603/1977

Vid inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter skall, såframt annorlunda icke är stadgat i annan lag, denna lag iakttagas.

Om ett energiprojekt av gemensamt intresse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 förutsätter ett inlösningstillstånd enligt 5 §, ska på behandlingen av ärendet utöver denna lag tillämpas nämnda förordning av Europaparlamentet och rådet samt lagen om tillståndsförfarandet för energiprojekt av gemensamt intresse inom Europeiska unionen (684/2014) . (22.8.2014/691)

Om ansökan om inlösningstillstånd gäller sådana kraftledningar eller överföringsrör för transport av gas, olja eller kemikalier på vilka lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) tillämpas, iakttas vid behandlingen av inlösningstillståndsärendet och avgörandet av ärendet dessutom vad som föreskrivs i lagen om inlösningstillstånd för vissa projekt som påverkar användningen av miljön (768/2004) . (21.12.2023/1239)

Med fast egendom avses i denna lag ägande- och därmed jämförbar rätt till fastighet eller annat jord- eller vattenområde samt till dem hörande byggnad eller konstruktion.

Med särskild rättighet avses nyttjande-, servituts-, lösgörnings och med dessa jämförbar rätt till annan tillhörig fastighet eller annat jord- eller vattenområde samt byggnad och konstruktion.

Med egendom avses i 1 och 2 mom. angiven rättighet.

Vad i denna lag är stadgat om fast egendom skall tillämpas även på äganderätt till byggnad eller konstruktion på annans mark.

Genom inlösen kan:

1) fast egendom eller ständig eller tidsbestämd särskild rättighet förvärvas;

2) rätten att nyttja eller råda över fast egendom eller särskild rättighet varaktigt eller för viss tid begränsas; samt

3) särskild rättighet upphävas.

Inlösen får ske, när allmänt behov så kräver. Inlösen får likväl icke verkställas, om inlösningens syfte kan uppnås lika lämpligt på något annat sätt eller om det men inlösningen förorsakar enskilt intresse är större än den nytta som den medför för allmänt intresse.

Sökande av inlösen kan även vara privaträttsligt samfund som visar, att allmänt behov kräver inlösen, och framlägger tillförlitlig utredning om att egendom, som inlöses, kommer att användas för avsett ändamål.

Angående särskilda inlösningsgrunder gäller vad därom är särskilt stadgat.

Statsrådet utfärdar vid sitt allmänna sammanträde inlösningstillstånd på ansökan.

Om inlösningstillstånd söks för ett företag som avses i 8 a § 1 mom. och om ingen motsätter sig att inlösningstillstånd utfärdas eller det är fråga om inlösen som är av mindre betydelse med avseende på allmänt och enskilt intresse, avgörs ansökan om inlösningstillstånd av Lantmäteriverket. (4.8.2022/762)

När fastställelsen av en viss plan, beviljandet av något tillstånd eller annat beslut samtidigt medför rätt att verkställa för genomförandet av företaget erforderlig inlösen, behövs inlösningstillstånd inte.

Om ansökan om inlösningstillstånd gäller ett projekt enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) , ska en miljökonsekvensbeskrivning enligt 19 § i den lagen och kontaktmyndighetens motiverade slutsats fogas till ansökningshandlingarna. I den mån beskrivningen innehåller sådana uppgifter om miljökonsekvenserna som behövs för tillämpningen av denna lag ska det inte krävas en ny utredning om samma sak.

Om ansökan om inlösningstillstånd gäller ett sådant projekt som uppenbart har sådana följder som avses i naturvårdslagen (9/2023) , ska dessutom naturvårdslagen iakttas. (5.1.2023/36)

6 § har upphävts genom L 13.12.2013/908 .

Vid ansökan om inlösningstillstånd ska den sökande förete en utredning, med stöd av vilken behovet av inlösen kan bedömas eller förekomsten av rätt till inlösen kan konstateras.

Till ansökan ska fogas vederbörliga kartor och ritningar, utredning om vederbörande ägare och innehavare samt deras adresser och vid behov uppgifter om planläggningssituationen inom området. Handlingarna ska ges in i två exemplar.

Gäller ansökan ett område eller en särskild förmån som är gemensam för flera fastigheter, ska om sakägarna framläggas endast sådan utredning som är nödvändig för delgivning.

Närmare bestämmelser om innehållet i inlösningstillståndsansökan och om de handlingar som ska fogas till ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Tillståndsmyndigheten ska genom bevislig delgivning delge ansökan om inlösningstillstånd till ägare av sådan fast egendom och innehavare av sådan nyttjanderätt som omfattas av ansökan, om inte sökanden visar att dessa skriftligen har samtyckt till inlösningen. Är ansökningshandlingarna så omfattande eller är de på grund av det stora antalet personer som ska höras eller i övrigt sådana att det medför oskäliga svårigheter att sända samtliga handlingar till dem som ska höras, ska till delgivningen fogas meddelande om de handlingar som saknas samt om var och när de finns till påseende.

Icke konstituerade delägarlag för sådana samfällda områden och särskilda förmåner som är gemensamma för flera fastigheter samt andra aktörer än de som avses i 1 mom. ska delges ansökan om inlösningstillstånd genom offentlig kungörelse. Av kungörelsen ska, utöver det som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003) , framgå vad som ska iakttas när anmärkningar framställs och åsikter framförs. Information om kungörelsen ska utan dröjsmål offentliggöras i den kommun inom vars område det i ansökan avsedda projektet genomförs eller till vars område dess verkningar utsträcker sig.

Tillståndsmyndigheten ska ge ägare av sådan fast egendom och innehavare av sådan nyttjanderätt som omfattas av ansökan tillfälle att framställa anmärkning om ansökan inom en tidsfrist som ska vara minst 30 dagar och får vara högst 60 dagar från delfåendet av tillståndsansökan. Andra aktörer ska ges tillfälle att framföra sin åsikt om ansökan inom denna tidsfrist.

Närmare bestämmelser om kungörelsens innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En ansökan om inlösningstillstånd som gäller en kraftledning, ett naturgasnät eller något annat motsvarande projekt får trots 8 § 1 mom. delges ägare av sådan fast egendom och innehavare av sådan nyttjanderätt som omfattas av ansökan genom offentlig kungörelse med iakttagande av 2 mom. i den paragrafen och genom att ordna hörande av sakägarna i den kommun där projektet genomförs. Om det projekt som ansökan avser endast i liten utsträckning berör en kommuns område, kan hörandet i den kommunen ordnas på samma gång vid ett möte som ordnas i en annan kommun.

Underrättelse om ordnandet av hörande ska lämnas genom offentlig delgivning minst 14 dygn före mötet. Information om underrättelsen ska dessutom offentliggöras i den kommun vars område ansökan gäller. En kallelse till hörandet ska dessutom genom vanlig delgivning senast 21 dygn före mötet skickas till alla kända ägare av sådan fast egendom och innehavare av sådan nyttjanderätt som omfattas av ansökan om inlösningstillstånd.

Vid hörandet ska yttranden från dem som hörs protokollföras. Ägare av sådan fast egendom och innehavare av sådan nyttjanderätt som inlöses kan lämna sina yttranden för anteckning i protokollet inom 30 dygn från det att hörandet avslutades.

Tillståndsmyndigheten ska ge den kommun inom vars område projektet genomförs eller till vars område dess verkningar utsträcker sig tillfälle att lämna utlåtande i saken. Om projektet har regional betydelse ska också landskapsförbundet och närings-, trafik- och miljöcentralen ges tillfälle att lämna utlåtande. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska också ges tillfälle att lämna utlåtande om projektet har avsevärd betydelse med tanke på miljöskyddet.

Föremålet för inlösen ska specificeras i inlösningstillståndet. Bestämmandet av föremålet för inlösningen kan dock till sina mindre viktiga delar hänskjutas till inlösningsförrättningen, om inlösningen sker för byggande av en kraftledning, ett naturgasnät eller något annat motsvarande projekt och det när inlösningstillståndet utfärdas kan anses vara tillräckligt att den allmänna sträckningen för föremålet för inlösen anges.

I beslutet i ett ärende som gäller inlösningstillstånd ska det redogöras för ändamålet med ansökan eller de delar av ansökan som är behövliga fogas till beslutet. Om inlösningstillståndsansökan gäller ett projekt enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning, ska i beslutet tas in kontaktmyndighetens motiverade slutsats, information om allmänhetens deltagande och ett sammandrag av resultaten av hörandena enligt 20 och 29 § i den lagen. Av beslutet ska framgå hur de utlåtanden som lämnats och åsikter som framförts om inlösningstillståndsansökan, kontaktmyndighetens motiverade slutsats och eventuella sådana handlingar rörande internationellt hörande om gränsöverskridande konsekvenser som avses i 29 § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning har beaktats.

