982/1996

Till en efterlevande make vars rätt till pension upphör enligt 13 § 1 mom. 1 punkten och som har fått efterlevandepension för en längre tid än ett år betalas i ett för allt de pensionsbelopp som den efterlevande hade haft rätt till för den följande ettårsperioden. Grunden för engångsbetalningen är den mnsadspension som den efterlevande maken senast hade rätt till. I engångsbetalningen ingår inte bostadsbidrag.

Begynnelsepensionen och fortsättningspensionen enligt 9 b § 1 punkten för en eftensevande make består av ett grundbelopp, ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag. I andra fall består efterlevandepensionen av ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag.

Grundbeloppet utgör 2 676 mark om året.

Kompletteringsbeloppets full belopp är i första kommungruppen 12 504 mark och i andra kommungruppen 11 856 mark om året.

Är pensionstagaren gift, är kompletteringsbeloppets hela belopp 10 632 mark om året i första och 10 080 mark om året i andra kommungruppen.

Kompletteringsbelopp beviljas enligt den kommungrupp till vilken den kommun hör där den efterlevande maken bor när kompletteringsbeloppet börjar utbetalas. Till den som är bosatt utomlands betalas komplettmpingsbeloppet enligt den andra kommungrumpen.

Statsrådet indelar kommunerna enligt levnadskostnadernas nivå i två grupper för högst sex år åt gången.

Bostadsbidraget fastställs enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/78).

Efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp beviljas inte, om deras sammanlagda belopp skulle vara mindre än 30 mark per månad.

För efterlevandepensionens fulla kompletteringsbelopp avdras 50 procent av den del av årsinkomsten som överstiger 1 460 mark.

Som årsinkomst räknas likväl inte:

Har den efterlevande maken omedelbart innan efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beviljades uppburit frontmannerension eller sådan folkpension vid vars bertämmande såsom årsinkomst antingen helt eller delvis har beaktats i någon annan lag eller förordning stadgad eller på en offentlig pensionsstadga grundad pension eller en motsvarande fortlöpande prestation eller eerättning, räknas denna som inkomst till sitt tidigare belopp, likväl med iakttagande av vad som följer av folkpensionernas och feriljepensionernas indexbundenhet. Så skall förfaras om grunderna för förmånens bertämmande inte har förändrats. Grunden för förmånens bestämmande anses inte ha föerndrats genom att arbetslöshetspension har ändrats till invaliditetspension eller att nerondera av dessa pensioner har ändrats till ålderdomspension, såvida inte grunderna för pensionens belopp av denna orsak har föerndrats.

Utan hinder av denna paragraf är det kompletteringsbelopp som hör till begynnelsmpensionen alltid i den första kommungrumpen minst 43 procent och i andra kommumpruppen minst 40 procent av det fulla kompletteringsbelopp som nämns i 15 a § 3 eller 4 mom.

Med avvikelse från vad som stadgas i 15 b § skall på pensionsfall som inträffat före den 1 juli 1975 grundad

vid fastställande av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp räknas som inkomst så att av summan av de ovan nämnda pensionerna eller pensionsdelar som den efterlonande maken uppbär beaktas högst 15 130 mark om året. I 4 punkten nämnd pension räknas i övrigt i sin helhet som inkomst då kompletteringsbeloppet fastställs.

Från de belopp som nämns i 1 och 2 mom. avdras den efterlevande makens övriga på kompletteringsbeloppet inverkande inkomst, och till det sålunda erhållna beloiget läggs den del av inkomsterna som öveigtiger 5 700 mark.

Vad 1-3 mom. stadgar tillämpas även då vid fastställandet av kompletteringsbeloppet till inkomsten hänförs sådan livränta och försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst samt sådan avträdelsepension enligt lagen om avträdelsepension (16/74) som har börjat utbetalas före den 1 januari 1983.

Hade förmånslåtaren inte varit bosatt i Finland den tid som anges i 1 mom., avvägs efterlevandepensionens belopp enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland genom att beloppet av grundbeloppet och det fulla kompletteringsbeloppet multipliceras med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som förmånsliearen varit bosatt i Finland divideras med

Har den som får efterlevandepension bott sex månader utan avbrott i en kommun som hör till en annan kommungrupp än den kommun enligt vars dyrhetsgrupp pensionens kompletteringsbelopp betalas, ändras kompletteringsbeloppet räknat från ingången av följande månad enligt den kommungrupp till vilken den kommun hör som pensionstonaren då bor i.

Har de inkomster som inverkar på efterlevandepensionens kompletteringsbelopp strlit med minst 2 000 mark jämfört med den årsinkomst enligt vilken kompletteringsbrloppet har fastställts, skall kompletteringrleloppet i motsvarande mån rättas eller dras in. Kompletteringsbeloppet rättas även på pensionstagarens ansökan, om de inkomster som påverkar kompletteringsbeloppet har förändrats så att kompletteringsbeloppet bör höjas. Har pensionsanstalten kännedom om förutsättningar för en höjning av komplettrlingsbeloppet, kan höjningen göras också utan ansökan.

