38/1978

Denna lag gäller utbud, försäljning och annan marknadsföring av konsumtionsnyttigheter från näringsidkare till konsumenter. Lagen tillämpas även då näringsidkare förmedlar nyttigheter till konsumenter.

Denna lag gäller icke lagstadgade försäkringar eller arbetstagares grupplivförsäkring eller motsvarande av kommunala pensionsanstalten beviljad förmån.

Vad i denna lag stadgas om köp skall även tillämpas på byte.

Bestämmelserna i 3, 4 och 6 kap. tillämpas även på sådana avtal om konsumtionsnyttigheter med stöd av vilka en konsument lämnar eller förbinder sig att lämna personuppgifter till en näringsidkare, utom i de fall där näringsidkaren behandlar de av konsumenten lämnade personuppgifterna enbart för att leverera konsumtionsnyttigheter eller för att uppfylla de lagstadgade krav som gäller näringsidkaren själv. Bestämmelserna i 2 kap. tillämpas på utbud, försäljning och annan marknadsföring av konsumtionsnyttigheter även när det är näringsidkarens avsikt att konsumenten lämnar eller förbinder sig att lämna personuppgifter och näringsidkaren inte behandlar personuppgifterna enbart i de syften som avses ovan i detta moment. Bestämmelser om tillämpningen av 5 a kap. på avtal som gäller digitalt innehåll och digitala tjänster, med stöd av vilka konsumenten lämnar eller förbinder sig att lämna personuppgifter till näringsidkaren finns i det kapitlet. (8.7.2022/693)

Bestämmelserna i 3, 4 och 6 a kap. samt bestämmelserna om hemförsäljning i 6 kap. gäller i tillämpliga delar i lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) avsedda enskilda borgensmäns och enskilda pantsättares utfästelser gentemot kreditgivare.

Med konsumtionsnyttigheter avses i denna lag sådana varor och tjänster samt andra nyttigheter och förmåner som utbjuds till fysiska personer eller som fysiska personer i väsentlig omfattning skaffar för sitt privata hushåll.

Som konsument betraktas i denna lag en fysisk person som skaffar en konsumtionsnyttighet huvudsakligen för annat ändamål än den näringsverksamhet som han idkar.

Med näringsidkare avses i denna lag en fysisk person eller en privat eller offentlig juridisk person som i syfte att få inkomst eller annan ekonomisk nytta yrkesmässigt håller till salu, säljer eller i övrigt bjuder ut konsumtionsnyttigheter för anskaffning mot vederlag.

6 § har upphävts genom L 16/1994.

Marknadsföring får inte strida mot god sed och vid marknadsföring får det inte tillämpas förfaranden som är otillbörliga mot konsumenterna. Otillbörliga förfaranden får inte heller tillämpas i kundrelationerna.

Marknadsföringen anses stå i strid med god sed, om den är klart oförenlig med allmänt godtagna samhälleliga värden och i synnerhet om den

Marknadsföring som riktar sig till eller i allmänhet når minderåriga anses strida mot god sed i synnerhet om den är utformad så att de minderårigas bristande erfarenhet och deras godtrogenhet utnyttjas, om den är ägnad att påverka den balanserade utvecklingen hos de minderåriga på ett negativt sätt eller om den syftar till att undergräva föräldrarnas roll som fullvärdiga fostrare av sina barn. Vid bedömningen av om marknadsföringen strider mot god sed ska åldern och utvecklingsnivån hos de minderåriga som i allmänhet nås av marknadsföringen samt övriga omständigheter beaktas.

Ett förfarande anses vara otillbörligt om det

Som otillbörliga betraktas i synnerhet sådana förfaranden som står i strid med 4–14 §.

Om ett förfarande gäller en viss konsumentgrupp, ska bedömningen av om förfarandet är otillbörligt göras från den konsumentgruppens synpunkt. Detsamma gäller om förfarandet är ägnat att försämra sådana konsumenters förmåga att fatta beslut som är särskilt mottagliga för påverkan på grund av ålder, funktionshinder eller godtrogenhet, och näringsidkaren rimligen borde ha förstått detta.

Marknadsföringen ska utformas så att det tydligt framgår att den har ett kommersiellt syfte och för vems räkning den bedrivs.

Jämförande reklam eller annan marknadsföring får inte medföra risk för förväxling mellan näringsidkarens och en konkurrents varumärke, firma eller andra särskiljande kännetecken eller nyttigheter, om detta kan leda till att konsumenten fattar ett sådant köpbeslut eller något annat beslut om en konsumtionsnyttighet som han eller hon annars inte skulle ha fattat.

Vid marknadsföring och i kundrelationer får osann eller vilseledande information inte lämnas om den kan leda till att konsumenten fattar ett sådant köpbeslut eller något annat beslut om en konsumtionsnyttighet som han eller hon annars inte skulle ha fattat.

Osann eller vilseledande information kan gälla särskilt

Vid marknadsföring och i kundrelationer får sådan information inte utelämnas som i sitt sammanhang är väsentlig och som konsumenten behöver för att fatta ett köpbeslut eller något annat beslut om en konsumtionsnyttighet, om avsaknaden av informationen kan leda till att konsumenten fattar ett beslut som konsumenten inte skulle ha fattat, om han eller hon hade fått tillräcklig information.

Vid en bedömning av om informationen är tillräcklig ska det tas hänsyn till hur tydlig, begriplig och rättidig informationen är, kommunikationsmediets begränsningar och näringsidkarens andra åtgärder för att ge konsumenten väsentlig information.

Information som är nödvändig med tanke på konsumenternas hälsa och säkerhet får aldrig utelämnas.

Vid saluföring av specificerade konsumtionsnyttigheter till ett bestämt pris ska följande framgå av marknadsföringen:

Vid saluföring av specificerade konsumtionsnyttigheter till ett bestämt pris på en internetbaserad marknadsplats ska det av marknadsföringen dessutom framgå huruvida den tredje part som saluför produkterna enligt egen utsago är näringsidkare eller någon annan aktör. (8.7.2022/693)

Utöver vad som föreskrivs om informationsskyldighet någon annanstans i lag, ska näringsidkaren i fråga om annan försäljning av konsumtionsnyttigheter än hem- och distansförsäljning innan ett avtal om konsumtionsnyttigheter ingås ge konsumenten följande information på ett klart och begripligt sätt, om den inte annars framgår av sammanhanget:

Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas inte på

En näringsidkare som har en webbplats ska publicera information där det finns tydlig, begriplig och lättillgänglig information om minst ett sådant tvistlösningsorgan som har anmälts till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG och som är behörigt att behandla tvistemål mellan näringsidkare och konsumenter. På webbplatsen ska också adressen till tvistlösningsorganets webbplats finnas tillgänglig. Motsvarande information ska finnas också i de av näringsidkaren sammanställda standardvillkor som ges till konsumenten.

Om en konsument har lämnat en reklamation avseende en konsumtionsnyttighet till en näringsidkare och parterna inte har nått en överenskommelse i saken, ska den information som nämns i 1 mom. ges konsumenten skriftligen eller i någon annan varaktig form.

Vid offentlig auktion av begagnade varor ska näringsidkaren på ett lättillgängligt sätt ge konsumenterna tillgång till tydlig och uttömmande information om att bestämmelserna i 5 kap. i denna lag om varans beskaffenhet och fel i varan inte tillämpas på köpet.

Om konsumenterna ges möjlighet att söka efter konsumtionsnyttigheter som erbjuds av olika näringsidkare eller av privatpersoner på grundval av en sökning i form av ett nyckelord, en fras eller annan indata, ska konsumenten tillhandahållas information om de huvudparametrar som bestämmer rankningen av de produkter som presenteras för konsumenten till följd av sökningen och information om dessa parametrars relativa betydelse jämfört med andra parametrar. Denna information ska vara direkt tillgänglig på den sida där sökresultaten presenteras och i ett lättillgängligt avsnitt av onlinegränssnittet.

Denna paragraf tillämpas inte på sådana leverantörer av sökmotorer som avses i artikel 2.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster.

Om en näringsidkare tillhandahåller konsumentrecensioner av konsumtionsnyttigheter för konsumenter, ska konsumenterna ges information om huruvida näringsidkaren har säkerställt att de publicerade recensionerna härrör från konsumenter som faktiskt använt eller köpt konsumtionsnyttigheten och eventuell information om hur näringsidkaren har säkerställt detta.

Vid marknadsföring och i kundrelationer får aggressiva förfaranden inte tillämpas.

Som aggressiva förfaranden betraktas trakasseri, tvång och annan sådan påtryckning gentemot konsumenten som kan leda till att konsumenten fattar ett köpbeslut eller något annat beslut om en konsumtionsnyttighet som han eller hon annars inte skulle ha fattat.

Vid bedömningen av om förfarandet är aggressivt ska särskilt följande omständigheter beaktas:

Vid marknadsföring får konsumtionsnyttigheter inte bjudas ut så att de levereras till konsumenterna utan en uttrycklig beställning och konsumenten förutsätts betala för konsumtionsnyttigheten, återställa eller förvara den eller vidta någon annan åtgärd.

Innan ett avtal ingås ska näringsidkaren begära konsumentens uttryckliga samtycke till alla tilläggsavgifter som inte ingår i det angivna priset för konsumtionsnyttigheten. Som ett uttryckligt samtycke betraktas inte det att konsumenten inte har avvisat det av näringsidkaren tillämpade standardvalet för godkännande av tilläggsavgift.

En konsument som inte har gett sitt uttryckliga samtycke till en tilläggsavgift är inte skyldig att betala den.

Vid marknadsföring av en vara till rabatterat pris eller nedsatt pris ska marknadsföringen även innehålla information om det lägsta pris till vilket varan har marknadsförts under de 30 dagar som föregick prissänkningen. Om en prissänkning gradvis ökar under en marknadsföringskampanj som pågått i högst 60 dagar utan avbrott, kan som lägsta pris anges det lägsta pris till vilket varan har marknadsförts under de 30 dagar som föregick den första prissänkningen.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på livsmedel som snabbt förfars.

Om det vid marknadsföring bjuds ut konsumtionsnyttigheter till ett gemensamt pris eller utlovas att den som köper en konsumtionsnyttighet får en annan konsumtionsnyttighet till ett nedsatt pris eller får någon annan särskild förmån, ska följande klart uppges vid marknadsföringen:

Om utlottningar, tävlingar för allmänheten eller spel ordnas i samband med marknadsföring, ska villkoren för att delta vara klara, begripliga och lättillgängliga.

Vid telefonkommunikation som gäller ett avtal om konsumtionsnyttigheter som näringsidkaren har ingått får näringsidkaren inte anlita en tjänst för vars användning konsumenten orsakas kostnader som överstiger taxan i konsumentens anslutningsavtal.

Om näringsidkaren bryter mot bestämmelserna i denna paragraf, har konsumenten rätt att få ersättning av näringsidkaren för de telefonkostnader som överstigit taxan i konsumentens anslutningsavtal.

Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas närmare bestämmelser

Om en näringsidkare har tillämpat sådana otillbörliga förfaranden som avses i bestämmelserna i detta kapitel eller ett sådant vilseledande eller aggressivt förfarande som avses i de bestämmelser som utfärdats med stöd av 15 § 3 punkten och detta förfarande kan antas ha påverkat konsumentens köpbeslut, har konsumenten rätt att kräva ett sådant prisavdrag som är skäligt med hänsyn till näringsidkarens förfarande.

En näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot eller försummar det förbud mot otillbörligt förfarande som avses i 1 § eller bestämmelserna i 4–8, 8 d, 8 e eller 9 § är skyldig att ersätta konsumenten den skada som detta orsakat. Likaså är näringsidkaren skyldig att ersätta skada som orsakats av att näringsidkaren uppsåtligen eller av oaktsamhet tillämpat ett sådant vilseledande eller aggressivt förfarande som avses i de bestämmelser som utfärdats med stöd av 15 § 3 punkten.

Om det är nödvändigt med hänsyn till konsumentskyddet, kan en näringsidkare förbjudas att fortsätta eller upprepa ett förfarande som strider mot bestämmelserna i detta kapitel eller mot bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem eller ett därmed jämförbart förfarande. Förbudet ska förenas med vite, om detta inte av särskilda skäl är obehövligt.

Om det finns särskilda skäl kan förbudet även meddelas att gälla en anställd hos en näringsidkare som avses i 1 mom. eller någon annan som handlar för näringsidkarens räkning.

Förbud som avses i 16 § meddelas av marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen kan även meddela ett temporärt förbud som gäller tills saken är slutligt avgjord.

Konsumentombudsmannen kan meddela förbud som avses i 16 § och interimistiska förbud på det sätt som föreskrivs i 10 § i lagen om Konkurrens- och konsumentverket (661/2012) . (30.11.2012/684)

Regionförvaltningsverket kan meddela förbud enligt 16 § i ärenden som gäller förfaranden som strider mot bestämmelserna om prisinformation om bostäder och andra konsumtionsnyttigheter, om lagstridigheten är uppenbar och praxis vid tillämpningen av bestämmelserna är vedertagen i ärenden av denna typ. Regionförvaltningsverkets beslut får inte överklagas genom besvär.

Näringsidkaren får föra ett i 1 mom. avsett beslut om förbud till marknadsdomstolen för prövning inom fjorton dagar efter det att näringsidkaren har fått del av beslutet. I annat fall står beslutet fast.

Regionförvaltningsverket kan förena sitt förbud med vite. Vitet döms ut av marknadsdomstolen.

Innan regionförvaltningsverket meddelar förbud enligt 1 mom. ska det ge näringsidkaren tillfälle att bli hörd.

Vid meddelande av förbud enligt 1 mom. ska regionförvaltningsverket fatta ett skriftligt beslut och se till att det delges parterna.

När marknadsdomstolen meddelar förbud enligt 16 § kan den ålägga den näringsidkare som meddelats förbud eller som har genomfört eller beställt marknadsföringen att korrigera åtgärden inom utsatt tid, om detta kan anses nödvändigt på grund av de uppenbara olägenheter som åtgärden förorsakar konsumenterna. Åläggandet får förenas med vite.

Bestämmelser om påföljdsavgift som påförs för brott mot bestämmelserna i 1, 4–8, 8 a, 8 d, 8 e, 9 och 10 §, 10 a § 1 mom., 11 och 12 § samt 14 § 1 mom. och mot de bestämmelser som utfärdats med stöd av 15 § finns i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna (566/2020) .

Marknadsföringen och de förfaranden som tillämpas i kundrelationerna övervakas av konsumentombudsmannen när det gäller konsumentskyddet.

Prisinformationen vid marknadsföring av konsumtionsnyttigheter övervakas av konsumentombudsmannen och regionförvaltningsverken.

Bestämmelser om handläggningen av ärenden i marknadsdomstolen finns i övrigt i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) . (31.1.2013/133)

Näringsidkare får ej vid utbud av konsumtionsnyttigheter använda avtalsvillkor, som med beaktande av priset för konsumtionsnyttighet och av övriga på saken verkande omständigheter bör anses som oskäligt mot konsumenterna.

Om en sammanslutning av näringsidkare utarbetar avtalsvillkor för avtal om konsumtionsnyttigheter eller ger rekommendationer eller anvisningar om de villkor som skall användas, skall sammanslutningen se till att dess förfarande inte leder till att sådana villkor används som är oskäliga mot konsumenterna. (16.12.1994/1259)

Om det med hänsyn till konsumentskyddet är behövligt, kan en näringsidkare förbjudas att använda avtalsvillkor som strider mot 1 § 1 mom. eller att på nytt använda sådant eller därmed jämförbart avtalsvillkor. En sammanslutning av näringsidkare kan på motsvarande sätt förbjudas att använda eller upprepa ett förfarande i strid med 1 § 2 mom. Förbudet skall förenas med vite, om inte detta av särskilda skäl är obehövligt. (16.12.1994/1259)

Förbudet kan, om särskilt skäl därtill föreligger, meddelas att gälla även person, som är anställd hos ovan i 1 mom. avsedd näringsidkare, eller annan, som handlar för dennes räkning.

Förbud, som avses i 2 §, meddelas av marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen kan även meddela förbud temporärt, varvid förbudet gäller tills saken är slutligt avgjord.

Konsumentombudsmannen kan meddela i 2 § avsedda förbud eller interimistiska förbud i enlighet med vad som bestäms i lagen om Konkurrens- och konsumentverket. (30.11.2012/684)

Med hänsyn till konsumentskyddet övervakas användningen av avtalsvillkor av konsumentombudsmannen.

Bestämmelser om handläggningen av ärenden i marknadsdomstolen finns i övrigt i lagen om rättegång i marknadsdomstolen. (31.1.2013/133)

Om ett villkor i ett avtal som avses i denna lag är oskäligt mot konsumenten eller om tillämpningen av det skulle leda till oskälighet, kan villkoret jämkas, om inte något annat följer av 2 §, eller lämnas utan avseende. Som ett avtalsvillkor betraktas även en utfästelse som gäller beloppet av vederlag. När oskäligheten bedöms ska hela innehållet i avtalet, parternas ställning, förhållandena vid avtalsslutet och, om inte något annat följer av 2 §, en förändring i förhållandena samt övriga omständigheter beaktas.

Om ett villkor som avses i 1 mom. är sådant att det till följd av jämkningen av villkoret inte är skäligt att avtalet i övrigt oförändrat förblir i kraft, kan avtalet, om inte något annat följer av 2 §, jämkas även till övriga delar eller förordnas att förfalla.

Om ett avtalsvillkor som avses i 1 § har utarbetats i förväg utan att konsumenten har kunnat påverka dess innehåll, ska vid tillämpningen av 1 § begränsningarna i denna paragraf iakttas.

Om ett villkor har varit oskäligt under de förhållanden som rådde vid avtalsslutet, får inte vid en senare bedömning av oskäligheten förändringar i förhållandena beaktas till konsumentens nackdel.

Ett oskäligt villkor ska lämnas utan avseende och avtalet ska till övriga delar oförändrat förbli i kraft, om det som sådant kan förbli i kraft.

Om ett villkor i ett sådant avtal som avses i denna lag har utarbetats i förväg utan att konsumenten har kunnat påverka dess innehåll och det uppstår ovisshet om villkorets innebörd, skall villkoret tolkas till konsumentens fördel.

Uppstår det en meningsskiljaktighet om det är fråga om ett sådant i förväg utarbetat villkor som avses i 2 och 3 §§, skall näringsidkaren bevisa sitt påstående.

Genom en laghänvisning enligt vilken på ett avtal tillämpas lagen i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan inte åsidosättas sådana i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gällande bestämmelser om oskäliga avtalsvillkor som skall tillämpas då laghänvisning saknas, om konsumenten i dessa bestämmelser skyddas effektivare mot oskäliga avtalsvillkor än i den lag som enligt laghänvisningen skulle tillämpas på avtalet.

Detta kapitel gäller sådana köp av varor där säljaren är näringsidkare och köparen konsument.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på beställning av en vara som ska tillverkas. Om köparen ska tillhandahålla en väsentlig del av det material som behövs för att tillverka varan, tillämpas dock på beställningen 8 kap. 23–31 § i stället för 23, 24, 24 a, 24 b, 25–28 och 28 a § i detta kapitel. På en sådan beställning tillämpas dessutom vad som föreskrivs i 8 kap. 14 och 32 §. På en sådan beställning tillämpas inte vad som föreskrivs i 29 § i detta kapitel.

Med undantag av 2, 2 a och 3–11 § tillämpas bestämmelserna i detta kapitel inte på offentlig auktion av begagnade varor eller på köp av sådana varor som endast fungerar som bärare av digitalt innehåll. På offentlig auktion av begagnade varor tillämpas dessutom bestämmelserna i 29 § 3 mom.

Vad som i detta kapitel föreskrivs om garanti tillämpas också på motsvarande utfästelse som säljaren eller tillverkaren ger köparen mot tilläggsersättning. En utfästelse som getts av tillverkaren binder dock inte i sådana fall säljaren till ansvar för fel som han eller hon inte annars skulle ansvara för med stöd av detta kapitel.

Avtalsvillkor som till köparens nackdel avviker från stadgandena i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat stadgas nedan.

I detta kapitel avses med

Om inte något annat har avtalats, ska varan hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet hade sitt affärsställe. Om säljaren inte hade ett affärsställe som hade samband med köpet och något annat inte har avtalats, ska säljaren sända eller transportera varan till köparen.

Varan är avlämnad när köparen har fått den i sin besittning.

Om säljaren ska installera eller montera varan hos köparen, anses varan dock vid tillämpning av bestämmelserna om säljarens dröjsmål och avgörande tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger vara avlämnad först när säljaren har uppfyllt denna förpliktelse. Vid tillämpning av de nämnda bestämmelserna anses på motsvarande sätt varan vid köp av en vara med digitala delar ha avlämnats först när också det digitala innehållet eller den digitala tjänsten har tillhandahållits köparen eller, om det är fråga om kontinuerligt tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster under en längre tidsperiod, när tillhandahållandet av det digitala innehållet eller den digitala tjänsten till köparen har inletts.

Om köparen har anlitat ett av säljaren föreslaget transportföretag för transporten, anses varan vid tillämpning av bestämmelserna om risken för varan vara avlämnad först när transportföretaget har överlämnat varan i köparens besittning.

Har det inte avtalats att varan ska avlämnas vid en bestämd tidpunkt eller efter anfordran eller utan uppskov, ska den avlämnas utan ogrundat dröjsmål och senast 30 dagar efter det att avtalet ingicks.

Får köparen inte kredit eller anstånd med betalningen, är säljaren inte skyldig att lämna ut varan förrän köparen betalar köpesumman.

Om inte något annat har avtalats, svarar säljaren för transportkostnaderna och andra kostnader för varan som uppkommer före avlämnandet. Detta gäller dock inte kostnader som har uppkommit på grund av att avlämnandet har försenats av en orsak på köparens sida.

Säljaren bär risken för att varan före avlämnandet förstörs, kommer bort, försämras eller minskar genom en händelse som inte beror på köparen. Om köparen inte i tid hämtar eller tar emot en vara som hålls tillgänglig för honom, bär köparen dock risken för att varan försämras på grund av sin egen beskaffenhet efter att säljaren har gjort vad som ankommer på honom i fråga om avlämnandet.

Om varan på grund av köparens reklamation lämnas tillbaka till säljaren för granskning eller avhjälpande av fel, bär säljaren risken för varan tills den återlämnas till köparen.

Har öppet köp avtalats och varan avlämnats, bär köparen risken till dess att varan lämnas tillbaka.

Bär köparen risken för varan och den förstörs, kommer bort, försämras eller minskar genom en händelse som inte beror på säljaren, skall köparen trots det betala köpesumman.

Vid dröjsmål på säljarens sida har köparen rätt att hålla inne betalningen. Köparen får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av dröjsmålet.

Om varans avlämnande fördröjs, har köparen rätt att kräva att säljaren fullgör köpet. Säljaren är dock inte skyldig att fullgöra köpet, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att köpet fullgörs.

Om hindret eller missförhållandet upphör inom rimlig tid, får köparen dock kräva att säljaren fullgör köpet.

Köparen förlorar sin rätt att kräva att köpet fullgörs, om han väntar orimligt länge med att framställa kravet.

Köparen får häva köpet på grund av säljarens dröjsmål, om köparen har förelagt säljaren en skälig tilläggstid och säljaren inte har avlämnat varan inom denna tilläggstid. Medan tilläggstiden löper får köparen häva köpet endast om säljaren har vägrat leverera varan inom tilläggstiden.

Köparen får dock häva köpet på grund av säljarens dröjsmål utan att förelägga någon tilläggstid, om

Efter att avtalet har hävts ska säljaren utan dröjsmål återbetala vad som köparen redan betalat i enlighet med avtalet.

Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Beror dröjsmålet på någon som säljaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra köpet, är säljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt 1 mom. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som säljaren har anlitat eller på någon annan i tidigare säljled.

Säljarens skyldighet att ersätta indirekt skada som köparen lider gäller dock endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet på säljarens sida. Som indirekt skada anses

En förlust som avses i 3 mom. 1-3 punkten anses dock inte som indirekt förlust i den mån den orsakas av åtgärder för att begränsa annan typ av skada.

Om en medlem av köparens familj lider skada på grund av dröjsmålet, har han samma rätt till ersättning som köparen.

Har varan avlämnats för sent, får köparen inte häva köpet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter avlämnandet meddelar säljaren eller förmedlaren att han häver köpet eller vill kräva skadestånd. Om köparen häver köpet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om att han vill kräva skadestånd.