Beslut i ett ärende som gäller inlösningstillstånd ska bevisligen delges sökanden och ägare av sådan fast egendom och innehavare av sådan nyttjanderätt som inlöses. De aktörer som avses i 9 § ska delges beslutet genom vanlig delgivning. Icke konstituerade delägarlag för samfällda områden och särskilda förmåner som är gemensamma för flera fastigheter samt andra aktörer ska delges beslutet genom offentlig kungörelse.

Beslut om en kraftledning, ett naturgasnät eller något annat motsvarande projekt som avses i 8 a § ska delges genom offentlig kungörelse. Information om att beslutet meddelats ska dessutom skickas till ägare av sådan fast egendom och innehavare av sådan nyttjanderätt som inlöses samt andra aktörer som avses i 9 §.

Den myndighet som beviljat ett inlösningstillstånd ska utan dröjsmål underrätta Lantmäteriverket om beslutet om inlösningstillstånd.

Förordnande om verkställande av inlösen utfärdas av Lantmäteriverket sedan det beviljat inlösningstillstånd eller fått kännedom om det beslut genom vilket inlösningstillstånd beviljats.

Förordnande om verkställande av inlösen enligt 5 § 3 mom. samt sådan annan inlösen till vilken sökanden har rätt utan inlösningstillstånd utfärdas av Lantmäteriverket på ansökan.

Inlösningsförrättning utföres av en inlösningskommission, bestående av en förrättningsingenjör och två gode män. Som ordförande fungerar förrättningsingenjören.

Inlösningskommission äger rätt att till biträden kalla en eller flera sakkunniga, såframt kommissionen finner att viss fråga som skall behandlas vid förrättningen så kräver. Sakkunnig har icke rösträtt i kommissionen.

Till förrättningsingenjör ska Lantmäteriverket förordna en lantmäteriingenjör som verkställer lantmäteriförrättningar och är tillräckligt förtrogen med inlösningsärenden. Om en förrättning i sin helhet sker inom en kommuns detaljplaneområde, med undantag för stranddetaljplaneområden enligt 10 kap. i lagen om områdesanvändning (132/1999) , och kommunen inte är sakägare vid inlösningsförrättningen, kan med kommunens samtycke en fastighetsingenjör som har motsvarande förtrogenhet med inlösningsärenden förordnas till förrättningsingenjör.

Gode männen kallas av förrättningsingenjören bland dem som valts till gode män vid fastighetsförrättningar. När gode män kallas skall sörjas för att gode männen turar om tillräckligt. Samma gode män skall dock såvitt möjligt fungera vid samma inlösningsförrättning. Angående gode män gäller i övrigt vad fastighetsbildningslagen (554/95) stadgar om gode män.

Vid inlösningsförrättning skall:

1) föremålet för inlösningen fastställas samt utmärkas på kartan och i erforderlig mån i terrängen;

2) beskrivning uppgöras över egendom som skall inlösas eller avlägsnas på grund av inlösningen;

3) erforderliga regleringar av ägor och enskilda vägar göras samt beslut fattas om avhjälpande av skador;

4) beslut fattas om bestämmande av ersättningar och om erläggande av förrättningskostnaderna;

5) innan andra åtgärder vidtages tillträdessyn hållas, om sådan skall verkställas i samband med förrättningen; samt

6) fastigheter bildas samt behandlas andra angelägenheter som ansluter sig till verkställandet av inlösningen och ankommer på inlösningskommissionen att avgöra, enligt vad som nedan närmare stadgas. (26.7.1993/709)

Om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag gäller angående delgivningen och förfarandet vid inlösningsförrättning, rättande av fel vid inlösningsförrättning, annat rättande av fel och framställning om återbrytande av en förrättning eller ett beslut i tillämpliga delar vad som i fastighetsbildningslagen bestäms om fastighetsförrättning. (22.7.2011/917)

Ägare skall för sändande av kallelse på begäran av förrättningsingenjör uppgiva de innehavare av särskilda rättigheter som förrättningen berör och som han har vetskap om.

Om jäv för medlemmarna i en inlösningskommission och om fattande av beslut i inlösningskommissionen gäller vad fastighetsbildningslagen stadgar om jäv för förrättningsmän och om fattande av beslut.

När förrättningsingenjör har förordnats skall han vidtaga åtgärder, som föregår i 15 § avsett beslut av inlösningskommissionen, samt övriga åtgärder som inlösningens snabba verkställande påkallar.

Yrkande som skall behandlas vid förrättning skall framställas och annan utsaga framföras vid inlösningskommissionens sammanträde eller skriftligen till förrättningsingenjören.

Inlösningar som grundar sig på ett och samma inlösningstillstånd ska behandlas vid samma förrättning. Lantmäteriverket kan dock vid utfärdandet av förrättningsförordnande eller under förrättningen åtskilja på samma inlösningstillstånd grundade inlösningar för behandling vid olika förrättningar, om det för påskyndande av inlösningen eller av annan orsak är behövligt.

Vid inlösningsförrättning skall föremålet för inlösningen fastställas i överensstämmelse med inlösningstillståndet. Från inlösningstillståndet kan i ringa mån avvikas, om synnerlig orsak därtill föreligger.

Skall föremålet för inlösningen till någon del dock bestämmas vid inlösningsförrättningen och kan sakägarna inte enas därom eller uppstår vid förrättningen eljest meningsskiljaktighet om fastställandet av gränserna för det område som skall inlösas, om hur man bör förfara med byggnader och anordningar eller trädbestånd och annan växtlighet på det område som skall inlösas eller eljest om vad som skall inlösas, avgör inlösningskommissionen frågan. (30.12.1982/1110)

Vid förrättningen skall nödvändig fastighetsbestämning förrättas. (9.12.1999/1144)

När äganderätt förvärvas genom inlösen, kan särskild rättighet bibehållas i inlösningsbeslutet, förutsatt att så kan ske utan att inlösningens syfte äventyras och fastighetsregistersystemet blir otydligt.

När annan än i 1 mom. avsedd inlösen verkställes, skall i inlösningsbeslutet nämnas, vilka rättigheter som genom inlösningen grundlägges, begränsas eller upphäves.

Angående inlösningsbeslut stadgas i 50 § 1 mom.

Om inlösen verkställs så att betydande men vid nyttjandet av fastigheten eller en del av den föranleds av splittring av ägor eller av någon annan sådan orsak, kan utbyte av ägor mellan fastigheter företas, om menen därigenom lämpligen kan avlägsnas eller väsentligt minskas utan betydande skada eller men för andra och utan att genomförandet eller utarbetandet av i lagen om områdesanvändning avsedda planer försvåras. Av särskild orsak kan dessutom ägor mot full ersättning i pengar överföras till en ovan avsedd fastighet som vederlagsjord från en annan fastighet. Om graderingsvärdena av de områden som ska utbytas inte motsvarar varandra, ersätts skillnaden i pengar. (21.4.2023/772)

För här avsedd ägoreglering fordras inte samtycke av ägaren eller av den som har panträtt i eller särskild rättighet till fastigheten. Om sakägarna samtycker till detta, kan vid inlösningsförrättningen även göras andra än i 1 mom. avsedda ägobyten och överföringar av områden, såvida de behövs för åstadkommande av en till följd av inlösningen nödvändig och ändamålsenlig ägoreglering. Ett område som undergått reglering befrias från panträtt som hänför sig till detta och, om något annat inte bestäms vid regleringen, även från en annan rättighet som har belastat området. (12.4.1995/556)

Vad i 1 och 2 mom. är stadgat om fastighet gäller även område som ej hör till fastighet.

Är i 23 § 1 mom. nämnt men synnerligen betydande och kan det icke avlägsnas eller väsentligt minskas genom ägoreglering, har ägaren, såframt han ej vill få ersättning för det men han lider, rätt att fordra att återstoden eller särskild del därav inlöses.

Vad i 1 mom. är stadgat skall på motsvarande sätt iakttagas, då fråga är om men för användningen av särskild rättighet.

Ersättningar som skall utgå med anledning av ägoreglering skall med iakttagande av stadgandena i denna lag bestämmas att erläggas av sökanden, om vederlagsjord har överlåtits eller om äga, genom byte förvärvad av ägaren till den egendom som är föremål för inlösen, är värdefullare. I annat fall skall den ägare som har vunnit fördel vid bytet erlägga skillnaden, vilken skall användas till avkortning av inlösningsersättningen.

