Finlex - Till startsidan
Lagstiftning

604/2001

Uppdaterad lagstiftning

Uppdaterade författningstexter där ändringar i lagen eller förordningen ingår i författningstexten.

Författningar följda till och med FörfS 59/2025.

Lag om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån

Uppdaterad
Författningsöversättningar
Ämnesord
Bostadslån, Räntestöd, Statsunderstöd, Hyresbostadslån, Bostadsrättshuslån
Typ av författning
Lag
Förvaltningsområde
Miljöministeriet
Meddelats
Publiceringsdag
Ikraftträdande
ELI-kod
http://data.finlex.fi/eli/sd/2001/604/ajantasa/2024-12-19/swe

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §Tillämpningsområde

Av statens medel kan räntestöd så som föreskrivs i denna lag betalas för lån ( räntestödslån ) som kreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsanstalter eller kommuner ( lånebeviljare ) beviljat för nybyggnad, anskaffning och ombyggnad av hyresbostäder och av sådana bostadsrättshus som avses i lagen om bostadsrättsbostäder (393/2021) . (23.3.2023/512)

Enligt denna lag betalas inte räntestöd, om till låntagaren för samma ändamål betalas räntestöd enligt någon annan lag eller om låntagaren för samma ändamål har beviljats lån av statens bostadsfonds medel eller andra statliga medel.

Om räntestödslånet gäller en hyresbostad eller ett hyreshus som avses i lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) , kan räntestöd betalas också för den del av lånet som behövs för genomförandet av objektet och som direkt avser sådana lokaler i bostadsbyggnaden som behövs för att stödja boendet eller tillhandahållandet av tjänster. (30.12.2004/1282)

2 § (30.12.2004/1282)Definitioner

I denna lag avses med

1)

bostadshus ett sådant hus och därtill anslutna lokaler som direkt betjänar boende där den sammanlagda lägenhetsytan hos bostäderna och de lokaler som betjänar boende utgör minst 75 procent av den totala lägenhetsytan, om inte den myndighet som godkänner lånet som räntestödslån av särskilda skäl godkänner en mindre andel,

2)

nybyggnad att en eller flera bostadshus uppförs och att en tomt eventuellt anskaffas i samband därmed,

3)

anskaffning att en eller flera bostadslägenheter eller andra lokaler som skall användas för boende anskaffas ur det befintliga byggnadsbeståndet och att en tomt eventuellt anskaffas i samband därmed,

4)

ombyggnad att utrustningsnivån eller den övriga kvalitativa nivån på en bostad eller ett bostadshus eller dess gårdsområde eller övriga omedelbara omgivning höjs från den ursprungliga nivån eller genom andra åtgärder än årsreparation återförs till ny eller ursprunglig nivå eller att befintliga lokaler ändras eller utvidgas för att huvudsakligen användas som bostäder eller därtill anslutna lokaler.

3 §Fullmakt att godkänna räntestödslån

Räntestödslån kan godkännas inom ramen för den fullmakt att godkänna lån som fastställts i statsbudgeten.

Statsrådet kan fastställa de regionala grunderna och andra grunder för användning av fullmakten att godkänna lån. (23.3.2023/512)

Räntestöd enligt denna lag skall inriktas enligt bostadsbehovet inom olika områden och i olika kommuner.

4 § (23.3.2023/512)Allmänna förutsättningar för godkännande av lån som räntestödslån

Ett lån godkänns som räntestödslån på basis av social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov. De bostäder för vilka stöd beviljas ska vara ändamålsenliga för boende och funktionella med tanke på boendemiljön, och kostnaderna för nybyggnaden, anskaffningen eller ombyggnaden samt för underhåll och boende ska vara skäliga. Bostäderna ska främja socialt och ekologiskt hållbart boende.

Nybyggnad och ombyggnad ska basera sig på ett konkurrensförfarande, om inte Centralen för statligt stött bostadsbyggande av särskilda skäl beviljar undantag från detta. Ett lån kan godkännas som räntestödslån endast om låneavtalet har konkurrensutsatts, om inte Centralen för statligt stött bostadsbyggande av särskilda skäl beviljar undantag från detta. (19.12.2024/1002)

2 mom. har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

Nybyggnad och ombyggnad ska basera sig på ett konkurrensförfarande, om inte Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet av särskilda skäl beviljar undantag från detta. Ett lån kan godkännas som räntestödslån endast om låneavtalet har konkurrensutsatts, om inte Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet av särskilda skäl beviljar undantag från detta.

Ett ombyggnadslån kan godkännas som räntestödslån endast om det har gjorts en bedömning av låneobjektets skick och utarbetats en underhållsplan på sikt.

Genom förordning av statsrådet får det utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för godkännande som räntestödslån.

5  § (19.12.2024/1002)Räntestödslåntagare

Ett lån kan godkännas som räntestödslån, om det beviljas

1)

en kommun eller ett annat offentligt samfund,

2)

ett samfund som uppfyller kraven enligt 24 § och som Centralen för statligt stött bostadsbyggande med stöd av detta har utsett, eller

3)

ett aktiebolag eller bostadsaktiebolag i vilket något eller några samfund som avses i 1 eller 2 punkten har direkt bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 1 punkten i bokföringslagen (1336/1997) .

Ett lån kan godkännas som räntestödslån också när låntagaren är ett aktiebolag som Centralen för statligt stött bostadsbyggande godkänner som låntagare i fråga om det räntestödslånet och

1)

vars enda verksamhetsområde är att låta bygga, äga och hyra ut ett hyresbostadsobjekt som avses i denna lag,

2)

som av grundad anledning kan antas bedriva långsiktig hyresbostadsverksamhet, och

3)

som bedöms ha tillräckliga förutsättningar för att återbetala räntestödslånet.

5 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

5 § (9.12.2016/1060)Räntestödslåntagare

Ett lån kan godkännas som räntestödslån, om det beviljas

1)

en kommun eller ett annat offentligt samfund,

2)

ett samfund som uppfyller kraven enligt 24 § och som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet med stöd av detta har utsett, eller

3)

ett aktiebolag eller bostadsaktiebolag i vilket något eller några samfund som avses i 1 eller 2 punkten har direkt bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 1 punkten i bokföringslagen (1336/1997) .

Ett lån kan godkännas som räntestödslån också när låntagaren är ett aktiebolag som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet godkänner som låntagare i fråga om det räntestödslånet och

1)

vars enda verksamhetsområde är att låta bygga, äga och hyra ut ett hyresbostadsobjekt som avses i denna lag,

2)

som av grundad anledning kan antas bedriva långsiktig hyresbostadsverksamhet, och

3)

som bedöms ha tillräckliga förutsättningar för att återbetala räntestödslånet.

6 §Allmänna villkor för räntestödslån

Den ränta som lånebeviljaren tar ut för ett räntestödslån får vara högst lika stor som den ränta som vid respektive tidpunkt allmänt tillämpas på lån som är förbundna med motsvarande risker och villkor.

Närmare bestämmelser om de allmänna villkoren för räntestödslån kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 § (13.6.2018/470)Räntestöd och amorteringsprogram

På ränta som tas ut för ett lån som godkänts som räntestödslån betalas räntestöd. Bestämmelser om storleken av och betalningstiden för räntestöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

Räntestödslån amorteras i enlighet med programmet för fast amortering eller med utgångspunkt i de totala kapitalutgifterna, som inkluderar räntan och amorteringen på lånet och vars utveckling är beroende av förändringar i ett index som beskriver utvecklingen av priser, löner, inkomster eller andra kostnader. Närmare bestämmelser om amorteringsprogrammet och det index som tillämpas på de totala kapitalutgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Statskontoret betalar räntestödet till lånebeviljaren eller till ett samfund som lånebeviljaren bemyndigat.

8 § (19.12.2024/1002)Godkännande av räntestödslån samt andra myndighetsuppgifter

Centralen för statligt stött bostadsbyggande beslutar om godkännande av lån som räntestödslån. Innan beslutet fattas ska centralen höra den kommun där objektet är beläget. Om det är fråga om beviljande av räntestödslån för ett projekt för vilket det beviljas understöd med stöd av lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov, och det är fråga om sådana grupper med särskilda behov vars boendeservice ska organiseras av välfärdsområdet, ska centralen höra även det välfärdsområde där objektet är beläget.

Beviljaren av räntestödslånet kan bytas och amorteringsprogrammet, räntan och övriga lånevillkor för ett räntestödslån kan ändras under lånetiden, om Statskontoret godkänner ändringen.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande, Statskontoret, kommunen och välfärdsområdet har rätt att styra och övervaka att denna lag följs.

8 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

8 § (23.3.2023/512)Godkännande av räntestödslån samt andra myndighetsuppgifter

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet beslutar om godkännande av lån som räntestödslån. Innan beslutet fattas ska centralen höra den kommun där objektet är beläget. Om det är fråga om beviljande av räntestödslån för ett projekt för vilket det beviljas understöd med stöd av lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov, och det är fråga om sådana grupper med särskilda behov vars boendeservice ska organiseras av välfärdsområdet, ska centralen höra även det välfärdsområde där objektet är beläget.

Beviljaren av räntestödslånet kan bytas och amorteringsprogrammet, räntan och övriga lånevillkor för ett räntestödslån kan ändras under lånetiden, om Statskontoret godkänner ändringen.

Miljöministeriet, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, Statskontoret, kommunen och välfärdsområdet har rätt att styra och övervaka att denna lag följs.

2 kap.Räntestöd för hyresbostadslån

9 § (13.6.2018/470)Räntestödslån för hyresbostäder

Ett lån kan godkännas som räntestödslån för hyresbostad, om det beviljas för

1)

nybyggnad av ett hyreshus eller för förvärv av aktier som medför rätt att besitta en bostadslägenhet att användas som hyresbostad i ett bostadsaktiebolag som är under byggnad eller nyligen färdigställts och som godkänts för räntestödslån ( räntestödslån för byggande vid hyresboende ),

2)

anskaffning av hyreshus eller för förvärv av aktier som medför rätt att besitta en bostadslägenhet att användas som hyresbostad i något annat bostadsaktiebolag än ett sådant som avses i 1 punkten ( räntestödslån för anskaffning vid hyresboende ),

3)

ombyggnad av ett hyreshus eller av en bostadslägenhet att användas som hyresbostad, när låntagaren inte är ett i 5 § 2 mom. avsett bolag ( räntestödslån för ombyggnad vid hyresboende ).

En förutsättning för godkännande av räntestödslån för anskaffning vid hyresboende är att anskaffningen av ett hyreshus eller en hyresbostad är förmånligare än att bygga ett motsvarande hus eller en motsvarande bostad.