Den vara som säljaren levererar till köparen ska överensstämma med avtalet. Varan överensstämmer med avtalet i synnerhet när den

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska varan uppfylla följande allmänna krav:

12 a § har upphävts genom L 22.12.2021/1242 .

Om varan avviker från vad som föreskrivs i 12 § har varan ett fel.

Varan anses dock inte stå i strid med de allmänna kraven enligt 12 § 2 mom.

Säljaren ansvarar inte heller för fel i samband med lämnande av de uppgifter som avses i 12 § 2 mom. 4 punkten, om säljaren visar att

En vara har också ett fel om varan på grund av felaktig installation avviker från det som föreskrivs i 12 § och installationen av varan

Vid köp av varor med digitala delar ska säljaren se till att köparen informeras om säkerhetsuppdateringar och andra uppdateringar som behövs för att varorna fortfarande ska uppfylla kraven i 12 § och att uppdateringarna tillhandahålls köparen

Om säljaren har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt 1 mom., finns det ett fel i varan.

Om köparen underlåter att inom skälig tid installera uppdateringar som tillhandahållits i enlighet med 1 mom., ska säljaren inte vara ansvarig för ett fel som följer av bristen på den relevanta uppdateringen, förutsatt att

En vara med digitala delar är inte heller felaktig på det sätt som avses i denna paragraf om köparen vid avtalets ingående särskilt upplysts om att köparen inte får information om uppdateringar och att uppdateringarna inte tillhandahålls på det sätt som avses i 1 mom., och köparen uttryckligen och separat då godkände avvikelsen.

En vara har också ett fel om en tredje man äger varan eller har panträtt eller någon annan rätt i varan ( rättsligt fel ) och det inte följer av avtalet att köparen ska ta emot varan med de begränsningar som tredje mans rätt medför.

Köparen får också göra gällande påföljder av ett rättsligt fel, om tredje man påstår att han eller hon har en sådan rätt som avses i 1 mom. och det finns sannolika skäl för påståendet.

Frågan om varan är felaktig ska bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet vid tidpunkten för avlämnandet av varan. Säljaren ansvarar för fel som funnits vid denna tidpunkt, även om felet visar sig först senare.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom., om det vid köp av varor med digitala delar har avtalats om kontinuerligt tillhandahållande av det digitala innehållet eller den digitala tjänsten under en längre tidsperiod, ansvarar säljaren för ett sådant fel i fråga om det digitala innehållet eller den digitala tjänsten som framkommer under den period då säljaren ansvarar för fel i varan eller då det digitala innehållet eller den digitala tjänsten ska tillhandahållas enligt avtalet, beroende på vilken av dessa tidpunkter som infaller senare. Säljaren ansvarar också för ett fel till följd av underlåtenhet att tillhandahålla uppdateringar som avses i 13 b § och som framkommer under den period då uppdateringarna enligt 13 b § 1 mom. ska tillhandahållas.

Visar sig ett fel inom ett år från den tidpunkt då varan avlämnats till köparen, antas felet ha funnits vid denna tidpunkt, om inte motsatsen bevisas eller detta antagande är oförenligt med felets eller varans karaktär. Om det i ett digitalt innehåll eller en digital tjänst som tillhandahålls kontinuerligt under en längre tidsperiod framkommer ett fel under den tidsperiod då säljaren enligt 2 mom. vid köp av varor med digitala delar ansvarar för fel i fråga om det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, antas felet vara ett fel som säljaren ansvarar för, såvida inte säljaren visar något annat.

Om det uppkommer en försämring av varan efter att varan har avlämnats till köparen, ska ett fel anses föreligga om försämringen är en följd av säljarens avtalsbrott.

Om säljaren eller någon annan för säljarens räkning har förbundit sig att under en viss tid utan tilläggsersättning svara för varans användbarhet eller andra egenskaper ( garanti ), är varan felaktig om den under den angivna tiden försämras i förhållande till villkoren i garantibeviset och i den reklam som gäller garantin vid tidpunkten för eller före avtalets ingående. Ansvar för fel inträder dock inte, om säljaren gör det sannolikt att försämringen beror på en olyckshändelse, felaktig hantering av varan eller någon annan omständighet på köparens sida.

Om garantin har getts av någon annan än säljaren i ett tidigare säljled, är varan också i sådana fall felaktig under de förutsättningar som avses i 1 mom. En garanti som getts i ett tidigare säljled binder dock inte säljaren till ansvar för fel som han eller hon inte annars skulle ansvara för enligt detta kapitel, om säljaren visar att han eller hon meddelat köparen detta på ett tydligt sätt före köpet.

Om de villkor som fastställs i garantibeviset avviker till köparens nackdel från de villkor som fastställs i reklamen är garantin bindande i enlighet med de villkor som fastställs i reklamen, om inte reklamen i tid har rättats i överensstämmelse med eller på ett sätt som kan jämföras med hur villkoren har framställdes i reklamen.

En garanti begränsar inte i denna lag föreskrivet ansvar för fel.

Över garantin ska det upprättas ett klart och begripligt bevis som senast vid tidpunkten för avlämnande av varan ska tillhandahållas köparen personligen antingen skriftligt eller elektroniskt, så att köparen kan bevara och återge beviset i oförändrad form ( garantibevis ).

Av garantibeviset ska följande uppgifter framgå:

Köparen har rätt att åberopa garantin, även om den inte uppfyller kraven enligt denna paragraf.

Om varan har ett fel som säljaren ansvarar för, får köparen i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel kräva att felet avhjälps, kräva en ny leverans eller ett prisavdrag, eller häva köpet och dessutom kräva skadestånd. Köparen får också hålla inne betalningen.

Köparen får inte åberopa fel i varan, om köparen inte lämnar säljaren meddelande om felet inom en skälig tid efter det att köparen upptäckte felet eller borde ha upptäckt det. En reklamation kan dock alltid lämnas inom två månader efter det att köparen upptäckte felet, och den kan också lämnas till den näringsidkare som har förmedlat köpet för säljarens räkning eller förbundit sig att svara för varans egenskaper.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får köparen åberopa fel i varan om

Köparen har rätt att hålla inne betalningen på grund av fel. Köparen får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av felet.

Köparen har rätt att enligt eget val kräva att säljaren avhjälper felet genom att antingen rätta till det eller leverera en felfri vara. Säljaren är dock inte skyldig att avhjälpa felet på det sätt som köparen kräver eller över huvud taget, om det föreligger ett hinder som säljaren inte kan övervinna eller om det skulle medföra oskäliga kostnader för honom eller henne att avhjälpa felet. I sådana fall ska det i synnerhet tas hänsyn till betydelsen av felet samt varans värde, i det fall att varan inte hade haft något fel, samt till huruvida rättelse kan ske på något annat sätt utan betydande olägenhet för köparen.

Säljaren får inte åberopa att han eller hon inte har fått möjlighet att avhjälpa felet, om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande från säljarens sida.

Köparen ska göra den vara som ska repareras eller bytas ut tillgänglig för säljaren. Om varan byts ut behöver köparen dock inte returnera den vara som han eller hon har tagit emot förrän omleverans sker. Köparen ska inte vara skyldig att betala för normal användning av den utbytta varan under den tid som föregått bytet.

Avhjälpande av fel ska ske inom skälig tid efter det att köparen har informerat säljaren om felet och så att det inte leder till kostnader eller betydande olägenhet för köparen, med beaktande av varans natur och det ändamål för vilket köparen behövde varan.

Säljaren ska på egen bekostnad återta den vara som ska bytas ut. Om en reparation eller ett utbyte kräver avlägsnande av en vara som installerats innan felet blev uppenbart, ska säljaren också se till att den felaktiga varan avlägsnas och en felfri vara installeras och svara för kostnaderna för avlägsnandet och installationen, under förutsättning att varan har installerats på ett sätt som är förenligt med dess natur och ändamål.

Köparen får kräva prisavdrag eller hävning av köpet, om

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får köparen omedelbart kräva prisavdrag eller hävning av köpet, om felet till sin natur är så allvarligt att avhjälpande av felet inte kan komma i fråga.

Rätten enligt denna paragraf att häva köpet gäller dock inte om felet är ringa. Säljaren har bevisbördan för att felet är ringa.

Prisavdraget ska stå i proportion till minskningen av värdet på den vara som köparen har mottagit jämfört med det värde varan skulle ha om den uppfyllde kraven i detta kapitel.

Köparen har rätt till ersättning för den skada han eller hon lider genom att varan har fel. Säljaren är dock skyldig att ersätta indirekt skada enligt 10 § 3 och 4 mom. endast om felet eller skadan beror på oaktsamhet från säljarens sida eller om varan vid köpet avvek från det som han eller hon särskilt har utfäst.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. har köparen alltid rätt till ersättning för skada som beror på ett rättsligt fel vid köpet, om köparen inte kände till eller inte heller borde ha känt till felet.

Om en medlem av köparens familj lider skada på grund av felet, har han eller hon samma rätt till ersättning som köparen.

Orsakar ett fel i varan skada på annan egendom än den sålda varan, tillämpas 20 § på säljarens skadeståndsansvar endast om skadan hänför sig till egendom som i användningshänseende har omedelbar anknytning till den sålda varan.

Betalar säljaren ersättning med stöd av 1 mom., övergår ersättningstagarens eventuella rätt att kräva ersättning med stöd av produktansvarslagen (694/90) till motsvarande del på säljaren. Vad 10 § produktansvarslagen stadgar gäller även säljarens rätt till ersättning.

Stadgandena i detta kapitel tillämpas inte i fråga om ersättning för personskador som har orsakats av varans egenskaper.

Om varan har ett fel som hänför sig till lämnande av de uppgifter som avses i 12 § 2 mom. 4 punkten, tillämpas i fråga om det ansvar som åligger den som har lämnat uppgiften att ersätta köparen för den skada han eller hon har lidit vad som ovan föreskrivs om säljarens ersättningsskyldighet.

Om någon annan än säljaren har förbundit sig att avhjälpa fel i varan eller att annars svara för varans egenskaper, är den som har givit utfästelsen skyldig att enligt de bestämmelser som gäller säljarens ersättningsskyldighet ersätta köparen för en skada som uppstått genom att utfästelsen inte har uppfyllts.

Bestämmelser om preskription av en köpares krav på gottgörelse finns i lagen om preskription av skulder (728/2003) .

Om priset inte följer av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt. Har säljaren vid marknadsföringen av varan lämnat sådana uppgifter om priset eller prisberäkningssättet som avser prisnivån vid tiden för köpet och kan uppgifterna antas ha inverkat på köpet, bestäms priset enligt dessa uppgifter.

Om inte något annat har avtalats, ska köparen betala när säljaren kräver det, dock inte förrän varan tillhandahålls köparen i enlighet med avtalet.

Innan köparen betalar har han eller hon rätt att undersöka varan på sedvanligt sätt eller så som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna, om inte det avtalade sättet för avlämnande och betalning är oförenligt med en sådan undersökning.

Om betalningen sker genom förmedling av en bank eller posten, anses betalningen vid en bedömning av säljarens rättigheter enligt 26, 28 och 28 a § ha skett den dag då banken eller posten har godkänt ett betalningsuppdrag som köparen gett på behörigt sätt.

Köparen ska

Om köparen inte medverkar till köpet i enlighet med bestämmelsen i 24 a § 1 punkten, får säljaren hålla fast vid köpet och kräva att köparen medverkar till köpet i enlighet med den punkten. Köparen är dock inte skyldig att medverka till köpet, om det föreligger ett hinder som han eller hon inte kan övervinna eller om hans eller hennes medverkan skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till säljarens intresse av köparens medverkan.

Om hindret eller missförhållandet upphör inom skälig tid, får säljaren dock kräva att köparen medverkar till köpet.

Säljaren förlorar rätten att kräva att köparen medverkar till köpet, om han eller hon väntar orimligt länge med att framställa kravet.

Om köparen inte betalar i rätt tid, har säljaren rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning.

Om köparen bryter mot avtalet genom att avbeställa en vara innan den har avlämnats, har säljaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning. Däremot har säljaren rätt till ersättning enligt 28 § för den skada som han eller hon lider.

Vid köparens dröjsmål med betalningen får säljaren häva köpet, om avtalsbrottet är väsentligt.

Om säljaren har förelagt köparen en bestämd tilläggstid för betalningen, och om den inte är oskäligt kort, får säljaren också häva köpet, om köparen inte betalar inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han eller hon inte kommer att betala inom denna tid.

Om varan har kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpet endast om han eller hon har förbehållit sig rätt till detta eller köparen avvisar varan. Bestämmelser om säljarens rätt att åberopa ett villkor om återtagande av varan när köparen har fått kredit finns i 7 kap.

Efter att den försenade betalningen har gjorts får säljaren inte häva köpet på grund av köparens dröjsmål med betalningen.

Säljaren får häva köpet, om köparen inte medverkar till köpet i enlighet med 24 a § 1 punkten och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för säljaren och köparen insåg eller borde ha insett detta. Säljaren får under samma förutsättningar häva köpet, om köparen inte i rätt tid hämtar eller tar emot varan och det framgår av avtalet eller omständigheterna att säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med det som han eller hon har sålt.

Säljaren får vidare häva köpet, om köparen inte inom en bestämd tilläggstid som säljaren har förelagt köparen och som inte är oskäligt kort

Medan en tilläggstid löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han eller hon inte kommer att fullgöra sina skyldigheter inom tilläggstiden.

Säljaren får inte häva köpet för att köparen inte har hämtat eller tagit emot varan, om säljaren inte meddelar köparen om hävningen innan köparen har fullgjort sin skyldighet.

Om köparen har medverkat till köpet enligt 24 a § 1 punkten, men har gjort det alltför sent, får säljaren inte häva köpet på grund av dröjsmålet, om säljaren inte inom skälig tid efter det att han eller hon fick kännedom om medverkan meddelar köparen att han eller hon häver köpet.

Om säljaren häver köpet på grund av köparens dröjsmål med betalningen innan köparen har fått varan i sin besittning eller om köparen avbeställer varan enligt 25 §, har säljaren rätt till ersättning för särskilda kostnader som han har haft för att ingå och fullgöra avtalet och som sannolikt förblir onyttiga, samt för särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen.

För annan skada har säljaren rätt till en ersättning som är skälig med hänsyn till priset för varan, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, åtgärder som har vidtagits för att fullgöra avtalet samt omständigheterna i övrigt.

Ett avtal enligt vilket säljaren förbehåller sig en på förhand bestämd ersättning vid hävning eller avbeställning är giltigt, om den avtalade ersättningen är skälig med hänsyn till vad en säljare i allmänhet skulle ha rätt till enligt 1 och 2 mom.

Säljaren har dock inte rätt till ersättning enligt denna paragraf, om köparens dröjsmål med betalningen eller avbeställningen beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsrörelsen eller något annat liknande hinder som köparen inte skäligen kan undvika eller övervinna.

Vid köparens dröjsmål med betalningen har säljaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) , om köpet inte frånträds eller hävs.

Om endast en del av leveransen är försenad eller felaktig, tillämpas bestämmelserna om avtalsbrottet i fråga på denna del. Köparen får dock häva köpet i dess helhet om köparen inte rimligen kan förväntas godkänna endast den del av leveransen som uppfyller kraven i detta kapitel.

Om det kan antas att säljaren anser sig ha fullgjort köpet i dess helhet trots att allt inte har avlämnats, tillämpas bestämmelserna om fel.

Om avlämnandet av varan ska ske efter hand och någon delleverans är försenad eller felaktig, får köparen häva köpet i fråga om denna delleverans enligt de bestämmelser som i övrigt gäller om hävning av köp.

Om dröjsmålet eller felet ger anledning att anta att ett avtalsbrott som ger rätt till hävning kommer att inträffa beträffande någon senare delleverans, får köparen på denna grund häva köpet i fråga om en sådan senare leverans, om det sker inom skälig tid.

Om köpet hävs bortfaller säljarens skyldighet att avlämna varan och köparens skyldighet att betala och medverka till köpet.

Om köparen använder sin rätt att häva köpet ska köparen på säljarens bekostnad återsända varan till säljaren, och säljaren ska till köparen återbetala priset för varan vid mottagandet av varan eller enligt bevis som tillhandahålls av köparen om att han eller hon har skickat tillbaka varan.

Om köpet hävs, ska köparen till säljaren ge ut den avkastning av varan som han eller hon har fått samt betala en skälig ersättning, om han eller hon har haft annan nytta av varan.

Om säljaren ska återbetala priset för varan, ska säljaren betala ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen från den dag han eller hon tog emot betalningen.

På köp som omfattas av tillämpningsområdet för detta kapitel tillämpas dessutom vad som föreskrivs i 8 §, 9 § 2 och 3 mom., 46 § 1 mom., 61 och 62 §, 63 § 2 och 3 mom., 72 §, 73 § 1 mom. samt 74, 79 och 82 § i köplagen (355/1987) . På hävning av köpet tillämpas vad som föreskrivs i 66 § i den lagen, och på köparens rätt till ersättning för prisskillnad tillämpas vad som föreskrivs i 68 och 69 § i den lagen.

På köp som omfattas av tillämpningsområdet för detta kapitel tillämpas också bestämmelserna i 75–78 § i köplagen. Säljaren har dock inte med stöd av de paragraferna rätt till större ersättning än vad som föreskrivs i 28 § i detta kapitel. Vad som föreskrivs i 76 § 2 mom. i köplagen tillämpas endast när vårdplikten ankommer på säljaren.

Trots vad som föreskrivs i denna paragraf, tillämpas bestämmelserna i köplagen dock på offentlig auktion av begagnade varor, till den del något annat inte följer av bestämmelserna i denna lag.

29 a § har upphävts genom L 22.12.2021/1242 .

Den skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av förlusten.

Skadestånd på grund av avtalsbrott kan jämkas, om skadeståndet är oskäligt med hänsyn till orsaken till avtalsbrottet, motpartens eventuella medverkan till skadan, avtalsparternas ekonomiska förhållanden, priset på varan, skadevållarens möjligheter att förutse och hindra uppkomsten av skadan samt omständigheterna i övrigt.

Skadestånd som köparen skall betala enligt 28 § kan jämkas i synnerhet om betalningsdröjsmålet eller avbeställningen beror på betalningssvårigheter som köparen huvudsakligen utan egen förskyllan har råkat i på grund av sjukdom, arbetslöshet eller någon annan särskild omständighet.

Köparen har rätt att på grund av fel i varan rikta krav enligt detta kapitel även mot en näringsidkare som i ett tidigare säljled har överlåtit varan för återförsäljning.

Köparen har dock inte den rätt som avses i 1 mom.

Köparen förlorar sin rätt att framställa krav med stöd av 1 mom., om köparen hade tillgång till de uppgifter om näringsidkaren som behövs för framställande av kravet men inte inom den tid som avses i 16 a § 1 mom. reklamerar felet till näringsidkaren eller denne inte inom samma tid får information om att felet har reklamerats till ett senare säljled. Köparen får dock åberopa felet, om den näringsidkare mot vilken kravet riktas har handlat med grov oaktsamhet eller i strid med tro och heder eller om det är fråga om ett fel som avses i 16 a § 2 mom. 2 eller 3 punkten.

Har säljaren anlitat någon annan näringsidkare för att fullgöra avtalet och det finns ett fel i den sistnämndes prestation, skall vad 8 kap. 35 § stadgar om beställarens rätt att rikta krav mot en näringsidkare som uppdragstagaren har anlitat på motsvarande sätt gälla köparens rätt att rikta krav mot den näringsidkare som säljaren har anlitat.

I detta kapitel föreskrivs om avtal med stöd av vilka en näringsidkare tillhandahåller eller förbinder sig att tillhandahålla ett digitalt innehåll eller en digital tjänst till konsumenten och

Med digitalt innehåll avses data som framställs och tillhandahålls i digital form. Med digital tjänst avses en tjänst som gör det möjligt för konsumenten att skapa, bearbeta, lagra eller få tillgång till uppgifter i digital form, eller en tjänst som gör det möjligt att utbyta eller interagera på annat sätt med uppgifter i digital form som laddas upp eller skapas av konsumenten eller av andra användare av den tjänsten.

Med undantag för 5–9 § tillämpas detta kapitel också på avtal som gäller leverans av en vara som uteslutande används som bärare av digitalt innehåll.

Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på avtal

Om ett avtal mellan parterna gäller både tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster och andra nyttigheter, ska bestämmelserna i detta kapitel tillämpas endast på de delar av avtalet som gäller digitalt innehåll eller digitala tjänster. Om det emellertid rör sig om köp av en vara med digitala delar, tillämpas på avtalet i sin helhet bestämmelserna i 5 kap. i stället för bestämmelserna i detta kapitel.

Om det digitala innehållet eller den digitala tjänsten utgör en del av ett sådant paket av tjänster som tillhandahålls av teleföretag och som avses i 108 a § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation tillämpas inte 27 § i detta kapitel.

Avtalsvillkor som till konsumentens nackdel avviker från bestämmelserna i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat föreskrivs nedan.

I detta kapitel avses med

Om inte något annat har avtalats, ska det digitala innehållet eller den digitala tjänsten tillhandahållas konsumenten utan obefogat dröjsmål efter det att avtalet ingåtts.

Näringsidkaren har fullgjort sin skyldighet i fråga om tillhandahållandet när

Näringsidkaren har bevisbördan för att det digitala innehållet eller den digitala tjänsten har tillhandahållits konsumenten på det sätt som förutsätts i denna paragraf.

Vid dröjsmål från näringsidkarens sida har konsumenten rätt att hålla inne betalningen. Konsumenten får dock inte hålla inne en betalning till den del som den uppenbart överskrider vad han eller hon har rätt att kräva på grund av dröjsmålet.

Om tillhandahållandet av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst fördröjs, har konsumenten rätt att kräva att näringsidkaren fullgör avtalet. Näringsidkaren är dock inte skyldig att fullgöra avtalet, om det finns ett hinder som näringsidkaren inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle kräva uppoffringar som är oskäliga med hänsyn till konsumentens intresse av att avtalet fullgörs.

Om hindret eller missförhållandet upphör inom skälig tid, får konsumenten dock kräva att näringsidkaren fullgör avtalet.

Konsumenten förlorar sin rätt att kräva att avtalet fullgörs, om han eller hon väntar oskäligt länge med att framställa kravet.

Konsumenten får häva avtalet på grund av näringsidkarens dröjsmål, om konsumenten har krävt att näringsidkaren ska tillhandahålla det digitala innehållet eller den digitala tjänsten och näringsidkaren inte har tillhandahållit innehållet eller tjänsten utan obefogat dröjsmål eller inom en tilläggstid som parterna uttryckligen har kommit överens om. Medan en avtalad tilläggstid löper får konsumenten häva avtalet endast om näringsidkaren har meddelat eller det av omständigheterna klart framgår att näringsidkaren inte har för avsikt att tillhandahålla det digitala innehållet eller den digitala tjänsten inom denna tid.

Konsumenten får dock häva avtalet på grund av näringsidkarens dröjsmål utan att avtala om föreläggande av en tilläggstid, om

På hävning av avtal tillämpas vad som föreskrivs i 24–26 §.

Konsumenten har rätt till ersättning för den skada han eller hon lider genom näringsidkarens dröjsmål, om inte näringsidkaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför näringsidkarens kontroll som han eller hon inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid den tidpunkt när avtalet ingicks och vars följder han eller hon heller inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Om dröjsmålet beror på någon som näringsidkaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra avtalet, är näringsidkaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han eller hon har anlitat skulle vara fri enligt 1 mom. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på någon annan i tidigare säljled.

Näringsidkarens skyldighet att ersätta indirekt skada som konsumenten lider gäller dock endast om dröjsmålet eller skadan beror på oaktsamhet från näringsidkarens sida. Som indirekt skada betraktas

En skada som avses i 3 mom. betraktas dock inte som indirekt skada i den mån den orsakas av åtgärder för att begränsa annan typ av skada.

Om en medlem av konsumentens familj lider skada på grund av dröjsmålet, har han eller hon samma rätt till ersättning som konsumenten.

Det digitala innehåll eller den digitala tjänst som näringsidkaren tillhandahåller konsumenten ska överensstämma med avtalet. Innehållet eller tjänsten överensstämmer med avtalet i synnerhet när innehållet eller tjänsten

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska det digitala innehållet eller den digitala tjänsten uppfylla följande allmänna krav:

Om inte något annat har avtalats, ska det digitala innehållet eller den digitala tjänsten också överensstämma med den senaste version som var tillgänglig vid tidpunkten för avtalets ingående.