Mister någon till följd av inlösen rätten att hålla enskild väg och måste vägen för den skull ledas över annans fastighet eller område eller har inlösen eljest till följd att färdled avbryts, skall härav föranledda frågor regleras vid inlösningsförrättningen med iakttagande i tillämpliga delar av vad som är stadgat i lagen om enskilda vägar (358/62) .

Ersättningar som utgår med anledning av rättighet som stiftas vid reglering av enskilda vägar skall bestämmas att erläggas av sökanden.

Hindras användningen av allmän väg, gata eller annan allmän farled till följd av inlösen, är sökanden skyldig att anlägga sådan överfart eller underfart, ny väg eller annan anläggning, att trafiken kan fortgå obehindrat.

Kan i andra än i 1 mom. nämnda fall uppkomst av men eller skada till följd av inlösen förebyggas eller men eller skada minskas genom att visst arbete utföres eller viss åtgärd vidtages, äger sökanden rätt att åtaga sig arbetet eller åtgärden.

Inlösningskommissionen skall besluta om i 1 och 2 mom. nämnda uppgifter samt om sättet och tidpunkten för deras fullgörande. På yrkande av sakägare kan bestämmas, att säkerhet skall ställas för uppfyllandet av ovan i 2 mom. avsedda förbindelser.

Ägare av egendom som skall inlösas är berättigad att få full ersättning ( inlösningsersättning ) för ekonomiska förluster till följd av inlösen.

Inlösningsersättning utgöres av ersättning för föremål och ersättning för men samt av skadestånd, enligt vad som stadgas i denna lag. Angående avdrag för nytta stadgas i 36 §.

När inlösningsersättning bestämmes, skall hänsyn tagas till de regleringar av ägor och enskilda vägar som gjorts vid inlösningsförrättningen samt till åtgärderna för avhjälpande av skador.

För egendom som inlöses skall full ersättning bestämmas enligt egendomens gängse pris (ersättning för föremål). Motsvarar gängse pris icke överlåtarens hela förlust, skall uppskattningen grundas på egendomens avkastning eller de därpå nedlagda kostnaderna.

Vid bestämmande av ersättning får sådan värdeförändring icke beaktas som beror på variation i utbudet eller på annan omständighet, som övergående påverkar prisförhållandena.

Har sökande erhållit rätt till besittningstagande, skall förändring i egendomens värde, vilken har inträffat efter det rättigheten har erhållits, lämnas utan avseende. Har den allmänna prisnivån stigit efter nämnda tidpunkt, skall utestående ersättning jämkas så, att den motsvarar den stegrade prisnivån.

Har företag, för vars genomförande inlösen sker, betydligt höjt eller sänkt värdet av den egendom som inlöses, skall ersättningen bestämmas så, att den motsvarar det värde egendomen hade haft utan nämnda inverkan.

När för statens, en kommuns eller samkommuns räkning för byggande av samhällen förvärvas fast egendom eller ständig särskild rättighet från ett område för vilket kommunen beslutat att detaljplan skall göras upp eller vars detaljplan skall ändras, beaktas inte sådan stegring i markvärdet som inträffat efter det beslutet om uppgörande eller ändring av plan fattats. Den del av värdestegringen som motsvarar stegringen i den allmänna prisnivån, eller som annars föranletts av annat än den planläggning för vars genomförande inlösen sker, räknas ersättningstagaren till godo. (5.2.1999/142)

När ersättning fastställes med stöd av 2 mom., lämnas likväl markens värdestegring obeaktad under tiden från en dag högst 7 år före inlösningens anhängiggörande.

Inlöses egendom, som dess ägare huvudsakligen använder för sitt boende eller för utövande av yrke eller näring, skall ersättning för föremål, utan hinder av vad i 31 § är stadgat, bestämmas åtminstone till ett så stort belopp som erfordras för anskaffning i den inlösta egendomens ställe av egen bostad av motsvarande slag eller av egendom som motsvarar den inlösta och erbjuder en likadan utkomst.

Inlöses egendom, som belastas eller betjänas av en särskild rättighet, skall denna beaktas när egendomens värde bestämmes.

Såframt i fall som avses i 1 mom. särskild rättighet som belastar egendom tillhör sökanden, får vid bestämmandet av egendomens värde förbättringar till följd av arbete och kostnader som sökanden eller tidigare innehavare av särskild rättighet nedlagt på egendomen icke beaktas, försåvitt förbättringarna överskrider det som den särskilda rättigheten har förpliktat till.

Svarar egendom med stöd av stadgandena om panträtt på grund av inteckning eller för ogulden köpeskilling för fordran eller för rätt att uppbära viss avgäld i penningar eller varor, vilken åtnjuter bättre rätt än den särskilda rättighet som belastar egendomen, skall den särskilda rättigheten lämnas utan avseende till den del därför bestämd ersättning skulle minska egendomens värde till skada för fordringsägarna.

Är det uppenbart att ersättningstagare, sedan han erhållit vetskap om att inlösen möjligen verkställes, har vidtagit åtgärder som avser ändring av eller förfogande över egendom, som skall inlösas, i syfte att få större ersättning än sökanden är skyldig att betala, skall ersättningen bestämmas till det belopp den skulle ha utgjort, om åtgärderna icke hade vidtagits.

Inlöses del av en och samma person tillhörig egendom, och föranledes härav eller av det företag för vars genomförande inlösen sker bestående men för användningen av återstoden av egendomen, skall detta men ersättas (ersättning för men).

Medför inlösen eller det företag för vars genomförande inlösen sker besteende nytta för användningen av återstoden av en och samma persons egendom, skall nyttan skäligen jämkad och utan inskränkning i ersättningstagarens rätt till full ersättning avdragas från ersättning som bestämmes med stöd av 30–35 §§.

Vad i 1 mom. är stadgat skall icke lända till efterrättelse, såframt avdrag av nyttan skulle inskränka i 33 § 3 mom. avsedd fordringsägares rätt till ersättning.

Medför inlösen till följd av flyttning, avbrott i idkande av näring eller utövande av yrke eller av annan orsak förlust, kostnader eller annan skada för ägare till egendom som inlöses, skall skadan ersättas (skadestånd).

Angående kostnader som åsamkas ersättningstagare genom bevakande av hans rätt vid inlösningsförrättning stadgas i 82 §.

Lider arbetstagare eller granne eller annan, av vilken egendom icke inlöses, till följd av inlösningen eller det företag för vars genomförande inlösningen sker betydande men eller skada, för vilken ersättning borde ha bestämts, om inlösningen hade gällt honom, kan sagda men eller skada på anfordran ersättas, om detta bör anses skäligt med hänsyn till förhållandena.

Stadgandena i denna lag skall icke tillämpas på ersättning för sådana men och skador som uppkommer efter det inlösningsbeslutet avkunnats och som vid tidpunkten för beslutet icke kan anses såsom sannolika.

Är i 1 mom. avsedda men eller skador likväl att betrakta som oskäliga med hänsyn till motsvarande men och skador, som förorsakats fastigheter i omgivningen, skall de ersättas till fullo, om de har uppkommit innan tio år förflutit från avkunnandet av inlösningsbeslutet.

Sakägare kan avtala om ersättning.

Inlösningskommissionen skall fastställa avtalet, såvida icke den överenskomna ersättningen är uppenbart lägre än den som eljest borde bestämmas. Om avtalet icke skall fastställas, skall ersättningen bestämmas i enlighet med i denna lag stadgade grunder.

Vad i 2 mom. är stadgat skall icke lända till efterrättelse, såframt sakägarna, i enlighet med vad särskilt är stadgat, överenskommer om överlåtelse av egendom, som skall inlösas, till sökanden före utgången av den tid som enligt 73 § 1 mom. är förbehållen för avstående från inlösen.

Såframt annat icke följer av stadgandena i denna lag, skall ersättningsfrågor prövas och avgöras på tjänstens vägnar.

För bestämmande av ersättning skall varje föremål för inlösen samt av inlösningen härflytande men och skada av olika slag ävensom nytta särskilt beskrivas och uppskattas med angivande av grunderna för uppskattningen. Varje egendom som inlöses skall uppskattas som en helhet. Dessutom skall verkställda regleringar av ägor och enskilda vägar samt åtgärder som bör vidtagas för avhjälpande av skador specificeras.