En förutsättning för godkännande av räntestödslån för ombyggnad vid hyresboende är att det har gått minst 15 år sedan huset blev uppfört eller undergick omfattande ombyggnad. Om det har gått mindre än 20 år sedan huset blev färdigt eller undergick omfattande ombyggnad, kan ombyggnadslånet dock godkännas som räntestödslån för ombyggnad endast om

1)

ombyggnaden behövs för att avhjälpa en sanitär olägenhet,

2)

ombyggnaden är nödvändig för att förhindra att skadorna blir mer omfattande, eller

3)

det finns något annat särskilt skäl att godkänna lånet.

10 § (13.6.2018/470)Storleken på räntestödslån för hyresbostäder

Räntestödslån för hyresbostäder uppgår till högst 95 procent av de godkända byggnads-, anskaffnings- eller ombyggnadskostnaderna för objektet. Som byggnadskostnader kan även godkännas skäliga kostnader för anskaffning och kommunaltekniskt iståndsättande av tomten. Som ombyggnadskostnader kan även godkännas skäliga kostnader för en bedömning av objektets skick och för utarbetande av en underhållsplan på sikt.

Närmare bestämmelser om storleken på låneandelen, maximilånet och de godtagbara tomtkostnaderna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 a § (19.12.2024/1002)Förhandsavgörande om kostnader för tomtanskaffning

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan på ansökan meddela ett förhandsavgörande om den storlek på skäliga kostnader för tomtanskaffning som det godkänner som en del av de godkända byggnadskostnaderna för objekt som avses i 10 § 1 mom.

I ansökan ska specificeras vilken fastighet eller vilket markområde som det begärs förhandsavgörande om och läggas fram annan utredning som behövs för avgörande av ärendet.

Förhandsavgörandet gäller för viss tid, dock högst fram till utgången av det kalenderår som följer efter att avgörandet meddelats. Om den som får ett förhandsavgörande så yrkar, ska avgörandet tillämpas som bindande under dess giltighetstid.

Ett ärende som gäller förhandsavgörande ska behandlas skyndsamt hos Centralen för statligt stött bostadsbyggande.

10 a § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

10 a § (13.6.2018/470)Förhandsavgörande om kostnader för tomtanskaffning

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan på ansökan meddela ett förhandsavgörande om den storlek på skäliga kostnader för tomtanskaffning som den godkänner som en del av de godkända byggnadskostnaderna för objekt som avses i 10 § 1 mom.

I ansökan ska specificeras vilken fastighet eller vilket markområde som det begärs förhandsavgörande om och läggas fram annan utredning som behövs för avgörande av ärendet.

Förhandsavgörandet gäller för viss tid, dock högst fram till utgången av det kalenderår som följer efter att avgörandet meddelats. Om den som får ett förhandsavgörande så yrkar, ska avgörandet tillämpas som bindande under dess giltighetstid.

Ett ärende som gäller förhandsavgörande ska behandlas skyndsamt hos Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

11 § (21.12.2016/1349)Bostadsbruk och hyresgäster

En bostad för vars byggande, anskaffning eller ombyggnad räntestödslån har beviljats ska användas som hyresbostad.

En bostadslägenhet får användas för boende också utan ett sådant hyresavtal som avses i lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995) , om det är fråga om boende under högst tre månader för den som behöver särskild vård och omsorg.

Till hyresgäst kan väljas en finsk medborgare och dennes hushåll. Med finsk medborgare jämställs

1)

den vars uppehållsrätt har registrerats på det sätt som anges i 10 kap. i utlänningslagen (301/2004) eller som har beviljats ett sådant uppehållskort som avses i det kapitlet,

2)

den som med stöd av lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018) har beviljats uppehållstillstånd för studier,

3)

den som med stöd av lagen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (224/2024) har beviljats EU-blåkort som berättigar till minst ett års vistelse, eller som med stöd av utlänningslagen eller lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete har beviljats uppehållstillstånd som berättigar till minst ett års vistelse eller som Migrationsverket gett ett intyg som avses i sistnämnda lag som berättigar till minst ett års vistelse.

(3.5.2024/234)

11 a § (18.8.2006/717)Syftet med valet av hyresgäster

Syftet med valet av hyresgäster är att räntestödshyresbostäder skall anvisas för de hushåll som mest behöver en hyresbostad och samtidigt eftersträvas en mångsidig boendestruktur i huset och ett i socialt hänseende välbalanserat bostadsområde.

11 b § (18.8.2006/717)Grunderna för val av hyresgäster och företrädesordning

Valet av hyresgäster till räntestödshyresbostäder grundar sig på social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov. Hyresgäster skall väljas med hänsyn till hushållets bostadsbehov, förmögenhet och inkomster ( grunderna för val av hyresgäster ).

Vid valet av hyresgäster skall företräde ges bostadslösa och andra hushåll som har det mest brådskande behovet av bostad, är minst bemedlade och har de lägsta inkomsterna.

Den allmänna styrningen av valet av hyresgäster ankommer på Centralen för statligt stött bostadsbyggande. (19.12.2024/1002)

3 mom. har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

Vid valet av hyresgäster till sådana räntestödshyresbostäder i fråga om vilka en eller flera kommuner har den faktiska bestämmanderätten kan en medlem i den kommun där bostaden är belägen få företräde bland sådana sökande som enligt en helhetsbedömning med beaktande av bostadsbehovet, inkomsterna och förmögenheten är i samma ställning.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om grunderna för valet av hyresgäster och om företrädesordningen.

11 c § (18.8.2006/717)Undantag från grunderna för val av hyresgäster och från företrädesordningen

Undantag från grunderna för val av hyresgäster får göras av hälsoskäl eller sociala skäl eller i syfte att främja ett ändamålsenligt nyttjande av räntestödshyresbostäderna. Med hänsyn till syftet med valet av hyresgäster skall undantaget vara motiverat i samhälleligt hänseende, med tanke på sökandenas situation och för driften av huset. Ett undantag får inte i väsentlig utsträckning försämra möjligheterna för sökande som enligt 11 b § 2 mom. skall få företräde till en bostad. Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas närmare om undantagen från grunderna för val av hyresgäster.

Undantag kan i enskilda fall göras från företrädesordningen enligt 11 b § 2 mom., om det är motiverat med beaktande av hushållets speciella förhållanden, hyresbostadssituationen på orten eller hyreshusets eller bostadsområdets boendestruktur.

11 d § (23.3.2023/512)Tillsynen över valet av hyresgäster

Kommunen utövar tillsyn över att grunderna för valet av hyresgäster till de räntestödshyresbostäder som finns i kommunen följs. Till den del det är fråga om bostäder där boendeservicen ska organiseras av välfärdsområdet, ska välfärdsområdet utöva tillsyn över valet av hyresgäster.

Genom förordning av miljöministeriet får det utfärdas närmare bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas vid valet av hyresgäster och vid tillsynen över valet.

Den allmänna styrningen av valet av hyresgäster ankommer på Centralen för statligt stött bostadsbyggande. (19.12.2024/1002)

3 mom. har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet svarar för den allmänna styrningen av valet av hyresgäster.

12 § (13.6.2018/470)

12 § har upphävts genom L 13.6.2018/470 .

13 § (13.6.2018/470)Utgifter som täcks med självkostnadshyra

Hos hyresgästerna får i hyra för en bostadslägenhet tas ut högst ett belopp som utöver de övriga intäkterna behövs för finansieringen av hyresbostäderna och utrymmen i anslutning till dem och för de utgifter som en god fastighetshållning förutsätter. Sådana utgifter är de utgifter som orsakas av

1)

lån för byggande, anskaffning eller ombyggnad av en fastighet och bostäder samt av den indexjustering som hänför sig till en överlåtelseersättning enligt 15 § 2 mom. 2 punkten, om justeringen har ingått i det överlåtelsepris som betalats till ett samfund som inte hör till samma koncern,

2)

underhåll och skötsel av fastigheter och byggnader samt av bostäder,

3)

en skälig avsättning för ombyggnad och för åtgärder enligt 2 punkten,

(23.3.2023/512)

4)

uthyrning och förvaltning av bostäder,

5)

ränta på den självfinansieringsandel som avses i 15 § 2 mom. 1 punkten,

6)

skyldigheter som ägaren har enligt lag och som inte följer av att ägaren har handlat i strid med denna eller någon annan lag,

7)

andra motsvarande godtagbara omständigheter.

I hyran för bostadslägenheter får inte amorteringar på räntestödslån eller på annat lån som tagits i dess ställe tas ut hos hyresgästerna till större belopp än vad som anges genom förordning av statsrådet. Om en hyresgäst i en delägarbostad enligt lagen om delägarbostäder som finansieras med räntestödslån för hyresbostäder (232/2002) köper tilläggsandelar i de aktier som medför rätt att besitta bostaden, ska hyran sänkas med ett belopp som motsvarar räntan på den del av räntestödslånet som motsvarar tilläggsandelen och som majoritetsägaren hade varit tvungen att betala om inte räntestödslånet hade amorterats.

Genom förordning av statsrådet får det utfärdas närmare bestämmelser om

1)

vad som ska anses vara en skälig avsättning enligt 1 mom. 3 punkten,

2)

storleken på den ränta som ska beräknas på självfinansieringsandelen enligt 15 § 2 mom. 1 punkten,

3)

andra frågor som hänför sig till bestämmandet av hyra.

Av särskilda skäl får Centralen för statligt stött bostadsbyggande på ansökan och på villkor som centralen ställer bevilja en låntagare tillstånd att avvika från de maximala belopp som med stöd av 3 mom. föreskrivs för en avsättning eller för räntan på självfinansieringsandelen. (19.12.2024/1002)

4 mom. har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

Av särskilda skäl får Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet på ansökan och på villkor som centralen ställer bevilja en låntagare tillstånd att avvika från de maximala belopp som med stöd av 3 mom. föreskrivs för en avsättning eller för räntan på självfinansieringsandelen.

Bestämmelser om hyra i övrigt finns i lagen om hyra av bostadslägenhet.

13 a § (30.12.2015/1713)Utjämning av hyror

Hyrorna för hyreshus och hyresbostäder som tillhör en och samma ägare och för vilka lån har beviljats enligt denna lag och aravalagen (1189/1993) kan utjämnas.

Hyror får dock inte utjämnas mellan

1)

bostäder på vilka bestämmelserna om självkostnadshyra tillämpas och andra hyreshus och hyresbostäder för vilka lån har beviljats med stöd av denna lag eller aravalagen, om utjämningen höjer hyran för de förstnämnda bostäderna,

2)

bostäder enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov och andra hyresbostäder,

3)

sådana bostäder där det för byggande, anskaffning eller ombyggnad beviljats understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov, om inte de objekt där bostäderna finns omfattas av samma högsta understödsprocent enligt 8 § 1 mom. i den lagen.

