1429/2014

I denna lag föreskrivs det om främjande av energieffektiviteten, om energibesiktningar som görs för att främja energieffektiviteten, om kostnadsnyttoanalyser som görs för att främja högeffektiv kraftvärme och utnyttjandet av överskottsvärme samt om energimarknadsföretagens skyldighet att verka för en effektiv och sparsam användning av energi i kundernas verksamhet.

Denna lag tillämpas på

I denna lag avses med

Energibesiktning av ett företag är ett systematiskt förfarande vars syfte är att få adekvat kunskap om energiförbrukningsprofilen för hela koncernen eller företaget, fastställa kostnadseffektiva energibesparingsmöjligheter och kvantifiera besparingarna samt rapportera om resultaten. Vid energibesiktningen av ett företag beaktas företagets alla energiförbrukningsobjekt, vilka är byggnader, industriell och kommersiell verksamhet samt transporter.

Energibesiktningen av ett företag ska omfatta separata objektsspecifika besiktningar av ett så stort antal verksamheter inom företaget att en tillförlitlig bild av företagets totala energieffektivitet kan bildas och de viktigaste möjligheterna att höja den på ett tillförlitligt sätt kan konstateras.

Objektsbesiktning är ett systematiskt förfarande vars syfte är att få detaljerad information om energiförbrukningsprofilen för ett förbrukningsobjekt och framlägga förslag till energieffektiviseringsåtgärder som kan vidtas kostnadseffektivt. En objektsbesiktning genomförs vid en byggnad eller grupp av byggnader, en industrianläggning eller del av den, en transportkedja eller något annat enskilt energiförbrukningsobjekt.

Energibesiktningen är obligatorisk för stora företag.

En obligatorisk energibesiktning av ett företag ska genomföras med minst fyra års mellanrum. De objektsbesiktningar som ska ingå i den obligatoriska energibesiktningen av ett företag får inte ha genomförts tidigare än fyra år före den obligatoriska energibesiktningen.

Om ett företag tillämpar ett energiledningssystem eller miljöförvaltningssystem som certifierats av ett ackrediterat organ i enlighet med tillämpliga europeiska eller internationella standarder och som inbegriper energibesiktning som uppfyller i denna lag och med stöd av den föreskrivna minimikrav, behöver företaget inte genomföra obligatorisk energibesiktning enligt 6 §. (21.12.2016/1338)

Som ett i 1 mom. avsett certifierat energiledningssystem betraktas åtminstone det certifierade systemet ISO 50 001 samt det certifierade systemet ISO 14 001 i kombination med ett energiledningssystem som certifierats av ett ackrediterat organ och vars krav på energibesiktningar överensstämmer med systemet ISO 50 001. (21.12.2016/1338)

Om ett företag deltar i ett frivilligt system med energieffektivitetsavtal som undertecknats med en statlig myndighet och som inbegriper en energibesiktning av företaget som genomförts enligt de minimikrav som föreskrivs i denna lag och med stöd av den, anses företaget uppfylla kravet på obligatoriska energibesiktningar enligt 6 §.

Energibesiktningen av ett företag omfattar hela koncernen eller företaget och den innehåller en detaljerad översikt över företagets samtliga verksamheter, inklusive byggnader, industriell verksamhet, kommersiell verksamhet och transporter samt energiförbrukningsprofilen för dessa.

Energibesiktningen av ett företag ska inbegripa ett tillräckligt urval av individuella objektsbesiktningar för att den ska kunna ge en tillförlitlig bild av företagets totala energiprestanda och göra det möjligt att på ett tillförlitligt sätt identifiera de viktigaste möjligheterna att förbättra energieffektiviteten. Som ett tillräckligt urval av objektsbesiktningar betraktas ett antal som är tillräckligt representativt för företagets totala energiförbrukning. I energibesiktningen av ett företag ska alltid inkluderas minst en objektsbesiktning, utom om företaget inte har ett enda energiförbrukningsobjekt där det är ändamålsenligt och ekonomiskt motiverat att göra en energibesiktning.