Finner inlösningskommissionen på yrkande av sakägare eller eljest det nödigt, skall beskrivning och uppskattning ske även i fråga om föremål samt men, skada och nytta, beträffande vilka yrkande på att de skall inlösas eller beaktas icke bifalles.

På yrkande av sakägare skall meddelas till vilket belopp i 24 § avsedd ersättning för men skulle stiga, såframt det skulle bestämmas att sådan ersättning utgår.

Har vid förrättning verkställts i 23 § avsedd ägoreglering, samt åven eljest när en del av egendom som tillhör en och samma person inlöses, kan ersättning, med undantag av skadestånd, med avvikelse från vad i 42 § 1 mom. är stadgat bestämmas så, att den utgår i en enda post och motsvarar skillnaden mellan egendomens värde före och efter inlösningen, såvida detta lämpligen kan ske med beaktande av stadgandena om ersättningsgrunderna och av andra omständigheter som påverkar uppskattningen. När ersättning bestämmes på sätt som här avses, skall vad i 36 § 2 mom. är stadgat äga motsvarande tillämpning.

När uppskattning sker på sätt som avses i 1 mom., skall stadgandena i 31 § tillämpas vid bestämmandet av egendomens värde före inlösningen.

Är egendomens i 1 mom. avsedda värde efter inlösningen till följd av ägoreglering större än före inlösningen, skall ägaren till den egendom som inlöses erlägga skillnaden, vilken skall användas till avkortning av den ersättning som sökanden enligt 25 § skall betala.

Egendom skall uppskattas sådan den är vid tidpunkten for avkunnandet av inlösningsbeslutet eller, om sökanden tidigare har förvärvat rätt till besittningstagande, sådan egendomen då var.

Ersättningen för egendom, som skall inlösas, bestämmes enligt värdet vid tidpunkten för avkunnandet av inlösningsbeslutet, såframt annat icke följer av stadgandena i denna lag.

Kan något men eller någon skada, vars uppkomst bör anses sannolik, icke i förväg uppskattas tillräckligt noggrant, skall ersättningen bestämmas till ett belopp, vartill den minst bör anses stiga.

Sökanden skall, om ersättningstagare det yrkar och motiverad anledning föreligger, åläggas att ställa säkerhet för tilläggsersättning som möjligen skall betalas senare. Inlösningskommissionen skall fastställa säkerhetens beskaffenhet och belopp.

Om bestämmande av tilläggsersättning stadgas i 71 §.

Om någon åtgärd som en inlösare efter inlösningen vidtar på ett område, för vilket en särskild rättighet har förvärvats genom inlösen, ger upphov till sådan skada eller sådant men som inte har ersatts i samband med inlösningen, skall skadan eller menet ersättas. Om parterna inte kommer överens om ersättningen avgörs frågan vid en förrättning för vilken gäller 71 § 2 mom.

I inlösningsbeslut skall varje sakägare tillkommande inlösningsersättning uppdelas på två poster:

1) ersättning för föremål och ersättning för men, minskade med ovan i 36 § avsedd nytta; samt

2) skadestånd.

Utöver vad i 1 mom. är stadgat skall vid uppdelningen av inlösningsersättningen beaktas de krav dess vidare behandling uppställer.

Ersättning skall utgå som penningersättning i ett för allt.

När fråga är om inlösen för viss tid kan, om ersättningstagaren samtycker därtill, ersättningen bestämmas att utgå i form av årlig avgift. Rätten att uppbära avgiften hör till den egendom som inlösningen gäller.

Såvida sökanden och ersättningstagaren överenskommer därom och, i händelse av att penningersättning borde deponeras i enlighet med vad nedan stadgas, de ersättningsberättigade samtycker härtill, kan ersättningen helt eller delvis utgöras av fast eller annan egendom, som motsvarar den inlösta. Inlösningskommissionen skall fastställa avtalet. Avtalshandlingen eller sådant utdrag av förrättningsprotokoll, vilket innehåller avtalet, motsvarar överlåtelsebrev rörande egendomen.

Ersättning skall, såframt annat icke föranledes av företedd utredning, bestämmas att utgå till den som den till inlösen föreliggande egendomen tillhör när inlösningsförrättningen börjar. Är ägaren okänd eller är tvist om bättre rätt till den egendom som skall inlösas anhängig när förrättningen börjar, skall ersättningen bestämmas att deponeras.

Skall ersättning utgå för ovan i 7 § 3 mom. avsedd egendom och föreligger icke utredning om alla ersättningstagare och deras andelar, skall ersättningen bestämmas att utgå till delägarna gemensamt. Föreligger icke utredning om vem som har rätt att lyfta gemensam ersättning, skall ersättningen bestämmas att deponeras.

När fastighet inlöses helt och hållet, skall härför utgående ersättning för föremål i ett för allt bestämmas att deponeras. (30.12.1982/1110)

Vad som är stadgat i 1 mom. skall tillämpas på ovan i 46 § 1 mom. 1 punkten avsedd ersättningspost, när rättighet förvärvas till del av fastighet eller sådan annan egendom inlöses som på grund av inteckning eller enligt stadgandena om panträtt för ogulden köpeskilling häftar för fordran eller för rätt att uppbära viss avkomst i pengar eller varor, och ägaren inte visar att rättsinnehavarna har samtyckt till att ersättningen får betalas till honom, eller inlösningskommissionen prövar att återstoden av egendomen inte klart förmår svara för de rättigheter som belastar den. (30.12.1982/1110)

Vad i 2 mom. är stadgat skall äga tillämpning även när fråga är om ovan i 3 § 2 punkten avsedd inlösen.

En i 78 § angiven inteckning som enbart kan beröra återstoden av egendomen skall inte anses vara en sådan inteckning som avses i 2 mom. (20.6.1996/476)

Av ett område som har inlösts enligt denna lag med äganderätt bildas en eller flera inlösningsenheter så att av områden som har inlösts för olika användningsändamål bildas olika enheter. Inlösningsenheter kan även bildas på annat sätt, om den som ansöker om inlösen begär detta eller om det annars är ändamålsenligt och klarheten i fastighetssystemet inte äventyras. Med inlösarens samtycke kan ett inlöst område införlivas med en fastighet som han äger sedan tidigare och som tjänar samma ändamål, om det finns förutsättningar enligt fastighetsbildningslagen för att sammanslå den fastighet som skall bildas av det område som inlöses med den förefintliga fastigheten. Områden som hör till olika kommuner får inte ingå i en och samma registerenhet.

Om inlösen sker med stöd av lagen om områdesanvändning, kan av det inlösta området på inlösarens begäran bildas en annan fastighet än en inlösningsenhet. (21.4.2023/772)

Inlösningsbeslutet ska meddelas på inlösningsförrättningens slutsammanträde.

En inlösningsförrättning avslutas genom att informera de sakägare som är närvarande om tidpunkten för avslutande av förrättningen och om rätten att söka ändring i förrättningen samt genom att ge en skriftlig besvärsanvisning. Tidpunkten för avslutande av förrättningen får inte infalla senare än 14 dagar efter sammanträdet.

Slutsammanträde får inte hållas förrän inlösningstillståndet har vunnit laga kraft.

51 § har upphävts genom L 19.11.2021/992 .

Sökanden ska betala ersättning i ett för allt eller, om förskottsersättning har betalats, betala återstoden av ersättningen inom tre månader från den tidpunkt då förrättningen avslutades genom att betala ersättningen till ersättningstagaren eller till en av denne angiven penninginrättning eller, om det har bestämts att ersättningen ska deponeras, till regionförvaltningsverket på den ort där fastigheten är belägen. (19.11.2021/992)

Har sökanden anfört besvär över inlösningsbeslutet, får den omtvistade delen av ersättningen deponeras hos regionförvaltningsverket på den ort där fastigheten är belägen. Angående rätt att betala ersättning genom deponering gäller även lagen om deponering av pengar, värdeandelar, värdepapper eller handlingar som betalning eller till befrielse från annan fullgörelseskyldighet (281/1931) , nedan deponeringslagen . I fråga om lyftande av en deponerad ersättning föreskrivs i 70 §. (22.12.2009/1394)

När en ersättning deponeras ska sökanden ge regionförvaltningsverket en kopia av behövliga delar av inlösningsbeslutet. (22.12.2009/1394)

Sökanden ska utan dröjsmål underrätta Lantmäteriverket om att ersättning har betalts och samtidigt framlägga utredning om detta. (13.12.2013/908)

Förrättningsingenjören ska granska förrättningen i enlighet med 192 § i fastighetsbildningslagen och göra de behövliga anteckningarna om inlösningen i fastighetsregistret utan dröjsmål efter det att inlösningsbeslutet till alla delar har vunnit laga kraft samt ersättning i ett för allt har betalats på behörigt sätt och den säkerhet som avses i 45 § 2 mom. i denna lag har ställts.