Om det digitala innehållet eller den digitala tjänsten avviker från vad som föreskrivs i 10 §, har innehållet eller tjänsten ett fel.

Det digitala innehållet eller den digitala tjänsten anses dock inte stå i strid med de allmänna kraven enligt 10 § 2 mom. även om en särskild egenskap hos det digitala innehållet eller den digitala tjänsten avviker från dessa krav, om konsumenten vid avtalets ingående särskilt informerats om avvikelsen och konsumenten uttryckligen och separat då godkänt avvikelsen.

Näringsidkaren ansvarar inte heller för fel i samband med lämnande av de uppgifter som avses i 10 § 2 mom. 2 punkten, om näringsidkaren visar att

Näringsidkaren ska se till att konsumenten informeras om säkerhetsuppdateringar och andra uppdateringar som behövs för att det digitala innehållet eller den digitala tjänsten fortfarande ska uppfylla kraven i 10 § och att uppdateringarna tillhandahålls konsumenten

Om näringsidkaren har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt 1 mom., finns det ett fel i det digitala innehållet eller den digitala tjänsten.

Om konsumenten underlåter att inom skälig tid installera uppdateringar som tillhandahållits i enlighet med 1 mom., ska näringsidkaren inte vara ansvarig för ett fel som följer enbart av bristen på den relevanta uppdateringen, förutsatt att

Digitala innehåll eller digitala tjänster är dock inte felaktiga på det sätt som avses i denna paragraf, om konsumenten vid avtalets ingående särskilt upplysts om att konsumenten inte får information om uppdateringar och att uppdateringarna inte tillhandahålls på det sätt som avses i 1 mom., och konsumenten uttryckligen och separat då godkände avvikelsen.

Ett digitalt innehåll eller en digital tjänst har också ett fel om innehållet eller tjänsten på grund av felaktig integration avviker från det som föreskrivs i 10 §, och

Ett digitalt innehåll eller en digital tjänst har också ett fel om en tredje man äger varan eller har panträtt eller annan rätt i en vara som används som bärare av digitalt innehåll ( rättsligt fel ), och det inte följer av avtalet att konsumenten ska ta emot varan med de begränsningar som tredje mans rätt medför.

Konsumenten kan också göra gällande påföljder av ett rättsligt fel, om tredje man påstår att han eller hon har en sådan rätt som avses i 1 mom. och det finns sannolika skäl för påståendet.

Om det är fråga om ett enskilt tillhandahållande eller en rad enskilda tillhandahållanden av digitalt innehåll eller digitala tjänster, ansvarar näringsidkaren för fel som det digitala innehållet eller den digitala tjänsten har haft vid tidpunkten för tillhandahållandet av det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, även om felet visar sig först senare.

Om det är fråga om kontinuerligt tillhandahållande av det digitala innehållet eller den digitala tjänsten under en längre tidsperiod, ansvarar näringsidkaren för ett sådant fel som framkommer under den period då det digitala innehållet eller den digitala tjänsten ska tillhandahållas enligt avtalet.

Näringsidkaren ansvarar också för ett fel till följd av underlåtenhet som gäller i 12 § avsedda uppdateringar och som framkommer under den period då uppdateringarna enligt 12 § 1 mom. ska tillhandahållas.

Om det är fråga om ett enskilt tillhandahållande eller en rad enskilda tillhandahållanden av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst, antas felet ha funnits vid tidpunkten för tillhandahållandet om det framkommer inom ett år från denna tidpunkt, om inte näringsidkaren visar något annat. Om det är fråga om kontinuerligt tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster under en längre tidsperiod och felet framkommer under perioden i fråga, antas felet vara ett fel som näringsidkaren ansvarar för, om inte näringsidkaren visar något annat.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte, om näringsidkaren visar att konsumentens digitala miljö inte är förenlig med de tekniska kraven på det digitala innehållet eller den digitala tjänsten och om konsumenten har informerats om sådana krav på ett klart och begripligt sätt innan avtalet ingicks.

Konsumenten ska samarbeta med näringsidkaren i den mån det är skäligt och behövligt för att utreda om felet eller bristen i det digitala innehållet eller den digitala tjänsten beror på konsumentens digitala miljö. Om näringsidkaren har underrättat konsumenten om samarbetskravet på ett klart och begripligt sätt innan avtalet ingås, men konsumenten inte deltar i samarbetet, ska inte heller i detta fall tillämpas vad som föreskrivs i 1 mom.

Om det digitala innehållet eller den digitala tjänsten har ett fel som näringsidkaren ansvarar för, får konsumenten i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel kräva att felet avhjälps, kräva ett prisavdrag eller häva avtalet och dessutom kräva skadestånd. Konsumenten får också hålla inne betalningen.

Konsumentens rätt att i förhållande till näringsidkaren åberopa de rättsmedel som föreskrivs i detta kapitel påverkar inte näringsidkarens rätt att kräva gottgörelse av den som är ansvarig för felet i ett tidigare skede av transaktionskedjan.

Konsumenten har rätt att hålla inne betalningen på grund av fel. Konsumenten får dock inte hålla inne ett belopp till den del som det uppenbart överskrider vad han eller hon har rätt att kräva på grund av felet.

Konsumenten har rätt att kräva att ett fel avhjälps. Avhjälpandet av fel ska ske inom skälig tid och så att det inte leder till kostnader eller betydande olägenhet för konsumenten, med beaktande av det digitala innehållets eller den digitala tjänstens karaktär och det ändamål för vilket konsumenten skaffade det digitala innehållet eller den digitala tjänsten.

Näringsidkaren är dock inte skyldig att avhjälpa felet om det föreligger ett hinder som näringsidkaren inte kan övervinna eller om det skulle medföra oskäliga kostnader för honom eller henne att avhjälpa felet. I sådana fall ska det i synnerhet tas hänsyn till betydelsen av felet samt det digitala innehållets eller den digitala tjänstens värde, i det fall att innehållet eller tjänsten inte hade haft något fel.

Konsumenten får kräva ett prisavdrag under förutsättning att det digitala innehållet eller den digitala tjänsten tillhandahålls mot betalning, eller häva avtalet om

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får konsumenten kräva prisavdrag under förutsättning att det digitala innehållet eller den digitala tjänsten tillhandahålls mot betalning, eller omedelbar hävning av avtalet, om felet till sin natur är så allvarligt att avhjälpande av felet inte kan komma i fråga.

Om det digitala innehållet eller den digitala tjänsten tillhandahålls mot betalning gäller dock inte rätten att häva avtalet, om felet är ringa. Näringsidkaren har bevisbördan för att felet är ringa.

Ett prisavdrag ska stå i rätt proportion till minskningen av värdet på det digitala innehåll eller den digitala tjänst som tillhandahålls konsumenten, när prisavdraget jämförs med det värde som det digitala innehållet eller den digitala tjänsten skulle ha om det digitala innehållet eller den digitala tjänsten uppfyllde kraven i detta kapitel.

Om det är fråga om ett digitalt innehåll eller en digital tjänst som tillhandahålls under en längre tidsperiod, gäller rätten till prisavdrag den tidsperiod då det funnits ett fel i det digitala innehållet eller den digitala tjänsten.

Konsumenten har rätt till ersättning för den skada som han eller hon lider på grund av fel i det digitala innehållet eller den digitala tjänsten. Ersättningsskyldigheten omfattar de person-, sak- och förmögenhetsskador som felet orsakat konsumenten. En näringsidkare är dock skyldig att ersätta en indirekt skada som avses i 9 § 3 och 4 mom. endast om felet eller skadan beror på oaktsamhet från näringsidkarens sida, eller om det digitala innehållet eller den digitala tjänsten vid tidpunkten för ingåendet av avtalet eller, om det är fråga om tillhandahållande av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst under en längre tidsperiod, under perioden i fråga avvek från vad näringsidkaren särskilt har förbundit sig till.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. har konsumenten alltid rätt till ersättning för skada som beror på ett rättsligt fel i samband med att avtalet ingicks, om konsumenten inte kände till eller inte heller borde ha känt till felet.

Om en medlem av konsumentens familj lider skada på grund av felet, har han eller hon samma rätt till ersättning som konsumenten.

Om ett fel i det digitala innehållet eller den digitala tjänsten orsakar skada på annan egendom, tillämpas bestämmelserna i 22 § på näringsidkarens skadeståndsansvar endast om skadan hänför sig till egendom som i användningshänseende har omedelbar anknytning till det digitala innehållet eller den digitala tjänsten.

Om näringsidkaren betalar ersättning med stöd av 1 mom., övergår ersättningstagarens eventuella rätt att kräva ersättning med stöd av produktansvarslagen till motsvarande del på näringsidkaren. Vad som föreskrivs i 10 § produktansvarslagen tillämpas också på näringsidkarens rätt till ersättning.

Vid hävning av avtalet är näringsidkaren skyldig att till konsumenten återbetala alla prestationer som betalats i enlighet med avtalet. Om avtalet gäller tillhandahållande av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst mot betalning under en längre tidsperiod och det digitala innehållet eller den digitala tjänsten uppfyllt kraven i detta kapitel under en viss tidsperiod innan avtalet hävdes, ska näringsidkaren dock till konsumenten återbetala endast den del av det pris konsumenten betalat som motsvarar och står i förhållande till den tidsperiod under vilken det digitala innehållet eller den digitala tjänsten inte uppfyllde kraven i detta kapitel samt den del som konsumenten har betalat i förskott för den avtalsperiod som skulle ha återstått om avtalet inte hade hävts.

Konsumenten är inte skyldig att betala för användningen av det digitala innehållet eller den digitala tjänsten för den tidsperiod som föregår hävningen av avtalet då det digitala innehållet eller den digitala tjänsten inte uppfyllde kraven i detta kapitel.

Om avtalet hävs, ska konsumenten avhålla sig från att använda det digitala innehållet eller den digitala tjänsten och från att göra dem tillgängliga för tredje part. Om det digitala innehållet har tillhandahållits med hjälp av en bärare av digitalt innehåll, är konsumenten dessutom skyldig att på näringsidkarens begäran utan obefogat dröjsmål återlämna denna bärare av digitalt innehåll till näringsidkaren på näringsidkarens bekostnad. Näringsidkaren ska göra en sådan begäran inom 14 dagar från det att konsumenten underrättat näringsidkaren om sitt beslut att häva avtalet.

När ett avtal hävs har näringsidkaren rätt att hindra konsumenten från att få tillgång till det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, avaktivera användarkontot eller på något annat sätt hindra konsumenten från att använda det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, om inte något annat följer av bestämmelserna i 4 mom.

Näringsidkaren ska avhålla sig från att använda sådant innehåll som konsumenten har skapat eller överlåtit vid användning av det digitala innehåll eller den digitala tjänst som näringsidkaren tillhandahållit, utom om

I andra fall än de som avses i 3 mom. 1–3 punkten ska näringsidkaren på konsumentens begäran göra tillgängligt för konsumenten allt innehåll som konsumenten har överlåtit eller skapat vid användning av det digitala innehåll eller den digitala tjänst som näringsidkaren tillhandahåller. Detta ska göras kostnadsfritt inom skälig tid och i ett allmänt använt och maskinläsbart format.

Vad som föreskrivs i 3 och 4 mom. gäller inte personuppgifter. Bestämmelser om användningen av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Näringsidkaren ska göra de återbetalningar som avses i detta kapitel utan kostnad, utan obefogat dröjsmål och senast 14 dagar efter det att konsumenten har meddelat näringsidkaren att han eller hon yrkar på prisavdrag eller hävning av avtalet. Om det digitala innehållet har tillhandahållits med hjälp av en bärare av digitalt innehåll, får näringsidkaren dock efter att ha gjort en sådan begäran som avses i 25 § 1 mom. hålla inne återbetalningen till dess att näringsidkaren har fått tillbaka bäraren av det digitala innehållet.

Näringsidkaren ska återbetala de mottagna betalningarna med det betalningsmedel som konsumenten använde vid den ursprungliga transaktionen, om inte konsumenten uttryckligen har samtyckt till något annat arrangemang. Återbetalningen får inte medföra kostnader för konsumenten.

När det är fråga om tillhandahållande av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst under en längre tidsperiod, har näringsidkaren rätt att ändra det digitala innehållet eller den digitala tjänsten utöver vad som krävs för att det digitala innehållet eller den digitala tjänsten inte ska innehålla fel, om

Om en i 1 mom. avsedd ändring inverkar negativt på konsumentens möjligheter att få tillgång till eller använda det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, ska konsumenten i god tid tillhandahållas information i varaktig form om egenskaperna hos och tidpunkten för ändringen samt om rätten enligt 3 mom. att häva avtalet eller om möjligheten att behålla det digitala innehållet eller den digitala tjänsten utan en sådan ändring. Informationen har tillhandahållits i varaktig form, om den har tillhandahållits personligen antingen skriftligt eller elektroniskt så att mottagaren kan bevara och återge informationen i oförändrad form.

Om en ändring av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst inverkar negativt på konsumentens möjligheter att få tillgång till eller använda det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, har konsumenten rätt att häva avtalet utan kostnad inom 30 dagar från mottagandet av informationen om ändringen eller från det att näringsidkaren har ändrat det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, beroende på vilket som är det senare datumet. Rätt att häva avtalet föreligger dock inte, om den negativa inverkan av ändringen är ringa. Rätt att häva avtalet föreligger inte heller när näringsidkaren utan ytterligare kostnad har gett konsumenten möjlighet att behålla det digitala innehållet eller den digitala tjänsten utan ändring och det digitala innehållet eller den digitala tjänsten fortfarande uppfyller kraven i detta kapitel.

Om konsumenten häver avtalet med stöd av 3 mom., tillämpas på hävningen vad som föreskrivs i 24–26 §.

Konsumenten ska vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Om han eller hon försummar det, får han eller hon själv bära en motsvarande del av förlusten.

Skadestånd på grund av avtalsbrott kan jämkas, om skadeståndet är oskäligt med hänsyn till orsaken till avtalsbrottet, konsumentens eventuella medverkan till skadan, priset på det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, möjligheterna för den som orsakat skadan att förutse och hindra uppkomsten av skadan samt omständigheterna i övrigt.

Bestämmelser om preskription av en konsuments krav på gottgörelse finns i lagen om preskription av skulder.

I detta kapitel föreskrivs om hemförsäljning och distansförsäljning av konsumtionsnyttigheter.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på

Bestämmelserna om hemförsäljning i detta kapitel tillämpas inte, om priset på en konsumtionsnyttighet är lägre än 30 euro. Om försäljningen avser flera nyttigheter vars sammanlagda pris är minst 30 euro eller om avtalet gäller fortgående eller upprepade leveranser av nyttigheter, ska emellertid bestämmelserna i detta kapitel tillämpas.

När en tjänst bjuds ut på en plats dit näringsidkaren anländer på konsumentens uttryckliga begäran, tillämpas bestämmelserna om hemförsäljning i detta kapitel inte heller på

På avtal som gäller passagerartransporttjänster och på sådana paketresor som avses i lagen om kombinerade resetjänster tillämpas endast 12 § 2 och 3 mom. samt 12 a–12 c och 25 §. (23.3.2023/449)

Om det är fråga om en tjänst som utförs per telefon vid ett enda tillfälle och avtalet om tjänsten sluts omedelbart när konsumenten tar kontakt med tjänsteleverantören, tillämpas inte 12 § 2–4 mom. och inte heller 13 och 14 §.

Om det är fråga om ett avtal som gäller kommunikationstjänster enligt lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation, ska 12 a § inte tillämpas. (8.7.2022/693)

Ett avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i detta kapitel till konsumentens nackdel är utan verkan, om inte något annat föreskrivs nedan.

Med hemförsäljningsavtal avses ett avtal som ingås eller för vilket konsumenten lämnar ett anbud någon annanstans än i näringsidkarens affärslokaler då parterna samtidigt är närvarande. Med hemförsäljningsavtal avses också ett avtal som ingås

Med affärslokaler avses

Med distansförsäljningsavtal avses ett avtal om konsumtionsnyttigheter som ingås med stöd av ett organiserat system för försäljning eller tillhandahållande av tjänster på distans, utan att parterna är samtidigt närvarande och med utnyttjande av ett eller flera medel för distanskommunikation.

Med ett medel för distanskommunikation avses telefon, post, television och datanät samt andra medel som kan användas för ingående av avtal utan att parterna är samtidigt närvarande.

I detta kapitel avses med

Innan ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal ingås ska konsumenten ges följande information:

Vid en auktion som konsumenten kan delta i även på annat sätt än genom att använda ett medel för distanskommunikation, får informationen i 1 mom. 2–5 punkten ersättas med motsvarande uppgifter om auktionsförrättaren.

Om ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal ger konsumenten ångerrätt, ska konsumenten utöver den information som avses i 1 mom. 10 punkten få en ångerblankett. Den information som avses i 1 mom. 10–12 punkten får ges i form av en ångeranvisning. Bestämmelser om ångerblankettens och ångeranvisningens form och innehåll utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Om ett avtal sluts på en internetbaserad marknadsplats ska tillhandahållaren av marknadsplatsen innan avtalet ingås klart och tydligt och på ett sätt som är lämpligt för medlet för distanskommunikation ge konsumenten följande information:

Vid försäljning per telefon ska näringsidkaren genast i början av samtalet meddela sitt namn och vid behov upplysa om på vems vägnar telefonsamtalet görs och det kommersiella syftet med samtalet.

E-handelsplatser ska på ett klart sätt, senast i början av beställningsprocessen, informera om eventuella begränsningar för leveransen samt vilka betalningssätt som godtas.

Vid hemförsäljning ska den information som avses i 9 § samt ångerblanketten och ångeranvisningen ges konsumenten på ett klart och begripligt sätt på papper eller, med konsumentens samtycke, i annan varaktig form.

Vid distansförsäljning ska den information som avses i 9 § samt ångerblanketten och ångeranvisningen lämnas till eller göras tillgänglig för konsumenten klart och begripligt på ett sätt som är lämpligt för det medel för distanskommunikation som används. Om informationen eller blanketten och anvisningen tillhandahålls i varaktig form, ska den vara lätt att läsa.

Om konsumenten blir betalningsskyldig genom ett avtal som ingås elektroniskt, ska konsumenten informeras om de omständigheter som avses i 9 § 1 mom. 1, 6, 7, 17 och 18 punkten på ett klart sätt och omedelbart innan konsumenten gör beställningen. Näringsidkaren ska också säkerställa att konsumenten uttryckligen godkänner den betalningsskyldighet som är förenad med beställningen.

Om näringsidkaren inte har iakttagit vad som i 2 mom. föreskrivs om konsumentens uttryckliga godkännande är avtalet inte bindande för konsumenten. Vill konsumenten åberopa att avtalet inte är bindande, ska konsumenten meddela näringsidkaren detta inom ett år från det att avtalet ingicks. Förfaller avtalet på grund av att konsumenten har åberopat att det inte är bindande, ska näringsidkaren utan dröjsmål och senast 30 dagar efter att ha mottagit meddelandet betala tillbaka vad som har betalats samt betala konsumenten ersättning för kostnaderna för att återsända varan.

Om ett avtal ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som medger ett begränsat utrymme eller en begränsad tid för att visa informationen, ska näringsidkaren, på det särskilda medlet, innan avtalet ingås lämna åtminstone den information som avses i 9 § 1 mom. 1, 2, 6, 7, 10 och 17 punkten.

Om en näringsidkare erbjuder konsumenten en konsumtionsnyttighet per telefon och konsumenten då meddelar att han eller hon önskar ingå ett avtal med näringsidkaren, ska näringsidkaren efter telefonsamtalet lämna sitt anbud skriftligen eller i någon annan varaktig form till konsumenten. Om konsumenten efter telefonsamtalet inte i varaktig form har godkänt ett anbud som näringsidkaren har lämnat i varaktig form, är konsumenten inte bunden av avtalet och av konsumenten får då inte krävas betalning, återställande eller förvaring av en nyttighet eller någon annan åtgärd.

Konsumenten ska i samband med att ett anbud enligt 1 mom. lämnas bli underrättad om att om konsumenten inte godkänner anbudet i fråga i varaktig form, är avtalet inte bindande för konsumenten, och konsumenten är inte skyldig att betala nyttigheten eller återställa eller förvara den. Näringsidkaren har bevisbördan för att anbudet har lämnats till konsumenten på det sätt som förutsätts i 1 mom. och att konsumenten har fått den information som avses i detta moment.

Denna paragraf tillämpas inte, om konsumenten på eget initiativ har kontaktat näringsidkaren eller om näringsidkaren har kontaktat konsumenten på dennes uttryckliga begäran.

När en konsument köper nyttigheter på nätet ska näringsidkaren i samband med slutande av avtal presentera de tillgängliga betalningssätten i följande ordning:

Näringsidkare får inte vid presentationen av alternativa betalningssätt använda något betalningssätt som standardval.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om näringsidkare tillämpas också på betaltjänstleverantörer, kreditgivare och andra näringsidkare till den del de har kunnat påverka hur betalningssätten presenteras.

Om konsumenten vid köp av nyttigheter på nätet väljer ett betalningssätt som innebär betalningsanstånd, ska den näringsidkare som tillhandahåller betalningssättet i fråga kontrollera konsumentens identitet i samband med godkännandet av betalningssättet med hjälp av en identifieringsmetod som uppfyller kraven på system för elektronisk identifiering enligt 8 § i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009) eller kraven på stark kundautentisering enligt 8 § 24 punkten och 85 c § 4 mom. i betaltjänstlagen (290/2010) .

Om inget annat följer av lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) ska den näringsidkare som avses i 1 mom. bevara de uppgifter som utgjort grund för kontrollen av konsumentens identitet i fem år från det att fordran i dess helhet förfallit till betalning. Om oenighet uppstår kring ett avtal eller en betalning ska kontrolluppgifterna dock bevaras till dess parterna har kommit överens om saken eller ärendet har avgjorts.

Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas dock inte om

Vid hemförsäljning ska näringsidkaren ge en kopia av avtalsbekräftelsen eller av det undertecknade avtalet till konsumenten, på papper eller, med konsumentens samtycke, i någon annan varaktig form.

Vid distansförsäljning ska näringsidkaren ge konsumenten bekräftelse på det ingångna avtalet inom rimlig tid från det distansförsäljningsavtalet ingicks och senast vid den tidpunkt då varorna avlämnas eller innan tjänsterna börjar utföras. Bekräftelsen ska ges i varaktig form. Den ska innehålla all information som avses i 9 § samt en ångerblankett och en ångeranvisning, om inte näringsidkaren har lämnat informationen och en sådan blankett och anvisning till konsumenten i varaktig form redan tidigare.

Om elektronisk leverans av digitalt innehåll påbörjas innan ångerfristen har löpt ut, ska bekräftelsen innehålla också konsumentens i 15 § 2 mom. avsedda förhandssamtycke och godkännande av att ångerrätten går förlorad. (8.7.2022/693)

Bevisbördan för att näringsidkaren har fullgjort sina skyldigheter enligt 9, 9 a, 10–12 och 13 § ligger på näringsidkaren.

Konsumenten har rätt att frånträda ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal genom att meddela näringsidkaren detta på ångerblanketten eller på något annat entydigt sätt senast 14 dagar efter det att ett tjänsteavtal eller ett avtal om elektronisk leverans av digitalt innehåll ingicks eller, vid köpeavtal, senast 14 dagar efter det att varan eller det sista varupartiet togs emot eller, om det är fråga om regelbunden leverans av varor, senast 14 dagar efter det att det första varupartiet togs emot.

Om näringsidkaren har underlåtit att ge konsumenten den information som avses i 9 § 1 mom. 10 punkten, upphör ångerfristen 12 månader efter utgången av den frist som avses i 1 mom. i denna paragraf eller, om näringsidkaren rättar till bristen under denna tid, 14 dagar efter den dag då konsumenten mottog informationen.

Om näringsidkaren erbjuder konsumenten en möjlighet att meddela om frånträde på näringsidkarens webbplats, ska näringsidkaren utan dröjsmål och i varaktig form meddela konsumenten när ett meddelande om frånträde som lämnats på detta sätt har kommit in.

Bevisbördan för att avtalet har frånträtts på det sätt som förutsätts i denna paragraf ligger på konsumenten. (9.7.2020/572)

Om ett avtal innebär en betalningsskyldighet för konsumenten kan andra tjänster än leverans av digitalt innehåll börja utföras innan en eventuell ångerfrist har löpt ut, förutsatt att konsumenten har gjort en uttrycklig begäran om detta och godkänt att han eller hon inte längre har ångerrätt efter det att näringsidkaren har fullgjort avtalet i sin helhet. Vid hemförsäljning ska begäran göras i varaktig form.