Vattenkostnader får inte utjämnas mellan olika hyreshus eller hyresbostäder, om grunden för den ersättning som tas ut hos hyresgästerna för dessa kostnader är den tillförlitligt uppmätta förbrukningen. (13.11.2020/791)

Närmare bestämmelser om förfaringssätt som ska följas vid utjämning av hyror får utfärdas genom förordning av statsrådet. Av särskilda skäl får Centralen för statligt stött bostadsbyggande på ansökan och på villkor som centralen ställer bevilja en låntagare tillstånd att utjämna hyror med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. 2 och 3 punkten. (19.12.2024/1002)

4 mom. har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

Närmare bestämmelser om begränsning av utjämningen av hyror och om andra förfaringssätt som ska följas vid utjämning av hyror får utfärdas genom förordning av statsrådet. Av särskilda skäl får Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet på ansökan och på villkor som centralen ställer bevilja en låntagare tillstånd att utjämna hyror med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. 2 och 3 punkten.

13 b § (30.12.2015/1713)Konkurrensutsättning

Den som äger ett hyreshus ska oberoende av leverantör konkurrensutsätta de till värdet mest betydande disponent-, förvaltnings- och servicetjänsterna och övriga fastighetsförvaltningstjänsterna samt underhållsarbetena, om kostnaderna för dessa ska täckas med den hyra som tas eller enligt plan ska tas ut. Om upphandlingens värde utan mervärdesskatt överstiger det nationella tröskelvärdet enligt 15 § 1 punkten i lagen om offentlig upphandling, ska upphandlingen konkurrensutsättas, om inte något annat följer av tvingande brådskande skäl eller av någon annan lag. Upphandlingen får inte delas upp eller beräknas med exceptionella metoder i syfte att undgå tillämpning av detta moment.

För sådana ägare till hyreshus som är i lagen om offentlig upphandling avsedda upphandlingsenheter gäller vad som i den lagen föreskrivs om skyldigheten att konkurrensutsätta upphandlingar.

13 c § (30.12.2015/1713)Efterkalkyl samt beaktande av över- eller underskott

Den som äger ett hyreshus ska utifrån sin bokföring för räkenskapsperioden i samband med att bokslutet upprättas göra upp en efterkalkyl både för hela samfundet och separat för varje utjämningsgrupp. Av efterkalkylen ska följande framgå:

1)

summan av de hyror som tagits ut,

2)

vilka utgiftsposter som har täckts med hyror,

3)

summan av de medel som samlats in för framtida ombyggnads-, underhålls- och skötselåtgärder och hur dessa medel använts,

4)

finansieringsöverskottet eller finansieringsunderskottet för räkenskapsperioden,

5)

finansieringsöverskottet eller finansieringsunderskottet för tidigare räkenskapsperioder.

Det totala över- eller underskottet enligt 1 mom. 4 och 5 punkten med avdrag för de medel som samlats in för avsättning ska beaktas när hyrorna för de följande åren bestäms.

13 d § (19.12.2024/1002)Tillsyn över självkostnadshyror samt sanktioner

Centralen för statligt stött bostadsbyggande utövar tillsyn över att bestämmelserna om bestämmande av självkostnadshyror och tillhörande förfaranden följs. Till centralens uppgifter hör allmän handledning av låntagare i frågor som gäller självkostnadshyra.

Om låntagaren har underlåtit att iaktta bestämmelserna om bestämmande av självkostnadshyror eller tillhörande förfaranden, kan Centralen för statligt stött bostadsbyggande förbjuda låntagaren att i form av hyra ta ut ränta som beräknas på den självfinansieringsandel som avses i 15 § 2 mom. 1 punkten samt förbjuda låntagaren att betala avkastning enligt 24 § 1 mom. 3 punkten under högst fyra år räknat från centralens beslut.

Närmare bestämmelser om tillsyn över självkostnadshyrorna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

13 d § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

13 d § (23.3.2023/512)Tillsyn över självkostnadshyror samt sanktioner

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet utövar tillsyn över att bestämmelserna om bestämmande av självkostnadshyror och tillhörande förfaranden följs. Till centralens uppgifter hör allmän handledning av låntagare i frågor som gäller självkostnadshyra.

Om låntagaren har underlåtit att iaktta bestämmelserna om bestämmande av självkostnadshyror eller tillhörande förfaranden, kan centralen förbjuda låntagaren att i form av hyra ta ut ränta som beräknas på den självfinansieringsandel som avses i 15 § 2 mom. 1 punkten samt förbjuda låntagaren att betala avkastning enligt 24 § 1 mom. 3 punkten under högst fyra år räknat från centralens beslut.

Närmare bestämmelser om tillsyn över självkostnadshyrorna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

14 § (19.12.2024/1002)Överlåtelse

En räntestödshyresbostad eller aktier som medför rätt att besitta en sådan bostad, eller ett räntestödshyreshus eller aktier i ett räntestödshyreshusbolag, får överlåtas till

1)

kommunen, eller

2)

en av Centralen för statligt stött bostadsbyggande angiven mottagare som kan beviljas räntestödslån för hyresbostad.

Aktier som medför rätt att besitta en räntestödshyresbostad eller aktier i ett räntestödshyreshusbolag får utöver det som föreskrivs i 1 mom. överlåtas till en av Centralen för statligt stött bostadsbyggande angiven mottagare som kan anses motsvara överlåtaren av aktierna. Dessutom kan den egendom som avses i 1 mom. säljas på offentlig auktion så som anges i konkurslagen (120/2004) eller utsökningsbalken (705/2007) eller, om det är fråga om en pantsatt aktie, så som bestäms i pantsättningsavtalet.

Om den egendom som avses i 1 mom. övergår till en ny ägare på grund av delning av gemensam egendom eller till följd av att en juridisk person upphör, ska den nya ägaren utan dröjsmål underrätta kommunen om förvärvet, varefter kommunen har rätt att inom 90 dagar från den tidpunkt då den fick kännedom om äganderättens övergång lösa in egendomen genom att betala ett överlåtelsepris enligt 15 §. Kommunen ska underrätta Centralen för statligt stött bostadsbyggande om förvärv enligt 1 mom. 1 punkten i denna paragraf och om i detta moment avsedda överlåtelser som kommunen har fått kännedom om.

Andra överlåtelser än sådana som avses i denna paragraf är ogiltiga.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelse av aktier som medför rätt att besitta en bostad till en minoritetsägare enligt lagen om delägarbostäder som finansieras med räntestödslån för hyresbostäder eller till någon annan enskild som uppfyller de förutsättningar som föreskrivs i 11–11 d § och i förordningar av statsrådet som utfärdats med stöd av dem.

14 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

14 § (13.6.2018/470)Överlåtelse

En räntestödshyresbostad eller aktier som medför rätt att besitta en sådan bostad, eller ett räntestödshyreshus eller aktier i ett räntestödshyreshusbolag, får överlåtas till

1)

kommunen, eller

2)

en av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet angiven mottagare som kan beviljas räntestödslån för hyresbostad.

Aktier som medför rätt att besitta en räntestödshyresbostad eller aktier i ett räntestödshyreshusbolag får utöver det som föreskrivs i 1 mom. överlåtas till en av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet angiven mottagare som kan anses motsvara en överlåtare av aktier. Dessutom kan den egendom som avses i 1 mom. säljas på offentlig auktion så som anges i konkurslagen (120/2004) eller utsökningsbalken (705/2007) eller, om det är fråga om en pantsatt aktie, så som bestäms i pantsättningsavtalet.

Om den egendom som avses i 1 mom. övergår till en ny ägare på grund av delning av gemensam egendom eller till följd av att en juridisk person upphör, ska den nya ägaren utan dröjsmål underrätta kommunen om förvärvet, varefter kommunen har rätt att inom 90 dagar från den tidpunkt då den fick kännedom om äganderättens övergång lösa in egendomen genom att betala ett överlåtelsepris enligt 15 §. Kommunen ska underrätta Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet om förvärv enligt 1 mom. 1 punkten och om i detta moment avsedda överlåtelser som kommunen har fått kännedom om.

Andra överlåtelser än sådana som avses i denna paragraf är ogiltiga.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelse av aktier som medför rätt att besitta en bostad till en minoritetsägare enligt lagen om delägarbostäder som finansieras med räntestödslån för hyresbostäder eller till någon annan enskild som uppfyller de förutsättningar som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

14 a § (13.6.2018/470)

14 a § har upphävts genom L 13.6.2018/470 .

15 § (13.6.2018/470)Överlåtelsepris

Det högsta tillåtna överlåtelsepriset för en räntestödshyresbostad eller en aktie som medför rätt att besitta en sådan bostad eller för ett räntestödshyreshus eller en aktie i ett räntestödshyreshusbolag är den överlåtelseersättning som beräknas enligt denna paragraf och som Centralen för statligt stött bostadsbyggande fastställer. Någon överlåtelseersättning fastställs dock inte om överlåtaren och mottagaren hör till samma i 25 eller 27 a § avsedda koncern och överlåtelsen genomförs som fusion, delning eller verksamhetsöverlåtelse. (19.12.2024/1002)

1 mom. har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

Det högsta tillåtna överlåtelsepriset för en räntestödshyresbostad eller en aktie som medför rätt att besitta en sådan bostad eller för ett räntestödshyreshus eller en aktie i ett räntestödshyreshusbolag är den överlåtelseersättning som beräknas enligt denna paragraf och som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet fastställer. Någon överlåtelseersättning fastställs dock inte om överlåtaren och mottagaren hör till samma i 25 eller 27 a § avsedda koncern och överlåtelsen genomförs som fusion, delning eller verksamhetsöverlåtelse.

Vid beräkning av överlåtelseersättningen för en räntestödshyresbostad eller ett räntestödshyreshus beaktas

1)

låntagarens självfinansieringsandel som, utöver räntestödslån och av statens medel eventuellt beviljat understöd, har behövts för finansiering av de godkända byggnads-, anskaffnings- eller ombyggnadskostnaderna för bostaden eller fastigheten,

2)

indexjusteringen av låntagarens självfinansieringsandel, beräknad enligt de koefficienter som Statistikcentralen månatligen fastställer på basis av förändringen i byggnadskostnadsindexet,

3)

räntestödslån, till den del lånet kvarstår på överlåtarens ansvar,

4)

ett lån som upptagits för finansiering av ombyggnad eller andra godtagbara utgifter, till den del lånet kvarstår på överlåtarens ansvar, samt

5)

en sådan ökning av i hyreshusbolaget placerat eget kapital som gjorts för att finansiera ombyggnad av den räntestödshyresbostad eller det räntestödshyreshus som överlåts.