Om förvärv av äganderätten till en fastighet eller ett område som ska inlösas eller uppkomsten av andra till avslutande av inlösningen hörande rättsverkningar är av vikt för att syftet med inlösningen ska kunna nås, och besvär över inlösningsbeslutet endast gäller ersättningar eller kostnader eller annars någon sådan omständighet som inte inverkar på bestämmandet av föremålet för inlösningen eller på anteckningar som annars ska göras i fastighetsregistret, kan behövliga registeranteckningar om förrättningen dock göras på anhållan av den som ansökt om inlösen, även om inlösningsbeslutet inte till alla delar vunnit laga kraft, under förutsättning att den av inlösningskommissionen fastställda inlösningsersättningen har betalats på behörigt sätt. Gäller besvär som utgör hinder för registrering endast vissa av de fastigheter som omfattas av förrättningen, kan registeranteckningarna i fråga om de övriga fastigheterna göras utan inväntande av att inlösningsbeslutet ska vinna laga kraft. Ovan avsedda anhållan ska riktas till Lantmäteriverket som ska tillställa fastighetsregisterföraren de uppgifter som behövs för registreringen samt anmäla anhållan om registrering till jorddomstolen. Jorddomstolen kan förbjuda registrering till dess besvären har avgjorts. Jorddomstolen kan fatta ett beslut som avses i detta moment också med ordföranden ensam.

En inlösning betraktas som avslutad när inlösningsförrättningen har antecknats i fastighetsregistret eller när förutsättningar för anteckning konstaterats föreligga, men en anteckning inte är behövlig.

Lantmäteriverket ska underrätta den myndighet som har utfärdat inlösningstillståndet om att inlösningen har avslutats och, när det är fråga om inlösen enligt 3 § 2 punkten, genom bevislig delgivning meddela fastighetsägaren eller rättsinnehavaren detta.

De rättsverkningar av en inlösning som avses i 3 § träder i kraft när inlösningen har avslutats.

Om äganderätt har förvärvats genom inlösen, är egendomen fri från alla rättigheter som har belastat den, med undantag av de rättigheter som med stöd av 22 § 1 mom. har bibehållits genom inlösningsbeslutet. Egendom som förvärvats genom inlösen för allmänt behov är så länge den används för ett sådant ändamål fri även från allmänna och kommunala skatter och gravationer.

Om äganderätt inte har förvärvats genom inlösen, förändras rättigheterna endast på det sätt som anges i inlösningsbeslutet.

Genom inlösen förvärvade rättigheter och verkställda begränsningar gäller utan hinder av annan rättighet som hänför sig till egendomen.

Fång, som grundar sig på inlösen, får icke klandras och egendom, som anskaffats genom inlösen, kan icke återlösas vid överlåtelse av egendom.

3 mom. har upphävts genom L 20.6.1996/476 . (20.6.1996/476)

Sökande får taga egendom som skall inlösas i sin besittning, sedan inlösningsbeslutet avkunnats och sökanden erlagt där bestämd ersättning i ett för allt samt ställt i 45 § 2 mom. avsedd säkerhet.

Förlorar sakägare med anledning av besittningstagande sin bostad eller försämras hans utkomst till följd av att idkande av näring eller utövande av yrke försvåras, kan inlösningskommissionen, utöver vad i 1 mom. är stadgat, på yrkande av vederbörande bestämma, att besittningstagande får ske tidigast när en av kommissionen utsatt tid av högst tre månader har förflutit sedan ersättningen betalts.

När ett brådskande inledande av arbetena eller andra viktiga skäl så kräver, kan sökande få rätt att taga egendom som skall inlösas eller del därav i sin besittning före den i 57 § 1 mom. avsedda tidpunkten.

Tillstånd till förhandsbesittningstagande beviljar på ansökan den myndighet som utfärdar inlösningstillstånd.

Angående tillstånd till förhandsbesittningstagande gäller i tillämpliga delar vad ovan i denna lag är stadgat om inlösningstillstånd.

Vid inlösningar, för vilka inlösningstillstånd inte behövs, avgörs frågan om rätt till förhandsbesittningstagande på sökandens yrkande av inlösningskommissionen genom särskilt beslut, som meddelas vid inlösningsförrättningen. (30.12.1982/1110)

Innan egendom tages i besittning skall tillträdessyn hållas.

Vid tillträdessyn skall:

1) fastställas och angivas den egendom som på grund av därtill givet tillstånd tages i besittning;

2) utarbetas beskrivning över egendom som tages i besittning och över egendom som på grund av besittningstagande skall avlägsnas; och

3) på yrkande av sakägare med stöd av ungefärlig uppskattning bestämmas förskottsersättning för egendom, som tages i besittning, enligt 61 § 1 och 2 mom.

Åt sakägare, för vilken besittningstagande medför i 57 § 2 mom. nämnd påföljd, skall förskottsersättning bestämmas i enlighet med i denna lag stadgade grunder för inlösningsersättning.

Till andra än i 1 mom. avsedda sakägare skall i förskottsersättning bestämmas tre fjärdedelar av det uppskattade beloppet av den inlösningsersättning som hänför sig till den egendom som tages i besittning.

Om erläggande av ränta med anledning av förhandsbesittningstagande samt om ersättning för men eller skada stadgas i 95 §.

Förskottsersättning skall erläggas inom tre månader, räknat från den tidpunkt då tillträdessynen har förklarats avslutad.

Erlägges icke förskottsersättning inom ovan i 1 mom. nämnd tid, förfaller tillståndet till förhandsbesittningstagande.

Sökanden får rätt att taga egendomen i sin besittning, när tillträdessynen förklarats avslutad och den förskottsersättning som tillkommer vederbörande har betalts. Har besittningstagandet i 57 § 2 mom. avsedd följd, skall vad som i nämnda lagrum är stadgat ha motsvarande tillämpning.

Utöver vad ovan i detta kapitel är stadgat skall, när förhandsbesittningstagande sker, i tillämpliga delar iakttagas vad i denna lag är stadgat om inlösningsförrättning och utgivande av ersättning, dock så, att överenskommelse om förskottsersättning icke behöver fastställas och att ersättningen skall bestämmas att deponeras, om utredningen av de frågor om säkerställande av fordringsägarnas rätt som avses i 49 § 2 mom. skulle hindra ett tillräckligt snabbt verkställande av tillträdessyn.

Frågor angående förhandsbesittningstagande skall behandlas i brådskande ordning.

Vad i detta kapitel är stadgat om förhandsbesittningstagande skall äga motsvarande tillämpning, när det är påkallat, att i 3 § 2 punkten avsedd begränsning av rättighet bringas i kraft innan inlösningen avslutas.

Begränsningen träder i kraft vid den tidpunkt inlösningskommissionen bestämmer, dock tidigast vid den tidpunkt som avses i 63 §. Förrättningsingenjören skall, innan begränsningen träder i kraft, genom enskild delgivning underrätta vederbörande ägare och innehavare om begränsningen.

Rätt till besittningstagande går förlorad och i 65 § avsedd begränsning upphör, om inlösningen förfaller.

Såframt annat icke följer av stadgandena i denna lag, har fordringsägare och annan rättsinnehavare samma rätt till deponerad ersättning som han hade till den egendom som var föremål för rättigheten.

Har en ersättning deponerats med stöd av 49 §, ska regionförvaltningsverket meddela om deponeringen genom offentlig delgivning, vilken ska publiceras i den officiella tidningen, samt dessutom genom enskild delgivning till varje rättsinnehavare vars adress är känd.

Om en rättsinnehavare önskar utnyttja sin rätt, ska han yrka ersättning inom tre månader från det att han fått kännedom om deponeringen och samtidigt lägga fram en behövlig utredning om sin rätt. Den i yrkandet avsedda ersättningen ska fördelas med iakttagande i tillämpliga delar av vad utsökningsbalken (705/2007) föreskriver om försäljning av utmätt fast egendom samt om redovisning och fördelning av därvid influtna medel. Har fördelning av medel inte yrkats inom föreskriven tid, ska regionförvaltningsverket ofördröjligen betala dem till ersättningstagaren.