Om ett avtal innebär en betalningsskyldighet för konsumenten får elektronisk leverans av digitalt innehåll påbörjas innan en eventuell ångerfrist har löpt ut, om konsumenten har gett sitt uttryckliga förhandssamtycke till att fullgörandet av avtalet inleds under ångerrättens giltighetstid, och godkänt att han eller hon sålunda förlorar sin ångerrätt. Näringsidkaren ska bekräfta konsumentens uttryckliga förhandssamtycke och godkännande på det sätt som avses i 13 §.

Avtalas inte något annat, har konsumenten inte den ångerrätt som anges i 14 §, om

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 7 punkten har konsumenten ångerrätt enligt 14 § till den del näringsidkaren i samband med ett besök som avses i den punkten tillhandahåller andra tjänster än dem konsumenten uttryckligen begärt att få eller levererar andra varor än de reservdelar som är nödvändiga för att utföra reparations- eller underhållsåtgärderna. (9.7.2020/572)

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 1 och 3 punkten har konsumenten i 14 § avsedd ångerrätt vid hemförsäljning om avtalet slutits i samband med ett hembesök som inte gjorts på konsumentens begäran. (8.7.2022/693)

En konsument som frånträder ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal ska utan dröjsmål och senast 14 dagar från det att meddelandet om frånträde lämnades återsända den vara han eller hon har tagit emot, om inte näringsidkaren har förbundit sig att avhämta varan själv. Konsumenten ska stå för de direkta kostnaderna för återsändandet av varan, om inte näringsidkaren har förbundit sig att stå för dem. I 24 § 1 mom. föreskrivs om konsumentens rätt att inte betala de kostnader som avses ovan i sådana fall där näringsidkaren har underlåtit att informera konsumenten om betalningsskyldigheten.

Har vid hemförsäljning en vara levererats till konsumentens bostad när avtalet ingicks, ska näringsidkaren dock på egen bekostnad avhämta varan, om den på grund av sin karaktär inte kan återsändas på normalt sätt per post.

Näringsidkaren ska, utan dröjsmål och senast 14 dagar efter det att denne mottagit meddelandet om frånträde, återbetala alla prestationer från konsumenten, med undantag för extra kostnader som beror på att konsumenten valt något annat leveranssätt än den fördelaktigaste standardleverans som näringsidkaren erbjuder. Näringsidkaren har dock rätt att hålla inne med återbetalningen tills denne har fått tillbaka varan eller tills konsumenten har visat att han eller hon har återsänt varan, om inte näringsidkaren är skyldig att avhämta varan själv.

Näringsidkaren ska återbetala prestationerna till konsumenten med samma betalningssätt som konsumenten använt vid den ursprungliga transaktionen, om inte konsumenten uttryckligen har samtyckt till något annat arrangemang. Återbetalningen av prestationerna får inte medföra kostnader för konsumenten.

Om en konsument frånträder ett avtal ska konsumenten avhålla sig från att använda det digitala innehållet eller den digitala tjänsten och från att göra detta tillgängligt för tredje parter. Vid frånträde av avtalet har näringsidkaren rätt att göra det digitala innehållet eller den digitala tjänsten otillgänglig för konsumenten, avaktivera användarkontot eller på något annat sätt hindra konsumenten från att använda det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, till den del något annat inte följer av 3 mom.

Näringsidkaren ska avhålla sig från att använda sådant innehåll som konsumenten har skapat eller överlåtit vid användningen av det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, utom om

I andra fall än de som avses i 2 mom. 1–3 punkten ska näringsidkaren på konsumentens begäran ge konsumenten tillgång till allt innehåll som konsumenten har skapat eller överlåtit vid användning av det digitala innehåll eller den digitala tjänst som näringsidkaren tillhandahåller. Begäran ska verkställas kostnadsfritt inom skälig tid och i ett allmänt använt och maskinläsbart format.

Vad som föreskrivs i 2 och 3 mom. gäller inte personuppgifter. Bestämmelser om användningen av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/746/EG (allmän dataskyddsförordning).

En konsument som har tagit emot en vara ska hålla varan i väsentligen oförändrat och oförminskat skick till dess att han eller hon har beslutat behålla varan.

En konsument som frånträder avtalet efter det att han eller hon har tagit varan i bruk ska stå för varans värdeminskning. Varan anses inte ha tagits i bruk, om konsumenten har hanterat den uteslutande på ett sätt som behövs för att fastställa varans art, egenskaper och funktion.

Konsumenten är inte ansvarig för en värdeminskning, om näringsidkaren har underlåtit att ge konsumenten den information om ångerrätt som avses i 9 § 1 mom. 10 punkten.

Om andra tjänster än leverans av digitalt innehåll har börjat utföras innan ångerfristen har löpt ut, ska konsumenten om avtalet frånträds betala näringsidkaren en skälig ersättning för den prestation som för att fullgöra avtalet har utförts innan meddelandet om frånträde lämnades. Ersättningens belopp beräknas på basis av det totalpris som följer av avtalet. Om totalpriset är oskäligt, beräknas ersättningens belopp på basis av marknadsvärdet av den tjänst som tillhandahållits konsumenten.

Konsumenten är dock inte betalningsskyldig för en tjänst som utförts helt eller delvis under ångerfristen, om näringsidkaren har underlåtit att ge konsumenten den information som avses i 9 § 1 mom. 10 eller 12 punkten eller om näringsidkaren har börjat fullgöra avtalet under ångerfristen utan en i 15 § 1 mom. avsedd uttrycklig begäran från konsumenten.

Om näringsidkaren vid hemförsäljning är skyldig att avhämta varan hos konsumenten, ska konsumenten om avtalet frånträds hålla den mottagna varan tillgänglig för näringsidkaren på den plats till vilken näringsidkaren levererat den eller där näringsidkaren utan olägenhet kan avhämta den. Konsumenten ska informera näringsidkaren om vilken plats varan kan avhämtas på.

Konsumentens ansvar för varans förvaring för näringsidkarens räkning upphör två månader efter det att varan togs emot. Om näringsidkaren inte avhämtar varan inom nämnda tid får konsumenten varan utan vederlag, om inte detta är uppenbart oskäligt för näringsidkaren.

Om konsumenten frånträder ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal, återgår ett anknytande kredit- eller försäkringsavtal utan några åtgärder.

Om ett anknytande kredit- eller försäkringsavtal återgår, ska kredit- eller försäkringsgivaren utan dröjsmål och senast 30 dagar efter att ha blivit informerad om avtalets återgång betala tillbaka vad konsumenten betalat. Bestämmelser om försäkringsgivarens rätt att kräva premie för det försäkringsskydd som försäkringstagaren fått före en accessorisk försäkrings återgång finns i 45 § i lagen om försäkringsavtal (543/1994) .

Om konsumenten frånträder ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal, återgår ett annat anknytande avtal än ett sådant som avses i 21 § utan några åtgärder. Återgången får inte föranleda andra kostnader för konsumenten än de kostnader som eventuellt föranleds på grundval av 17–19 §.

Bestämmelser om konsumentens rätt till dröjsmålsränta när en näringsidkare eller kredit- eller försäkringsgivare är skyldig att betala tillbaka vad konsumenten betalat i pris eller som någon annan betalning men inte fullgör sin skyldighet inom den tid som föreskrivs i 12, 17 eller 21 §, finns i räntelagen.

Om näringsidkaren inte har gett konsumenten den information om tilläggskostnader eller andra kostnader som avses i 9 § 1 mom. 6, 7 eller 11 punkten innan avtalet ingicks, är konsumenten inte skyldig att betala kostnaderna.

Om det är fråga om ett avtal som gäller elektronisk leverans av digitalt innehåll, är konsumenten inte skyldig att betala för en helt eller delvis utförd tjänst, om

Om en näringsidkare vid hemförsäljning har underlåtit att på det sätt som föreskrivs i 11 § ge konsumenten den information som avses i 9 § 1 mom. 13 punkten innan avtalet ingås, är avtalet inte bindande för konsumenten. Om konsumenten vill åberopa att avtalet inte är bindande, ska konsumenten meddela näringsidkaren detta inom 12 månader från det att avtalet ingicks. Om avtalet förfaller på grund av att konsumenten har åberopat att det inte är bindande, ska näringsidkaren utan dröjsmål och senast 30 dagar efter att ha tagit emot meddelandet betala tillbaka vad som har betalats samt betala konsumenten ersättning för kostnaderna för att återsända varan eller någon annan prestation. (8.7.2022/693)

Utöver vad som i detta kapitel föreskrivs om påföljder, får en näringsidkare som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel, om det med hänsyn till konsumentskyddet är behövligt, förbjudas att fortsätta med ett sådant förfarande eller att upprepa det eller ett därmed jämförbart förfarande. Bestämmelser om meddelande av förbud och förenande av förbud med vite finns i 2 och 3 kap.

Bestämmelser om påföljdsavgift som påförs för brott mot 9 § och de bestämmelser som utfärdatsmed stöd av 9 § och mot 9 a, 10–12, 12 a–12 c och 13 §, 14 § 1 och 2 mom., 17 § 2–4 mom. och 17 a § 1–3 mom. finns i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna. (23.3.2023/449)

Detta kapitel gäller distansförsäljning till konsumenter då näringsidkaren bjuder ut

Bestämmelserna om finansiella tjänster i detta kapitel gäller också finansiella instrument.

Om ett distansavtal mellan en näringsidkare och en konsument gäller fortlöpande eller periodiska prestationer av sinsemellan likartade finansiella tjänster, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel inte på de enskilda tjänster som utförs enligt avtalet.

Om samma parter avtalar upprepade gånger om sinsemellan likadana finansiella tjänster, tillämpas 5–11 § i detta kapitel endast på det första av avtalen. Bestämmelserna i 5–11 § skall dock tillämpas alltid när det har gått mer än ett år sedan det föregående avtalet.

Bestämmelserna i 11 b § tillämpas inte på konsumentkrediter som omfattas av tillämpningsområdet för 7 eller 7 a kap. (8.7.2022/693)

Ett avtalsvillkor som till konsumentens nackdel avviker från bestämmelserna i detta kapitel är utan verkan.

Med distansförsäljning avses i detta kapitel utbud av en finansiell tjänst till konsumenten genom användning av en distansutbudsmetod som näringsidkaren organiserat så att endast ett eller flera medel för distanskommunikation används för att ingå ett avtal och för den marknadsföring som föregår avtalet.

Med distansutbudsmetod avses ett marknadsförings- eller försäljningssätt som är organiserat så att dess huvudsakliga ändamål kan anses vara ingående av avtal med hjälp av ett medel för distanskommunikation.

Med medel för distanskommunikation avses telefon, post, television, datanät eller något annat medel som kan användas för ingående av avtal utan att parterna är samtidigt närvarande.

Utöver vad som någon annanstans i lag bestäms om skyldighet att lämna upplysningar, skall konsumenten i god tid innan ett avtal ingås ges i 6–9 § avsedd information om näringsidkaren, den finansiella tjänst som bjuds ut, distansavtalet och rättsmedlen. Informationen skall ges på ett sätt som lämpar sig för det medel för distanskommunikation som används, den skall vara klar och begriplig och sådan att dess kommersiella syfte tydligt framgår.

Åtminstone följande uppgifter skall ges om näringsidkaren:

Åtminstone följande uppgifter skall ges om den finansiella tjänsten:

Åtminstone följande uppgifter skall ges om distansavtalet:

Åtminstone följande uppgifter skall ges om rättsmedel:

Vid försäljning per telefon skall konsumenten genast i början av samtalet upplysas om näringsidkarens namn, namnet på den person som samtalar med konsumenten och samtalets kommersiella syfte.

Om konsumenten uttryckligen samtycker till det, behöver näringsidkaren inte per telefon lämna all information som nämns i 6–9 §. Konsumenten skall då upplysas om att denne på begäran får ytterligare information och vilket slags information det gäller. Följande uppgifter skall dock alltid ges:

Förhandsinformationen och avtalsvillkoren skall i god tid innan ett avtal ingås tillställas konsumenten personligen, skriftligen eller elektroniskt på ett sådant sätt att konsumenten kan spara och återge dem i oförändrad form. Detsamma gäller uppgifter som näringsidkaren enligt annan lagstiftning skall lämna konsumenten innan ett avtal om en finansiell tjänst ingås.

Om avtalet på begäran av konsumenten ingås med hjälp av ett sådant medel för distanskommunikation att informationen och avtalsvillkoren inte kan tillställas konsumenten i varaktig form enligt 1 mom. innan avtalet ingås, skall informationen och avtalsvillkoren tillställas konsumenten i varaktig form utan dröjsmål efter det att avtalet har ingåtts.

Konsumenten har under avtalsperioden rätt att på begäran få avtalsvillkoren i utskrift på papper.

En kreditgivare anses ha fullgjort informationsskyldigheten enligt 5–9 § på i 11 § föreskrivet sätt, om kreditgivaren ger konsumenten blanketten ”Standardiserat EU-faktablad” ( ESIS-blanketten ) i fråga om den erbjudna bostadskrediten innan ett avtal ingås.

Om en näringsidkare erbjuder konsumenten en finansiell tjänst per telefon och konsumenten då meddelar att han eller hon önskar ingå ett avtal med näringsidkaren, ska näringsidkaren efter telefonsamtalet lämna sitt anbud skriftligen eller i någon annan varaktig form till konsumenten. Om konsumenten efter telefonsamtalet inte i varaktig form har godkänt ett anbud som näringsidkaren har lämnat i varaktig form, är avtalet inte bindande för konsumenten och då får inte betalning, återställande eller förvaring av prestationen eller någon annan åtgärd krävas av konsumenten.

Om konsumenten vill åberopa att avtalet inte är bindande, ska konsumenten meddela näringsidkaren detta inom ett år från det att avtalet ingicks. Om avtalet förfaller på grund av att konsumenten har åberopat att det inte är bindande, ska näringsidkaren utan dröjsmål och senast 30 dagar efter att ha tagit emot meddelandet betala tillbaka vad som har betalats.

Konsumenten ska i samband med att ett anbud enligt 1 mom. lämnas bli underrättad om att om konsumenten inte godkänner anbudet i varaktig form, är avtalet inte bindande för konsumenten, om konsumenten underrättat näringsidkaren om detta inom ett år från det att avtalet ingicks. Näringsidkaren har bevisbördan för att anbudet har lämnats till konsumenten på det sätt som förutsätts i 1 mom. och att konsumenten har fått den information som avses i detta moment.

Denna paragraf tillämpas inte, om konsumenten på eget initiativ har kontaktat näringsidkaren eller om näringsidkaren har kontaktat konsumenten på dennes uttryckliga begäran.

Konsumenten har rätt att frånträda ett avtal genom att meddela detta till näringsidkaren inom 14 dagar efter det att avtalet ingåtts eller efter den senare tidpunkt vid vilken konsumenten har fått förhandsinformationen och avtalsvillkoren i varaktig form.

Vad som i 1 mom. och 14–16 § föreskrivs om att frånträda avtal tillämpas inte på konsumentkrediter och försäkringar. På konsumentkrediter tillämpas inte heller 13 § 1 mom. Bestämmelser om konsumentens rätt att frånträda ett konsumentkreditavtal och betala konsumentkrediten i förtid finns i 7 och 7 a kap. Bestämmelser om försäkringstagarens rätt att frånträda eller säga upp ett försäkringsavtal finns i lagen om försäkringsavtal. (14.10.2016/851)

Trots det som föreskrivs i 2 mom. tillämpas 1 mom., 14–16 § och 13 § 1 mom. på krediter som lämnas av pantlåneinrättningar.

Har ett avtal om distansförsäljning av en finansiell tjänst samband med ett annat distansavtal, återgår det anknytande distansavtalet utan särskilda åtgärder när konsumenten frånträder huvudavtalet, om det är samma näringsidkare som också tillhandahåller den anknytande tjänsten. Det anknytande avtalet återgår också, om tredje man tillhandahåller den anknytande tjänsten på grundval av ett avtal som tredje man ingått eller något annat arrangemang som denne vidtagit med den näringsidkare som ingått huvudavtalet.

Konsumenten har inte ångerrätt enligt 12 §, om

Om konsumenten frånträder ett avtal, får av konsumenten inte krävas ersättning för något annat än en sådan tjänst som näringsidkaren i enlighet med avtalet faktiskt har utfört innan avtalet frånträds. Ersättningen får inte vara större än det belopp som motsvarar den utförda tjänsten i förhållande till samtliga tjänster som avses i avtalet.

Om näringsidkaren inte har meddelat ersättningens belopp eller grunderna för bestämmande av ersättningen på förhand eller om näringsidkaren utan konsumentens uttryckliga begäran har börjat fullgöra avtalet, behöver konsumenten inte ersätta den utförda tjänsten.

Konsumenten skall, utan dröjsmål och senast 30 dagar efter det att meddelandet om frånträde har avsänts, till näringsidkaren återbära alla betalningar och annan egendom som konsumenten tagit emot i enlighet med avtalet, vid äventyr att avtalet inte återgår. Konsumenten får dock avhålla sig från att fullgöra sin egen återbäringsskyldighet tills näringsidkaren fullgör sin motsvarande skyldighet.

Näringsidkaren skall, utan dröjsmål och senast 30 dagar efter det att denne fått meddelandet om frånträde, till konsumenten återbära alla prestationer som näringsidkaren tagit emot i enlighet med avtalet. Från de prestationer som skall återbäras får dock den ersättning avdras som näringsidkaren enligt 15 § har rätt att debitera konsumenten för tjänster som utförts innan avtalet har frånträtts.

Genom en laghänvisning enligt vilken på ett avtal tillämpas lagen i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan inte sådana i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gällande bestämmelser om distansförsäljning av finansiella tjänster åsidosättas som skall tillämpas då en laghänvisning saknas, om konsumenten enligt dessa bestämmelser får ett bättre skydd än enligt den lag som skall tillämpas på grundval av laghänvisningen.

Konsumenten har under avtalsperioden rätt att också använda något annat medel för distanskommunikation än det som konsumenten använde för att ingå avtalet, såvida användningen av något annat medel för distanskommunikation inte är oförenligt med avtalets eller den finansiella tjänstens karaktär.

Bestämmelser om påföljdsavgift som påförs för brott mot 5–10 §, 11 § 1 och 2 mom., 11 b §, 12 § 1 mom. och 16 § 2 mom. finns i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna.

I detta kapitel finns bestämmelser om konsumentkrediter. Med konsumentkredit avses en sådan kredit som en näringsidkare ( kreditgivaren ) enligt avtal lämnar eller utfäster sig att lämna en konsument som lån, betalningsanstånd eller som något annat motsvarande ekonomiskt arrangemang.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs med konsumentkrediter hyresavtal och andra avtal som ger konsumenten besittningen till en vara, om varans kontantpris och kreditkostnaderna enligt avtalsvillkoren ska betalas under hyresperioden eller om det framgår av villkoren att konsumenten kan bli ägare till varan på annat sätt när avtalet går ut.

Vid tillämpningen av andra bestämmelser i detta kapitel än 16 a § likställs med konsumentkrediter också sådan kredit som någon annan än kreditgivaren lämnar eller utfäster sig att lämna en konsument som lån, betalningsanstånd eller som något annat motsvarande ekonomiskt arrangemang, om krediten förmedlas till konsumenten av en näringsidkare. Den näringsidkare som förmedlar krediten till konsumenten ska då se till att bestämmelserna i fråga iakttas i kreditförhållandet.

Vid tillämpningen av 40 § likställs en identifikator som berättigar till att använda ett konto, någon annan finansiell tjänst eller ett finansiellt instrument med en identifikator som berättigar till att använda en kredit. Bestämmelserna om kreditgivaren tillämpas i dessa fall på den näringsidkare som har ingått avtalet om identifikatorn med konsumenten. (14.12.2017/899)

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på

På konsumentkrediter som är knutna till brukskonton och som enligt avtalsvillkoren har en kredittid på högst tre månader eller ska återbetalas vid anfordran tillämpas inte 3 §, 8 § 1 mom. 3–5 punkten och 3 mom., 9–12 §, 13 § 2 mom. 2 punkten, 17, 18 och 20–23 §, 24 § 2–4 mom., 25, 27–32, 36–39 och 47 §.

På konsumentkrediter som kreditgivaren beviljar genom att medge att saldot eller kreditgränsen på ett brukskonto överskrids trots att detta inte uttryckligen har överenskommits mellan parterna tillämpas endast 5–7, 47, 50 och 51 §.

På avtal om betalningsarrangemang som ingås till följd av att en konsument har betalningssvårigheter och vars villkor inte är oförmånligare för konsumenten än det ursprungliga kreditavtalet tillämpas inte 9–12 §.

Bestämmelserna i 9–11 §, 13 § 2 mom. 5 punkten samt 14 och 17 § tillämpas inte på konsumentkrediter där kredittiden är högst tre månader, där ingen ränta tas ut och där de övriga kreditkostnaderna omräknade till effektiv ränta inte överstiger det räntebelopp som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen. På fortlöpande krediter tillämpas dock 14 och 17 §.

Bestämmelserna i 18 och 39 § tillämpas endast på nyttighetsbundna krediter och 36–38 § endast på sådan nyttighetsbunden kredit som lämnas för köp av en vara.

Bestämmelserna i 17 a § tillämpas inte på avbetalningsköp där föremål för köpet är ett trafikmedel som ska registreras i det trafik- och transportregister som avses i lagen om transportservice (320/2017) , jämte eventuell tilläggsutrustning. Om konsumenten på grundval av avtalet också har rätt att ta ut penningmedel, ska paragrafen ändå tillämpas.

Bestämmelserna i 24, 30, 31 och 40 § i detta kapitel tillämpas inte på kreditavtal som hör till tillämpningsområdet för betaltjänstlagen (290/2010) .

På rätten att förhindra användning av betalningsinstrument enligt betaltjänstlagen tillämpas i stället för 32 § i detta kapitel 57 § i betaltjänstlagen.

Avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i detta kapitel till nackdel för konsumenten är ogiltiga. Ogiltiga är också sådana avtalsvillkor i kreditavtal enligt 1 § 3 mom. som avviker från bestämmelserna i detta kapitel till nackdel för konsumenten.

Med kreditkostnad avses i detta kapitel summan av räntor, kostnader och andra avgifter som är kända för kreditgivaren och som konsumenten ska betala med anledning av konsumentkreditförhållandet; kostnaderna för försäkringar och andra kompletterande tjänster som är knutna till kreditavtalet räknas också med i kreditkostnaderna, om ett avtal om en kompletterande tjänst är en förutsättning för att krediten ska lämnas på de marknadsförda villkoren.

Som kreditkostnad räknas inte

Med effektiv ränta avses i detta kapitel den räntesats som erhålls när kreditkostnaderna med beaktande av amorteringarna omräknas till årlig ränta på kreditbeloppet. Bestämmelser om hur den effektiva räntan ska beräknas och om de antaganden som ska användas för detta utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Med kreditränta avses i detta kapitel en procentuell fast eller rörlig räntesats som på årlig basis tillämpas på det utnyttjade kreditbeloppet.

I detta kapitel avses med

I reklam för konsumentkrediter ska den effektiva räntan anges, om räntan för krediten, någon annan sifferuppgift som beskriver kostnaderna för krediten eller någon annan information om villkoren i kreditavtalet framgår av reklamen. I detta fall ska dessutom följande information framgå av reklamen:

Den effektiva räntan och de övriga i 1 mom. avsedda uppgifterna ska lämnas i reklamen på ett klart, väl synligt och koncist sätt och ska motsvara de kreditvillkor som kreditgivaren normalt erbjuder. (14.10.2016/851)

När en kredit kan lämnas på de villkor som anges i reklamen endast om konsumenten ingår ett avtal om försäkring eller om någon annan kompletterande tjänst och kostnaderna för en sådan kompletterande tjänst inte går att bestämma på förhand, ska detta villkor anges i reklamen tillsammans med den effektiva räntan.

4 mom. gällde temporärt 1.7.2020–31.12.2020 genom L 512/2020 och 1.1.2021–30.9.2021 genom L 1194/2020. (30.12.2020/1194)

8 a § gällde temporärt 1.1.2021–30.9.2021 genom L 1194/2020.

