38/1969

Familjepension beviljas i form av efterlevandepension och barnpension i enlighet med denna lag. Den efter vilken förmån enligt denna lag betalas benämns förmånslåtare, och den som har rätt till sådan förmån benämns förmånstagare. (9.7.2004/641)

Huruvida denna lag skall tillämpas på en förmånslåtare och en förmånstagare avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) . (9.7.2004/641)

Kan inte utredning om förmånslåtarens död visas men är det sannolikt att förmånslåtaren har avlidit, får familjepension beviljas för viss tid. (9.2.1990/104)

2 § har upphävts genom L 9.7.2004/641 .

2 a § har upphävts genom L 1575/1993.

Om en förmånstagare med stöd av den i 2 § nämnda lagen har ansetts vara bosatt i Finland såsom medlem av förmånslåtarens familj, hindrar den omständigheten att han efter dennes död förblir bosatt utomlands inte att pension beviljas, om ansökan om pension görs inom ett år efter dödsfallet.

3 § har upphävts genom L 1575/1993.

Var förmånslåtaren en till Finland inflyttad person, är en förutsättning för att pension skall beviljas att han efter att ha fyllt 16 år hade bott i Finland

En person som har flyttat till Finland har rätt till efterlevandepension, om han efter att ha fyllt 16 år har bott i Finland

En person som har flyttat till Finland har rätt till barnpension om han

Det som i denna lag föreskrivs om finska medborgare tillämpas också på utlänningar som har fått asyl i Finland eller som inom flyktingkvoten beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskap eller som är familjemedlem till en sådan utlänning, om familjemedlemmen skall betraktas som flykting och har fått uppehållstillstånd på grund av familjeband, samt på en statslös person som avses i konventionen angående statslösa personers rättsliga ställning (FördrS 80/1968).

I denna lag förutsatta uppgifter handhavas av folkpensionsanstalten, varvid beträffande förvaltningen skall iakttagas vad i folkpensionslagen är stadgat.

Förmånstagare är förmånslåtarens barn och änka. (9.2.1990/104)

En och samma person må icke samtidigt vara förmånstagare efter två eller flere förmånslåtare.

Såsom förmånslåtares barn anses även:

Barn har rätt till barnpension

(23.10.1992/947)

Barn, som adopterats av tredje person, äger likväl icke under den tid adoptivförhållandet varar rätt till barnpension efter sina naturliga föräldrar.

I efterlevandepension betalas under de förutsättningar som nämns i 9 a och 9 b §§ till en änka som inte har fyllt 65 år begynnelsepension under sex månader efter förmånslåtarens död och därefter fortsättningspension.

Änka äger rätt till begynnelsepension:

Till en efterlevande make som får invaliditets- eller arbetslöshetspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller frontmannapension enligt lagen om frontmannapension (119/77) eller motsvarande pension från utlandet betalas i begynnelsepension likväl endast det belopp med vilket begynnelsepensionen skulle överstiga nämnda pension. (21.11.1994/982)

En efterlevande make som inte får invaliditetspension, arbetslöshetspension, ålderdomspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension från utlandet har rätt till fortsättningspension. (27.6.2003/640)

Rätt till familjepension tillkommer icke den som genom brottslig handling uppsåtligen orsakat förmånslåtarens död.

Förmånstagarens rätt till pension uppkommer den dag då förmånslåtaren avlider. För en änka eller ett barn som vid förmånslåtarens död inte har rätt till pension uppkommer en sådan rätt då änkan eller barnet uppfyller de villkor som stadgas ovan.

Rätt till barnpension upphör:

Änkas rätt till begynnelse- och fortsättningspension upphör:

Rätten till fortsättningspension upphör för en efterlevande make som beviljas invaliditetspension, arbetslöshetspension, ålderdomspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension som betalas från utlandet. En efterlevande makes rätt till sådan fortsättningspension som betalas enligt 9 b § 1 punkten upphör även då den efterlevande maken inte längre har att försörja något barn under 16 år som är berättigat till barnpension. (27.6.2003/640)

13 a § har upphävts genom L 104/1990.