Har det bestämts att en förskottsersättning ska deponeras så som avses i 64 § för säkerställande av ett snabbt verkställande av tillträdessyn, ska regionförvaltningsverket, innan de åtgärder som föreskrivs i 1 och 2 mom. vidtas, ge ägaren till den egendom som har tagits i besittning tillfälle att lyfta förskottsersättningen. Ägaren har rätt att lyfta ersättningen om han visar att utbetalandet till honom inte kränker fordringsägarnas rätt med beaktande av 49 § 2 mom.

Visar i 68 § avsedd rättsinnehavare, vilken icke genom enskild delgivning har kunnat underrättas om deponering, att han lidit rättsförlust genom att han icke har kunnat bevaka sin rätt till ersättning, skall förlusten ersättas av statsmedel, såframt rättsinnehavaren yrkar därpå inom ett år sedan han fått kännedom om inlösningen och senast inom tio år från det inlösningen avslutades.

Vad som med stöd av 1 mom. har erlagts av statsmedel kan återindrivas till staten hos den som vid fördelning av deponerad ersättning har dragit nytta på rättsinnehavarens bekostnad.

När ersättning deponerats med stöd av 48 § eller 52 § 2 mom., skall i tillämpliga delar iakttagas vad i deponeringslagen är stadgat. Ersättningstagare har dock rätt att lyfta sådan del av ersättningen som till följd av att ändring sökts har deponerats med stöd av 52 § 2 mom., mot att säkerhet ställes för återbetalningen av det belopp som möjligen överstiger laga kraft vunnen ersättning jämte sex procents ränta därpå, beräknad från den dag då medlen lyftes.

Yrkande på betalning av ovan i 45 § avsedd tilläggsersättning skall framställas inom en i inlösningsbeslutet bestämd tid av högst tre år, räknat från den tidpunkt då beslutet vann laga kraft eller, såvida fråga är om inlösen för viss tid, från utgången av den utsatta tiden. Tilläggsersättning, som avses i 39 § 2 mom., skall yrkas innan tio år förflutit från avkunnandet av inlösningsbeslutet.

Nås inte överenskommelse om tilläggsersättning, ska denna bestämmas vid en förrättning som hålls på ansökan av den som har framställt yrkandet. Vid förrättningen ska bestämmelserna om inlösningsförrättning iakttas. Lantmäteriverket utfärdar förordnande om verkställande av förrättning. (13.12.2013/908)

När tilläggsersättning har betalts eller om sådan icke skall betalas, skall i 45 § 2 mom. avsedd säkerhet återställas.

Ägare, som försummat sin i 16 § 2 mom. stadgade upplysningsplikt, är skyldig att ersätta skada som åsamkats innehavare av särskild rättighet till följd av att denne icke har kunnat bevaka sin rätt vid inlösningsförrättningen. Ägare i god tro är likväl skyldig att ersätta endast den nytta han erhållit på rättsinnehavarens bekostnad.

Sökanden skall betala den del av ersättningen som rättsinnehavaren ej erhållit och som ägaren enligt 1 mom. icke är skyldig att utgiva.

Ersättningsyrkande skall framställas inom tio år från det inlösningen avslutades. Nås icke överenskommelse om ersättningen, skall vad i 71 § 2 mom. är stadgat iakttagas.

Har förhållandena efter inlösningen ändrats, kan en särskild rättighet som förvärvats genom inlösen eller en begränsning som avses i 3 § 2 punkten ändras, om det därigenom är möjligt att undanröja eller minska det men som förorsakas av den särskilda rättigheten eller begränsningen eller om ändringen är viktig för det företag för vars skull inlösningen har verkställts.

Ansökan om sådan ändring som avses i 1 mom. kan göras av ägaren till den egendom som är föremål för rättigheten eller begränsningen eller av den som söker inlösen. Om parterna kommer överens om ändringen och den inte medför nämnvärt men med avseende på allmänt eller enskilt intresse, avgörs frågan vid en förrättning för vilken gäller 71 § 2 mom. I annat fall, eller om den särskilda rättigheten eller begränsningen skulle komma att beröra en sådan enhet i fastighetsregistret som den inte har berört tidigare, skall på det ärende som gäller ändringen tillämpas vad som stadgas om inlösningstillstånd och inlösningsförrättning som utförs med stöd av tillstånd.

Om en särskild rättighet som förvärvats genom inlösen eller en begränsning som avses i 3 § 2 punkten till följd av ändrade förhållanden har blivit onödig för sökanden av inlösen, har ägaren till den egendom som är föremål för rättigheten eller begränsningen och den som söker inlösen rätt att yrka att rättigheten eller begränsningen upphävs.

Sker upphävande på ansökan av ägaren, skall han ersätta den nytta han får av upphävande, såvida nyttan inte skall anses vara ringa. Kan parterna inte sinsemellan komma överens om upphävande eller den ersättning som skall betalas med anledning av det, avgörs frågan vid en förrättning för vilken gäller 71 § 2 mom. Rättigheten eller begränsningen upphör när en anteckning om upphävande har gjorts i fastighetsregistret eller när det med stöd av ett meddelande om upphävande har konstaterats att någon anteckning inte behövs.

En särskild rättighet som förvärvats genom inlösen kan på grundval av ett avtal som ingåtts mellan parterna överföras på någon annan, om den som rättigheten överförs på är ett offentligrättsligt samfund eller ett sådant privaträttsligt samfund som avses i 4 § 2 mom. och samfundet fortsätter med det företag för vilket inlösningen har verkställts. Ärendet avgörs av Lantmäteriverket. En anteckning om överföringen görs i fastighetsregistret.

Om den som ansöker om inlösen behöver använda ett område till vilket den sökande på grundval av inlösen har särskild rättighet för ett syfte som avviker från inlösningsbeslutet, kan Lantmäteriverket på ansökan ändra det användningssyfte som nämns i inlösningsbeslutet, om ett allmänt behov det kräver och det men eller den skada som ändringen vållar ägarna av området eller innehavarna av andra särskilda rättigheter som hänför sig till området är ringa. I annat fall ska på ett ärende som gäller ändring av användningssyftet tillämpas bestämmelserna om inlösningstillstånd och inlösningsförrättning som utförs med stöd av tillstånd.

Lantmäteriverket ska innan ett beslut enligt 1 mom. fattas ge dem vars rätt saken gäller tillfälle att inom utsatt tid ge sitt utlåtande om ansökan. På detta förfarande tillämpas 8, 8 a och 9 §. Lantmäteriverket ska utan dröjsmål i den ordning som anges i 10 a § förutom sökanden delge också områdets ägare och rättsinnehavare det beslut genom vilket användningssyftet har ändrats. (4.8.2022/762)

En sakägare som anser att en ändring av nyttjanderätten vållar honom men eller skada ska meddela Lantmäteriverket sitt ersättningsyrkande inom sex månader från det att beslutet har delgetts eller, om ändringen av inlösningsbeslutet har överklagats, inom den nämnda tiden från det att beslutet har vunnit laga kraft. Om parterna inte kommer överens om ersättningen inom en av Lantmäteriverket utsatt skälig tid, avgörs frågan vid en förrättning som regleras genom bestämmelserna i 71 § 2 mom. En delgivning som avses ovan i 2 mom. ska innehålla uppgifter om möjligheten att framställa ett ersättningsyrkande.

I fastighetsregistret ska behövliga anteckningar göras om ändringar av inlösningsbeslut och om förrättningar enligt 3 mom.

Sökande kan helt eller delvis avstå från inlösen innan han har fått rätt att taga den egendom som skall inlösas i besittning, genom att om avståendet skriftligen underrätta den myndighet som utfärdat inlösningstillståndet eller, om inlösningsförrättning är anhängig, på sätt varom stadgas i 19 §.

Har sökanden avstått från inlösen eller har inlösningstillstånd upphävts eller i 40 § 3 mom. avsedd överenskommelse ingåtts, avskrivs inlösningen. Fastighet eller område som överlåtits kan likväl på begäran av sökanden, trots att inlösningen avskrivits, vid inlösningsförrättningen bildas till en inlösningsenhet för anteckning i registret förutsatt att fastigheten eller området inte belastas av inteckning eller panträtt samt att detta kan ske utan att oklarhet uppstår i fastighetsregistersystemet. (30.12.1982/1110)

Försummar sökande sin i 52 § 1 mom. föreskrivna prestationsskyldighet, skall försummelsen anses innebära avstående.

Har den i 73 § 1 mom. för avstående förbehållna tiden gått till ända när försummelsen sker, har ägaren till den egendom som inlöses rätt att inom tre månader efter prestationstidens utgång yrka att verkställigheten fortsättes, genom att lämna utestående ersättning till indrivning i utsökningsväg i den ordning som är stadgad om verkställighet av fordran, vilken grundar sig på laga kraft vunnen dom.