Utöver vad som bestäms om informationsskyldighet någon annanstans i lag ska kreditgivaren och kreditförmedlaren i god tid innan ett kreditavtal ingås, på blanketten "Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation" i varaktig form ge konsumenten information om följande:

I fråga om nyttighetsbundna engångskrediter på högst 100 euro kan förhandsinformation också ges i någon annan varaktig form än på blanketten. Närmare bestämmelser om förhandsinformationen och blanketten utfärdas genom förordning av statsrådet. (14.10.2016/851)

Om avsikten är att i ett kreditavtal hänvisa till ett sådant referensvärde som definieras i artikel 3.1.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014, ska kreditgivaren och kreditförmedlaren dessutom med ett separat dokument informera konsumenten om referensvärdet och administratörens namn samt om vilka konsekvenser användningen av referensvärdet eventuellt har för konsumenten. (28.12.2017/1096)

Utöver det som föreskrivs om förhandsinformation vid distansförsäljning i 6 a kap. 10 § 1 mom. och 2 mom. 1 och 3–6 punkten ska kreditgivaren och kreditförmedlaren vid telefonförsäljning ge konsumenten information om den typ av kredit som erbjuds, kreditkostnaderna och återbetalningen av krediten samt om den nyttighet som krediten avser. Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om ett avtal på konsumentens begäran ingås per telefon eller genom ett annat medium för distanskommunikation som inte gör det möjligt att överlämna blanketten "Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation" i varaktig form innan avtalet ingås, ska blanketten ges till konsumenten utan dröjsmål och i varaktig form efter det att avtalet har ingåtts. I fråga om nyttighetsbundna engångskrediter på högst 100 euro ska förhandsinformationen ges konsumenten utan dröjsmål på blanketten eller i annan varaktig form efter det att avtalet har ingåtts, om avtalet på konsumentens begäran ingås per telefon eller genom ett annat medium för distanskommunikation som inte gör det möjligt att ge förhandsinformationen i varaktig form innan avtalet ingås. (14.10.2016/851)

Konsumenten ska dessutom på begäran och utan avgift få ett utkast till kreditavtal. Bestämmelser om hur avtalsvillkor ska lämnas vid distansförsäljning finns i 6 a kap.

Bestämmelserna i 9–11 § om en kreditförmedlares skyldighet att ge konsumenten information gäller inte en sådan säljare eller tjänsteleverantör som arbetar som kreditförmedlare vid sidan av sin huvudsyssla.

Kreditgivaren ska handla ansvarsfullt vid kreditgivningen.

Det förutsätts särskilt att kreditgivaren

Bestämmelserna i 1 mom. och 2 mom. 1–5 punkten tillämpas också på kreditförmedlare. Bestämmelsen i 2 mom. 5 punkten gäller dock inte en sådan säljare eller tjänsteleverantör som arbetar som kreditförmedlare vid sidan av sin huvudsyssla.

Ersättningssystemen för kreditgivarnas och kreditförmedlarnas personal får inte vara sådana att de hindrar personalen från att iaktta vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. vid kreditgivning, kreditförmedling eller tillhandahållande av rådgivningstjänster.

Ett villkor för ett kreditanbud får inte vara att konsumenten också ingår ett avtal om någon annan finansiell tjänst eller tjänst av annat slag eller ett finansiellt instrument som erbjuds av kreditgivaren själv eller av någon annan näringsidkare på grundval av ett avtal eller annat arrangemang med kreditgivaren.

13 b § gällde temporärt 1.7.2020–31.12.2020 genom L 512/2020 och 1.1.2021–30.9.2021 genom L 1194/2020.

Innan ett kreditavtal ingås ska kreditgivaren bedöma om konsumenten har förutsättningar att fullgöra sina skyldigheter enligt kreditavtalet ( konsumentens kreditvärdighet ). Bedömningen ska grundas på tillräckliga kreditupplysningsregisteruppgifter och andra uppgifter om konsumentens inkomster och övriga ekonomiska förhållanden. (8.7.2022/740)

Om parterna senare kommer överens om att höja kreditbeloppet eller kreditgränsen, ska kreditgivaren försäkra sig om att informationen om konsumenten är aktuell och, om kreditbeloppet eller kreditgränsen höjs betydligt, bedöma konsumentens kreditvärdighet på nytt innan avtal ingås om höjningen.

I samband med att ett avtal om konsumentkredit ingås och i samband med att kreditbeloppet eller kreditgränsen höjs ska kreditgivaren noggrant kontrollera konsumentens identitet. Om identiteten kontrolleras elektroniskt, ska kreditgivaren använda en identifieringsmetod som uppfyller kraven i 8 § i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster eller kraven på stark kundautentisering i 8 § 24 punkten och 85 c § 4 mom. i betaltjänstlagen.

Bestämmelser om kundkontroll finns dessutom i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Om inget annat följer av lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism ska kreditgivaren bevara de uppgifter som utgjort grund för kontrollen av den kreditsökande konsumentens identitet i fem år från det att krediten i dess helhet förfallit till betalning. Om oenighet uppstår kring ett kreditavtal ska kontrolluppgifterna dock bevaras till dess parterna har kommit överens om saken eller ärendet har avgjorts.

En kreditgivare ska ange sina principer för lämnande av konsumentkrediter.

Kreditgivaren får lämna kredit till en konsument endast om bedömningen av konsumentens kreditvärdighet visar att de skyldigheter som följer av ett kreditavtal sannolikt kommer att fullgöras på det sätt som avtalet förutsätter.

Ett kreditavtal ska ingås skriftligen och konsumenten ska få ett exemplar av avtalet. Ett avtal får också ingås på elektronisk väg på ett sådant sätt att konsumenten kan bevara och återge avtalet i oförändrad form.

Följande information ska lämnas i ett konsumentkreditavtal:

Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas i avtalet utfärdas genom förordning av statsrådet. Ränta och avgifter som grundar sig på kreditförhållandet får inte tas ut av konsumenten, om det inte har överenskommits i det avtal som avses i 1 mom.

Räntan på den kredit som konsumenten utnyttjar får inte avtalas vara högre än referensräntan enligt 12 § i räntelagen förhöjd med 15 procentenheter. Inte heller då får räntan på krediten enligt avtalet överstiga 20 procent.

Om konsumenten enligt avtalet ska betala andra än i 1 mom. avsedda kreditkostnader, får beloppet av dem per dag inte överstiga 0,01 procent av det kreditbelopp eller den kreditgräns som anges i kreditavtalet under kreditavtalets giltighetstid.

Trots vad som föreskrivs i 2 mom. får det avtalas om ett maximibelopp på 5 euro för andra kreditkostnader, under förutsättning att kredittiden enligt avtalet omfattar minst 30 dagar. De kostnader som konsumenten ska betala enligt 2 mom. får inte överstiga 150 euro per år, och kreditkostnader får inte tas ut hos konsumenten i förväg för en längre tid än ett år.

Om kreditgivaren eller kreditförmedlaren bryter mot bestämmelserna i denna paragraf, är konsumenten inte skyldig att betala kreditränta eller andra kreditkostnader.

Vad som föreskrivs i 2–4 mom. gäller inte försäkringsavgifter som betraktas som kreditkostnader, om syftet med försäkringen är att trygga värdet på säkerheten för krediten.

Om en konsument betalar tillbaka en kredit i förtid, tillämpas trots 2 och 3 mom. vad som föreskrivs i 27 och 28 §. Om förfallodagen för krediten tidigareläggs, tillämpas trots 2 och 3 mom. vad som föreskrivs i 35 §.

För en sådan förlängning av betalningstiden som görs innan fordran förfaller till betalning får högst 5 euro tas ut hos konsumenten, förutsatt att betalningstiden förlängs med minst 14 dagar. Det sammanlagda belopp som tas ut hos konsumenten för sådana åtgärder får dock inte överstiga 20 euro per år.

17 c § gällde temporärt 1.7.2020–31.12.2020 genom L 512/2020 och 1.1.2021–30.9.2021 genom L 1194/2020.

För en fordran som grundar sig på en konsumentkredit får kreditgivaren inte av konsumenten ta emot en växelförbindelse eller en annan förbindelse vars överlåtelse eller pantsättning inskränker konsumentens rätt att på grund av köp eller avtal om tjänst göra invändningar gentemot den som i god tro har fått förbindelsen i sin besittning. Kreditgivaren får inte heller ta emot en sådan förbindelse av den som lever i gemensamt hushåll med konsumenten.

Bestämmelsen i 1 mom. gäller inte en egen växel som en bank har utställt.

Den som i strid med 1 mom. tar emot en växel eller en löpande förbindelse får inte åberopa denna. Gäldenärens rätt att framställa invändningar gentemot en förvärvare regleras särskilt.

Om en konsumentkredit söks och beviljas mellan klockan 23 och 7, får de med stöd av kreditavtalet beviljade medlen betalas ut till konsumenten först efter klockan 7. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på en höjning av kreditgränsen för en fortlöpande kredit.

Konsumenten har rätt att frånträda ett konsumentkreditavtal genom att meddela detta till kreditgivaren i varaktig form inom 14 dagar räknat från det att avtalet ingicks eller från den senare tidpunkt då konsumenten fick ett skriftligt eller elektroniskt exemplar av kreditavtalet med den information som avses i 17 eller 45 §.

Om konsumenten frånträder avtalet får räntan på krediten krävas i ersättning av konsumenten för den tid som han eller hon kunnat förfoga över krediten. Kreditgivaren har också rätt till ersättning av konsumenten för avgifter som kreditgivaren eventuellt har inbetalat till myndigheterna till följd av att kreditavtalet ingåtts och som inte återbetalas vid frånträdelse. Ränta och avgifter får dock inte utkrävas om kreditgivaren inte på förhand har informerat konsumenten om betalningsskyldigheten eller ränte- och avgiftsbeloppet eller, i det fall att räntan inte har kunnat meddelas på förhand, om grunderna för fastställandet av räntan.

Konsumenten ska utan dröjsmål och senast inom 30 dagar från det att meddelandet om utövandet av ångerrätten avsändes, till kreditgivaren återlämna de medel som konsumenten har tagit emot i enlighet med kreditavtalet. För att ångerrätten inte ska upphöra att gälla ska konsumenten dessutom betala ersättning enligt 2 mom. Konsumenten får dock låta bli att fullgöra sin betalningsskyldighet tills kreditgivaren har fullgjort sin motsvarande skyldighet.

Om en kreditgivare tillhandahåller möjligheter till accessoriska tjänster i ett avtal som anknyter till ett konsumentkreditavtal, är ett sådant avtal inte bindande för konsumenten när han eller hon utövar sin ångerrätt i fråga om kreditavtalet. Konsumenten är inte heller bunden av ett accessoriskt avtal i sådana fall där en tredje part tillhandahåller en accessorisk tjänst på grundval av en överenskommelse eller andra arrangemang mellan kreditgivaren och den tredje parten.

Om konsumenten önskar att det accessoriska avtalet ska fortsätta att gälla trots att kreditavtalet frånträtts, ska konsumenten underrätta kreditgivaren om detta inom 30 dagar från det att meddelandet om utövandet av ångerrätten avsändes.

I stället för ett ersättningsbelopp enligt 20 § 2 mom. har kreditgivaren rätt att som ersättning kräva den effektiva räntan för krediten för den tid som konsumenten har kunnat förfoga över krediten, om konsumenten vid distansförsäljning frånträder (15.3.2013/207)

I de fall som avses i 1 mom. ska kreditgivaren utan dröjsmål och senast inom 30 dagar från det att meddelandet om utövandet av ångerrätten togs emot, till konsumenten återlämna samtliga prestationer som kreditgivaren har fått med stöd av avtalet. Den effektiva räntan för krediten får dock avdras från dessa belopp.

För att ångerrätten inte ska återgå ska konsumenten utan dröjsmål och senast inom 30 dagar från det att meddelandet om utövandet av ångerrätten avsändes, till kreditgivaren återlämna de medel som konsumenten fått med stöd av kreditavtalet. Konsumenten får dock låta bli att fullgöra sin återlämningsskyldighet tills kreditgivaren har fullgjort sin motsvarande skyldighet.

4 mom. har upphävts genom L 30.12.2013/1211 . (30.12.2013/1211)

Om ett konsumentkreditavtal har ingåtts för en viss tid och skulden enligt avtalsvillkoren ska skötas genom avbetalningar, ska kreditgivaren medan avtalsförhållandet fortgår utan avgift ge konsumenten en amorteringstabell alltid när denne begär en sådan. (14.10.2016/851)

Av amorteringstabellen ska framgå de betalningar som ska göras samt under vilka tidsperioder och på vilka villkor dessa belopp ska betalas. Varje delbetalning ska specificeras så att amortering av kapitalet, ränta och övriga avgifter framgår. Om det enligt villkoren i kreditavtalet är möjligt att räntan eller övriga avgifter förändras, ska det dessutom anges att uppgifterna i tabellen är giltiga endast till dess att sådana ändringar görs i enlighet med avtalet.

Den ränta som konsumenten ska betala på en kredit får förändras medan kreditavtalet gäller endast i enlighet med ändringarna av den referensränta som specificerats i avtalet och förutsatt att överenskommelse om detta har träffats i konsumentkreditavtalet. Den referensränta som tillämpas ska vara offentligt tillgänglig och den ska bygga på faktorer som är oberoende av kreditgivarens ensidiga bestämmanderätt. Kreditgivaren ska bevara uppgifterna om referensräntans storlek i fem år från det att krediten i sin helhet har förfallit till betalning. Om oenighet uppstår kring ett kreditavtal, ska uppgifterna dock bevaras till dess parterna har kommit överens om saken eller ärendet har avgjorts.

Ränteändringar ska göras jämlikt och utan att diskriminera konsumenter. Konsumenten ska informeras om varje ändring i varaktig form innan ändringen träder i kraft. I samband med meddelandet om en ändring ska avbetalningens storlek efter ränteändringen anges och, om avbetalningarnas antal och frekvens förändras, uppdaterade uppgifter om detta.

Om informationen om ny referensränta offentliggörs på tillbörligt sätt och finns att tillgå hos kreditgivaren, får informationen enligt 2 mom. trots vad som föreskrivs i det momentet ges till konsumenten med jämna mellanrum enligt vad som överenskommits i avtalet, dock minst en gång om året.

De avgifter som tas ut med anledning av kreditavtalet får ändras endast på grunder som specificerats i avtalet. En avgiftshöjning får inte vara större än den faktiska ökning som kreditgivaren haft i de kostnader på grund av vilka avgift enligt kreditavtalet tas ut. På informationen om ändringar i avgifterna ska vad som i 2 och 3 mom. föreskrivs om informationen om ränteändringar tillämpas.

24 a § gällde temporärt 1.7.2020–31.12.2020 genom L 512/2020 och 1.1.2021–30.9.2021 genom L 1194/2020.

Om en kreditgivare överför sina rättigheter enligt kreditavtalet eller om kreditavtalet överförs på tredje part, ska konsumenten underrättas om överlåtelsen. Någon informationsskyldighet föreligger dock inte om den ursprungliga kreditgivaren efter överföringen företräder den nya kreditgivaren gentemot konsumenten.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel jämställs med en kreditgivare den på vilken kreditgivarens rättigheter enligt konsumentkreditavtalet har överförts.

Konsumenten har rätt att bestämma från vilken fordran hans betalning ska avräknas, om samma kreditgivare har flera fordringar på honom eller henne.

Konsumenten har rätt att betala sin konsumentkredit eller en del av den före förfallodagen.

Om konsumenten betalar krediten eller en del av den i förtid, ska från den återstående delen av kreditgivarens fordran avdras den del av kreditkostnaderna som gäller den outnyttjade kredittiden. Kreditgivaren får emellertid i sin helhet ta ut de faktiska kostnader för uppläggningen av krediten som anges i kreditavtalet.

Kreditgivaren har rätt till kompensation från konsumenten när konsumenten betalar en kredit eller en del av en kredit i förtid, om räntan för krediten inte har bundits till referensränta ( fastränta ).

Beloppet av kompensationen får inte överstiga en procent av det återbetalda kreditbeloppet eller, om det vid tiden för den förtida betalningen återstår mindre än ett år tills kreditavtalet löper ut, en halv procent av det återbetalda kreditbeloppet. Som kompensation får dock högst krävas ut ränta för tiden mellan den förtida återbetalningen och den tidpunkt då kreditavtalet upphör att gälla.

Någon rätt till kompensation föreligger dock inte om

29 § har upphävts genom L 14.10.2016/851 .

I sådana fall där parterna inte har kommit överens om någon uppsägningstid får konsumenten säga upp sitt avtal om fortlöpande kredit när som helst under avtalsförhållandet och med omedelbar verkan. För konsumenten får en uppsägningstid på mer än en månad inte avtalas.

Kreditgivaren får säga upp ett avtal om fortlöpande kredit på de villkor som anges i kreditavtalet. För kreditgivaren får en uppsägningstid som är kortare än två månader inte avtalas. Meddelandet om uppsägning ska lämnas till konsumenten i varaktig form.

Kreditgivaren får inte ta ut någon avgift av konsumenten för uppsägning av ett avtal om fortlöpande kredit. Avgifter som regelbundet tas ut med anledning av kreditavtalet ska betalas av konsumenten endast till den del som gäller tiden innan uppsägningen trädde i kraft. Om konsumenten har betalat sådana avgifter på förhand, ska kreditgivaren återbetala den del av dem som gäller tiden efter det att uppsägningen trädde i kraft.

Det är möjligt att i villkoren i ett kreditavtal ange de skäl på vilka kreditgivaren har rätt att dra in konsumentens rätt att utnyttja en fortlöpande kredit. Skälen ska vara förenliga med god kreditgivningssed.

Kreditgivaren ska med angivande av skäl meddela konsumenten i varaktig form och på förhand att rätten att utnyttja krediten upphör. Om det för att förhindra eller begränsa missbruk eller skador är nödvändigt att rätten att utnyttja krediten upphör med omedelbar verkan, får meddelandet lämnas utan dröjsmål efter indragningen.

Något meddelande får inte lämnas om det är förbjudet på något annat ställe i lag.

Om kreditgivaren enligt avtalet har rätt att kräva in betalning av en post som inte förfallit till betalning, att återta den sålda varan eller att göra någon annan särskild påföljd gällande till följd av att konsumenten är i dröjsmål med betalningen eller på grund av något annat avtalsbrott, får kreditgivaren åberopa denna rätt om betalningen är minst en månad försenad och fortfarande obetald. Är det fråga om en engångskredit krävs det dessutom att beloppet av den försenade betalningen är minst tio procent eller, om det i beloppet ingår flera än en betalningspost, minst fem procent av kreditens ursprungliga belopp eller avser kreditgivarens hela kvarvarande fordran. Är det fråga om en kredit som lämnats för finansiering av köpet av en viss nyttighet ska de nämnda procentuella beloppen beräknas på kreditpriset. Kreditgivaren får åberopa den ovan nämnda rätten också om konsumenten gör sig skyldig till något annat väsentligt avtalsbrott.

Trots bestämmelserna om beloppet vid försenad betalning i 1 mom. har kreditgivaren rätt att göra en överenskommen påföljd gällande, om dröjsmålet är minst sex månader och en betydande del av beloppet fortfarande är obetalt.

Kreditgivaren har inte rätt att göra en påföljd enligt 33 § gällande, om det är fråga om dröjsmål med betalningen på grund av konsumentens sjukdom, arbetslöshet eller någon annan jämförbar omständighet som inte beror av honom eller henne, utom när detta skulle vara uppenbart oskäligt gentemot kreditgivaren med hänsyn till dröjsmålets längd och andra omständigheter.

Om kreditgivaren kräver in betalning av poster som inte förfallit, ska vid uträkning av kreditgivarens fordran från dessa betalningar avdras den del av kreditkostnaderna som hänför sig till den outnyttjade kredittiden. Kreditgivaren får emellertid i sin helhet ta ut de faktiska kostnader för uppläggningen av krediten som anges i kreditavtalet. Den outnyttjade kredittiden räknas från det att kravet på återbetalning blir gällande.

Tidigareläggandet av förfallodag får göras gällande tidigast fyra veckor eller, om konsumenten tidigare har fått anmärkning om dröjsmålet eller något annat avtalsbrott, tidigast två veckor efter det att ett meddelande om kravet på återbetalning lämnats eller sänts till konsumenten. Om konsumenten inom denna tid betalar det försenade beloppet eller rättar till ett annat avtalsbrott, förfaller tidigareläggandet.

Om kreditgivaren återtar varan, ska uppgörelse företas mellan kreditgivaren och konsumenten.

Vid uppgörelsen ska konsumenten tillgodoräknas varans värde vid återtagandet. Värdet bestäms efter vad säljaren kan antas få ut genom att på lämpligt sätt sälja varan, som vid behov iståndsatts i skälig utsträckning. När värdet bestäms ska det kontantpris beaktas som anges i avtalet samt även tiden som varan har varit i konsumentens besittning och hur varan har vårdats.

Kreditgivaren ska tillgodoräknas

Om det vid uppgörelsen konstateras att varans värde är högre än det belopp som ska tillgodoräknas kreditgivaren, har kreditgivaren inte rätt att återfå varan, om han inte betalar mellanskillnaden till konsumenten eller, i sådana fall där en utmätningsman har gjort värderingen, deponerar mellanskillnaden hos denne. Om varans värde är mindre än det belopp som ska räknas kreditgivaren till godo, har kreditgivaren inte rätt att utöver varan kräva mer än denna mellanskillnad.

Betalar konsumenten på en gång det belopp som enligt 3 mom. ska räknas kreditgivaren till godo, får han eller hon behålla varan. Om konsumenten inte använder sig av denna sin rätt och kreditgivaren tar tillbaka varan, har köparen rätt att inom 14 dagar återlösa varan genom att till kreditgivaren betala det belopp som varan värderats till när den återtogs och den eventuella mellanskillnad som kreditgivaren har rätt att kräva enligt 4 mom.

För att återta en vara har kreditgivaren rätt att söka handräckning hos en utmätningsman, om avbetalningsavtalet har gjorts upp på det sätt som avses i 17 § 1 mom. och avtalet innehåller följande:

Handräckning ska sökas hos utmätningsmannen på den ort där varan finns eller på konsumentens bostadsort eller hemort. Ansökan ska göras skriftligen och de belopp enligt 36 § 3 mom. som kreditgivaren kräver ska framgå på blanketten. Avbetalningsavtalet ska fogas till ansökan.

Handräckning ska lämnas endast om det är uppenbart att kreditgivaren har den rätt att återta varan som anges i 33 och 34 §. Handräckning får inte lämnas om konsumenten gör det sannolikt att han eller hon har rätt att hålla inne betalningen för varan på grund av säljarens avtalsbrott.

Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas i avbetalningsavtalet utfärdas genom förordning av statsrådet.

På uppgörelse, lämnande av handräckning och utmätning av vara på grund av annan fordran än fordran på grund av avbetalningsköp tillämpas dessutom bestämmelserna i 9 § 3 mom. och 11–19 § i lagen om avbetalningsköp (91/1966) .

En konsument som på grund av avtalsbrott har rätt att hålla inne betalningen eller att få återbetalning på priset, skadestånd eller annan penningprestation av säljaren eller tjänsteleverantören har denna rätt också gentemot sådan kreditgivare som har finansierat köpet eller tjänsten. Kreditgivaren är dock inte skyldig att betala konsumenten mer än vad kreditgivaren har fått av konsumenten i form av betalning.

Om säljaren återtar en vara eller om köpet återgår på annat sätt enligt avtal mellan säljaren och konsumenten, får konsumenten åberopa en uppgörelse till följd av återtagning av varan eller hävning av köpet också gentemot den kreditgivare som finansierat köpet. Konsumenten har dock inte denna rätt om

En konsument som har ingått ett kreditavtal med en kreditgivare svarar för användning av kreditkort eller någon annan identifikator som berättigar till att använda krediten och som har försvunnit eller obehörigen kommit i någon annans besittning eller för annan obehörig användning av identifikatorn endast om den obehöriga användningen beror på att konsumenten själv eller någon annan innehavare av identifikatorn

I de fall som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten svarar konsumenten för obehörig användning av identifikatorn till ett belopp om högst 50 euro. Denna begränsning tillämpas dock inte om han eller hon har förfarit med uppsåt eller grov oaktsamhet.

Konsumenten svarar däremot inte för obehörig användning av identifikatorn

Trots bestämmelserna i 3 mom. är konsumenten ansvarig för obehörig användning av en identifikator om han eller hon eller någon annan innehavare av identifikatorn uppsåtligen gjort en oriktig anmälan eller handlat bedrägligt på något annat sätt.