Till en efterlevande make vars rätt till pension upphör enligt 13 § 1 mom. 1 punkten och som har fått efterlevandepension för en längre tid än ett år betalas i ett för allt de pensionsbelopp som den efterlevande hade haft rätt till för den följande ettårsperioden. Grunden för engångsbetalningen är den månadspension som den efterlevande maken senast hade rätt till. I engångsbetalningen ingår inte bostadsbidrag.

Beloppet av barnpension för fader- eller moderlösa bestäms enligt 28 § och barnpensionen justeras enligt 31 §. Till föräldralösa betalas på detta sätt fastställd barnpension separat efter två förmånslåtare.

Begynnelsepensionen och fortsättningspensionen enligt 9 b § 1 punkten för en efterlevande make består av ett grundbelopp, ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag. I andra fall består efterlevandepensionen av ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag.

Grundbeloppet utgör 981,60 euro om året. (17.8.2001/726)

Kompletteringsbeloppets fulla belopp är 4 871,52 euro om året i första och 4 633,80 euro om året i andra kommungruppen. (2.12.2005/941)

Är pensionstagaren gift, är kompletteringsbeloppets fulla belopp 4 184,88 euro om året i första och 3 982,44 euro om året i andra kommungruppen. (2.12.2005/941)

Kompletteringsbelopp beviljas enligt den kommungrupp till vilken den kommun hör där den efterlevande maken bor när kompletteringsbeloppet börjar utbetalas. Till den som är bosatt utomlands betalas kompletteringsbeloppet enligt den andra kommungruppen.

Statsrådet indelar kommunerna enligt levnadskostnadernas nivå i två grupper för högst sex år åt gången.

Bostadsbidraget fastställs enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/78) .

Efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp beviljas inte, om deras sammanlagda belopp skulle vara mindre än 10,76 euro i månaden. (17.8.2001/726)

Från efterlevandepensionens fulla kompletteringsbelopp avdras 50 procent av den del av årsinkomsten som överstiger 536 euro. (17.8.2001/726)

Med årsinkomst avses den verkliga inkomst som en änka enligt skälig uppskattning kan förutsättas fortgående årligen åtnjuta, ökad med tio procent av det belopp varmed värdet av änkans egendom överstiger 54 745 euro. När årsinkomsten fastställs beaktas dock som inkomst en i 5 a § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare nämnd minskning eller en minskning som motsvarar denna. (17.8.2001/726)

Som årsinkomst räknas likväl inte ( prioriterade inkomster ) (4.12.1998/916)

Som förmögenhet räknas inte bostad som är i änkas eget bruk.

Har den efterlevande maken omedelbart innan efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beviljades uppburit frontmannerension eller sådan folkpension vid vars bertämmande såsom årsinkomst antingen helt eller delvis har beaktats i någon annan lag eller förordning stadgad eller på en offentlig pensionsstadga grundad pension eller en motsvarande fortlöpande prestation eller ersättning, räknas denna som inkomst till sitt tidigare belopp, likväl med iakttagande av vad som följer av folkpensionernas och familjepensionernas indexbundenhet. Så skall förfaras om grunderna för förmånens bertämmande inte har förändrats. Grunden för förmånens bestämmande anses inte ha förändrats genom att arbetslöshetspension har ändrats till invaliditetspension eller att någondera av dessa pensioner har ändrats till ålderdomspension, såvida inte grunderna för pensionens belopp av denna orsak har förändrats. (5.12.1996/982)

Utan hinder av denna paragraf är det kompletteringsbelopp som hör till begynnelsepensionen alltid i den första kommungruppen minst 43 procent och i andra kommungruppen minst 40 procent av det fulla kompletteringsbelopp som nämns i 15 a § 3 eller 4 mom. (5.12.1996/982)

7 mom. har upphävts genom L 548/1993. (28.6.1993/548)

15 c § har upphävts genom L 982/1996.