Överlåtelseersättningen för en aktie i ett hyreshusbolag eller för en aktie som medför rätt att besitta en bostad i ett hyreshusbolag är den andel som motsvarar det antal aktier som säljs av det egna kapital som placerats i bolaget, varvid till andelen läggs en indexjustering som beräknats enligt de koefficienter som Statistikcentralen månatligen fastställer på basis av förändringen i byggnadskostnadsindexet.

Om egendomen säljs på offentlig auktion, får den för vars räkning auktionen förrättas, vid försäljningen högst det tillåtna överlåtelsepriset.

Den del av försäljningspriset som överstiger det tillåtna överlåtelsepriset ska betalas till statens bostadsfond.

Om räntestödslånet gäller ett hyreshus med delägarbostäder som avses i lagen om delägarbostäder som finansieras med räntestödslån för hyresbostäder, är det högsta tillåtna överlåtelsepriset för de aktier som medför rätt att besitta bostäderna dock det inlösningspris eller det överlåtelse- och återköpspris som avses i den lagen.

15 a § (20.1.2004/30)Tillämpning av begränsningarna i fråga om överlåtelse

Vad som föreskrivs i 14 och 15 § gäller samtliga rättshandlingar vilkas faktiska syfte är överlåtelse av en räntestödshyresbostad eller ett räntestödshyreshus, om överlåtelsetagaren känner till eller borde känna till rättshandlingens faktiska syfte.

16 § (28.12.2018/1335)Anteckning om begränsning

De användnings- och överlåtelsebegränsningar som gäller en räntestödshyresbostad eller en aktie som medför rätt att besitta en sådan bostad eller ett räntestödshyreshus eller en aktie i ett räntestödshyreshusbolag samt den dag de upphör ska antecknas i lagfarts- och inteckningsregistret, i aktiebreven och aktieboken och, om lagen om ett bostadsdatasystem (1328/2018) är tillämplig på aktierna i bolaget, i bostadsdatasystemet på så sätt att anteckningen framgår av både aktielägenhetsregistret och aktieboken. I samband med anteckningar om begränsning i fråga om ett objekt som kan inlösas enligt 18 a § i denna lag ska möjligheten till inlösen av aktierna och förbudet att pantsätta dem finnas nämnda.

17 § (13.6.2018/470)Tiden för användnings- och överlåtelsebegränsning

De begränsningar som gäller överlåtelse av en räntestödshyresbostad eller en aktie som medför rätt att besitta en sådan bostad eller överlåtelse av ett räntestödshyreshus eller en aktie i ett räntestödshyreshusbolag samt de begränsningar som gäller användningen av en räntestödshyresbostad upphör

1)

45 år från det att lånet godkändes som räntestödslån, om lånet har godkänts som räntestödslån den 31 augusti 2004 eller tidigare,

2)

40 år från det att lånet godkändes som räntestödslån, om lånet har godkänts som räntestödslån den 1 september 2004 eller därefter,

3)

30 år från det att lånet godkändes som räntestödslån, om lånet har godkänts som räntestödslån för ombyggnad vid hyresboende den 1 januari 2007 eller därefter.

Begränsningarna i 13 och 13 a §, 13 b § 1 mom. samt 13 c § upphör att gälla när räntestödslånet återbetalats i enlighet med de amorteringsvillkor som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Om räntestödslånet återbetalas i förtid, upphör begränsningarna 30 år från det att lånet godkändes som räntestödslån.

Om objektet för ett räntestödslån för hyresbostad är en delägarbostad enligt lagen om delägarbostäder som finansieras med räntestödslån för hyresbostäder, upphör användnings- och överlåtelsebegränsningarna dock att gälla när de aktier som medför rätt att besitta bostaden löses in enligt den lagen och villkoren i delägaravtalet.

Om huset inrymmer eller har inrymt delägarbostäder som avses i lagen om delägarbostäder som finansieras med räntestödslån för hyresbostäder, befrias bostaden från begränsningarna trots bestämmelserna i 1 mom., om

1)

det inte finns en sådan inlösare av bostaden som avses i den lagen,

2)

majoritetsägaren meddelar Centralen för statligt stött bostadsbyggande att det inte finns någon inlösare, samt

(19.12.2024/1002)

2 punkten har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

2)

majoritetsägaren meddelar Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet att det inte finns någon inlösare, samt

3)

den andel av räntestödslånet som gäller den bostad som befrias från begränsningarna återbetalas eller lånebeviljaren befriar staten från det i 28 § avsedda borgensansvaret för andelen i fråga.

18 § (19.12.2024/1002)Befrielse från begränsningar

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan på ansökan och på villkor som den bestämmer, helt eller delvis bevilja befrielse från begränsningarna enligt denna lag, om detta gör att bostadsmarknaden i området fungerar bättre eller förhindrar att bostäder står tomma och förebygger de ekonomiska förluster detta orsakar, eller av annan särskild anledning. En förutsättning är att den andel av räntestödslånet som motsvarar den bostad eller det hus som befrias från begränsningarna återbetalas eller att den som beviljat lånet befriar staten från det i 28 § avsedda borgensansvaret för andelen i fråga. Om det för ett litet antal bostäder är fråga om ändring av användningsändamålet till något annat än boende eller om en lånefordran inte har kunnat säkerställas vid indrivning på exekutiv väg eller vid en sådan överlåtelse på frivillig väg som Statskontoret godkänt i stället för indrivning på exekutiv väg, är en förutsättning för befrielse från begränsningarna dock inte att fordran betalas eller att staten befrias från borgensansvaret.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande ska på ansökan bevilja befrielse från de begränsningar enligt denna lag som hänför sig till ett räntestödslån, när den andel av räntestödslånet som motsvarar den bostad eller det hus som beviljats lån återbetalas eller den som beviljat lånet befriar staten från det i 28 § avsedda borgensansvaret för andelen i fråga, om

1)

begränsningstiden på 45 år enligt 17 § tillämpas på ett objekt som har finansierats med ett räntestödslån för hyresbostäder, och det har gått minst 40 år sedan lånet godkändes som räntestödslån,

2)

ett objekt som finansierats med räntestödslån för ombyggnad vid hyresboende har beviljats understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov, lånet har godkänts som räntestödslån den 1 januari 2007 eller därefter och det har gått minst 20 år sedan lånet godkändes som räntestödslån, eller

3)

ett räntestödslån för ombyggnad vid hyresboende, som inte är förenat med ett i 2 punkten avsett understöd, har godkänts som räntestödslån den 1 januari 2007 eller därefter, och det har gått minst 10 år sedan lånet godkändes som räntestödslån.

18 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

18 § (13.6.2018/470)Befrielse från begränsningar

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan på ansökan och på villkor som den bestämmer helt eller delvis bevilja befrielse från begränsningarna enligt denna lag, om detta gör att bostadsmarknaden i området fungerar bättre eller förhindrar att bostäder står tomma och förebygger de ekonomiska förluster det orsakar, eller av annan särskild anledning. En förutsättning är att den andel av räntestödslånet som motsvarar den bostad eller det hus som befrias från begränsningarna återbetalas eller att den som beviljat lånet befriar staten från det i 28 § avsedda borgensansvaret för andelen i fråga. Om det för ett litet antal bostäder är fråga om ändring av användningsändamålet till något annat än boende eller om en lånefordran inte har kunnat säkerställas vid indrivning på exekutiv väg eller vid en sådan överlåtelse på frivillig väg som Statskontoret godkänt i stället för indrivning på exekutiv väg, är en förutsättning för befrielse från begränsningarna dock inte att fordran betalas eller att staten befrias från borgensansvaret.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ska på ansökan bevilja befrielse från de begränsningar enligt denna lag som hänför sig till ett räntestödslån, när den andel av räntestödslånet som motsvarar den bostad eller det hus som beviljats lån återbetalas eller den som beviljat lånet befriar staten från det i 28 § avsedda borgensansvaret för andelen i fråga, om

1)

begränsningstiden på 45 år enligt 17 § tillämpas på ett objekt som har finansierats med ett räntestödslån för hyresbostäder, och det har gått minst 40 år sedan lånet godkändes som räntestödslån,

2)

ett objekt som finansierats med räntestödslån för ombyggnad vid hyresboende har beviljats understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov, lånet har godkänts som räntestödslån den 1 januari 2007 eller därefter och det har gått minst 20 år sedan lånet godkändes som räntestödslån, eller

3)

ett räntestödslån för ombyggnad vid hyresboende, som inte är förenat med ett i 2 punkten avsett understöd, har godkänts som räntestödslån den 1 januari 2007 eller därefter, och det har gått minst 10 år sedan lånet godkändes som räntestödslån.

18 a § (19.12.2024/1002)Hyresbostad som får lösas in

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan på ansökan av ägaren i samband med att centralen godkänner ett lån som räntestödslån godkänna att ett objekt i bostadsaktiebolagsform som finansieras med räntestödslån för hyreshus eller hyresbostad är ett objekt som får lösas in. Som ett sådant objekt kan inte godkännas ett objekt för vilket det har beviljats understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov eller enligt lagen om finansiering av föreningar och stiftelser inom social- och hälsovården (284/2023) . För byggande av objekt som får lösas in kan understöd av statens medel inte beviljas.

18 a § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

18 a § (27.11.2009/946)Hyresbostad som får lösas in

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan på ansökan av ägaren i samband med att centralen godkänner ett lån som räntestödslån godkänna att ett objekt i bostadsaktiebolagsform som finansieras med räntestödslån för hyreshus eller hyresbostad är ett objekt som får lösas in. Som ett sådant objekt kan inte godkännas ett objekt för vilket det har beviljats understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov eller enligt lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001) . För byggande av objekt som får lösas in kan understöd av statens medel inte beviljas.

18 b § (27.11.2009/946)Inlösen

Utan hinder av 14, 14 a, 15 och 15 a § får en hyresgäst i fråga om en i 18 a § avsedd hyresbostad beträffande vilken inlösen är tillåten lösa in de aktier i bostadsaktiebolaget som medför rätt att besitta en bostad som han eller hon innehar med stöd av ett hyresavtal. Inlösen kan då ske vid en tidpunkt som hyresgästen själv väljer under den tid bostaden är underkastad användnings- och överlåtelsebegränsningar enligt denna lag. En inlöst bostad befrias från de användnings- och överlåtelsebegränsningar som föreskrivs i denna lag. Inlösen kan ske när två år har förflutit från det att huset färdigställdes.