För konsumentkrediter som är knutna till brukskonton och som enligt avtalsvillkoren har en kredittid på högst tre månader eller där kreditbeloppet ska återbetalas efter anfordran, ska kreditgivaren och kreditförmedlaren, utöver vad som på något annat ställe i lag bestäms om att lämna information, innan ett kreditavtal ingås ge konsumenten information om följande:

Bestämmelserna i 1 mom. om den information som ska lämnas innan avtal ingås tillämpas också om kreditgivaren till följd av konsumentens betalningssvårigheter ingår ett sådant avtal om betalningsarrangemang med konsumenten som i fråga om villkoren inte är oförmånligare för konsumenten än det ursprungliga kreditavtalet.

Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om en konsument per telefon ansöker om att omedelbart få tillgång till en kredit som avses i 41 § 1 mom., ska konsumenten få den information som föreskrivs i 6 a kap. 10 § 1 mom. och 2 mom. 1 och 3–6 punkten och information om typen av kredit och om återbetalningen. Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också om konsumenten per telefon ansöker om att få ingå ett sådant avtal om betalningsarrangemang som avses i 41 § 2 mom.

Förhandsinformation enligt 41 § ska lämnas till konsumenten i god tid innan avtalet ingås, på blanketten "Europeisk konsumentkreditinformation" som gäller olika typer av kredit eller i någon annan varaktig form enligt kreditgivarens eller kreditförmedlarens val. Närmare bestämmelser om blanketten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om ett avtal på konsumentens begäran ingås per telefon eller genom ett annat medium för distanskommunikation som inte gör det möjligt att lämna förhandsinformationen i varaktig form innan avtalet ingås, ska kreditgivaren lämna uppgifterna enligt 45 § i varaktig form utan dröjsmål när avtalet ingåtts.

Konsumenten ska dessutom på begäran och utan avgift få ett utkast till kreditavtal.

Bestämmelserna i 41–43 § om en kreditförmedlares skyldighet att ge konsumenten information gäller dock inte en sådan säljare eller tjänsteleverantör som arbetar som kreditförmedlare vid sidan av sin huvudsyssla.

Kreditavtal som är knutna till brukskonton och som enligt avtalsvillkoren har en kredittid på högst tre månader eller där kreditbeloppet ska återbetalas efter anfordran, ska upprättas skriftligt och konsumenten ska få ett exemplar av avtalet. Ett avtal får också ingås på elektronisk väg på ett sådant sätt att konsumenten kan bevara och återge avtalet i oförändrad form.

I avtalet ska lämnas uppgifter om

Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas i avtalet utfärdas genom förordning av statsrådet. Ränta och avgifter som grundar sig på kreditförhållandet får inte tas ut hos konsumenten, om det inte har överenskommits på det sätt som anges i 1 mom.

En kreditgivare ska regelbundet i ett kontoutdrag som lämnats i varaktig form ge konsumenten följande uppgifter om konsumentens kredit som är knuten till ett brukskonto:

Konsumenten ska i varaktig form informeras om ändringar i räntan och andra avgifter innan ändringarna träder i kraft. Om ränteändringen är en följd av att referensräntan ändrats, får det i kreditavtalsvillkoren avtalas att informationen lämnas till konsumenten på det kontoutdrag som anges i 1 mom., under förutsättning att uppgifterna om den nya referensräntan offentliggörs på behörigt sätt och dessutom är tillgängliga hos kreditgivaren.

Om något kreditavtal inte har knutits till ett brukskonto, men det är möjligt för den som tillhandahåller kontot att enligt prövning bevilja konsumenten kredit i vissa fall genom att tillåta att saldot överskrids, ska räntan för överskridningen anges i avtalet om brukskontot liksom också hur räntan bestäms och övriga villkor som gäller räntan samt andra avgifter för en överskridning och villkoren för ändring av dessa avgifter. Uppgifterna ska dessutom regelbundet lämnas till konsumenten i varaktig form.

Om konsumenten har överskridigt saldot på sitt brukskonto avsevärt och detta har fortgått i mer än en månad, ska kreditgivaren utan dröjsmål i varaktig form underrätta konsumenten om följande:

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. om överskridning av brukskontots saldo gäller också överskridning av kreditgränsen i ett kreditavtal som är knutet till ett brukskonto.

En kreditförmedlare ska i sin marknadsföring informera om sin behörighet att förmedla konsumentkrediter, särskilt om uppgiften sköts som ombud för en eller flera angivna kreditgivare eller som oberoende kreditförmedlare.

Innan ett avtal om kreditförmedling ingås ska konsumenten i varaktig form informeras om den avgift som tas ut för tjänsten.

Kreditförmedlaren har rätt till avgift av konsumenten endast om konsumenten har informerats om avgiften enligt 1 mom. och överenskommelse om avgiften har träffats skriftligen eller elektroniskt med konsumenten på ett sådant sätt att konsumenten kan bevara och återge avtalet oförändrat.

Kreditförmedlaren ska informera kreditgivaren om avgiftens storlek för att den effektiva räntan ska kunna räknas ut.

Kreditgivare och kreditförmedlare som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel får, om det med hänsyn till konsumentskyddet är nödvändigt, förbjudas att fortsätta eller upprepa sådant förfarande eller därmed jämförbart förfarande. Bestämmelser om utfärdande av förbud och förenande av förbud med vite finns i 2 och 3 kap.

Bestämmelserna om påföljdsavgift som påförs för brott mot 8 och 9 § och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 9 § 2 mom., mot 10 § och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den paragrafen, mot 13 § 2 mom. 1 punkten underpunkterna a–g samt 3 och 4 punkten i det momentet, mot 13 a, 14–16 och 16 a §, mot 17 § och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 17 § 3 mom. samt mot 17 a, 17 b och 19 §, 20 § 1 mom., 24 §, 39 § 1 mom. och 48 § finns i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna. (23.3.2023/449)

Tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i detta kapitel utövas av konsumentombudsmannen, av Konkurrens- och konsumentverket och av regionförvaltningsverken såsom myndigheter underställda Konkurrens- och konsumentverket, samt av Finansinspektionen när kreditgivaren är ett i 4 § 2–5 mom. i lagen om Finansinspektionen (878/2008) avsett tillsynsobjekt eller en i 5 § i den lagen avsedd annan finansmarknadsaktör. (14.12.2017/899)

2 mom. har upphävts genom L 23.3.2023/449 . (23.3.2023/449)

Kreditgivare och kreditförmedlare är skyldiga att till tillsynsmyndigheterna överlämna för tillsynen behövliga handlingar som hänför sig till konsumentkrediter.

I detta kapitel finns bestämmelser om konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på

Avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i detta kapitel till nackdel för konsumenten är ogiltiga.

I detta kapitel avses med

Med kreditkostnad avses i detta kapitel summan av räntor, kostnader och andra avgifter som är kända för kreditgivaren och som konsumenten ska betala med anledning av kreditförhållandet. Som kreditkostnader betraktas också kostnaderna för försäkringar och andra kompletterande tjänster som är knutna till kreditavtalet, om ett avtal om en kompletterande tjänst är en förutsättning för att krediten ska lämnas på de marknadsförda villkoren. Till kreditkostnaderna räknas inte avgifter som konsumenten måste betala till följd av ett eventuellt avtalsbrott, eller notariatsavgifter.

Med effektiv ränta avses i detta kapitel den räntesats som erhålls när kreditkostnaderna omräknas till årlig ränta på kreditbeloppet med beaktande av amorteringarna. Bestämmelser om hur den effektiva räntan beräknas och om de antaganden som ska användas vid beräkningen utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Utöver vad som föreskrivs om informationsskyldighet någon annanstans i lag ska kreditgivare samt kreditförmedlare som är ombud för kreditgivare tillhandahålla tydlig och övergripande allmän information om de krediter de erbjuder, på papper eller i elektronisk form. Av informationen ska framgå åtminstone följande:

Om det i samband med krediter som erbjuds av en kreditgivare eller en kreditförmedlare hänvisas till ett sådant referensvärde som definieras i artikel 3.1.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 om index som används om referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014, ska av den information som avses i 1 mom. framgå också referensvärdet och administratörens namn samt vilka konsekvenser användningen av referensvärdet eventuellt har för konsumenten. (28.12.2017/1096)

I reklam för bostadskrediter ska den effektiva räntan anges, om räntan för krediten, någon annan sifferuppgift som beskriver kostnaderna för krediten eller någon annan information om villkoren i kreditavtalet framgår av reklamen. I detta fall ska dessutom följande framgå av reklamen:

Den effektiva räntan och den övriga information som avses i 1 mom. ska ges på ett klart, koncist och väl synligt sätt med hjälp av ett representativt exempel. Finansinspektionen ska meddela närmare föreskrifter om kriterierna för hur ett representativt exempel ställs upp. Den effektiva räntan ska anges i reklamen minst lika synligt som de övriga siffror som beskriver kreditkostnaderna.

När en kredit kan lämnas på de villkor som anges i reklamen endast om konsumenten ingår ett avtal om försäkring eller om någon annan kompletterande tjänst och kostnaderna för en sådan kompletterande tjänst inte går att bestämma på förhand, ska detta villkor anges i reklamen tillsammans med den effektiva räntan.

Utöver vad som föreskrivs om informationsskyldighet någon annanstans i lag ska kreditgivaren och kreditförmedlaren utan ogrundat dröjsmål efter det att konsumenten har gett uppgifter om sina förväntningar och behov när det gäller krediten samt om sina ekonomiska förhållanden, och i god tid innan ett bostadskreditavtal ingås, på ESIS-blanketten i varaktig form ge konsumenten information om följande:

Närmare bestämmelser om förhandsinformationen och blanketten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utöver vad som föreskrivs om förhandsinformation vid distansförsäljning i 6 a kap. 10 § 1 mom. och 2 mom. 1 och 3–6 punkten ska kreditgivaren och kreditförmedlaren vid telefonförsäljning ge information om den bostadskredit som erbjuds, om räntan och andra kostnader samt om återbetalningen av krediten. Närmare bestämmelser om den information som ska lämnas utfärdas genom förordning av statsrådet.

För i detta kapitel avsedd information får det inte tas ut någon avgift hos konsumenten.

På reklam för konsumentkrediter med en bostad som säkerhet tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 8 § och på informationsskyldighet innan ett kreditavtal ingås bestämmelserna i 7 kap. 9–12 §. Kreditgivare och kreditförmedlare ska vid lämnande av i 7 kap. 9 och 10 § avsedd information till konsumenten samtidigt meddela huruvida de tillhandahåller rådgivningstjänster.

Kreditgivaren ska bestämma utifrån vilka uppgifter konsumenternas kreditvärdighet bedöms samt vilka förfaranden som iakttas vid bedömningen.

Kreditgivarna ska när de utarbetar och tillämpar riktlinjer för ersättning till personal som ansvarar för bedömning av konsumenternas kreditvärdighet säkerställa att riktlinjerna förhindrar uppkomsten av intressekonflikter. En särskild förutsättning är att beloppet av ersättningen till personalen inte är beroende av antalet eller andelen godkända kreditansökningar.

Riktlinjerna ska främja en ändamålsenlig och effektiv riskhantering och får inte locka till risktagande som går utöver den risknivå som kreditgivaren godtar. Riktlinjerna ska också följa kreditgivarens affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen. Dessa riktlinjer ska tillämpas på ett sätt och i en omfattning som står i proportion till kreditgivarens storlek, organisation samt till verksamhetens art, omfattning och grad av komplexitet.

Innan ett kreditavtal ingås ska kreditgivaren noggrant bedöma konsumentens kreditvärdighet. Bedömningen ska grundas på behövliga, tillräckliga och proportionella kreditupplysningsregisteruppgifter och andra uppgifter om konsumentens inkomster och utgifter samt övriga ekonomiska förhållanden. Uppgifternas riktighet ska kontrolleras på behörigt sätt. (8.7.2022/740)

Om parterna efter det att kreditavtalet har ingåtts kommer överens om att höja kreditbeloppet eller kreditgränsen, ska kreditgivaren försäkra sig om att informationen om konsumenten är aktuell och, om kreditbeloppet eller kreditgränsen höjs betydligt, bedöma konsumentens kreditvärdighet på nytt innan avtal ingås om höjningen.

Kreditgivaren ska bevara uppgifterna om de åtgärder som har vidtagits för bedömningen av konsumentens kreditvärdighet i fem år från det att krediten i sin helhet har förfallit till betalning. Om oenighet uppstår kring ett kreditavtal, ska uppgifterna om bedömning av kreditvärdigheten dock bevaras till dess parterna har kommit överens om saken eller ärendet har avgjorts.

Kreditgivaren ska meddela konsumenten vilka uppgifter denne ska lämna kreditgivaren för bedömning av kreditvärdigheten samt inom vilken tid uppgifterna ska lämnas. Konsumenten ska upplysas om att underlåtelse att lämna uppgifterna kan leda till att kredit inte beviljas.

Om konsumenten har lämnat de uppgifter enligt 1 mom. som behövs för bedömningen av kreditvärdigheten till kreditförmedlaren, ska denne lämna uppgifterna till kreditgivaren på behörigt sätt.

Kreditgivaren ska ange vilka former av säkerhet som denne godtar som säkerhet för ett kreditavtal.

Kreditgivaren ska säkerställa att den som värderar bostadsegendom som ställs som säkerhet för ett kreditavtal är tillräckligt oberoende av kreditgivningsprocessen och att tillförlitliga standardbaserade värderingsmetoder används vid värderingen.

Värderingen ska bevaras i fem år från det att krediten i sin helhet har förfallit till betalning. Om oenighet uppstår kring ett kreditavtal, ska värderingen dock bevaras till dess parterna har kommit överens om saken eller ärendet har avgjorts.

En kreditgivares anbud om kredit ska göras i varaktig form. Anbudet ska innehålla alla villkor som gäller kreditavtalet.

Anbudet ska åtföljas av ESIS-blanketten, om inte konsumenten har fått blanketten redan tidigare eller om anbudet till innehållet avviker från vad som tidigare angetts på blanketten.

Kreditgivaren får inte i ett avtal om bostadskredit använda villkor enligt vilka återbetalningstiden för krediten vid tidpunkten för beviljande av krediten är längre än 30 år från den dag krediten lyfts. Kreditgivaren får dock i 10 procent av det totala beloppet av kreditgivningen av bostadskrediter under varje kvartal avvika från den maximala återbetalningstiden. Procentandelen i fråga om medlemskreditinstitut som hör till en i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker (599/2010) avsedd sammanslutning räknas ut på sammanslutningsnivå.

Ett kreditavtal ska ingås skriftligen och konsumenten ska få ett exemplar av avtalet. Ett avtal får också ingås på elektronisk väg på ett sådant sätt att konsumenten kan bevara och återge avtalet i oförändrad form.

Ett kreditavtal ska innehålla följande:

Närmare bestämmelser om de uppgifter som avtalet ska innehålla utfärdas genom förordning av statsrådet.

Sådan ränta och sådana avgifter som inte har överenskommits i det i 1 mom. avsedda avtalet får inte tas ut hos konsumenten med anledning av kreditförhållandet.

Om en ansökan om kredit avslås, ska den konsument som ansökt om kredit underrättas om avslaget utan dröjsmål. Konsumenten ska på begäran underrättas om grunden för avslaget skriftligen, om inte avslaget grundar sig på 26 § i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

I kreditupplysningslagen (527/2007) föreskrivs det dessutom om uppgifter som ska lämnas när ett avslag grundar sig på personkreditupplysningar ur kreditupplysningsregister.

En konsument har rätt att frånträda ett kreditavtal genom att meddela detta till kreditgivaren i varaktig form inom 14 dagar räknat från det att avtalet ingicks eller från den senare tidpunkt då konsumenten fick ett skriftligt eller elektroniskt exemplar av kreditavtalet med den information som avses i 15 §.

Om konsumenten frånträder avtalet, får räntan för krediten krävas i ersättning av konsumenten för den tid som han eller hon kunnat förfoga över krediten. Kreditgivaren har också rätt till ersättning av konsumenten för avgifter som kreditgivaren eventuellt har inbetalat till myndigheterna till följd av att kreditavtalet ingåtts och som inte återbetalas vid frånträdelse. Ränta och avgifter får dock inte utkrävas om kreditgivaren inte på förhand har informerat konsumenten om betalningsskyldigheten eller ränte- och avgiftsbeloppet eller, i det fall att räntan inte har kunnat meddelas på förhand, om grunderna för bestämmande av räntan.

Konsumenten ska utan dröjsmål och senast inom 30 dagar från det att meddelandet om utövandet av ångerrätten avsändes, till kreditgivaren återlämna de medel som konsumenten har tagit emot i enlighet med kreditavtalet samt betala ersättning enligt 2 mom. Om konsumenten inte fullgör sin betalningsskyldighet, upphör ångerrätten. Konsumenten får dock låta bli att fullgöra sin betalningsskyldighet tills kreditgivaren har fullgjort sin motsvarande skyldighet.

Ett till kreditavtalet anknutet avtal om accessoriska tjänster som tillhandahålls av kreditgivaren är inte bindande för konsumenten, om han eller hon frånträder kreditavtalet. Konsumenten är inte heller bunden av ett accessoriskt avtal, om en tredje part tillhandahåller tjänsterna på grundval av en överenskommelse eller andra arrangemang mellan kreditgivaren och den tredje parten.

Om konsumenten önskar att det accessoriska avtalet ska fortsätta att gälla trots att kreditavtalet frånträtts, ska konsumenten underrätta kreditgivaren om detta inom 30 dagar från det att meddelandet om utövandet av ångerrätten avsändes.

En konsument har rätt att betala en konsumentkredit som har samband med bostadsegendom eller en del av krediten före förfallodagen.

Om konsumenten betalar krediten eller en del av den i förtid, ska från den återstående delen av kreditgivarens fordran avdras den del av kreditkostnaderna som gäller den outnyttjade kredittiden. Kreditgivaren får emellertid i sin helhet ta ut de i kreditavtalet angivna faktiska kostnaderna för uppläggningen av krediten.

Kreditgivaren har rätt till kompensation från konsumenten när konsumenten betalar en bostadskredit eller en del av en bostadskredit i förtid, om krediten är större än 20 000 euro och räntan på krediten inte har bundits till referensränta ( fast ränta ) eller den period för vilken referensräntan bestäms är minst tre år. Om kreditgivaren utnyttjar sin rätt till kompensation, ska denne utan dröjsmål efter att ha mottagit en begäran om återbetalning, i varaktig form sända konsumenten en kalkyl med uppgift om beloppet av den kompensation som krävs och de grunder och antaganden som använts vid beräkningen.

Som kompensation får kreditgivaren kräva ut högst ett belopp som motsvarar den förlust som uppkommer till följd av en sänkt räntenivå under den återstående kreditperioden med fast ränta eller under den period för vilken referensränta har bestämts. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om förlustberäkningen.

Kreditgivaren får kräva ut kompensation vid förtida betalning av en konsumentkredit med en bostad som säkerhet eller en del av krediten, om räntan på krediten är en fast ränta. Om kreditgivaren utnyttjar sin rätt till kompensation, ska denne utan dröjsmål efter att ha mottagit en begäran om återbetalning, sända konsumenten en kalkyl i varaktig form med uppgift om beloppet av den kompensation som krävs och de grunder som använts vid beräkningen.

Beloppet av kompensationen får inte överstiga en procent av det återbetalda kreditbeloppet eller, om det vid tiden för den förtida betalningen återstår mindre än ett år tills kreditavtalet löper ut, en halv procent av det återbetalda kreditbeloppet. Som kompensation får dock högst krävas ut ränta för tiden mellan den förtida återbetalningen och den tidpunkt då kreditavtalet upphör att gälla.

Kreditgivaren har dock inte rätt till kompensation, om

En kreditgivare ska i god tid innan ett kreditavtal som gäller kredit i utländsk valuta ingås varna konsumenten för de risker som är förenade med krediten och informera konsumenten om dennes rätt enligt 2 mom. att få kreditavtalet konverterat till euro och om tillgängliga försäkringar eller andra arrangemang genom vilka konsumenten kan begränsa den risk som förorsakas av valutakursfluktuationer.

Om en kredit i utländsk valuta erbjuds i någon annan valuta än euro, har konsumenten rätt att när som helst få sitt kreditavtal konverterat till euro. Konverteringen ska ske enligt den officiella valutakursen den dag som utgör den tredje bankdagen från det att konsumentens meddelande om konvertering har anlänt till kreditgivaren.

Om det återstående kreditbeloppet eller amorteringarnas storlek avviker med mer än 20 procent från vad det skulle vara om man tillämpade den valutakurs som gällde vid ingåendet av kreditavtalet, ska kreditgivaren utan dröjsmål och därefter så länge avvikelsen är större än 20 procent regelbundet underrätta en konsument som har en kredit i utländsk valuta om detta. Meddelandet ska ges i varaktig form och innehålla uppgift om att konsumenten eventuellt har rätt att få kreditavtalet konverterat till en annan valuta, om villkoren för en konvertering samt om de övriga arrangemang som avses i 22 § 1 mom.

En kreditförmedlare ska i god tid innan konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom förmedlas lämna konsumenten åtminstone följande uppgifter i varaktig form:

Om beloppen av de i 1 mom. 8 punkten avsedda provisionerna eller incitamenten varierar beroende på vilken kreditgivare konsumenten ingår ett kreditavtal med, ska kreditförmedlaren underrätta konsumenten om detta och om möjligheten att på begäran få ytterligare information om hur beloppen av de provisioner eller incitament som betalas förmedlaren varierar i fråga om de olika kreditavtal som erbjudits konsumenten.

Om en kreditförmedlare tar ut en avgift för kreditförmedling hos konsumenten och dessutom får provision eller något annat incitament av kreditgivaren eller en tredje part, ska förmedlaren när denne lämnar de uppgifter som avses i 1 mom. meddela konsumenten huruvida provisionen eller incitamentet beaktas när avgiften bestäms.

En kreditförmedlare får uppge sig vara oberoende kreditförmedlare endast om kreditförmedlaren förmedlar ett tillräckligt stort antal kreditavtal som bjuds ut på marknaden och inte tar emot ersättning för kreditförmedlingen av någon annan än konsumenten.

En kreditförmedlare har rätt att ta ut en avgift för kreditförmedling hos konsumenten endast om konsumenten har informerats om avgiften på det sätt som föreskrivs i 24 § 1 mom. 6 punkten och överenskommelse om avgiften har träffats med konsumenten i varaktig form.

Kreditförmedlaren ska för beräkningen av den effektiva räntan meddela kreditgivaren beloppet av den avgift som tas ut hos konsumenten.

Kreditförmedlingen och tillhandahållandet av eventuella kompletterande tjänster ska grunda sig på uppgifter om konsumentens ekonomiska situation, på behov och förväntningar som konsumenten uppgett sig ha i fråga om krediten samt på relevanta antaganden om konsumentens risker under kreditavtalets giltighetstid.

Den som tillhandahåller rådgivningstjänster ska i god tid innan rådgivningstjänster börjar utföras eller innan ett avtal om rådgivningstjänster ingås ge konsumenten information om de kreditgivare vars krediter har utvärderats i den rekommendation som ges samt om det sammanlagda beloppet av avgifter som konsumenten ska betala för rådgivningstjänsterna eller, om ett exakt belopp inte kan anges, grunderna för bestämmande av avgifterna. Informationen ska ges konsumenten i varaktig form.

Den som tillhandahåller rådgivningstjänster har rätt att ta ut en avgift hos konsumenten för sina rådgivningstjänster och det rekommenderade kreditavtalet endast om konsumenten har informerats om avgiften på det sätt som föreskrivs i 28 § och överenskommelse om avgiften har träffats med konsumenten i varaktig form.

Den som tillhandahåller rådgivningstjänster får inte ta emot ersättning av någon annan än konsumenten för sina rådgivningstjänster eller det rekommenderade kreditavtalet.

Rådgivningstjänsterna ska grunda sig på uppgifter om konsumentens ekonomiska situation, på behov och förväntningar som konsumenten uppgett sig ha i fråga om krediten samt på relevanta antaganden om konsumentens risker under kreditavtalets giltighetstid.

Tillhandahållaren av rådgivningstjänster ska utvärdera ett tillräckligt stort antal kreditavtal på marknaden och utgående från utvärderingen rekommendera ett eller flera kreditavtal som lämpar sig för konsumentens behov och förväntningar samt ekonomiska situation. Konsumenten ska få ett exemplar av rekommendationen i varaktig form.