Angående ränta på obetald ersättning stadgas i 95 § 1 mom.

Sökande skall ersätta skada och men, som på grund av att inlösen avskrives har vållats ägare till egendom, som varit föremål för inlösningsförfarande, såvida icke avskrivningen grundar sig på överenskommelse som avses i 40 § 3 mom.

Nås icke överenskommelse om ovan i 1 mom. avsedd ersättning, skall yrkande på ersättning framställas vid det slutsammanträde för inlösningsförrättningen som hålles på grund av att inlösningen har avskrivits. Är förrättning icke anhängig då inlösningen avskrives, skall vad i 71 § 2 mom. är stadgat lända till efterrättelse. Ansökan om förrättning skall göras inom ett år efter det inlösningen avskrevs.

Sådan del av erlagd inlösningsersättning som icke åtgår till betalning av ovan i 1 mom. avsedd ersättning och vars belopp icke är ringa skall återbäras till sökanden.

Den som ansöker om inlösen kan bytas ut medan inlösningen pågår, om den tidigare sökanden samtycker till bytet och den nya sökanden lägger fram tillförlitlig utredning om att den egendom som skall inlösas kommer att användas för det syfte för vilket inlösningstillstånd har sökts eller beviljats.

Ett ärende som avses i 1 mom. avgörs av den myndighet som beviljar inlösningstillståndet, om en sådan ansökan görs innan frågan om inlösningstillståndet har avgjorts. Görs ansökan medan inlösningsförrättningen pågår, avgör inlösningskommissionen ärendet genom ett beslut som fattas vid inlösningsförrättningen. En ansökan som har gjorts efter det att inlösningsförrättningen har avslutats men innan inlösningen är slutförd, avgörs av Lantmäteriverket. (13.12.2013/908)

Om skäl därtill prövas föreligga, ska 8, 8 a och 9 § iakttas innan tillstånd beviljas. (4.8.2022/762)

När ett inlösningstillstånd eller, om något sådant inte behövs, ett förrättningsförordnande utfärdats, ska föremålet för inlösningen meddelas inskrivningsmyndigheten, som därefter ska göra en behövlig anteckning i lagfarts- och inteckningsregistret. (24.7.2009/580)

Vad i 1 mom. är stadgat skall lända till efterrättelse även när föremålet har bestämts med avvikelse från inlösningstillståndet eller med precisering av detta och beslutet vunnit laga kraft.

När i 77 § avsedd anteckning har gjorts, hänför sig inteckning, som därefter fastställts i egendomen, endast till den egendomen som återstår då inlösningen slutförts, såvida inteckningen icke grundar sig på ansökan som framställts innan anteckningen gjordes eller på stadgandena om panträtt för ogulden köpeskilling.

När inlösningen är avslutad ska inskrivningsmyndigheten utan dröjsmål anteckna i lagfarts- och inteckningsregistret att inlösningen är avslutad. (13.12.2013/908)

När regionförvaltningsverkets meddelande om fördelningen av ersättningen har inkommit ska inskrivningsmyndigheten utan dröjsmål vidta åtgärder för att göra behövliga anteckningar i lagfarts- och inteckningsregistret. (19.11.2021/992)

När verkställande av inlösen har avskrivits, ska den myndighet som avses i 73 § 1 mom. eller någon annan myndighet som har konstaterat att verkställigheten avskrivits underrätta inskrivningsmyndigheten om avskrivningen, och inskrivningsmyndigheten ska i lagfarts- och inteckningsregistret göra en anteckning om att inlösningen avskrivits. (24.7.2009/580)

Om tio år har förflutit sedan anteckning om inlösningstillstånd gjordes och anmälan om fortsatt verkställighet icke inlämnats under nämnda tid, kan antecknas, att inlösningen har avskrivits.

När anteckning har gjorts om att inlösen avskrivits, hänför sig i 78 § avsedd inteckning till hela den egendom i vilken inteckning fastställts.

Sökanden skall betala kostnader som föranleds av att inlösningsförrättning och förhandsbesittningstagande verkställs, och härvid skall stadgandena i fastighetsbildningslagen och lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/95) iakttas. Kostnaderna för en särskild förrättning som avses i 71 § och 75 § 2 mom. samt i 72 § 3 mom. skall likväl påföras den som har yrkat på förrättningen, om yrkandet är uppenbart obefogat. (12.4.1995/556)

Sökanden skall betala de kostnader som föranleds av ovan i 68 § 1 mom. avsett tillkännagivande om deponerad ersättning. (30.12.1982/1110)

Sökanden skall åläggas betala nödvändiga kostnader, som åsamkats ägare till egendom, som skall inlösas, för bevakning av dennes rätt vid inlösningsförrättning eller tillträdessyn. Vid beräkningen av kostnaderna skall beaktas förlorad förtjänst och resekostnader samt de erforderliga utredningarnas beskaffenhet och omfattning ävensom behovet att anlita ombud.

Inlösningskommission skall, så snart detta lämpligen kan ske medan sakens behandling fortskrider, på anfordran uppgiva vilka utredningar som skall anses vara i 1 mom. avsedda erforderliga utredningar.

Ägaren av egendom som skall inlösas beviljas vid inlösningsförrättningen och tillträdessynen rättshjälp så som bestäms i rättshjälpslagen (257/2002) . De åligganden som enligt nämnda lag ankommer på domstolen fullgörs av inlösningskommissionen. Sökanden skall åläggas att i den omfattning som anges i 1 mom. betala de kostnader som har erlagts av statens medel. (5.4.2002/270)

Angående arvode och kostnadsersättningar till god man gäller vad om fastighetsförrättningar stadgas särskilt.

Innan inlösen verkställs kan tillstånd beviljas för undersökning av det område som skall inlösas. I undersökningsarbetet får inte intrång göras i annans rätt i högre grad än vad som är nödvändigt för att uppnå resultatet av undersökningen, och ägaren eller rättsinnehavaren får inte åsamkas onödig störning. Vid behov skall i beslutet om tillstånd specificeras för hurdana åtgärder tillståndet har givits och vilka begränsningar som skall iakttas vid arbetet. (20.6.1996/476)

Tillstånd till undersökningen beviljas av Lantmäteriverket. Vid behandlingen av tillståndsärendet kan sakägarna informeras om ärendet genom offentlig delgivning enligt 62 § i förvaltningslagen. Om det likväl är uppenbart att undersökningsarbetet i betydande grad skulle försvåra nyttjandet av någon fastighet, ska en sådan fastighets ägare eller innehavare informeras om ansökan genom vanligt delgivning enligt 59 § i förvaltningslagen. När tillstånd beviljas ska det bestämmas inom vilken tid undersökningen ska utföras. Om bestämmandet av föremålet för inlösningen hänskjuts till inlösningsförrättningen, är inlösningskommissionen berättigad att utföra behövlig undersökning enligt sökandens anvisning. (13.12.2013/908)

Sökanden kan åläggas ställa säkerhet för ersättande av skada och men till följd av undersökning.

Sakägarna ska med iakttagande av bestämmelserna i 84 § 2 mom. informeras om att tillstånd till undersökning har beviljats. Ett exemplar av beslutet ska dessutom sändas till den som har anhållit om detta. Angående undersökningen ska senast sju dagar innan den påbörjas lämnas meddelande genom vanlig delgivning till de ägare av fast egendom och de innehavare av nyttjanderätt vilkas adresser är kända, och till andra genom offentlig delgivning. (4.8.2022/762)

Tillstånd till undersökning skall på anfordran företes.

Undersökning skall utföras så, att onödig skada och onödigt men undvikes.

Skada, som icke har avhjälpts före utgången av den tid som har förbehållits för undersökningen, ävensom men skall ofördröjligen ersättas.

Nås inte överenskommelse om ersättningen ska ersättningsyrkande framställas vid inlösningsförrättningen, om verkställighet av inlösen förordnats, och i annat fall vid en förrättning som verkställs på ansökan av den som yrkar ersättning eller den som utför undersökningen. Vid sistnämnda förrättning ska bestämmelserna om inlösningsförrättning iakttas. Ansökan om förrättning ska göras inom ett år efter utgången av den tid som avses i 2 mom., och om dess verkställande förordnar Lantmäteriverket. (13.12.2013/908)

I statsrådets eller Lantmäteriverkets beslut om beviljande av tillstånd till förhandsbesittningstagande får ändring inte separat sökas genom besvär.

Om inte något annat följer av denna lag, utgör besvär över beslut om tillstånd till undersökning, inlösningstillstånd eller sådan ändring av ett inlösningsbeslut som avses i 72 d § 1 mom. inget hinder för att undersökningen görs, inlösningen verkställs eller området används enligt ändringen av inlösningsbeslutet, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Ändring i ett beslut som fattats vid en inlösningsförrättning kan sökas genom besvär hos jorddomstolen i den ordning som fastighetsbildningslagen stadgar. (12.4.1995/556)

I beslut som fattats innan förrättningen avslutades får ändring sökas särskilt endast om beslutet gäller avbrytande av förrättningen eller om jävsanmärkning eller yrkande på att förrättningen ska inställas har förkastats genom beslutet. (22.7.2011/917)

Beträffande rågång vid inlösningsförrättning får ändring inte sökas särskilt. (30.12.1982/1110)

När jorddomstolen behandlar ett besvärsärende skall den i tillämpliga delar iaktta fastighetsbildningslagen. (12.4.1995/556)

En kommun har rätt att söka ändring i beslut som har fattats vid inlösningsförrättning, om den anser att beslutet försvårar utarbetande eller förverkligande av sådan plan som avses i lagen om områdesanvändning och frågan inte kan anses ha blivit avgjord på ett bindande sätt i samband med utfärdandet av inlösningstillståndet.

När ändring söks i ett avgörande som jorddomstolen har fattat med stöd av denna lag, skall i tillämpliga delar iakttas vad fastighetsbildningslagen stadgar om sökande av ändring.

I beslut som fattats vid tillträdessyn får ändring icke sökas genom besvär, såframt fråga ej är om beslut genom vilket jävsanmärkning har förkastats.

I beslut som Lantmäteriverket gett med stöd av denna lag och genom vilket förrättning har förordnats att verkställas får ändring inte sökas genom besvär.

94 § har upphävts genom L 1.11.1996/794 .

För obetald inlösningsersättning skall bestämmas en ränta av sex procent, räknat från den dag då sökanden har fått rätt till besittningstagande av det område som skall inlösas. (30.12.1982/1110)

Motsvarar räntan icke men eller skada, som till följd av förlust av besittning under tiden har uppstått, skall vid inlösningsförrättningen bestämmas, att skillnaden skall ersättas, om ägaren av tillträdd egendom yrkar sådan ersättning.

Understiger ersättning, som har fastställts genom laga kraft vunnet beslut, erlagt förskott eller erlagd ersättning i ett för allt, skall ersättningstagaren återbära den del han utan grund erhållit jämte sex procents ränta, räknat från betalningsdagen, såframt icke i ersättningsbeslutet, med beaktande av det överbetalda beloppets ringa storlek och av omständigheterna bestämmes, att återbetalning ej skall ske.

Angående indrivning av ersättning, som skall återbetalas, och av ränta därpå gäller vad som är stadgat om indrivning av fordran, som grundar sig på laga kraft vunnen dom.

Vad som i denna lag föreskrivs om verkställande av inlösen för allmänt behov ska iakttas i tillämpliga delar, när det är fråga om inlösen med stöd av bygglagen (751/2023) eller om bestämmande av ersättning som grundar sig på 49 § eller 50 § i den lagen eller på bestämmelser om inlösnings- eller överlåtelseskyldighet eller om skyldighet att ersätta men och skada, som föranleds av begränsning i nyttjande av mark. (21.4.2023/772)

Ärenden som avses i 1 mom. avgörs vid inlösningsförrättningen. Förordnande om verkställande av förrättning meddelas av Lantmäteriverket på ansökan av den som yrkar inlösen eller ersättning eller av den inlösnings- eller ersättningsskyldige. (13.12.2013/908)

3 mom. har upphävts genom L 5.2.1999/142 . (5.2.1999/142)

Ägare kan på ovan i 73 § 1 mom. stadgat sätt avstå från ovan i 97 § 1 mom. avsedd, på inlösningsskyldighet grundad inlösen, innan den inlösningsskyldige erhållit rätt till besittningstagande.

Underlåter inlösnings- eller ersättningsskyldig att fullgöra sin prestationsplikt, tillkommer ägare i 74 § 2 mom. avsedd rätt.

Avgörs inlösnings- eller ersättningsskyldighet i fråga om fast egendom vid en förrättning enligt denna lag, ska på inlösnings- eller ersättningsskyldiga tillämpas bestämmelserna i 81 och 82 § om sökandens skyldigheter även i det fallet att inlösningsskyldighet eller ersättning inte bestäms vid förrättningen. Den som yrkat på inlösning eller ersättning ska dock åläggas att betala kostnaderna helt eller delvis, om yrkandet har varit uppenbart ogrundat. Avstår ägaren från inlösen, ska han ersätta en inlösningsskyldig de kostnader denne orsakats. (22.7.2011/917)

Om den rättighet sökanden av inlösen förvärvat övergår till någon annan på grundval av överlåtelse av inlöst egendom eller överföring som avses i 72 c §, skall på den som rättigheten övergått till tillämpas vad denna lag stadgar om den som söker inlösen. Sökanden av inlösen och den som hans rättighet har övergått på ansvarar solidariskt gentemot tredje man för de skyldigheter som ankommer på inlösaren enligt denna lag. Den som rättigheten övergått till skall dock ensam ansvara för skyldighet baserad på omständigheter som uppkommit sedan överföringen av rättigheten införts i lagfarts- och inteckningsregistret eller fastighetsregistret.

Vad i denna lag är stadgat om ställande av säkerhet gäller icke staten, kommun eller kommunalförbund.

Polisen är skyldig att ge handräckning för utförande av i denna lag avsedda förrättningar och besittningstaganden.

I fråga om Lantmäteriverkets rätt att få uppgifter av statens eller annat offentligt samfunds myndigheter för utförande av förrättningar enligt denna lag tillämpas vad som föreskrivs i 287 § 3 mom. i fastighetsbildningslagen. (13.12.2013/908)

I 57 § 2 mom. avsedd sakägare kan genom myndighets försorg av billighetsskäl av medel som anvisats i statsförslaget beviljas lån mot låg ränta eller räntestöd för anskaffning av ny bostad eller för fortsättande eller byte av näring eller yrke. Statsrådet är berättigat att utfärda närmare bestämmelser i saken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978, och genom densamma upphäves lagen den 14 juli 1898 om expropriation av fast egendom för allmänt behov ( expropriationslagen ) jämte däri senare gjorda ändringar, förordningen den 30 maj 1896 angående inskränkningar i ägande- och nyttjanderätt till fast egendom inom fästningsesplanad samt 4, 6, 7, 10, 11 och 12–15 §§ ävensom 5 § 1 och 2 mom. lagen den 7 augusti 1942 om expropriation av torvmosse (641/42) , av dem 4, 11, 12 a och 13 §§ samt 5 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i lag av den 30 juni 1947 (541/47) .

På inlösen om vars verkställighet ansökan på sätt varom är stadgat i 18 § expropriationslagen gjorts innan denna lag trätt i kraft, och på besittningstagande av område, som skall inlösas, när besittningstagandet sker i samband med här avsedd inlösen och äger rum innan inlösningen slutförts, samt på rättigheter och skyldigheter som följer av inlösningar, vilka har verkställts med stöd av ovan i 103 § nämnda lagar och förordningar, skall tidigare gällande stadganden tillämpas.

Har innan denna lag träder i kraft rätt erhållits till inlösen, som verkställes med stöd av denna lag, skall vad som är stadgat angående i 5 § 2 mom. avsedd inlösen lända till efterrättelse vid verkställigheten.

Har innan denna lag träder i kraft rätt att i besittning taga område, som skall inlösas, erhållits i enlighet med vad som är särskilt stadgat och skall inlösen verkställas i den ordning som är stadgad i denna lag, skall ansökan om verkställighet göras utan dröjsmål och senast inom ett år sedan denna lag trätt i kraft, vid äventyr av att besittningsrätten förverkas. Vid verkställigheten skall vad som är stadgat om verkställande av ovan i 5 § 2 mom. avsedd inlösen lända till efterrättelse.

Vad i 31 § 2 mom. är stadgat gäller ej värdestegring, som inträffat innan denna lag träder i kraft.

Har i lag eller förordning hänvisats till lagrum, som ersatts av stadgande i denna lag, skall detta tillämpas i stället för det tidigare lagrummet.

108 § har upphävts genom L 21.12.2023/1239 .

Av verkställigheten av denna lag förutsatta åtgärder kan vidtagas innan lagen träder i kraft.