18 c § (19.12.2024/1002)Inlösningspris

Centralen för statligt stött bostadsbyggande bestämmer inlösningspriset för de aktier som får lösas in. Inlösningspriset bestäms utifrån ett baspris och en indexjustering av det, värdet av eventuella förbättringar, avdrag och ägarens provision. Inlösningspriset ska vara minst så högt att det täcker den andel av det återstående räntestödslånet som de aktier som får lösas in motsvarar.

Baspriset är den andel av de för huset godkända byggkostnaderna som motsvarar de aktier som får lösas in. Baspriset justeras enligt förändringen i byggnadskostnadsindex utifrån de koefficienter som Statistikcentralen månatligen fastställer. Till priset läggs ägarens provision, som är två procent av baspriset. Till priset läggs även värdet av ombyggnad som utförts i bostaden eller huset, uträknat enligt skäligt gängse värde. Från priset avdras kostnaderna för att sätta bostaden i skick, med undantag för värdenedsättning på grund av naturligt slitage, samt en sådan eventuell andel av bolagets skulder som hänför sig till de aktier som får lösas in.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan på ansökan av ägaren sänka inlösningspriset, dock inte så att det understiger den andel av räntestödslånet som motsvarar aktierna.

18 c § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

18 c § (27.11.2009/946)Inlösningspris

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet bestämmer inlösningspriset för de aktier som får lösas in. Inlösningspriset bestäms utifrån ett baspris och en indexjustering av det, värdet av eventuella förbättringar, avdrag och ägarens provision. Inlösningspriset ska vara minst så högt att det täcker den andel av det återstående räntestödslånet som de aktier som får lösas in motsvarar.

Baspriset är den andel av de för huset godkända byggkostnaderna som motsvarar de aktier som får lösas in. Baspriset justeras enligt förändringen i byggnadskostnadsindex utifrån de koefficienter som Statistikcentralen månatligen fastställer. Till priset läggs ägarens provision, som är två procent av baspriset. Till priset läggs även värdet av ombyggnad som utförts i bostaden eller huset, uträknat enligt skäligt gängse värde. Från priset avdras kostnaderna för att sätta bostaden i skick, med undantag för värdenedsättning på grund av naturligt slitage, samt en sådan eventuell andel av bolagets skulder som hänför sig till de aktier som får lösas in.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan på ansökan av ägaren sänka inlösningspriset, dock inte så att det understiger den andel av räntestödslånet som motsvarar aktierna.

18 d § (27.11.2009/946)Amortering av räntestödslån i samband med inlösen

När aktier löses in ska bostadsaktiebolagets i 18 a § avsedda räntestödslån amorteras med ett belopp som motsvarar låneandelen för de aktier som löses in. Lånebeviljaren ska göra upp en ny amorteringsplan för lånet, och i planen ska den extra amorteringen beaktas så att den ursprungliga lånetiden inte blir kortare.

Bostadsaktiebolaget får inte hos en sådan aktieägare som har löst in aktierna ta ut bolagsvederlag för omkostnader och amorteringar som gäller räntestödslån vilka avses i 18 a §. I ett bostadsaktiebolags bolagsordning ska det finnas en bestämmelse om att den andel som de aktier som får lösas in har av bolagets räntestödslån kan betalas till bolaget.

18 e § (27.11.2009/946)Närmare bestämmelser om inlösen

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om förfarandet vid inlösen.

19 §När en bestämmelse i bolagsordningen är utan verkan

En bestämmelse i ett bostadsaktiebolags eller ett aktiebolags bolagsordning som gäller bolagets, en aktieägares eller någon annan persons förköps- eller inlösningsrätt är utan verkan till dess att bestämmelserna i 14 § om överlåtelse har upphört att gälla.

3 kap.Räntestöd för bostadsrättshuslån

20 § (7.5.2021/394)Räntestöd för bostadsrättshuslån

Ett lån kan godkännas som räntestödslån för bostadsrättshus som avses i 1 § i lagen om bostadsrättsbostäder (393/2021) , om lånet beviljas för

1)

nybyggnad av ett bostadsrättshus ( räntestödslån för byggande av bostadsrättshus ),

2)

anskaffning av ett bostadsrättshus ( räntestödslån för anskaffning av bostadsrättshus ), eller

3)

ombyggnad av ett bostadsrättshus ( räntestödslån för ombyggnad av bostadsrättshus ).

En förutsättning för godkännande av räntestödslån för ombyggnad av bostadsrättshus är att det har gått minst 15 år sedan huset blev färdigt eller undergick omfattande ombyggnad. Om det har gått mindre än 20 år sedan huset blev färdigt eller undergick omfattande ombyggnad, kan ombyggnadslånet dock godkännas som räntestödslån för ombyggnad endast om

1)

ombyggnaden behövs för att avhjälpa en sanitär olägenhet,

2)

ombyggnaden är nödvändig för att förhindra att skadorna blir mer omfattande, eller

3)

det finns något annat särskilt skäl att godkänna lånet.

21 § (13.6.2018/470)Räntestödslånets storlek för bostadsrättshus

Räntestödslån för bostadsrättshus uppgår till högst 95 procent av de godkända byggnads-, anskaffnings- eller ombyggnadskostnaderna för objektet. Som byggnadskostnader kan även godkännas skäliga kostnader för anskaffning och kommunaltekniskt iståndsättande av tomten. Som ombyggnadskostnader kan även godkännas skäliga kostnader för en bedömning av objektets skick och för utarbetande av en underhållsplan på sikt.

Närmare bestämmelser om storleken på låneandelen, maximilånet och de godtagbara tomtkostnaderna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

22 §Bestämmande av bruksvederlag

I bruksvederlagen får inte amorteringar på räntestödslån eller på annat lån som tagits i dess ställe tas ut hos bostadsrättshavarna till större belopp än vad som anges genom förordning av statsrådet. Övriga föreskrifter om hur det bruksvederlag bestäms som tas ut hos bostadsrättshavarna finns i lagen om bostadsrättsbostäder och lagen om bostadsrättsföreningar (1072/1994) .

23 §Begränsningar som gäller räntestödslån för bostadsrättshus

Bestämmelser om användning och överlåtelse av ett hus för vilket räntestödslån för bostadsrättshus har beviljats samt om begränsningar som gäller aktierna i ett bolag som äger ett bostadsrättshus eller som gäller ändring av ägarens samfundsform samt om de anteckningar som skall göras om begränsningarna finns i lagen om bostadsrättsbostäder.

23 a § (19.12.2024/1002)Ändring av räntestödslån för bostadsrättshus till räntestödslån för hyresbostäder

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan på ansökan ändra ett räntestödslån för bostadsrättshus till ett räntestödslån för hyresbostäder, om omvandlingen av bostadsrättshuset till hyresbostäder förebygger en hög vakansgrad och ekonomiska förluster som detta leder till. En förutsättning är dessutom att objektet befrias från de begränsningar som gäller bostadsrättsbostäder i enlighet med lagen om bostadsrättsbostäder. Om ett bostadsrättshus befrias från begränsningar och bostadsrättshavare alltjämt bor i objektet, har bostadsrättshavarna rätt att med stöd av ett hyresavtal bo kvar i den bostad som de besitter och som omvandlas till en hyresbostad.

23 a § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

23 a § (7.5.2021/394)Ändring av räntestödslån för bostadsrättshus till räntestödslån för hyresbostäder

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan på ansökan ändra ett räntestödslån för bostadsrättshus till ett räntestödslån för hyresbostäder, om omvandlingen av bostadsrättshuset till hyresbostäder förebygger en hög vakansgrad och ekonomiska förluster som detta leder till. En förutsättning är dessutom att objektet befrias från de begränsningar som gäller bostadsrättsbostäder enligt vad som föreskrivs i lagen om bostadsrättsbostäder. Om ett bostadsrättshus befrias från begränsningar i enlighet med lagen om bostadsrättsbostäder och bostadsrättshavare alltjämt bor i objektet, har bostadsrättshavarna rätt att med stöd av ett hyresavtal bo kvar i den bostad som de besitter och som omvandlas till en hyresbostad.

4 kap.Allmännyttighet

24 § (9.12.2016/1060)Allmännyttighet

Ett samfund enligt 5 § 1 mom. 2 punkten och ett bolag i vilket samfundet har ett sådant bestämmande inflytande som avses i 1 kap. 5 § 1 mom. 1 punkten i bokföringslagen ska uppfylla följande krav och handla i enlighet med dem:

1)

samfundets verksamhetsområde är att låta bygga och anskaffa hyres- eller bostadsrättsbostäder och att hyra ut dem på sociala grunder eller erbjuda dem för användning som bostadsrättsbostäder i syfte att för de boende tillhandahålla goda och trygga boendeförhållanden till skäliga kostnader,

2)

samfundet meddelar offentligt att bostäderna kan sökas,

3)

samfundet betalar inte till sina ägare annat än skälig avkastning på de medel som ägaren placerat i samfundet, vilken är minst två procentenheter större än räntan på statens femåriga obligationslån och om vars beräkningsgrunder och storlek föreskrivs närmare genom förordning av statsrådet,

4)

samfundet ordnar ägandet av bostäderna så att en utjämning av hyrorna eller bruksvederlagen är möjlig och skapar inte en sådan struktur att samfundets ansvar för hyres- eller bostadsrättshus i ekonomiska svårigheter äventyras,

5)

samfundet tar inte andra risker än de som hör samman med verksamheten enligt 1 punkten, beviljar inte lån till andra samfund än de som avses i 25 § och ställer inte säkerhet för förpliktelser för andra samfund än de som avses i 25 §, utom när det är fråga om ett lån som ett annat samfund inom samma koncern tar och investerar i sådan anskaffning eller sådant byggande av hyresbostäder som ett samfund som avses i 25 § bedriver,

6)

samfundets aktier eller andelar är inte föremål för offentlig handel.

På ett bolag som avses i 5 § 2 mom. tillämpas endast 1 mom. 2 och 3 punkten i denna paragraf.