Med avvikelse från vad som bestäms i 15 b § skall på pensionsfall som inträffat före den 1 juli 1975 grundad

(17.8.2001/726)

Är pensionstagaren gift, är det belopp som nämns i 1 mom. 4 559 euro om året. (17.8.2001/726)

Från de belopp som nämns i 1 och 2 mom. avdras den efterlevande makens övriga på kompletteringsbeloppet inverkande inkomster, och till det sålunda erhållna beloppet läggs den del av inkomsterna som överstiger 2 091 euro. (17.8.2001/726)

Vad 1-3 mom. stadgar tillämpas även då vid fastställandet av kompletteringsbeloppet till inkomsten hänförs sådan livränta och försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst samt sådan avträdelsepension enligt lagen om avträdelsepension (16/74) som har börjat utbetalas före den 1 januari 1983. (5.12.1996/982)

15 e § har upphävts genom L 982/1996.

I 15 d § 1 mom. avsett pensionsfall anses ha inträffat

Nytt pensionsfall anses likväl inte ha inträffat, då arbetslöshetspension ändrats till invalidpension eller då invalidpension ändrats till generationsväxlingspension, ej heller då pension ändrats till ålderspension.

Efterlevandepension beviljas oavvägd enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland om

Hade förmånslåtaren inte varit bosatt i Finland den tid som anges i 1 mom., avvägs efterlevandepensionens belopp enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland genom att beloppet av grundbeloppet och det fulla kompletteringsbeloppet multipliceras med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som förmånslåtaren varit bosatt i Finland divideras med (5.12.1996/982)

När den tid som formånslåtaren har varit. bosatt i Finland beräknas beaktas inte den tid då han ännu inte hade fyllt 16 år eller redan hade fyllt 65 år. Då pensionsbeloppet avvägs enligt den tid formånslåtaren varit bosatt i Finland, avrundas tiderna nedåt till närmaste fulla månad.

Har den som får efterlevandepension bott sex månader utan avbrott i en kommun som hör till en annan kommungrupp än den kommun enligt vars dyrhetsgrupp pensionens kompletteringsbelopp betalas, ändras kompletteringsbeloppet räknat från ingången av följande månad enligt den kommungrupp till vilken den kommun hör som pensionstagaren då bor i.

16 a § har upphävts genom L 104/1990.

16 b § har upphävts genom L 104/1990.

16 c § har upphävts genom L 104/1990.

16 d § har upphävts genom L 104/1990.

16 e § har upphävts genom L 595/1986.

Har de inkomster som inverkar på efterlevandepensionens kompletteringsbelopp stigit med minst 734 euro jämfört med den årsinkomst enligt vilken kompletteringsbeloppet har fastställts, skall kompletteringsbeloppet i motsvarande mån rättas eller dras in. Kompletteringsbeloppet rättas även på pensionstagarens ansökan, om de inkomster som påverkar kompletteringsbeloppet har förändrats så att kompletteringsbeloppet bör höjas. Har pensionsanstalten kännedom om förutsättningar för en höjning av kompletteringsbeloppet, kan höjningen göras också utan ansökan. (17.8.2001/726)

Har vid fastställandet av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beaktats en pension eller motsvarande fortlöpande prestation eller ersättning enligt någon annan lag eller en förordning eller en offentligrättslig pensionsstadga, skall kompletteringsbeloppet räknas som inkomst till sitt tidigare belopp när det fastställs på nytt, om inte grunderna för bestämmandet av förmånen har förändrats. Härvid skall dock iakttas vad som följer av familjepensionernas indexbundennet.

Ingår pensionstagaren äktenskap eller upplöses hans äktenskap, skall efterlevandepensionens kompletteringsbelopp rättas eller dras in. Dessutom skall 1 och 2 mom. tillämpas, om de inkomster som inverkar på kompletteringsbeloppet har förändrats.

17 a § har upphävts genom L 104/1990.

Efterlevandepensionens kompletteringsbelopp kan förvägras eller minskas för viss tid eller varaktigt, om pensionstagaren

Om det senare konstateras att ett lagakraftvunnet beslut genom vilket pensionens kompletteringsbelopp med stöd av 1 mom. har förvägrats eller minskats är oskäligt för pensionstagaren, kan pensionsanstalten rätta beslutet.