I energibesiktningen av ett företag ska viktiga resultat av objektsbesiktningar och åtgärder för förbättring av energieffektiviteten vid företaget presenteras. I energibesiktningen ska om möjligt inbegripas en plan för de objektsbesiktningar som inkluderas i den följande energibesiktningen av företaget och tidpunkterna för dessa.

Vid energibesiktningen av ett företag ska tillförlitliga, aktuella samt, om möjligt, uppmätta och spårbara operativa uppgifter om energiförbrukning och användningsprofiler utnyttjas. Uppgifterna ska lagras med tanke på en historisk analys och uppföljningen av resultat.

Energibesiktningen av ett företag får inte innehålla klausuler som förhindrar att besiktningsresultat lämnas ut till en tredje part.

Närmare bestämmelser om minimikraven på energibesiktning av företag och antalet objektsbesiktningar får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Objektsbesiktningar ska om möjligt genomföras vid företags olika energiförbrukningsobjekt, dock så att tyngdpunkten ligger på sådana objekt vars energiförbrukning är störst, och sådana objekt där största förbättringar kan göras när det gäller energieffektiviteten.

Om ett visst objekt har varit föremål för objektsbesiktning under de fyra föregående åren, ska objektsbesiktningar i första hand göras vid andra objekt inom företaget, dock med beaktande av vad som föreskrivs i 1 mom.

Någon objektsbesiktning behöver inte göras i fråga om flygplan, fartyg, tåg och bilar.

Vid objektsbesiktningarna ska de energisparåtgärder som föreslås specificeras och detaljerade och validerade beräkningar för de föreslagna åtgärderna möjliggöras. Beräkningen av besparingar ska om möjligt i första hand bygga på en analys av livscykelkostnaderna för att långsiktiga besparingar ska kunna beaktas.

På objektsbesiktningar tillämpas vad som i 8 § 4 mom. föreskrivs om uppgifter som används vid energibesiktningar av företag och vad som i 8 § 5 mom. föreskrivs om klausuler som ingår i sådana energibesiktningar.

Närmare bestämmelser om minimikraven på objektsbesiktningar får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Det ska avfattas en rapport om energibesiktningen av ett företag. Besiktningsrapporten ska bevaras i minst fem år. Företaget får inte ha en energibesiktningsrapport som är mer än fyra år gammal. (21.12.2016/1338)

Av rapporten ska framgå åtminstone uppgifter som motsvarar minimikraven enligt 8 §. Närmare bestämmelser om innehållet i företagets energibesiktningsrapport får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

Det ska avfattas en rapport om varje objektsbesiktning som inkluderas i energibesiktningen av ett företag. Rapporten ska bevaras i minst fem år. Ett företag ska lämna de viktigaste uppgifterna i varje objektsbesiktningsrapport som inkluderats i energibesiktningen av företaget till ett register som Energimyndigheten för eller anvisar inom tre månader från det att objektsbesiktningsrapporten blivit färdig. (21.12.2016/1338)

Närmare bestämmelser om objektsbesiktningsrapporter och de uppgifter som ska lämnas till registret får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

Energimyndigheten utövar tillsyn över att de obligatoriska energibesiktningarna av företag genomförs i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. En viss andel av de energibesiktningar av företag som genomförs varje år ska granskas. Närmare bestämmelser om antalet energibesiktningar som granskas årligen samt om sättet att genomföra granskningen får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

Energimyndigheten har rätt att få för granskning rapporterna om ett företags obligatoriska energibesiktning och om en objektsbesiktning som ingår i energibesiktningen. Energibesiktningsrapporten, den däri ingående objektsbesiktningsrapporten samt andra uppgifter som myndigheten behöver för tillsynen ska lämnas till Energimyndigheten inom en månad efter begäran från Energimyndigheten. Rapporterna om energibesiktningen och objektsbesiktningen får inte vara mer än fyra år gamla. (21.12.2016/1338)

På begäran av Energimyndigheten ska Patent- och registerstyrelsen för ordnandet av tillsynen lämna Energimyndigheten uppgifter om företag i handelsregistret. Uppgifterna ska lämnas utan dröjsmål och avgiftsfritt.