Samfund ska i förväg informera Centralen för statligt stött bostadsbyggande om sådant som kan påverka uppfyllandet av de krav som anges i denna paragraf. (19.12.2024/1002)

3 mom. har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

Samfund ska i förväg informera Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet om sådant som kan påverka uppfyllandet av de krav som anges i denna paragraf. (23.3.2023/512)

25 § (9.12.2016/1060)Allmännyttighet i en koncern

Då kraven enligt 24 § tillämpas inom en koncern, ska ett samfund som avses i 5 § 1 mom. 3 punkten behandlas som en helhet tillsammans med följande samfund som hör till samma koncern:

1)

andra samfund som avses i 5 § 1 mom. 2 punkten,

2)

samfund som innehar bostäder som är underställda begränsningar i fråga om användning och överlåtelse enligt aravabegränsningslagen (1190/1993) , eller aktier som medför rätt att besitta sådana bostäder,

3)

samfund som innehar bostäder som är underställda den användningsbegränsningstid på 20 år som avses i 10 § lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980) , eller aktier som medför rätt att besitta sådana bostäder,

4)

samfund som har sådana i lagen om bostadsrättsbostäder avsedda bostäder för vilka lån beviljats med stöd av 6 § 1 mom. 8 punkten i lagen om bostadsproduktion (247/1966) , 21 § i aravalagen, 3 § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993) eller 20 § i denna lag eller aktier som medför rätt att besitta sådana bostäder, förutsatt att bostäderna eller aktierna omfattas av begränsningarna i fråga om bruksrättigheter och överlåtelse enligt lagen om bostadsrättsbostäder,

5)

samfund som innehar bostäder som är underställda den tid för användningsbegränsning som avses i 17 §, eller aktier som medför rätt att besitta sådana bostäder.

Det som föreskrivs i 1 mom. gäller inte bolag som avses i 5 § 2 mom.

26 § (19.12.2024/1002)Tillsyn över allmännyttigheten samt sanktioner

Centralen för statligt stött bostadsbyggande utövar tillsyn över att ett samfund enligt 5 § 1 mom. 2 punkten, ett bolag i vilket ett samfund har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 1 punkten i bokföringslagen och ett samfund enligt 25 § uppfyller kraven enligt 24 § och handlar i enlighet med dem. Centralen för statligt stött bostadsbyggande utövar också tillsyn över den verksamhet ett bolag som avses i 5 § 2 mom. bedriver till den del som bolaget ska uppfylla kraven enligt 24 §.

Om ett samfund som avses i 1 mom. vidtar företagsarrangemang, gör överföringar av medel eller vidtar andra åtgärder som strider mot 24 §, ska Centralen för statligt stött bostadsbyggande uppmana samfundet att rätta till situationen inom den tidsfrist som centralen bestämmer. Om situationen inte rättas till inom den angivna tidsfristen ska centralen utifrån vad läget kräver ge order om att situationen ska rättas till eller meddela ett förbud mot att fortsätta förfarandet.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan förena en order eller ett förbud enligt 2 mom. med ett förbud för samfundet att i form av hyra ta ut ränta som beräknas på den självfinansieringsandel som avses i 15 § 2 mom. 1 punkten och att betala avkastning enligt 24 § 1 mom. 3 punkten under högst fyra år räknat från centralens beslut samt skjuta upp behandlingen av de ansökningar som gäller statligt understödd bostadsproduktion som är anhängiga vid centralen och som samfundet eller ett annat samfund inom samma koncern har lämnat in.

26 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

26 § (23.3.2023/512)Tillsyn över allmännyttigheten samt sanktioner

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet utövar tillsyn över att ett samfund enligt 5 § 1 mom. 2 punkten, ett bolag i vilket ett samfund har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 1 punkten i bokföringslagen och ett samfund enligt 25 § uppfyller kraven enligt 24 § och handlar i enlighet med dem. Centralen utövar också tillsyn över den verksamhet ett bolag som avses i 5 § 2 mom. bedriver till den del som bolaget ska uppfylla kraven enligt 24 §.

Om ett samfund som avses i 1 mom. vidtar företagsarrangemang, gör överföringar av medel eller vidtar andra åtgärder som strider mot 24 §, ska centralen uppmana samfundet att rätta till situationen inom den tidsfrist som centralen bestämmer. Om situationen inte rättas till inom den angivna tidsfristen ska centralen utifrån vad läget kräver ge order om att situationen ska rättas till eller meddela ett förbud mot att fortsätta förfarandet.

Centralen kan förena en order eller ett förbud enligt 2 mom. med ett förbud för samfundet att i form av hyra ta ut ränta som beräknas på den självfinansieringsandel som avses i 15 § 2 mom. 1 punkten och att betala avkastning enligt 24 § 1 mom. 3 punkten under högst fyra år räknat från centralens beslut samt skjuta upp behandlingen av de ansökningar som gäller statligt understödd bostadsproduktion som är anhängiga vid centralen och som samfundet eller ett annat samfund inom samma koncern har lämnat in.

27 § (19.12.2024/1002)Återkallande av utseende

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan återkalla utseendet av ett samfund enligt 5 § 1 mom. 2 punkten, om

1)

samfundet eller ett samfund enligt 25 § inom samma koncern inte längre uppfyller kraven enligt 24 § eller handlar i strid med dem,

2)

samfundet eller ett samfund enligt 25 § inom samma koncern har vidtagit faktiska åtgärder vars syften strider mot allmännyttighetens innehåll enligt 24 § eller mot de krav som ställts,

3)

samfundet ansöker om att utseendet ska återkallas, eller om

4)

samfundet upprepade gånger eller allvarligt har försummat skyldigheten att lämna Centralen för statligt stött bostadsbyggande den information som centralen har begärt med stöd av denna lag eller lagen om bostadsrättsbostäder.

27 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

27 § (23.3.2023/512)Återkallande av utseende

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan återkalla utseendet av ett samfund enligt 5 § 1 mom. 2 punkten, om

1)

samfundet eller ett samfund enligt 25 § inom samma koncern inte längre uppfyller kraven enligt 24 § eller handlar i strid med dem,

2)

samfundet eller ett samfund enligt 25 § inom samma koncern har vidtagit faktiska åtgärder vars syften strider mot allmännyttighetens innehåll enligt 24 § eller mot de krav som ställts,

3)

samfundet ansöker om att utseendet ska återkallas, eller om

4)

samfundet upprepade gånger eller allvarligt har försummat skyldigheten att lämna Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet den information som centralen har begärt med stöd av denna lag eller lagen om bostadsrättsbostäder.

27 a § (9.12.2016/1060)Avkastning som betalas till kommunen och andra offentliga samfund

Ett samfund enligt 5 § 1 mom. 3 punkten i vilket ett samfund enligt 5 § 1 mom. 1 punkten har ett sådant bestämmande inflytande som avses i 1 kap. 5 § 1 mom. 1 punkten i bokföringslagen får inte till ägaren betala mer än den avkastning som bestäms enligt 24 § 1 mom. 3 punkten, om samfundet äger

1)

bostäder som omfattas av användnings- och överlåtelsebegränsningar enligt aravabegränsningslagen, eller aktier som medför rätt att besitta sådana bostäder,

2)

bostäder som omfattas av den tid på 20 år för användningsbegränsning som avses i 10 § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån, eller aktier som medför rätt att besitta sådana bostäder,

3)

bostäder som avses i 17 § eller aktier som medför rätt att besitta sådana bostäder,

4)

sådana bostäder som avses i lagen om bostadsrättsbostäder för vilka lån beviljats med stöd av 6 § 1 mom. 8 punkten i lagen om bostadsproduktion, 21 § i aravalagen, 3 § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån eller 20 § i denna lag eller aktier som medför rätt att besitta sådana bostäder, förutsatt att bostäderna eller aktierna omfattas av användnings- och överlåtelsebegränsningarna enligt lagen om bostadsrättsbostäder.

Om samma koncern omfattar flera samfund som innehar bostäder enligt 1 mom. eller aktier som medför rätt att besitta sådana bostäder, behandlas dessa samfund som en helhet vid bestämmande av storleken på den avkastning som får betalas.

5 kap.Statens fyllnadsborgen

28 § (23.3.2023/512)Statens ansvar

Staten svarar för en lånebeviljares förluster av kapital och ränta på räntestödslån, om förlusterna beror på gäldenärens insolvens, till den del de medel som fås av säkerheterna för lånet inte täcker de obetalda amorteringarna och räntorna på lånet.

29 § (23.3.2023/512)Närmare bestämmelser om statens ansvar

Statens ansvar gäller sådana amorteringar och räntor som har förfallit till betalning under de 45 år som förlöpt från det att räntestödslånet eller dess första post lyftes men som inte har betalats samt dröjsmålsräntor på dessa poster till dess att lånebeviljaren får betalning för sina fordringar.

Borgensersättning kan inbegripa dröjsmålsränta högst i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) till dess att lånebeviljaren får betalning för sina fordringar.

Om låntagaren inom den tid för begränsningar som anges i 17 § i stället för räntestödslånet tar ett nytt lån som Statskontoret godkänner som räntestödslån, gäller statens ansvar från det att det ursprungliga lånet eller dess första post lyftes.

30 § (19.12.2024/1002)Säkerhet för räntestödslån

Ett räntestödslån ska ha en av Centralen för statligt stött bostadsbyggande godkänd inteckningssäkerhet med bättre förmånsrätt än andra lån eller en annan av centralen godkänd säkerhet, om låntagaren är någon annan än en kommun eller en samkommun.

Om ett projekt som ska beviljas räntestöd inbegriper parkeringsplatser som finns på en separat fastighet, behöver Centralen för statligt stött bostadsbyggande inte kräva någon separat säkerhet för dem, om parkeringsfastigheten är förenad med ett fastighets- eller byggnadsservitut eller om statens risk inte ökar oskäligt. Om det inte krävs någon separat säkerhet ska parkeringsplatsernas kostnader vara skäliga i förhållande till anskaffningsvärdet för projektet.

Säkerheten för ett räntestödslån kan ändras under lånetiden, om Statskontoret godkänner den nya säkerheten.

30 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

30 § (23.3.2023/512)Säkerhet för räntestödslån

Ett räntestödslån ska ha en av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet godkänd inteckningssäkerhet med bättre förmånsrätt än andra lån eller en annan av centralen godkänd säkerhet, om låntagaren är någon annan än en kommun eller en samkommun.

Om ett projekt som ska beviljas räntestöd inbegriper parkeringsplatser som finns på en separat fastighet, behöver Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet inte kräva någon separat säkerhet för dem, om parkeringsfastigheten är förenad med ett fastighets- eller byggnadsservitut eller om statens risk inte ökar oskäligt. Om det inte krävs någon separat säkerhet ska parkeringsplatsernas kostnader vara skäliga i förhållande till anskaffningsvärdet för projektet.

Säkerheten för ett räntestödslån kan ändras under lånetiden, om Statskontoret godkänner den nya säkerheten.

31 § (23.3.2023/512)Lånebeviljarens skyldigheter

För att statens ansvar ska gälla krävs det att lånebeviljaren sköter räntestödslånet och säkerheterna för lånet i överensstämmelse med denna lag samt med iakttagande av god banksed.