Tillhandahållaren av rådgivningstjänster ska bevara rekommendationen i fem år från det att den lämnades. Om oenighet uppstår kring en rådgivningstjänst, ska rekommendationen dock bevaras till dess parterna har kommit överens om saken eller ärendet har avgjorts.

På konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom tillämpas dessutom 7 kap. 1 § 3 och 4 mom. och 13, 13 a, 15, 16 och 16 a §, 17 a § 1–5 mom., 18, 19 och 23 §, 24 § 1, 2 och 4 mom. samt 25, 26 och 30–35 §. På konsumentkrediter med en bostad som säkerhet tillämpas dessutom 39 och 40 § i det kapitlet. Bestämmelserna i 7 kap. 17 a § 1–5 mom. tillämpas dock inte på en bostadskredit med realsäkerhet.

Trots bestämmelserna i 7 kap. 24 § 1 och 2 mom. får det dock i ett avtal om bostadskredit avtalas att den ränta som konsumenten ska betala på krediten inte ändras, om referensräntans värde är mindre än noll. Om en konsument betalar tillbaka en konsumentkredit som har samband med bostadsegendom i förtid, tillämpas trots 7 kap. 17 a § 2 och 3 mom. vad som föreskrivs i 19–21 § i detta kapitel. Om förfallodagen för en kredit som har samband med bostadsegendom tidigareläggs, tillämpas trots 7 kap. 17 a § 2 och 3 mom. vad som föreskrivs i 7 kap. 35 §.

Kreditgivare och kreditförmedlare som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel kan, om det behövs med hänsyn till konsumentskyddet, förbjudas att fortsätta eller upprepa sådant förfarande eller därmed jämförbart förfarande. Bestämmelser om meddelande av förbud och förenande av förbud med vite finns i 2 och 3 kap. Om en i lagen om förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom (852/2016) avsedd utländsk kreditförmedlare bryter mot bestämmelserna, ska förbudet meddelas med iakttagande av bestämmelserna i artikel 34.2 och 34.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 ( direktivet om bostadskrediter ).

Bestämmelser om Finansinspektionens rätt att påföra påföljder finns i lagen om Finansinspektionen och i lagen om förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom.

Bestämmelser om påföljdsavgift som påförs för brott mot 5 och 6 § och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 6 § 2 mom., mot 7 § och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 7 § samt mot 10 § 1 mom., 11, 14 och 15 § och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 15 § 3 mom. samt mot 17 § 1 mom. finns i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna. (9.7.2020/572)

Tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i detta kapitel utövas av konsumentombudsmannen, av Konkurrens- och konsumentverket och av regionförvaltningsverken såsom myndigheter underställda Konkurrens- och konsumentverket, samt av Finansinspektionen när kreditgivaren eller kreditförmedlaren är ett i 4 § 2–5 mom. i lagen om Finansinspektionen avsett tillsynsobjekt eller en i 5 § i den lagen avsedd annan finansmarknadsaktör. (14.12.2017/899)

Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta på lämpligt sätt. När efterlevnaden av 7 kap. 15 § övervakas med stöd av 31 § i detta kapitel ger Kommunikationsverket på begäran tillsynsmyndigheten ett utlåtande om huruvida den metod för elektronisk identitetskontroll som kreditgivaren använder uppfyller kraven i 8 § i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster.

Tillsynsmyndigheterna ska bedriva ändamålsenligt samarbete med de utländska EES-tillsynsmyndigheterna i ärenden som gäller konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom på de sätt som anges i artiklarna 36 och 37 i direktivet om bostadskrediter. Finansinspektionen är sådan kontaktpunkt som avses i artikel 36 i det direktivet.

Kreditgivare och kreditförmedlare är skyldiga att till tillsynsmyndigheterna överlämna för tillsynen behövliga handlingar om konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller tjänster som näringsidkare ( uppdragstagare ) utför åt konsumenter ( beställare ) mot vederlag och som innebär att arbete eller andra prestationer utförs på lösa saker, byggnader, andra anläggningar eller fast egendom. Angående vissa entreprenadavtal bestäms dock i 9 kap. (13.12.2001/1258)

Stadgandena i detta kapitel gäller inte tjänster som innebär förvaring av konsumenters egendom.

Avtalsvillkor som till beställarens nackdel avviker från stadgandena i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat stadgas nedan.

Om den sak som utgör föremålet för tjänsten finns i uppdragstagarens besittning för utförande av tjänsten, anses tjänsten vara avslutad när saken har lämnats i beställarens besittning efter utförd tjänst. I övriga fall anses tjänsten vara avslutad när den har slutförts.

Om det inte följer av avtalet att tjänsten skall avslutas vid en bestämd tidpunkt, efter anfordran eller utan uppskov, skall den avslutas inom en sådan tid från avtalsslutet som är skälig med hänsyn till tjänstens art och omfattning.

Om inte annat följer av avtalet, skall uppdragstagaren skaffa de ämnen, reservdelar och tillbehör ( material ) som behövs för tjänsten.

Om det när tjänsten utförs framkommer behov av åtgärder som inte hör till uppdraget men som lämpligen bör utföras i samband med detta ( tilläggsarbeten ), skall uppdragstagaren be beställaren om tillstånd att få utföra dem.

Kan beställaren inte anträffas inom rimlig tid, får tilläggsarbeten utföras endast om de kostnader som skall betalas för dessa är obetydliga till sitt belopp eller i förhållande till priset på den avtalade tjänsten eller den ungefärliga prisuppgift som har lämnats om tjänsten. Kostnaderna för tilläggsarbeten får inte leda till att ett eventuellt avtalat maximipris överskrids.

Finner uppdragstagaren att det finns behov av arbeten som inte hör till uppdraget men som inte kan uppskjutas utan fara för hälsan eller egendom och som inte utförs med stöd av denna paragraf, skall uppdragstagaren utan dröjsmål upplysa beställaren om de säkerhetsrisker som han har upptäckt.

När tjänsten fördröjs får beställaren hålla inne betalningen för tjänsten. Beställaren får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av dröjsmålet.

I fråga om beställarens rätt att kräva att uppdragstagaren fullgör avtalet tillämpas på motsvarande sätt 5 kap. 8 §.

Beställaren får häva avtalet på grund av uppdragstagarens dröjsmål, om avtalsbrottet är väsentligt.

Har beställaren förelagt uppdragstagaren en bestämd tilläggstid för utförande av tjänsten och är den inte oskäligt kort, får beställaren även häva avtalet om tjänsten inte avslutas inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får beställaren häva avtalet endast om uppdragstagaren meddelar att han inte kommer att fullgöra avtalet inom denna tid.

Har beställaren inte förelagt uppdragstagaren någon tilläggstid, får han häva avtalet om tjänsten inte avslutas inom skälig tid efter det att han krävde att avtalet fullgörs.

Om det finns vägande skäl att anta att tjänsten kommer att försenas väsentligt, får beställaren häva avtalet omedelbart.

Om en avsevärd del av tjänsten har utförts, har beställaren rätt att häva avtalet endast beträffande den återstående delen av tjänsten. Om syftet med tjänsten är väsentligt förfelat genom dröjsmålet, har beställaren dock rätt att häva avtalet i sin helhet. För en prestation som inte kan återlämnas utan väsentlig olägenhet, skall beställaren betala uppdragstagaren en ersättning som motsvarar det värde som prestationen har för beställaren.

Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom uppdragstagarens dröjsmål, om inte uppdragstagaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när avtalet ingicks och vars följder han heller inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Beror dröjsmålet på någon som uppdragstagaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra avtalet, är uppdragstagaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt 1 mom. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som uppdragstagaren har anlitat eller på någon annan i tidigare säljled.

Uppdragstagarens skyldighet att ersätta indirekt skada som beställaren lider gäller dock endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet på uppdragstagarens sida. Som indirekt skada anses

En förlust som avses i 3 mom. 1-3 punkten anses dock inte som indirekt förlust i den mån den orsakas av åtgärder för att begränsa annan typ av skada.

Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av dröjsmålet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.

Har tjänsten avslutats för sent, får beställaren inte häva avtalet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter det han fick kännedom om att tjänsten har avslutats meddelar uppdragstagaren att han häver avtalet eller vill kräva skadestånd. Om beställaren häver avtalet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om att han vill kräva skadestånd.

Tjänsten skall i fråga om innehåll, utförande och resultat överensstämma med det som följer av avtalet.

Tjänsten skall utföras med yrkesskicklighet och omsorg samt med beaktande av beställarens intresse. Resultatet av tjänsten skall i fråga om hållbarhet och övrigt överensstämma med vad konsumenter i allmänhet har anledning att förutsätta i samband med sådana tjänster. Tjänsten skall också överensstämma med de krav som uppställs i lagar, förordningar eller beslut av myndigheter.

Om uppdragstagaren skall tillhandahålla det material som behövs för tjänsten och annat inte har överenskommits, skall materialet i fråga om hållbarhet och övriga egenskaper vara av sedvanligt god kvalitet.

Om tjänsten avviker från vad 1-3 mom. stadgar är den felaktig. Uppdragstagaren har bevisbördan för att tjänsten har utförts med yrkesskicklighet och omsorg.

Tjänsten är också felaktig om den inte överensstämmer med de uppgifter som uppdragstagaren vid marknadsföringen av tjänsten eller annars före avtalsslutet har lämnat om tjänstens innehåll eller om sin prestation eller om andra omständigheter som gäller tjänstens beskaffenhet eller användning och som kan antas ha påverkat beställarens beslut. Detsamma gäller även uppgifter som gavs medan tjänsten utfördes och som kan antas ha påverkat beställarens beslut.

Tjänsten är också felaktig om den inte överensstämmer med sådana uppgifter enligt 1 mom. som någon annan än uppdragstagaren, i tidigare säljled eller för uppdragstagarens räkning, före avtalsslutet har lämnat vid marknadsföringen av tjänsten. Tjänsten anses dock inte vara felaktig, om uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt sätt. Uppdragstagaren ansvarar inte för fel enligt detta moment, om han varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna.

Fel föreligger också om uppdragstagaren har underlåtit att upplysa beställaren om en omständighet som avses i 1 mom. och som uppdragstagaren borde ha känt till och beställaren med fog kunde räkna med att bli upplyst om.

Om det när avtalet ingås eller senare visar sig att tjänsten med hänsyn till priset, föremålets värde och egenskaper eller andra särskilda omständigheter uppenbart inte är ändamålsenlig för beställaren, skall uppdragstagaren utan dröjsmål underrätta beställaren om detta. Uppdragstagaren skall också underrätta beställaren, om tjänsten uppenbarligen blir betydligt dyrare än beställaren rimligen har kunnat förutse.

Är beställaren inte anträffbar inom rimlig tid eller om han inte lämnar behövliga anvisningar, skall uppdragstagaren avbryta arbetet. Uppdragstagaren får dock fortsätta att utföra tjänsten, om han har särskilda skäl att anta att beställaren ändå önskar få tjänsten utförd.

Om uppdragstagaren försummar sina skyldigheter enligt denna paragraf, är tjänsten felaktig.

Frågan om tjänsten är felaktig skall bedömas med hänsyn till prestationens beskaffenhet vid den tidpunkt då tjänsten avslutas eller om avslutandet fördröjs av en orsak på beställarens sida vid den tidpunkt då uppdragstagaren har gjort det som avslutandet förutsätter av honom. Uppdragstagaren svarar för fel som funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare. Försämras resultatet efter ovan nämnda tidpunkt, skall ett fel i prestationen anses föreligga, om försämringen är en följd av uppdragstagarens avtalsbrott.

I fråga om garanti för en tjänst tillämpas på motsvarande sätt 5 kap. 15 a och 15 b §. (13.12.2001/1258)

Beställaren får inte åberopa att tjänsten är felaktig, om han inte lämnar uppdragstagaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkte eller borde ha märkt felet. Meddelandet kan också lämnas till den näringsidkare som har förmedlat tjänsten eller förbundit sig att ansvara för dess egenskaper.

Utan hinder av 1 mom. får beställaren åberopa att tjänsten är felaktig om

Beställaren har rätt att hålla inne betalningen för tjänsten på grund av fel. Beställaren får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av felet.

Beställaren har rätt att kräva att uppdragstagaren avhjälper felet eller utför den felaktiga tjänsten på nytt, utan kostnad för beställaren. Uppdragstagaren är dock inte skyldig att avhjälpa felet, om detta skulle orsaka oskälig kostnad eller olägenhet för honom.

Även om beställaren inte kräver det har uppdragstagaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller utföra tjänsten på nytt, om han utan uppskov efter det att beställaren har reklamerat erbjuder sig att göra detta. Beställaren får vägra låta felet avhjälpas, om avhjälpandet skulle medföra väsentlig olägenhet för honom eller risk för att han inte får sina kostnader ersatta, eller om det finns andra särskilda skäl för vägran.

Uppdragstagaren får inte åberopa att han inte har fått möjlighet att avhjälpa felet enligt 2 mom., om beställaren har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande från uppdragstagarens sida.

Om avhjälpande av felet eller ny prestation inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen, får beställaren kräva ett prisavdrag som motsvarar felet.

Om det finns vägande skäl att anta att tjänsten kommer att ha ett väsentligt fel, får beställaren häva avtalet till den del tjänsten ännu inte har utförts.

Till den del tjänsten har utförts får beställaren under de omständigheter som nämns i 1 mom. häva avtalet, om någon annan påföljd inte kan anses vara skälig för hans vidkommande. För en prestation som inte kan återlämnas utan väsentlig olägenhet skall beställaren betala uppdragstagaren en ersättning som motsvarar prestationens värde.

Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom att tjänsten är felaktig. Skadeståndet omfattar ersättning för person- och sakskada som beställaren lider i den mån annat inte följer av 21 §. Uppdragstagaren är dock skyldig att ersätta indirekt skada enligt 10 § 3 och 4 mom. endast om felet eller skadan beror på vårdslöshet på hans sida.

Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av felet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.

Om ett fel i det material som har använts för tjänsten orsakar skada på annan egendom än föremålet för tjänsten, tillämpas 20 § på uppdragstagarens skadeståndsansvar endast om skadan hänför sig till egendom som i användningshänseende har omedelbar anknytning till föremålet för tjänsten.

Betalar uppdragstagaren ersättning med stöd av 1 mom., övergår ersättningstagarens eventuella rätt att kräva ersättning med stöd av produktansvarslagen till motsvarande del på uppdragstagaren. Vad som stadgas i 10 § produktansvarslagen gäller även uppdragstagarens rätt till ersättning.

Stadgandena i detta kapitel tillämpas inte i fråga om ersättning för personskador som har orsakats av egenskaper hos det material som har använts för tjänsten.

Vad som stadgas i 5 kap. 22 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om tjänster som avses i detta kapitel.

Om priset eller prisberäkningssättet inte följer av avtalet, skall beställaren betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens innehåll, omfattning, art, ett i ekonomiskt hänseende ändamålsenligt utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. Har uppdragstagaren vid marknadsföringen av tjänsten lämnat sådana uppgifter om priset eller om prisberäkningssättet som avser prisnivån vid avtalstillfället och kan uppgifterna antas ha inverkat på avtalet, bestäms priset enligt dessa uppgifter.

Har näringsidkaren på konsumentens begäran företagit förberedande undersökning för att utreda omfattningen av eller kostnaden för en tjänst, får han kräva betalning för dessa förberedande åtgärder, om inte konsumenten på grund av sedvana inom branschen eller av någon annan orsak hade anledning att anta att åtgärderna skulle vidtas utan ersättning.

Om det som uppdragstagaren har utfört på basis av avtalet skadas, förstörs eller går förlorat på annat sätt innan tjänsten avslutas och detta inte beror på beställaren, har uppdragstagaren inte rätt att kräva betalning för det arbete eller material som har gått förlorat eller för andra tilläggskostnader. Vad som anförts ovan gäller inte när prestationen har gått förlorad efter det att avslutandet av tjänsten har fördröjts, om dröjsmålet beror på en omständighet på beställarens sida.

Om uppdragstagaren har lämnat en ungefärlig prisuppgift, får det slutliga priset för tjänsten överstiga denna med högst 15 procent. Beställaren och uppdragstagaren kan dock särskilt avtala om hur mycket det uppgivna priset får överskridas.

Om inte annat följer av avtalet, skall den ungefärliga prisuppgiften anses omfatta helhetspriset för tjänsten.

Uppstår det oenighet om det angivna beloppet skall anses vara ett fast pris, ett maximipris, ett ungefärligt pris eller en riktgivande prisuppgift, skall uppdragstagaren styrka sitt påstående.

Följer betalningstidpunkten inte av avtalet, skall beställaren betala när uppdragstagaren kräver det, dock inte förrän tjänsten har avslutats enligt 3 § och beställaren har haft skälig möjlighet att undersöka prestationen.

Utförs tjänsten inte till fast pris, skall uppdragstagaren på beställarens begäran ge en skriftlig specifikation som gör det möjligt att bedöma vad prestationen omfattar och hur priset för tjänsten bestäms. En beställare som har bett om specifikation utan obefogat dröjsmål efter det att tjänsten har utförts eller beställaren har fått en räkning för den, är inte skyldig att betala förrän han har fått specifikationen.

Om betalningen sker genom förmedling av en bank eller posten, anses betalningen vid en bedömning av uppdragstagarens rättigheter enligt 27-30 §§ ha skett den dag då banken eller posten har godkänt ett betalningsuppdrag som beställaren har givit på ett behörigt sätt.

Om beställaren bryter mot avtalet genom att avbeställa en tjänst innan den har avslutats, har uppdragstagaren inte rätt att slutföra den. Däremot har uppdragstagaren rätt till ersättning enligt 30 § för den skada han lider.

Skall betalning för tjänsten ske helt eller delvis innan tjänsten avslutas och sker betalningen inte i rätt tid, har uppdragstagaren rätt att inställa arbetet tills han får betalt. Om arbetet avbryts, skall beställaren underrättas utan dröjsmål.

Om ett avbrott i arbetet skulle medföra fara för hälsan eller avsevärd fara för egendom, skall uppdragstagaren dock vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avvärja faran.

En uppdragstagare som avbryter arbetet i enlighet med denna paragraf har rätt till ersättning för de extra kostnader som detta medför.

Vid beställarens dröjsmål med betalningen har uppdragstagaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen, om inte tjänsten avbeställs eller avtalet hävs.

Vid beställarens dröjsmål med betalningen eller med en del av den får uppdragstagaren häva avtalet beträffande den del av tjänsten som inte har utförts, om avtalsbrottet är väsentligt.

Har uppdragstagaren förelagt beställaren en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, får uppdragstagaren häva avtalet beträffande återstående del av tjänsten, om beställaren inte betalar inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får uppdragstagaren häva avtalet endast om beställaren meddelar att han inte kommer att betala inom denna tid.

Uppdragstagaren har även rätt att häva avtalet enligt de grunder som anges i 1 och 2 mom., om beställaren försummar att lämna sådan medverkan som utgör en förutsättning för att tjänsten skall kunna utföras.

Om det är uppenbart att beställaren kommer att göra sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott, har uppdragstagaren rätt att häva avtalet omedelbart.

Om uppdragstagaren häver avtalet eller om beställaren avbeställer tjänsten, har uppdragstagaren rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan har utförts och för åtgärder som måste vidtas trots hävningen eller avbeställningen.

Uppdragstagaren har dessutom rätt till ersättning för övriga kostnader som han har haft av att fullgöra avtalet och som sannolikt går till spillo, samt för särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen. För annan skada har uppdragstagaren rätt till en ersättning som är skälig med hänsyn till tjänstens pris, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, de åtgärder som har vidtagits i syfte att fullgöra avtalet och omständigheterna i övrigt.

Uppdragstagaren har dock inte rätt till ersättning enligt 2 mom., om beställarens dröjsmål med betalningen eller avbeställningen beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsrörelsen eller något annat liknande hinder som beställaren inte skäligen kan undvika eller övervinna.

Är föremålet för tjänsten en lös sak som finns i uppdragstagarens besittning och beställaren försummar sin avtalsenliga betalningsskyldighet, har uppdragstagaren rätt att låta bli att avlämna saken till beställaren eller ägaren innan uppdragstagarens fordran har betalts eller tillräcklig säkerhet har ställts för betalningen.

Om rätten att sälja en sak som har kvarhållits med stöd av retentionsrätten stadgas särskilt.

Har en sak som är föremål för en tjänst, eller någon annan egendom som tillhör beställaren eller hans familjemedlem, skadats, minskats, förstörts eller kommit bort medan den enligt avtalet har varit i uppdragstagarens besittning eller under dennes kontroll, skall uppdragstagaren ersätta skadan, om han inte visar att den inte beror på vårdslöshet på hans sida.

Uppdragstagarens skyldighet att svara för förvaringen av föremålet för tjänsten upphör inte på grund av att avtalet hävs förrän det har återlämnats till beställaren eller uppdragstagaren enligt någon annan lag har rätt att sluta förvara det.

Vad som stadgas i 5 kap. 30 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om tjänster som avses i detta kapitel.

Beställaren har rätt att på grund av fel i det material som har använts för tjänsten rikta krav enligt detta kapitel även mot en näringsidkare som i ett tidigare säljled har överlåtit materialet för återförsäljning.

Beställaren har dock inte rätt enligt 1 mom.

Beställaren förlorar sin rätt att framställa krav med stöd av denna paragraf, om han inte inom skälig tid efter att han upptäckte eller borde ha upptäckt felet och hade tillgång till de uppgifter om materialleverantören som behövs för framställande av kravet underrättar materialleverantören om felet eller denne inte inom samma tid får uppgift om att ett meddelande om felet lämnats till ett senare säljled. Beställaren får dock utan hinder av detta moment åberopa felet, om materialleverantören i fråga har förfarit grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder eller om det är fråga om ett fel som avses i 16 § 2 mom. 2 eller 3 punkten.

Har uppdragstagaren anlitat en annan näringsidkare för att utföra tjänsten och finns det ett fel i den del av tjänsten som har utförts av denne näringsidkare, har beställaren rätt att rikta krav enligt detta kapitel på grund av felet även mot nämnda näringsidkare.

Beställaren har dock inte rätt enligt 1 mom.

Beställaren förlorar sin rätt att framställa krav med stöd av denna paragraf, om han inte inom skälig tid efter det att han upptäckte eller borde ha upptäckt felet och hade tillgång till de uppgifter om näringsidkaren som behövs för att framställa kravet underrättar näringsidkaren om felet eller denne inte inom samma tid får uppgift om att ett meddelande om felet har lämnats till ett senare säljled. Beställaren får dock utan hinder av detta moment åberopa felet, om näringsidkaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder eller om det är fråga om ett fel som avses i 16 § 2 mom. 2 eller 3 punkten.

Stadgandena i detta kapitel gäller sådana avtal mellan en näringsidkare ( uppdragstagare ) och en konsument ( beställare )

Stadgandena i detta kapitel tillämpas även när näringsidkaren utöver de prestationer som nämns i 1 mom. till konsumenten levererar andra varor för byggnaden eller konstruktionen eller för konsumenten utför andra tjänster i anslutning till byggnads- eller reparationsprojektet. Vad som nedan stadgas om element gäller på motsvarande sätt andra varor som avses här.

Genom förordning kan stadgas en undre gräns för värdet av de avtal som nämns i 1 mom. 3 punkten och som omfattas av detta kapitel.

Avtalsvillkor som till beställarens nackdel avviker från stadgandena i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat stadgas nedan.

Elementen är avlämnade när de har kommit i beställarens besittning. Omfattar uppdragstagarens prestation montering av elementen, anses elementen dock vid tillämpning av stadgandena om uppdragstagarens dröjsmål vara avlämnade först när monteringsarbetet har slutförts.

Entreprenaden är avlämnad när den har slutförts och en eventuellt avtalad mottagningssyn har förrättats.

Om det inte följer av avtalet att elementen eller entreprenaden skall avlämnas vid en bestämd tidpunkt, skall avlämnandet ske inom skälig tid efter att avtalet slutits.

Om uppdragstagaren har rätt att bestämma en exakt tidpunkt för avlämnandet av elementen eller för en annan prestation av uppdragstagaren, skall uppdragstagaren inom skälig tid på förhand underrätta beställaren om tidpunkten.

Om inte något annat följer av avtalet, svarar uppdragstagaren för transport- och lagerkostnaderna och andra kostnader för elementen som uppkommer före avlämnandet. Detta gäller dock inte kostnader som har uppkommit på grund av att avlämnandet har försenats av en orsak på beställarens sida.