Den ansvariga personen för den obligatoriska energibesiktningen av ett företag ska vara en person vars behörighet har konstaterats och är i kraft och som har antecknats i ett register över personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag.

Den som är ansvarig för energibesiktningen av ett företag ska ha lämplig examen inom teknik-, miljö- eller energisektorn eller arbetserfarenhet som ersätter en sådan examen samt ska ha genomgått utbildning för personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag. Han eller hon ska dessutom ha sådan förtrogenhet med genomförandet av energibesiktningar av företag och med lagstiftningen om energibesiktningar som visats genom ett med godkänt resultat avlagt prov för ansvariga personer för energibesiktningar.

På erkännande av formell behörighet och yrkeskompetens som skaffats i någon annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillämpas lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1093/2007) .

Närmare bestämmelser om lämpliga examina, godtagbar ersättande arbetserfarenhet, utbildningen för ansvariga personer och innehållet i provet för ansvariga personer får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En anställd vid ett företag kan vara ansvarig för energibesiktningen av företaget. Sådana ansvariga personer omfattas av samma behörighetskrav som andra personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag, och deras behörighet ska ha konstaterats av myndigheten i enlighet med 15 §.

Ansökan om behörighet som ansvarig för energibesiktningen av ett företag lämnas till Energimyndigheten. Myndigheten konstaterar att personen i fråga har den utbildning eller ersättande arbetserfarenhet som krävs av en ansvarig person och att denne avlagt provet för ansvariga personer med godkänt resultat samt godkänner eller avslår ansökan om behörighet.

Förnyad behörighet ansöks hos Energimyndigheten. Myndigheten konstaterar att yrkeskompetensen upprätthållits eller förutsätter att provet för ansvariga personer ska avläggas med godkänt resultat för att behörigheten ska förnyas. Närmare bestämmelser om upprätthållande av yrkeskompetensen genom utförandet av energibesiktningar, utbildning eller på annat jämförbart sätt får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Behörigheten gäller i sju år från den dag då beslutet om behörighet meddelades.

Om den som är ansvarig för energibesiktningen av ett företag upprepade gånger bryter mot minimikraven avseende energibesiktningar av företag, eller annars visar sig vara inkompetent för uppgiften, kan Energimyndigheten återkalla personens behörighet.

Energimyndigheten för ett register över personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag.

I registret införs den ansvarige personens kontaktuppgifter, det identifikationsnummer som den ansvarige personen tilldelats samt behörighetens giltighetstid. Dessutom kan i registret också lagras uppgifter om de energibesiktningar som den ansvarige personen genomfört, om han eller hon önskar det. Uppgifterna om en person som är ansvarig för energibesiktningen av ett företag avförs ur registret när ett år har förflutit från det att giltighetstiden för hans eller hennes behörighet löpte ut, om inte behörigheten dessförinnan har förnyats.

Energimyndigheten beslutar om utlämnande av uppgifter ur registret.

Var och en har rätt att utan ersättning få uppgift om en enskild registeranteckning som gäller honom eller henne själv.

Den som ordnar med mätningen ska till ett konkurrenskraftigt pris tillhandahålla slutkunder av fjärrvärme och fjärrkyla fjärravläsbara mätare som korrekt visar energiförbrukningen.

Om en fastighet försörjs med värme från ett nät för fjärrvärme eller med kyla från ett nät för fjärrkyla eller från en central källa som försörjer flera fastigheter, ska en värmeenergimätare installeras vid leveranspunkten för fjärrvärme, fastighetens värmeväxlare eller leveranspunkten för värme.

De mätare som installeras ska vara fjärravläsbara.

I samband med installationen av en mätare för fjärrvärme och fjärrkyla ska den som ordnar med mätningen ge slutförbrukaren lämpliga råd och lämplig information särskilt om hela den potential som mätarna rymmer i fråga om hantering av mätuppgifter och övervakning av energiförbrukningen.