Under den tid som statens ansvar gäller är lånebeviljaren också skyldig att i enlighet med Statskontorets föreskrifter underrätta detta om försenade lånebetalningar.

Lånebeviljaren är skyldig att bevaka statens intressen och iaktta Statskontorets föreskrifter när egendom som utgör säkerhet för räntestödslånet realiseras vid exekutiv auktion eller ett konkursförfarande. Ackord eller andra därmed jämförbara arrangemang eller frivillig realisering av egendom som är säkerhet för räntestödslånet får, om det sker på ett sätt som äventyrar återkravet av lånet, göras endast med Statskontorets samtycke.

Lånebeviljaren ska övervaka att användningen av lånemedlen samt räntestödet överensstämmer med denna lag.

32 §Betalning av gottgörelse

Statskontoret betalar av statens medel till lånebeviljaren gottgörelse enligt 28 § när förlusten har klarlagts efter det att gäldenärens och en eventuell borgensmans insolvens har konstaterats och den egendom som utgör säkerhet har sålts. Försäljning av säkerhet förutsätts dock inte om gäldenären vid ett sådant saneringsförfarande som avses i lagen om företagssanering (47/1993) får behålla den egendom som utgör säkerhet. (23.3.2023/512)

Om lånebeviljaren efter det att gottgörelsen har betalats kan driva in sådana amorteringar och räntor som låntagaren inte har betalat, ska lånebeviljaren redovisa de indrivna medlen till Statskontoret. (23.3.2023/512)

Statskontoret kan hos låntagaren driva in de gottgörelser som det har betalt till lånebeviljaren samt hos låntagaren driva in en årlig ränta enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen (633/1982) på den gottgörelse som statskontoret har betalt. Anteckning om detta skall göras i skuldebrevet.

Gottgörelse för förlusterna kan lämnas obetald eller beloppet av gottgörelsen kan sänkas, om denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller god banksed inte har iakttagits vid beviljandet eller skötseln av räntestödslånet eller vid skötseln av säkerheten för lånet.

6 kap.Särskilda bestämmelser

33 § (19.12.2024/1002)Rätt att få information och rätt att inspektera

Centralen för statligt stött bostadsbyggande, Statskontoret, kommunen och välfärdsområdet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av låntagaren och lånebeviljaren för granskning och användning få alla handlingar och upptagningar som de anser behövliga för tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt rätt att ta sådana kopior av dem som behövs för tillsynen. Låntagaren och lånebeviljaren ska utan obefogat dröjsmål lämna de uppgifter och utredningar som har begärts av den som är behörig att utföra granskningen och som behövs för tillsynen. Lånebeviljaren ska lämna in uppgifterna om lånet till Statskontoret med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande och Statskontoret får meddela föreskrifter om de uppgifter om tillsynsobjektets ekonomiska ställning som behövs för tillsynen och det sätt på vilket uppgifterna ska lämnas.

33 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

33 § (23.3.2023/512)Rätt att få information och rätt att inspektera

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, Statskontoret, kommunen och välfärdsområdet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av låntagaren och lånebeviljaren för granskning och användning få alla handlingar och upptagningar som de anser behövliga för tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt rätt att ta sådana kopior av dem som behövs för tillsynen. Låntagaren och lånebeviljaren ska utan obefogat dröjsmål lämna de uppgifter och utredningar som har begärts av den som är behörig att utföra granskningen och som behövs för tillsynen. Lånebeviljaren ska lämna in uppgifterna om lånet till Statskontoret med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet och Statskontoret får meddela föreskrifter om de uppgifter om tillsynsobjektets ekonomiska ställning som behövs för tillsynen och det sätt på vilket uppgifterna ska lämnas.

34 § (19.12.2024/1002)Rätt att få information av andra myndigheter och rätt att anlita utomstående experter

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få information har Centralen för statligt stött bostadsbyggande och Statskontoret rätt att av myndigheter och andra som sköter ett offentligt uppdrag på begäran få sådan information om låntagare och andra samfund enligt 25 eller 27 a § som är nödvändig för den tillsyn som det föreskrivs om i denna lag. Informationen får hämtas genom en teknisk anslutning utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande eller Statskontoret får genom sitt beslut befullmäktiga en annan myndighet eller en utomstående sakkunnig att utföra sådana granskningar som avses i 33 § 1 mom. En utomstående sakkunnig får på begäran av Centralen för statligt stött bostadsbyggande eller Statskontoret bistå vid granskningen. På utomstående revisorer och sakkunniga tillämpas 16 § i statsunderstödslagen (688/2001) .

34 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

34 § (23.3.2023/512)Rätt att få information av andra myndigheter och rätt att anlita utomstående experter

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få information har Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet och Statskontoret rätt att av myndigheter och andra som sköter ett offentligt uppdrag på begäran få sådan information om låntagare och andra samfund enligt 25 eller 27 a § som är nödvändig för den tillsyn som det föreskrivs om i denna lag. Informationen får hämtas genom en teknisk anslutning utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet eller Statskontoret får genom sitt beslut befullmäktiga en annan myndighet eller en utomstående sakkunnig att utföra sådana granskningar som avses i 33 § 1 mom. En utomstående sakkunnig får på begäran av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet eller Statskontoret bistå vid granskningen. På utomstående revisorer och sakkunniga tillämpas 16 § i statsunderstödslagen (688/2001) .

35 § (19.12.2024/1002)Rivning av räntestödshus eller räntestödsbostad

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som den bestämmer ge tillstånd till rivning av ett hyreshus, en hyresbostad eller ett bostadsrättshus som är underkastade begränsningar, förutsatt att staten befrias från sitt borgensansvar.

35 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

35 §Rivning av räntestödshus eller räntestödsbostad

Statens bostadsfond kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som den bestämmer ge tillstånd till rivning av ett hyreshus, en hyresbostad eller ett bostadsrättshus som är underkastade begränsningar, förutsatt att staten befrias från sitt borgensansvar.

36 §Räntestödets upphörande

Om ett räntestödslån återbetalas, upphör betalningen av räntestödet räknat från den dag lånet återbetalas. Betalningen av räntestöd upphör också om låntagaren i enlighet med 18 § beviljas befrielse från begränsningarna enligt 2 kap. Om ett hyreshus, en hyresbostad eller ett bostadsrättshus rivs med stöd av 35 §, upphör betalningen av räntestöd till den del lånet hänför sig till det hus eller den bostad som rivs. Efter det att låneobjektet överlåtits kan räntestöd betalas endast om husets nya ägare är ett samfund som avses i 5 § och som påtar sig ansvaret för räntestödslånet.

37 § (13.6.2018/470)Inställande av betalningen av räntestöd

Statskontoret kan inställa betalningen av ett räntestöd och förplikta låntagaren att till statens bostadsfond helt eller delvis betala det räntestöd som staten redan har betalat för lånet, om

1)

låntagaren har använt lånemedel för något annat ändamål än det som avses i denna lag,

2)

låntagaren har använt bostaden i strid med bestämmelserna i lagen om bostadsrättsbostäder,

3)

låntagaren har i samband med ansökan om godkännande av lånet som räntestödslån lämnat väsentligt oriktiga uppgifter eller hemlighållit omständigheter som väsentligt inverkar på godkännandet av lånet,

4)

äganderätten till en räntestödshyresbostad eller till aktier som medför rätt att besitta en sådan bostad, mot vederlag överlåts till någon annan än en ägare som avses i 5 § eller en inlösare som avses i 18 b §, eller

5)

hyreshuset, hyresbostaden eller bostadsrättshuset rivs utan tillstånd innan tiden för begränsning av användningen löpt ut.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan inställa betalningen av räntestödet och förplikta låntagaren att till statens bostadsfond helt eller delvis betala det räntestöd som staten har betalat för lånet, om låntagaren har använt hyresbostaden i strid med 11 § eller handlat i strid med bestämmelserna i 13 eller 13 a §, 13 b § 1 mom. eller 13 c §, och försummelsen inte är obetydlig. Om utseendet av ett låntagarsamfund enligt 5 § 1 mom. 2 punkten återkallas med stöd av 27 § i denna lag, 15 d § i aravalagen, 2 d § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån eller 4 d § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, kan Centralen för statligt stött bostadsbyggande besluta att helt eller delvis inställa betalningen av räntestöd för de hyresbostadslån eller bostadsrättshuslån som samfundet eller ett samfund som avses i 25 § i denna lag och som hör till samma koncern har, inom sex månader från det att utseendet återkallades, om inte orsaken till återkallandet upphör inom denna tid. Om utseendet av låntagarsamfundet återkallas av någon annan orsak än på ansökan av samfundet, kan Centralen för statligt stött bostadsbyggande dessutom förplikta låntagaren att till statens bostadsfond helt eller delvis betala det räntestöd som staten redan har betalat för lånet. (19.12.2024/1002)

2 mom. har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan inställa betalningen av räntestödet och förplikta låntagaren att till statens bostadsfond helt eller delvis betala det räntestöd som staten har betalat för lånet, om låntagaren har använt hyresbostaden i strid med 11 § eller handlat i strid med bestämmelserna i 13 eller 13 a §, 13 b § 1 mom. eller 13 c §, och försummelsen inte är obetydlig. Om utseendet av ett låntagarsamfund enligt 5 § 1 mom. 2 punkten återkallas med stöd av 27 § i denna lag, 15 d § i aravalagen, 2 d § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån eller 4 d § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, kan Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet besluta att helt eller delvis inställa betalningen av räntestöd för de hyresbostadslån eller bostadsrättshuslån som samfundet eller ett samfund som avses i 25 § och som hör till samma koncern har, inom sex månader från det att utseendet återkallades, om inte orsaken till återkallandet upphör inom denna tid. Om utseendet av låntagarsamfundet återkallas av någon annan orsak än på ansökan av samfundet, kan Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet dessutom förplikta låntagaren att till statens bostadsfond helt eller delvis betala det räntestöd som staten redan har betalat för lånet.

På det räntestöd som ska återbetalas enligt 1 eller 2 mom. ska låntagaren, räknat från betalningsdagen för räntestödets respektive räntestödspost till återbetalningsdagen, betala ränta enligt den räntefot som avses i 3 § 2 mom. i räntelagen, ökad med tre procentenheter. Om återbetalningen eller räntan inte betalas inom utsatt tid, ska på det belopp som förfallit till betalning betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen.

38 § (30.12.2015/1713)Borgensavgift

Om betalningen av räntestöd upphör med stöd av 36 § eller inställs med stöd av 37 § men räntestödslånet inte återbetalas, ska låntagaren betala en borgensavgift för statsborgen som beräknas på det utestående lånekapitalet. Borgensavgiften uppgår till en procent per år av det utestående lånekapitalet.