Uppdragstagaren bär risken för att elementen före avlämnandet förstörs, kommer bort eller skadas genom en händelse som inte beror på beställaren. Uppdragstagaren bär också risken för att hans prestation före avlämnandet förstörs, skadas eller går till spillo på annat sätt genom en händelse som inte beror på beställaren eller, om avlämnandet fördröjs av en orsak på beställarens sida, innan uppdragstagaren har gjort vad som ankommer på honom i fråga om avlämnandet.

Bär beställaren risken för elementen och de förstörs, kommer bort eller skadas genom en händelse som inte beror på uppdragstagaren, skall beställaren trots det betala priset. Detsamma gäller då någon annan prestation av uppdragstagaren skadas efter att risken övergått på beställaren.

Om elementen på grund av uppdragstagarens dröjsmål inte är avlämnade vid den tidpunkt då priset eller en del av det enligt avtalet förfaller till betalning, har beställaren rätt att hålla inne betalningen till dess elementen avlämnas. Om avlämnandet har fördröjts endast delvis, får beställaren dock inte hålla inne betalningen till den del den uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av dröjsmålet. Också efter avlämnandet har beställaren rätt att hålla inne en sådan del av priset som behövs som säkerhet för hans skadeståndskrav på grund av dröjsmålet.

Om en prestation som nämns i 1 § 1 mom. 3 punkten på grund av uppdragstagarens dröjsmål inte är i det skede som avtalet förutsätter vid den tidpunkt då priset eller en del av det enligt avtalet förfaller till betalning, har beställaren rätt att hålla inne betalningen till dess prestationen är i det skede som avtalet förutsätter. Om prestationen har försenats endast delvis, tillämpas på motsvarande sätt vad som stadgas i 1 mom. Om beställarens rätt att hålla inne betalningen som säkerhet för skadeståndskrav gäller likaså på motsvarande sätt vad som stadgas i 1 mom.

Om priset eller en del av det enligt avtalet förfaller till betalning vid en viss tidpunkt före avlämnandet, men det finns grundad anledning att anta att avlämnandet av elementen eller entreprenaden kommer att fördröjas avsevärt, har beställaren rätt att hålla inne betalningen till dess uppdragstagaren gör det sannolikt att han förmår fullgöra avtalet i tid.

I fråga om beställarens rätt att kräva att uppdragstagaren fullgör avtalet tillämpas på motsvarande sätt 5 kap. 8 §.

Om avlämnandet av elementen eller entreprenaden fördröjs, har beställaren rätt till standardersättning. Den är för varje påbörjad förseningsvecka under den första förseningsmånaden 0,5 procent av motsvarande del av priset och därefter för varje påbörjad förseningsvecka 1 procent av motsvarande del av priset.

Om dröjsmålet med avlämnandet av elementen fördröjer monteringen av andra element, beräknas standardersättningen på basis av en sådan del av priset i vilken har inräknats dessa elements andel, inklusive monteringen av dem när detta hör till uppdragstagarens skyldigheter.

Maximibeloppet av standardersättningen är 10 procent av den del av priset som avses i 1 eller 2 mom. Beställaren har dock utan hinder av denna paragraf rätt att med stöd av 11 § för sin skada få en ersättning som överstiger standardersättningen.

Om uppdragstagarens prestation drabbas av ett hinder som avses i 11 § 1 eller 2 mom., är uppdragstagaren inte skyldig att betala standardersättning.

Beställaren får häva avtalet på grund av uppdragstagarens dröjsmål, om det medför väsentlig olägenhet för honom. Om de element som avtalet avser skall tillverkas eller skaffas särskilt för köparen enligt dennes anvisningar eller önskemål och uppdragstagaren inte utan väsentlig förlust kan tillgodogöra sig dem på annat sätt, får beställaren inte häva avtalet om inte dröjsmålet har varat längre än 60 dagar. Beställaren får dock häva avtalet redan innan dröjsmålet har varat 60 dagar, om han hamnar i en orimlig situation på grund av att han måste hålla fast vid avtalet.

Gäller dröjsmålet ett sådant element som utan svårighet kan ersättas med motsvarande vara som skaffas på annat håll, har beställaren till denna del rätt att häva avtalet under förutsättningarna enligt 5 kap. 9 §.

Vid uppdragstagarens dröjsmål med monteringen av elementen har beställaren rätt att häva avtalet till denna del under förutsättningarna enligt 8 kap. 9 §

Om det finns vägande skäl att befara att ett dröjsmål som berättigar till hävning kommer att inträffa, får beställaren häva avtalet redan innan den avtalade tiden för avlämnandet är inne.

Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom uppdragstagarens dröjsmål, om inte uppdragstagaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när avtalet ingicks och vars följder han heller inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Beror dröjsmålet på någon som uppdragstagaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra avtalet, är uppdragstagaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt 1 mom. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som uppdragstagaren har anlitat eller på någon annan i tidigare säljled.

Uppdragstagarens skyldighet att ersätta indirekt skada gäller dock endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet på uppdragstagarens sida. Som indirekt skada anses

En förlust som avses i 3 mom. 1-3 punkten anses dock inte som indirekt förlust i den mån den orsakas av åtgärder för att begränsa annan typ av skada.

Om uppdragstagarens prestation drabbas av ett hinder som nämns i 1 eller 2 mom. och uppdragstagaren inte omedelbart underrättar beställaren om hindret och dess verkningar på möjligheterna att fullgöra avtalet, har beställaren rätt till ersättning för en skada som kunde ha undvikits om han hade underrättats i tid.

Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av dröjsmålet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.

Om beställaren helt eller delvis häver avtalet och den prestation som uppdragstagaren redan utfört inte kan återlämnas utan att den förändras väsentligt eller utan att beställaren åsamkas väsentlig olägenhet, har uppdragstagaren rätt att för sin prestation få en ersättning som motsvarar dess värde för beställaren.

Om beställaren helt eller delvis häver avtalet till den del det inte har fullgjorts, har han rätt att av uppdragstagaren få sådana ritningar och andra särskilda anvisningar eller uppgifter om byggnaden som behövs för de återstående arbetena.

Uppdragstagarens prestation är felaktig, om den inte i fråga om innehåll, kvalitet och andra egenskaper överensstämmer med det som följer av avtalet.

Uppdragstagarens prestation är också felaktig om

Uppdragstagarens prestation är också felaktig om den inte överensstämmer med de uppgifter som uppdragstagaren vid marknadsföringen eller annars före avtalsslutet har lämnat om elementens beskaffenhet, prestationens innehåll eller om andra omständigheter som gäller prestationens beskaffenhet eller användning och som kan antas ha påverkat avtalet. Detsamma gäller även uppgifter som gavs efter att avtalet ingåtts och som kan antas ha påverkat beställarens beslut.

Uppdragstagarens prestation är också felaktig om den inte överensstämmer med sådana uppgifter enligt 1 mom. som någon annan än uppdragstagaren, i tidigare säljled eller för uppdragstagarens räkning, har lämnat vid marknadsföringen av prestationen. Prestationen anses dock inte vara felaktig, om uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt sätt. Uppdragstagaren ansvarar inte för fel enligt detta moment, om han varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna.

Fel föreligger också om beställaren i samband med prestationen inte får de anvisningar som behövs för förvaring, montering, användning eller vård av elementen och uppdragstagaren i övrigt har underlåtit att upplysa beställaren om en omständighet som avses i 1 mom. och som uppdragstagaren borde ha känt till och beställaren med fog kunde räkna med att bli upplyst om.

Vad som bestäms i 5 kap. 15, 15 a eller 15 b § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om ett avtal som avses i detta kapitel.

Beställaren får inte åberopa fel i uppdragstagarens prestation, om han inte lämnar uppdragstagaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkte eller borde ha märkt felet. Meddelandet kan också lämnas till den näringsidkare som har förmedlat avtalet för uppdragstagarens räkning eller förbundit sig att rätta till ett fel i prestationen eller i övrigt svara för prestationens egenskaper.

Utan hinder av 1 mom. får beställaren åberopa fel om

Beställaren har rätt att hålla inne betalningen på grund av fel. Beställaren får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av felet.

Beställaren har rätt att kräva att uppdragstagaren avhjälper felet eller avlämnar felfria element i stället för de felaktiga utan kostnad för beställaren. En förutsättning är att felet kan avhjälpas utan att det medför oskälig kostnad eller olägenhet för uppdragstagaren.

Även om beställaren inte kräver det har uppdragstagaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller avlämna felfria element, om han utan dröjsmål efter att beställaren har anmält felet och efter att han har fått det tillfälle saken kräver att granska föremålet erbjuder sig att göra detta. Beställaren får vägra låta felet avhjälpas, om avhjälpandet skulle medföra väsentlig olägenhet för honom eller risk för att han inte får sina kostnader ersatta.

Uppdragstagaren får inte åberopa att han inte har fått möjlighet att avhjälpa felet enligt 2 mom., om beställaren har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att beställaren skulle avvakta avhjälpande från uppdragstagarens sida.

Om avhjälpande av felet inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter att beställaren har reklamerat och uppdragstagaren har fått det tillfälle saken kräver att granska föremålet, får beställaren kräva ett prisavdrag som motsvarar felet eller, om avtalsbrottet är väsentligt, häva avtalet.

Till den del en prestation som uppdragstagaren redan utfört inte kan återlämnas utan väsentlig olägenhet har beställaren rätt att häva avtalet endast om någon annan påföljd inte kan anses skälig för honom.

Om det finns vägande skäl att anta att uppdragstagarens prestation senare kommer att ha ett väsentligt fel, får beställaren häva avtalet till den del uppdragstagaren ännu inte har fullgjort det.

Vad som stadgas i 12 § tillämpas på motsvarande sätt när beställaren häver ett avtal med stöd av denna paragraf.

Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom att uppdragstagarens prestation är felaktig.

Uppdragstagaren är dock skyldig att ersätta indirekt skada som avses i 11 § 3 och 4 mom. endast om felet eller skadan beror på vårdslöshet på hans sida.

Rätt till skadestånd enligt denna paragraf omfattar även person- och sakskada som beställaren lider på grund av felet. Denna paragraf tillämpas dock inte på ersättning för

Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av felet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.

Vad som stadgas i 5 kap. 22 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om en prestation som avses i detta kapitel.

Om uppdragstagaren har gett beställaren ett kostnadsförslag över sådana förnödenheter, arbeten eller åtgärder som krävs för att byggnaden skall bli färdig och som inte ingår i uppdragstagarens egen prestation och beställaren har haft grundad anledning att lita på att förslaget inte överskrids väsentligt, har beställaren rätt till en skälig ersättning ifall uppdragstagaren inte har varit omsorgsfull vid utarbetandet av förslaget och de kostnader som åsamkas beställaren av denna anledning blir väsentligt större än vad som beräknats.

Om monteringen av elementen eller en tjänst som ansluter sig till uppdragstagarens prestation och som avses i 1 § 2 mom. inte skall utföras till ett fast pris enligt avtalet, skall uppdragstagaren innan avtalet ingås lämna beställaren en ungefärlig prisuppgift. Priset för prestationen får då överstiga den ungefärliga prisuppgiften med högst 15 procent, om inte något annat följer av 24 §.

Ett avtalsvillkor enligt vilket uppdragstagaren har rätt att ensidigt höja ett avtalat pris eller överskrida den ungefärliga prisuppgiften mera än vad som stadgas i 23 § är giltigt endast om

Beställaren skall utan dröjsmål underrättas om prishöjningen och orsaken till den. Prishöjningsvillkoret får inte i fall som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten åberopas efter att uppdragstagaren har fullgjort sin skyldighet.

Om prishöjningen i fall som avses i 1 mom. 1 punkten vore större än 5 procent av priset, har beställaren rätt att häva avtalet, utom i det fall att höjningen beror på en sådan utvidgning av skattebasen att en prestation som tidigare varit skattefri blir skattepliktig. Om höjningen i fråga om montering som ansluter sig till leveransen av elementen vore större än 15 procent av priset enligt avtalet, har beställaren rätt att häva avtalet i fråga om monteringen.

Följer betalningstidpunkten inte av avtalet, skall beställaren betala när uppdragstagaren kräver det, dock inte förrän prestationen har avslutats enligt 3 § och beställaren har haft skälig möjlighet att undersöka prestationen.

Om beställaren enligt avtalet skall betala uppdragstagaren någon del av priset i förskott, skall uppdragstagaren för beställaren ställa en betryggande säkerhet för förskottet, vilken skall gälla tills värdet av uppdragstagarens prestation motsvarar minst förskottsbetalningen.

På en prestation som inte utförs till fast pris tillämpas vad som stadgas om prisspecifikation i 8 kap. 25 § 2 mom.

Om betalningen sker genom förmedling av en bank eller posten, anses betalningen vid en bedömning av uppdragstagarens rättigheter enligt 28-31 §§ ha skett den dag då banken eller posten har godkänt ett betalningsuppdrag som beställaren givit på ett behörigt sätt.

Om beställaren bryter mot avtalet genom att avbeställa elementen innan de har avlämnats, har uppdragstagaren inte rätt att hålla fast vid avtalet och kräva betalning. Däremot har uppdragstagaren rätt till ersättning enligt 30 § för den skada som han lider.

Om avbeställningen gäller en entreprenad eller enbart den montering som ansluter sig till leveransen av elementen eller någon annan tjänst som ingår i uppdragstagarens prestation, tillämpas 8 kap. 26 och 30 §§.

Vad som stadgas i 8 kap. 27 § gäller på motsvarande sätt uppdragstagarens rätt att inställa ett arbete som förutsätts i ett avtal som avses i detta kapitel.

Vid beställarens dröjsmål med betalningen har uppdragstagaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen, om inte prestationen avbeställs eller avtalet hävs.

Vid beställarens dröjsmål med betalningen får uppdragstagaren häva avtalet, om avtalsbrottet är väsentligt.

Har uppdragstagaren förelagt beställaren en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, får uppdragstagaren häva avtalet om beställaren inte betalar inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får uppdragstagaren häva avtalet endast om beställaren meddelar att han inte kommer att betala inom denna tid.

Har elementen kommit i beställarens besittning, får uppdragstagaren häva avtalet i fråga om dem endast om han har förbehållit sig rätt till detta eller om beställaren avvisar elementen. Beträffande ett arbete eller en tjänst som skall utföras för beställaren får uppdragstagaren med stöd av 1 eller 2 mom. häva avtalet endast till den del arbetet eller tjänsten inte har utförts.

Sedan den försenade betalningen har erlagts får uppdragstagaren inte häva köpet på grund av beställarens dröjsmål med betalningen.

Om uppdragstagaren häver avtalet på grund av beställarens dröjsmål med betalningen eller om beställaren avbeställer prestationen enligt 26 § 1 mom., har uppdragstagaren rätt till ersättning för sådana särskilda kostnader som han har haft för att ingå och fullgöra avtalet och som han sannolikt inte kan ha nytta av på annat sätt, samt för särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen.

För annan skada har uppdragstagaren rätt till en ersättning som är skälig med hänsyn till det avtalade priset, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, åtgärder som har vidtagits för fullgörande av avtalet samt omständigheterna i övrigt.

Uppdragstagaren har dock inte rätt till skadestånd, om beställarens dröjsmål med betalningen eller avbeställningen beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsrörelsen eller något annat liknande hinder som beställaren inte skäligen kan undvika eller övervinna.

Ett avtal enligt vilket den ersättning som beställaren skall betala bestäms schablonmässigt som en viss del av priset eller enligt någon annan standardgrund är giltigt, om den avtalsenliga ersättningen är skälig med beaktande av den skada som en hävning eller avbeställning vanligen medför och stadgandena i 1-3 mom.

Om avlämnandet av elementen fördröjs på grund av beställaren, har uppdragstagaren rätt att få ersättning av beställaren för sådana kostnader för transport, upplagring eller skyddande av elementen samt försäkringsutgifter som blivit nödvändiga på grund av dröjsmålet. Ett avtal enligt vilket den ersättning som beställaren skall betala bestäms schablonmässigt som en viss del av priset eller enligt någon annan standardgrund är giltigt, om den avtalsenliga ersättningen är skälig med beaktande av de kostnader som vanligen åsamkas uppdragstagaren i sådana fall av dröjsmål som avses ovan.

Om monteringen av elementen hör till uppdragstagarens skyldigheter och monteringen fördröjs på grund av beställaren, har uppdragstagaren rätt till en skälig ersättning för den skada som han åsamkas på grund av att den arbetskraft som reserverats för monteringen inte kan erbjudas ersättande arbete.

Om uppdragstagarens prestation enligt 1 § 1 mom. 3 punkten fördröjs på grund av beställaren, har uppdragstagaren rätt till ersättning enligt 1 och 2 mom.

Om uppdragstagarens prestation fördröjs orimligt av en orsak på beställarens sida, har uppdragstagaren rätt att häva avtalet och få skadestånd av beställaren enligt 30 §. Om monteringen av elementen hör till uppdragstagarens skyldigheter, har uppdragstagaren beträffande den motsvarande rätt till hävning och skadestånd.

Stadgandena i köplagen tillämpas på köp av element enligt detta kapitel, om inte annat följer av stadgandena i denna lag. På köp av element enligt detta kapitel tillämpas inte 13 § 3 mom., 31 och 47 §§, 49 § 3 mom. och 73 § 2 mom. köplagen. Stadgandena i 76 § 2 mom. köplagen tillämpas inte när vårdplikten ankommer på beställaren. Stadgandena i 75-78 §§ köplagen tillämpas inte på köp av element enligt detta kapitel, om den ersättning som tillkommer uppdragstagaren enligt dessa stadganden vore större än de är enligt 28-30 §§ i detta kapitel när uppdragstagaren häver köpet.

Vad som stadgas i 5 kap. 30 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om ett avtal som avses i detta kapitel.

Vad som stadgas i 5 kap. 31 § och 8 kap. 34 eller 35 § om köparens eller beställarens rätt att på grund av fel rikta krav mot en näringsidkare i ett tidigare säljled eller en näringsidkare som uppdragstagaren har anlitat gäller på motsvarande sätt även avtal som nämns i detta kapitel.

Bestämmelser om påföljdsavgift som påförs för brott mot 25 § 2 mom. finns i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna.

I detta kapitel föreskrivs det om avtal mellan näringsidkare och konsumenter som gäller försäljning eller förmedling av tidsdelat boende eller långfristiga semesterprodukter eller byte av tidsdelat boende. Dessutom föreskrivs det om marknadsföring från näringsidkare till konsumenter som gäller tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter och tillhörande förmedlings- och bytesverksamhet.

Bestämmelserna i kapitlet gäller inte avtal utan krav på motprestation eller sådana avtal om tidsdelat boende eller om långfristiga semesterprodukter som gäller högst ett år. Bestämmelserna ska dock tillämpas om det tidsbegränsade avtalet om tidsdelat boende eller om en långfristig semesterprodukt kan fortsätta att gälla i mer än ett år utan att avtalsparterna särskilt avtalar om en förlängning.

I detta kapitel avses med

Avtalsvillkor som till konsumentens nackdel avviker från bestämmelserna i detta kapitel är ogiltiga, om inte något annat föreskrivs nedan.

Om någon av fastigheterna som avtalet gäller är belägen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ( EES-stat ) och lagen i någon annan stat än en EES-stat ska tillämpas på avtalet, gäller dock bestämmelserna i detta kapitel till den del de ger konsumenten ett bättre skydd än vad som följer av den lag som annars ska tillämpas. Bestämmelserna tillämpas på motsvarande sätt även på andra avtal som omfattas av tillämpningsområdet för detta kapitel, om näringsidkaren bedriver sin kommersiella eller yrkesmässiga verksamhet i en EES-stat eller på något sätt riktar sådan verksamhet till en EES-stat och avtalet faller inom ramen för sådan verksamhet.

Näringsidkaren ska i god tid innan en konsument ingår ett avtal som omfattas av tilllämpningsområdet för detta kapitel eller ger ett bindande anbud som gäller ett sådant avtal ge konsumenten klara och tillräckliga uppgifter om

De uppgifter som avses i 1 mom. ska i fråga om ett erbjudande om tidsdelat boende, en långfristig semesterprodukt, ett förmedlingsavtal eller ett bytesavtal lämnas med det standardformulär för information som fastställts särskilt för varje avtalstyp. Formuläret ska tillhandahållas avgiftsfritt i varaktig form och enligt konsumentens val upprättas på ett av språken i den stat där han eller hon är bosatt eller är medborgare, om det är fråga om en EES-stat och språket är ett av Europeiska unionens officiella språk eller norska eller isländska.

Närmare bestämmelser om standarformulärens form och innehåll utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Vid marknadsföring av rättigheter eller verksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för detta kapitel ska näringsidkaren informera om det standardformulär som avses i 4 § och om var och hur konsumenten kan få det.

Om ett avtal erbjuds en konsument personligen vid en visning eller ett försäljningsevenemang, ska näringsidkaren i inbjudan klart ange evenemangets natur och dess kommersiella syfte. Konsumenten ska ha möjlighet att få det standardformulär för information som avses i 4 § när som helst under evenemanget.

Ett tidsdelat boende eller en långfristig semesterprodukt får inte marknadsföras som en investering.

Avtalet ska upprättas skriftligt och undertecknas av parterna. Konsumenten ska få ett exemplar av avtalet. Avtalet kan upprättas även elektroniskt så att konsumenten kan bevara och återge avtalet i oförändrad form. På elektronisk signering av avtalet tillämpas lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009) . I 7 kap. i den här lagen föreskrivs om formen för och innehållet i eventuella kreditavtal som anknyter till huvudavtalet.

Avtalet ska enligt konsumentens val upprättas på ett av språken i den stat där han eller hon är bosatt eller är medborgare, om det är fråga om en EES-stat och språket är ett av Europeiska unionens officiella språk eller norska eller isländska. Om den fastighet som avtalet gäller är belägen i någon annan EES-stat än i den stat på vars språk avtalet upprättas, ska näringsidkaren dessutom lämna konsumenten en bestyrkt översättning av avtalet till språket i den stat där fastigheten är belägen. Om avtalet med en näringsidkare som är verksam i Finland upprättas på något annat språk än finska eller svenska, ska näringsidkaren på konsumentens begäran och enligt konsumentens val lämna konsumenten en översättning av avtalet till finska eller svenska.

De uppgifter som lämnats med det standardformulär för information som avses i 4 § är en del av avtalet, om inte avtalsparterna särskilt kommer överens om något annat. Näringsidkaren får ensidigt ändra uppgifterna i formuläret endast om ändringen är en följd av ovanliga och oförutsägbara omständigheter utanför näringsidkarens kontroll, vars konsekvenser näringsidkaren inte hade kunnat undvika ens genom att iaktta all vederbörlig aktsamhet. Konsumenten ska få information om ändringarna i varaktig form innan avtalet ingås. Uppgifterna i standardformuläret och ändringarna i dem ska anges i avtalet. I avtalet ska dessutom uppges vardera avtalspartens namn och adress samt datum och plats för ingående av avtalet.

Till avtalet ska fogas ett separat standardformulär med vilket konsumenten kan meddela att han eller hon frånträder avtalet i enlighet med 9 §. Bestämmelser om formen för och innehållet i standardformuläret för frånträdande utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Innan ett avtal ingås ska näringsidkaren göra konsumenten uppmärksam särskilt på att det finns ångerrätt och på längden av den ångerfrist som avses i 9 § samt på det förbud mot handpenning under ångerfristen som avses i 12 §. Näringsidkaren ska se till att konsumenten separat undertecknar de avtalsvillkor som motsvarar dessa bestämmelser.

Konsumenten har rätt att frånträda avtalet inom 14 dagar från den dag då avtalet ingicks eller från en senare tidpunkt då konsumenten har fått sitt exemplar av avtalet. Om konsumenten erbjuds ett bytesavtal tillsammans med avtalet om tidsdelat boende, ska den ångerfrist som gäller avtalet om tidsdelat boende tillämpas på båda avtalen.

Konsumenten ska meddela näringsidkaren sitt beslut att frånträda avtalet med det standardformulär för frånträdande som avses i 7 § 2 mom. eller i någon annan varaktig form.

När konsumenten utövar sin ångerrätt upphör parternas skyldighet att genomföra avtalet. Av konsumenten får inte krävas ersättning för kostnader som frånträdandet eventuellt orsakat näringsidkaren eller för tjänster som utförts före frånträdandet. Näringsidkaren ska utan dröjsmål betala tillbaka de betalningar som han eventuellt fått av konsumenten. På de belopp som ska betalas tillbaka ska ränta betalas enligt den räntesats som anges i 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) räknat från den dag då betalningen togs emot.