Fjärrvärme och fjärrkyla ska faktureras enligt den faktiska förbrukningen minst en gång om året. Faktureringen får grunda sig på slutkundens mätaravläsning, om energidetaljisten och slutkunden har avtalat om detta. Fjärrvärme och fjärrkyla får faktureras enligt uppskattad förbrukning eller ett fast belopp endast om faktureringen grundar sig på slutkundens mätaravläsning och denne inte har meddelat mätvärden för faktureringsperioden i fråga eller om mätaren är defekt och något tillförlitligt mätresultat därför inte kan fås.

Fakturor på förbrukningen av fjärrvärme och fjärrkyla ska lämnas till slutkunden avgiftsfritt. Fakturor på fjärrvärme och fjärrkyla ska sändas till slutkunden på elektronisk väg, om denne önskar det.

Bestämmelser om lägenhetsspecifik fördelning av kostnaderna för förbrukningen av vatten för hushållsbruk i flerbostadshus och i byggnader med flera användningsområden finns i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) , lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995) , lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) , aravabegränsningslagen (1190/1993) och lagen om bostadsrättsbostäder (650/1990) .

Närmare bestämmelser om fördelning av kostnaderna för värme och kyla i flerbostadshus och i byggnader med flera användningsområden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Förbruknings- och faktureringsuppgifterna för fjärrvärme och fjärrkyla ska vara korrekta och tillförlitliga. En faktura ska vara tydligt specificerad.

En energidetaljist ska lämna slutkunder av fjärrvärme och fjärrkyla faktureringsuppgifter i samband med faktureringen samt förbrukningsuppgifter om slutkundens energiförbrukning för att slutkunden ska kunna följa sin egen energiförbrukning och få en fullständig redovisning av sina aktuella energikostnader.

Förbruknings- och faktureringsuppgifterna ska lämnas till slutkunden avgiftsfritt och i en lättbegriplig form. På begäran av slutkunden ska denna information lämnas till en av slutkunden utsedd leverantör av energitjänster.

Om slutförbrukaren inte också är slutkund, ska slutkunden avgiftsfritt göra förbruknings- och faktureringsuppgifterna tillgängliga för slutförbrukaren till den del de gäller slutförbrukarens förbrukning och fakturering, när slutförbrukaren faktureras för uppvärmningskostnaderna utifrån mätning eller en värmekostnadsfördelare.

Närmare bestämmelser om de fakturerings- och förbrukningsuppgifter som avses i denna paragraf och om lämnandet av dem utfärdas genom förordning av statsrådet.

24 § har upphävts genom L 13.11.2020/787 .

25 § har upphävts genom L 13.11.2020/787 .

En energidetaljist ska på begäran av Energimyndigheten lämna myndigheten följande uppgifter om el, ledningsgas, fjärrvärme och fjärrkyla:

En bränslegrossist ska lämna följande uppgifter om bränsle per bränsleslag:

Energimyndigheten får begära uppgifter enligt 1 och 2 mom. högst en gång per år och för en period på högst tre år. Uppgifterna ska lämnas i den form som Energimyndigheten begär och avgiftsfritt.

Energidetaljister ska bevara uppgifterna enligt 1 mom. och bränslegrossister uppgifterna enligt 2 mom. i minst fyra år.

Närmare bestämmelser om vad uppgifterna ska omfatta och hur de ska lämnas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

När en termisk elproduktionsanläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att driva den som ett högeffektivt kraftvärmeverk.

När en industrianläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW som kan generera överskottsvärme med en lämplig temperaturnivå planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att utnyttja överskottsvärme för att tillgodose en ekonomiskt motiverad efterfrågan och med att ansluta anläggningen till ett nät för fjärrvärme och fjärrkyla.

När ett nytt nät för fjärrvärme och fjärrkyla planeras inom ett område med en industrianläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW, eller när inom ett befintligt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla en ny energiproduktionsanläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW planeras, eller när en sådan befintlig anläggning genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att utnyttja användbar överskottsvärme från närliggande industrianläggningar.