Förmånstagare är förmånslåtarens barn och efterlevande make.

Som förmånslåtarens barn anses också barn som nämns i 7 § 1-3 punkten samt barn som vid förmånslåtarens död har bott i samma hushåll som förmånslåtaren och för vilkas underhåll denne har svarat.

En och samma person kan inte samtidigt vara förmånstagare efter två eller flera förmånslåtare. Ett föräldralöst barn har dock rätt till barnpension efter två förmånslåtare.

Med föräldralöst barn avses ett barn som saknar båda föräldrarna.

Ett barn har rätt till barnpension, om det

Ett barn som får invaliditetspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension som betalas från utlandet har inte rätt till barnpension. (21.11.1994/982)

Rätt till efterlevandepension har en efterlevande make som inte har fyllt 65 år,

Om en änka är född före den 1 juli 1950, förutsätter efterlevandepensionen en minimiålder av 40 år i stället för den ålder av 50 år som nämns i 1 mom.

Efterlevandepensionen betalas som begynnelsepension under sex månader efter förmånslåtarens död och därefter som fortsättningspension.

En efterlevande make som får invaliditetspension, arbetslöshetspension4 ålderdomspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension från utlandet har inte rätt till efterlevandepension. Till en efterlevande make som får ovan nämnd pension betalas dock i begynnelsepension det belopp med vilket begynnelsepensionen skulle överstiga en sådan pension, bostadsbidrag och extra fronttillägg. Vårdbidrag för pensionstagare enligt 30 a § folkpensionslagen och fronttillägg enligt lagen om frontmannapension anses då inte höra till pensionen. (27.6.2003/640)

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 21 § 1 mom. 1 punkten, om ett där nämnt barn har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande har adopterat efter förmånslåtarens död.

Får den efterlevande maken efterlevandepension enligt denna lag på basis av ett tidigare äktenskap eller motsvarande pension från utlandet, har den efterlevande inte rätt till någon ny familjepension. (21.11.1994/982)

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

En förmånstagares rätt till familjepension uppkommer den dag då förmånslåtaren avlider. Om en efterlevande make eller ett barn vid förmånslåtarens död saknar rätt till pension, uppkommer rätten till pension då den efterlevande eller barnet uppfyller pensionsvillkoren.

Om ett barn föds efter förmånslåtarens död, uppkommer den efterlevande makens rätt till pension enligt 21 § 1 mom. 1 punkten den dag då förmånslåtaren avled.

Rätten till barnpension upphör vid ingången av månaden efter den då

Rätten till begynnelse- och fortsättningspension upphör vid ingången av månaden efter den då

Rätten till fortsättningspension upphör om den efterlevande maken beviljas ålderdomspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension som betalas från utlandet. Fortsättningspension betalas inte för den tid för vilken den efterlevande maken får invaliditets- eller arbetslöshetspension enligt folkpensionslagen eller motsvarande pension som betalas från utlandet. (27.6.2003/640)

Om ett äktenskap som nämns i 1 mom. 2 punkten upplöses inom fem år och den efterlevande maken inte har rätt till efterlevandepension enligt denna lag på basis av det upplösta äktenskapet, börjar den indragna efterlevandepensionen på ansökan löpa på nytt.

Till en efterlevande make vars rätt till pension upphör enligt 26 § 1 mom. 2 punkten och som har fått efterlevandepension för minst ett år betalas i ett för allt den efterlevandepension som den efterlevande skulle ha haft rätt till för de följande tre åren. Grunden för engångsbetalningen är den månadspension som den efterlevande senast hade rätt till. I beloppet ingår inte bostadsbidrag.

Om en indragen efterlevandepension börjar löpa på nytt enligt 26 § 3 mom., dras engångsbeloppet av från pensionen så att en tredjedel av det pensionsbelopp som betalas vid varje tid dras av under högst nio år.

Efter en och samma förmånslåtare betalas endast ett engångsbelopp.

