut sådana uppgifter på basis av vilka slutförbrukaren och dennes avtalspart kan identifieras direkt. I en sådan situation får enheten dock ge rätt att använda sådana uppgifter på basis av vilka slutförbrukaren kan identifieras indirekt. Uppgifter som lämnats ut eller som någon fått användningsrätt till får inte vidareutlämnas, om inte enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ger sitt tillstånd till detta.

Ett elföretag är skyldigt att hemlighålla sådan information om en kunds eller en annan nätanvändares företagshemlighet som elföretaget fått kännedom om vid utförandet av uppgifter enligt denna lag, elhandelsförordningen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi, om inte röjandet av informationen för någon annan grundar sig på en rättighet enligt denna lag eller de ovannämnda förordningarna eller den till vars förmån sekretessen gäller ger sitt samtycke till att informationen röjs.

Ett elföretag är skyldigt att hemlighålla sådan information som det fått kännedom om vid utförandet av uppgifter enligt denna lag eller elhandelsförordningen och som gäller

Sekretessbelagd information får inte heller lämnas till en bolagsstämma eller andelsstämma eller till fullmäktige och inte heller till aktieägare eller medlemmar som deltar i stämman eller mötet. Sekretessen omfattar också medlemmar och ersättare i ett organ hos ett elföretag, och personer som är anställda hos eller agerar på uppdrag av det, som vid utförande av uppgifter som avses i denna paragraf har fått kännedom om en sekretessbelagd omständighet.

Ett elföretag är dock skyldigt att lämna information som avses i 1 mom. till sådana myndigheter som enligt lag har rätt att få informationen.

Ett elföretag och en person som avses i denna paragraf får inte utnyttja sekretessbelagd information för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan.

De företag som är verksamma på elmarknaden ska särredovisa elnätsverksamhet och övriga elaffärsverksamheter samt elaffärsverksamheter och företagets övriga affärsverksamhet.

Nätinnehavaren ska särredovisa följande delområden i elnätsverksamheten:

Elaffärsverksamheter ska inte redovisas skilt från varandra eller från den övriga affärsverksamheten, om elaffärsverksamheten till sin volym eller i förhållande till företagets övriga affärsverksamhet är ringa. Bestämmelser om när affärsverksamhet är av ringa betydelse utfärdas genom förordning av ministeriet.

Med särredovisning avses i denna lag att det för varje räkenskapsperiod ska upprättas en resultaträkning och balansräkning för de elaffärsverksamheter som ska särredovisas samt en kombinerad resultaträkning och balansräkning för företagets övriga affärsverksamheter. Resultaträkningen och balansräkningen, vilka ska kunna härledas ur företagets bokföring, ska upprättas enligt bokföringslagen (1336/1997) .

En kommunal inrättning som utövar elaffärsverksamhet ska per räkenskapsperiod redovisa sin elaffärsverksamhet skilt från kommunen och från kommunens övriga inrättningar. För inrättningen ska en egen resultaträkning och balansräkning upprättas.

Affärshändelser och balansposter ska tas upp i resultaträkningen och balansräkningen över affärsverksamheterna i enlighet med orsaksprincipen. Gemensamma inkomster och utgifter samt balansposter ska registreras kalkylmässigt för de olika verksamheterna i samband med att bokslutet upprättas så att orsaksprincipen i mån av möjlighet följs.

I särredovisade bokslut ska avskrivningarna basera sig på anskaffningsutgifter. När ett särredovisat bokslut upprättas första gången ska anläggningstillgångarnas anskaffningsutgifter, minskade med de planenliga avskrivningarna, inbegripas i bokslutet.

Det särredovisningsförfarande som väljs ska följas kontinuerligt, om det inte finns grundad anledning att ändra det. Ändringarna ska klarläggas i samband med det särredovisade bokslutet.

Revisorerna för en sammanslutning och en kommunal eller statlig inrättning som utövar elaffärsverksamhet ska granska de särredovisade verksamheternas resultaträkningar, balansräkningar och tilläggsupplysningarna till dessa som en del av den lagstadgade revisionen av sammanslutningen, kommunen eller inrättningen.

Bokslut över särredovisade elaffärsverksamheter ska publiceras. Boksluten ska fogas till det officiella bokslutet för ett företag eller en koncern eller en kommunal, samkommunal eller statlig inrättning som utövar elaffärsverksamhet samt till den årsredovisning som ska publiceras eller till någon annan offentlig handling som motsvarar årsredovisningen och som är tillgänglig för intressentgrupperna.

Genom förordning av ministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om

I samband med särredovisade bokslut ska uppgifter som klargör grunderna för hur boksluten har upprättats och nyckeltal som beskriver nätinnehavarens verksamhet publiceras. Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter och nyckeltal skyldigheten att publicera gäller och vilket förfarande som ska iakttas vid publicerandet.

Energimarknadsverket kan av grundad anledning i enskilda fall bevilja undantag från det sätt att särredovisa verksamheterna som förutsätts i denna lag, om det är oskäligt att särredovisa dem i enlighet med vad som krävs i lagen.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på anslutningsavtal, elnätsavtal, elförsäljningsavtal, avtal med dynamiska elpriser och aggregeringsavtal. På elnätsavtal och elförsäljningsavtal tillämpas bestämmelserna emellertid endast om en slutförbrukare som är part i avtalet köper el av en detaljförsäljare huvudsakligen för eget bruk. Bestämmelserna i detta kapitel om detaljförsäljare tillämpas också på en elleverantör som levererar el till slutförbrukarna via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp. På avtal med dynamiska priser samt aggregeringsavtal och aggregatorer tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om elförsäljningsavtal eller detaljförsäljare, om inte något annat föreskrivs.

I detta kapitel avses med

Avvikelse från bestämmelserna i detta kapitel får inte genom avtal göras till nackdel för konsumenten.

Om inte något annat bestäms nedan, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel i övrigt endast om inget annat följer av avtalet, av praxis som avtalsparterna har omfattat eller av handelssed eller någon annan sed som måste anses vara bindande för avtalsparterna.

Distributionsnätsinnehavaren ska innan ett anslutningsavtal ingås lämna en abonnent och innan elnätsavtal ingås en slutförbrukare upplysningar om de centrala villkor som ska tillämpas på avtalet och om tillbudsstående alternativ som gäller innehållet i avtalet, såsom alternativ i fråga om prissättningen. En detaljförsäljare ska innan ett elförsäljningsavtal ingås och en aggregator innan ett aggregeringsavtal sluts lämna slutförbrukaren motsvarande upplysningar.

Abonnenten och slutförbrukaren ska ges åtminstone följande uppgifter:

En detaljförsäljare som erbjuder ett elleveransavtal med dynamiska priser ska ge slutförbrukare uppgifter om möjligheterna, kostnaderna och riskerna med sådana avtal samt om vilka krav avtalet ställer på mätutrustningen.

De uppgifter som avses i 2 mom. ska i överenskommen form skrivas in i avtalet eller bekräftelsen. I avtalet med slutförbrukaren eller i den bekräftelse som sänds till slutförbrukaren ska dessutom synligt ingå ett kortfattat och enkelt formulerat sammandrag av de viktigaste avtalsvillkoren.

Avvikelser från denna paragraf får inte göras i fråga om avtal som berör slutförbrukare.

I syfte att ingå ett elnätsavtal och elförsäljningsavtal ska åtminstone följande uppgifter begäras av en slutförbrukare:

1) slutförbrukarens namn och kontaktuppgifter,

2) uppgifter i syfte att entydigt identifiera slutförbrukaren,

3) adressen till det eldriftsställe som avtalet avser.

Ett anslutningsavtal ska ingås skriftligen. Distributionsnätsinnehavaren får inte åberopa ett villkor som inte finns i anslutningsavtalet eller om vilket det inte annars har överenskommits skriftligen.

Elnätsavtalet och elförsäljningsavtalet för ett visst eldriftsställe får endast ingås med samma slutförbrukare, som kan vara en eller flera. Elnätsavtalet och elförsäljningsavtalet ska ingås skriftligen, om en avtalspart kräver detta. (18.1.2019/108)

Om en näringsidkare erbjuder konsumenten ett i 1 eller 2 mom. avsett avtal per telefon och konsumenten då meddelar sin önskan att ingå avtal med näringsidkaren, ska de krav som anges i 6 kap. 12 a § i konsumentskyddslagen iakttas vid ingåendet av avtal, om inte något annat följer av 3 mom. i den paragrafen. (8.7.2022/695)

En slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten ska ha möjlighet att ingå ett sådant avtal med detaljförsäljaren som utöver elleverans omfattar den service som ingår i eldistributionen.

För ingående av ett elleveransavtal med dynamiska priser förutsätts en uttrycklig viljeyttring från slutförbrukaren. En detaljförsäljare får inte hänvisa till ett villkor som inte grundar sig på slutförbrukarens uttryckliga viljeförklaring. (23.3.2023/497)

Om ett elnätsavtal eller elförsäljningsavtal inte har ingåtts skriftligen, ska distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren till slutförbrukaren sända uppgifter om det avtal som har ingåtts och om de priser och övriga villkor som ska tillämpas på det ( bekräftelse ). Bekräftelsen ska sändas utan dröjsmål och senast två veckor från den tidpunkt då avtalet ingicks.

Om avtalet har ingåtts med en konsument vid hemförsäljning eller distansförsäljning enligt 6 kap. i konsumentskyddslagen, ska bekräftelsen uppfylla de krav på bekräftelse som anges i 13 § i det kapitlet. På tiden för sändande av bekräftelse tillämpas då vad som föreskrivs i den paragrafen.

Avtalet anses ha ingåtts på de villkor som anges i bekräftelsen, om inte slutförbrukaren inom den tid för framförande av anmärkningar som nämns i bekräftelsen har meddelat sin avtalspart att han anser att bekräftelsen inte motsvarar avtalet. Tiden för framförande av anmärkningar ska vara minst tre veckor från det bekräftelsen sändes. Bestämmelser om konsumenternas ångerrätt vid hemförsäljning eller distansförsäljning finns i 6 kap. i konsumentskyddslagen.

Under tiden från det att avtalet har ingåtts till dess att slutförbrukaren lämnar in en anmärkning tillämpas avtalsvillkoren enligt bekräftelsen, om det inte visas att något annat har avtalats.

Bestämmelserna i 3 och 4 mom. tillämpas inte på ett avtal, om de krav som anges i 6 kap. 12 a § i konsumentskyddslagen ska iakttas när avtalet ingås. (8.7.2022/695)

Ett anslutningsavtal, elnätsavtal och elförsäljningsavtal kan ingås tills vidare eller för viss tid.

Ett avtal som är i kraft tills vidare upphör till följd av hävning eller uppsägning. Ett avtal som är i kraft viss tid upphör när tiden har gått ut. En abonnent eller slutförbrukare som är konsument får dock säga upp också ett anslutnings- och elnätsavtal som är i kraft viss tid på samma sätt som ett avtal som är i kraft tills vidare.

Elnätsavtal och elförsäljningsavtal som är i kraft tills vidare upphör att gälla utan särskilda åtgärder, när det anslutningsavtal som gäller eldriftsstället i fråga upphör att gälla.

Distributionsnätsinnehavaren får inte säga upp ett anslutningsavtal. En abonnent får inte säga upp ett anslutningsavtal, om ett elnätsavtal eller elförsäljningsavtal som en annan slutförbrukare har ingått för samma eldriftsställe är i kraft.

Uppsägningstiden för ett anslutningsavtal får inte vara längre än en månad.

Avvikelse från bestämmelserna i denna paragraf får inte göras genom avtal.

Distributionsnätsinnehavaren får inte säga upp ett elnätsavtal som ingåtts med en konsument. Andra elnätsavtal får distributionsnätsinnehavaren säga upp endast om det ur dennes synvinkel är oskäligt att hålla avtalet i kraft till följd av en ändring i lagstiftningen eller en väsentlig förändring i förhållandena.

Uppsägningstiden för ett elnätsavtal är två veckor för slutförbrukaren och tre månader för distributionsnätsinnehavaren.

Avvikelse från bestämmelserna i denna paragraf får inte göras till skada för slutförbrukaren.

En detaljförsäljare får inte säga upp ett elförsäljningsavtal med en slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten och är konsument. Ett annat elförsäljningsavtal som omfattas av leveransskyldigheten får detaljförsäljaren säga upp endast om det ur detaljförsäljarens synvinkel är oskäligt att hålla avtalet i kraft till följd av en ändring i lagstiftningen eller en väsentlig förändring i förhållandena.

Uppsägningstiden för ett elförsäljningsavtal är två veckor för slutförbrukaren och tre månader för detaljförsäljaren. Uppsägningstiden för ett avtal som inte omfattas av leveransskyldigheten är två veckor för detaljförsäljaren.

Om ett elförsäljningsavtal som är i kraft viss tid har ingåtts med en konsument för en längre tid än två år, får konsumenten efter två år säga upp avtalet på samma sätt som ett avtal som är i kraft tills vidare.

Avvikelse från bestämmelserna i 1 och 2 mom. får inte göras till skada för en slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten.

Distributionsnätsinnehavaren får ändra de priser och övriga avtalsvillkor som anges i anslutningsavtalet och elnätsavtalet samt detaljförsäljaren de som anges i elförsäljningsavtalet endast

Distributionsnätsinnehavaren och detaljförsäljaren har dessutom rätt att göra sådana små ändringar i avtalsvillkoren som inte påverkar det centrala innehållet i avtalet.

Om distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde förändras, har innehavaren rätt att ändra avgifterna på eldistributionen för att kunna genomföra en sådan enhetlig prissättning som avses i 55 §. (25.8.2017/590)

Distributionsnätsinnehavaren och detaljförsäljaren ska sända sin avtalspart ett meddelande om hur och från vilken tidpunkt priserna eller andra avtalsvillkor ändras och vad som ligger till grund för ändringen. I detaljförsäljarens meddelande ska det nämnas om slutförbrukaren har rätt att säga upp avtalet. Om grunden är något annat än en ändring av lagstiftningen eller ett myndighetsbeslut, får ändringen av avtalsvillkoren träda i kraft för en konsument tidigast en månad och för andra slutförbrukare tidigast två veckor efter att meddelandet sänts. Avvikelse från detta moment får inte göras till skada till slutförbrukaren. (23.3.2023/497)

Om en anslutning till följd av dröjsmål hos distributionsnätsinnehavaren inte har kopplats vid den tidpunkt när anslutningsavgiften eller en del av den enligt avtalet ska betalas, har abonnenten rätt att hålla inne betalningen tills anslutningen har kopplats. Sedan anslutningen har kopplats har abonnenten rätt att hålla inne en sådan del av avgiften som behövs som säkerhet för ersättningsanspråk som grundar sig på dröjsmålet.

Om en elleverans på grund av detaljförsäljarens dröjsmål inte har inletts vid avtalad tidpunkt, är slutförbrukaren skyldig att betala de avgifter som baserar sig på avtalet först från det att elleveransen har inletts. Sedan elleveransen har inletts har slutförbrukaren rätt att hålla inne en sådan del av avgiften som behövs som säkerhet för ersättningsanspråk som grundar sig på dröjsmålet.

Om kopplingen av en anslutning fördröjs, har abonnenten rätt till en standardersättning. Den uppgår till 5 procent av anslutningsavgiften för den första och den andra påbörjade dröjsmålsveckan och därefter till 10 procent av anslutningsavgiften för varje påbörjad dröjsmålsvecka. Standardersättningens maximibelopp är 30 procent av anslutningsavgiften, dock högst 3000 euro. Maximibeloppet får justeras genom förordning av statsrådet så att det motsvarar förändringen i penningvärdet. När standardersättningen beräknas används som grund de avgifter som distributionsnätsinnehavaren allmänt tar ut för anslutning utan sådana höjningar som beror på specialförhållanden.

En abonnent har dock oberoende av denna paragraf med stöd av 96 § rätt att få en ersättning som överskrider standardersättningen för den skada som han har lidit.

Om distributionsnätsinnehavarens prestation drabbas av ett sådant hinder som avses i 96 § 1 och 2 mom., är distributionsnätsinnehavaren inte skyldig att betala standardersättning.

Abonnenter och slutförbrukare har rätt till ersättning för en skada som de lider till följd av dröjsmål, om inte den distributionsnätsinnehavare eller detaljförsäljare som är avtalspart visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför innehavarens eller försäljarens kontroll som denne skäligen inte kunde förväntas ha beaktat när avtalet ingicks och vars följder innehavaren eller försäljaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Om dröjsmålet beror på någon som distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren har anlitat för att fullgöra avtalet, är distributionsnätsinnehavaren eller på motsvarande sätt detaljförsäljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som anlitats skulle vara fri från ansvar enligt 1 mom.

Distributionsnätsinnehavarens och detaljförsäljarens skyldighet att ersätta indirekt skada gäller endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet från innehavarens eller försäljarens sida. Som indirekt skada anses

Det föreligger ett fel i eldistributionen och den övriga nättjänsten samt elleveransen, om elkvaliteten eller elleveranssättet inte stämmer överens med vad som kan anses avtalat eller när faktureringen av konsumenten är felaktig eller försenad. Något fel i elleveransen anses dock inte föreligga trots en felaktighet eller försening i detaljförsäljarens fakturering, om detaljförsäljaren kan påvisa att felaktigheten eller förseningen berott på sådana omständigheter utanför dennes kontroll vars följder försäljaren inte heller skäligen skulle ha kunnat undvika eller förhindra. Om inte något annat har avtalats föreligger ett fel i eldistributionen och den övriga nättjänsten samt elleveransen, om elen till sin kvalitet inte motsvarar de standarder som ska följas i Finland eller om eldistributionen eller elleveransen kontinuerligt eller upprepade gånger är avbruten och avbrottet inte kan anses ringa med beaktande av skälen till och förhållandena under avbrottet.

Till följd av ett fel har en slutförbrukare rätt till ett prisavdrag som motsvarar felet. Om felet beror på ett avbrott i eldistributionen, utgör prisavdraget en sådan andel av den årliga avgiften för överföringstjänster som motsvarar minst två veckor.

Slutförbrukare har rätt till ersättning för den skada som de lider till följd av ett fel. En distributionsnätsinnehavare eller en i 100 § avsedd detaljförsäljare är då skyldig att ersätta en indirekt skada enligt 96 § 3 mom. endast om felet eller skadan beror på vårdslöshet från dennes sida.

En slutförbrukare har utan särskilt krav rätt till en standardersättning på basis av ett kontinuerligt avbrott i eldistributionen eller elleveransen, om inte distributionsnätsinnehavaren eller en detaljförsäljare som levererar el till slutförbrukarna via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp visar att avbrottet i eldistributionen eller elleveransen beror på ett hinder som står utanför dennes kontroll, som denne skäligen inte kunde förväntas ha beaktat i sin verksamhet och vars följder innehavaren eller försäljaren inte har kunnat undvika eller övervinna trots att han har iakttagit all omsorgsfullhet.

Av slutförbrukarens årliga avgift för överföringstjänsten utgör standardersättningen

(15.7.2021/730)

Beloppet av den standardersättning som betalas till en slutförbrukare under ett kalenderår är dock högst 200 procent av den årliga avgiften för överföringstjänsten, eller 2000 euro. Om samma avbrott i eldistributionen eller elleveransen omfattar delar av två kalenderår, bestäms standardersättningen för avbrottet vid beräkningen av maximibeloppet för respektive kalenderår utifrån den andel av tiden för avbrottet som inföll under kalenderåret. Standardersättningens maximibelopp får justeras genom förordning av statsrådet så att det motsvarar förändringen i penningvärdet.

Om en slutförbrukare till följd av ett avbrott i nättjänsten betalas en sådan standardersättning som avses i 2 mom., har denne inte rätt till ett sådant prisavdrag som avses i 98 § för samma avbrott.

Avvikelse från bestämmelserna i denna paragraf får inte göras genom avtal till skada för slutförbrukaren.

En slutförbrukare har alltid rätt att hos distributionsnätsinnehavaren framställa krav som grundar sig på ett fel eller på ett sådant avbrott i eldistributionen som avses i 100 §, med undantag av krav som beror på felaktig eller försenad faktura från försäljaren. Kravet ska framställas inom skälig tid från det att slutförbrukaren upptäckte eller borde ha upptäckt felet eller avbrottet i eldistributionen och hade de uppgifter om distributionsnätsinnehavaren som behövs för att framställa kravet.

Distributionsnätsinnehavaren svarar för ett fel gentemot en konsument, om inte distributionsnätsinnehavaren inom skälig tid från att ha fått kännedom om kravet meddelar konsumenten vilken detaljförsäljare som är ansvarig för felet och som åtar sig att svara för det skadestånd eller det prisavdrag som blir följden av felet.

Distributionsnätsinnehavaren och en detaljförsäljare som levererar el via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp svarar gentemot slutförbrukaren för ett sådant avbrott i eldistributionen eller elleveransen som avses i 100 §. Dessutom ansvarar distributionsnätsinnehavaren för avbrott i eldistributionen i sitt nät också gentemot en slutförbrukare som köper el via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp som har anslutits till innehavarens distributionsnät, om inte distributionsnätsinnehavaren inom en skälig tid från att ha fått kännedom om kravet meddelar slutförbrukaren vilken detaljförsäljare som åtar sig att svara för den standardersättning som grundar sig på avbrottet i eldistributionen.

En distributionsnätsinnehavare får inte avbryta eldistributionen av ett skäl som beror på detaljförsäljaren innan distributionsnätsinnehavaren har meddelat slutförbrukaren att eldistributionen kommer att avbrytas och orsaken till detta. Distributionsnätsinnehavaren ska sörja för att el levereras till en konsument som är ansluten till distributionsnätet under minst tre veckor efter att detaljförsäljarens leverans har upphört och meddelandet har sänts. Om konsumenten inte inom denna tid har ingått ett nytt elförsäljningsavtal, ska distributionsnätsinnehavaren sörja för leveransen tills Energimyndigheten genom ett beslut har överfört ansvaret för slutförbrukarens elleverans till en i 67 § avsedd leveransskyldig detaljförsäljare. På elleveransen tillämpas då de villkor som avses i 67 § 2 mom.

Konsumenten ska ersätta distributionsnätsinnehavaren för de skäliga kostnader som orsakats av elleveransen. Om konsumenten och distributionsnätsinnehavaren inte kommer överens om ersättningen, bestämmer Energimyndigheten ersättningens storlek.

Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska lämna Energimyndigheten nödvändiga uppgifter för den överföring av avtal som avses i 1 mom.

Eldistributionen eller elleveransen kan avbrytas om slutförbrukaren i väsentlig grad har försummat att betala avgifterna till distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren eller annars väsentligt har brutit mot sina förpliktelser enligt avtalet. Innan eldistributionen eller elleveransen avbryts ska en skriftlig anmärkning om betalningsförsummelsen eller något annat avtalsbrott sändas till slutförbrukaren och därefter tidigast två veckor efter att anmärkningen har sänts en separat varning om att distributionen eller leveransen kommer att avbrytas. I en varning som sänds till en konsument ska det nämnas hur konsumenten ska gå till väga för att kunna åberopa de rättigheter som nämns i denna paragraf och också ges anvisningar om hur konsumenten kan reda ut ärendet och finna alternativa betalningssätt. Eldistributionen eller elleveransen får avbrytas tidigast fem veckor efter det att avgiften har förfallit till betalning eller något annat avtalsbrott första gången har meddelats slutförbrukaren och avtalsbrottet inte har avhjälpts i tid före den tidpunkt då eldistributionen eller elleveransen enligt varningen kommer att avbrytas.

Om försummelsen av betalningen har berott på sådana betalningssvårigheter som slutförbrukaren har råkat i till följd av en svår sjukdom, arbetslöshet eller någon annan särskild omständighet, huvudsakligen utan att själv vara orsak till dem, får eldistributionen eller elleveransen avbrytas tidigast två månader efter den dag då avgiften förföll till betalning.

Eldistributionen eller elleveransen till en byggnad som används som stadigvarande bostad eller till en del av en sådan där uppvärmningen är beroende av el, får trots obetalda avgifter inte avbrytas under tiden från ingången av oktober till utgången av april innan fyra månader har förflutit från förfallodagen för den obetalda avgiften.

Eldistributionen eller elleveransen till ett objekt där de säkerhetsarrangemang som behövs för att förebygga olyckor är beroende av el och där avbrott i distribution eller leverans ger upphov till olycksrisk får trots obetalda avgifter inte avbrytas förrän fyra månader har förflutit från den obetalda avgiftens förfallodag. Avvikelse från detta moment får inte göras genom avtal.

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att häva ett anslutningsavtal, om abonnenten väsentligt har brutit mot sina förpliktelser enligt avtalet och avtalsbrottet inte har åtgärdats inom en skälig tid som distributionsnätsinnehavaren har meddelat skriftligen.

Distributionsnätsinnehavaren ska sända sin avtalspart ett skriftligt meddelande om hävningen av avtalet och där nämna grunden för hävningen och den tidpunkt då avtalet upphör att gälla.

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att häva ett elnätsavtal och detaljförsäljaren ett elförsäljningsavtal, om

Ett elnätsavtal och ett elförsäljningsavtal får hävas på grund av konsumentens dröjsmål med betalningen endast i ett sådant fall som avses i 1 mom. 2 punkten.

Oberoende av vad som bestäms i 1 mom. får ett elnätsavtal och ett elförsäljningsavtal hävas omedelbart, om slutförbrukaren har gjort sig skyldig till tillgrepp av el, till uppsåtlig skadegörelse på utrustning som distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren ansvarar för eller till att ha brutit sigill som distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren har fäst.

Distributionsnätsinnehavaren eller på motsvarande sätt detaljförsäljaren ska sända sin avtalspart ett skriftligt meddelande om hävningen av avtalet och där nämna grunden för hävningen och den tidpunkt då avtalet upphör att gälla.

Avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. får inte göras till nackdel för en slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten.

Bestämmelserna om fakturering i detta kapitel tillämpas på detaljförsäljare, distributionsnätsinnehavare och aggregatorer som producerar tjänster enligt detta kapitel för slutförbrukare.

Fakturor och faktureringsuppgifter till slutförbrukare ska vara exakta, lättbegripliga, tydliga, kortfattade och användarvänliga. Faktureringsuppgifterna ska framföras på ett sätt som underlättar jämförelse för slutförbrukaren. Slutförbrukaren ska på begäran få en tydlig och lättbegriplig utredning över vad fakturan består av.

Slutförbrukaren ska få sin faktura och sina faktureringsuppgifter utan avgift.

Slutförbrukaren ska erbjudas möjlighet att få sin faktura och sina faktureringsuppgifter digitalt.

Om det i ett avtal mellan en slutförbrukare och ett elföretag kommits överens att en produktändring, prisändring eller rabatt ska inträda senare vid en viss tidpunkt, ska förändringen och tidpunkten när den träder i kraft anges i fakturan till slutförbrukaren.

I slutförbrukarens faktura ska följande faktureringsuppgifter tydligt specificeras:

I slutförbrukarens faktura ska specificeras andelen för leverans av elenergi, nätavgiftens andel samt andelen för skatter, avgifter av skattenatur och andra avgifter. I specifikationerna ska de gemensamma definitioner tillämpas som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1952 om europeisk statistik om naturgas- och elpriser och om upphävande av direktiv 2008/92/EG.

Om faktureringen gäller ett elleveransavtal med dynamiska priser eller något annat elförsäljningsavtal som bygger på priset på elbörsen, kan den specifikation av hur priset på prestationen bildas som avses i 1 mom. 5 punkten anges som ett genomsnittspris vägt med elförbrukningen under en period på högst en månad. Slutförbrukaren ska då genom en kundportal på elleverantörens webbplats ges möjlighet att kontrollera riktigheten av det fakturerade priset på elenergi.

När fakturan till en slutförbrukare baseras på verklig elförbrukning eller på fjärravläsning som ett elföretag utför ska slutförbrukaren i fakturan eller i en bilaga till den delges följande uppgifter:

De uppgifter som avses i 1 mom. får också göras tillgängliga för slutförbrukaren på en webbplats. I slutförbrukarens faktura ska det då ges anvisningar för hur slutförbrukaren får tillgång till jämförelseuppgifterna.

Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare kan ange enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln som den som lämnar ut uppgifter enligt 1 mom. 1 och 2 punkten.

Utöver faktureringsuppgifterna ska slutförbrukaren i fakturan ges uppgifter om

De uppgifter som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten får också göras tillgängliga för slutförbrukaren på en webbplats. I slutförbrukarens faktura ska det då ges anvisningar för hur slutförbrukaren får tillgång till jämförelseuppgifterna.

Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter som kompletterar 105 c–105 e § om den information som ska ingå i de fakturerings- och jämförelseuppgifter samt andra uppgifter som ska lämnas och på vilket sätt uppgifterna ska presenteras.

En detaljförsäljares elleverans och distributionstjänst till en slutförbrukare ska faktureras enligt den verkliga uppmätta mängden minst fyra gånger per år. I fråga om annan än fjärravläsningsapparatur får faktureringen baseras på slutförbrukarens mätaravläsning.

Faktureringen för den el en detaljförsäljare levererar till en slutförbrukare och för distributionstjänsten till slutförbrukaren får grunda sig på jämnstora betalningsrater enligt slutförbrukarens uppskattade sannolika årliga elförbrukning, om detta avtalats med slutförbrukaren. Den el eller distributionstjänst som levererats ska då faktureras minst fyra gånger per år så att den sammanlagda årliga faktureringen grundar sig på den verkliga uppmätta mängden.

Faktureringen får baseras på en uppskattning av den mätbara storhet som ligger till grund för faktureringen eller på ett fast belopp, om faktureringen grundar sig på slutförbrukarens mätaravläsning och denne inte har meddelat mätvärdena för faktureringsperioden i fråga eller om driftstället inte har försetts med mätapparatur. Faktureringen får grunda sig på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte kunnat mätas på grund av fel i mätapparaturen eller att mätuppgifterna inte varit tillgängliga på grund av störningar i dataöverföringen från fjärravläsningsapparaturen.

Detaljförsäljaren ska lämna slutförbrukaren en sluträkning inom sex veckor från att elleveransen till slutförbrukaren har upphört.

En detaljförsäljare och en distributionsnätsinnehavare ska erbjuda slutförbrukarna olika betalningssätt för betalning av fakturor samt flexibla arrangemang för själva betalningen av fakturorna. De alternativ som erbjuds får inte vara förenade med ogrundade villkor eller villkor som diskriminerar någon kundgrupp. I villkoren för betalningssätten får hänsyn tas till skäliga skillnader i de kostnader som distributionsnätsinnehavaren orsakas av att erbjuda olika betalningssätt.

Detaljförsäljaren får kräva förhandsbetalning av en konsument endast av synnerligen vägande skäl som har samband med konsumenten själv. En detaljförsäljare får inte erbjuda en konsument ett förhandsbetalningssystem som ogrundat eller på ett sätt som diskriminerar vissa kundkategorier försätter de konsumenter som ingår i förhandsbetalningssystemet i en oförmånlig ställning. Förhandsbetalningssystemet ska i tillräcklig mån återspegla konsumentens uppskattade årliga elförbrukning.

Ministeriet ska sörja för den allmänna styrningen och övervakningen av verkställigheten av lagen.

Energimyndigheten har till uppgift att övervaka efterlevnaden av denna lag, de bestämmelser som utfärdats med stöd av den och de myndighetsföreskrifter och tillståndsbeslut som meddelats med stöd av denna lag. Bestämmelser om tillsyn finns i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden.