Installation av utrustning avsedd för avskiljning av koldioxid som produceras av en förbränningsanläggning för att lagras i enlighet med lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (416/2012) betraktas inte som uppgradering enligt 1–3 mom.

Trots det som föreskrivs i 27 § behöver en kostnadsnyttoanalys inte göras när det är fråga om

Närmare bestämmelser om befrielsegrunder som avses i 1 mom. 4–6 punkten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den verksamhetsutövare som är ansvarig för ett projekt ska lämna en anmälan om kostnadsnyttoanalys till Energimyndigheten. Av anmälan ska framgå resultatet av kostnadsnyttoanalysen och huruvida verksamhetsutövaren ämnar driva elproduktionsanläggningen enligt 27 § 1 mom. som kraftvärmeverk eller utnyttja överskottsvärme från industrin som fjärrvärme i de situationer som avses i 27 § 2 eller 3 mom. Anmälan ska lämnas till Energimyndigheten innan byggnads- eller uppgraderingsarbetet inleds.

Energimyndigheten kan inom en månad från mottagandet av anmälan begära ytterligare utredning, om den anmälan som inlämnats inte är tillräcklig eller om verksamhetsutövaren meddelar att denne inte driver anläggningen som kraftvärmeverk eller använder överskottsvärmen från industrin trots att kostnadsnyttoanalysen visar att sådan drift eller användning är lönsam. Tilläggsutredningen ska lämnas till Energimyndigheten inom en månad efter Energimyndighetens begäran. Byggnads- eller uppgraderingsarbeten får inte fortsättas innan tilläggsutredningen har lämnats.

Närmare bestämmelser om kostnadsnyttoanalysen och innehållet i anmälan om den får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Centralförvaltningsmyndigheterna ska anskaffa produkter, tjänster och byggnader med hög energieffektivitetsprestanda om det är möjligt med avseende på kostnadseffektivitet, ekonomisk genomförbarhet, hållbarhet i vidare bemärkelse, teknisk lämplighet samt tillräcklig konkurrens.

Skyldigheten enligt 1 mom. gäller sådana upphandlingskontrakt om produkter, tjänster och byggnadsentreprenader som ingås av centralförvaltningsmyndigheter och vars värde motsvarar minst de tröskelvärden som anges i artikel 4 i direktivet om offentlig upphandling.

Om den produkt som upphandlas omfattas av tillämpningsområdet för lagen om krav på ekodesign för och energimärkning av produkter (1005/2008) och produkten är försedd med energimärkning, får en centralförvaltningsmyndighet enbart upphandla produkter som tillhör den högsta möjliga energieffektivitetsklassen. Om produkten inte har energimärkning, men det för produkten ställs krav på energieffektivitet i Europeiska kommissionens genomförandeakt om ekodesign för produktgruppen, får centralförvaltningsmyndigheten upphandla enbart produkter som motsvarar de referensvärden för energieffektivitet som anges i genomförandeakten. Vid upphandling av produkter ska dock behovet att säkerställa tillräcklig konkurrens beaktas.

Om upphandlingen gäller ett produktpaket som i sin helhet omfattas av tillämpningsområdet för en genomförandeakt som avses i 1 mom., får centralförvaltningsmyndigheten i upphandlingsbeslutet ge den samlade energieffektiviteten för produktpaketet företräde framför enskilda produkters energieffektivitet och köpa ett sådant produktpaket som hör till den högsta energieffektivitetsklassen.

En centralförvaltningsmyndighet får endast köpa kontorsutrustning som motsvarar minst de energieffektivitetskrav som avses i bilaga C till det avtal som är kopplat till rådets beslut 2006/1005/EG om ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning.

Centralförvaltningsmyndigheterna får endast köpa däck som hör till klass A enligt den klassificering för drivmedelseffektivitet som anges i Europaparlamentets och rådets förordning EG nr 1222/2009 om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar. Centralförvaltningsmyndigheterna får dock av skäl som hänför sig till säkerhet eller folkhälsa köpa däck som enligt den förordningen hör till klass A enligt klassificeringen för väggrepp på vått underlag eller för externt däck- och vägbanebuller.