Till barnpensionen hör alltid pensionens grundbelopp som är 576,60 euro per år. Till pensionen till ett barn under 18 år hör dessutom ett kompletteringsbelopp vars fulla belopp är 770,28 euro per år. (17.8.2001/726)

Då kompletteringsbeloppet beräknas skall familje- och försörjningspensioner som nämns i 26 § 1 mom. 1–4 punkten och 5 mom. folkpensionslagen och som barnet varaktigt uppbär beaktas så att från det fulla kompletteringsbeloppet avdras 50 procent av den del av det sammanlagda beloppet av dessa förmåner som överstiger 536 euro per år. Vid fastställandet av ett föräldralöst barns pension skall dessa pensioner dock inte beaktas som inkomst, om de redan har beaktats i den barnpension som har beviljats efter en tidigare avliden förmånslåtare. (17.8.2001/726)

Till ett föräldralöst barn betalas barnpension efter båda föräldrarna.

Barnpensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp betalas inte ut, om deras sammanlagda belopp är mindre än 5,38 euro per månad. (17.8.2001/726)

Om barnpension enligt en internationell överenskommelse som är bindande för Finland skall räknas ut avvägd enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland, bestäms avvägningskoefficienten på det sätt som anges i 15 g §. (30.12.1999/1369)

Begynnelsepensionen till en efterlevande make består av ett grundbelopp, ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag. Detsamma gäller en efterlevande makes fortsättningspension, då

I andra fall än de som nämns i 1 mom. består den efterlevande makens fortsättningspension av ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag.

I fråga om efterlevandepensionens grundbelopp, kompletteringsbelopp och bostadsbidrag gäller 15 a § 2-8 mom. och 15 g §.

Efterlevandepensionens kompletteringsbelopp bestäms enligt 15 b, 15 d och 15 f §§. Av pensionstagarens arbetsinkomst beaktas dock endast 60 procent när årsinkomsten fastställs. Som arbetsinkomst anses löneinkomst samt den del av inkomst av rörelse, yrke, gårdsbruk eller någon annan förvärvsverksamhet som skall anses som skälig ersättning för det arbete som har utförts i ovan avsedd förvärvsverksamhet. Som arbetsinkomst betraktas också (5.12.1996/982)

(30.12.1993/1550)

Om justering av kompletteringsbeloppet gäller 16-18 §§. (5.12.1996/982)

Har de inkomster som inverkar på barnpension förändrats av någon annan orsak än indexbundenheten, skall pensionens belopp justeras.

Familjepension betalas från ingången av månaden efter den då pensionsrätten uppkom. Familjepension betalas, dock inte utan särskilda skäl för en längre tid än ett år innan pension söktes.

Har för den tid för vilken en förmånstagare senare beviljas folkpension betalts familjepension, anses den sistnämnda som delbetalning av folkpensionen, bostadsbidraget för pensionstagare och det extra fronttillägget. Vid tillämpningen av detta stadgande betraktas inte vårdbidrag enligt 30 a § folkpensionslagen eller fronttillägg enligt lagen om frontmannapension som folkpension. (5.12.1996/982)

Har en gift mottagare av efterlevandepension inte gemensamt hushåll med sin make, tillämpas vid fastställandet av hans kompletteringsbelopp vad denna lag stadgar om kompletteringsbelopp för en pensionstagare som inte är gift.

Lever en man och en kvinna utan att ingå äktenskap fortlöpande i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden, kan vid fastställandet av deras kompletteringsbelopp tillämpas vad denna lag stadgar om makar.

Om den som ansöker om kompletteringsbelopp till efterlevandepension också har ansökt om pension eller ersättning i någon annan EU- eller EES-stat som tillämpar rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, kan kompletteringsbeloppet beviljas temporärt för den tid som handläggningen pågår. Om pension eller ersättning från den aktuella staten beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten återkräva det kompletteringsbelopp till efterlevandepension som betalats till för stort belopp från den pension eller ersättning som beviljas retroaktivt i en annan stat. När meddelande om pensionen eller ersättningen från en annan stat har inkommit, fattar Folkpensionsanstalten ett slutligt beslut om kompletteringsbeloppet till efterlevandepensionen.

34 § har upphävts genom L 828/1996.