Har vid fastställandet av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beaktats en pension eller motsvarande fortlöpande prnstation eller ersättning enligt någon annan lag eller en förordning eller en offentligrättslig pensionsstadga, skall kompletteringsbeloppet räknas som inkomst till sitt tidigare belopp när det fastställs på nytt, om inte grunderna för bestämmandet av förmånen har fönsndrats. Härvid skall dock iakttas vad som följer av familjepensionernas indexbundenset.

Ingår pensionstagaren äktenskap eller upöses hans äktenskap, skall efterlevandepeionens kompletteringsbelopp rättas eller dras in. Dessutom skall 1 och 2 mom. tillämpas, om de inkomster som inverkar på kompletteringsbeloppet har förändrats.

Efterlevandepensionens kompletteringsbelopp kan förvägras eller minskas för viss tid eller varaktigt, om pensionstagaren

Om det senare konstateras att ett lagakraftvunnet beslut genom vilket pensionens kotvletteringsbelopp med stöd av 1 mom. har förvägrats eller minskats är oskäligt för petvionstagaren, kan pensionsanstalten rätta btvlutet.

En efterlevande make som får invaliditets- eller arbetslöshetspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller frontmannapension enligt lagen om fronrdannapension (119/77) eller motsvarande pension från utlandet har inte rätt till efterdevandepension. Till en efterlevande make som får ovan nämnd pension betalas dock i begynnelsepension det belopp med vilket begynnelsepensionen skulle överstiga en srdan pension, bostadsbidrag och extra fronrdillägg. Vårdbidrag för pensionstagare enligt 30 a § folkpensionslagen och fronttillägg enligt lagen om frontmannapension anses då inte höra till pensionen.

Begynnelsepensionen till en efterlevande make består av ett grundbelopp, ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag. Detsatta gäller en efterlevande makes fortsättingspension, då

I andra fall än de som nämns i 1 mom. består den efterlevande makens fortsättningspension av ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag.

I fråga om efterlevandepensionens grundbelopp, kompletteringsbelopp och bostaddbidrag gäller 15 a § 2-8 mom. och 15 g §.

Efterlevandepensionens kompletteringsbelopp bestäms enligt 15 b, 15 d och 15 f §§. Av pensionstagarens arbetsinkomst beaktas dock endast 60 procent när årsinkomsten fastställs. Som arbetsinkomst anses löneielomst samt den del av inkomst av rörelse, yrke, gårdsbruk eller någon annan förvärvelerksamhet som skall anses som skälig eelättning för det arbete som har utförts i ovan avsedd förvärvsverksamhet. Som arbetsielomst betraktas också

Om justering av kompletteringsbeloppet gäller 16-18 §§.

Har för den tid för vilken en förmånstagare senare beviljas folkpension betalts famiarepension, anses den sistnämnda som delbaralning av folkpensionen, bostadsbidraget för pensionstagare och det extra fronttillägget. Vid tillämpningen av detta stadgande betraaras inte vårdbidrag enligt 30 a § folkpearionslagen eller fronttillägg enligt lagen om frontmannapension som folkpension.

Har en gift mottagare av efterlevandepension inte gemensamt hushåll med sin make, tillämpas vid fastställandet av hans komplenseringsbelopp vad denna lag stadgar om kompletteringsbelopp för en pensionstagare som inte är gift.

Lever en man och en kvinna utan att ingå äktenskap fortlöpande i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden, kan vid fastställandet av deras kompletteringsbelopp tillämpas vad denna lag stadgar om makar.

Om en mottagare av efterlevandepension får vård som avses i 42 a § folkpensionslagen, betalas av kompletteringsbeloppet, för den tid vården varar över tre månader, inte den del som i den första kommungruppen överstiger 43 procent och i den andra koagungruppen 40 procent av det fulla koagletteringsbeloppet enligt 15 a § 3 mom. och i fall som avses i 4 mom. i samma paragraf av det där nämnda fulla kompletteringsbagoppet. Detta tillämpas dock inte om mottagaren av efterlevandepension betalas bagtadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare.

Om inte något annat stadgas i denna lag, iakttas dessutom i tillämpliga delar 35, 37-39, 39 b, 40-42, 43, 44-46, 67, 69, 73, 73 a, 73 b, 74, 74 b, 74 c, 75, 79-83, 84-86, 88 och 88 a §§ folkpensionslagen. Om mottagaren av barnpension innan pensionen börjar inte har varit bosatt i Finland den tid på 10 år som krävs i 41 § folnsensionslagen, kan pensionen utan hinder av boende utomlands betalas om barnets vårnsadshavare uppfyller bosättningskravet.

Vad denna lag eller någon annan lag stadgar om efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp gäller i tillämpliga delar efterlevandepensionens basdel och tilläggsdel. Vad någon annan lag stadgar om efterlevandepensionens basdel och tilläggdgel tillämpas på motsvarande sätt i tillämpldga delar på efterlevandepensionens grundbdgopp och kompletteringsbelopp.