Konsumentombudsmannen övervakar att villkoren i de avtal som avses i 13 kap. är lagenliga med tanke på konsumentskyddet.

Den som genom ett förfarande som står i strid med 20 eller 21 §, 67 § 1 eller 3 mom. eller 103 § orsakar någon annan skada är skyldig att ersätta skadan.

Skadeståndslagen (412/1974) tillämpas inte på skador som orsakats någon annan genom ett förfarande som står i strid med 19, 40, 50 och 51 §.

Den som utövar elnätsverksamhet utan tillstånd enligt 2 kap. eller bygger en elledning utan projekttillstånd enligt 14 § ska för olovligt utövande av elnätsverksamhet dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs i någon annan lag.

Till straff för brott mot sekretess som föreskrivs i 76 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen (39/1889) .

Innan jordbyggnadsarbete, skogsarbete, vattenbyggnadsarbete, nätbyggnadsarbete eller annat arbete i närheten av elkablar inleds ska den som utför arbetet för att säkerställa arbetarskyddet och undvika skador ta reda på om det finns elkablar på området.

Nätinnehavaren ska kostnadsfritt ge den som utarbetar en plan över det arbete som avses i 1 mom. och den som utför arbetet information om de elkablar som finns i närheten av objektet i fråga. Nätinnehavaren ska se till att uppgifterna om var elkablarna finns är tillgängliga i digital form för dem som har rätt att få uppgifterna och lämna den som utför arbetet de uppgifter och anvisningar som behövs för att faror ska kunna undvikas.

Uppgifterna om var elkablarna finns ska behandlas och förvaras så att de är tillgängliga för dem som är berättigade att använda dem och så att inte informationssäkerheten äventyras.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om uppgifter om placeringen av elkablar när det gäller

Distributionsnätsinnehavaren får utan ägarens eller innehavarens tillstånd fälla och avlägsna träd och andra växter i närheten av distributionsnätet, om det är nödvändigt för att eliminera eller förebygga avbrott i eldistributionen. Åtgärderna får inte orsaka ägaren oskälig skada i förhållande till den nytta för distributionsnätets säkerhet som uppnås genom åtgärderna. Åtgärderna ska avgränsas så att de riktas mot träd eller andra växter som utgör en uppenbar risk för distributionsnätets säkerhet. Anställda hos distributionsnätsinnehavaren eller den som utför åtgärderna har i detta syfte rätt att röra sig på privat område och placera ut behövliga märken i terrängen.

Distributionsnätsinnehavaren ska i andra än brådskande fall ge fastighetens eller områdets ägare och innehavare möjlighet att själva utföra de åtgärder som nämns i 1 mom. Distributionsnätsinnehavaren ska informera fastighetens eller områdets ägare och innehavare om åtgärder som utförts utan förhandsanmälan.

Fastigheters ägare och innehavare, kommunen i egenskap av ägare och innehavare av allmänna områden samt staten i egenskap av ägare och innehavare av allmänna vägområden har rätt till full ersättning för olägenhet och skada som orsakats av åtgärder som avses i 111 §.

Om det inte överenskommits om ersättning på förhand, ska ersättningsyrkande framställas hos distributionsnätsinnehavaren inom tre år efter det att olägenheten eller skadan uppkom. Kan överenskommelse om ersättningen inte nås, avgörs saken på det sätt som anges i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter.

En kommun eller en sammanslutning i vilken kommunen har bestämmande inflytande får bedriva elnätsverksamhet, elproduktion och elleverans också utanför kommunens område.

Bestämmelser om sökande av ändring i Energimyndighetens beslut som gäller efterlevnaden av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller av beslut som Energimyndigheten meddelat med stöd av denna lag finns i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden.

Ändring i beslut som Energimyndigheten har meddelat med stöd av 23 a, 26 a, 28, 29 b, 31, 52, 52 a, 55, 65, 67, 83 och 102 § samt i Energimyndighetens beslut om att avvisa ett ärende som avses i de paragraferna får sökas genom besvär hos marknadsdomstolen. Bestämmelser om marknadsdomstolens behandling av ärendet finns i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) .

Ändring i andra beslut som Energimyndigheten har meddelat med stöd av denna lag än sådana som avses i denna paragraf får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Ändring i beslut som ministeriet har meddelat med stöd av 14 § samt i beslut av marknadsdomstolen får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Marknadsdomstolens beslut ska trots besvär iakttas, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

På sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Beslut av Energimyndigheten enligt 114 § 2 mom. ska iakttas även om det överklagats, om inte Energimyndigheten eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Ministeriets och Energimarknadsverkets prestationer enligt denna lag är avgiftsbelagda. Bestämmelser om avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) .