Av särskilda skäl kan Statskontoret på ansökan och på villkor som det ställer besluta att borgensavgift inte tas ut.

Borgensavgifterna betalas till statens bostadsfond.

39 § (19.12.2024/1002)Vite

Om samfund eller långivare försummar en uppgift som de har ålagts i denna lag, underlåter att lämna information som begärts eller i övrigt handlar i strid med bestämmelserna i denna lag, kan Centralen för statligt stött bostadsbyggande eller Statskontoret utsätta en tidsfrist inom vilken uppgiften ska utföras eller förfarandet korrigeras. Centralen för statligt stött bostadsbyggande eller Statskontoret kan förena utförandet av uppgiften eller korrigeringen av förfarandet med vite.

39 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

39 § (23.3.2023/512)Vite

Om samfund eller långivare försummar en uppgift som de har ålagts i denna lag, underlåter att lämna information som begärts eller i övrigt handlar i strid med bestämmelserna i denna lag, kan Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet eller Statskontoret utsätta en tidsfrist inom vilken uppgiften ska utföras eller förfarandet korrigeras. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet eller Statskontoret kan förena utförandet av uppgiften eller korrigeringen av förfarandet med vite.

40 §Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

41 § (19.12.2024/1002)Ändringssökande

I fråga om beslut som fattats av Centralen för statligt stött bostadsbyggande, Statskontoret, kommunen eller välfärdsområdet får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003) . Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Beslut av Centralen för statligt stött bostadsbyggande i ärenden enligt 8 och 10 a § får dock inte överklagas genom besvär.

I fråga om beslut som gäller valet eller godkännandet av hyresgäster får omprövning inte begäras och ändring inte sökas genom besvär i förvaltningsdomstol. Klagomål över fel och försummelser i anknytning till valet av hyresgäster till räntestödshyresbostäder får anföras hos den myndighet som enligt 11 d § svarar för tillsynen.

41 § har ändrats genom L 1002/2024 , som träder i kraft 1.3.2025. Den tidigare formen lyder:

41 § (23.3.2023/512)Ändringssökande

I ett beslut av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, Statskontoret, kommunen eller välfärdsområdet får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003) . Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Beslut av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet i ärenden enligt 8 och 10 a § får dock inte överklagas genom besvär.

I fråga om beslut som gäller valet eller godkännandet av hyresgäster får omprövning inte begäras och ändring inte sökas genom besvär i förvaltningsdomstol. Klagomål över fel och försummelser i anknytning till valet av hyresgäster till räntestödshyresbostäder får anföras hos den myndighet som enligt 11 d § svarar för tillsynen.

41 a § (23.3.2023/512)Tjänsteansvar och skadestånd för felaktigt förfarande

På personer som väljer ut hyresgäster till räntestödshyresbostäder tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelserna tillämpas också på anställda som hos en underleverantör till ägaren till en räntestödshyresbostad sköter uppgifter som gäller val av hyresgäster. Bestämmelserna om tjänsteansvar och skadeståndsansvar tillämpas också på medlemmarna i en sammanslutnings organ eller ledning när de sköter uppgifter som gäller val av hyresgäster.

Ägaren till en räntestödshyresbostad är skyldig att i skälig mån ersätta en direkt skada som orsakas av att den som ansöker om en bostad inte får den bostad han eller hon har ansökt om på grund av ägarens eller dennes företrädares felaktiga förfarande. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns även i skadeståndslagen (412/1974) .

42 §Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Genom denna lag upphävs lagen den 19 december 1980 om räntestöd för hyresbostadslån samt lagen den 17 december 1993 om räntestöd för bostadsrättshuslån jämte ändringar.

43 §Övergångsbestämmelser

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Beslut som innan denna lag träder i kraft har fattats att ange ett samfund som mottagaren enligt 2 § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån eller 4 § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån förblir i kraft. Bestämmelserna i 24–27 § och i 37 § 3 mom. i denna lag tillämpas också på dessa låntagare. Beslut som Statens bostadsfond fattar med stöd av 37 § 3 mom. får överklagas så som föreskrivs i lagens 41 §. (2.4.2004/236)

Statsrådets beslut av den 22 december 1999 om gottskrivning av avkastningen av allmännyttiga bostadssamfund (1203/1999) tillämpas vid gottskrivning av avkastning enligt 24 § 3 punkten i denna lag tills den förordning som statsrådet ger med stöd av nämnda bestämmelse träder i kraft.

När boende väljs till hyresbostäder som avses i denna lag, tillämpas statsrådets beslut om de grunder som skall tillämpas då ägarbostadsaravalån beviljas, då ägarbostadslån godkänns som räntestödslån samt då boende väljs (1135/1995) och de övre inkomstgränser som anges i 17 § 2 mom. i beslutet tills den förordning som statsrådet ger med stöd av 11 § träder i kraft.

På lån som har godkänts som räntestödslån för hyresbostad eller bostadsrättshus innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

RP 181/2000

MiUB 3/2001

RSv 55/2001

Ikraftträdelsestadganden

28.3.2002/233:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2002.

RP 221/2001 , MiUB 2/2002, RSv 18/2002

11.12.2002/1106:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 233/2002 , MiUB 16/2002, RSv 153/2002

31.1.2003/84:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003.

Bestämmelserna i 11 § och 37 § 1 mom. i denna lag tillämpas till den del de gäller användningen av bostaden också på hyresbostäder för vilka lån beviljats med stöd av lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980) och vars användning är begränsad under 20 års tid.

De ärenden enligt 37 § som gäller användning av bostaden och som är anhängiga vid statskontoret när denna lag träder i kraft överförs till Statens bostadsfond.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 232/2002 , MiUB 17/2002, RSv 192/2002

14.2.2003/130:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 100/2002 , MiUB 20/2002, RSv 227/2002

8.8.2003/721:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2003.

RP 23/2003 , MiUB 1/2003, RSv 19/2003

20.1.2004/30:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2004.

RP 143/2003 , MiUB 4/2003, RSv 118/2003

2.4.2004/236:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2004. Den tillämpas på lån som den 1 januari 2004 eller därefter har godkänts som räntestödslån för hyresbostäder.

RP 8/2004 , MiUB 2/2004, RSv 21/2004

13.8.2004/736:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2004.

Lagens 27 a § tillämpas på den avkastning som gottskrivs för de räkenskapsperioder som börjar efter att denna lag har trätt i kraft.

På ett samfund som bedriver försäkringsverksamhet eller på ett sådant samfund inom samma koncern som inte äger andra räntestödshyresbostäder än sådana för vars byggande, anskaffning eller ombyggnad lån har beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas inte 24 §, och samfundet anses inte höra till de samfund som avses i 25 §.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 79/2004 , MiUB 10/2004, RSv 77/2004

30.12.2004/1282:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 170/2004 , MiUB 18/2004, RSv 194/2004

9.12.2005/1020:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 136/2005 , MiUB 13/2005, RSv 132/2005

29.12.2005/1212:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Denna lag tillämpas även på lån som avses i 43 § 5 mom. och på hus och bostäder för vilka sådana lån beviljats samt på aktier som medför rätt att besitta sådana bostäder.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 98/2005 , MiUB 16/2005, RSv 177/2005

18.8.2006/717:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Denna lag tillämpas även på hyresbostäder för vilka lån har beviljats med stöd av lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980) och vilkas användning är begränsad under 20 års tid.

RP 47/2006 , MiUB 4/2006, RSv 65/2006

8.12.2006/1131:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 255/2006 , MiUB 5/2006, RSv 189/2006

12.1.2007/21:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2007.

Bestämmelserna i 14 § 1 mom. 2 punkten och 15 § 1 mom. samt 14 a § tillämpas på ansökningar som anhängiggjorts efter lagens ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 198/2006 , MiUB 7/2006, RSv 219/2006

27.11.2009/946:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 89/2009 , MiUB 6/2009, RSv 133/2009

13.12.2013/991:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 133/2013 , MiUB 5/2013, RSv 121/2013

30.12.2013/1221:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 139/2013 , FvUB 21/2013, RSv 208/2013

30.12.2015/1713:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

På bestämmande av hyran för bostäder tillämpas 13 § 1 mom. till och med den 31 december 2016 i den lydelse det hade vid ikraftträdandet av denna lag. På utjämning av hyran för bostäder tillämpas i stället för 13 a § under motsvarande tid 13 § 3 mom. i den lydelse det hade vid lagens ikraftträdande. Den första efterkalkylen enligt 13 c § ska göras upp för den räkenskapsperiod som börjar 2017. På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 99/2015 , MiUB 3/2015, RSv 93/2015

9.12.2016/1060:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 155/2016 , MiUB 12/2016, RSv 158/2016

21.12.2016/1349:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

På sådana boende som vid ikraftträdandet av denna lag bor i bostäder som avses i denna lag och med vilka det inte före ikraftträdandet av denna lag har ingåtts hyresavtal enligt lagen om hyra av bostadslägenhet tillämpas till och med den 31 december 2017 bestämmelserna i 11 § 2 mom. i den lydelse de hade vid denna lags ikraftträdande.

RP 227/2016 , MiUB 18/2016, RSv 207/2016

13.6.2018/470:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

RP 12/2018 , MiUB 3/2018, RSv 40/2018

10.8.2018/727:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.

RP 21/2018 , FvUB 7/2018, RSv 72/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/801/EU (32016L0801); EUVL N:o L 132, 21.5.2016, s. 21

28.12.2018/1335:

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom en särskild lag.

RP 127/2018 , JsUB 18/2018, RSv 168/2018

19.12.2019/1447:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 72/2019 , MiUB 2/2019, RSv 48/2019

13.11.2020/791:

Denna lag träder i kraft den 23 november 2020.

Lagens 13 a § 3 mom. tillämpas inte om lägenhetsspecifika vattenmätare har installerats i byggnaden med stöd av ett bygglov som har sökts före ikraftträdandet av denna lag.

RP 104/2020 , EkUB 25/2020, RSv 126/2020, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2002 (32018L2002); EUT L 328, 21.12.2018, s. 210–230

7.5.2021/394:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2021.

RP 189/2020 , MiUB 1/2021, RSv 26/2021

23.3.2023/512:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2023.

RP 248/2022 , MiUB 22/2022, RSv 283/2022

3.5.2024/234:

Denna lag träder i kraft den 13 maj 2024.

RP 6/2024 , FvUB 3/2024, RSv 21/2024, Europaparlamentets och rådets direktiv 2021/1883/EU (32021L1883); EUT L 382, 28.10.2021, s. 1

19.12.2024/1002:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2025.

RP 188/2024 , MiUB 13/2024, RSv 172/2024

Till början av sidan