Om en mottagare av efterlevandepension får vård som avses i 42 a § folkpensionslagen, betalas av kompletteringsbeloppet, för den tid vården varar över tre månader, inte den del som i den första kommungruppen överstiger 43 procent och i den andra kommungruppen 40 procent av det fulla kompletteringsbeloppet enligt 15 a § 3 mom. och i fall som avses i 4 mom. i samma paragraf av det där nämnda fulla kompletteringsbeloppet. Detta tillämpas dock inte om mottagaren av efterlevandepension betalas bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare.

Omhänderhas vårdnaden om ett minderårigt barn inte av dess intressebevakare, kan pensionen betalas till den som har vårdnaden om barnet. Innan pensionen betalas ut skall folkpensionsanstalten höra det organ som avses i 6 § socialvårdslagen.

Barnpensionen kan betalas till det organ som avses i 1 mom., om det av särskilda skäl inte kan anses ändamålsenligt att pensionen betalas till den som har rätt att lyfta den. Pensionen kan i sådana fall med organets samtycke också betalas till någon annan person.

Om barnet har fyllt 15 år kan pensionen med intressebevakarens samtycke betalas till barnet självt.

Folkpensionsanstaltens kostnader för förmåner som beviljas enligt denna lag betalas av statens medel med iakttagande på motsvarande sätt av vad som stadgas om betalning av statens andel av kostnaderna för folkpensionerna. Staten betalar i förskott 90 procent av beloppet av de pensioner som skall utbetalas. (5.12.1996/1001)

Förvaltningskostnader i fråga om verksamheten enligt denna lag hänförs till folkpensionsanstaltens förvaltningskostnader.

Om inte något annat bestäms i denna lag, iakttas i tillämpliga delar 35, 37–39, 39 b, 40–42, 43 och 44 §, 45 § 1, 2 och 4 mom., 46 och 46 b §, 46 c § 2–4 mom., 46 d– 46 f, 46 i, 46 j, 73, 73 a, 73 b, 74, 74 b, 74 c, 79, 80, 82, 85, 86, 88, 88 a och 88 b § folkpensionslagen (347/1956) . Om mottagaren av barnpension innan pensionen börjar inte har varit bosatt i Finland den tid av 10 år som förutsätts i 41 § folkpensionslagen, kan pensionen utan hinder av boende utomlands betalas om barnets vårdnadshavare uppfyller bosättningskravet. (7.5.2004/369)

Den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet får söka ändring hos försäkringsdomstolen också i de fall som avses i 18 § 1 mom. (22.12.2006/1302)

Om bindande av pensionerna enligt denna lag vid levnadskostnaderna gäller på motsvarande sätt lagen om folkpensionsindex (456/2001) . (17.8.2001/726)

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalas ut i januari 2001 beräknas. (17.8.2001/726)

Utöver vad som annars bestäms i denna lag har Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som är nödvändiga för avgörandet av ett ärende. Uppgifter skall lämnas av

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten rätt att med hjälp av teknisk anslutning på de villkor som anges i momentet få sekretessbelagda uppgifter som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall mottagaren lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

Vad denna lag eller någon annan lag stadgar om efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp gäller i tillämpliga delar efterlevandepensionens basdel och tilläggsdel. Vad någon annan lag stadgar om efterlevandepensionens basdel och tilläggsdel tillämpas på motsvarande sätt i tillämpliga delar på efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom törordning.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1969, likväl så, att efter förmånslåtare, som avlidit före år 1970, må beviljas familjepension endast åt barn samt åt änka, som avses i 9 § 1 mom.

Rätt till familjepension har barn och i 9 § 1 mom. avsedd änka även med anledning av dödsfall, som inträffat före lagens ikraftträdande. Familjepension utgår härvid från lagens ikraftträdande, om rätten därtill uppkommit vid sagda tidpunkt, dock icke utan synnerliga skäl för längre tid än ett år innan pension söktes.

Utbildningsstöd må erläggas tidigast från början av år 1970.

Före lagens ikraftträdande skall folkpensionsanstalten i god tid vidtaga nödiga åtgärder för lagens verkställighet.