Centralförvaltningsmyndigheterna ska i anbudsförfrågningar om tjänstekontrakt förutsätta att tjänsteleverantörerna använder produkter som uppfyller de krav som avses i 29 b §, till den del tjänsteleverantören köper in nya produkter helt eller delvis i syfte att erbjuda tjänsterna.

Centralförvaltningsmyndigheterna får endast köpa och ingå nya hyresavtal om sådana byggnader som uppfyller minimikraven på energiprestanda enligt 37 § i bygglagen (751/2023) och som har ett gällande energicertifikat i enlighet med lagen om energicertifikat för byggnader (50/2013) eller den upphävda lagen om energicertifikat för byggnader (487/2007) , om inte syftet med anskaffningen är

Centralförvaltningsmyndigheterna får endast köpa och ingå nya hyresavtal om sådana byggnader som uppfyller minimikraven på energiprestanda enligt 117 g § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och som har ett gällande energicertifikat i enlighet med lagen om energicertifikat för byggnader (50/2013) eller den upphävda lagen om energicertifikat för byggnader (487/2007) , om inte syftet med anskaffningen är

Bestämmelserna i 29 a–29 d § tillämpas inte på upphandlingskontrakt enligt lagen om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling (1531/2011) . På försvarsförvaltningens och gränsbevakningsväsendets upphandlingskontrakt ska paragraferna i fråga tillämpas endast till den del detta inte kommer i konflikt med naturen av och huvudsakliga syfte för försvarsförvaltningens och gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Ägaren eller operatören av en sådan datacentral med ett installerat it-effektbehov på minst 500 kilowatt som är verksam på finskt territorium ska på sin webbplats offentliggöra vilket landskap datacentralen är belägen i. Om datacentralen flyttas till ett annat landskap ska uppgiften om det nya landskapet offentliggöras senast den 15 maj året efter ändringen.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på datacentraler som används inom försvaret, vid övervakningen och tryggandet av den territoriella integriteten eller inom befolkningsskyddet eller vid tillhandahållandet av samhällets vitala funktioner. På begäran av ägaren eller operatören av en datacentral ska Energimyndigheten yttra sig om huruvida datacentralen omfattas av tillämpningsområdet för denna paragraf. Innan Energimyndigheten yttrar sig ska den begära yttrande av försvarsministeriet och, om det vid datacentralen finns verksamhet som är av betydelse med tanke på befolkningsskyddet, av inrikesministeriet.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte information som avses i 2 § 1 punkten i lagen om företagshemligheter (595/2018) .

Trots sekretessbestämmelserna har Energimyndigheten rätt att av datacentraler få sådana upplysningar som är nödvändiga för tillsynen över efterlevnaden av denna lag. Energimyndigheten får till de i 29 f § 2 mom. avsedda ministerier som lämnar yttranden ge de upplysningar som behövs för att lämna ett yttrande.

Energimyndigheten har rätt att få tillträde till de lokaler, utrymmen och områden som hör till de datacentraler som omfattas av tillsynen, om detta är nödvändigt för tillsynen enligt denna lag, och att utföra inspektioner där och vidta andra åtgärder som tillsynen förutsätter. Tillsynsåtgärderna får dock utsträckas till sådana utrymmen som är avsedda för boende av permanent natur endast om det finns anledning att misstänka att ett brott enligt 16 kap. 8 § i strafflagen (39/1889) har begåtts och inspektionen är nödvändig för att utreda de omständigheter som är föremål för inspektionen.

När Energimyndigheten utför en inspektion har myndigheten rätt att omhänderta handlingar och annat material som tillhör datacentralens ägare eller operatör, om det är nödvändigt för att syftet med inspektionen ska uppnås. Materialet ska återlämnas så snart det inte längre behövs för inspektionen.

Energimyndigheten ska utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser och myndighetsföreskrifter som har utfärdats med stöd av den.

Energimyndigheten kan förena sina beslut som fattas med stöd av denna lag med vite. Bestämmelser om föreläggande och utdömande av vite finns i viteslagen (1113/1990) .

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .